ATT LEVA VARDAGSLIVET

ANNIKKI SVEDEVALL

ARBETSTERAPEUT, BUH OCH BUP

annikki.svedevall@regionjh.se

063-154632

Innehåll

▪ Att leva vardagslivet del 1

• Vad gör arbetsterapeuten

• Struktur

• Tidsuppfattning

• Hygien

▪ Fika ca 10.30-10.50

▪ Att leva vardagslivet del 2

• Hem-aktiviteter/fritid

• Finmotorik

• Sensorik

• Sömn

• Bostadsanpassning

▪ Lunch ca 12.00

Vad gör arbetsterapeuten?

En stor del av arbetsterapeutens arbete handlar om att stödja

och sporra människor att själva och/eller med stöd av sitt nätverk

utveckla sina fysiska, kognitiva och sociala förmågor.

Arbetsterapeutens ansvar är också att anpassa vardagsmiljön

och att prova ut, justera och förskriva olika typer av fysiska och

kognitiva hjälpmedel.

Arbetsterapeut på autismteamet

▪ ADL

▪ Finmotorik

▪ Kognitivt stöd och hjälpmedel

▪ Tidsuppfattning

▪ Sensorisk kartläggning

▪ Sömn

▪ Bostadsanpassning

▪ Teamarbete

▪ Gruppinterventioner

▪ Stöd till nätverket

BEDÖMNINGAR OCH INSATSER

Arbetsterapeut på autismteametTRÄNA I AKTIVITET

Vad innebär träning i aktivitet?

Att tänka på:

▪ Hur

▪ Var

▪ När

▪ Hur ofta

▪ Små steg

▪ Att få lyckas

MOTIVATION Innan ni påbörjar insatser för att träna aktivitetsförmåga, fundera på:

VEM vill att barnet/ungdomen ska kunna utföra aktiviteten:

▪ Barnet/ungdomen själv

▪ Förälder/nätverk

▪ Allas gemensamma mål

VAD motiverar personen till att träna en aktivitet:

▪ ”Kunna själv”

▪ Vill klara att vara själv en stund

▪ Kunna flytta hemifrån

▪ Beröm i stunden/belöning

Vardagsfärdigheter

Begreppet struktur definieras i Wikipedia:

Struktur är sammanhang mellan delar i en helhet, delarnas ordning och förhållande till

varandra. Motsatsen till struktur är kaos

STRUKTUR – VAD

Vardagsfärdigheter

OLIKA TYPER AV STRUKTUR

▪ Struktur i aktivitet

Struktur som finns i en persons vanor och rutiner, till exempel hur man brukar göra på morgonen. Alla aktiviteter har en

egen, mer eller mindre tydlig struktur.

▪ Struktur i fysiska omgivningar

Den struktur som finns i den omgivande miljön, till exempel att varje sak har sin plats i ett hem.

▪ Struktur vid mänskliga möten, bemötande

Den struktur som finns i att man blir bemött av andra människor på ett tydligt och konkret sätt.

▪ Struktur i tid

Tid är en abstrakt konstruktion. Att veta vilken tid på dygnet det är, vilken dag, månad och känslan av tid.

STRUKTUR – VAD

Vardagsfärdigheter

▪ Tänk på – det oftast beror på att barnet/ungdomen inte kan, än att hen inte vill om det

är svårt att starta upp/utföra en aktivitet, trots verbal uppmaning.

▪ Ett aktivt stöd och tidig vägledning kan förebygga svårigheter i tonåren.

▪ Försök hitta en struktur som passar både dig och ditt barn.

▪ Struktur som behövs, ska finnas där Ni befinner er.

STRUKTUR – VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Att kunna följa en struktur kan på sikt öka individens självständighet:

▪ Ger en ökad självkänsla

▪ Ökad motivation

▪ Ökad möjlighet att styra sitt liv, i stort eller smått.

STRUKTUR – VARFÖR

Vardagsfärdigheter

FÖRBEREDELSE FÖRHÅLLNINGSÄTT

STRUKTUR – VARFÖR

F F

Vardagsfärdigheter

Alla vill vara förberedda

STRUKTUR – VARFÖR

Vad ska

jag göra?

Var ska

jag vara?

Med vem?

Hur länge?

Vad ska jag göra

sedan?

Vad ska jag ha med mig?

Varför ska jag göra det?

Vardagsfärdigheter

Förhållningsätt

▪ Ordning och reda! Skapa en central plats, exempelvis i hallen eller köket, där du samlar

all viktig information. Till exempel en plats att lägga telefon, kalender och nycklar.

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Förhållningsätt

▪ Märk upp var olika saker ska ligga, till exempel i besticklådan, kylskåp, städmaterial

osv. Förstärk gärna med bilder.

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Förberedelse och Förhållningsätt

▪ Att-göra-listor för vad som ska göras, till exempel prioriteringslista eller städ-lista.

Möjlighet att kunna bocka av utförd aktivitet.

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Förberedelse och Förhållningsätt

▪ Gör steg-för-steg-instruktioner: Arbetsordning

– skriftlig eller med bilder, om behov finns.

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitets/arbetsordning, fördelar:

▪ Är visuell och stationär

▪ Försvinner inte, som verbal information gör

▪ Kan anpassas efter den som ska följa arbetsordningen

▪ Har ett klart och tydligt språk, bilder eller föremål

▪ Beskriver delmoment för delmoment i följd

▪ Information ändras inte från gång till gång

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitetsordning, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitetsordning, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitetsordning, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitetsordning, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Arbetsordning skola, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Arbetsordning skola, exempel:

STRUKTUR – HUR

Vardagsfärdigheter

Aktivitets/arbetsordning

FUNDERA PÅ:

STRUKTUR – HURTÄNK PÅ EN AKTIVITET

▪ VEM SKA UTFÖRA AKTIVITETEN?

BRYT NED AKTIVITETEN I DELMOMENT

▪ VILKA MOMENT BÖR FINNAS MED

FÖR ATTAKTIVITENEN SKA BLI TYDLIG?

▪ VAD BEHÖVS FÖR TYDLIGHET,

BILD OCH TEXT, ELLER BARA TEXT?

Vardagsfärdigheter

▪ Tidsplanering

Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela

tidsåtgång till händelser och aktiviteter (ICF).

▪ Orientering till tid

Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år

inkl. tidsbegrepp och tidssekvenser (ICF).

▪ Upplevelse av tid

Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela

tidsåtgång till händelser och aktiviteter (ICF).

TIDSUPPFATTNING - VAD:

Vardagsfärdigheter

▪ Nedsatt tidsuppfattning eller annorlunda känsla för tid förekommer vid

diagnosen autism (Allman 2012; Wiliams et al 2013).

▪ Tiden är abstrakt – man kan inte se tiden

▪ Då tiden ej kan läsas av finns en risk att individen skapar rutiner och

ritualer för att kompensera.

TIDSUPPFATTNING – VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Olika typer av strukturstöd kan ge tydligare svar på frågor som:

▪ Vad hinner jag göra innan jag ska gå till bussen om 45 minuter?

▪ När måste jag börja med det jag vill hinna, innan jag behöver gå?

▪ Hur lång tid är ”strax”, ”snart” eller ”om en stund”?

▪ Vilken dag, månad, år är det?

▪ När är det fredagsmys?

▪ Vad ska jag göra på torsdag?

▪ När fyller jag år?

TIDSUPPFATTNING – VARFÖR

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Vardagsfärdigheter

Timstock

TIDSUPPFATTNING – HUR

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Öva tidsupplevelse med Timstock eller äggklocka

5 minuter: Jag hinner borsta tänderna, eller packa upp ryggsäcken efter

skolan. Vad hinner du göra på 5 minuter?

10 minuter: Jag hinner ta på mig ytterkläderna, eller packa

gymnastikpåsen. Vad hinner du göra på 10 minuter?

15 minuter: Jag hinner klä på mig, eller jag hinner äta frukost. Vad hinner

du göra på 15 minuter?

20 minuter: Jag hinner se en kort film, eller äta skollunch. Vad hinner du

göra på 20 minuter?

Vardagsfärdigheter

TimeTimer

TIDSUPPFATTNING – HUR

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

▪ MEMOdayplanner

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Sälj in schemat

▪ Ta varje chans som finns under dagen att sälja in schemat. Tänk att du är en försäljare som ska sälja in en vara. Använd en positiv och tydlig röst.

▪ På morgonen: Gå igenom schemat med personen, presentera dagen.

▪ Innan varje aktivitet: gå nyfiket fram till schemat och peka/säg vad som ska göras på schemat.

▪ Vid avslutad aktivitet: gå fram till schemat ta bort bilden (själv eller gemensamt med personen) på avslutad aktivitet och presentera för personen vilken som är nästa aktivitet.

▪ Om personen ofta frågar om ”fika”, ”åka hem” etc. Gå fram till schemat (med personen) visa varit på schemat hen befinner sig, och när efterfrågad aktivitet ska ske. T.ex.: ”Först Ipad, sen fika”.

▪ Vissa personer kan uppleva att uttryck som ”sluta” eller ”avsluta” är för definitiva uttryck, ibland när det är möjligt kan ”pausa” användas som alternativ. T.ex. ”dags för paus från tv, nu är det dags att äta lunch”. Då gärna i kombination med tidshjälpmedel som Timstock eller Timetimer.

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Timstock inte straffstock och andra fallgropar

▪ Syftet med strukturstöd är inte att göra personen lydig utan att ge tydlighet nog för att livet inte ska bli ett stressfyllt kaos.

▪ Larmsignaler bör inte bara larma på kravfyllda aktiviteter, utan även när en efterfrågade aktivitet ska starta.

▪ Om personen tar ned en bild från schemat, kommentera om möjlighet finns: T.ex. ”Du tog bort fika-bilden, vill du inte fika?”

▪ Om personen protesterar mot sitt strukturstöd finns det skäl till det.

Kanske är det för detaljerat, för övergripande, aktiviteter som personen

inte uppskattar, bilder som inte passar personen eller för många nya bilder

på en gång?

Vardagsfärdigheter TIDSUPPFATTNING – HUR

Digitala kalendrar

VECKOSCHEMA MED BILDSTÖD

HÅLL KOLL - COMAI

FOTOKALENDERN

MEMO ASSIST

HANDI - PROGRAMVARA

…OCH MÅNGA FLER APPAR FINNS DET. FÖR TIPS: APPSTOD.SE

Vardagsfärdigheter

Personlig ADL (Aktiviteter i dagliga livet) handlar om aktiviteter som alla

människor regelbundet utför i sitt hem.

Personlig ADL omfattar bland annat att:

▪ Klä på och av sig

▪ Borsta tänder

▪ Duscha/bada, tvätta håret

▪ Toalettbesök – byta sanitetsprodukter

▪ Raka sig/klippa- naglar, hår

▪ Sminka sig/göra frisyr

HYGIEN - VAD

Vardagsfärdigheter

Hygien är ett område som barn med diagnos inom autismspektrum kan ha

svårigheter inom:

▪ Det kan hänga samman med en begränsad kroppsuppfattning

▪ Att man tycker att andras kommentarer om ens hygien är oviktiga

▪ Att man upplever sinnesintryck på ett annorlunda sätt.

▪ Tidsuppfattning - det tar lång tid och mycket energi att utföra olika moment.

Viktigt träna som ung, för ökad självständighet som vuxen

HYGIEN - VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Om möjligt, ge individen information varför hen behöver sköta sin

hygien:

▪ Om man till exempel inte borstar sina tänder ordentligt kan det leda

till hål i tänderna – vilket kan vara smärtsamt.

▪ Bristfällig hygien kan leda till utanförskap i skola, på arbetsplats, på

bussen.

OBS! Lägg informationen på individens nivå

HYGIEN - VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Klä på och av sig

▪ Använd arbetsordning

▪ Kläder i hög – lagda i rätt ordning: underkläder högst upp osv.

▪ Att få avsluta själv är att lyckas: dra upp sista biten på dragkedja

▪ Nyckelring i dragkedja

▪ Träna knäppa knappar på kofta, på bord framför sig

▪ Klä på sig framför spegel

▪ Guida rörelser

▪ Hur sätter man på en strumpa – testa själv

▪ ”Sportkommentator” vid fysiskt stöd – få chansen att vara delaktig

▪ Välj kläder utifrån syfte, ok att ha plagg som är lätta att ta på

▪ Sitt ned vid påklädning eller stå mot ett hörn

▪ Bak eller fram? Märk upp bak på plagg/träna på att lappen ska vara i nacken.

HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Ge rätt förutsättningar för att träna påklädning

▪ På- och avklädning bör ske på samma plats varje gång om man tränar aktiviteten.

▪ Krok och hylla för ytterkläder kan markeras upp med namn och/eller bild så det inte

uppstår en frustration varje gång individen ska gå ut.

▪ I förskole/skolmiljö bör barnet få möjlighet till en lugn plats vid på/avklädning

▪ Att få gå ut lite tidigare innan rast kan ge individen möjlighet att få klä på sig i lugn

och ro.

▪ Om tvättrådslapp irriterar – klipp bort

▪ Nya kläder känns ofta mjukare om de tvättas några gånger innan de används

▪ Omtyckta plagg, ok att köpa flera av samma modell

▪ Börja förbered klädbyten i tid vid årstidsväxlingar

HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Kläder efter väder

▪ Arbetsordning utifrån väderlek

▪ Märk upp termometern i färger, utifrån hur

kallt det är.

▪ Appen: Kläder efter väder

HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Skor

▪ Knäppa skor: Kardborreskor, ”triathlon skosnören”, gummiband eller dragsko

▪ Ska hen träna knyta rosett: är barnet finmotoriks moget? Motiverat?

▪ Träna knyta: sittande vid bord, olika färg på skosnörena

▪ Höger eller vänster sko? Måla halv smiley ☺ på varje innersula. När skorna står

rätt är ☺ hel.

HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Borsta tänder

▪ Eltandborste

▪ Dubbeltandborste rengör in- och utsidor samt tuggytor samtidigt

▪ Tandkräm utan smakmedel – och skum: tex Salutem eller Proxydent

▪ Appen: Rocka Munnen och andra tandborst/timer-appar: för att motivera och veta hur länge.

▪ Äggklocka – för att veta hur länge borsta

▪ Får borsta själv först och vuxen avslutar

▪ Stå framför spegel

▪ Bildstöd används för att påminna om att borsta tänderna samt arbetsordning

▪ Tandvård: bildstod vid kallelse och behandling

HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Duscha/bada

▪ Arbetsordning: vilken kroppsdel börjar jag med?

▪ Duscha gör ont: bada i stället/skölja med kanna.

▪ Tvättsvamp: känns tydligare var man har tvålat in sig

▪ Pumpflaska: ett tryck är lättare att dosera än från flaska

▪ ”Dubbeldusch”: en produkt kanske räcker?

▪ Vilken är vilken: Olika färg på flaskorna schampo, balsam och duschkräm

▪ Markering i taket: att kolla på när man sköljer av håret

▪ Halkmatta i dusch eller badkar: för att stå stadigt

▪ Sitta ned och duscha: för ökat fokus på hygienproceduren

▪ Duschlåt: för att veta hur lång tid en dusch tar

HYGIEN - HUR

Bild från trollreda.nu

Vardagsfärdigheter

Toalettbesök

▪ Förstoppning? Uroterapeut

▪ Arbetsordning

▪ Sitta ned – ökad chans till att även bajsa

▪ Pall eller andra hjälpmedel (armstöd, mjuksits etc.)

▪ Fasta toalettider (kolla med förskola) använd larm för att komma ihåg

▪ Toa-leksak

▪ Tecken-ekonomi

▪ Fasa ut blöja, bara träna att sitta på toaletten.

▪ Rädd, kan ha blivit upplyft på toaletten utan förberedelse.

▪ Märka ut var toalett finns: Markeringar om behov finns.

▪ Har individen koll på delmoment: hur mycket toalettpapper behövs,

hur viks pappret. Hur sitter en vid torkning?

▪ Mens: förbereda i god tid, förvaring, app, träna hantera mensskydd.

HYGIEN - HUR

Klippa hår/naglar

▪ Vid annorlunda sensorisk bearbetning: det kan uppfattas som obehagligt att klippa

hår/naglar.

▪ Klippa några naglar i taget.

▪ Klippa efter bad – mjukare nagel.

▪ Förberedelse

▪ Arbetsordning

▪ Vid frisör besök: ring och kolla när det är lugnare under veckan. Bilder på salongen?

▪ Informera om behov: Lugnt och tyst, eller youtube att titta på?

▪ Ok att skippa hårtvätt/hårfön/produkter hos frisör.

Vardagsfärdigheter HYGIEN - HUR

Vardagsfärdigheter

Instrumentell ADL (Aktiviteter i dagliga livet) handlar om aktiviteter

som alla människor regelbundet utför i sitt hem

Instrumentell ADL omfattar bland annat att:

▪ Städa

▪ Tvätta/klädvård

▪ Matlagning

▪ Inköp

▪ (Resa)

HEM-AKTIVITETER/FRITID - VAD

Vardagsfärdigheter

▪ Målet (oftast) för individen är att kunna leva ett så självständigt liv

som möjligt.

▪ Att börja träna i tidig ålder, för att kunna förbereda sig på vuxenlivet.

▪ Få möjlighet att träna delmoment under längre tid: för att inte ”bli

stressad” när personer i omgivningen börjar tala om kommande

vuxenliv.

HEM-AKTIVITETER/FRITID - VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Hemmet

▪ Använd lampor med timer – om du glömmer tända/släcka

▪ Timer fungerar även till strykjärn, eller andra elektriska produkter man

inte vill glömma påslagna.

▪ Glömmer stänga av vattenkranen: blandare med sensor

▪ Påminnelse på mobilen: ta ut soporna på bestämda dagar eller vattna

blommor etc.

▪ Spara energi: städa ett rum i taget, dammsug en dag och tvätta en

annan dag. Eller dela in rummet i zoner, som du ska städa olika dagar.

▪ Placera föremål i olika uppmärkta lådor/tidskriftssamlare, för att inte

rummet ska upplevs som rörigt.

▪ Träningsband runt stolsben, om svårt sitta still. Luftdyna/bolldyna.

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

Städa

▪ Använd olika färg på tork/disktrasor beroende på om de används för toalett, kök

etc.

▪ Märk upp i skåp och ev. utanpå städskåp vilka produkter som finns och ha bara

rengöringsprodukter som ska användas i skåpet.

▪ Tydlig info vid dosering: hur mycket ska jag ta av såpan, hur mycket vatten i

hinken?

▪ Används arbetsordning: städschema –”vad ska jag göra”

▪ Hörselkåpor vid dammsugning

▪ Grumme-appen ger tips om hur man håller rent hemma samt städscheman med

enkel checkfunktion.

▪ Färdiga städscheman att skriva ut finns även på grumme.se

HEM-AKTIVITETER/FRITID – HUR

Vardagsfärdigheter HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Tvätta/klädvård

▪ Använd olika tvättkorgar för färgad-tvätt och ljus-tvätt

▪ Tvättkorg på sitt rum: tömma 1 ggr/vecka

▪ Tvättmedelskapslar: minskar risk för överdosering

▪ Uppmärkta mått för tvättmedel

▪ Märk upp inställningarna på tvättmaskinen

▪ Samma modell av strumpor

▪ Tänk på att vid flytt till eget boende, så kan individen behöva träna på att

tvätta igen, pga. ny tvättmaskin. Behov av mer stöd i början.

Vardagsfärdigheter

Matlagning

▪ Använd kaffebryggare och vattenkokare med automatisk avstängning eller använd

timer med nedräkningsfunktion.

▪ Vattenkokare – så minskar du risken för att koka torrt

▪ Märk upp för mått och mängd, tex hur mycket pasta en ska ta. Tillbringare med

uppmärkt för hur mycket saft/vatten.

▪ Glasskålar för att se maten: bekanta sig med ny mat

▪ ”Öppen planlösning” – eller uppmärkt utanpå skåpsdörrar

▪ Boil-in-bag ris

▪ Äggklocka

▪ Appen Matglad:

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

Återvinning

▪ Veta varför en ska återvinna

▪ Veta vart materialet ska slängas

▪ Beroende på utvecklingsnivå/intresse kan en promenad till återvinningen vara ett

uppskattat mål om man vill ha ett syfte med att gå ut.

▪ På www.ftiab.se finns tydliga dekaler att beställa/skriva ut samt informationsfilmer om

återvinning.

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

Inköp

▪ Det yngre barnet kan må bättre av att sitta i sin vagn som hen känner sig trygg i

▪ Handla på bekant affär – där hen/du hittar

▪ Handla på tider när det inte är så mycket folk i rörelse

▪ Själv-scanning

▪ Utgå från inköpslista

▪ App för gemensam inköpslista i familjen, tex: Matlistan Bring!

▪ ”Träningshandla”: några få varor – för att få lyckas

▪ Träna på att handla med kort/pengar – kan upplevs som kravfullt

▪ Handla mat via nätet

▪ App: Min plånbok by Mattias Persson:

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

RESA

▪ Förbereda: hur, var, hur länge, varför

▪ Visa tidsåtgång under resan

▪ Sysselsättning vid resan: Ipad, leksaker, fika

▪ Anpassningsbidrag av bil, tex bälte. Ansökan görs hos försäkringskassan, läkarintyg

behövs.

▪ Tips: Youtube: En resa med Ving – en förberedelsefilm

▪ Flygbolagen använder ett internationellt kodsystem för att specificera villkor och speciella

behov hos passagerarna. Kod vid autism: DPNA

- möjlighet att borda flyget först, få en plats fri, sitta tillsammans som familj etc.

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

▪ PACKA

▪ Packlista på knippe: för simhallen och gymnastik:

Material finns att skriva ut på habiliteringens resurscenter

▪ På tex reselederen.nu och liknande sidor på nätet finns förslag

på packlistor för semesterresor

HEM-AKTIVITETER/FRITID - HUR

Vardagsfärdigheter

Personer med autism har ofta svårigheter med sin motorik som kan

innebära både fin- och grovmotoriska utmaningar

Vanligaste finmotoriska svårigheterna

▪ Icke funktionellt penngrepp samt kan ej rita annat än cirkelklotter

▪ Trött när skriva med penna

▪ Icke funktionellt saxgrepp, kan inte/svårt att klippa

▪ Saknar handdominans

▪ Svårighet att hantera bestick

▪ Svårighet att knäppa knappar, dra dragkedja, ta på sig skorna

FINMOTRIK – VAD

Vardagsfärdigheter

▪ Möjlighet att träna sina förmågor utifrån sina förutsättningar

▪ Kunna delta i aktiviteter på förskola och skola

▪ Ökat självförtroende: att kunna utföra aktiviteter själv

FINMOTRIK - VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Träningstips

▪ Träningstid: Hellre korta stunder och ofta

▪ Vad är rimligt för familjen?

▪ Vad kan förskola/skola utföra?

▪ Motivera (ev. med bildstöd eller teckenekonomi): Först gör vi en rit-

övning sedan…

▪ Hitta motiverande rituppgifter, tex färglägga favoritfigur

▪ Träna finmotorik i skolan, men också få använda tex dator. Skriva tre

ord för hand, sedan resten på datorn

▪ Tänka på syftet. Ska hen producera text eller träna penngrepp?

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

Träningstips rita/skriva

▪ Bestäm hand (om barnet ej valt hand)

▪ Bra sittande, stöd för fötter och rygg, mage nära bord

▪ Underarm på bordet

▪ Tänk på hur rit-rörelser ser ut (se på dig själv)

▪ Håll din hand på barnets (om hen accepterar det), rita i början

tillsammans. För att barnet ska få känslan av hur det känns att ”hålla

pennan rätt”

▪ Ta upp pennan ”rätt” från början

▪ Penngrepp, klädnypa, gummiband eller färgad tejp

▪ ½ krita eller ”pennstump”

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

Exempel på skriv-hjälpmedel

▪ PenAgain: bläck och blyerts

▪ Penntyngd, eller handtyngd

▪ Klädnypa eller ”Pennypan”

▪ Bic Beginners: barnpenna i bläck eller blyerts

▪ Förstorande grepp - skumgrepp

▪ Penngrepp i olika former

Produkter går att hitta på bland annat: varsam.se, dyslexibutiken.se, samt andra sidor på nätet.

Produkter finns även på välsorterad pappershandel

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

Träningstips rita/skriva

▪ Rita mellan linjer: ju längre avstånd mellan linjer desto lättare,

försvåra succesivt (följa en väg).

▪ Prick till prick övningar: Ju tätare prickar, desto lättare

▪ Rita figurer ”bakifrån”. Låt barnet rita sista ögat på gubben, nästa

gång två ögon, osv.

▪ Rita teckning tillsammans. ”först är det min tur, sen din tur”.

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

Träningstips klippa

▪ ”Hej tummen upp” – hur håller man en sax?

▪ Fjädrande saxar

▪ Sprayflaska

Olika svårighetsgrad

▪ Klippa sugrör

▪ Klippa remsor (ju smalare, desto lättare).

▪ Rakalinjer, kvadrater och trianglar

▪ Runda former/spiraler

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

Träningstips finmotorik:

▪ Lego/Duplo

▪ PlusPlus

▪ Pärla på tråd och pärlplatta

▪ Skruva upp korkar/askar med överraskning i

▪ Bygga med klossar

▪ Knäppa knappar/kardborre på leksakskläder/väskor

▪ Spela spel med pjäser, hålla spelkort i handen

▪ Plockepinn eller likande spel

▪ Nästan alla vardagsaktiviteter innehåller finmotoriska moment

FINMOTRIK - HUR

Vardagsfärdigheter

▪ Vid diagnos inom autismspektrum kan över- och underkänslighet

mot sensoriska intryck förekomma.

▪ Svårt att undvika miljöer där man får mycket stimuli - samhället

▪ Det tar extra energi att vara sensoriskt över- eller underkänslig

▪ Svårigheter kan bland annat vara att vistas i folksamlingar, gå på

lektioner, resa kommunalt, delta vid middagar, minskad ork vid

dammsugning etc.

SENSORIK – VAD OCH VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Några sinnen som kan vara känsliga:

▪ Syn

▪ Hörsel

▪ Lukt

▪ Känsel

▪ Smak

▪ (Balans)

OBS! Olika från individ till individ!

SENSORIK - VARFÖR

Vardagsfärdigheter

▪ Solglasögon/keps/huvtröja

▪ Brusreducerande hörlurar/hörselkåpor

▪ Sitta långt fram eller långt bak i klassrum

▪ Restaurangbesök: läs menyn på nätet, be om lugnt bord

▪ Fotografera av information: vid tex info skriven på tavlan på skolan

▪ Spela in information: vid läkarbesök/möten i skolan

▪ Egen studiehörna

▪ Pausa!

▪ Om möjligt gå på museum eller restaurang på lugnare dagar

SENSORIK - HUR

Vardagsfärdigheter

▪ Sömnstörningar förekommer i högre omfattning hos barn och vuxna med

autismspektrumtillstånd.

▪ De vanligaste problemen är svårigheter att somna och uppvaknande under natten

samt tidigt uppvaknande. Men även sömngång, skrik i sömnen, motoriskoro och

uppvaknande på grund av drömmar förekommer (Bozkurt, 2010).

SÖMN –VAD

Vardagsfärdigheter

▪ Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta

intryck.

▪ Under sömnen varvar kroppen ner: blodtrycket sjunker, pulsen och

kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av

▪ När en sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas.

Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner.

▪ För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom

tillväxthormon bildas under sömnen (1177 Vårdguiden, 2018).

SÖMN –VARFÖR

Vardagsfärdigheter

När barn och unga har sovit för lite under en period kan de:

▪ få svårt att reglera sina känslor

▪ bli ledsna, irriterade och rastlösa

▪ bli mer impulsiva och utagerande

▪ få sämre minne och koncentrationsförmåga

▪ få svårare att lära sig nya saker (1177 Vårdguiden, 2016).

SÖMN –VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Sömnhygien, gör mer av:

▪ Minst 30 min dagsljus varje dag

▪ Regelbunden motion, under dagen

▪ Sova i mörklagt rum och minska störande

ljud. Nattlampa är ok.

▪ Rätt temperatur i sovrummet, ej över 18

grader

▪ Att inte att gå och lägga sig hungrig

▪ Varva ner några timmar innan

sänggående

▪ Stig upp samma tid varje dag, undvik att

sova dagtid

Sömnhygien, gör mindre av:

▪ Titta på TV, surfplatta, mobil och andra

digitala skärmar vid sänggående

▪ Dricka kaffe, the, läsk och energidrycker

på kvällen

▪ Äta sockerrik eller fet mat innan läggdags

▪ Fysisk aktivitet precis innan läggdags.

▪ Ha oregelbundna sov och

uppstigningstider

SÖMN –HUR

Vardagsfärdigheter

Inget resultat på sömn-kvalitén, efter att ha sett över sömnhygien?

▪ Kartläggning av sömn, sömndagbok och sömnkartläggning.

▪ Kontakta autismteam för samtal kring ev. åtgärder. Beslut tas av teamet kring

vilka insatser som kommer att ges.

SÖMN –HUR

Vardagsfärdigheter

Tyngdtäcke kan förskrivas, efter bedömning, till personer med långvarig problematik inom:

▪ Sömnproblem

▪ Kroppslig oro / rastlöshet

▪ Koncentrationssvårigheter

▪ Spasticitet / ofrivilliga rörelser

▪ Psykisk oro

▪ Överkänslighet för beröring

▪ Ångest

▪ Sociala problem

▪ Nedsatt rums-och kroppsuppfattning

▪ Självskadebeteende

SÖMN – HUR

Vardagsfärdigheter

Tyngdtäcke

▪ Begränsad evidens

▪ Hur tyngdtäcke fungerar

▪ Olika typer av tyngdtäcken och vikter

▪ Möjlighet till förskrivning av hjälpmedel, efter bedömning av behov

▪ Möjlighet att köpa på öppna marknaden

SÖMN – HUR

Vardagsfärdigheter

Traditionellt utförs bostadsanpassning för att öka framkomligheten i bostaden. För

personer med autism-diagnos behöver man ibland istället minska framkomligheten:

▪ Lås på fönster, dörrar etc.

▪ Timer på spisen

▪ Extra högt staket

▪ Inglasning/nätning av balkong

▪ Okrossbara fönsterrutor

▪ Ljudisolering etc.

BOSTADSANPASSNING –VAD OCH VARFÖR

Vardagsfärdigheter

Innan eventuell bostadsanpassning söks, bör de produkter som finns i

dagligvaruhandeln ha testats:

▪ Olika typer av barnsäkerhetsprodukter: Skåp-lås, petskydd, toalettlockslås etc.

Tips: Slår individen på spisplattor, plocka av alla vred och använd bara ett

vred till alla plattor. Bra när ni tex. är på besök hos andra utan anpassningar i

bostaden.

BOSTADSANPASSNING –VAD OCH VARFÖR

Vardagsfärdigheter

▪ Du som har en funktionsnedsättning kan söka bidrag för att anpassa din bostad. Syftet är

att du ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv i bostaden.

▪ Du ansöker om bostadsanpassningsbidraget hos din kommun.

▪ Till din ansökan behöver du ett intyg som beskriver din funktionsnedsättning, och vilka

konsekvenser nedsättningen har för dig i din bostad, intyget skrivs oftast av arbetsterapeut.

▪ För att du ska kunna få bidrag krävs att anpassningen är nödvändig. Ditt behov ska inte

heller gå att lösa på ett lättare sätt, till exempel med hjälpmedel.

▪ Kommunen utreder ditt ärende efter att de har fått din ansökan. Du kan få avslag på en

ansökan.

▪ Vem som ska utföra anpassningen kan du bestämma själv, utifrån det beslut som fattas

(1177 Vårdguiden, 2018).

BOSTADSANPASSNING – HUR

TIPS PÅ ANVÄNDBARA SIDOR PÅ NÄTET BUH:s KURSKATALOG:

▪ www.regionjh.se/halsaochsjukvard/hittavard/barnsjukvarden/barnochungdomshabilitering/utbil

dningargrupper

BILDER OCH SCHEMAN:

▪ habilitering.se/habiliteringens-resurscenter/kommunikativt-och-kognitivt-stod/material-att-

ladda-ner

▪ bildstod.se

▪ www.blankettbanken.se/

▪ www.dart-gbg.org

▪ www.fixasjälv.se – sök på Cheklista

KOGNITIVA STÖD

▪ www.grumme.se/stadtips/stadscheman/

▪ www.kognitivtstöd.se

NÅGRA TIPS PÅ APPARRECEPT:

MATGLAD

TIMERAPPAR: ROCKA MUNNEN TIMSTOCK VISUAL TIMER

CHECKLISTOR: FAST CHECKLIST COLOR NOTE

KALENDER APPAR:

DAY CAPE AUTIPLAN FOTOKALENDERN HÅLL KOLL- COMAI

APPSTOD.SE FÖR UPPDATERADE TIPS PÅ FLER ANVÄNDBARA APPAR