Populärt på Facebook facebook.com/alandssjofart

Erika Nordlund från Mariehamn har gjort en blixtsnabb karriär i försäkrings-branschen. Bara 26 år gammal är hon i dag på plats i Singapore där hon jobbar för branschjätten Skuld med att försäkra fartyg över hela världen. I en stor intervju tipsar hon om vad man ska tänka på för att nå långt bort. Det viktigaste är att bygga ett nätverk och att vara målmedveten.

Med sikte på tankersÅländska Lundqvist Rederierna siktar högt och bygger ett sjunde tankfartyg.

Kometkarriär

tog Erika ut i världen

N r . 1 / 2 0 1 7 • w w w . s j o f a r t . a x

S. 20–21 S. 12–13 S. 24–25

Cinderella i dockanHäng med på en tur där ordning kommer efter kaos.

Kaj bygger elektrisktKaj Jansson håller som bäst på bygger sin nionde färja, nu med batteridrift!

23.000 läste om vindkraft på GraceFler än 23.000 personer nåddes av Ålands Sjöfarts nyhet om att Viking Grace ska få rotorsegel. På Facebook är diskussionen livlig och uppdateringarna är många. Gå in och gilla du också!

"I så fall kommer världshandeln att bryta ihop, vilket de flesta skulle bli förlorare på."

Med koll på vapen och varumärkenHäng med på en tur till Landskrona och möt Ingela Wilhelmsson och alla andra som ser till att m/s Eckerö levererar.

S. 8–11

a l a n d s s j o f a r t

s. 6–7

"Jag rycker ofta till när jag läser om fartyg som råkat

illa ut. Ibland händer det att vi faktiskt är inblandade på ett eller annat sätt."

Maria Olofsson s. 28–29Mats Löfström s. 31

2 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 3

23

Innehåll

1419

Ålands Sjöfart nummer 1 2017

ERIKA NORDLUND VET VAD HON VILLVi lever i en global värld där gränserna inte längre är vad de var. Det har Erika Nordlund tagit fasta på och drog till Singapore för att arbeta inom försäkringsvärlden. Hur man tar sig dit? Genom att odla sina nätverk och jobba hårt!

PARFYMSÄLJARE OCH VAPENKÄNNAREMöt Ingela Wilhelmsson och alla andra som hängde med när m/s Eckerö dockades i Landskrona. Ingela är butiksföreståndare och aktiv i hemvärnet. Inspektören Andreas Strömberg kan allt om automation och är dessutom hårdrockare!

MATTOR FÖR EN HEL FOTBOLLSPLANNär m/s Cinderella dockades i Landskrona var kaoset stundtals totalt. Det blir så när till exempel 6.000 kvadratmeter mattor ska bytas samtidigt som hytter renoveras och taxfreebutiken förstoras. Men allt gick till sist bra tack vare kunnigt yrkesfolk!

BRANSCHRUSNING TILL SJÖFARTENS DAGDen 1 juni kommer världen till Åland för att vara med på Sjöfartens dag, Finlands viktigaste shippingmöte. Möt några av alla som är på väg för att lära sig med och dela med sig av egna insikter.

12

14

LAURA DRIVER LANGH VIDARELangh Group i Pikis är ett typexempel på familjeföretag där fadern Hans nu lämnat över vd-skapet till dottern Laura Langh-Lagerlöf. Hon sköter fem lastfartyg och mycket mer och sitter även i styrelsen för Alandia Försäkring.

LUNDQVISTS FORTSÄTTER STORSATSALundqvist Rederierna är ett rederi som snart kontrollerar fjorton tankfar-tyg. Häromveckan aviserade man ytterligare en beställning i 45-miljoneu-rosklassen. Allt betalt med egna pengar tack vare en balansräkning som är i skick!

LANDSKRONA BLEV LILLA ÅLANDLångt söderut i Sverige ligger Landskrona där Oresund DryDock varje vin-ter förvandlas till ett litet Åland. Då kommer färjorna ner för att rustas upp och den som håller i det hela är gotlänningen Anders Larsson.

KAJ JANSSON SATSAR PÅ BATTERIDRIFTViking Lines tidigare tekniska direktör Kaj Jansson har flugit intensivt mel-lan Åland och Polen det senaste året. Där är han projektledare för Finferries unika satsning på en hybridfärja som huvudsakligen ska drivas med elektri-citet från batterier.

19

20

24

23

8

Välkommen till Ålands Sjöfart!

www.sjofart.axfacebook.com/alandssjofarttwitter.com/alandssjofartinstagram.com/alandssjofartinstagram.com/maritimedayaland

Ålands Sjöfart är plattformen där vi berättar om människorna som gör detta möjligt. På hemsidan www.sjofart.ax är vi ständigt uppdaterade med de senaste branschnyheterna. Vår Facebooksida är nyhetsledande inom shippingen och står för sor interaktivitet och många kom-mentarer.

Artiklarna i tidningen och på hemsidan skrivs av skribenter med bred erfaren-het av branschen och djupa insikter i de kringeffekter som sjöfarten skapat. Vi berättar om sjöfarten där ålänningarna befinner sig och har i detta nummer varit till bland annat Landskrona, Åbo och Helsingfors för att söka sjöfartens själ.

Publisher: Jörgen Pettersson har sedan 1980-talet följt den internationella sjö-farten och dess kringeffekter inte bara för självstyrda Åland utan för hela Östersjön och bortom. Jörgen är också vice ordfö-rande och Shipping Rapporteur för Baltic Sea Parliamentary Conference (www.bspc.net) samt medlem i projektgruppen

för Ålands maritima nätverk. Dessutom driver han Ålandsbloggen på www.sjofartstidningen.se.

Kontaktuppgifter: Tel. +358 457 313 5640 E-post: jorgen.pettersson@aland.net

Annonser: Stefan Norrgrann har gedi-gen bakgrund inom marknadsföring och kommunikation. Han har sedan tio år tillbaka jobbat med reklam för kunder över hela Norden. Inom ramen för egna bolaget North Media Åland erbjuder han tjänster inom både digital och analog marknadsföring.

Kontaktuppgifter: Tel. +358 457 323 4445. E-post: stefan.norrgrann@gmail.com

Prenumeration och distributionÅlands Sjöfart delas ut gratis till alla hushåll och företag på Åland. Tidningen trycks i 15.000 exemplar och distribueras även till samtliga ledamöter i Finlands och Sveriges riksdagar.

OBS! Har du tackat nej till reklam får du tyvärr inte denna tidning i din postlåda på Åland. Prenumeration på och utanför Åland: 40 euro + moms och porto per år (4 nummer).

Produktionsplan 20172: Distribution 30 maj. (Sjöfartens dag 1 juni.) 3: Distribution 26–28 september. 4: Distribution 12–14 december.

Tryck: EktabLayout: Strax Kommunikation

Ålands Sjöfart rfVarumärket Ålands Sjöfart ägs av För-bundet för Ålands Sjöfart rf som sedan år 1939 har till syfte att tillvarata den åländska sjöfartens och sjöfolkets intres-sen. I föreningens styrelse sitter ordfö-rande Eva Mikkola-Karlström, vice ord-förande Hanna Hagmark-Cooper samt medlemmarna Leif Nordlund, Daniel Dahlén, Olof Widén, Edvard Johansson och Johanna Boijer-Svahnström.

w w w . s j o f a r t . a x

Oljan är hans vardagAndreas Skogberg från Mariehamn har hittat sitt arbete i den internationella oljeindustrin och pendlar just nu till Kaspiska havet och en oljerigg som sköts av British Petroleum. Arbets- miljön är bullrig och krävande men Andreas älskar varje minut trots att riskerna är stora och katastrofen närmaste granne.

Vi satt där och målade när en stor jäkla haj kom rusande ur djupet med sikte på våra

fötter.

“Sidorna X–X

Sjömanskistan, sidorna 20–21

Sidorna 2–3

Sidorna 8–9

Sidorna 4–5

40sidor

sjöfart!

Sidorna 18–19Sidorna 12–13

Jan lär sjöfolk släcka bränder

* = På Pommerns babordssida finns Plimsollmärket som visar hur djupt fartyget får gå, alltså hur tungt hon får lasta, i sötvatten (F) och på Atlanten

under vintertid (WA). Plimsollmärkningen är sedan år 1875 en norm för den internationella lastlinjen och finns i dag på alla fartyg, överallt.

Med utsikt på sjöfartenFörbundet Ålands Sjöfart rf gör en nysatsning på den tidning som du håller i din hand.

Dagen då färjan skenadeEn kulen novemberdag år 2009 slu-tade plötsligt Silja Europa lyda roder. Stig Forsman från Mariehamn sitter på bryggan.

Det råder bråda tider för Ålands sjösäkerhetscentrum vars affärsidé är att utbilda i säkerhet till sjöss. Kurserna avlöser varandra och tack vare ett samarbete med Räddnings-verket i Mariehamn finns även rök-dykning på schemat. Jan Lindholm håller i den biten.

De sköter andras fartygTrion Kim Heiniö, Cristina Haidau och Sixten Johansson driver företaget Al Mare Consulting.

Sidan 23

Isbrytaren Otso styrs av ålänning

“

Den finländska isbrytaren Otso ser till att hamnarna hålls öppna och att export-industrin kan leverera sina varor. Ombord finns Arvo Kovanen från Godby som

berättar om sina arbetsda-gar och en rätt behaglig tillvaro, trots alla iskalla utmaningar. Den finländska isbrytarflottan har bråda tider just nu när kölden

härjar som värst och isarna gör sjötrafik allt svårare. Arvo Kovanen gillar läget att efter många år som befälhavare nu ta det lug-nare som styrman. Åländsk sjöfart når miljonmål

Rederier med hemort på Åland kom-mer under år 2016 att överskriva en miljon bruttoton.Sidan 39

Sjöfarten är Ålands allra viktigaste näringsgren och en bransch som sedan hundratals år tillbaka format ålänningarna och gjort landskapet till ett naturligt sjöfartscenter i Östersjön. Med hjälp av kunskap, mod och pålitlighet har den åländska shippingen byggt ett rykte som når över hela världen. I dag märks det särskilt bland de allt fler underleve-rantörer som säljer högt specialiserade tjänster till rederier.

6

RELIABLE SUPPLYAVAILABILITY ON DEMANDSAFE OPERATIONS

The

LNG fuel provider

Skangas is the leading player in the Nordic LNG market. The company provides customers with LNG for shipping, industrial and heavy-duty land transport needs. Skangas help their customers achieve their environmental and operative objectives by providing effective and reliable LNG deliveries.

skangas.com/contact-us

adsi

gn.n

o - 0

4.16

SKANGAS.COM

”Jag ville ha den bästa i branschen som projektledare

och ringde därför Kaj Jansson.”

Finferries vd Mats Rosin s. 24.

w w w . s j o f a r t . a x 5

Ålands Sjöfart blev med sitt julnummer uppmärksammat av såväl Sveriges ledande affärstidning Dagens Industri som världens största sjöfartstidning TradeWinds! När Ålands Sjöfarts julnummer nådde sina läsare för några månader sedan var det ett och annat ögonbryn som hoppade till. På tidningens fyrtio sidor är det till nittionio procent kvinnor som porträtterats och intervjuats. Vi ville med detta grepp lyfta fram det faktum att sjöfarten i allt högre grad blivit jämställd och inte alls så gubbig som den ibland framstår.

Fröet till denna satsning såddes i fjol våras då undertecknad hade nöjet att hålla ett föredrag för en blivande Wista-avdelning på Åland. Detta skapade en kort men rätt intensiv debatt om kvinnors möjligheter i till synes manliga branscher (se Sjöfartsblog-gen på www.sjofartstidningen.se).

Möjligen spetsade jag då till argumenten något men kärnfrågan fastnade i mitt medvetande. Varför är det alltid (oftast) männen som kommenterar, syns och berättar när det handlar om shipping?

Diskussionen resulterade i en tidning med bara kvinnor. Kvinnor med makt, inflytande, framtidstro, kompetens, vinsthunger, förändringsbenägenhet och mycket mer. Greppet föll många i smaken och såväl Dagens Industri som TradeWinds upp-märksammade Ålands Sjöfart vilket är inspirerande.

Alla gillade inte läget. Några, uteslutande män, invände som de brukar med att det ju är synd att dessa kvinnor uppmärksammas bara för att de är kvinnor och inte som en följd av vad de kan… Det är en mycket underlig analys. Jag hade själv gjort alla intervjuer i tidningen och lovar att inte en enda av de som presenteras är där på grund av sitt kön; samtliga medverkande är med som ett resultat av sina yrken. Eller har någon någonsin hört invändningen att exempelvis män intervjuats bara för att de är män? I rest my case.

Med det sagt är jag nöjd med att i vart fall ha satt igång en debatt och visat på det orimliga i att branschpress (jodå, Ålands Sjöfart har varit en precis lika god kålsupare) så självklart ber män kommentera och analysera trots att det kvinnliga inflytandet inom sjöfarten är större än det någonsin varit och dessutom växer med kraft. Det är dessutom på ett övergripande plan ett faktum att kvinnor numera i högre grad än män väljer att studera och förkovra sig vilket med stor säkerhet kommer att märkas ännu mer framöver.

Slutsatsen är hoppingivande. Världen består i stora drag av hälften kvinnor och hälften män. Med den enkla matematiken som stöd är det lätt att inse att en bransch som sjöfarten gör klokt i att varje dag arbeta för en större jämställdhet. Detta nummer är mer jämställt, vi har försökt att dra lärdom av det förra och jobbar målmedvetet med att hålla en rimlig balans mellan könen. Låt oss veta om vi lyckats. Och kom ihåg, tipsa gärna om sådant du skulle vilja läsa mer om i nästa tidning som utkommer i slutet av maj! Ha en skön och framgångsrik vår.

Sjöfarten allt

Ålands SjöfartJörgen PetterssonPublisherTel +3584573135640

Världens största sjöfartstidning TradeWinds sparar inte på krutet när Ålands Sjöfarts julnummer presenteras.

Dagens Industri var först ut med att berätta om Ålands Sjöfarts satsning.

Det omskrivna numret av Ålands Sjöfart och några av kvinnorna som blev intervjuade i tidningen.

SAMLA PÅ SEGELFARTYG, FÅ 3 FDC PÅ KÖPET!

År 2015 startade en 6-årig frimärksserie med åländska segelfartyg. I anslutning till serien finns ett album med samlarblad. Bladen innehåller intressant bakgrunds­information om segelfartygen, bilder samt frimärkena stämplade med förstadags-stämpel. Årligen ges 2 frimärken och 4 samlarblad ut.

✁

IBRS/CCRI N°:22100/300

NE PAS AFFRANCHIR

NO STAMP REQUIRED

ÅLAND POST AB

REPLY PAID / RÉPONSE PAYÉE FINLAND / FINLANDE

STAMPSAX­22103 MARIEHAMNÅLAND, Finland

Förnamn __________________________________________________________

Efternamn _________________________________________________________

Adress __________________________________________________________

Postadress ________________________________________________________

Land _____________________________________________________________

E­post ___________________________________________________________

_________________________________________________________________Datum och underskrift (under 18 år målsmans underskrift)

På leveranser till Finland som överstiger 22€ tillkommer 24% moms. Vi reserverar oss för ändringar.

BESTÄLLNINGSKUPONG

Åland Post Frimärken PB 1100 AX­22111 MARIEHAMN T: +358 (0)18 636639stamps@alandpost.com www.alandstamps.com

Ja tack, jag vill beställa ___ album med segelfartyg. Pris 46,80 €. Den första leveransen innehåller samlaralbumet och samlarbladen från 2015–2017. Samtidigt abonnerar jag på samlarbladen från 2018–2020. Pris: ca 11 €/år. Erbjudandet giltigt till 31.3.2017.

005-17

mer jämställd

ERFARENHET SOM TAR DIG FRAMÅT

Mariehamn Tel. +358 18 29 000, Helsingfors Tel. +358 20 52 52 580 www.alandia.com

Med erfarenhet sedan grundandet 1938 ger vi bästa service till rederierna. Vi fokuserar på långsiktiga relationer och skräddarsydda försäkringslösningar. Vår växande organisation består av närmare 30 sjöförsäkrings­specialister och vi finns alltid tillgängliga vid nöd­ och skadefall.

Vi är ett av de ledande nordiska sjöförsäkringsbolagen och är idag verksamma i hela Norden och Baltikum.

Vill du också ha en stabil och pålitlig samarbetspartner – kontakta oss så berättar vi mer.

6 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 7

Här nere vid hemstranden i Östernäs har Erika Nordlund vuxit upp, lärt sig hantera abborre, segla och bygga ett självförtroende som tagit henne ut i världen. ”Jag tvekade inte en sekund”, säger hon om flytten till Singapore, 12.300 kilometer hemifrån. Foto: Jörgen Pettersson.

Från Östernäs

Vägen mellan Mariehamn och Singapore behöver inte vara så lång som det vid första ögonkastet verkar. Erika Nord-lund, 26, har efter studier i Göteborg, Helsingfors och Paris flyttat till en helt ny verklighet i tätbefolkade Singapore där hon jobbar med marina försäkringar för den norska P&I klubben Skuld.

irekt efter studenten vid Ålands lyceum fortsatte Erika Nord-lund till Chalmers i Göteborg där hon studerade sjöfart och logistik under tre år. Där ingick praktik och sommarjobb vid

Broströms tankers där hon som operatör testade på att operera fem fartyg med allt vad det innebär. Vill man lära sig sjöfart är operatörsrollen en bra utgångspunkt. Men inom dagens sjöfart händer mycket och ibland snabbt. Danska jätterederiet Maersk köpte upp Broströms och av olika orsaker bestämde sig Erika att nästa år sommarjobba på Alandia Försäkring, fritidsbåtsidan. Mellan sina utbildningar tog hon ett år ledigt från studierna för att resa i USA och göra praktik i London och på Stena Sea Line, där ingick en pe-riod ombord på rorofartyget Sea Partner som seglar mellan Ukraina och Turkiet. Genom praktikerna lärde hon sig massor.

– Det var en otroligt häftig upplevelse, att se kulturskillnader på riktigt och få jobba med olika typer människor, säger hon.

Den verkliga kontrasten uppstod när hon direkt efter ombordjobbet åkte till London för två veckor praktik, något hon lyckades ordna genom Alandia Försäk-ring. Skillnaden mellan att jobba ombord med turkar och ryssar, vara klädd i en orange halare och skor med stålhätta hela dagarna till Londons välpolerade tal (och skor) samt skräddarsydda kostymer gjorde intryck.

Snabbt efter examenDet blev en vecka med försäkringsmäk-laren Thomas Miller och en vecka med Skuld. Erika reflekterade massor kring upplevelserna och de påverkade beslutet att utbilda sig vidare och vad hon ville göra, fast besluten att återvända till Lon-don. Under två år gjorde Erika färdigt magisterexamen vid Hanken i Helsing-fors i vilket ingick en utbytestermin i Paris. Drömmen om utlandet växte hos Nordlund, och när examen var bärgad gick det ganska snabbt.

– Jag hade väldigt mycket funde-ringar innan jag började studera, och var intresserad av många olika inriktningar; marknadsföring och kommunikation, logistik, språk eller något kreativt som silversmed… Jag har alltid varit en person som funderar mycket, vill diskutera för att komma fram till slutsatser. Jag har alltid ett ganska tydligt mål eller en vision, men fler planer beroende på potentiella utfall. Sen när jag väl bestämt mig ser jag till att det går åt det håll som jag vill.

Det blev den internationella karriären som lockade mest och skulle komma att vinna. Från Helsingfors styrde färden till sommarjobba på Alandia där Erika Nord-lund meddelade att planen var att söka sig utomlands och intentionen var hela tiden London eller ner på kontinenten. Chefen Janne Limnell uppmuntrade detta liksom övriga arbetskamrater och familjen i Östernäs:

– Ingen var väl direkt förvånad och alla sade, det är klart du ska åka!

Större kontaktnät– Eftersom sjöfarten är en bransch

som bygger rätt mycket på kontakter och relationer liksom många andra branscher, insåg jag tidigt att om jag på egen hand vill komma iväg utanför Skandinavien behöver jag se till att jag har ett kontakt-nät som sträcker sig längre än över Ålands hav.

Genom att våga fråga, göra obetalda praktiker, aktivt ta del i arrangemang som SJÖLOG och Sjöfartens dag, upprätt-hålla kontakter vid sidan om studierna så byggde Erika ett nätverk som var tillräck-ligt och fick tack vare det erbjudande från en fransk skeppsmäklare i Géneve samt från försäkringsbolaget Skuld i London. Efter övervägande blev valet London och Skuld, vilket innebar flytt inom en månad.

– Sådan är nog min personlighet. Jag vill att det ska hända saker direkt och gärna mycket på en gång.

Det blev bara ett drygt år i London, se-dan kom nästa chans. Skuld erbjöd henne att flytta till Singapore ett år som en del

av den trainee-tjänst hon sitter på. Där är vi i dag.

Stortrivs i SingaporeSedan strax före jul bor Erika Nordlund i Singapore och jobbar som assisterande underwriter till sina chefer Nick och Kate, engelsman och kinesiska. De skri-ver försäkringslösningar för offshore och kommersiella flottor. Det behöver inte sägas men Erika Nordlund stortrivs trots att livet är väldigt mycket annorlunda än på Åland. Singapore är i stort sett av samma geografiska storlek men här bor sex miljoner människor!Erika älskar den internationella miljön, pulsen och att man ser fartygen som ligger i Singapore straits från kontors-fönstret.

– Singapore känns också närmare den operationella sjöfarten på något vis, Lon-don är mer av ett finansiellt centrum där man genomför en risktransfer.

– Jag har vuxit upp nära sjön med båtar som flyter och inte flyter, rensa abborrar, bottenmålning och total oförståelse för hur man kan äga en båt och inte klara av att slå ett dubbelt halvslag. Så jag fick lite av en chock min andra vecka i London när jag insåg att några av de yngre mäk-larna inte visste skillnad på styrbord och

babord. Sedan kan man tycka vad man vill om det är rätt eller fel, men det är helt enkelt annan miljö.

Tufft mellan varvenDe största utmaningarna som Erika Nordlund haft att hantera är kanske inte direkt arbetsuppgifterna som är många och varierande; det handlar om riskanalyser, nödvändig dokumentation, människor och mycket mer. Varje kunds operationella verksamhet ser annorlunda ut, det kan finnas komplicerade ägar-strukturer och många olika intressen, dessutom jobbar alla i en tuff marknad så konkurrensen är hård. Men en utmaning och samtidigt en stor glädje, har varit och är att på riktigt lära sig att acceptera och balansera alla de olika kulturer och ar-betssätt som världen och sjöfarten består av. Det kan kännas tufft ibland och det har det också varit emellanåt.

– Men när man väl kommit över den tröskeln och förstår det på riktigt uppstår en skön känsla av en slags omfamning. Jag har flyttat tillräckligt många gånger för att veta att det tar cirka 3-6 månader, säger Erika och använder det mer beskri-vande engelska uttrycket ”to embrace it”.

– Jag gillar att få verklig insyn i hur oli-ka kulturer fungerar, inte bara generellt

till Singapore

Detta är SkuldNorsk P&I klubb som grun-dades 1897 och fyller 120 år i år. Skuld är en av 13 klubbar i Internationella gruppen.

Assuransföreningen Skuld är ett internationellt ömsesidigt sjöförsäkringsbolag med hu-vudkontor i Oslo som specia-liserat sig på P&I-försäkringar (Protection and Indemnity).

Bolaget har kontor i Oslo, Ber-gen, Köpenhamn, Hamburg, Hong Kong, London, Moskva, New York, Piraeus och Singa-pore.

som att alla svenskar lyssnar på Abba eller gillar köttbullar, utan att lära sig skillna-den på vad som är kultur och vad som är personlighet för att förstå hur man kan bli bättre på att jobba med dem. Att jobba utomlands gör en väldigt ödmjuk för både sin egen och andras kulturer, sedan kan man plocka det bästa ur båda världar.

Alla heter Erika?!Ute i den vida världen är det inte alltid så enkelt att förklara vad Åland är och varifrån hon härstammar, men inom sjöfarten finns än så länge chansen. Som när hon mötte en sjörättsjurist i London och skulle börja förklara var Åland (an island between Finland and Sweden…) är och avbröts av en som för det första hade full koll på omständigheterna och för det andra undrade om alla unga framåt ålänningar som heter Erika jobbar med sjöförsäkringar?!

– Han hade några veckor tidigare träf-fat Erikas goda vän Erika Lindholm som jobbar för konkurrerande P&I klubben Gard i Arendal och tyckte det var ett mycket lustigt sammanträffande.

Det där med att vara öbo och ta sig ut i världen och så vidare, Erika Nordlund tvekar aldrig att ge sin syn på det hela och förklara sitt ursprung, en gammal

räv om som jobbat inom shipping i 30 år som även han kom från mindre förhållan-den sammanfattade det hela rätt bra för henne med att säga.

– Det är betydligt enklare för en öbo att flytta till en storstad än tvärtom. Öbor och människor från små orter är vana att tänka självständigt och klara sig på egen hand. Det är goda egenskaper vad man än tänker ägna sig åt. Man måste från början lära sig förhålla sig till, kommunicera och respektera andra. Man är inte anonym på något sätt när man kommer från en liten ort som man kanske kan vara i en storstad, folk minns vad du har sagt, vet vem du är släkt med, vad du gjorde förra torsdagen, vem du umgås med och man glömmer inte. Att växa upp med detta skapar ett försprång mot många, tror Erika.– Jag glömmer inte vissa saker och för mig väger handling tyngre än ord, sen får man väl komma ihåg att vara lite mänsk-lig och förlåtande, skrattar hon. Nätverket är viktigastBland ”hemligheterna” bakom en karriär i utlandet lyfter Erika Nordlund fram vikten av nätverket.

– Bygg nätverk, ta kontakt. Våga fråga. Visa att du är intresserad, var ödmjuk,

förstå att alla människor kanske inte har tid för just dig och var lite envis. Men framför allt när du väl får möjligheten; tveka inte utan ge dig iväg, bli inte be-kväm. En av de viktigaste saker som jag både fått hemifrån men som också blev väldigt tydligt i London är att den som inte frågar blir utan. Vad är det värsta som kan hända? Till detta ska dock till-läggas att jag är lyckligt lottad en väldigt stark och trygg familj att falla tillbaka på om något skulle hända, därmed är språnget att kasta sig in i något nytt in så skrämmande.

– Jag är otroligt tacksam och ödmjuk till de personer som givit mig chansen, sen har det ju varit och är det upp till mig att ta vara på den. Det är klart att man är ny och oerfaren just nu. Inget kommer gratis, allt tar tid och energi, men det är värt det 100 gånger om. Att få sticka till Singapore känns som en helt otrolig bo-nus, jag tvekade inte en sekund när min chef frågade om jag ville åka och jag lär mig nya saker alla dagar, säger Erika.

Efter en flygande start på karriären är det nu dags att stanna till ett tag. Skuld är basen och hemmet. Där ska Erika Nordlund lära sig branschen i grunden och utvidga sitt redan imponerande kontaktnät.

– Om jag planerar att komma hem i framtiden? Det är omöjligt att säga i dag. Just nu är det utan tvekan det här livet jag prioriterar.

8 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 9

Som butiksföreståndare får man vara beredd på allt när det är dockning på gång. Parfymavdel-ningen ska rustas upp vilket Ingela Wilhelmsson ser fram mot.

i lämnar den välbekanta kajen i Eckerö, Berghamn, kl 23.00 söndagen den 8 januari. Det sker direkt efter att den sista av de 150 passagerarna lämnat farty-get. Vädret är hyggligt, inte för

kallt och inte för blåsigt. På bryggan står en av Eckerös tre befälhavare, Christer Edström från Hammarland. Han har en gedigen bakgrund. Redan som 28-åring tog han över som befälhavare på ATC:s tankfartyg. Därefter har det blivit Front-line, Vships Norway och mycket mer; totalt har Christer spenderat tjugotvå år till sjöss på långfart. Edström hör till de som verkligen och djupt kommit att älska havet. När han inte jobbar drar han på kryssning tillsammans med sambon Sonja Ståhl och femårige sonen Benjamin. De har sexton långkryssningar till Asien och Karibien i bagaget och ytterligare två inbokade. Fast först bär det av till Vem-dalen för lite skidning.

– Jag tycker det är bra om pojken får prova på lite även om man själv kanske måste undvika de svarta backarna nuförti-den, säger Edström.

Christer Edström har de senaste fjor-ton åren arbetat på Eckerölinjen och trivs som fisken. Till hans viktigaste uppgifter, förutom fartygets säkra framförande, hör att hålla humöret uppe på besättningen

Östersjön i januari år 2017. Ålands Sjöfart är ombord på M/S Eckerö på väg från Berghamn på Åland till Oresund Dry Docks i Landskrona. Det är 468 sjömil från kajen i Eckerö till varvet där fartyget ska genomgå en dockning med mattbyten, målningsarbeten, kolvhalningar, allmänna upprustningar och mer. Häng med på en tur bland veteraner, nykomlingar, hårdrockare, det svenska hemvärnet och väldigt mycket gott humör!

och vara med så mycket som möjligt, utan att bli påträngande.

– Vill man att alla dagar ska se likadana ut blir det så. Jag vill inte riktigt det utan försöker vara så aktiv som möjligt med både passagerare och besättning vilket inte är svårt. Jag är verkligen intresserad av att det ska bli bra, säger han.

Att Christer Edström är kapten ombord på Eckerö är både väntat och inte alls. Hans far var legendarisk maskinchef om-bord på gamla Roslagen och Alandia och egentligen var Christer inte alls villig att följa i de fotspåren, tvärtom. Istället för att gå ner i maskin valde han däck.

– Om det var ett klassiskt fadersuppror? Ja, det var det kanske. Men inte bara, jag har helt enkelt aldrig varit intresserad av teknik och har aldrig skruvat på mopeder.

Obligatoriskt safetymöteBland det första vi gör på måndagsmor-gonen den första dagen på färden mot varvet är att bevista det obligatoriska Safetymötet i den förliga baren. Eftersom det är många olika nationaliteter bland underleverantörerna ges informationen på engelska. Det är kapten Edström som förklarar tingens ordning tydligt och lättbegripligt. Andemeningen i det han säger är enkel: Är det allvar så se till att ni snabbt som ögat tar er ut på däck sju.

– Men vänta tills det är bekräftat. Hit-tills har alla larm varit falska även om vi hanterar samtliga larm som en potentiell fara tills motsatsen är bevisad, tillägger han.

Just denna information måste ske trots att den kanske inte riktigt känns nödvän-dig. Ombord finns det hundratals om inte tusentals år av erfarenhet av sjöfart. Vi är sammanlagt sjuttioen personer med på färden, ungefär hälften hör till rederiets personal medan de övriga är underleve-rantörer från alla möjliga håll. De allra flesta vet exakt vad som krävs av alla som är med ombord. Efter informationen återgår alla till intensiva förberedelser inför ankomsten till Landskrona. Själv strosar jag runt på en båt som är märkligt tom men ändå full av intryck och berät-telser. Östersjöns djupaste gropUppe på bryggan hittar jag överstyrman Sven-Bertil Carlsson som sköter bildäck och fartygsunderhåll tillsammans med båtsman Andreas Westmark. Båda är långvägare inom rederiet, i likhet med många andra. Carlsson som bor i Eckerö har jobbat ombord sedan år 2000 medan Westmark varit med ännu längre tack vare inhopp som studerande. I dag är Andreas Westmark som bor i Lemland även vice ordförande för SEKO sjöfolk dit nittio procent av de ombordanställda manskapet hör.

Att köra ner till Landskrona är inte komplicerat men ändå annorlunda i jäm-förelse med den ordinarie rutten mellan Grisslehamn och Eckerö.

– Vi måste till exempel köpa några nya sjökort, både elektroniska och vanliga, säger Sven-Bertil Carlsson.

Även om man i praktiken kör efter det elektroniska systemet följer man upp färden med praktisk bestickföring och

Det maskinchefen Lasse Erikson och förstemaskinisten Janne Eriksson inte känner till om maskinerna ombord på m/s Eckerö behöver man helt enkelt inte veta.

Från Eskilstuna till Eckerö. Lena Norgren-Blomsterlund håller i trådarna tillsammans med chefsstädare Pia Pehkonen och städare Sanna Kankanpää, båda från Eskilstuna. För dem alla är det viktigt att inte bara göra sitt jobb utan också få vetskap om hur bolaget går.

Ombord på m/s Eckerö

med hårdrockare

och hemvärnet

Befälhavaren Christer Edström fick säll-skap av sambon Sonja Ståhl och grab-ben Benjamin som trampat mer däck än de flesta i hans ålder.

Nils Sjöholm kan sin sjöfart efter att jobbat ombord som intendent på en rad olika färjor. I dag ägnar han sig åt matt-läggning över hela världen med basen i Tallinn.

positionering en gång per timme. Bryg-gan är ständigt bemannad med ett befäl och en vakthavande däcksare som håller utkik. Det råder lugn på sjön, vi möter sällan andra fartyg och hinner därför bland annat fördjupa oss i Östersjöns djupaste plats, Landsortsgraven och dess 459 meter till botten; vi passerar den på nära håll och för ett kort resonemang kring vad som egentligen döljs där nere i djupet. Det ska vara glatt ombordI cafeterian som i likhet med mycket annat ombord inretts av lemlänningen Bettina Ingves finns caféföreståndaren Lena Norgren-Blomsterlund från Lem-land samt chefsstädare Pia Pehkonen och städaren Sanna Kankanpää, båda från Eskilstuna. Att de kommer därifrån är en slump, de kände inte varandra innan de träffades ombord. Det är ännu skojigare än så; av fartygets tiohövdade städperso-nal kommer hälften från Eskilstuna!

Lena Norgren-Blomsterlund är vete-ranen i sammanhanget. Hon har varit med om samtliga dockningar som Eckerö genomgått sedan övertagandet för elva år sedan. Därför står hon med van hand och målar menyskyltarna svarta. Dessa skyltar har för övrigt tillverkats av åländske fin-snickaren Erik Wahlsten.

– Det är sedan gammalt, vi förbättrar alltid färgen på dem när vi går på varv.

Lena håller järnkoll på att de firmor som ska fixa till köksutrustning, mattor med mera följer planen och håller sig till ritningarna. Det är ändå hennes och kollegernas arbetsplats det handlar om. Just den här dockningen ser Lena extra mycket fram mot då hela innanmätet i cafeterians hjärta ska bytas ut och rustas upp tillsammans med niohundra kvadrat-meter mattor.

Även Pia Pehkonen har varit med

länge, sedan år 2007, och lyfter fram den goda sammanhållning som finns ombord bland den personal som gör sjöresor innehållsrika och trevliga.

– Det är superviktigt att gänget som jobbar fungerar ihop och det gör vi i dag, säger hon.

Detta har resulterat i bättre lönsam-het, gladare passagerare och ett på det hela taget tillåtande och uppmuntrande ombordklimat.

– Vi får också ofta höra uppmuntrande feedback uppifrån (bolagsledningen) vilket såklart bidrar till den goda stäm-ningen.

Inte minst är de regelbundna informa-tionsträffarna med ledningen uppskat-tade, ju mer man identifierar sig med rederiet och koncernen, desto angeläg-nare blir det att göra att bra jobb. Det är winwin.

Med penseln i högsta hugg rycker caféföreståndaren Lena Norgren-Blomsterlund in och ser till att detaljerna är perfekta.

– Man säljer ju bättre när man är glad och trevlig!

Parfym och tunga vapenI taxfreebutiken hittar jag Ingela Wil-helmsson, Grisslehamn, som till yrket är parfymföreståndare och därmed har full insikt i allt vad de stora modehusen hittar på och hur dofter och medel ska säljas. Fast inte bara det. Förutom att vara insatt i Versace, Hugo Boss, Ralph Lauren och Chanel kan hon också hantera en AK-4, alltså den kända automatkarbinen som kan avlossa uppemot 600 skott per minut.

Den kombinationen är inte självklar för

att beskriva det försiktigt och kommer sig av att Ingela är verksam i hemvärnet och sitter i stridsledningen som stabsassistent.

– Det är väldigt givande och skoj och under de senaste åren har verksamheten vuxit kraftigt. Folk vill vara med och ta ansvar i händelse av att krisen blir ett faktum, säger hon.

Ingela Wilhelmsson har jobbat ombord i fem år och går nu för andra gången med på varv, förra gången hände det i Nåden-dal. I hennes del av den stora taxfreeav-delningen ska rätt mycket rivas ner för att återuppstå i ny och fräschare tappning.

– Och mer lättarbetad, vi har haft några lösningar som varit rätt tunga att hantera, de ska vi nu försöka bygga bort, säger hon.

När det gäller själva försäljningen ombord finns de största konkurrenterna varken på land eller i andra fartyg, i dag

är det näthandeln som är den tyngsta utmanaren. Folk sitter hemma på kam-maren och kollar priser innan de stiger ombord.

– Då är det viktigt att förklara varför vi någon gång kanske har högre priser än man hittar på nätet, här finns personal man kan rådfråga och ett mycket större utbud, till exempel. Perfekt för skärgårdsborLängre in i taxfreebutiken står lager-mästaren Kim Sundman (numera i Mariehamn men hemma från Kumlinge) tillsammans med Enklingebon och bu-

tiksföreståndaren Jan Engblom. Sundman har varit ombord sedan år 2010 medan Engblom hängt med sedan år 1998.

– Att vara till sjöss passar perfekt om man samtidigt vill bo i skärgården, för-klarar Engblom.

I samband med dockningen ska hela det så kallade dispenserrummet renove-ras och bland annat förses med rullband för att göra hanteringen av tunga lådor enklare och mer ergonomisk. Öl- och vinlådor är inte att leka med och båda är lättade över att Eckerö inte gjort som ett annat åländskt fartyg och erbjuder nedbärning till bilarna.

– Jag är rätt säker på att det förslaget inte kom från lagerpersonalen, säger Sundman med ett snett leende.

Kim Sundman avslöjar också att när kunderna själva får välja är det Coca Cola som gäller.

––Vi testade Pepsi Cola ett år men det gick inte hem, säger han.

Intendent blev mattläggareI matsalen kommer Nils Sjöholm emot, nyss hemkommen från Ecuador och Chile där han varit på jobb. Han driver tillsammans med en kollega underleve-rantören Baltic E-Marin med huvudkon-tor i Tallinn. Deras specialitet är mat-läggning och hyttrenovering. Sjöholm är en resande man, nyss hemkommen från Ecuador och Chile där han varit på jobb. Sedan tio år tillbaka bor han i Tallinn dit han flyttade från Åland. Sjöholms karriär är spännande; innan han blev företagare var han under många år intendent om-bord på bland annat Nordlandia, Estline och Rederi Ab Slite.

Är det inte ett rätt långt steg att gå från intendent till mattläggare?

– Haha, nä, egentligen inte. Jag var som intendent ofta inblandade i olika renoveringsprojekt ombord och nu

Christer Edström

10 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 11

Nygammal hårdrockareIngenjör Andreas Strömberg lever som han lär. Hemmet i Mariehamn är automatiserat in i minsta detalj. Väder och vind och värme är datorstyrt liksom musiken i hemmets alla rum. Hur det går till är för komplicerat att beskriva men det fungerar! Det gör också nygamla hårdrockbandet Fury som Strömberg drog igång på nytt då han återvände efter sin tid i utlandet. De fem grabbarna som spelade tillsammans i högstadiet gör det nu igen och har setts uppträda på bland annat Dinos och Park. Förutom Andreas som spelar gitarr har vi sångaren Kim Dahlström, trummisen Bror-Erik Pihlaja, gitarristen Niklas Karlsson och basisten Håkan Strömmer.

Med en hårdrockande inspektör i sällskapet måste jag därför pressa fram tre låtfavoriter vilka, efter tuff övertalning, blir Fear of the Dark (Iron Maiden), Sad But True (Metallica) och Fast as a Shark (Accept).

har vi haft firman i femton år. Efter tiden på varvet i Landskrona bär

det av upp till Vasa där Wasa Express väntar på en uppfräschning. Nils Sjö-holm har fem gubbar med sig ombord på Eckerö. Måste vara äktaI sommar är det tio år sedan brändöbon Jonny Karlström kom in som intendent på Eckerö. Dit kom han från en tjänst som business controller på Birka Line. Karlström bär det kommersiella ansvaret ombord, alltså han ska se till att passa-gerarna konsumerar tillräckligt mycket, gärna mer. Därför tycker han per defini-tion att alla dagar på dock är förlorade, i skämtsam mening.

– Det är klart vi måste renovera och göra ombordupplevelsen ännu bättre vilket vi i förlängningen också tjänar mer på, säger han med mer allvar i rösten.

Som intendent är han chef över hela servicesidan och ständigt uppdaterad kring vad som händer ombord. Det är som allra oftast ett kärt uppdrag med huvudsakligen positiv feedback och nöjda passagerare. Men inte alltid.

– Det värsta med jobbet är när vi måste hantera tjuvar i taxfreebutiken. Det är aldrig skoj och vi polisanmäler alla stöl-der, säger han.

För något år sedan drogs man dessut-om med organiserade ligor vilket gjorde vardagen besvärlig, ”men de har tack och lov försvunnit”, konstaterar han.

Året som gått har varit ”jättebra”, i ekonomisk mening. Det är ett resultat av många samverkande faktorer, bunkerpri-set inte minst, men även ett kvitto på att arbetet görs på rätt sätt.

– Vi har jobbat hårt och länge med att vara det hemtrevliga rederiet som lagar god mat. Vi köper nästan bara närprodu-

cerade råvaror och tillagar all mat om-bord. Fisken kommer från Grisslehamns-fiskaren Dick Tillberg och därför kan vi ibland servera den fyra timmar efter den landats i fiskebåten. Det är på riktigt och lokalt, säger Jonny Karlström.

Till detta ska läggas att besättningen enkelt kan identifiera sig med produkten, närodlat och trevligt, och därför aldrig behöver förställa sig i kundmötet.

Jepp, äggen knäcks på riktigtEckerölinjens just nu mest kända ansikte utåt sitter på köksmästare Joakim Nord-berg från Föglö. Han syns i tevereklam och finns även på rederiets taxfreekas-sar. Han har gått den långa vägen från

smörgåsnisse och kallskänka till Chef de cuisine som det heter på franska.

Jag börjar med den viktigaste frågan: använder man riktiga ägg i äggröran ombord?

– Ja, till allt. Vi använder ägg som vi köper från Roslagsägg och knäcker själva!

Fråga två. Jag upplever att det är stor skillnad mellan räkmackorna på Viking Line och Eckerölinjen, till Eckerös fördel. Vad kan det bero på?

– Hmm… svårt. Det är ju egentligen bara tre ingredienser, majonnäs, räkor och ägg. Räkorna och äggen är rätt lika. Kanske det handlar om majonnäsen, vi köper vår från Jonas Backman på Bra Kök, säger Nordberg.

Nu är restaurangverksamhet ombord mer än äggröra och räkmackor vilket Joakim Nordberg känner till mycket väl. Han har jobbat ombord sedan år 1994 och vet precis vad som går och vad som inte går så bra. Inget slår köttbullarna men på á la cartemenyn finns en rätt som alltid går hem.

– Oxfilé med en god sås! Hur tråkigt

man än tycker det kan vara är det en säker succé.

Med sig på resan till Landskrona har köksmästare Nordberg kockarna Erik Larsson från Uppsala och Billy Sandberg från Jomala. Eftersom Joakim Nordberg åker hemåt redan i början av varvsvis-telsen är det Larsson och Sandberg som står för det kulinariska under resten av veckan. Nordberg har bara dragit upp riktlinjerna och köpt kött och fisk i till-räckliga mängder.

– Det är skojigare för alla om man får hitta på saker i själv istället för att någon annan säger allt, förklarar han enkelt. Oljerigg och hårdrockAndreas Strömberg från Mariehamn är teknisk inspektör för Rederi Ab Eckerö. Han ansvarar för hela den dockning som Eckerö ska genomgå i Landskrona samt för allt som handlar om elektricitet på rederiets övriga fartyg.

Strömberg är i grunden fartygselektri-ker och har hunnit med en hel del inom den internationella sjöfarten. Först var det Slite, sedan femton år på Star Cru-ises, därefter inspektör på oljeriggbolaget Cotemare innan han sökte sig hemåt, började på Viking Line och hanterade Viking XPRS innan det blev oljeriggar i Grönland och sedan fem år tillbaka inspektör på Eckerö.

– Det har varit många olika sektorer med i stort sett ganska liknande arbets-uppgifter. Saker och ting går sönder och måste fixas till.

Ett fartyg som Eckerö måste enligt reglerna dockas två gånger på fem år. Senaste gången var för två år sedan varför man kunde valt att vänta något år till.

– Men ibland är det lämpligare att göra det direkt och nu är ett sådant läge. Vi ska kolvhala två maskiner och byta ganska många mattor, göra omfattande målningsarbeten och utföra ombordarbe-tet mer rationellt. Och så ska wifi-nätet moderniseras och förbättras, förklarar Andreas Strömberg.

Allt detta ska ske på typ tio dagar varför ingen tid finns att spilla. Redan på nervä-gen förbereds hela fartyget för dockning-

Jan Engblom och Kim Sundman ser till att snabbköpet blir som nytt under dockningen och att hanteringen av till exempel tunga lådor sker mer rationellt.

Om det är något dessa kockar kan är det att knäcka ägg! Och mycket mer, för Eckerölinjen är den närproducerade och hemlagade maten ombord ett mycket viktigt försäljningsargument. Från vänster Billy Sandberg, Joakim Nordberg och Erik Larsson.

en. Hyllor plockas ner, porslin tas undan, mattor skyddas och så vidare. Aktiviteten är febril över hela fartyget.

Glatt och seriöstFjärran från lugnet på bryggan och uppe i fartyget är bullret i maskinrummet. Runt ett bord sitter Michaela Snöborgs från Eckerö, Henrik Olsson, Åhus och Jimmy Lillvik från Hammarland. Snöborgs är relativt nyutbildad sjöingenjör från Högskolan på Åland och jobbar nu som vakthavande motorman i väntan på större uppgifter.

– Det är skönt och tryggt att ha ett ordinarie jobb. Jag lär mig massor med saker varje dag!

Henrik Olsson vikarierar som andre-maskinist fram till maj och har den hårda vägen fått känna på att det råder tuffare tider till sjöss. Han var förstemaskinist på ACL då han från ingenstans fick veta att hans jobb gick till en polsk maskinist som saknade erfarenhet.

– Jag skulle fått fortsätta som andre-maskinist men valde istället att söka nytt jobb och kom till Eckerö, säger han.

Jimmy Lillvik är sedan nio år maskin-reparatör och kan maskinrummet som sin egen ficka. Han och de andra hyllar stämningen ombord. Tonen är tuff men omtanken ständigt närvarande.

– Vi hjälper alltid varandra med att lösa problem och utföra arbetet. Här får ingen vara för blyg för att be om hjälp, säger han.

Även Jimmy Lillvik är förtroendevald för SEKO sjöfolk som han tycker sköter sitt uppdrag på ett hyggligt vis.

Högst i rankingen i maskinrummet har vi maskinchefen Lasse Erikson, Eckerö, som sedan tjugo år tillbaka jobbar tillsam-mans med förstemaskinisten Janne Eriks-son från Saltvik, den västra sidan! Det är tydligt att de begriper varandra som ett beprövat gammalt par. Skämten haglar och tonen tuff men snäll, så där som det ska vara på lättsamma arbetsplatser.

– Det är viktigt att våga vara både glad och seriös samtidigt. Det är vi ombord på Eckerö, säger de. Text och foto: Jörgen Pettersson.

Intendenten Jonny Karlström ser varje dag i torrdocka som en förlorad dag. Han vill helst ha fullt med passagerare ombord!

USA:s nya president Donald Trump tittade in under dockningen.

Här är det Jimmy Lillvik som bestämmer bland verktygen i maskinrummet. Han är förutom maskinreparatör även förtroendevald för SEKO sjöfolk dit de flesta i manskapet hör.

Michaela Snöborgs är nybakad sjöingenjör från Högskolan på Åland och ser nu fram mot att lära sig mer om maskinrum även i praktiken.

12 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 13

I den här trion finns mer erfarenhet av färjor och sjöfart än som egentligen går att begripa. Från vänster maskinchefen Benny Karlström, befälhavaren Jan-Tore Thörnroos och projektledare Fabian Lundgren.

Jörgen Grönqvist och Krista Öhman-Jalonen jobbar i det dagliga med att passagerarna ska ha det bra. Nu är det med och övervakar allt arbete som ska göras.

Det är omöjligt att inte bli imponerad av jättepropellrarna som driver Cinderella framåt. Till vänster Fabian Lundgren och överstyrman Johannes Engqvist.

Det kan bli trångt om saligheten ibland när alla färjor anländer samtidigt till Landskrona. Längst fram Viking XPRS och Cinderella och i bakgrunden Pearl Seaways som byggdes år 1989 som Athena och var Rederi Ab Slites flaggskepp. Foto: Fredrik Johansson.

Här blir Cinderella

nästan ny igenProjektledare Fabian Lundgren håller i alla trådar när Cinderella ska förnyas. Han känner allt och alla och kommer med det kloka rådet att man ska åka hiss neråt och gå i trappor uppåt för att spara knän och hålla kroppen i trim när färjor ska dockas.

et är en fascinerande upplevelse att gå genom ett fartyg som är mitt uppe i en dockning. Ålands Sjöfart äntrar Cinderella efter att hon under en vecka legat på torra

land i Oresund DryDocks största torr-docka. Fartyget fyller upp hela dockan, det återstår bara några meter till porten. Fören når nästan ända fram till varvets huvudkontor.

Det är fjärde gången som Cinderella dockar i Landskrona och som vanligt får ingenting gå fel. Det handlar allde-les bokstavligen om miljoner euro som står på spel när man för det första tar ett fartyg ur trafik och för det andra gör om befintliga utrymmen för att bättre passa passagerarnas behov. I klartext: för att man ska tjäna mer pengar på sina krys-sare.

Ålands Sjöfart träffar projektledaren Fabian Lundgren från Mariehamn som är den som håller i hela operationen tillsammans med befälhavaren Jan-Tore Thörnroos, Brändö, och Benny Karl-ström också Brändö. De är vid gott mod men saknar möjligen de bekvämligheter de vant sig vid. Hundratals meter galva-

Det hände i Landskrona• Total förnyelse och och utvidgning av taxfreebutiken, som nu blir 1.088 kvadratmeter stor med ännu större fokus på mode och kläder. Bland nyheterna märks Hugo Boss.• Nöjescafét på däck 7 byter skepnad och namn till Melody, ett koncept som omfattar både café, bar och lounge.• Sviterna och samtliga 45 lyxhytter ombord har fått ny interiör och design.• Alla hytter på däck 9 är nu så kallade Comforthytter med dubbelsäng. Antalet Comforthytter på Cinderella är därmed totalt 103 stycken.• Under året uppgraderar Viking Line tre av flottans sju fartyg. Både Viking Cinderella och Viking XPRS som går kortrutten mellan Helsingfors och Tallinn har dockats för uppgraderingsarbeten i Landskrona under januari månad.• Helsingforsfartyget Mariella dockas i september.• Totalt investerar rederiet drygt sju miljoner euro i uppgraderingen av sina fartyg 2017.

Om förberedelserna ombord på M/S Eckerö är omfattande får man multiplicera allt med minst fem när det gäller Cinderella. Hon är större och genomgår dessutom en mer omfattande förnyelse. Till exempel skulle bara de nya mattorna täcka nästan en hel fotbollsplan.

niserade stålrör ska bytas ut vilket sätter fartygets duschsystem ur funktion under några dagar.

Att byta dessa stålrör som hanterar far-tygets gråvatten hör till det sista rederier-na vill göra. Det är trångt, tufft, smutsigt och därmed dyrt att göra renoveringen.

– Men till sist går det inte längre att lappa och laga. Rören slits och måste bytas ut, säger maskinchefen Benny Karlström.

Ambitiös dockningCinderellas dockning är av den mer ambitiösa sorten. Man ska uppgradera lyxhytter, comforthytter och några sviter ska bli fler och alla hyttgångar ska få helt ny look i forma av mattor och tapeter.

Sammanlagt byter man ut 6.000 kva-dratmeter mattor vilka nästan skulle täcka

en hel fotbollsplan. Egentligen får alla niohundra hytter nån form av uppfräsch-ning. I de billigare hyttkategorierna byts de gamla Pullmankojerna (som inte ens en mor kunde älska; reds anm) ut mot mer moderna dubbelkojer enligt modell från Viking Grace.

Dessutom byggs en helt ny smoking-

lounge där de som fortfarande bolmar under lite värdigare former kan avnjuta eller missbruka sina laster; beroende på hur man ser det. Det blir större och fräschare och garanterat bättre för pas-sagerarna.

Discot som legat intill taxfreebutiken läggs ner och förvandlas till butiksyta vil-ket möjligen kan ses som ett tecken i den tid vi lever. Nöjen och musik är mindre viktigt än konsumtion och shopping.

Byssan, som på stora passagerarfartyg kallas köket, rustas upp och får bland an-nat nya stekbord som ska göra maten, och därmed upplevelsen, ännu godare.

Fartygets badavdelningen får också en slev av investeringarna och förses med två helt nya pooler.

Omsorgsfull planeringNär det gäller projekt som dockningar av fartyg är det egentligen en ständigt pågående process. I samma ögonblick som Cinderella lämnar dockan i Lands-krona inleder man planeringen av nästa dockning. Det finns alltid sådant som kan göras bättre, snyggare, annorlunda och nytt. Vid sidan av alldeles vanliga repara-tioner alltså.

– Vi jobbar också tätt tillsammans med marknadsavdelningen som kommer med önskemål som kunderna efterlyser. Det är mycket man ska tänka på, säger befälha-varen Jan-Tore Thörnroos.

Passagerartrafik är långt ifrån oneman-shower. Fartygets befäl är såklart med på ett hörn men när det gäller storskalig

passagerartrafik krävs mycket mer. Lan-dorganisationer, marknadsavdelningar, inredningsarkitekten Johan Nordberg och -inspektören Yngve Holmén har alla input på olika vis.

Logistiken är sanslös, väggdetaljer, skyltar, bäddar, mattor och miljoner andra saker ska anlända till Landskrona samtidigt som fartyget. Sedan ska allt det gamla därifrån och under tiden ska 230 arbetare springa runt och försöka få ord-ning i kaoset.

När man läser detta är Cinderella sedan några veckor tillbaka i trafik. Det var inte lätt att begripa det när allt såg som värst ut på varvet. Det inom shippingen kända begreppet ”Last Night’s Magic” fick en helt ny innebörd. Starkt miljötänkDet är inte bara passagerarytorna som ses över i samband med dockningar. Cinderella byggdes år 1989 under en helt annan tid än i dag. Exempelvis fanns miljötänket överhuvudtaget inte alls, jämförelsevis. Det är skilda världar.

I dag finns behovsanpassade ventila-tionssystem, frekvensomvandlare och mycket annat som dramatiskt sänkt bränsleförbrukningen. Under de senaste tio åren har man bara på Cinderell mins-kat såväl bränsle- som elförbrukningen med imponerande nära trettio procent; trots att man kör samma rutt och i stort sett med samma antal passagerare!

– Vi trodde kanske vi var miljömed-vetna för tio år sedan men sanningen är att vi inte ens var i närheten av var vi är i dag, säger Benny Karlström.

Ur kaoset kommer ordningUnder rundvandringen ombord i varvs-kaoset träffar vi bland andra intendenten Krista Öhman-Jalonen som bor i Kyrk-slätt men är hemma från finländska Utö. Hon har mycket att stå i och ser fram mot att allt ska vara klart och då vara att-

Städchefen Martti Gustafsson har varit med om fler dockningar än nästan alla andra. Och än har denne sextiofemåring mycket kvar att ge!

raktivt för resenärerna. Med sig har hon pursern Jörgen Grönqvist från Åbo som utgör intendentens högra hand ombord.

– Det kan se lite rörigt ut för stunden men när vi börjar trafikera igen ska allt vara perfekt! lovar de två.

Tillsammans med projektledaren Fabian Lundgren och överstyrman Johannes Engqvist går Ålands Sjöfart sedan på en tur runt det torrlagda skrovet i snålblåsten vilket i alla avseenden är en upplevelse. Det är gyttjigt och råkallt och känslan att promenera runt med 21.500 ton stål ovanför sig i det närmaste surrealistisk. Allt är enormt. De dubbla bogpropellrarna är imponerande i sig men ingenting mot de aktre jättarna som driver fram fartyget.

Martti är allas hjälteMartti Gustafsson från Åbo är mannen som håller till på bildäck och hojtar och styr och ställer. Han hör till de allra vik-tigaste nyckelpersonerna när Viking Line går på dock. Hans titel är städchef men hans uppdrag mycket mer än så.Martti har skött logistiken på femtio (!) av Viking Lines dockningar och Fabian Lundgrens ord är omöjliga att missförstå:

– Martti är en av de absolut mest betydelsefulla kuggarna i detta. Han är spindeln mitt i nätet och han ser till att allt funkar.

Martti känner allt och alla och obero-ende om dockningarna sker i Stockholm, Tallinn, Åbo, Helsingfors eller Lands-krona ser han till materialet kommer dit det ska, att ingen trailer försvinner och att soporna sorteras i sju olika fraktioner och sedan försvinner på ett hållbart sätt. Han ser lugn och trygg ut och har fyllt sextiofem år men har mycket kvar att ge.

– Min fru jobbar fortfarande och jag tycker det är tråkigt att sitta ensam hemma, förklarar han med ett ryck på sina breda axlar.

Tävlar i effektivitetUppe i fartyget hanterar elinspektören Ronny Karlsson från Jomala en uppgra-dering av navigationssystemet och släpper aldrig tanken på ännu effektivare ener-giförbrukning. Han hör också till dem, i likhet med projektledare Fabian Lund-gren, som sökt lyckan i offshoreindustrin men återvänt till färjorna och tryggheten. Han har också noterat hur mycket av det dagliga jobbet som på riktigt går ut på att spara energi.

– Jag har till exempel sett hur de olika besättningarna tävlar i att köra båten så effektivt som möjligt. Det gjorde man inte för tio år sedan, säger han.

Vid sidan av rederiets egna anställda finns många underleverantörer på plats. Alandia Engineering är det lilla åländska bolaget med det starka internationella varumärket. Projektledare Tomas Kor-oleff från Jomala har varit med på alla de dockningar som Viking Lines fartyg ge-

nomgått på Oresund Drydocks. Med sig har han trettiofyra medarbetare inklusive högra handen Ted Troberg, Mariehamn. Det är intensivt och fokuserat i det lilla tillfälliga konferensrum han för ögon-blicket gjort om till kontor.

– Så här har vi det, ler Koroleff och breder ut armarna.

Det ser harmoniskt och fokuserat ut trots de myriader av processer som på-går. Alandia Engineering drar kablar och bygger om och rustar med allt möjligt. Landskrona som varv hyllas av Tomas Koroleff.

– Allt är otroligt välordnat här och be-höver man något är det nära till butiker och storstäder. Här trivs vi!

Det blir många besök under åren som kommer. Förutom det ”vanliga” jobbet med fartygsdockningar ska Alandia Engi-neering under året vara med när Öre-sundsbåtarna Aurora och Tycho Brahe förses med batteridrift.

Text och foto: Jörgen Pettersson.

Alandia Engineering sköter i stort sett all kabeldragning när Viking Line dockar. Tomas Korol-eff till höger är projektledare för 34 personer och har som sin högra hand Ted Troberg.

14 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 15

Hanne minns askmolnet 2010Hanne Hinders jobbar som personalchef på Langh Ship och har knappt missat en enda Sjöfartens Dag. Hon kallar det för ”Sjöklustrets viktigaste forum” och minns askmolnet!

De är på väg till

Sjöfartens Dag!Sjöfartens Dag som den 1 juni ordnas för sextonde gången hör till Östersjöns allra viktigaste mötesplatser för folk som lever i ship-pingen. 1.500 deltagare väntas till evenemanget som arrangeras i Alandica, mitt i Mariehamn.

Sjöfartens dag ordnas gemensamt av Ålands Sjöfart rf, Alandia Försäkring och klassningssällskapet DNV-GL. Det bjuds på hög-klassiga föredrag av bland andra Stena Ro-Ros vd Per Westling och många andra. Nytt för i år är en rejäl presentation av Mercy Ships som just nu bygger världens modernaste sjukhusfartyg i Kina!

Ålands Sjöfart har hört sig för om förväntningarna bland några som är på väg till årets höjdpunkt!

Elizabeth vill träffa branschenFör femte gången kommer ägaren till mediahuset Shippax till Åland och Sjöfartens Dag. Det är ett utmärkt sätt att hålla sig á jour med vad som händer!

John vill lära även av andraJohn Bertell jobbar med försäljning av IT-system för Carus. Han reser till mängder av mässor och kallar Sjöfartens Dag för ”Östersjöns Största Sjöfartsträff”.

Pär-Henrik kämpar för Sveriges sjöfartChefredaktören och vd Pär-Henrik Sjöström har följt Öster-sjöns sjöfart på nära håll under lång tid. Han är såklart på väg till Mariehamn den 1 juni!

Kim vill se planer för underhålletTill vardags jobbar Kim Kangas som vd för Åbo repara-tionsvarv. Den 1 juni är han på plats i Mariehamn för att träffa kunder och leverantörer och lyssna på föredrag.

Göran har en välfylld orderstockFrån Kristinehamn kommer Göran Gunnarsson till Sjöfartens Dag för att träffa kunder och hitta affärer. Hittills har det gått bra och KMW står starkt men tycker ändå rederierna i högre grad borde tänka på det löpande underhållet.

Namn: Pär-Henrik SjöströmFöretag: SjöfartstidningenBefattning: Chefredaktör, vdHemort: Göteborg (fast egentligen Åbo!; reds anm)

Bakgrund:– Jag har egentligen aldrig haft något

annat jobb än detta som sjöfartsjournalist, började som frilansskribent 1982 under studietiden. På 1980-talet jobbade jag faktiskt också en hel del med Ålands Sjö-fart och dess dåvarande engelska utgåva Baltic Shipping Gazette.Tre ord som beskriver Sjöfartens Dag?

– Lagom, effektiv, informell.Vad betyder dagen för dig?

– Ett ypperligt tillfälle att träffa vänner från Åland och Finland, men också en dag med intressanta seminarier och före-drag som i sin tur genererar olika typer av innehåll för tidningen och webben.

Det är intressant att komma hit och lyssna på de senaste trenderna och fram-tidsspaningarna.Hur många gånger har du deltagit och vad minns du bäst?

– Jag har faktiskt inte räknat. Sjöfarts-tidningen har varit med väldigt många gånger och jag personligen en stor del av dessa.

Det är svårt att lyfta fram någon sär-skild gång eftersom programmet håller jämn kvalitet och dessutom hela tiden har utvecklats och breddats. Men ett stort lyft var när tillställningen flyttade till Alan-dica Kultur och Kongress, första gången i de nya utrymmena gjorde stort intryck.

Har du haft konkret nytta av kontakterna?

– I viss utsträckning ja, man knyter ju alltid några nya kontakter varje gång, även om man känner de flesta sedan tidigare.Är det nåt särskilt du skulle vilja höra mer om i år?

– Roro är en speciellt intressant sektor inom sjöfarten och jag skulle gärna se att den får en ännu mer synlig plats även om det seminariet redan nu brukar vara av toppklass. Shortsea-roro är en nisch som man hela tiden har trott på i denna region. Vi har en livskraftig och speci-alanpassad roro-trafik som har potential att avlasta väg och järnväg betydligt mer än i nuläget. Roro- och övrig närsjöfarts viktiga roll som framtidens transportslag. Hur kan man på allvar få igång en för-flyttning av gods från land till sjö är heta frågor som man kanske kunde lyfta fram ännu mer.Läget inför år 2017?

– Som en del av det svenska sjöfartsk-lustret är vi givetvis på samma sätt som rederier och andra aktörer beroende av en sjöfartspolitik som ger sjöfarten kon-kurrensneutralitet både internationellt och gentemot andra transportslag. Just nu är tongångarna positiva och framtids-tron stark inom sjöfarts-Sverige, så vi ser framtiden an med tillförsikt!

Håll kontakten!Följ Sjöfartens dag och allt som är på gång på våra sociala kanaler:

Twitter: twitter.com/alandssjofartInstagram: @alandssjofart @maritimedayaland

Har man frågor kring Sjöfartens Dag eller annars vill ge feedback är det säkrast att skicka ett mejl till projektledaren Mari Rosenqvist som nås säkrast på mejl: maritime.day@sjofart.ax.

Namn: Hanne HindersFöretag: Langh Ship Oy AbBefattning: SjöpersonalchefHemort: St.Karins

Bakgrund:– Jag började på Langh Ship den första september år 2000. Före det jobbade jag i bank- och försäkringsvärlden.Tre ord som beskriver Sjöfartens Dag?– Sjöklustrets viktigaste forum.Vad betyder dagen för dig?– Ett viktigt tillfälle då man träffar i princip alla personer inom sjöfarten.Hur många gånger har du deltagit och vad minns du bäst?– Nästan alla gånger sen år 2001 då det

började som en liten rekryteringsmässa. Alla tillställningar har varit intressanta och givande men år 2010 var extra min-nesrikt på grund av att askmolnet från Island ställde till extra besvär att komma från Åland :-).Har du haft konkret nytta av kontak-terna?– Ja, absolut.Läget inför år 2017?– Vi lever i en tid full med förändringar. Den finska sjöfarten verkar i en turbulent tid.

Bakgrund:– Har arbetat på Shippax i princip hela mitt yrkesliv.Hur beskriver du Sjöfartens Dag?– Aktuella ämnen i sessionerna, möjlighet att träffa branschfolk, knyta kontakter.Vad betyder dagen för dig?– Ett bra sätt att bli uppdaterad om vad som händer i branschen.

Hur många gånger har du deltagit?– Fyra gånger.Har du haft konkret nytta av kontak-terna du fått på Åland?– Ja, absolut!Läget inför år 2017?– Att fortsätta ligga på framkant och förse branschen med information inom passagerar- och rorosjöfart, i form av fakta, nyheter samt att utveckla vår årliga konferens, alltid ombord på ett fartyg.

Namn: Göran GunnarssonFöretag: Kristinehamn Marina Werkstad AB (KMW)Befattning: Marknads- och projektansvarigHemort: Kristinehamn

Namn: John BertellFöretag: CarusBefattning: Director of Sales EMEAHemort: Eckerö

Bakgrund:– Maskiningenjör, Wärtsilä 25 år i olika befattningar och hanterade såväl motor-utveckling som service och försäljning.Tre ord som beskriver Sjöfartens dag?– Intressant, välorganiserad och viktig.Vad betyder Sjöfartens dag för dig?– Intressanta föreläsningar och att träffa gamla och nya kunder och leverantörer.Hur många gånger har du deltagit?– Två gånger tidigare.

Har du haft konkret nytta av kontak-terna du fått på Åland?– Ja.Är det nåt särskilt du skulle vilja höra mer om i år?– Rederiernas underhållsstrategi i dag och hur de tror att underhållet på fartygen kommer att se ut i framtiden.Läget inför år 2017?– Utsikterna för år 2017 ser bättre ut än för år 2016 men fortfarande märks det att man håller igen på underhållssidan.

Bakgrund:– Jag har arbetat med sjöfart i över 20 år, både på rederier och hos leve-rantörer till rederierna. Mitt stora intresse är transporter till sjöss, vare sig det handlar om passagerare eller frakt.Tre ord som beskriver Sjöfartens Dag?– Östersjöns största sjöfartsträff.Vad betyder dagen för dig?– Mitt arbete är väldigt globalt men på Sjöfartens Dag får man en känsla av det lokala och åländska i branschen samtidigt som man får bekräftat hur global vår åländska sjöfart är.Hur många gånger har du varit med?– Varje år sedan 2013. Har du haft konkret nytta av kontakterna?– I och med att vi deltar i events över hela världen så är det väldigt värde-fullt att också synas när våra globala kontakter möter oss här hemma.

Ja, det är helt säkert nödvändigt.Är det nåt särskilt du skulle vilja höra mer om i år?– Det skulle vara intressant med lite mer fokus på kommersiella frågor i presentationerna. Det blir lätt väldigt mycket teknik, bränsle och ”regula-tions” i sådana här konferenser.

Men det kunde vara väldigt intres-sant att ta in experter från relaterade branscher (flyg, kryssning, container) och berätta om kommersiella frågor, likheter och skillnader.

Vad man kan lära sig av hur andra har lyckats förbättra, effektivisera och tjäna mer pengar på samma grund-verksamhet.Läget inför år 2017?– Trenden pekar helt klart uppåt. Re-deriernas investeringsvilja är större än på länge, och många mindre rederier ser stora tillväxtmöjligheter medan de stora passar på att byta ut föråldrat tonnage och inte siktar så högt af-färsmässigt.

Bakgrund:– Verkstadsledare vid Rolls-Royce service och workshop.Tre ord som beskriver Sjöfartens dag?– Kundträff, marknadsföring och um-gänge.Vad betyder dagen för dig?– Möjlighet att träffa nya och gamla kunder.Hur många gånger har du deltagit?– Två gånger; i fjol och året innan.

Har du haft konkret nytta av kontak-terna du fått på Åland?– Ja, i möten med nya kunder som gene-rerat nya affärer.Är det nåt särskilt du skulle vilja höra mer om i år?– Hur rederierna ser på löpande under-håll.Läget inför år 2017?– KMW har i dag en välfylld orderstock men söker aktivt efter nya kunder.

Namn: Kim KangasFöretag: Åbo ReparationsvarvBefattning: VDHemort: Nådendal

Namn: Elizabeth ManderssonFöretag: Shippax som är en branschtidning och arrangör av den årliga Shippax-konferensenBefattning: Ägare och vdHemort: Halmstad, Sverige

16 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 17

PRELIMINARY PROGRAMME (Feb 2017)

Thursday 1 June 2017, at Alandica in Mariehamn 0900- 1800

Ålan

ds S

jöfa

rt

MÄSS

A - E

XHIB

ITIO

N Organizers; Ålands sjöfart, Alandia Försäkring, Ålands landskapsregering, DNV-GL Ship Owners; Dennis Maritime, ESL Shipping, Finnlines, Godby Shipping, Langh Ship, NLC Ferry/Wasaline, Prima Shipping, Rederi AB Eckerö, Stena Line/Stena RoRo, Tallink Silja, Viking Line, VG-Shipping, Zenitel Finland Oy Education; Aboa Mare, Meriturva, Winnova Länsirannikon Koulutus, Åland Sailing Robots, Ålands sjöfartsakademi, Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral Other; ABCON AS, AT-Marine Oy, Baltic Transport Journal, Baltic Repair Yards (BRY)/BLRT Grupp, Cainby, Carus, Certex Svenska AB, Core Shipbroking As, Duwel Finland Oy, Finpremium Oy, Finnish Seamen's Mission, Finnish Seamen´s Service, Finnish Shipowners' Association, Furuno Finland, Finlands Maskinbefälsförbund, Finlands Skeppsbefälsförbund, Gard (Baltic), Hamsafe / Presto marine services, If Skadeförsäkring, IRIS Sweden, John Nurminen Marine, Knud E Hansen, Klüber Lubrication Nordic A/S, Kristinehamn Marina Werkstad, Lloyd's Register EMEA, Neste, RINA Finland, SACson AB, SAJ Instrument, Scanunit, Shippax, Sjömanspensionskassan, Skangas, Soft-Team, Swedish Maritime Administration / Sea Traffic Management, Telemar Oy Ab, Trafiksäkerhetsverket Trafi, WE Tech Solutions, Wärtsilä

STORA SALEN AUDITORIET RYSSÖ 0900- 0945

DN

V-G

L Se

min

ar

Digi

taliz

atio

n in

Shi

ppin

g Opening and welcome Digitalization in Shipping. Ketil Aamnes, Vice President and Regional Head of Maritime Advisory North Europe

Rederipresentationer Godby Shipping, ESL Shipping, Langh Ship Prisutdelning tävling - “Välj Sjön!”

1000-1045

ECO Insight - Making informed decisions based on smart data analytics. Petter Andersen, Principal Consultant

Ålan

ds la

ndsk

apsr

eger

ing

Sjöf

arts

polit

iskt

sem

inar

ium

Sjöfartspolitiskt seminarium

ForM

are Olika synvinklar och sätt att främja sjöfarares

arbetshälsa Olycksfallstrender, Milla Soininen, Alandia Tema Arbetspension , Marina Paulaharju, Sjömanspensionskassan Tema ForMare, Johan Treuhardt, Sjömansservicebyrån

1100-1145

Wärtsilä Digitalization

1200- 1300

LUNCH – BREAK 1300-1345

Alan

dia

Mar

ine

Insu

ranc

e Se

min

ar

Mini

mize

your

loss

Opening and welcome, Jan Limnell, Alandia Marine Getting Emergency Response Right – Protect Your Bottom Line Faz Peermohamed, Global Head of Shipping, Partner for Ince & Co LLP

Ålan

ds S

jöfa

rt M

oder

ator

Jör

gen

Pette

rsso

n Stena Line & Stena RoRo, Per Westling, Stena RoRo Stena RoRos roll i Mercy Ships, Per Westling, Stena RoRo

Spea

kers

’ Cor

ner Short presentations (order may be adjusted)

Scanunit Carus Tallinn Shipyard (BLRT) Certex Svenska MAN Diesel & Turbo Sverige AB

1400-1445

Marine Accident Investigations, Swedish Accident Investigation Authority Fred Hansson, Alandia Marine. At 1435 hrs coffee break

Atlantic Mercy - Nybyggnadsprojekt Kina, Rikard Olsson, Stena RoRo Mercy Ships – världens största civila sjukhusfartyg, Percy Andréasson, Mercy Ships

1500-1545

Training your crew, Tomas Lindberg, Shipgaz. Kim Heiniö, AlMare

1600-1625 1635

Why do incidents and accidents occur? Martin Hernqvist, ALL Academy Summary and close of seminar Prize giving ceremony Ålands Sjöfart Award Finnish Shipowner Association

Afternoon cocktail and networking

in the exhibition area

Mercy Ships Fundraising Auction

Updated information and registration at www.sjofart.ax/sjofartens-dag-2017 CheckourInstagramandFacebookfeedoutfornewsandinformation

https://www.instagram.com/maritimedayaland/https://www.facebook.com/alandssjofart

1800- 2300

Drop-in cocktail – buffet dinner – coffee avec (for registered participants) at Indigo Restaurant

Organizer In co-operation with

if.fi/foretag010 19 15 00

SKADEHANTERINGsom den borde vara

w w w . s j o f a r t . a x 19

aura Langh-Lagerlöf är vd för Langh Group och Langh Ship och därmed högsta ansvarig för att familjekoncer-nen fortsätter att växa och vara fram-

gångsrik. Hon är ekonomie magister från Hanken i Åbo och hennes uppdrag är att ta Langh Group framåt. Ålands Sjöfarts läsare mötte henne i fjolårets sista num-mer då hon bland annat resonerade kring det faktum att hon är kvinna i en bransch där fler är män.

– Var dig själv, ta ingen ”stress” över att vara enda kvinnan i gänget, sade hon då.

Inte självklart ta överI en ny intervju med Ålands Sjöfart

berättar i dag Laura Langh-Lagerlöf mer om jobbet som vd för familjeföretaget, utmaningarna i vardagen och vad som är roligast för ögonblicket.

Det har till exempel inte alltid varit självklart att hon och systern Linda Langh skulle träda in som sin far Hans’ efterträdare. Ändå blev det precis så.

– Det har aldrig varit uttalat men pappa har ändå, rätt skickligt, styrt oss i den här riktningen, utan att vi riktigt förstått vad som hänt, förklarar Laura Langh-Lager-löf med ett leende.

Hans Langh är alltjämt styrelseordfö-rande och såklart mycket aktiv i bolaget.

Allt började med MagdaleneHans Langhs första fartygsköp ägde rum år 1980 med bland andra Alpo Mikkola. Tillsammans köpte man fartyget Magdalene som drab-bats av brand i det av virke fyllda lastrummet. Magdalene bogserades till Långnäs där lasten lossades med hjälp av bland andra underteck-nad, nuvarande lyceilektorn Stig Wennström och Godby Shippings nuvarande vd Dan Mikkola som slet i lastrummet. Det var ett tufft jobb och jag själv fick lära mig hur en karvelapa fungerar. Det är en person som står på fartygets däck och med gester instruerar kranföraren, på kajen, när det är dags att fira eller hiva. Det blev en minnesvärd som-mar för dessa tonåringar och starten på Langh Ship och en bra affär för Godby Shipping.

Text och foto: Jörgen Pettersson.

Laura tar Langh

ut i världenI lilla Pikis hittar vi familjeföretaget Langh Group som vuxit ur ett lokalt jordbruk till mycket mer. I dag är det systrarna Laura och Linda som utvecklar det fadern Hans startade. Och sjöfarten är fortfarande kärnan i koncernen!

Fast inte för mycket.– Jag tycker nog han håller sig rätt bra

från att lägga sig i alltför mycket. Vi har ett bra far och döttrar-förhållande där vi oftast får vår vilja igenom!

Laura Langh-Lagerlöf har nu varit vd för koncernen i två år och understryker att varje arbetsdag är lika rolig. Hon bor med sin make och fyra söner nära huvudkontoret i Pikis, tjugo kilometer från Åbo, och kan därför kombinera jobb med familj på ett sätt som familjeföretag kräver.

Rederiet är den mest personalintensiva grenen med cirka etthundra anställda och till det ska läggas ett stort jordbruk, ett mindre teknologibolag som tillverkar scrubbers för marin miljö samt ett tjugo-tal anställda på kontoret. Det finns alltså att göra.

Den gren som kanske upptagit mesta tiden för direktör Langh-Lagerlöf är utvecklandet av de scrubbers som många trodde skulle bli en stor försäljningsfram-gång när svaveldirektivet satte press på sjöfarten. Till följd av ett kraftigt fallande bränslepris blev det aldrig så. Scrubber-försäljningen kanske inte rasade men in-friade absolut inte de ganska högt ställda förväntningarna.

– Vi fortsätter kämpa på och har goda

förhoppningar om att det över tid ska bli en framgångsrik verksamhet.

Fem lastfartyg i trafikRederiet består av fem lastfartyg som

kör på långsiktiga kontrakt med bara två kunder; Outokumpu och Containership. Det har varit några tuffa år men Langh Ship har i likhet med familjerederiet Godby Shipping valt att se längre än till nästa års kvartalsrapport. Till exempel har man aldrig permitterat personal trots vikande lönsamhet. Hittills har man haft uteslutande finländsk besättning men när det nu vankas pensionsavgångar går även Langh till vissa delar in för blandbesätt-ning, som ett av de sista rederierna i Finland.

Inför framtiden finns såklart gott om utmaningar. Laura Langh-Lagerlöf skulle till exempel gärna bygga nytt men har svårt att hitta finansiering utan riktigt stabila och långsiktiga charterkontrakt i ryggen.

– Att bygga på spekulation tror jag inte någon är redo att göra.

Vid sidan av uppdraget som vd för familjeföretaget är Laura Langh-Lagerlöf också styrelseledamot i Alandia Försäk-ring, ett uppdrag hon haft sedan bolagi-seringen.

– Det är intressant på väldigt många sätt att se sjöfartbranschen även från marinförsäkringsgivarens synvinkel, säger hon.

Tack för förtroendet Åland! Tack Viking Line, Bore, Eckerö och Alandia Engineering för ert senaste besök! ODD, We´ll make it happen! Välkommen du med! Team ODD

20 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 21

We leave nothing to chance

Med engagemang och personlig service hjälper vi företag att växa.Vår syn på företagande är enkel. Det som skapar värde ska få ta tid och det

som bara måste flyta på ska vara enkelt. Du som företagare ska kunna fokusera

på din verksamhet och dina kunder.

Vi som bank arbetar för att så blir verklighet. Sedan länge är Ålands framgång

byggd på våra entreprenörers framgång. Därför är det viktigt för oss att bistå

när företag startar, växer och säljs.

Vår övertygelse är att ambitiösa människor gör skillnad, att framgångsrika

företag bidrar till ett levande samhälle och att den marknad vi arbetar på imorgon

skapas av de företag vi arbetar med idag.

Vi går vår egen vägVälkommen till oss på Ålandsbanken Företag. www.alandsbanken.ax/foretag

Annons_Foretag_129x191.indd 1 3.2.2016 13:45:59

nder februari månads första da-gar kom Lundqvist Rederierna i Mariehamn med en nyhet värd 45 miljoner dollar, +/- tio procent.

Man beställer ytterligare en oljetanker från japanska Sumitomo Heavy Industri-es. Därmed har man gjort exakt samma manöver som under åren 1998-2006 då rederiet tog beställning av sju nybyggen från Sydkorea.

Ålands Sjöfart träffar rederikoncernens vd Ben Lundqvist i det förhållandevis lilla kontorshuset intill Esplanaden i Mariehamn där tjugofem anställda sköter en flotta på elva tankfartyg som går över hela världen men mestadels i europeiska vatten. Den första frågan är omöjlig att inte ställa.

Hur vågar ni satsa så mycket i en bransch som ändå är rätt skakig?

– Först och främst för att balansräk-ningen är i skick. Vi är av hävd mycket försiktiga och ser inte detta som en risk överhuvudtaget. Visst kan det bli en dålig affär men bolaget går inte omkull, säger Ben Lundqvist.

Köparens marknadJust nu råder något av en köparens marknad när det gäller varv som bygger tankfartyg. Det finns ledig kapacitet och priserna blir därefter. Något man också kan läsa ur världskonjunkturerna. Det förra nybyggnadsprogrammet genomför-des i Sydkorea eftersom Japan då var för dyrt. Den här gången är det tvärtom och japanska varv är konkurrenskraftiga på nytt. Japan och Sumitomo är heller ingen ny bekantskap för Ben Lundqvist. Rede-riets tidigare nybyggen Channel Dragon och Katja byggdes båda vid samma varv.

Det nya fartyget som ska levereras om två år mäter 112.000 DWT vilket är något större än de fyra systrar som redan

Åländska Lundqvist Rederierna har beställt en sjunde olje-tanker av Aframaxklass från Japan. Därmed kan rederiets flotta om två år bestå av fjorton fartyg eller 1,5 procent av världsmarknaden! Detta har man gjort helt utan främman-de finansiering, alla fartyg är betalade kontant.

AframaxBenämningen för en oljetanker som är under 120.000 DWT men över 80.000 DWT och med en bredd under 32,31 meter vilket är max för att kunna pas-sera Panamakanalen.Aframaxtankers kan angöra de allra flesta oljehamnar i värl-den.

Lundqvist RederiernaBestår av åländska bolagen Ångfartygs Ab Alfa med 430 aktieägare och Rederi Ab Hildegaard med 197 aktieägare samt en mängd dotterbolag registrerade på Bahamas.Har i dag elva tankfartyg som trafikerar huvudsakligen i Europa.

byggts och de två som ska följa under år 2018.

– Förklaringen är enkel. Varvet har ändrat sin design till följd av nya regler beträffande bl a NOx-utsläpp. Vi blir ett av de första fartyg som fullt ut uppfyller alla nya regler.

Svårt starta nytt rederiNästan ingen bygger nya tankfartyg i dag vilket kan te sig förbryllande.

– Det handlar nästan uteslutande om bristen på finansiering. Marknaden är ganska svag och bankerna vill inte låna ut till nybyggen. Det gör att det är nästan omöjligt att starta ett nytt rederi i dag, säger Ben Lundqvist.

Den som följt Lundqvist Rederierna en tid vet också att ekonomin kom-mer först och resten senare. Därför är koncernen också i den situationen att främmande kapital inte behövts i investe-ringsprogrammet. Alla de sju tankers som nu beställts har betalats med kontanta medel och i vetskapen att man efter den satsningen fortfarande har kvar till både drift och eventuellt nya investeringar. Det är skillnaden mellan riktiga rederier och lycksökare. När andra delade ut sina pengar till aktieägare valde Lundqvist Rederierna att spara i ladorna vilket nu visar sig klokt. Medan konkurrenter faller bort står sig Lundqvists allt starkare.

Andel av världsmarknadenOm Lundqvist Rederierna fullföljer sina planer och tar leverans av det sjunde fartyget utan att sälja något av de äldre uppgår rederiets flotta till hisnande en och en halv miljon dödviktston eller en och en halv procent av alla världens aframax-tankers!

– Det låter mycket men det är samti-digt väldigt osannolikt att vi inte skulle sälja något av de äldre fartygen under

tiden från nu fram till 2019, säger Ben Lundqvist.

Det finns alltså en marknad för äldre tankers. Jag trodde branschen helst ville ha nytt.

– Våra kunder skulle aldrig acceptera tonnage som är äldre än tjugo år men andra tycks göra det. Katja som vi sålt byggdes år 1995 men seglar fortfarande för andra ägare. Jag har sett att hon numera går mellan Persiska viken och Singapore.

Befraktar självI Lundqvist Rederiernas kundreskontra finns jättarna i branschen. Shell, Esso, Chevron, Phillips66, BP och så vidare. Vi talar om några av världens största bolag som använder Lundqvist Rederierna för att transportera det mest värdefulla de har; olja.

Dessutom finns världens största obe-roende oljetrader Vitol Group bland de som använder åländskt tonnage för sina oljelaster.

Ben Lundqvist är inte bara vd för koncernen utan också befraktare av allt tonnage. Det är alltså han som bokstavli-gen ser till att fartygen har laster, dygnet runt, året runt. Men han vill inte gå med på att det börjar bli tröttsamt.

– Njae, enda gången jag blir sliten är när vi har bekymmer ombord. Det behöver inte vara grundstötning eller brand eller allvarliga saker. Ibland kan det handla om problem med navigationsin-strumenten eller något annat enkelt. Förr kunde jag tycka det var skoj när något hände ombord men i dag tycker jag det är slitsamt. Det är väl åldern, säger Lund-qvist som fyller 74 i höst.

Ombord på rederiets elva fartyg är befälet sydkoreanskt, europeiskt och finländskt. Manskapet består av sjömän från Indonesien.

Uppvaktad av köpareLundqvist Rederierna är alltså en ge-nuin åländska rederikoncern med lokala aktieägare och internationella uppdrag. Ekonomin är inte bara i skick utan ena-stående. Det borde därmed vara följd i färg att utomstående jättar visade intresse för att ta över.

Har det hänt?– Ja, före finanskrisen och allt år 2009

blev vi kontaktade av konkurrenter som ville köpa oss. Rent ekonomiskt borde vi kanske ha lyssnat och sålt.Men…

– Nä, det är nog bättre att fortsätta på egen hand.

Foto: Sumitomo Heavy Industries.

tror starkt på Lundqvists

framtiden

På plats i salongen ombord på nybyggda Estrella. Stefan Lundqvist, fartyges gudmor Jessica Lundqvist och Ben Lundqvist.

En tanker är alltid en imponerande syn. Så här ser utsikten ut från bryggan på Estrella som var det första nybygget som levererades från Japan, år 2014.

Som tankerredare får man vara beredd att ta spaden i egna händer. Sjöfartsrådet Ben Lundqvist planterar ett minnesträd tillsammans med Nobutaka Miyawaki som är president i Sumitomo Heavy Industries Marine & Engineering Ltd.

Sumitomo Heavy Industries är ett storvarv i Japan med anor tillbaka till år 1888! Varvet har också byggt världens hittills längsta fartyg, Seawise Giant, 458 meter lång, 564.763 DWT.

På övre bilden spanar Stefan och Jessica Lundqvist ut efter tankern Estrella som ska ut och börja tjäna pengar. Lilla bilden: Tekniske chefen Marcus Lindfors tackar varvsfolket.

w w w . s j o f a r t . a x 23

Våra kunder har bank-, försäkrings- och juridiska tjänster under samma tak.Det ger dig som företagare tid att fokusera på verksamheten. Med en långsiktigoch personlig rådgivning, samt tekniska lösningar, bygger vi tillsammans upp enhelhet som ger dig och ditt företag trygghet. Vi arbetar för ditt företags framtid.

Ladda ner OP-företagsmobilen. Utnyttja din tid till fullo, var du än är.

Bankdirektör Stefan Jakobsson 010 257 2924Finansieringschef Jens Polviander 010 257 2912Kundansvarig Margareta Kahlroth 010 257 2914Kundansvarig Alexander Clemes 010 257 2913

op.fi/allt

är Ålands Sjöfart kikar in i kontors-rummet med Cinderellas för som närmaste granne råder bråda tider. Kön är lång in till vice vd Anders

Larssons rum. Det är rederiernas repre-sentanter, underleverantörer, beställare och leverantörer i en aldrig sinande ström. Frågorna är tusen men mynnar ofta ut i en; blir vi klara i tid? Pressen på varvets två dockningsstationer är hög och egentligen finns inte tid för förseningar. Ett extra dygn ur trafik vill ingen skriva hem om.

Ändå är missöden något som bor granne med god planering. Allt går inte att bestämma i förväg. Det är väder och vind och leveranser och rent jävelskap som kan ställa till det. På grund av flera samverkande orsaker blir till exempel just m/s Eckerö en vecka sen tillbaka i trafik; något som kan hanteras i mitten av januari men inte så mycket senare.

Anders Larsson hyllar de åländska rederierna med vilka han understryker att relationerna är goda och samarbetet löper bra.

De åländska rederierna svarar med att Oresund DryDocks ligger bra till rent lo-gistiskt. Det är oerhört många delar som krävs för att dockningar ska fungera och om det så handlar om kabelskor måste det gå att ordna fram även sådana grejer som tillfälligt tagit slut.

Historisk varvsplatsPå Oresund Dry Docks är man nästan etthundra anställda men det säger bara en del. På området Varvsudden trängs många gånger fler i samband med dock-ningar. Det är underleverantörer i alla former och storlekar.

I dag ägs Oresund DryDocks av fyra delägare med vd Jonas Hansson som ma-joritetsägare. En av de övriga är lokalbo och de andra från andra håll i Sverige. Varvet är anrikt. Ända sedan år 1915 har

32 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 33

Den här julhälsningen mötte bilisterna på E6:an julen år 2011. När olyckan ändå har hänt gäller det att göra det bästa av situationen! Är det jul så är det jul.

Alandia Marines skadechef Ronny Hindersson satt hemma i Marie-hamn och följde nyheterna kring

stormen. Det är en slags yrkesskada i försäkringsbranschen, man betraktar stormar med ett större allvar än den sed-vanliga fascination vi andra känner. Under Rapports kvällssändning kl. 22.15 på söndag kväll kom det första samtalet som nådde Alandia Marine i Mariehamn från Landskrona. I andra ändan var det en skärrad röst som sade:”Dockan är borta.”

Invasion från rymden?Ronny Hindersson som höll i telefonen begrep först ingenting. Vaddå borta? En 165 meter lång och 35 meter bred flyt-docka kan väl inte bara försvinna. Fast det var precis vad Docka II, som den heter, gjort. I samband med stormen steg vattnet på mycket kort tid med 1,7 meter. Det gjorde att förtöjningarna som höll den nyinköpta dockan vid kajen brast. Flytdockan drev helt utan kontroll längs med kusten och upp mot land och stannade inte förrän på en hage intill E6:an. Sedan drog sig vattnet tillbaka och kvar låg dockan med delar av belysningen på. Bilister trodde inte sina ögon. Några stannade, andra kolliderade och vissa ringde till polisen som trodde folk blivit galna. Samtalen handlade om invasion från främmande makt, besökare från yttre

Natten då jättedockan slet sigRubriken ser ut som hämtad ur en sämre skräckfilm men är sann. Det utspelade sig en söndagkväll den 27 novem-ber år 2011 då Adventsstormen som även kallades orka-nen Yoda drog över södra Sverige och nådde Oresund Drydocks AB i Landskrona. Det slutade med att en 6.500 ton tung torrdocka slet sig och drev 1,7 sjömil bort för att stanna på ett kobete intill E6:an!

Tack vare oväntat sträng kyla gick bärgningsoperationen vägen. Naturens krafter ställde till först det hela och arbetade sedan för att reda upp allt igen.

Först måste en bassäng anläggas runt dockan för att kunna pumpa in vatten. Här slås pålar ner i leran.

I bakgrunden ses Öresund Dockyard som är ett varv som många åländska fartyg frekventerar.Efter att ha grävt upp en kanal ut till friheten kunde man till slut dra ut dockan till havs igen.

Det holländska bärgningsföretaget Koole hade aldrig gjort något liknande tidigare men hittade ändå lösningar på allt.

Här pågår svetsningsarbete ombord på den havererade DocII. En översiktsbild av dockan som slet sig stormnatten år 2011.

Vvd Anders Larsson lovordar insatserna från Alandia Försäkring och den inställning för-säkringsbolaget visade när Docka II slet sig.

rymden och mycket annat.

Fult med sällsynta arterNär det värsta lagt sig stod det så små-ningom klart för alla vad som hänt och eftersom Alandia Marine var försäkrings-givare var det bara att börja jobba på lösningar tillsammans med varvet. Det var sin sak att inse själva händel-seförloppet men något helt annat hur flytdockan skulle tas bort. Till råga på allt var kohagen ett Natura 2000-område och belamrat med en artrikedom av insekter och fågelarter som Ronny Hindersson, Lars Janlöv och de andra i det åländska försäkringsteamet knappt visste att exis-terade. – Vår första tanke var att det handlade om en konstruktiv totalförlust, vi till och med dryftade tillsammans med ägaren att vi skulle tvingas skära sönder dockan och ta bort den från området. Det hade blivit en otroligt dyr och svår process, säger Ronny Hindersson i dag.

Fantasifulla förslagEfter ett besök till haveriplatsen där torrdockan mycket riktigt tornade upp sig intill Europavägen med en golfbana som granne började man istället fundera på alternativa lösningar. Det ena förslaget var mer fantasifullt än det andra. Någon föreslog att man skulle pumpa luft in under dockan och göra den till en slags svävare för att få

bort den. – Fast det tog vi kanske inte på fullt allvar där och då för det skulle ha inne-burit en stor modifiering av dockan. Den processen kräver också skarp kontroll annars hade möjligheten funnits att den svävat ännu längre upp på land, säger Hindersson. Andra föreslog att man med hjälp av jättelika gummikuddar skulle rulla ut den från området. – Det visade sig ganska komplicerat med tanke på styrkan i konstruktionen så den metoden sållades också bort, säger Hindersson. Och så fanns det de som förespråkade starka maskiner och hederlig råstyrka. – Dockan hade aldrig klarat sådana påfrestningar.

Kölden hjälpte tilLösningen blev efter två månaders funde-rande den gamla och mycket beprövade Archimedes principen, alltså att flyta ut den strandade dockan ungefär samma väg som den flutit in. Problemet var bara att vattnet inte var där, det fanns 1,25 sjömil rakt söderut. Lösningen blev det holländ-ska bärgningsbolaget Koole som i och för sig aldrig gjort något liknande men visade rätt vilja. Först anlade man en bassäng runt dockan för att kunna flyta upp denna och i bassängen grävde man sedan ytterligare en djupare bassäng positionerad mot kanalen som ledde till öppet vatten. Bas-sängen fylldes med vatten för att sedan mödosamt positionera dockan rätt för resten av operationen. Tur i oturen var att Skåne just denna vinter drabbades av en extrem köldchock med temperaturer ner mot minus sjutton grader. – Det var till stor fördel i samman-hanget. Tack vare det hölls marken hård så grävmaskinerna kunde jobba på, minns Ronny Hindersson. När bassängen var gjord och dockan

vriden på rätt fortsatte grävmaskinerna att gräva ut en kanal till friheten och för att göra en lång och lerig historia kort lyckades operationen. I mars år 2012 drogs Docka II försiktigt ut genom kana-len och tillbaka till varvet. Den 10 april gick det första fartyget in för översyn.

Beröm från varvetDet var inte helt över efter det. Området måste ställas i ordning och alla möjliga olika ersättningskrav hanteras. Det var allt från de, under omständigheterna, re-lativt små fysiska skadorna på dockan till krav på pengar istället för de EU-medel som aldrig utbetalades under den tid hagen inte kunde användas som bete. Slutnotan blev inte billig, det handlade om ”flera tiotals miljoner kronor” men mot bakgrund av hur illa allt hade kunnat gått var det ändå en bra lösning. Samarbetet mellan försäkringsbolaget Alandia Marine, varvet och bärgnings-bolaget blev en stor succé när allt lagt sig. Holländarna finns fortfarande kvar i branschen, Oresund Drydocks har or-derböckerna i skick och Alandia som från början bara försäkrat olycksdockan fick ta över samtliga av varvets försäkringar. Anders Larsson är vvd på Oresund Drydocks och var ansvarig för dockan som slet sig. Han är imponerad över försäkringsbolagets insatser: – Jag har jobbat med Alandia tidigare, bland annat då jag var på Gotlandsbola-get, och har stort förtroende för dem och bara gott att säga. När Docka II slet sig och landade på kohagen ställdes detta samarbete på sin spets. Ett av alternativen var att hugga sönder dockan och transportera bort den men det ville inte Anders Larsson. Dockan behövdes snabbt tillbaka till produktionen. – Jag tror inte det funnits samma in-tresse bland andra försäkringsbolag som hos Alandia att rädda dockan.

Larsson sticker inte under stol med att det var ett ”hiskeligt svårt” projekt att ta hem dockan igen. – Men tack vare Alandias inställning och det holländska bärgningsbolaget gick det vägen med förhållandevis små skador på dockan, säger Anders Larsson som för övrigt är en trogen besökare på Sjöfartens dag i Mariehamn. – Jag har varit där åtminstone de fem senaste gångerna. Det är ett mycket vär-defullt arrangemang.

Inte så konstigt att bilisterna inte trodde sina ögon. DocII nådde nästan ända fram till E6:an under sitt rymningsförsök.

”Jag tror inte det funnits samma intresse bland andra försäkringsbolag som hos Alandia att rädda dockan”

I Ålands Sjöfart 2/2017 berättade vi den högdramatiska historien om stormnatten då varvets nyinköpta torrdocka slet sig och landade på ett kobete nära E4:an. Då kom åländska Alandia Försäkring in som en räddande ängel. Artikeln kan du läsa på sjofart.ax/alands-sjofart.

Landskrona blir Åland

när färjorna dockar

Foto:Fredrik Johansson, Oresund Drydocks.

Anders Larsson är maskinisten och gotlänningen som skrattar och reparerar med samma varma själ. Han är populär bland åländska redare och har sett till att Lands-krona och Oresund DryDocks under några intensiva veckor i januari förvandlas till lilla Åland.

olika former av varvsindustri bedrivits på Varvsudden. Fram till år 1982 var varvet stort och hade över 3.500 anställda. Då kom krisen och nybyggnation av kom-pletta fartyg lades ner. Varvet levde vidare genom reparationsverksamheten samti-digt som man fortsatte bygga skrov till andra nybyggnadsvarv

År 2002 gick varvet i konkurs och re-parationsdelen togs över av de nuvarande ägarna, medan skrovdelen så småningom togs över av Bergen Group som lät bygga skrov för Fosen under några intensiva år på 2000-talet. År 2009 lade Bergen ner skrovverksamheten och Oresund Dry-docks tog över även nybyggnadsdelen från Bergen Group.

I dag är Oresund DryDocks Sveriges enda fullskaliga kvarvarande varvsan-läggning och man har reparerat fartyg i över 100 år. Men Varvsudden är stor och därför söker man ständigt andra ben att vila på.

– Vi har 18 olika företag på området och en gymnasieskola med lärlingspro-gram, säger Anders Larsson.

Bland företagen på området märks sär-skilt tyska Enercon som tillverkar vind-kraftverk och ser till att Landskrona blivit Sveriges största importör av stål. Man tar i land 40.000 ton varje år och skeppar tillbaka, i förädlad form, 35.000. Varvsud-dens gymnasium är också ett intressant försök där man utbildar industrilärlingar som vid sidan av de teoretiska studierna även får möjlighet att arbeta i industri-miljö på riktigt.

Aktiva vintrarUnder vintrarna är aktiviteten febril i Oresund DryDocks. Så är det inte alltid och därför jobbar ledningen strategiskt i jakten på nya projekt och andra möjlighe-ter. Ska man börja med nybyggen igen? Ska man bjuda på olika former av militära fartyg för till exempel Kockums? Vad be-

tyder boomen inom kryssningsindustrin?– Det är många frågor vi funderar på

samtidigt som den dagliga verksamheten måste snurra, säger Anders Larsson.

De åländska och finländska rederierna beskriver han som ”välorganiserade och -planerande” vilket hjälper till när dock-ningarna sker.

Vid sidan av mer normala reparationer och underhåll ser man på varvet i år även fram mot den uppmärksammade konver-teringen av Öresundsfärjorna Auroa och Tycho Brahe vilka ska förses med batteri-drift. Där är till exempel åländska Alandia Engineering och Marcus Högblom på ABB Marine centralt inblandade.

Bakgrund på Star CruisesAnders Larsson hyllas av alla man träffar av de åländska rederierna. Kanske för att han är gotlänning, öbor begriper öbor, eller kanske för att han seglat i verklighe-ten. Först elva år på Gotlandsbolaget och sedan en sejour på såväl Athena och Ka-

lypso under tiden de gick för Star Cruises under namnen Aquarius och Pisces.

Larsson har också byggt fartyg i Kina för Gotlandsbolagets räkning och chefade ett tag över dess tekniska avdelning innan han började på Oresund DryDocks år 2009. Särskilt tiden i Kina minns han med stolthet.

– Vi började bygga två passagerarfärjor men fick till en så god relation att det slutade med design av tjugotvå tankers i olika serier där Gotlandsbolaget själva tog sex av dessa! Och nu bygger Got-landsbolaget nya Ro-Pax på samma varv igen.

Relationer har betydelse i shippingen och därför hör Anders Larsson också till de regelbundna besökarna till Sjöfartens dag.

– En fin tillställning som jag absolut inte vill missa. Hög kvalitet på föredrag och presentationer och massor med branschfolk!

Gotlänningen Anders Larsson är vice vd på Oresund Dry Docks och den som mest håller i kontakterna med de åländska rederierna. Foto: Jörgen Pettersson.

arin PRO är en ny online-konfigurator för 70–2.000 kWe marina hjälpmotorer och generatoraggregat, som gör

det möjligt att omedelbart ladda ner en fullständig teknisk specifikation samt begära en offert på hela paketet på bara fem minuter.

"Tills nyligen har det tagit våra kunder mycket tid och resurser för att samla all information om hjälp-motorer eller generatoraggregat när det har behövts", säger Richard Johansson, försäljningschef på Power House AB, en svenskt leverantörfirma av marina och industriella kraftlös-ningar.

Oavsett om du är ett skeppsvarv, en operatör eller en fartygsarkitekt

som letar efter en 3D-modell för ett designförslag eller teknisk info för inspiration kommer du att älska möj-ligheterna.

Från behovet av en viss effekt (kW) till att ange individuella val och an-passningar, kontakta olika leverantörer och vänta på svar, för att slutligen sam-manställa alla uppgifter och ritningar tar normalt flera veckor att göra.

"Vi såg behovet av att ändra på detta. Kunderna ska inte behöva spendera veckor jagande efter en manual, en rit-ning eller ens en prisindikation ", säger Johansson bestämt.

Power House fokuserade på hur man kan påskynda processen och automati-sera kommunikationen.

Resultatet blev Marin PRO som togs i bruk i september 2016 på SMM

Hamburg. Online-konfiguratorn hjälper fartygsägare, skeppsvarv, designbyråer eller OEM-byggare att specificera sina individuella 70-2000 kWe marina hjälp-motorer eller elverk. Dessutom presen-teras en fullständig teknisk dokumenta-tion, inklusive 3D-modeller, ritningar och användarmanualer på bara några minuter!

"Samtidigt som vi spar våra kunder mycket tid, pengar och nerver, hjäl-per Marin PRO oss att ge enastående support med oöverträffad hastighet",

14 dagar på bara fem minuter

Trött på att ägna veckor åt att skriva specifikationer, söka ritningar, pris och manualer? Då kan Power Houses nya Genset-konfigurator vara något för dig. Här kan du på bara fem minuter hitta allt du behöver!

avslutar Anders Bernhardsson, vd för Power House.

Marin PRO kan nås via www.marinpro.com. Det är helt gra-tis, lätt att använda och öppet för alla.

Power House AB, som ligger i Göteborg, är en one-stop-shop leverantör av marina och industriella kraftlösningar. Power House repre-senterar officiellt Volvo Penta och Mitsubishi. Ytterligare information finns att hitta på www.powerhouse.se.

24 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 25

Unik hybridfärja

blir skärgårdens framtid

Kommunikationschefen Jutta Valkeinen har bland annat tagit fram en populär app där resenärerna kan följa ”sin” färja.

Finlands första hybridfärja Elektra byggs som bäst i Polen och ska inleda trafiken mellan Pargas och Nagu i sommar. Projektledare är Kaj Jansson från Mariehamn.

– Vi behövde den bäste och därför ringde jag Kaj, säger Finferries vd Mats Rosin.

inferries har strategiskt och målmed-vetet jobbat med ny teknik ombord på sina landsvägsfärjor. År 2012 införde man dieselelektrisk drift

ombord på m/s Stella som byggdes av STX-varvet i Raumo. Med hjälp av åtta mindre motorer alstrade man elektricite-ten till framdriften. Resultatet blev häp-nadsväckande. Stella uppvisade samma energiförbrukning som traditionellt framdrivna m/s Mergus (byggd 1984) trots att lastkapaciteten är mer än dubbelt större på Stella.

Isarna en utmaningNu tar man ytterligare ett steg och bygger en hybridfärja i Polen. Innan beställningen gjordes ett omfattande beredningsarbete där man till exempel tittade mycket på pionjären i branschen, batterifärjan Ampére i Norge.Fast så långt är för riskabelt att gå. I Finland har vi att tampas med is under vintrarna, det slipper man i Norge.

– Därmed blir det för riskabelt att bara ha batteridrift hos oss. Vi måste ha möj-ligheten att koppla in dieslarna om isarna blir för tuffa, säger Kaj Jansson som nu är med och bygger sin nionde färja som projektledare.

Eller egentligen är det åtta och en halv, alla utom denna för Viking Line. Först var det Turella, sedan följde Rosella, Mariella, Amorella, Isabella, Cinderella, XPRS och så slutligen Spanienbygget som aldrig fullföljdes.

– Egentligen hade jag kanske inte tänkt bygga fler fartyg men det här gick inte att tacka nej till. Elektricitet är mycket intressant för skärgårdsfärjor, säger Kaj Jansson.

Ville ha den bästaKaj Jansson kom in i Finferries-projektet våren år 2015. Då var de stora dragen fastslagna men mycket återstod ändå i form av förbättringar och förändringar. I det arbetet är Kaj Janssons mångåriga erfarenhet oumbärligt.

– Jag ville ha den bästa i branschen som projektledare och ringde därför Kaj som ju dels har erfarenhet av att bygga fartyg men också kan rederidelen, inte minst från tiden som rederichef vid Ålands landskapsregering, säger Mats Rosin.

Den nya hybridfärjan ska heta Elektra och trafikera den åtta minuter långa rut-ten mellan Nagu och Pargas. Mängden fordon uppgår till cirka 600.000 varje år. Avsikten är att uteslutande köra på elektricitet som tas ombord under det fem och en halv minut långa hamnstop-pet. Då pluggar man in fartyget i elnätet i land och laddar batterierna. Detta kan man även göra med de tre dieselmaskiner som finns ombord, vilket kan bli aktuellt i händelse av strömavbrott i land vilket nu och då händer.

– Men avsikten är att sköta trafiken med elektricitet från land. Därför har vi byggt om färjfästena på båda sidor, säger Kaj Jansson.

160 batterier ombordElektra är Finlands första hybridfärja och även en nyhet globalt. Det är många som följer projektet med stort intresse, inte minst trafikavdelningen vid Ålands landskapsregering. Till exempel Vårdö-trafiken kunde fungera ypperligt med en liknande hybridfärja.

Beslutet att bygga färjan i Polen var ekonomiskt motiverat.

– Av de tretton varv som räknade på af-fären var polska Crist S.A. klart förmånli-gast, säger vd Mats Rosin.

Projektet går i sin helhet lös på ”unge-fär 20 miljoner euro”.

Elektra drivs fram av ett batterikluster på 1 MWh; 160 batterier som väger 90 kilo per styck. Landanslutningen sker automatiskt liksom förtöjningen genom ett laddningstorn och förtöjningssugkopp på dykdalber. När färjan går med eldrift är allt helt tyst.

Solceller på taketElektra blir 97 meter lång och kan ta 90 personbilar. Hon ska göra elva knops marschfart och alla bilar ryms på huvud-däck.

– Det finns inga hyllor på henne, såda-na tar alldeles för lång tid att manövrera i den här trafiken, säger Mats Rosin.

Lastning och lossning sker samtidigt med hjälp av ramperna som blir tolv me-ter breda. Fartygets isklass är 1B.

Fartyget sköts av tre personer; en befälhavare, en maskinchef (som sitter på bryggan, maskinrummet är obemannat) och en däcksare som sköter bildäcket. Resenärerna sitter i sina fordon under överfarten.

Elektra är också försedd med åttio kva-dratmeter solceller vilket man än så länge mer betraktar som ett experiment.

– Vi vill se hur det fungerar och tänker oss förse besättningsutrymmena med elektricitet från solcellerna, säger Kaj Jansson.

Finferries är hela Finlands eget passagerarrederiFinferries är en statligt ägd rederikoncern som trafikerar 44 rutter från södra till norra Finland. Vd är Mats Rosin som med tre ord beskriver tanken med ett välskött rederi; det handlar om säkerhet, service och lönsamhet.

Ålands Sjöfart hälsar på i Finferries Åbokontor för att höra mer om rederiet i allmänhet och bekanta oss med den unika batteridrivna färja som Finferries beställt från Polen.

På plats i kontoret är vd Mats Rosin, kommunikationschefen Jutta Valkeinen och projektledaren Kaj Jansson.Finferries transporterar varje år över fyra miljoner fordon och mer än tio miljoner passagerare. Man har kontor i Åbo och Nyslott där trettio personer jobbar; totalt har Finferries cirka 320 anställda. Finfer-ries äger 83 fartyg; 62 vajerfärjor, 13 frigående färjor och 8 förbindelsebåtar.

Finferries är ett mycket professionellt

skött rederi med välformulerade visioner och tydliga mål. Servicen ska alltid bli lite bättre, säkerhet och miljö är ständigt i fo-kus och tonnaget ska passa i de principer som leder till hållbar utveckling.

Detta märks också på IT-sidan där man under hösten utvecklat en egen app för mobiltelefoner där resenärerna kan följa sina linjer och fartyg och ständigt vara uppdaterade.

Finferries verkar i dag bara i Finland men har även försökt komma in på den åländska skärgårdstrafiken. Man bjöd ny-ligen på vajerfärjerutten Vårdö-Simskäla och tidigare på tvärgående linjen men vann inget av anbuden.

Välkommen till New York– i Åbo!Nagu eller Pargas eller New York. Sol eller regn eller storm och elände. Det är fritt fram att välja i Finferries nya simula-tor som sköts av sjökapten Johanna Vahtera.

Sedan i höstas finns en splitterny färjsi-mulator i Finferries Åbokontor. Hit ska personalen komma regelbundet för att träna upp sina färdigheter.

– Det handlar mycket om att lära sig köra ekonomiskt och hållbart, förklarar Johanna Vahtera.

Man kan välja mellan olika väderförhål-landen, hamnar, fartygstyper och mer. Anläggningen är splitterny och än så länge rätt oprövad.

Undertecknad gjorde ett försök vid

rodret och slogs av hur oerhört naturtro-get allt är. Det till och med gungar där man står. Snön vällde in, mitt i allt kom en tanker, segelbåt, regn och plötsligt blev det helt mörkt.

Det slutade naturligtvis i katastrof och färjan jag körde drev rätt upp på land innan jag omtumlad släppte joysticken.

Note to self: tacka nej nästa gång någon vill att du testar en ny simulator.

Text och foto: Jörgen Pettersson.

Sjökapten Johanna Vahtera inne i den splitternya simulatorn där besättningar ska tränas för att klara även extrema förhållanden.

Kaj Jansson från Mariehamn kan allt om att flyga till och från Polen vid det här laget. Han har jobbat som projektledare för landets första hybridfärja.

Vd Mats Rosin leder ett mycket välfung-erande rederi som sköter i stort sett alla inhemska farleder i Finland.

NEW! B-0 JMC 4 wall panel; only 16mm thickNEW! A-60 BOX; wall & ceilingA-60 lightweight bulkhead panel 50mm and 25 kg/m2B-15 JMC 1 wall and ceiling panelsB-15 JMC 1 Inspection doorsB-15 penetrationsB-15 Extension ScreensUSPH galley panelsPullman beds; B-0/B-15 ceiling Pullman beds,Sofa beds and fixed beds for passenger and crew cabinsEngineering

www.axxell.fiwww.novia.fi

ExamensutbildningSjökapten (YH) vid Yrkeshögskolan Novia. Ansök 15.3 - 5.4.2017 till examensinriktade dagstudier (för dig med andra stadiets utbildning, t.ex. gymnasium) eller flerformsstudier (för dig med styrmansutbildning), via www.studieinfo.fi. Sökande från de nordiska länderna kan kontakta Petteri Niittymäki, +358 44 762 3400, petteri.niittymaki@novia.fi för mera information.

Vaktstyrman- eller vaktmaskinmästarutbildning som fristående grundexamen vid Axxell, Aboa Mare. Ansök 1.1 - 15.5.2017 via aboamare@axxell.fi.

Kurser på svenskaHälso- och sjukvårdskurser för fartygsbefäl inkl. fartygsapotek STCW A-VI/4-2. Anmäl dig till kursen via www.aboamare.fi.

Courses in English

Ice Navigation Courses• Polar Code Courses for ships operating in arctic waters.• Baltic Ice Navigation for ships operating in the Baltic Sea and other sub-Arctic areas.

OSC Course Search and Rescue course for Senior Officers. The course is focusing on coordinating SAR tasks and fulfills the IAMSAR Manual requirements.

BTM course In accordance with IMO model course 1.22. Includes a BRM refresher. Fulfills the OCIMF requirements.

Basic and advanced training for ships subject to the IGF CodeA course in fuel handling LNG fuel and other low-flashpoint fuels on ships.

Utbildning inom sjöfart

Explore more courses and sign up >> aboamare.fi

Här är en bild på Finlands snart nyaste fartyg, Elektra som är en hybridfärja som ska trafikera mellan Pargas och Nagu med början i sommar. Foto: Finferries.

Så här ska Elektra se ut när hon är klar i sommar. Då kommer hon att gå tyst som en fisk mellan Nagu och Pargas, framdriven av elek-tricitet som tas från land och sparas ombord i batterier.

w w w . s j o f a r t . a x 27

Visit us on: www.bureauveritas.comwww.veristar.com

Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are

Move Forward with Confidence

AP Hong Kong 95x138.qxp 1/04/09 10:42 Page 1

25 % av Finlands styckegodstrafik eller 10 miljoner ton sker med passagerarfartyg.

Finlands handelsflotta i utländsk trafik består av 120 passagerar-, frakt-, roro- och tankfartyg.

De finska fartygens marknadsandel för frakt-och persontransporter 2013:

I Finland bedriver 23 rederier sjöfart till utlan-det med egna fartyg. Av dessa är många familje- eller småföretag.

Finlands handelsflotta – i alla lägen

• Vi behöver fartyg under finsk flagg för att kunna garantera en försörjningsberedskap.

• Logistiskt är Finland en ö. Livsviktiga transporter bör kunna garanteras under alla omständigheter och till detta behövs isgående frakt - och passagerarfartyg.

Av de utländska turisterna kommer 24 % eller två miljoner personer till Finland med passagerarfartyg. Konsumtionen i land uppgår till över 500 miljoner euro.

Handelsflottans tillväxt 2010–2014

De finskflaggade fartygens intäkter är cirka 1 mrd euro.

• Sysselsättningen inom sjöfartsnäringen växte 2010–2013 6,6 %

• Sjömännens hemorter är utspridda i hela Finland• Inom branschen tillämpas principen

”lika lön för lika arbete”Export Import90 % 70 %

Källor: Merenkulun toimintaedellytykset, tukipolitiikka ja sopeutustoimet, Finansministeriets publikationer. Suomen meriliikennestrategia 2014-2022 (LVM), Trafi, Trafikverket, Visit Finland

Sjötransporter är miljövänliga. Målsättningen är ett renare Östersjön genom investeringar i ny miljöteknologi.

Finland är logistiskt sett en ö

+18,7 %

31,4 %33,8 %

• Omkring 9 000 personer arbetar inom sjöfartsyrket, av dessa är 2 500 kvinnor.

• Som en del av havs- klustret sysselsätter sjöfarten 43 500 personer, indirekt cirka 500 000.

1 € 1 €

et är inte alltid så enkelt att nå ut med det budskap man verkligen vill förmedla i dagens mediabrus. Viking Line har under vintern ifrågasatts för beslutet att beställa

en ny färja från Kina samtidigt som man uppfattas som stödmottagare i Finland. Dessutom utmålas rederiet ibland som någon som bedriver ”underhållnings-sjöfart” trots att man egentligen hanterar enorma mängder last som går på såväl export som import.

Viktigt för handeln– Mellan femtio och sextio procent

av allt styckegods som går till eller från Finland transporteras med passagerarfär-jor, säger Jan Hanses och kommenterar samtidigt beslutat att bygga nästa färja i Kina:

– Vi är såklart sorgsna över att vi inte kunde bygga vår nya färja i Finland men de finländska varven var tyvärr inte ett alternativ denna gång. Åbovarvet har en orderstock som sträcker sig flera år framåt och vårt nybygge är för brett för varvet i Helsingfors. Raumo kunde ha varit ett alternativ, men såväl priset som andra osäkerhetsfaktorer gjorde att det inte blev aktuellt. Vi gjorde en konkur-rensutsättning mellan ett tjugotal varv i världen och varvet Xiamen Shipbuilding Industry vann. Dessutom är många fin-ländska underleverantörer med i affären; Deltamarin, Wärtsilä, ABB och så vidare.

Till detta kan tilläggas att sjöfarten överlag hanterar nittio procent av hela Finlands export och sjuttio procent av importen. Handlar om hela EuropaEn annan myt som ibland dyker upp är att Viking Line skulle vara föremål för statligt stöd i och med de restitutioner som rederiet är föremål för. All den skatt,

De vill krossa

myter om sjöfarten

men inget mer, som finländska sjömän betalar går tillbaka till Viking Line. Detta är ett direkt resultat av EU-riktlinjer som stadgar att europeiska sjömän inte behö-ver betala skatt på sina inkomster.

– Vilket är ett sätt att stärka och bibe-hålla den europeiska sjöfartens konkur-renskraft, säger Jan Hanses.

Dessa guidelines ger två möjligheter för medlemsstaterna:• Man kan nollbeskatta rederierna på de vinster de gör. Ett sätt att uppnå detta

Har sjöfarten en framtid eller inte i Finland? Med den rätt tuffa frågan bjöd Viking Line och Rederierna i Finland in till presskonferens i Helsingfors i januari.– Vi ville visa vad branschen gör och vad vi genererar och förklara hur nettolönesystemet egentligen fungerar, säger Jan Hanses, vd för Viking Line.

Fotnot: Läs också riksdagsledamoten Mats Löfströms krönika på sidan 31. Där resonerar han om nödvändighe-ten av globalisering.

En arbetsplats med många möjligheter

Är du intresserad av att jobba inom sjöfart och turism?

Rederiaktiebolaget Eckerö erbjuder ett brett urval yrkesområden ombord

och iland. Anmäl ditt intresse på rederiabeckero.ax

är genom tonnagebeskattningen som gör det ekonomiskt möjligt att spara vinster för framtida investeringar. Denna kan dock inte tillämpas på passagerarrederier.• Europeiska sjömän blir helt befriade från inkomstskatt och socialskyddsavgif-ter. Detta anses dock svårt att förklara för de medborgare som betalar skatt.

Olika skattesatser är svårt att motivera. Danmark har valt en lösning där sjömän inte alls betalar inkomstskatt, i Sverige innehålls sjömännens skatt av rederiet, men redovisas inte till staten. Finland har gått inför en lösning som går ut på att de skatter som finländska sjömän betalar går tillbaka till rederierna i form av restitu-tioner eller återbäring.

– Vi får alltså inte andra skattebetala-res pengar utan bara de som finländska sjömän genererar på våra fartyg. Precis som EU:s direktiv förutsätter, säger Jan Hanses.

Bra affär för hela FinlandSjöfarten bidrar också finansiellt till hela Finland. Man räknar med att passagerar-färjorna drar in en miljard euro per år till samhället, restauranger, hotell, handel och liknande. Trafiken är dessutom väldigt internationell. Den ryska markna-den är på väg att återhämta sig och varje år räknar Viking Line uppemot 90.000 kineser på sina fartyg.

– Turismen till Finland är vår femte mest betydelsefulla export och branschen sysselsätter 140.000 personer och förvän-tas ha stor framtidspotential.

Här är alla de som var med då Viking och Rederierna i Finland bjöd in till information om vad sjöfarten egentligen betyder för hela Finland.

Från vänster Viking Lines marknadsdi-rektör i Finland Kaj ”Tico” Takolander, informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström, vd Jan Hanses, Rederierna i Finlands ordförande Tapani Voionmaa, Viking Lines informationschef Christa Grönlund och RIF:s vice vd Hans Ahl-ström. Foto: Tuukka Ervasti.

28 w w w . s j o f a r t . a x w w w . s j o f a r t . a x 29

Tarjous tämän kokoisesta - voi sPage 1 26.9.2014 11:18:21Tarjous tämän kokoisesta - voi sPage 1 26.9.2014 11:18:21

w w w . s j o f a r t . a x 28

UNDERWRITERS

Åländska sjöförsäkrare är

alltid redo, överallt

När det gäller rederier är långsiktighe-ten oerhört betydelsefull. Liksom att ha finanserna i skick. Båda delarna hittade Höegh Autoliners hos Alandia Marine som numera försäkrar en betydande del av flottan som består av drygt førti specialiserade bilfartyg. I tilegg forsikrer også Alandia åtta fartyg for Höegh LNG.

– Alandia är genuint intresserade av det vi gör vilket är viktigt. Haverier kan ta länge att reda upp, ibland fem år, och därför måste vi veta att de vi gör affärer med finns där hela tiden, säger Hogne Nesse.

För drygt två år sedan var olyckan framme rejält för Höegh Autoliners då bilfartyget Höegh Osaka grundstötade, med en slagsida på 45 grader just efter att ha lämnat hamnen i Southampton. Ha-veriet blev väldigt uppmärksammat men slutade trots allt hygglig. Ingen människa skadades allvarligt, ingen olja läckte ut och fartyget kunde efter att ha lossats

Högst uppe i Alandia Försäkrings huvudkontor på Ålands-vägen i Mariehamn sitter den marina delen av koncernen. Det var som Redarnas Ömsesidiga Försäkringsbolag allt började år 1938. Den historien är extremt värdefull ännu i dag i en sjöfartsvärld där ett kvartal ibland beskrivs som 25 år! Långsiktighet är allt för underwriters.

”På Åland finns äkta sjöfolk”– Hos Alandia möter vi äkta sjöfolk som har förståelse för vår bransch och rederiernas vardag. Det är viktigt för oss.Jan O. Minde är Insurance Manager på Wilson Ship Mana-gement som valt Alandia Marine som sin claims leader när det gäller kaskoförsäkringar.Jan O. Minde har sedan slutet av 1980-talet arbetat med Alandia Marine. Det klickade från första stund.

– Det var som att möta själsfränder. De förstod vad vi höll på med och vi pratade samma språk, säger Minde och nämner som exempel Elisabeth Söderlund som i dag jobbar med återförsäkringar inom Alandia.

Minde arbetade till att börja med som försäkringsmäklare men tog sedan över som chef på Wilson Ship Management som sköter en bra bit över etthundra fartyg i olika storlekar. Detta var i slutet av 2000-talets första decennium och sammanföll med att Alandia i högre grad började granska den norska marknaden.

– År 2009 kom Alandia med på en andel av försäkringarna och bara två år senare tog de över som ledande försäk-ringsgivare, säger Minde.

Sedan dess har oturen inte varit framme i form av någon totalförlust men smärre grundstötningar och kollisioner har man gemensamt hanterat.

– Vi har saker som vi inte är helt över-ens om men har inte tvingats använda advokater eller domstolar för att lösa problemen. Vi har diskuterat oss fram till lösningar vilket fungerar när man delar intresset för sjöfarten, säger Jan O. Min-de som siktar på att komma till Sjöfartens dag i Mariehamn den 1 juni.

”Vi gillar närheten till kunden”– Den nordiska modellen är viktig för oss liksom närheten till kunden och förståelsen för branschen. Därför hör vi till Alandia Marines kunder, säger Hogne Nesse som är chef för försäkringssidan på Höegh Autoliners.

på en mängd lyxbilar återgå i trafik efter bara sex veckor.

– Vårt ledande försäkringsbolag var Gard och tillsammans lyckades vi ordna bärgningen snabbt och även hantera mediabilden på ett bra sätt. Det är viktigt att vara proaktiv i sådana lägen.

Efter haveriet var Hogne Nesse till Mariehamn och redogjorde i detalj för vad som hänt och hur man hanterade krisen, Alandia var trots allt med och betalade sin andel av kostnaderna med bärgning och reparation av fartyget.

– Det är bra för alla att se vad vi gjorde och vad man kan lära sig inför framtiden, säger Nesse som även var till Sjöfartens dag i fjol och siktar på att komma tillbaka i juni.

– Det är alltid skoj att komma till Åland.Alandia har väldigt god kunskap om norsk sjöfart och följer noga med vad vi gör vilket är bra för alla parter.

Vid Höegh Autoliners använder man sig också av Alandia Marines försäkringslösningar.

När Höegh Osaka kapsejsade häromåret landade en del av bärgningsräkningen på Ålands-vägen i Mariehamn. Foto: Höegh Autoliner.

nderwriters är de försäkringsarbeta-re som ser till att affärerna snurrar. Begreppet går långt tillbaka i his-torien och kommer ursprungligen från Lloyd’s stora försäkringscentral

i London. En underwriter garanterade med sin namnteckning en transport; i klartext ett löfte att betala om olyckan var framme. I dag går det fortfarande till ungefär likadant i London medan den övriga världen sköter affärerna med avan-cerade IT-lösningar från olika kontor.

André Sjöström jobbar som senior underwriter på Alandia Marine.

– Vi ägnar avsevärd tid åt att studera rederier, lära känna kunden, deras flotta och operation. Utifrån det kan vi sedan sätta rätt villkor och premier på försäk-ringsskyddet, säger han.

Arbetet går alltså i korthet ut på att utvärdera risker hos rederierna och sedan erbjuda ett försäkringsavtal. I riskbedöm-ningen tar man bland annat i beaktande besättning, bolagsstruktur, historia, tradi-tion, tradingområde, management, typ av tonnage och så vidare.

– Familjerederier är till exempel ofta bra kunder att försäkra, där finns traditio-nen och långsiktigheten.

Vårdar relationerAlandia Marines verksamhet består av två huvudsakliga affärsområden, kas-koförsäkringar och P&I-försäkringar. Totalt arbetar nio underwriters samt fem assistant underwriters inom Marine. Affärsområdet för kaskoförsäkringar leds

av Tom Sviberg som flyttade tillbaka till Alandia Marine i fjol efter en sejour vid SEB i Sverige.

Alandia Marines underwriters jobbar över hela världen, alltså där fartygen går. Verksamheten är uppdelad i olika team: Sverige, Finland/Baltikum och Norge/Danmark.

– Vad en underwriter gör mest? Det är nog att ständigt vårda relationerna gentemot redare och försäkringsmäklare. Vi är långsiktiga, pålästa, pålitliga och kostnadsmedvetna, säger Tom Sviberg.

Särskilt långsiktigheten är extremt viktig i branschen där de riktiga redarna brukar prata om att ”ett kvartal, det är 25 år det”!

– Underwriting är heller inget man lär sig på två veckor utan det krävs en längre tids erfarenhet, säger Maria Olofsson som varit underwriter sedan år 2007.

– Jag har varit här i snart 10 år och lär mig fortfarande mycket nytt.

– Vi har en mycket god kännedom om rederier i Norden, tillägger André Sjöström som efter intervjun är på väg på kundbesök till bland annat Wilson Ship Management och Höegh Autoliners i Norge.

Målet med kaskoförsäkring som far-tygsförsäkringar kallas är att bli så kallad ”claims leader”, alltså vara den som leder skaderegleringen i samband med have-rier. När det gäller Wilson är Alandia Marine claims leader medan man i fallet Höegh Autoliners har en mer tillbakadra-gen men ändå viktig roll.

Stormar skapar spänningI jobbet som underwriter ingår mycket ”fotarbete”, att delta på mässor, besöka kunder, förklara vad Alandia Marine står för och mycket annat; kort sagt mark-nadsföring. Inte minst går mycket tid till att läsa på och följa med sina kunder runt om i världen.

Därför är hela avdelningen på tårna när rapporter om kraftiga stormar eller naturkatastrofer når oss.

– Jag rycker ofta till när jag läser om fartyg som råkat illa ut. Ibland händer det att vi faktiskt är inblandade på ett eller annat sätt, säger Maria Olofsson.

Ett exempel på haverier var när det jättelika bilfartyget Hoegh Osaka under dramatiska former sattes på grund ut-anför Southampton vintern år 2015. En del av den bärgningsfakturan landade på Ålandsvägen i Mariehamn.

För stor riskInnan en underwriter bestämmer sig för att teckna en försäkring är det många saker som ska kontrolleras. Man använ-der tekniska analysverktyg, granskar organisationen och bokslut och mycket

mer. Ändå måste också magkänslan finnas med på ett hörn. Allt som flyter är inte intressant för Alandia Marine.

När Crystal Serenity exempelvis gick genom Nordvästpassagen i fjol var inte ålänningarna intresserade.

– Den risken var helt enkelt för stor. Nordvästpassagen är ingen plats för kryssningsfartyg utan tillräcklig isklass och med massor av passagerare ombord, förklarar Alandia Marines chef Jan Lim-nell.

I dag försäkrar Alandia Marine i runda tal 3.400 fartyg värderade till 8,4 miljar-der euro. Det är en otrolig resa för något som började som ett högst lokalt sjöför-säkringsbolag år 1938. År 2015 ombilda-des Redarnas Ömsesidiga Försäkringsbo-lag till ett aktiebolag som drivs av andra principer än ömsesidighet. Det tycker Jan Limnell är bra:

– Våra ägare är mer aktiva och enga-gerade i dag än tidigare. Vi har också blivit mer offensiva och satsar mer på internationalisering, P&I, transportför-säkringar och andra, nya produkter. Det har faktiskt hänt väldigt mycket sedan bolagiseringen.

Entreprenad Kabelutläggning Bogsering Transport Isbrytning

www.subsea.ax

Här är några av de som dagligen jobbar över hela världen med att försäkra fartyg. Från vänster: Pia Fredriksson, Maria Olofsson, Rita Fagerholm, Tom Sviberg, Linda Rosendal, Camilla Bergendahl, André Sjöström och Susam Sommarlund. Foto: Jörgen Pettersson.

Jan O. Minde hyllar Alandia Marine och de insikter som finns på Åland.

Köp en tidning till din kompis!Ålands Sjöfart distribueras till alla hushåll och företag på Åland samt till alla riksdagsledamöter i Sverige och Finland. Men det går också bra att prenumerera!

Köp en prenumeration till en affärsbekant, samarbetspartner, kund eller bara en kompis som tycker om att läsa om sjöfart. För 40 euro per år plus porto och moms (Finland och Åland) får du tidningen lite före alla andra! Enklaste sättet att teckna en prenumeration är att surfa in på sjofart.ax/prenumerera-pa-alands-sjofart.

Populärt på Facebook facebook.com/alandssjofart

Erika Nordlund från Mariehamn har gjort en blixtsnabb karriär i försäkrings-

branschen. Bara 26 år gammal är hon i dag på plats i Singapore där hon

jobbar för branschjätten Skuld med att försäkra fartyg över hela världen.

I en stor intervju tipsar hon om vad man ska tänka på för att nå långt bort.

Det viktigaste är att bygga ett nätverk och att vara målmedveten.

Med sikte på tankersÅländska Lundqvist Rederierna siktar högt och bygger ett sjunde tankfartyg.

Kometkarriär tog Erika ut i världen

N r . 1 / 2 0 1 7 • w w w . s j o f a r t . a x

S. 20–21

S. 12–13

S. 24–25

Cinderella i dockanHäng med på en tur där ordning kommer efter kaos.

Kaj bygger elektrisktKaj Jansson håller som bäst på bygger sin nionde färja, nu med batteridrift!

23.000 läste om vindkraft på GraceFler än 23.000 personer nåddes av Ålands Sjöfarts nyhet om att Viking Grace ska få rotorsegel. På Facebook är diskussionen livlig och uppdateringarna är många. Gå in och gilla du också!

"I så fall kommer världshandels att bryta ihop, vilket de flesta skulle bli förlorare på."

Med koll på vapen och varumärkenHäng med på en tur till Landskrona och möt Ingela Wilhelmsson alla andra som ser till att m/s Eckerö levererar.

S. 8–11

a l a n d s s j o f a r t

s. 6–7

"Jag rycker ofta till när jag läser om fartyg som råkat illa ut. Ibland händer det att vi faktiskt är inblandade på ett eller annat sätt."Maria Olofsson s. 28–29

Mats Löfström s. 31

Vikingline.com

Nytänkande och miljövänlig passagerar- och fraktservice på Östersjön sedan 1959.

Det danska rederiet Maersk introducerade år 2011 en pro-dukt som hette Daily Maersk - dagliga Maersk. Produkten var ett handelsflöde för den som ville transportera saker mellan Asien och Europa. Fyra hamnar i Asien och tre ham-nar i Europa knöts ihop med dagliga avgångar på samma sätt som Viking Line knyter ihop Stockholm och Åbo med två dagliga avgångar och två fartyg.

Daily Maersk omfattade 72 stycken containerfartyg och möjliggjorde ett flöde på över 1 miljon containrar som varje dag kunde röra sig framåt. Världens största containerrederi, Maersk, la ner servicen år 2015, men få produkter beskriver sjöfarten som den globala handelns blodomlopp lika bra som Daily Maersk gjorde.

90 % av världshandeln går till sjöss och det är inte bara ute på de sju haven som 400 meter långa containerfartyg och stora tankers ångar på. De åländs-ka rederierna är viktiga delar i Finlands, Sveriges och Estlands logistiknät med sin närsjöfart. I den finländska kvällspressen framställs passagerarfärjor ofta som rena nöjespalats. Det få kryssningspassagerare, men också politiker, tänker på är att en mycket betydande del av styckegodstransporten mellan länderna dagligen sker tyst och oglamoröst nere på bildäck medan det hög-ljutt skrålas till Arja Saijonmaa i karaokebaren några däck ovanför.

För de nordiska länderna, små länder rätt långt ifrån stora rika befolk-ningscentrum och marknader är handeln av enorm betydelse, inte bara för sjöfartens del. Våra marknader är helt enkelt för små för att kunna upp-rätthålla företag av yttersta världsklass om de inte skulle kunna sälja sina produkter utanför det egna landets gränser. Av den anledningen är EU:s inre marknad av enorm betydelse liksom att EU kan förhandla handelsavtal med andra länder i världen som möjliggör export – och import.

Det finns anledning till att vara oroad över de växande protektionistiska tendenserna runt om i världen och i Europa. Minskad handel i världen skulle inte bara vara negativt för sjöfarten utan också för den globala tillväx-ten generellt. Protektionism riskerar dessutom drabba små länder hårdare än stora. Av den anledningen är det viktigt att de nordeuropeiska länderna är aktiva i EU för att se till att den öppna marknaden hålls öppen. För utan en fungerande inre marknad får vi mycket svårare att skapa bra avtal med andra länder i världen.

Världshandel och globalisering är abstrakta begrepp som blivit ett enkelt tillhygge för politiska populister som tycker att alla importvaror är illa, man som samtidigt vill få sitt lands export att dra bättre. Men, handel bygger på att det finns ett utbyte. Handel fung-erar inte om enbart en part exporterar och den andra impor-terar.

Politik såsom att sätta ”sitt land först” är inget nytt och behöver i sig inte vara farligt. Det är naturligt för mig som Ålands riksdagsledamot att sätta Åland och Finland först. Jag vill så klart att det går bra för de åländska och finländska företagen så att de kan vara framgångsrika och fortsätta vara med och finansiera vårt välfärdssamhälle. Men, det farliga är om man vill sätta ”sitt land först” med maktmedel och utforma regler på ett sådant sätt att det enbart gynnar företag från egna länder. I så fall kommer världshandeln att bryta ihop, vilket de flesta skulle bli förlorare på.

I stället för protektionism behöver vi fri handel med regler som gör den rättvis, skyddar miljökrav och tryggar sociala standarder. I det stora hela fungerar det bra redan idag även om man hela tiden måste se till att regler följs och uppdateras. Det är också viktigt att poängtera att det inte är världshandeln eller globa-liseringen i sig som skapat dagens samhällsklyftor. Därför behöver ansvarstagande politiker bli bättre på att förklara världshandelns fördelar, inte bara nackdelar, samtidigt som man så klart måste ta oro på allvar. För om man inte gör det riskerar man ett sammanbrott för den globala handeln, och dess blodomlopp – sjöfarten. Mats LöfströmÅländsk ledamot av Finlands riksdag

Förbundet Ålands Sjöfarts aktivitetskalenderÅlands Sjöfart gör även mycket mer än ordnar Sjöfartens dag, i år den 1 juni.

Några exempel:Senaste höst sponsorerade förbundet de uppskattade segelpraktikdagarna ombord på galeasen Albanus vilket ger alla elever vid Sjöfartsgymnasiet möjlighet att komma ut till sjöss och se en annan del av verkligheten.

I januari varje år bjuds samtliga nior på hela Åland på en dag i sjöfartens tecken med besök till bland annat Ålands sjösäkerhets-centrum och massor av information om möjligheterna till framtida karriär i branschen.

I samarbete med Ålands maritima nätverk sponsorerar Ålands Sjöfart r.f. regelbundna luncher för hela branschen. Lägg följande datum i almanackan:

• Måndagen den 6 mars kl 11.30• Måndagen den 2 oktober kl 11.30• Måndagen den 27 november kl 11.30

Platsen meddelas senare via mejl och Facebook.

www.facebook.com/alandssjofarttwitter.com/alandssjofartwww.instagram.com/alandssjofart

Sjöfarten är den globala handelns

blodomlopp

Välkommen på sjöfartslunch!Välgörenhet, sjöfart, ett nybygge i Kina och trevlig lunch-samvaro bjuds det på av Ålands Sjöfart rf till lunch den 6 mars kl 11.30 på Arkipelag.

Förbunder Ålands Sjöfart rf ordnar regelbundna sjöfartsluncher med aktuella före-dragshållare. Nästa chans är måndagen den 6 mars då vi får besök av marknadschef Pascal Andréasson från Mercy Ships i Sverige. Han berättar om det arbete som sker frivilligt för att hjälpa nödlidande i Afrika och om bygget av ett splitternytt och topput-rustat sjukhusfartyg från Kina. Ålands Sjöfart rf bjuder på lunchen.

Mercy Ships äger och driver världens största sjukhusfartyg och bistår de fattigaste människorna med gratis sjukvård och hälsovårdsutbildning för nationell hälso- och sjukvårdspersonal. Sedan 1978 har man hjälpt mer än 2,5 miljoner människor. Ombord arbetar samtidigt mer än 400 volontärer från upp till 40 länder. Kirurger, sjuksköter-skor, administrativ, teknisk, marin och all annan nödvändig personal, i genomsnitt över 1.000 frivilliga varje år, arbetar utan ersättning och betalar sina egna kostnader för att hjälpa dem som behöver kirurgiska operationer och hälsovård.

Mercy Ships har nyligen tecknat ett långsiktigt samarbete med världens största pri-vatägda färjrederi Stena Line.

Anmälningar till lunchen riktas till maritimt.natverk@regeringen.ax senast torsdagen den 2 mars.

Mercy Ships marknadschef Pascal Andréasson kommer till Mariehamn den 6 mars för att berätta mer om bland annat samarbetet med Stena Line vars vd Niclas Mårtensson står till höger på bilden. Foto: Mercy Ships.

ABB is at the forefront of the energy storage solutions for the maritime industry. We provide electric power and propulsion systems with hybrid solutions, batteries and Onboard DC Grid technology for new and modernized ferries to reduce the environmental footprint while improving the efficiency of the vessel. www.abb.com/marine

Reducing environmental footprint while improving the efficiency of your vessel? Absolutely.

Photo Source: Sverre Hjornevik