ar gränsen nadd - en temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsennådd?
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Innehållsförteckning
Är gränsen nådd? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Har gränserna förändrats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Gränslösheten inte bara individens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
4
Inledning
Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänste- männen. Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats av tyd-liga ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördes och när man behövde vara tillgänglig. Det har funnits tydliga regleringar av arbetet i tid, rum, organisation och arbetsvillkor. Många arbetar fortfa-rande på bestämda tider och platser, med en befattningsbeskrivning och ett tydligt anställningskontrakt. Men allt fler har arbetsförhållanden där detta luckras upp och arbetet präglas av gränslöshet och flexibilitet.
I det moderna arbetslivet har självbestämmandet lett till att jobben känns ”gränslösa”. Där är det den enskilde själv som tvingas sätta grän-serna. Teknikutvecklingen har gett möjlighet till ett mer gränslöst arbete. Självbestämmandet är bra bara så länge det tillåter den enskilde att växa och utvecklas i sitt arbete.
När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp kan tjänstemännen överskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med arbetet. Det kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in på pau-ser och tid för reflektion, dra in eller hoppa över lunchen. Är inte det tillräckligt kan det hända att man arbetar mer än den formellt utsatta tiden. Det vill säga man använder sin fritid till arbete. Därmed finns det inga tydliga gränser för var arbetet slutar. Det kan gå så långt att man börjar jobba på helger och under semestrar, samt när man är sjuk.
Undersökningen genomfördes i IPSOS webbpanel och skickades ut den 5 november 2010. Urvalet i panelen är riksrepresentativt med balanse-rade kvoter. Totalt var det 1007 tjänstemän inom Unionens branscher som svarade på enkäten, 42 procent kvinnor och 58 procent män. 92 procent har en tillsvidareanställning och resterande någon form av viss- tidsanställning.
Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken utsträckning tjäns-temännen upplever en gränslös arbetssituation. Dessutom vill vi jäm-föra resultaten med tidigare studier som vi har gjort.
Rapporten är sammanställd och skriven av Åsa Johansson på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan 2010.
5
Har gränserna förändrats?
Gränserna mellan privat tid och arbetstid Undersökningen visar att tjänstemännen i stor utsträckning måste vara tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Att ha möjligheten att vara till-gänglig utanför ordinarie arbetstid kan vara underlättande för vissa men det kan samtidigt vara oerhört stressande att aldrig kunna koppla av från jobbet. Hela 22 procent av tjänstemännen anser att de måste vara tillgängliga efter ordinarie arbetstid i stor eller mycket stor utsträckning. Närmare 30 procent anser att de måste vara tillängliga i viss utsträck- ning.
I vilken utsträckning måste du vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid?
Av de svarande använder 18 procent tid från sin fritid för arbete i stor och mycket stor utsträckning. Av de svarande är det 36 procent som i viss utsträckning använder tid från sin fritid för arbete. 14 procent sva-rar i ingen utsträckning.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Ingenutsträckning
Litenutsträckning
Vissutsträckning
Stor utsträckning Mycket storutsträckning
Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
7
I vilken utsträckning använder du din tid från din fritid för ditt arbete
Att alltid ha jobbet närvarande kan göra att det är svårt att koppla av från jobbet. På frågan hur ofta tjänstemännen har arbetet till hands på sin fritid svarar 12 procent att de aldrig har arbetet till hands på fritiden. För ett år sedan var siffran 20 procent. 12 procent anger att de alltid har det. Att ha arbetet till hands på sin fritid kan givetvis betyda helt olika saker beroende på arbetssituation. Men svaren signalerar att det är många som har jobbet ständigt närvarande på sin fritid.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Ingenutsträckning
Litenutsträckning
Vissutsträckning
Stor utsträckning Mycket storutsträckning
Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
8
Hur ofta har du ditt arbete till hands på din fritid?
0
5
10
15
20
25
30
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
9
Svårt att överlåta arbetsuppgifter till någon annanAtt tjänstemännen är tillgängliga utöver sin ordinarie arbetstid beror delvis på att det är svårt att överlåta arbetsuppgifter till någon annan. På frågan om tjänstemännen kan överlåta arbetsuppgifter till någon eller några kollegor om man får problem eller har för mycket att göra har inte mycket hänt sedan förra året. Cirka 40 procent instämmer inte alls eller delvis inte i att de kan göra det. Siffran är densamma som förra året. Att jobbet inte blir gjort när man är sjuk eller har för mycket att göra kan leda till stress och sjuknärvaro på arbets platserna.
Om jag får problem, t ex blir sjuk eller har för mycket att göra, så kan jag överlåta arbetsuppgifter på någon eller några kollegor – i vilken utsträckning instämmer du i påståendet
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Instämmer intealls
Instämmer tilldelvis inte
Instämmervarken eller
Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
10
Självbestämmande och brist på feedbackEget ansvar och höga kvalifikationskrav har länge lyfts fram som en del av det goda arbetet. Detta är oftast något positivt så länge man vet vad som förväntas. Utan klara direktiv om vad som ska utföras blir det ibland nödvändigt att själv kunna identifiera och definiera sina arbetsuppgifter, själv kunna sätta upp mål, planera, organisera och slutligen bedöma kvaliteten på sitt utförande. 65 procent av tjänstemännen anser att de själva utformar innehållet i sina arbetsuppgifter i stor eller mycket stor utsträckning. Det är en stor andel som kan jämföras med de tjänstemän som har svarat ingen eller liten utsträckning som är 11 procent.
I vilken utsträckning krävs det att du själv utformar innehållet i dina arbetsuppgifter?
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Ingenutsträckning
Litenutsträckning
Vissutsträckning
Stor utsträckning Mycket storutsträckning
Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
11
Att få feedback från sin chef på prestationer är en förutsättning för att utvecklas i jobbet. Feedback är ett verktyg för utveckling och förbätt-ring, inte bara för individen utan för hela verksamheten. Lite över en fjärdedel anser inte att de får feedback från deras närmsta chef. Den siffran har vare sig ökat eller minskat sedan förra året.
Jag får tillräckligt med feedback på mitt arbete från min närmaste chef – i vilken utsträckning instäm-mer du i påståendet?
0
5
10
15
20
25
30
Instämmer intealls
Instämmer tilldelvis inte
Instämmervarken eller
Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
12
Intressanta jobb och stor trivsel, men stressen finns därMånga tjänstemän tycker att deras jobb är intressant och stimulerande. Nästan tre fjärdedelar av tjänstemännen instämmer helt eller delvis i att deras arbete är intressant och stimulerande. Av dessa är det 40 pro-cent som instämmer helt i att de har ett arbete som är intressant och stimule rande.
Jag anser att mitt arbete är intressant och stimulerande – i vilken utstäckning instämmer du i påståendet
Att trivas på jobbet är en viktig grund för tillfredsställelsen av arbetssi-tuationen. Det verkar som att tjänstemännen trivs. Hela 75 procent instämmer helt och eller delvis att de trivs på deras sitt arbete.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Instämmer intealls
Instämmer tilldelvis inte
Instämmervarken eller
Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
13
Jag trivs på mitt arbete - i vilken utsträckning instämmer du i följande påstående
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Instämmer intealls
Instämmer tilldelvis inte
Instämmervarken eller
Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
14
Trots att många trivs är det många som känner sig negativt stressade. Hela 30 procent instämmer inte alls eller delvis inte i att de sällan känner sig negativt stressade.
Jag känner mig sällan negativt stressad eller frustrerad av mitt arbete - i vilken utsträckning instämmer du i påståendet
Vissa skillnader mellan kvinnor och män
Vi har gjort jämförelser utifrån kön. 21 procent av männen uppger att de i stor och i mycket stor utsträckning använder tid från sin fritid till arbete, jämfört med 14 procent av kvinnorna. Det handlar förmodligen om att män har den möjligheten i större utsträckning då kvinnor tende-rar att ta mer ansvar för hem och barn.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Instämmer intealls
Instämmer tilldelvis inte
Instämmervarken eller
Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej/Vill ejsvara
Proc
ent
15
Mindre omorganisationer än tidigare44 procent har genomgått en större omorganisation det senaste året. Det är en minskning med 8 procent sedan 2009 vilket förmodligen beror på att vi har kommit igenom lågkonjunkturen då många uppsägningar och omorganisationer genomfördes.
Har det skett någon större omorganisation på din arbetsplats det senaste året?
0
10
20
30
40
50
60
Ja Nej Vill ej svara/vet ej
Proc
ent
16
Slutsatser
Få skillnader jämfört med tidigare studierDet gränslösa arbetslivet tenderar att fortsätta. Mätningen visar att det är mycket små skillnader jämfört med tidigare undersökningar som Unionen har gjort. Vi kan heller inte se några skillnader i materialet vad gäller ålder, storlek på företaget där man jobbar eller om man har en utländsk ägare.
Gränslösheten fortsätterStudien stödjer våra misstankar att tidsmedvetenheten blir allt viktigare. Du kan jobba när och hur som helst. Men tiden i sig spelar inte en min-dre roll utan det är snarare kraven på tidsmedvetenhet som blir vikti-gare. Tjänstemännen måste själva hantera sin tid så att hon eller han orkar med arbetsbördan. De flesta har betalt för tid på jobbet men upp-gifterna spränger tidsramarna – man tar med jobbet hem eller jobbar på helger. Brist på tidsramar ställer krav på att tiden måste övervinnas. Trots att många tjänstemän trivs och är nöjda med sitt arbete är det många som känner sig stressade.
Feedback bristerEn snabb utveckling och att snabbt kunna möta förändrade förutsätt-ningar ställer höga krav på individen att vara anpassningsbar och flexi-bel. I en verksamhet som ständigt förändras och där man själv planerar och utformar innehållet själv i sina arbetsuppgifter är det viktigt att veta att man är på rätt väg, då är feedback ett bra verktyg. Det är förvånans-värt få som känner att de får feedback från sin närmsta chef. I organisa-tioner med höga krav, som i sig inte är farligt, är det viktigt att få stöd i det arbete man ska utföra.
Privatliv och arbetsliv flyter ihopTjänstemännen använder tid från sin fritid. Det är viktigt att hitta en balans mellan privatliv och arbetsliv. Så att inte det ”ena” livet går ut över det ”andra”. Framförallt är det ofta privatlivet som blir lidande. Det är lätt att ta med arbetslivet till privatlivet, men det är svårare att göra tvärtom.
17
Arbetet kanske mer än bara ett jobbFör att matcha den snabba utvecklingen behövs en organisering av arbe-tet som säkrar produktivitet och lönsamhet men som också ger förut-sättningar för lärande, samarbete, helhetssyn och självständighet. Detta för att säkra utveckling men också för att arbetssituationen för enskilda individer blir gynnsam. För många är arbetet en arena för att förverkliga sig själv. Där kan man pröva sina idéer och sin förmåga, uppleva både individualism och samhörighet. Arbetet är en viktig del av människors liv och vi vill må bra på vårt arbete och av vårt arbete.
18
Gränslösheten inte bara individens ansvarUnionen kan se att arbetslivet förändras och förändrar arbetssituatio-nen för många av Unionens medlemmar. Det får konsekvenser för Uni-onens medlemmar. Därför anser vi:
1. En rimlig arbetsbelastning är arbetsgivarens ansvarArbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker. Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas att få återhämtning under en period. Reflektion är nödvändigt för att kunna utvecklas och bli bättre på det man gör.
Arbetsgivare har ansvar för arbetstiden och ska se till att regler och lagar efterföljs. Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i avtal. Arbetstids-lagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat över dygnet, samt vila, paus och rast. I kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid i branschen, samt vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jour och beredskap samt arbete på obekväm arbetstid.
Arbetet som tjänstemännen utför på tid utöver den ordinarie arbets- tiden ska räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beordrat i förväg eller godkännas som övertidsarbete i efterhand av arbetsgivaren. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete; något oförutsett ska ha inträffat som gör att det krävs extra insatser och övertidsarbete får inte schemaläggas.
2. Alla behöver feedback för att växa i sitt arbeteSjälvbestämmande i arbetet är i grunden bra. Men när det blir för höga krav kan arbetssituationen kännas ohanterlig. I en gränslös arbetssitua-tion är det extra viktigt att uppmärksamma varningssignaler. Vägled-ning och feedback är ett måste för att veta att man är inkopplad på verk-samhetens mål.
19
Den anställde bör i första hand prata med sin chef om problem som är kopplade till arbetstiderna. Han eller hon har en skyldighet att under-söka och åtgärda eller förebygga de hälsorisker som finns. Man kan även ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud (skyddsombud) eller Unio-nen för stöd och hjälp.
3. Närvarande chefer ett måsteChefer måste vara tydliga om vilken ansvarsfördelning som ska gälla för att medarbetarna ska kunna utföra sitt arbete. Närmaste chef ska också se till att individuella utvecklingssamtal genomförs. Och att medarbe-tarna får kontinuerlig feedback.
20
Källor
Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson, Lundberg, Gränslöst arbete, 2005
Beskow och Zika-Viktorsson, På gott och ont – en studie av tjänstemän-nens gränslösa arbetssituation, 2008
Beskow, Utveckla arbetsplatsen, Unionens checklista för organisation och ledarskap, 2008
Börnfelt, Arbetsorganisation i praktiken – en kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori, 2009
Johansson, Fem trender på arbetsplatsen, 2009
Johansson, Fria eller förvirrade – En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation, 2009
21
Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats av tydliga ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördes och när man behövde vara tillgänglig. I det moderna arbetslivet håller detta på att luckras upp och alltfler har en arbetssituation som är mer flexibel.
I rapporten Är gränsen nådd? - En temperaturmätning av tjänstemän-nens gränslösa arbetssituation undersöker vi i vilken utsträckning tjänste- männen upplever en gränslös arbetssituation och jämföra resultaten med tidigare studier.
Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet. Till-sammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet.
Tnr:
1521
:1 I
SBN:
978
-91-
7391
-293
-8
Uppl
aga:
300
0 ex
Ill
ustra
tion:
Tove
Hen
nix
Try
ck: n
rs S
ept 2
011
Olof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www.unionen.se
Bl 8101 09.02
