Nationalparkernas natur ska skötas och hållas fri från skräp och föroreningar. Kosterhavets arbetsbåt (överst) ses ofta ute på uppdrag. I Ytre Hvaler är det Skärgårdstjänsten (underst) som ger service till nationalparkens besökare.

GRÖNT BÅTLIV I NATIONALPARKERNABra havsmiljö är viktigt för båtlivet och miljövänligt båtliv är viktigt för havsmiljön! Som båtförare finns det mycket du kan göra för att minimera ut-släpp till luft och vatten och annan påverkan; se till att föroreningar som olja, bensin och kemikalier inte läcker ut i vattnet och använd töm-ningsstationer för båtlatrin. Det är också viktigt att inte skräpa ner. Plast, linor, glas

och annat skräp är dödliga faror för säl, fåglar, fisk och andra djur. Tänk på att ankare kan skada bottnen – undvik att dragga och använd fasta bojar när det finns. Respektera ankringsförbuden.I nationalparkerna främjas friluftslivet, bl a genom inves-teringar i stationer för latrin-tömning och sopor, toaletter etc. Fler bojar kan bli aktuellt i populära naturhamnar.

Hänsyn till sälarna. I Kosterhavet och Ytre Hvaler lever cirka 2500 knubbsälar, merparten på svenska sidan. Sälarna ger sina ungar (kutar) di på land. Då är det viktigt att honan inte störs och flyr ner i vattnet innan ungen hin-ner dia färdigt. Respektera parkernas sälskyddsom-råden.

Skador – nej tack. Vissa undervattensmiljöer är sär-skilt ömtåliga. I parkerna finns flera bottenskyddsom-råden, här är det förbjudet att ankra, fiska med bottentrål eller använda andra redskap som kan skada bottnarna.

Dämpa farten. I utvalda områden begränsas hastig-heten till max 5 knop för att minska störningar för djurlivet och ge alla chans till fina naturupplevelser. Vid Tjälleskär söder om Koster gäller särskild hän-syn. Här får du bl a bara köra motordriven båt till och från tilläggsplats.

Häckning pågår. I national-parkernas fågelskyddsom-råden häckar en stor andel av de sjöfåglar som präglar området. Lugn och ro under sommarhalvåret är viktigt för att fåglarna inte ska överge ägg och ungar. Håll avstånd till skyddade områden och undvik att störa fågelflockar till sjöss så ger du fåglarna chans till ett bra familjeliv!

SÄRSKILD HÄNSYN – för allas bästa !

Fräcka fripassagerare - och vad du kan göra åt dem!

MILJÖTRIMMA MOTOR OCH KÖRSÄTT

Kör bränslesnålt. Genom att köra motorbåten på rätt sätt kan du minska din bränsleåtgång med upp till 40 procent. Har du en båt som planar – se till att köra den antingen under eller strax över den så kallade planingströskeln. Därefter väljer du lämplig marschfart. Bara genom att dra av lite på toppfarten sparar du bränsle! Anpassa alltid farten till omgivning och hastighetsregler.Att hålla skrov och propeller rena från påväxt, liksom att justera båtens trimplan och motorns riggvinkel är andra genvägar till lägre bränslekostnad och mindre belastning på miljön.

Använd bästa bränslet. Har du en äldre bensin-driven två-taktare bör du välja alkylatbensin. En sådan motor släpper ut stora mängder oförbränd bensin till vatten och luft. Om du tankar alkylatbensin minskar de mest skadliga utsläppen med 80–90 pro-cent. För dieselmotorer heter det miljövänliga alter-nativet i dagsläget diesel av miljöklass 1.

Se över motorn. Att byta tändstift inför säsongen gör susen för en motor och därmed för miljön. Mo-torn går jämnare och bättre och drar mindre bränsle.

Felinställd tändning ger betydligt högre bränsleförbruk-ning. Be därför ett servicevarv att se över inställningen, det kan också vara idé att låta varvet justera spridarna om du har en dieselmotor. Kontrollera att inga slangar och kopplingar läcker bränsle eller avgaser. Ska du köpa ny motor? Fråga efter en med katalysator!

Välj miljöanpassad olja. Se till att ha biologiskt ned-brytbar olja (bioolja) om din motor går på oljeblandad bensin – det gör en stor skillnad för miljön. Kontrollera olje- och bränslefilter inför varje säsong.

Fördela vikten rätt. Hur du och din besättning sitter i båten, var last och tunga tillbehör som batteri placeras spelar roll. Se till att båten är jämnt lastad, det minskar bränsleförbrukningen – dessutom blir körningen både säkrare och behagligare.

Använd rätt båtvårdsprodukter. I dag finns miljövän-liga båtvårdsprodukter i handeln. Se till att alltid använda det mest miljövänliga alternativet. Vid vinterkonserve-ring av kylsystemet – använd mindre giftig propylen-glykol istället för vanlig glykol.

Läs mer: Svenska båtbranschens Miljöchecklista, www.sweboat.se, el Kunglig norsk båtförbunds Miljöveileder, www.knbf.no

MER INFORMATION

Fylkesmannen i Østfold Tel: + 47 69 24 70 00

Kosterhavsförvaltningen,Länsstyrelsen i Västra Götaland Tel: + 46 31 60 50 00, jourtelefon: + 46 526 200 03

Skjærgårdstjenesten Tel: + 47 99 88 59 52 / + 47 480 73 476

Statens naturoppsyn (SNO)Tel: + 47 73 58 05 00 Ytre Hvaler nasjonalparksenter, Skjærhalden Tel: + 47 69 37 50 00 /+ 47 908 58 703

www.kosterhavet.sewww.ytrehvaler.no

Fripassagerare på skrov och propeller

ökar bränsleförbrukning-en! Med enkla handgrepp och miljökunnande håller

du skrovet rent – det spar både pengar och miljö. Välj

miljövänlig bottenfärg och tvätta båten på en spolplatta med rening. Eller håll skrovet

rent utan giftig bottenfärg – skrubba med en kraftig

rotborste en eller ett par gånger under säsongen

och du håller fripassa-gerare borta.

EUROPEISKA UNIONENEuropeiska regionala utvecklingsfonden

KOSTERHAVET YTRE HVALER

Fiska Ja, men fiskeregler gäller* Ja, men fiskeregler gäller**Snorkla och dyka Ja Ja

Övernatta i båt Max 2 dygn på samma plats Inga särskilda regler

Tälta Max två dygn på samma plats. Förbud dagtid vissa holmar 1/7-15/8. Koster; endast på tältplats

Max 2 dygn. Akerøya och Storesand rekommenderas som tältplatser

Gå iland på holmar och skär Ja, men respektera fågel- och sälskyddsområden, se karta

Ja, men respektera fågel- och sälskyddsområden, se karta

Ankra i bottenskyddsområden

Nej Nej, men ankring för att förtöja mot land är tillåtet

Tomgångsköra motor eller använda motordrivet laddningsaggregat

Nej Inga speciella regler, men ”unødvendig støy” är inte tillåtet

Köra vattenskoter Endast i farled Nej

Dra upp båt eller ankra vid sandstränder

Nej. Minst 50 m avstånd krävs för ankring vid sandstrand. Obs ankringsförbuden vid Koster

Inga speciella regler

Dra upp kanot eller kajak på stranden

Ja, om det inte blockerar stranden

Inga speciella regler

Göra upp eld Ja, på anvisade platser Ja, men inte på berg. Obs generellt eldningsförbud15/4 - 15/9

Cykla och rida Ja, på vägar Ja, på godkända leder och vägar

Ta med kopplad hund Ja Ja

Plocka musslor och ostron Ja, men inte ostron Ja

Störa eller flytta växter och djur

Nej Nej

Plocka bär, svamp, blommor Ja, men inte fridlysta arter Ja, vanlige arter

Föra bort eller omlagra sten Nej, klapperstensfält etc ska värnas

Nej, inte större stenar

StensnultraLiten orädd fisk, lätt

att känna igen med sin svarta stjärtfläck.

SjöhareEn stor naken-

snäcka som kan bli hela sju cm lång. Äter

alger och är vanlig på grunda bottnar.

BlåstångStor brunalg

som håller sig upp-rätt i vattnet med

särskilda flytblåsor. Ger skydd åt räkor

och fiskyngel.

VÄRLDEN UNDER YTAN

Ytre Hvalers och Koster-havets nationalparker hyser en betagande kust och skärgård, men också ett spektakulärt un-dervattenslandskap. Grunda bottnar, klippiga branter, tång-skogar, ängar av ålgräs och ko-raller är bara några exempel på de miljöer som döljer sig un-der ytan. Det är de många och varierade naturtyperna liksom vattnets höga salthalt som skapar förutsättningar för artrike-domen, i vattnen finns mer än 6000 arter. Många är sällsyntaoch flera är hotade. Inom parkerna fiskas räka, krabba, havskräfta och hummer kom-mersiellt. Då och då drar tum-lare fram genom Koster- och

Hvalerrännan på jakt efter sill och makrill.Bottnen är kuperad med tvära sprickdalar, områdets maxdjup är på hela 462 meter (Hvaler-djupet). Korallrev finns på flera platser, reven ger skydd och näring till ett myller av ma-rina djur och är de artrikaste undervattensmiljöerna i park-erna. Korallrevet vid norska Tisler är ett av de större i Eu-ropa, 1200 meter långt. Nationalparkerna har en int-ressant geologi och kulturhis-toria; spåren från äldre tiders sjöfart och fiske syns tydligt i allt från fyrstationer till enkla övernattningslyor för fiskare på kobbar och skär.

Vattenskoter – omdiskuterad båttyp. I Sverige får du köra i allmän farled. I Norge är det inte tillåtet att köra vattenskoter.

Strandkrabba

Nyfiken och alltid hungrig. Krossar snäckor

och musslor med sina starka klor.

Tumlare Sällsynt valart som regelbundet kan ses i området. Kan dyka ned till mer än 240

meters djup.

Välkommen till Kosterhavets och Ytre Hvalers nationalparker, ett unikt marint naturområde som Sverige och Norge delar. Båtlivet i nationalparkerna ger fina möj-ligheter att uppleva den stor-slagna skärgården och havet. Så ska det förbli även i framti-den! Med rätt kunskap kan du som färdas till sjöss bidra till att bevara värdefull natur.

I nationalparkerna kan du fiska, dyka, bada, övernatta och annat som hör kust och skärgård till. Men tänk på att som båtburen besökare i en nationalpark är du naturens gäst. Alla som vistas i området ansvarar för att miljön inte försämras och att djur och växter inte störs. Viktigt inte minst eftersom en saltstänkt och levande natur är ett starkt skäl till varför så många söker sig hit. Med båt kan du njuta av både havets öppna vidder och skärgårdens hem-liga vikar och smala sund. Sommar-

tid är båttrafiken mycket livlig. För att ta hänsyn till djurlivet och tillgo-dose allas rätt till fina naturupplev-elser har hastighetsbegränsningarinförts i utvalda områden. Lägre fart minskar buller liksom risken för bottenskador från svall och propell-rar. Där bottnen är särskilt känslig får du inte ankra. Förbudet att stiga i land på vissa öar under vissa tider är en regel som funnits sedan länge för att ge sjöfåglar och säl lugn och ro när de har ungar.

KASTA LOSS! – på naturens villkor

Med båt kan du utforska skärgårdens många smultronställen!

Båtlivet har många

ansikten. National-parkerna finns för att säkra natur-värden och för att göra havet och skärgården

till en exklusiv upplevelse

för alla!

Grunda bottnar är känsliga för svall och propeller-rörelser. Växtlighet på bottnen kan lossna och vattnet

grumlas. Låg fart på grunda vatten minskar risken.

VAD FÅR JAG GÖRA?Nedan en översikt över nationalparkernas regler. För fullständiga bestämmelser, se www.kosterhavet.se samt www.ytrehvaler.no eller informationstavlor i nationalparkerna.

* www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/amnen/Fiske/Fiskebestämmelser1/

** www.fiskeridir.no/fritidsfiske

Karta • Kontakter • Naturinfo

NATURGUIDE FÖR

BÅTLIVETI NATIONALPARKERNA KOSTERHAVET OCH YTRE HVALER

Pro

dukt

ion:

M K

varn

bäck

/S L

iljens

tröm

. Gra

fisk

form

: Kar

in B

jörk

. Kar

ta: H

ans

Sjö

gren

. Fot

o: K

arin

Bjö

rk, A

ge S

ten

Fred

rikse

n, S

vant

e H

ulte

ngre

n, L

isbe

th J

onss

on, P

er K

laes

son,

Ann

elie

Lin

dgre

n, L

ars-

Ove

Loo

, Tom

as L

undä

lv,

Sve

n-G

unna

r Lu

nner

yd, F

redr

ik P

leije

l, A

ase

Ric

hter

, Erik

Sel

ande

r, S

kjæ

rgår

dstje

nest

en, A

nder

s Ty

sklin

d, M

atti

Åhl

und.

Try

ck: M

økle

gaar

ds T

rykk

eri 2

010,

20

000

ex.VIKTIGA TELEFONNUMMER

SVERIGE

SOS Alarm (polis, räddningstjänst, ambulans, sjöräddning etc) Kustbevakningen, Region väst, ledningscentral Kustbevakningen Strömstad

Polisen/Sjöpolisen (ej akut) Sjöräddnings-sällskapet, Strömstad Sjukvårds-upplysningen

112

+46 31 727 91 00

+46 526 120 64

114 14

+46 705 80 81 47

1177

NORGE

Vid nödsituation: Brand

Polis

Sjukhus

110

112

113

RedningsselskapetHuvudkontorRS Horn Flyer, Skjærhalden

SjøassistanseTelenor Maritime Radio Kystverket Region Syd Öst

+ 47 06 757+ 47 916 79 642

+ 47 22 77 43 50

+ 47 07 847

länktips

www.knbf.no

www.oslofjorden.org

www.hsr.se/batliv

www.batmiljo.se

E

E

E

Kos

ter

sten

Käb

b-

linga

rna

Lers

kär

Kun

gbäc

k

Säcken

Häl

le-

stra

nd

Str

ömst

ad

Käl

lvik

Tju

rhol

men

S.

Häl

lsö

N.

Lång

ön

S.

Lång

ön

N. H

älls

ö

Ödd

ö Tjä

rnö

Sal

tö

Run

dö

Ros

sö

Ram

söU

rsho

lmen

Bur

holm

en

Mör

holm

en

St.

Soc

kna

Grisbådarna

Gal

tö

Res

ö

Kal

vön

Hav

sten

s-su

nd

Tros

sö

Uls

holm

en Sol

usth

olm

en

San

näs

Hav

sten

Tjä

llesk

är

Juth

olm

en

Sal

thol

men

Arh

olm

en

Bis

sen

Tju

r-pa

nnan

Gre

bbe

-st

ad

Tor-

grim

men

St.

Sna

rt

Spiran

Persgrund

en

Seg

elsk

ären

Vitl

ing

-br

otte

t

Bredgrund

en

Ram

skär

Lind

ön

Koc

khol

men

Daf

tön

NO

RG

E

SV

ER

IGE

Sø

ndre

San

døy

Nor

dre

San

døy

Sø

ndre

Sø

ster

Nor

dre

S

øst

er

Str

uten

Skj

elho

lmen

Sin

glø

ya

Kirk

øy

Asm

alø

y Vik

er

Spj

ærø

yU

tgår

dski

len

Kje

llvik

a

Skj

ærh

alde

n

Ves

terø

y

Gut

torm

svau

en

Kuv

auen

Fre

dags

høle

t

Fred

rikst

ad

Laue

r

Tis

ler

Hei

a

Her

føl

Nor

d-

kost

er

St.

Dra

mm

enK

lövn

inga

rna

Torb

jørn

skjæ

r

Skj

ersr

ibba

Ake

røya

Bra

ttes

tø

Rø

dshu

e

Sto

resa

nd

Hom

lung

en

Kol

leri

bba

Sto

re

Fla

teko

llen

Kus

kjæ

r Sto

ribb

a

Aln

e

Skagerrak

Syd

-ko

ster

10

215

176 17

6 E6

77

229

27

247

212

19

3

9

5

7

121

12

3

11

114

12

29

106

225

12

189

13

178

128

15

7

220

244

448

462

458

249

9

5

7

11

12

34

56

7 km

0

KOST

ERFJ

ORDEN

Dynekilen

Skagerrak

Fjell-

knausene

Nordre

Storegrunn

Sønd

reStoregrunn

Sin

gle

fjord

en

Kve

rnsk

jær

Kob

ber-

nagl

er

Ram

sö-

kalv

en

Akvarier

Marin

forskning

Nasjonalpark-

senter

KO

ST

ER

HA

VE

TS

NA

TIO

NA

LP

AR

K

YT

RE

HV

AL

ER

NA

SJ

ON

AL

PA

RK

Boj

Ent

ré ti

llna

tiona

lpar

ken

Fåge

lsky

dds-

områ

de

Säl

skyd

ds-

områ

de

Bot

tens

kydd

s-om

råde

Info

rmat

ion

E

Sug

töm

ning

Spo

lpla

ttam

ed r

enin

g

Avf

all

Toal

ett

Nat

urha

mn

Gäs

tham

n

Rik

sgrä

ns

Nat

iona

lpar

ks-

grän

sH

astig

hets

-be

grän

snin

gH

änsy

ns-

områ

de

Vat

tend

jup

Fyr

Väg

0 -

20 m

20 -

60

m

60 -

100

m

100

- 20

0 m

200

- 25

0 m

300

- 40

0 m

400

- 50

0 m

Ank

ring

s-fö

rbud

FA

RL

ED

UTAN

HA

ST

IGH

ET

SB

EGRÄNSNING

Skä

r ka

lkkr

usta

, en

röd

alg

NA

TIO

NA

LP

AR

KE

RN

AÖ

VE

R O

CH

UN

DE

R Y

TAN

Ytre

Hva

ler

och

Kos

terh

avet

s na

tiona

lpar

ker o

mfa

ttar e

tt nä

ra

800 k

vadr

atki

lom

eter

stor

t hav

s-om

råde

. Sä

rski

lda

besö

ksce

nt-

rum

ska

gör

a de

t lä

tt fö

r be

-sö

kare

att

hitta

info

rmat

ion

om

natio

nalp

arke

rna.

Ytre

Hva

lers

info

rmat

ions

punk

t fin

ns

i Sk

jaer

hald

en

på

Hva

lerö

arna

m

edan

K

oste

rhav

ets

besö

ks-

cent

rum

(nat

urum

) pla

nera

s på

K

oste

röar

na.

Nat

urum

i S

ve-

rige

kom

plet

tera

s av

en

tréer

på

Res

ö, R

ossö

, Tj

ärnö

/Sal

tö

och

i St

röm

stad

. Kos

terh

avet

s na

tiona

lpar

k fö

rval

tas

av

en

styr

else

med

repr

esen

tant

er fö

r bl

a l

änss

tyre

lsen,

Göt

ebor

gs

univ

ersit

et,

loka

la y

rkes

fiska

re

och

skär

gård

ens

loka

lsam

-hä

llen

(Kos

terha

vsdele

gatio

nen)

. Äv

en

Ytre

H

vale

rs

natio

nal-

park

ska

ll få

en

loka

l st

yrel

se

med

re

pres

enta

nter

fö

r bl

a

Fred

rikst

ad o

ch H

vale

rs k

om-

mun

er

sam

t Ø

stfo

ld

fylk

es-

kom

mun

e.

Tis

ler,

Ytr

e H

vale

r

Bet

ar i

skär

går

den

På

upp

täck

sfär

d

Kam

stjä

rna

Blå

gyl

ta

Ej f

ör n

aviga

tion