arbetsbok - oppnaupp.se · arbetsbok. 1. arbetsbok. för ökat jämställdhetsperspektiv vid...
TRANSCRIPT
1
ArbetsbokFör ökat jämställdhets perspektiv
vid företagarrådgivning
2
Detta metodmaterial är framtaget i projektet Jämställdhetsintegrering i rådgivarorganisationer.
FINANSIÄR: TILLVÄXTVERKET PROJEKTTID: 2011-01-17—2012-09-30.PROJEKTÄGARE: Winnet Västra Götaland, www.vastragotaland.winnet.se, Regionalt ResursCentra för jämställd tillväxt och utvecklingPROJEKTLEDARE: Louise HeimeFÖRFATTARE: Louise Heime/Carina Larusson/Jan Cedmark
TRYCK: Arkitektkopia, Göteborg, 2012GRAFISK FORM: Träd Reklam
Tillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivarorganisationerna inom det offentliga främjande-system et skall ha ett jämställd -hets integrerat arbetssätt.
3
Innehåll
Introduktion och bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Attityder, normer och värderingar . . . . . . . . . . . . 10
Förslag på avslutande frågor till kunden och frågor för egenreflektion . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Jämställdhetsintegrering i organisationen . . . . . . 22
4
Introduktion och bakgrund
5
FörordTillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivar-organisationerna inom det offentliga främjandesystemet skall ha ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt.
Vad är gjort tidigareMånga projekt har genomförts där man kartlagt hur det ser ut och där resultatet varit förslag på åtgärder för att åstadkomma jämställd-hetsintegrering. I detta projekt har vi tagit fram verktyg som är tänkta att underlätta att gå från ord till handling.
Varför detta projekt De flesta rådgivare vill möta kvinnor och män utifrån ett jämställt perspektiv men känner att de ibland kommer till korta. Många har saknat kunskaper och verktyg som kan hjälpa dem att integrerajämställdhetsperspektivet i rådgivningen.
Vilka verktygVi har utarbetat två pedagogiska verktyg för rådgivning med ett jämställdhetsperspektiv. Metodmaterialet Arbetsbok för ökat jäm-ställdhetsperspektiv vid företagarrådgivning samt ett webbaserat verktyg www.jamstalldhetsbarometern.se. Båda materialen är fram-tagna efter ingående samtal med personer som arbetar som rådgivare i det offentliga främjandesystemet.
När kan metodmaterialet användasMetodmaterialet kan användas såväl i den kontinuerliga kompetens-utvecklingen av medarbetare/uppdragstagare som när nya personer skall börja arbeta som rådgivare.
Hur kan metodmaterialet användas Metodmaterialet fungerar som självständigt utbildningsmaterial men kan också användas som ett arbetsmaterial tillsammans med en tidi-gare produktion Idéboken som belyser viktiga områden för jämställd rådgivning.
Intr
oduk
tion
och
bak
grun
d
6
Arbetsboken innehåller både checklistor och processfrågor som be-arbetar normer och värderingar. Den kan därför användas enskilt och i grupp. Många av frågorna tjänar på en gemensam bearbetning så att frågorna blir synliggjorda utifrån olika synsätt. Det är en fördel om man tar upp delar av detta till diskussion och tanke utbyte med sina kolleger med jämna mellanrum för att reflektera kring hur egna normer/värderingar påverkar rådgivningen i mötet med kvinnor och män. Genom att diskutera och reflektera med kolleger kommer man successivt att utveckla sin kompetens och förbättra förmågan att möta kunder med olika typer av företagsidéer.
InledningRegeringen satsar på olika sätt medel för att öka andelen kvinnor som är företagare. Det är en angelägenhet ur flera olika aspekter. Framförallt för att drygt 70 % av alla företagare är män och knappt 30 % är kvinnor. I ett långsiktigt hållbart samhälle behöver detta utjämnas så att allas kompetens ges utrymme. Affärsrådgivare som möter morgondagens företagare är viktiga aktörer för att realisera politikernas mål att öka andelen kvinnor som startar företag. Dagens och morgondagens företagare är kvinnor och män som ofta har nyskapande affärsidéer och verkar i såväl traditionella som i nya framväxande branscher. Med mer kunskap och medvetenhet om dina egna och andras föreställningar kring företagande kan du förstå och på bästa sätt möta dina kunder oavsett om det är en kvinna eller man. På motsvarande sätt kan vi reflektera kring vad vi har för föreställningar när det gäller unga och äldre personer, personer med utländsk bakgrund eller med svensk bakgrund osv. Detta metod-material är tänkt att få igång en tankeprocess hos dig – att vända på perspektiven. Avsikten är att väcka nya tankar och hjälpa dig att ställa nya frågor.
7
Vänd på perspektiven.
Ställ nya frågor.
Reflektera över ditt tankemönster.
Intr
oduk
tion
och
bak
grun
d
8
Checklista
9
Man kan börja med en grundläggande checklista för att se om man har ett integrerat jämställdhetsperspektiv i organisationen.
Ja Nej Jämställdhetsintegrering r r Finns det formulerade mål när det gäller jämställdhet i era
verksamhetsdokument? r r Innehåller handlingsplanen åtgärder som leder till målet?r r Finns det uppföljning internt i organisationen för att säkerställa
måluppfyllnad? r r Finns det extern uppföljning av verksamheten från finansiärer?r r Mäter er organisation om ni har lyckats uppnå era jämställd-
hetsmål? Följer ni upp antal besökare kvinnor/män, antal som startar företag kvinnor/män, antal som driver företag efter två år kvinnor/män. Även branschvisa uppställningar är intressanta att följa.
r r Får ni den fortbildning ni behöver för att kunna ge rådgivning till kvinnor och män på lika villkor?
Kunder *r r Har ni satt upp mål för antalet kunder per år, uppdelat på
kvinnor och män?r r Har ni en strategi för att öka andelen kvinnor eller män om det
är obalans i antal bland dem som söker era tjänster?
Marknadsföring och kommunikation*r r Har ni marknadsföringsmaterial som attraherar både kvinnor
och män?r r Arrangerar ni marknadsföringsaktiviteter för att nå ut till fler
kvinnor med företag/företagsidéer med era tjänster?r r Synliggör ni kvinnors företagande i era kontakter med media?
Service och rådgivning*r r Erbjuder ni skräddarsydda tjänster, som passar både kvinnor
och män, för att möta den enskilde kundens behov?r r Erbjuder ni kunderna ett brett utbud av tjänster och person-
lig service, som passar både kvinnor och män med företag/företagsi déer?
r r Söker ni aktivt efter samarbetspartners som kan bredda ert tjänsteutbud, så att ni attraherar både kvinnor och män med era tjänster?
(*Ur Kunden i fokus, Tillväxtverket 2010)
Che
cklis
ta
10
Attityder, normer och värderingar
11
1. Vad anses vara typiskt för kvinnor respektive män?
Vi lever i en tillvaro som skapar normer och vi har själva värdering-ar som vi inte alltid är medvetna om. Det kan röra sig om vad som skapar identitet hos kvinnor och män lika väl som vilka egenskaper kvinnor och män har. Detta kan i sin tur leda fram till föreställningar om vilka yrken och arbetsuppgifter som är lämpliga för kvinnor respektive män. Vi talar ofta om manligt och kvinnligt som om det är en uppsättning egenskaper som kännetecknar könstillhörighet snarare än individer. Dessa föreställningar kan leda till att vi bemö-ter kvinnor och män olika utifrån kön, när vi tror att vi bemöter alla utifrån individens egna förutsättningar.
Olika ord är i vår kultur manligt respektive kvinnligt kodade. För att inleda en process hos dig själv som rådgivare kan du fundera över vilka egenskaper du förknippar med kvinnor respektive män. Markera de ord som du förknippar med kvinnor.
oberoende viljestark
feg djärv
impulsiv stark
målmedveten osäker
uthållig kreativ
modig simultankapacitet
rationell känslosam
beslutsam empatisk
mångsidig vetgirig
Ja Nej
r r Ser du någon röd tråd i hur du har markerat kvinnors egenskaper?
Att
ityd
er, n
orm
er o
ch v
ärde
ring
ar
12
2. Vad anses vara typiskt för kvinnors respektive mäns företagande?
För att fördjupa insikten om våra föreställningar om kvinnors och mäns företagande kan du markera fem ord som du tror förknippas med kvinnors företag och fem ord som du tror förknippas med mäns företag.
tjänsteföretag tillverkningsföretag
levebrödsföretag tillväxtföretag
pengar passion
konsult hantverkare
it-kunskap språkkunskap
microlån 10-miljonerslån
försiktig framåt
språkkunskap it-kunskap
hälsocoach app- konstruktör
näringsverksamhet hobbyverksamhet
strukturerat nätverk löst nätverk
deltid/kombinatör 24 timmar/dygn
vård och omsorg tekniska innovationer
ung och oerfaren ung och lovande
affärsmässig förverkliga drömmar
Ja Nej
r r Ser du någon röd tråd i skillnader mellan kvinnors och mäns
företagande?
r r Överensstämmer detta med din egen uppfattning?
Om inte, vad är skillnaderna?
r r Är någon av bilderna mer positiv än den andra?
Vilken?
13
3. Hög status och låg status?
Du kan med hjälp av nedanstående ord reflektera över vilka termer som förknippas med hög status respektive låg status. Markera dem som du anser ha hög status.
• ekonomiskförening,handelsbolag,aktiebolag,enskildfirma,
kommanditbolag
• tillväxtföretag,levebrödsföretag,innovationsföretag,
forskningsbaserat företagande
• export/import,detaljhandel,grossist,lokalmarknad,
tjänsteföretag, produktionsbolag
• hotellochrestaurang,industri,handel,bygg,sjöfart,
jord och skogsbruk
• fotterapeut,frisör,hushållsnäratjänster,säljare,it-tjänster,
webbutik, snickare, elektriker, skådespelare, bilmekaniker,
kontor, ekonom, läkare, jurist, affärsbiträde, hälsocoach
Tänk gärna vidare utifrån dina egna erfarenheter och lista andra yrken och branscher som anses ha hög status respektive låg status.
Ja Nej
r r När du har markerat de olika termerna som förknippas med
hög status kan du analysera dem. Finns det någon koppling
till kvinnor eller män i de ord du har markerat?
r r Kan detta i så fall påverka din rådgivning?
r r Kan det finnas ett samband mellan kön, status och möjlig-
heter till finansiering?
Att
ityd
er, n
orm
er o
ch v
ärde
ring
ar
14
4. Den könssegregerade arbetsmarknaden.
Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader. Endast 14 % av alla yrken är könsintegrerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män. Här ser du branscher som domineras av kvinnor respektive män enligt den officiella statistiken. Markera vilka yrken/branscher du anser vara framtidsbranscher?
•Exempelpåyrken/branschermedenmajoritetmänverksamma:
grävmaskinist, VVS-ingenjör, sjökapten, spelprogrammerare,
fysiker, lastbilschaufför, fastighetsskötare, målare, lantbrukare,
riskkapitalist, snickare, byggnadsarbetare, kirurg.
•Exempelpåyrken/branschermedenmajoritetkvinnorverksam-
ma: sjuksköterska, skolkökspersonal, hemtjänstpersonal, massör,
förskolelärare, barnmorska, kurator, barnläkare, butiksbiträde,
sjukgymnast, veterinär, fotvårdsterapeut, översättare och tolk.
•Exempelpå”jämställda”branscher,dvslikamångakvinnorsom
män verksamma: högskole- och universitetslärare, kulturarbetare,
arkitekt, skådespelare, läkare, journalist, kemist, revisor.
Ja Nej
r r Ser du en trend att kvinnor respektive män gör könsöverskri-
dande val av yrken och branscher?
r r Ser du något mönster att framtidsbranscher är mansdomine-
rade, kvinnodominerade eller könsintegrerade?
Endast 14 % av alla yrken är könsinte grerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män.
15
3. Vilka föreställningar finns om företagande?
Vi vet att det finns föreställningar och normer inom alla områden i samhället och vi omfattas av dem utan att alltid vara medvetna om det. Ibland kan det vara bra att synliggöra dem. Här följer några frå-gor som du kan besvara med ja eller nej.
Ja Nej
r r Man kan med framgång driva företag på deltid, dvs vara
kombinatör?
r r För att lyckas som företagare måste man vara beredd att
jobba jämt.
r r Det är lättare för män att få banklån än för kvinnor.
r r Det är ovanligt med innovationer i tjänsteföretag.
r r Det är vanligt att kvinnors företag växer organiskt.
r r Det är fler män än kvinnor som satsar på tillväxtföretag redan
från start.
r r Män anses mindre kapabla än kvinnor att starta en förskola.
r r Kvinnor anses mindre kapabla än män att starta en bilverk-
stad.
r r Män anses ha bättre ekonomiska förutsättningar att starta
företag än kvinnor.
r r Kvinnor anses ha sämre tidsmässiga förutsättningar att starta
företag än män.
r r En kvinna med småbarn har svårare att starta företag än en
man med småbarn.
r r Det är svårare för en kvinna att få tillträde till inkubator-
program.
r r En man kan riskera att få sämre rådgivning för att man som
rådgivare upplever honom som mer självsäker och därför tror
att han redan kan.
r r Detfinnsenriskattmansområdgivare”bländas”avenmans
attityd och därmed inte ställer nödvändiga frågor.
Att
ityd
er, n
orm
er o
ch v
ärde
ring
ar
16
4. Genom att besvara följande frågor får du möjlighet att fundera över dina erfarenheter som rådgivare och hur du själv resonerar.
Vad har du själv för uppfattning om hur man skapar ett framgångsrikt
företag?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Vilka egenskaper anser du vara extra viktiga hos en blivande
företagare?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Vilken kunskap är viktigast tycker du för att lyckas som företagare?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Vad förknippar du främst med män som företagare?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
17
Vilka är branscherna där män driver företag enligt dina erfarenheter?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Vilka är branscherna där kvinnor driver företag enligt dina
erfarenheter?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Hur reagerar du när en man vill starta företag i en typisk kvinnlig
bransch?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Hur reagerar du när en kvinna vill starta företag i en typisk manlig
bransch?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Hur gör du själv för att få mer omvärldskunskap och därmed vidga
dina egna perspektiv?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Att
ityd
er, n
orm
er o
ch v
ärde
ring
ar
18
5. Reflektera över, enligt dina erfarenheter, om du tycker att det generellt finns en skillnad mellan män och kvinnor i följande avseenden:
Hur förberedda de är inför rådgivningen?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Hur de presenterar sin affärsidé?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Vilka förväntningar de har på sitt företagande?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Skälet till att de vill starta företag?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Vilken hjälp/stöttning de skulle vilja ha innan de startar sitt företag?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Vilka frågor kunden ställer?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Hur du gör för att uppmuntra kunden att gå vidare?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Vilken företagsform du som rådgivare rekommenderar?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
19
Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta kundens behov?
Att
ityd
er, n
orm
er o
ch v
ärde
ring
ar
Ja Nej
r r Bemöter du kunderna olika beroende på om de är kvinnor
eller män?
r r Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta
kundens behov. Exemplifiera med situationer som du kom-
mer att tänka på.
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
20
Förslag på avslutande
frågor till kunden och frågor för
egenreflektion
21
Avslutande frågor till kundenFör att försäkra dig om att alla oavsett kön får den hjälp de önskar kan varje rådgivningssamtal avslutas med följande fem frågor till kunden.
• Harresonemangetmedmigstärktdigidinaffärsidéochstärkt
dig i att komma dit du vill med ditt företagande?
• Kanduseframfördigvadsomkommerkrävasavdigföratt
komma vidare med dina planer?
• Hardufåttbättrekunskapnärdetgällerregelverketochdet
administrativa runt företagande efter samtalet med mig?
• Vadserduframfördignärdetgällerdittföretagande?Om
1 år? Om 5 år?
• Synpunkterpåvårtsamtal–hardukäntdigbekvämochfått
sagt vad du vill säga?
Frågor för egenreflektion Du kan efter varje rådgivningssamtal själv reflektera kring ett par frågor för att på så sätt få in ett genus- och jämställdhetsperspektiv i ditt arbetssätt.
Ja Nej
r r Om du träffade en man, tror du att du hade gjort en annan
bedömning om det i stället varit en kvinna?
r r Om du träffade en kvinna, tror du att du hade gjort en annan
bedömning om det varit en man?
r r Tycker du att du hade tillräcklig kunskap om branschen för
att kunna ge bra hjälp?
r r Kunde kunden få hjälp av dina nätverk?
r r Upplevde du att kunden blev medveten om vad som krävs
för att lyckas i sin roll som företagare?
r r Upplevde du att kunden kom till sin rätt och fick svar på sina
frågor?
r r Kunde du hjälpa kunden att få nya perspektiv? Avs
luta
nde
fråg
or t
ill k
unde
n oc
h fr
ågor
för
ege
nrefl
ekti
on
22
Jämställdhetsintegrering i
organisationen
Ett verkligt förändrings arbete förutsätter en vilja till förändring hos ledningen...
23
Jämställdhetsintegrering–ettledningsverktygEtt verkligt förändringsarbete som möjliggör att jämställdhet integreras i verksamheten på alla nivåer förutsätter en vilja till förändring hos ledningen. Utan formella beslut i ledningen om att organisationen skall integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksam-heten är det svårt för enskilda rådgivare att förändra. Det krävs att organisationen har en värdegrund som främjar jämställdhet. Alla formella beslut som kommuniceras via organisationens styrdoku-ment får genomslagskraft. Genom dessa säkerställs att rådgivarna får legitimitet att arbeta jämställdhetsintegrerat. Man säkerställer också att de får kontinuerlig fortbildning i ämnet så att kompetensen finns hos alla rådgivare.
Jäm
stäl
ldhe
tsin
tegr
erin
g i o
rgan
isat
ione
n
Grundläggande förståelse
Undersök förutsättningarna
Planera och organisera
Inventera verksamheten
Kartlägg och analysera
Formulera mål och åtgärder
Genomför åtgärderna
Följ upp resultaten
24
Utan ett vitalt näringsliv faller välfärden. Sverige behöver fler
före tag are som kan bidra till innovationer och nya företag. Hur
kan företagarrådgivningen bidra till en sådan utveckling?
– Genom att företagarrådgivarna vidgar sina vyer och ser mor
gondagens behov som grund för framtidens företagare, säger
Louise Heime, Projektledare för Jämställdhetsintegrering i råd-
givarorganisationer. För många rådgivare innebär det också att
man öppnar sig för att den traditionella bilden av att företagaren
är en medelålders svensk man nyanseras. De ser att det lika gär
na kan vara en kvinna och att kvinnors företagsidéer kan skilja
sig från den traditionella. Det kanske inte är lika många produk
tionsföretag utan snarare fler tjänste företag som startas av kvin
nor. Och kvinnor kanske inte startar i så stor skala som män utan
växer långsammare eller nöjer sig med att vara soloföretagare.
Det ställer krav på rådgivarna att kunna möta alla kunder med
öppna ögon och ge stöd åt alla utifrån var och ens behov och
förutsättningar.
Genom projektet har Louise haft möjlighet att möta många råd
givare och tagit del av tankar kring hur rådgivarna kan bli ännu
bättre på att möta morgondagens företagare. Det har resulterat i
två nya metodmaterial för utbildning och jämställdhetsintegrering.
Det ena är detta arbetshäfte och det andra är ett webbverktyg –
www.jamstalldhetsbarometern.se. Arbetshäftet kompletterar den
tidi g are framtagna Idébok – erfarenheter och tips för att främja jäm-
ställd företagarrådgivning. Båda utbildningsmaterialen har arbet
ats fram efter ingående samtal med personer som arbetar som
företagarråd givare i det offentligfinansierade främjandesystemet.
Projektet har fått ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.