strategi för jämställdhetsintegrering -...

strategi för jämställdhetsintegrering 2007–2009

2

” Genus är en social och kulturell konstruktion. Det

betyder att genus skapas genom ett kontinuerligt samspel

mellan strukturella förhållanden och uppfattningar relate-

rade till kvinnligheter och

manligheter. Genus som struktur är uttryck för hur kön knyts

till makt, till exempel privilegier i

samhället. Vidare problematiserar genusforskning relationer

och beroende mellan kvinnor och män som individer. Nyckel-

begrepp inom genusforskning är konstruktion, hierarki (mak-

tordning), relation och social situation.” (Vetenskapsrådets definition, 2003)

” Jämställdhet – Ett politiskt myntat uttryck som

innebär att kvinnor och män ska ha samma

rättigheter, skyldigheter och möjligheter.”

Regeringens övergripande mål för svensk jämställdhetspolitik

är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma sam-

hället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns

fyra delmål:

- Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande i sam-

hället. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för

beslutsfattandet.

- Målet är ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska

ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och

betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

- Målet är en jämn fördelning av det obetalda hem- och om-

sorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för

hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika

villkor.

- Målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor

och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig

integritet.

Stöd och Samordning Ledning och chefer är ytterst ansvariga för ge-nomförandet av åtgärderna i handlingsplanen.

de profeSSorer som fått det särskilda uppdraget att analysera och driva förändringsprocesser ska fungera som stöd åt lärare, forskare, doktorander inom respektive fakultets-/motsvarande område.

JämLikhetS- och JämStäLLdhetSkommit-tén Samt JämLikhetSSamordnarna fungerar som bollplank, samordnare och granskare, samt har mycket av det operativa ansvaret för genomförandet av åtgärderna.

akademiernaS och SektionernaS kontakt-perSoner är stöd och pådrivare i frågorna på sina respektive arbetsplatser. Kontaktgruppen möts regel-bundet för erfarenhetsutbyte kring arbetet med im-plementeringen av handlingsplanen samt ytterligare frågor rörande jämlikhet i organisationen.

3

Strategi för JämStäLLdhetS- integrering 2007 - 2009

BakgrundMälardalens högskola har deltagit i projektet Verka Jämställt. Målet har varit att utveckla en handlingsplan med konkreta åtgärder som leder till en långsiktig och hållbar jämställdhetsstrategi. Uppdraget har varit att förbättra högskolans jämställd-hetsarbete med tydligare studentfokus.

Planen med årliga delmål ska ses som en fördjupning och ett komplement till be-fintliga planer. Målen från denna plan kommer, med andra ord, successivt att föras över i befintliga styrdokument. Planen ska årligen revideras och utvärderas under tidsperioden.

Beslut om jämställdhetsintegrering”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av alla de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet” Det här är Europarådets definition av jämställdhetsintegrering.

Beslut om jämställdhetsintegrering har fattats av regeringen (Prop 1993-94:147 Delad makt - delat ansvar), av FN och av EU. Högskolans jämställdhetsarbete regleras också av regeringsformen, verksförordningen, jämställdhetslagen, lagen om likabehandling av studenter i högskolan, högskoleförordningen, regleringsbrevet och statsmakternas rekryteringsmål. Med utgångspunkt från dessa lagar och styrdokument har högsko-lan fastställt handlingsplaner för att stärka högskolans arbete att nå de mål som ut-trycks såväl nationellt som vid den egna högskolan.

Vad inneBär det för högskolan?Målet med denna handlingsplan är att förbättra agerandet och stödet till studenterna så att både kvinnors och mäns behov och önskemål blir tillgodosedda.

I grund- och forskarutbildning ska studenter mötas av lärare, forskare och annan personal som har kunskap om och insikter i betydelsen av genus och jämställdhet i undervisning, handledning och annan studentrelaterad verksamhet.

” Verka Jämställt är ett utvecklingsprojekt där fyra länsstyrelser och sexton regionala myn-digheter deltagit. Pro-jektet ägs av länsstyrel-serna i Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland och har delfinansierats av ESF Växtkraft Mål 3.”

4

rektor har ordet….

Varför ska Vi arBeta med jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering handlar om att alltid ställa sig frågan vad våra beslut får för konsekvenser för kvinnor och män. Det handlar om att se över alla våra verksamhe-ter och rutiner så att vi inte diskriminerar. Det är med andra ord en kvalitets- demo-krati- och rättvisefråga. Vi ska helt enkelt fatta träffsäkra och rättssäkra beslut.

jämställdheten ska Vara en del aV Vår profilJag vill gärna lyfta fram jämställdheten i högskolans varumärke. Vi ska aktivt visa att Mälardalens högskola är anpassad efter både kvinnors och mäns behov och önske-mål. Jämställdhet är en del av högskolans vision under begreppet Hållbar utveckling. Denna handlingsplan ska garantera en strategisk och hållbar jämställdhetsutveckling.

högskolan har ett samhällsansVar för jämställdhetenMälardalens högskola har ett stort samhällsansvar för att skapa ett jämställt sam-hälle. Vi ska vara med och bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och locka studenter till otraditionella yrkesval. När sedan män valt vård och kvinnor teknik så måste vi anpassa vårt bemötande och vår studiemiljö så att de vill stanna kvar på utbildningen och i yrket.

Högskolan utbildar framtidens ingenjörer, ekonomer, lärare sjuksköterskor osv. Vi har därför ett stort ansvar att ge studenterna genuskunskaper inom respektive utbildningsområde.

utBildning är a och oGenus är ett eget vetenskapsområde. Kunskaper om vilken betydelse genus och jäm-ställdhet har är A och O. Hur bemöter läraren studenter som är kvinnor respektive män? Är litteraturen i biblioteket skrivna av kvinnor eller män? Publicerar vi bilder som kan uppfattas som könsdiskriminerande? Förekommer det sexuella trakasserier i vissa studiemiljöer? Nästan alla medarbetare behöver utbildning som bygger på ve-tenskap och faktakunskaper.

ledningen ska driVa förändringsarBetetJämställdhet handlar ytterst om att bli medveten om att vi styrs av värderingar och attityder. Om otidsenliga värderingar får styra vårt handlande och vårt beslutsfattan-de kommer vi att återskapa oönskade mönster som ibland till och med diskriminerar.

Det räcker alltså inte med att se över rutiner och verksamheter. Vi måste dessutom titta på oss själva och vårt eget bemötande av studenterna. Vi vet att det finns ett motstånd till förändringsprocesser i allmänhet och jämställdhetsarbete i synnerhet. Det är därför högskolans ledning driver förändringsarbetet.

5

mÅL 1 jämställdhetsarbetet ska vara tydligt uttalat och känt av alla medarbetare samt hos allmänheten. högskolan ska vara en jämställd arbets- och studieplats.

åtgärd 1:1I utvecklandet av Högskolans varumärke ska synen på genus och jämställdhet framhållas.

anSvar: Rektor har övergripande ansvar och informationschef operativt ansvar.

tidSpLan: 2007

indikator 1: Vid omvärldsanalyser ska frågor om genus och jämställdhet ställas.

indikator 2: 80 % av de tillfrågade känner till att högskolan arbetar med jämställdhet och genus.

reSurS: Det inryms i sektionens ordinarie verksamhet.

åtgärd 1:2Allt högskolegemensamt material ska granskas ur ett genusperspektiv innan det blir offentligt.

anSvar: Informationschef

tidSpLan: 2007

indikator: Antal synpunkter på material där personer har reagerat över högsko-lans sätt att framställa kvinnor och män på ett könsdiskriminerande sätt ska minska över perioden.


åtgärd 1:3Vid all personalrekrytering ska högskolans syn på genus och jämställdhet framgå.

anSvar: Det övergripande ansvaret har personalchef, övriga chefer tar ansvar för sina egna rekryteringar.

tidSpLan: 2007

indikator: Platsannonser har en standarformulering i sin vänstra box om genus och jämställdhetsperspektiv.


” Att arbeta med jäm-ställdhet kräver trovärdighet”

6

mÅL 2det övergripande målet är att inför alla viktiga beslut ställa sig frågan: Vad får det här beslutet för konsekvenser för kvinnor och män? genus- och jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla styrdokument.

Varje program på grund-, avancerad- och forskarnivå genomsyras av genus- och jämställdhetsperspektiv.

åtgärd 2:1Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram och kursplaner ska utformas så, att genusfrågor tydliggörs vid utveckling av program och kurser. Skrivningar om ge-nus- och jämställdhetsambitioner ska finnas under rubrikerna; lärandemål, examens-krav samt uppföljning och utvärdering.

anSvar: Dekaner/motsvarande

tidSpLan: 2007

indikator 1: Anvisningarna innehåller skrivningar om genusperspektiv.

indikator 2: Samtliga utbildningsprogram ska över perioden utveckla skrivningar om genus- och jämställdhet.

reSurSer: Det sker inom ramen för det befintliga arbetet.

åtgärd 2.2 Alla kurser och program ska utvärderas av studenterna ur genusperspektiv och däref-ter analyseras och följas upp med åtgärder.

anSvar: Avdelningschefer/program-ämnesansvariga i samverkan med Studentkåren.

tidSpLan: 2007

indikator 1: Antal kursvärderingar som innehåller frågor om genusperspektiv.

indikator 2: Antal analyser och bearbetningar som gjorts efter genomförda kurser.


åtgärd 2:3 Göra en översyn av övriga adekvata styrdokument och förbättra målformuleringarna så att de får genus- och jämställdhetsperspektiv. Bland adekvata styrdokument kan följande nämnas: riktlinjer för verksamhets- och budgetdokument, visionsdokumen-tet, arbetsmiljöpolicy mfl.

anSvar: Rektor, fakultetsnämnder, akademichefer, sektionschefer

anSvar för Samordning: Jämställdhetskommittén och jämställdhetssamordnarna

tidSpLan: 2008

indikator: Antal av högskolans styrdokument som innehåller ett genus- jämställdhetsperspektiv.


” Att arbeta med jäm-ställdhetsintegrering kräver ledningsansvar och målstyrning”

7

åtgärd 2:4Utarbeta en ”checklista” med indikatorer som hjälper till att granska och analysera verksamheten och sedan använda sig av denna. Den kan t ex innehålla:

- hur genusfrågor belyses i undervisningen; kurser, moment, övningar etc

- hur genusperspektiv beaktas i undervisningen; lärarbemanning, lektionstider, tentamenstider, gruppindelningar, attityder, val av kurslitteratur

- rekrytering

- hur jämställdhetsaspekter beaktas i olika studieinformationer

anSvar för upprättande av checkLiStan: Jämlikhet - och Jämställdhetskommittén

tidSpLan: 2007

indikator 1: Det finns en checklista

indikator 2: Antal utbildningsprogram/kurser som genomfört genus- och jämställdhetsanalyser

indikator 3: Det ska finnas en erfarenhetsbank med goda konkreta metoder och kartläggningsverktyg inom alla ämnesområden.


8

mÅL 3alla medarbetare som möter studenter och presumtiva studenter ska ha kunskaper om vilken betydelse genus och jämställdhet har i forskning, utbildning, undervisningssituationer samt andra bemötandesituationer och då särskilt vid studentrekrytering.

åtgärd 3:1Varje sektion/akademi ska kartlägga sitt utbildningsbehov. Därefter utvecklas och fastställs en plan för hur de anställdas genus- och jämställdhetsutbildning långsiktigt ska genomföras.

anSvar: Akademi- och sektionschefer

operativt anSvar: Jämlikhet - och Jämställdhetskommittén

tidSpLan: 2007

indikator 1: Antal sektioner/akademier som har kartlagt sitt utbildningsbehov

indikator 2: Antal efterfrågade utbildningar


åtgärd 3:21 professor/motsvarande (á 25 %) per fakultetsområde får under tre år i uppdrag att utbilda, granska, analysera, driva förändringsprocessen och fungera som bollplank när det gäller genus- och jämställdhetsfrågor inte minst inom lärarutbildningen.

anSvar: Rektor/fakultetsnämnd

tidSpLan: juli 2007

indikator 1: Antal kollegor som har fått stöd, utbildning mm av professorerna.

reSurS: 233 000 kr

åtgärd 3:3Genuskunskap ska ingå som ett integrerat moment i de högskolepedagogiska kurser-na som erbjuds högskolans lärare genom PIL. Genomförd genus- och jämställdhetsut-bildning ska synas i meritportföljen.

anSvar: Chef för PIL

tidSpLan: 2007- för att sedan permanentas i verksamheten.

indikator 1: Antal högskolepedagogiska kurser som har haft avsnitt med genus- och jämställdhet.

indikator 2: Antal meritportföljer som har med kompetens inom genus- och jämställdhet.


åtgärd 3:4 Fortsatt arbete med utvecklandet av seminarieverksamhet för erfarenhetsutbyte kring genus och jämställdhet.

anSvar: Rektor

tidSpLan: 2007

indikator: Antal seminarier och aktiviteter kring genus- och jämställdhet

reSurSer: 168 000 kr

” Att arbeta med jäm-ställdhetsintegrering kräver kunskap och medvetenhet hos de anställda”

9

mÅL 4nya programstudenter ska få grundläggande kunskaper i genus- och jämställdhetsfrågor.

åtgärd 4:1En allmän föreläsning med gruppdiskussioner erbjuds alla nya studenter inom ramen för nya introduktionsutbildningen.

anSvar: Jämlikhet - och Jämställdhetskommittén samt chefen för Studentcentrum

tidSpLan: 2007

indikator: 20 % av alla nya studenter ska gå på föreläsningen (varav minst 40 % är män)

reSurSer: 5000:- till en extern föreläsare (alternativt motsvarande belopp i förbere-delsetid för någon av högskolans egna föreläsare)

åtgärd 4:2Utveckla en tvärvetenskaplig poängkurs (5 p) med fokus på genusfrågor. Syftet är att studenter ska få övergripande kunskaper i genusproblematikens komplexitet samt tillfälle att utbyta tvärvetenskapliga erfarenheter.

anSvar: Dekaner

tidSpLan: 2008

indikator 1: Kursen finns med i högskolans kursutbud.

indikator 2: Antal studenter som söker kursen

reSurSer: 150 000 kr

” Att arbeta med jäm-ställdhetsintegrering kräver kunskap och medvetenhet hos stu-denterna ”

10

mÅL 5 mälardalens högskola ska vara en god arbetsmiljö för studenter där kvinnor och män arbetar jämställt. arbetsmiljö, studietakt, studieformer och möjlighet att kombinera studier och föräldraskap ska vara anpassad efter båda könens behov.

åtgärd 5:1 En kvantitativ undersökning ska kontinuerligt genomföras där ett urval av studen-ter besvarar en enkät med frågor om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, om könskränkningar, sexuella trakasserier mm.

anSvar: Personalchef (i samverkan med chef för Studentcentrum)

tidSpLan: 2007

indikator 1: Att enkätundersökningen har genomförts

indikator 2: Svarsfrekvensen ska vara minst 70 %

reSurS: 50 000 kr

åtgärd 5:2 Varje akademi ska använda den ovanstående enkäten och följa upp enkätsvaren i linje med det systematiska arbetsmiljöarbetet, (dvs göra analyser, vidta nödvändiga åtgärder, följa upp resultaten och utvärdera).

anSvar: Akademichefer och berörda sektionschefer

tidSpLan: 2008

indikator 1: Antal akademier/sektioner som genomfört enkäten, analyserat, vidta-git åtgärder, följt upp och utvärderat.

indikator 2: Antal synpunkter där svarspersonerna anser att högskolan inte anpas-sat arbetsmiljön efter båda könens behov. Nolltollerans bör gälla.


” Att arbeta med jäm-ställdhetsintegrering kräver anpassning av verksamheten utifrån båda könens behov ”

11

mÅL 6det ska finnas en stödjande och samordnande struktur för hur jämställdhetsfrågorna utvecklas, och följs upp. högskolan ska ta tillvara på sin samlade genuskompetens och ha forum för erfarenhetsutbyte och tvärvetenskapliga frågor.

åtgärd 6:1 Regelbundna träffar (4 gånger/år) för den kontaktgrupp som utbildats i Verka Jäm-ställt. Gruppen representerar alla akademier och många sektioner. De har fått analys-verktyg och jämställdhetskompetens som gör att de kan bevaka respektive verksam-het ur ett genusperspektiv.

tidpLan: Träffar under handlingsplanens tidsperiod, 2007-2009

anSvar: Akademichefer/Sektionschefer skapar utrymme för resurspersonerna att gå på träffarna. Jämlikhetssamordnarna svarar för genomförandet.

indikator: Antal genomförda träffar, Antal medverkande på träffarna

reSurSer: 10 timmar/deltagare/år för att delta i träffarna.

åtgärd 6:2Bilda ett nätverk av den samlade genuskompetensen på Mälardalens högskola och ge utrymme för tvärvetenskapliga diskussioner kring genus och jämställdhet. Ett forum för att bevaka ny genusforskning inom skilda områden och få insikt och kunskap för hur forskningen kan användas inom andra vetenskaper. Nätverket ses 3-4 gånger per år.

anSvar: Akademichefer skapar utrymme för resurspersonerna att delta i träffarna.

operativt anSvar: Jämställdhetshandläggarna

tidSpLan: 2007-2009

indikatorer: Antal träffar, antal deltagare i nätverket, antal deltagare på träffarna.

reSurS: 10 timmar/deltagare/år för att delta i träffarna. ” Att arbeta med jäm-ställdhetsintegre-ring kräver stöd och samordning.”

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1477 1600 1700 1800 1900 1937 2005

andelen kVinnliga professorer på uniVersitet och högskolor

• Sveriges första universitet grundades i Uppsala 1477.

• 1937 blev Nanna Svartz som första kvinna professor i Sverige.

• 2005 var andelen kvinnor bland professorerna 17%.

• Med dagens förändringstakt kommer det att dröja ytterligare 80 år innan vi når jämnställdhetsmålet.

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00E-post: [email protected] Webb: www.mdh.se

strategi för jämställdhetsintegrering -...

Documents