apotekare, behövs vi på apotek? en intervjustudie om apotekarens
TRANSCRIPT
APOTEKARE, BEHÖVS VI PÅ APOTEK?
En intervjustudie kring apotekarens roll på apotek
Dalia Alsadi
Examensarbete i samhällsfarmaci D, 30hp
HT 2012
Institution för farmaci, Uppsala universitet
Handledare: Sofia Kälvemark Sporrong
Abstract
The role of pharmacists in Swedish pharmacies has changed during history. In the 19th
century the pharmacist was the manufacturer of pharmaceuticals in pharmacies, and had a
high rank in society. As the industry production of medicines took place in the 20th century,
the pharmacies lost their exclusivity of the manufacturing. The main tasks of pharmacists in
pharmacy had changed, from manufacturing to distribution and information of
pharmaceuticals. In this study the role of pharmacists in Swedish pharmacies is discussed and
analyzed. The method uses qualitative interviews with Swedish pharmacists. The aim of the
interviews also included investigation of any possible activities/or changes in pharmacies
which could have the impact of strengthening the pharmacist profession in the future. The
results show, among other things, that the role of the pharmacists in Swedish community
pharmacies is undefined and quite weak. The pharmacists perform similar formal duties as
prescriptionists, but there are some roles in pharmacies which only pharmacists might have.
Weakening of the role is according to the respondents due to the influence of various factors
including the former pharmacy monopoly and the lack of initiative from pharmacists. Almost
all participants in the study believe that the pharmacist education is partially pertinent for
working in pharmacies. The education is based on deep chemical knowledge that is not fully
put to use in pharmacy practice. The pharmacist’s knowledge and skills could be more
utilized if new services such as pharmaceutical reviews and prescribing were introduced in the
pharmacy market, which in turn may encourage the pharmacist's role in improved medication
use in society. Inclusion of such services is almost impossible without any financial
compensation to the pharmacies.
Innehållsförteckning Förord .................................................................................................................................................................. 7
Introduktion ...................................................................................................................................................... 8
Vad är en apotekare idag? .................................................................................................................. 8
WHOs definition på apotekarens roll .................................................................................................. 8
Historik om apotekaryrket och apotekarutbildningen ........................................................................ 8
Apotekarutbildningen i Sverige idag ................................................................................................... 9
Profession .......................................................................................................................................... 10
Professionen apotekare ................................................................................................................ 10
Apotekarens/farmaceutens roll på apoteket i Sverige idag .............................................................. 11
Farmaceutisk omsorg .................................................................................................................... 11
Receptprocessen ........................................................................................................................... 11
Rådgivning i receptexpeditionen ................................................................................................... 11
Rådgivning i egenvården ............................................................................................................... 12
Skillnader i arbetsuppgifter mellan apotekare och receptarie ..................................................... 12
Kvalificerade arbetsuppgifter för apotekare på apotek i Sverige idag .............................................. 12
Läkemedelsansvarig ...................................................................................................................... 12
Utökad apotekarroll på apotek i och utanför Sverige ....................................................................... 13
Bokad rådgivning/läkemedelsprofiler ........................................................................................... 13
Förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och apotekschef i andra länder .............................. 13
Samhällets behov av apotek och apotekarens expertis .................................................................... 14
Vad kan apotekare och apotek bidra med? .................................................................................. 14
Brister i apoteksverksamheten ...................................................................................................... 14
Syfte.................................................................................................................................................................... 15
Metod ................................................................................................................................................................. 15
Resultat ............................................................................................................................................................. 16
Apotekarens generella betydelse för apoteksverksamheten ........................................................... 16
Arbetsuppgifter ................................................................................................................................. 17
Roller ................................................................................................................................................. 17
Läkemedelsansvarig ...................................................................................................................... 18
Specialistapotekare och terapiområdesexpert ............................................................................. 19
Roller under monopol apoteksmarknad ....................................................................................... 19
Apotekaren, receptarien eller apoteksteknikern? ........................................................................ 20
Apotekarutbildningen ....................................................................................................................... 20
Programmets kursomfång och användning av kunskaperna på apotek ....................................... 20
Skillnader mellan receptarie och apotekarutbildningen, mer nytta eller slöseri? ........................ 22
Kompetens, självförtroende, inflytande och ledarskap .................................................................... 23
Kompetens..................................................................................................................................... 23
Självförtroende, inflytande och ledarskap .................................................................................... 25
Apotekarens roll inom läkemedelsanvändningen i samhället .......................................................... 25
Allmänhetens och kundernas syn på apotek och apotekarens roll .................................................. 26
Orsaker till den försvagade apotekarrollen och kundernas syn på apotekaren ........................... 27
Framtiden .......................................................................................................................................... 30
Införandet av nya aktiviteter/tjänster ........................................................................................... 30
Förbättringar av befintliga tjänster på apotek .............................................................................. 33
Rådgivning och mötet med kunden .............................................................................................. 33
Framtidsbehovet av apotekare ..................................................................................................... 34
Diskussion ....................................................................................................................................................... 35
Varför försvagad roll? ........................................................................................................................ 35
Apotekarens arbetsuppgifter och roll idag ....................................................................................... 35
Utbildningen ...................................................................................................................................... 36
Framtida förändringar på apotek ...................................................................................................... 36
Läkemedelsgenomgångar och behovet av dem ............................................................................ 36
Förskrivningsrätt och Journalsystem ............................................................................................. 37
Apotekarnas ansvar ........................................................................................................................... 37
Begränsningar och brister med studien ............................................................................................ 37
Framtida forskning ............................................................................................................................ 38
Slutord............................................................................................................................................................... 38
Tack .................................................................................................................................................................... 39
Referenser ....................................................................................................................................................... 40
Bilaga 1 ............................................................................................................................................................. 42
Bilaga 2 ............................................................................................................................................................. 43
Bilaga 3 ............................................................................................................................................................. 44
Bilaga 4 ............................................................................................................................................................. 45
Bilaga 5 ............................................................................................................................................................. 46
7
Förord
”Ursäkta, jag ska bara hämta ut mitt läkemedel”, ett kunduttalande som jag ofta hör på
det apotek jag sommarjobbar på. Det verkar som allmänheten underskattar apotekarens
yrkesroll och ser apotekaren som någon sorts professionell distributör, stämmer det?
Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare på Uppsala universitet. Som
apotekarstudent har jag alltid varit intresserad av att höja apotekarens status på apotek.
Apotekarens roll på apotek har diskuterats och ifrågasatts mycket bland
apotekarstudenterna under min studietid. Mina kurskamrater brukar försvara
apotekarens status genom att tillägga att en apotekare inte ”bara” kan jobba på apotek,
utan även inom läkemedelsindustrin, sjukhus och forskning. Även jag har den tendensen
att underskatta apotekarens nytta på apotek genom att exempelvis om en kund frågar
vad en apotekare är, så kontrar jag snabbt att en apotekare kan göra mycket mer än att
”bara stå vid expeditionsdisken”. Jag är inte ute efter ett prestigefyllt yrke men önskar
att allmänheten visste mer om kompetensen som en apotekare har utan att vi hela tiden
behöver förklara oss att vi är en resurs. Att jobba på apotek som apotekare i Sverige
borde inte vara något att skämmas för och statusen borde höjas. Men det är inte så
enkelt i och med att grunden för att höja statusen är att utöka rollen, vilket i sig är en
utmaning.
Jag har en hel del frågor obesvarade och jag ska inom kort ut på praktik på apotek; är
dessa 5 års studier nödvändiga för arbete på apotek? Har apotekaren en speciell roll på
apotek jämfört med övrig apotekspersonal? Den viktigaste frågan är, är apoteket
apotekarens arbetsplats? Jag finner inga tydliga svar till dessa frågor men det framgår
tydligt att det råder ett problem, och en utredning är värd att sättas in. Personligen är
jag väldigt intresserad av att arbeta på apotek och mina framtidsplaner är att kunna vara
med i det team som vill utveckla apotekarens och även receptariens roll på apotek. Jag
har baserat mitt examensarbete på dessa funderingar som utgångspunkt och hoppas att
ni upplever det som något givande och intressant.
Dalia Alsadi 2012-09-10
8
Introduktion
Vad är en apotekare idag?
Apotekare ingår i samlingsnamnet farmaceut, en läkemedelsexpert som kan medverka
inom alla moment som involveras i läkemedelsområdet, från att ett läkemedel forskas
fram till att det når patient. Apotek, sjukhus, läkemedelsföretag, myndigheter och
universitet är exempel på de organisationer som en apotekare kan arbeta inom.
För att få behörighet att arbeta som apotekare inom hälso- och sjukvården, inklusive
apotek, krävs en apotekarlegitimation vilken erhålls via ansökan till socialstyrelsen efter
avklarad examen. (Saco, 2012)
WHOs definition på apotekarens roll
Enligt WHO (World Health Organization) och FIP (International Pharmaceutical
Federation) är apotekare hälso-och sjukvårdspersonal med huvudansvaret att
distribuera läkemedel till allmänheten samt hjälpa patienterna att uppnå adekvata
behandlingar. Apotekare spelar därmed en viktig roll inom folkhälsan och har som mål
att främja en förbättrad läkemedelsanvändning och ökad patientsäkerhet i samhället.
(FIP/WHO, 2012). Med the Seven star Pharmacist menar WHO att en apotekare
förväntas ha sju roller/ansvarsmål (WHO, 1997).
Apotekarens roll enligt WHO, ”the seven star pharmacist”
• Vårdgivare • Beslutsfattare • Kommunikatör • Ledare • Chef • Livslångt lärande • Lärare
Historik om apotekaryrket och apotekarutbildningen
De första apotekarna i Sverige var utlandsfödda och kom från Tyskland under 1500-
talet. Det antas dock att det fanns några enstaka svenska apotekare. Vid den tiden fanns
det varken apotek för tillhandahållning av varor och tjänster till allmänheten eller
utbildningar för blivande apotekare. (Claesson, 1989)
Det första apoteket i Sverige var Slottsapoteket som öppnades år 1575 och var
tillgängligt för allmänheten. Personalen på apoteken bestod av mästare (apotekare),
gesäller och läropojkar och arbetsuppgifterna bestod av tillredning av enkla och
sammansatta beredningar, också kallade simplicia och composita. En del var ordinerade
från läkare medan andra kunde säljas utan recept (Claesson, 1989). Apotekarna fick
ända in på 1960-talet inte ge någon information till kunderna om deras receptförskrivna
9
läkemedel i och med att detta ansågs inkräkta på läkarens område (Lönngren et al,
1999).
År 1688 infördes det ett krav på att ingen fick driva ett apotek utan apotekarexamen.
Utbildningen genomfördes på apotek och praktisk undervisning var dominerande.
(Claesson, 1989)
Under 1700-talet skärptes apotekarutbildningen alltmer genom exempelvis införandet
av obligatorisk botanikundervisning samt examenstvång. Vid 1800-talet infördes
dessutom inträdeskrav, att studenten skulle ha praktiserat på apotek före deltagande i
de teoretiska studierna. När den industriella framställningen av läkemedel tog fart och
tilläts vid 1900-talet förlorade apotekarna sitt produktionsmonopol. Apotekarna
kämpade emot den industriella läkemedelsproduktionen genom att driva gemensamma
laboratorier ACO (apotekets composita), i syfte att motverka förskjutningen mot
industrin. Trots dessa insatser kunde inte den storskaliga industriella produktionen
förhindras. (Stanfors och Öberg, 2007)
Apotekarutbildningen har under 1900-talet förändrats och gått från att vara
professionsanpassad till att bli professionsbefrämjande (Claesson, 1989). Apotekarens
arbetsuppgifter på apotek har sedan dess i stora drag omfattat distribution och
information (Bisell och Traulsen, 2005). En hel del av den gamla praktiska utbildningen
(hantverksmässig läkemedelstillverkning) har kommit att bli en teoretisk utbildning om
läkemedlens tillkomst, verkan och användning. Utbildningen blev alltmer akademisk,
snarare än yrkesspecifik som den tidigare var (Claesson, 1989).
År 1992 bildades en samarbetsorganisation mellan de farmaceutiska fakulteterna inom
EU (europiska unionen) i syfte att harmonisera apotekarutbildningen inom unionen.
EAEP (European Association for Faculties of Pharmacy) visade att den svenska
apotekarutbildningen hade en relativt god överensstämmelse med genomsnittet av
apotekarutbildningarna i de länder som ingick i EU. (Lönngren et al, 1999)
I mitten av 1990-talet vidtogs en ändring av apotekarutbildningen, utbildningen
ändrades från att endast klassas som en vårdutbildning till att nu passa in som vård- och
naturvetenskaplig utbildning. Den ändrade klassificeringen avspeglade apotekarens roll
inom läkemedelsindustrin. (Lönngren et al, 1999)
Apotekarutbildningen i Sverige idag
Apotekarutbildningen på Uppsala universitet är uppbyggd på så sätt att studenten skall
ges goda och fördjupande kunskaper i kemi, farmaci och biovetenskap. Läkemedel är
utbildningens huvudfokus och programmet kretsar kring lärandet om läkemedlens
struktur, egenskaper, effekter, tillverkning, prövning, användning, ursprung och
utveckling (Uppsala universitet, 2012).
Apotekarprogrammet består av fem års studier och leder till en yrkesexamen, det vill
säga, en apotekarexamen med legitimation som är giltig i hela EU (Uppsala universitet,
10
2012). Det finns numera tre apotekarutbildningar i Sverige med vissa skillnader.
Apotekarprogrammet i Uppsala är mera inriktad på kemi jämfört med
apotekarprogrammet i Göteborg som har biokemi och biomedicin som huvudfokus
(Göteborg universitet, 2012; Uppsala universitet, 2012). För att erhålla en
apotekarexamen från Göteborg och Uppsala universitet ska studenten ha genomfört
praktik på apotek i 6 månader under den tionde/sista terminen av utbildningen
(Uppsala universitet, 2012; Göteborg Universitet, 2012). Umeå universitet har under
hösten 2012 startat en nätburen och distansbaserad apotekarutbildning som är
uppbyggd som 3+2 år utbildning. Det betyder att en student kan avsluta sin utbildning
efter tre år (180hp) med en kandidatexamen (receptarieexamen). En egenvårdkurs och
en kortare praktikperiod är därmed upplagd under år tre för att studenten först ska
kunna bli receptarie, alternativt fortsätta sin utbildning och bli apotekare (Umeå
universitet, 2012).
Enligt bedömargruppen i en utvärdering av apotekar- och receptarieprogrammen i
Sverige ska kundkommunikation få en väsentlig plats i båda utbildningarna. Eftersom
dessa yrkesgrupper dagligen möter på problemställningar, krävs det att utbildningarna
omfattar kundkommunikation dels teoretiskt och dels i praktisk handling. Dessutom
borde kurser i läkemedelsgenomgångar, patientsäkerhet och farmakovigilans (kurs som
behandlar upptäckt och utvärdering av läkemedelsbiverkningar och
läkemedelsrelaterade problem) få en större plats i det framtida apotekarprogrammet.
Utöver detta behöver utbildningen anpassas till framtidens arbetsuppgifter för
apotekare och arbetsmarknadsutsikterna. För att apotekare ska kunna samarbeta med
olika professioner likt fallen som har startats i andra länder blir samarbetskompetensen
viktigare och borde därmed involveras inom programmet. Bedömargruppen menar
också att apotekarutbildningen borde efterlikna den i Norge, USA, Australien och
Storbritannien där apotekarrollen är i god utveckling. (Högskoleverket, 2007)
Profession
I samhällsvetenskaplig terminologi definieras profession som ett yrke med hög status,
autonomi och auktoritet. Utbildningen som leder till ett sådant yrke är oftast
universitetsbaserad och är av en avancerad karaktär. Medicin, teologi och juridik har
varit de klassiska professionerna. (Evetts, 2003)
Professionen apotekare
Apotekaryrket var ända fram till 1900-talet en profession och hade en hög status i
samhället, men i takt med att den storskaliga industriella läkemedelsproduktionen tog
fart förlorade apotekaryrket rätten till tillverkning, lagring och tillblandning av
läkemedel (Claesson, 1989; Bisell och Traulsen, 2005). Detta resulterade i en
deprofessionalisering (förlorad eller försvagad profession) av professionen apotekare
där den enda hörnstenen som kvarstod var dispenseringen (Bisell och Traulsen, 2005).
Apotekarna ansåg sig själva vara överkvalificerade för arbetsuppgiften på apoteket samt
11
allmänt underskattade i förhållande till sin höga kompetens och utbildning (Gilbert,
1998).
Apotekarens/farmaceutens roll på apoteket i Sverige idag
Farmaceutisk omsorg
Rådgivningen på apoteken i Sverige ska bygga på begreppet ”farmaceutisk omsorg”
(pharmaceutical care), en internationell farmaceutisk vårdfilosofi. Farmaceutisk omsorg
är en service, baserad på professionell kompetens och ska ges av en yrkeskategori med
ett professionellt ansvar. Syftet med farmaceutisk omsorg är att förbättra patienters
läkemedelsanvändning för att på sikt bidra till bättre livskvalité och hälsa. Stor fokus
ligger på att apotekspersonalen ska möta patientens behov av stöd i sin
läkemedelsanvändning med hjälp av dialog. Farmaceutisk omsorg omfattar tre steg
nämligen; värdering av patientens behov av förbättrad läkemedelsanvändning,
exempelvis genom kartläggning av läkemedelsrelaterade komplikationer, sätta in de
åtgärder som kan tänkas vara till hjälp samt följa upp konsekvenserna av vidtagna
åtgärder. (Bernsten, 2011)
Receptprocessen
Professionen apotekare, samhällets läkemedelsexpert utvecklades i takt med bildandet
av apotek. Receptprocessen har sedan dess blivit den huvudsakliga arbetsrutinen på ett
apotek. Receptprocessens aktiviteter har genom tiderna förändrats genom att tidigare
innefatta beredning, etikettskrivning och prisberäkning till att idag vara koncentrerad
kring professionell dialog med patienten i syfte att expediera rätt och stödja
läkemedelsanvändningen. Oftast har det viktigaste för kunden dock varit att få sitt
läkemedel snabbt och därmed inte själva kommunikationen om läkemedlet och dess
användning. Farmaceutens professionella ansvar vid receptexpeditionen är att väga
samman kundens behov och krav för att säkra att kundens läkemedelsanvändning sker
på bästa möjliga sätt. Uppgiften för apotekaren (och receptarien) vid receptexpeditionen
är att expediera läkemedel till rätt patient med rätt dosering och information.
(Wennberg, 2011)
Rådgivning i receptexpeditionen
Enligt (LVSF 2009:13) får endast farmaceuter(apotekare och receptarier) tillåtelse till
färdigställande och utlämnande av läkemedel. Farmaceuten ska inför utlämnande av
läkemedel och teknisk sprit genomföra författningsmässig, farmakologisk samt teknisk
kontroll. Enligt läkemedelsverkets föreskrifter ska apotekspersonalen ge patienten/
djurägaren en individuellt anpassad information för att på bästa möjliga sätt säkra att
patienten/djurägaren kan använda läkemedlet på rätt sätt (LVSF 2009:13). För att
möjliggöra detta och avgöra vilken information som ska nå patienten ska personalen ha
en dialog med patienten (Bernsten, 2011). Personalen ska dessutom informera
patienten om administreringssätt, förvaring av läkemedlet samt om det finns möjliga
läkemedelsinteraktioner med respektive läkemedel (LVSF 2009:13).
12
Rådgivning i egenvården
Egenvården omfattar det område på apoteket med receptfria produkter som kunden
själv kan plocka utifrån dess sjukdomstillstånd.
För att patienten ska kunna välja rätt receptfritt läkemedel är det därmed ett krav att
det alltid ska finnas minst en rådgivare på egenvården (Westerlund, 2011). EU anser att
farmaceuten är nyckelpersonen vid rådgivningen på egenvården. Farmaceuten ska ge
allmänheten rådgivning vid egenvård samt att vid vissa fall hänvisa till läkare (European
Commission, 1994). I Sverige finns det möjlighet att utbilda sig till apotekstekniker som
också kan arbeta inom apoteksväsendet. Apotekstekniker har rådgivning av receptfria
läkemedel som en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna (Studentum, 2012). Detta
motsäger en del av det som EU betonar, nämligen att farmaceuten har nyckelrollen i
egenvården.
Skillnader i arbetsuppgifter mellan apotekare och receptarie
Med farmaceut menas de apotekspersonal som kan expediera receptbelagda läkemedel.
Till den yrkeskategorin hör apotekare och receptarier. Receptarieprogrammet omfattar
tre års studier på universitet och leder till en receptarielegitimation, en yrkesexamen
som kan tillgodoräknas i Finland och Norge. (Farmaceuterna, 2012)
Skillnaden i antal utbildningsår samt kompetens mellan en receptarie och en apotekare
märks inte för allmänheten i och med att dessa två yrkesgrupper i stort sett utför samma
formella arbetsuppgifter på apotek. Med detta som bakgrund har apotekare blivit allt
mindre verksamma på apotek (före omregleringen av apoteksmarknaden) och därmed
sökt sig till andra tjänster inom läkemedelsområdet. (Bernsten, 2011)
Kvalificerade arbetsuppgifter för apotekare på apotek i Sverige idag
Läkemedelsansvarig
I samband med riksdagens beslut om omregleringen av apoteksmarknaden infördes
rollen läkemedelsansvarig farmaceut på apotek. Det betyder att den som driver ett
öppenvårdapotek ska ha en läkemedelsansvarig vilken ansvarar för att verksamheten på
apoteket uppfyller de krav som finns från läkemedelsverket. (Läkemedelsverket, 2012a)
Trots att det finns en läkemedelsansvarig är det tillståndshavaren/apoteksägaren som
har det övergripande ansvaret för apoteket. I Svensk författningssamling finns det inga
krav på att tillståndsinnehavare skall vara utbildad apotekare eller receptarie.
Tillståndsinnehavaren ska dock se till att ha farmaceuter anställda samt utse en
läkemedelsansvarig med rätt kompetens. (LVFS 2009:366)
Apotekare kan inneha rollen som läkemedelsansvarig utan någon kompetensprövning,
apotekarexamen anses vara tillräcklig. För att en receptarie ska kunna utses till
läkemedelsansvarig måste denne bedömas individuellt gällande kompetens och
erfarenhet. Apotekare har därmed ett försteg att få rollen som läkemedelsansvarig
13
gentemot receptarien, tack vare deras längre akademiska utbildning (LVFS 2009:9).
Sveriges Farmaceutförbund (SFF, 2009) anser att apotekare är de mest lämpliga för
rollen som läkemedelsansvarig och föreslog 2009 följande:
”Regeringen har föreslagit formuleringen ”Endast apotekare, eller annan farmacevt med
tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften, får utses till läkemedelsansvarig”.
Sveriges Farmacevtförbund kommer till regeringen att föreslå ett alternativ till lagtext,
nämligen ”Endast apotekare, eller annan farmacevt med motsvarande kompetens och
erfarenhet för uppgiften, får utses till läkemedelsansvarig”. I den formuleringen är ordet
tillräcklig ersatt med motsvarande, vilket ställer helt andra krav på hur Läkemedelsverket
ska bedöma kompetensen hos den läkemedelsansvarige, som tillståndsinnehavaren
anmäler till myndigheten. Samtidigt utesluter den inte receptarier med relevant
vidareutbildning och erfarenhet.”
Trots att apotekare har ett försteg att bli läkemedelsansvarig på apotek visar det sig att
58% av apoteken i Sverige har en receptarie som läkemedelsansvarig, enligt en studie
som läkemedelsverket sammanställt. (Nygren, 2011a)
Utökad apotekarroll på apotek i och utanför Sverige
Bokad rådgivning/läkemedelsprofiler
Sedan 2002 infördes det på ett stort antal svenska apotek en ny apoteksservice, bokad
rådgivning, också kallad läkemedelsprofiler. Syftet med denna apotekstjänst var att
stödja en patients läkemedelsanvändning för att så mycket som möjligt erhålla en
optimal effekt av läkemedelsbehandlingen. Patienten kunde boka tid för en kostnadsfri
rådgivning, inklusive en kort uppföljning och tjänsten kunde ges av antingen receptarie
eller apotekare. Dock krävdes det att dessa farmaceuter skulle ha genomgått teoretiska
och praktiska vidareutbildningar i farmaceutisk omsorg och kommunikation. För att
delta i dess vidareutbildningar måste farmaceuten dessutom ha avklarat ett test i
farmakologi. (Montgomery, 2009)
Anna Montgomery visar i sin doktorsavhandling i samhällsfarmaci att patienter som
använde sig av ”bokad rådgivning” är generellt mer oroliga för sin
läkemedelsanvändning än patienter som inte utnyttjar denna apotekstjänst. Hon visar
dessutom att patienter som utnyttjar tjänsten efter genomförd rådgivning får en
tryggare bild av sin läkemedelsanvändning (Montgomery, 2009). Tjänsten ansågs av
farmaceuter kunna bidra till en ökad roll för farmaceutyrket men förvisso något
tidskrävande samt att det ibland saknas stöd från båda läkare och apotekschef.
(Montgomery et al, 2007)
Förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och apotekschef i andra länder
Storbritannien införde under våren 2006 med förutsatt extrautbildning en viss
förskrivningsrätt för apotekare. En sådan förskrivning, delegerande (supplementary
prescribing) tillåter apotekare att förnya recept på läkemedel för patienter med
14
kroniska sjukdomar som under flera år intagit samma preparat (Emmerton et al, 2005).
I Danmark kan apotekare som tjänstgör på öppenvårdsapotek leda enkla
läkemedelsgenomgångar, sådana genomgångar som inte kräver något samarbete mellan
olika professioner (exempelvis läkare och apotekare). Det finns ingen särskild
lokalisation för läkemedelsgenomgångarna och de kan ske på exempelvis apotek eller på
sjukhem. Förutsättningarna för att detta ska fungera är att apotekaren ska få tillgång till
all relevant information om patientens läkemedel (Nygren, 2012a).
I Norge, Storbritannien och Irland är det ett krav att apotekschefen är en legitimerad
apotekare, något som också kan ses som en överordnad roll för apotekare på apotek
(Högskoleverket, 2007). I Sverige har det däremot på senaste tiden blivit en trend att
anställa ekonomer (icke farmaceuter) som apotekschefer, något som fått kritik av
svenska apotekare och övriga farmaceuter (Nygren, 2011b).
De svenska apoteken har i dagsläget ingen tillgång till journalinformation om
patienterna. Detta är något som är tillgängligt i andra länder vilket kan tänkas vara av
värde att införa på de svenska apoteken. Med hjälp av journaler kan apotekare (och
andra farmaceuter) föra individuellt anpassade kunddialoger, något som i sin tur kan
vara gynnsamt för patientens läkemedelsanvändning. (Wennberg, 2011)
Samhällets behov av apotek och apotekarens expertis
Vad kan apotekare och apotek bidra med?
Sedan omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige har antalet apotek och
försäljningsställen för läkemedel ökat. Den ökade tillgängligheten av läkemedel kräver
farmaceutisk kunskap och enligt Sveriges farmacevtförbund är apotekarna och
receptarierna de yrkeskårer som ska se till att patienten tar ansvar för sin
läkemedelsanvändning. För patienter med kronisk behandling är detta av stor betydelse
i och med att de ofta har problem med följsamhet. (SFF, 2011)
Sverige har en total kostnad för läkemedel på cirka 35 miljarder kronor om året.
Kostnaden av felaktig läkemedelsanvändning har uppskattats vara 10 miljarder kronor,
en siffra som tyder på att förbättringar inom läkemedelsanvändningen är nödvändiga
(Regeringskansliet, 2009). Enligt Sveriges apoteksförening kan apotekarnas och även
andra farmaceuters expertis utnyttjas för att förbättra läkemedelsanvändningen båda på
apotek och sjukvården vilket kan bidra till stora besparingar, båda i pengar och i
mänskligt lidande (Sveriges Apoteksförening, 2012).
Brister i apoteksverksamheten
”Mystery shopping”
Läkemedelsverket har genomfört en studie av ca 300 apotek samt andra
försäljningsställen för läkemedel med syftet att kartlägga de rekommendationer som ges
av personal vid köp av receptfria läkemedel. Resultaten visade att det i flera fall förekom
15
felaktig och bristfällig rådgivning, även på apotek. Dock har läkemedelsverket inte
studerat vilka personalkategorier som står bakom de bristfälliga kundmötena.
(Läkemedelsverket, 2012b)
”Medicinsk dialog, bristvara på apotek”
I en tidningsartikel publicerat på Svensk farmaci omnämndes forskningsresultat av en
forskargrupp vid institutionen för farmaci på Uppsala universitet. Syftet med studien var
att utreda hur mycket tid som ägnas åt medicinsk dialog vid receptexpedition på
svenska apotek. Totalt studerades knappt 300 kundmöten och i en femtedel av dem
saknades medicinsk dialog. Resterande samtal innehöll kortvarig medicinsk
kommunikation, där hälften av samtalen varade i mindre än 10 sekunder. (Nygren,
2012b)
Vad är då apotekarens roll i detta och vad kan det bli? Kan apotekaren vara
nyckelpersonen för att förbättra läkemedelsanvändningen och patientsäkerheten i
samhället. Detta arbete kommer att behandla hur apotekarens roll på apotek är idag
samt se om det kan finnas förbättringar eller aktiviteter som kan bidra till en fördjupad
roll för apotekare på apotek. Förmodligen kan den fördjupade rollen på sikt bidra till en
minskning av de läkemedelrelaterade problemen i samhället.
Syfte
Syftet med arbetet är att analysera apotekarens roll på apotek i Sverige idag. Dessutom
är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter och/eller
förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för apotekaren i
framtiden. Ett annat delsyfte är att studera apotekarutbildningens relevans för
apoteksarbete.
Metod
En kvalitativ analys av apotekarrollen genomfördes med hjälp av enskilda personliga
intervjuer och telefonintervjuer (Lantz, 2007). Respondenterna valdes utifrån tre
kategorier: apotekare som arbetar/har arbetat på apotek (1), apotekare som
arbetar/har arbetat med att utveckla apotekarens roll på apotek (2) samt apotekare
inom universitet som är engagerade i utbildningsfrågor (3) (se bilaga 1). Totalt
intervjuades 14 personer varav 11 var personliga och 3 telefonintervjuer.
Intervjuguiderna bestod mest av öppna frågor(se bilaga 2 och 3). Urvalet från kategori 1
och 2 fick besvara frågorna i bilaga 2. Frågeguiden anpassades efter respondentens
befattning, yrkesverksamhet och utbildning samt att det i samtliga intervjuer tillkom
flera följdfrågor/frågor beroende på hur personen svarade. Deltagaren som tillhörde
kategori 3 fick besvara frågorna i bilaga 3.
Samtliga respondenter inom kategori 1 identifierades med hjälp av dels
uppsatsförfattaren, dels handledare. Urvalet inom kategori 2 och 3 tillkom med hjälp av
handledaren. Kontakt för förfrågan om deltagande i intervju med samtliga respondenter
16
genomfördes med hjälp av ett brev via e-post (se bilaga 4 och 5), som innehöll
information kring och inför intervjun.
Inför varje intervju informerades respondenterna om arbetes syfte. Personernas
befattning och årtalet de examinerades tillfrågades före intervjun (se bilaga 5).
Dessutom upplystes respondenterna om att deras uttalanden kunde användas i arbetet
men att det inte skulle vara möjligt att identifiera vilken respondent om sagt vad. Den
första intervjun användes både för analys av de berörda frågeställningarna samt som
provintervju. Provintervjun genomfördes i syfte att dels mäta den ungefärliga tiden för
en intervju, dels för att respondenten skulle komma med återkoppling på frågornas
utformning samt intervjutekniken. Provintervjun bidrog till en del justeringar i
frågeguiden. Frågeguiden genomgick dessutom smärre justeringar under
intervjustudiens gång. En intervju kunde inte genomföras helt på grund av tidsbrist och
respondenten svarade endast på hälften av intervjufrågorna. Dessa svar användes dock i
analysen.
Samtliga intervjuer spelades in digitalt och innehållet transkriberades och svaren
delades upp i för syftet relevanta kategorier. Analyserna sammanfattas i form av
beskrivande text tillsammans med något/några illustrerande citat. Dessa är markerade
med kursiv stil där varje respondent har fått en siffra, som tillkommer efter varje citat.
Resultat
Apotekarens generella betydelse för apoteksverksamheten
I stora drag kom det fram två olika uppfattningar om vad betydelsen av en apotekare på
apotek är. För en del betyder apotekare på apotek inte något speciellt, apotekaren är en
del av recepturen på ett apotek tillsammans med andra farmaceuter.
Apotekare betyder ingenting speciellt i förhållande till receptarien, de gör samma jobb, de är lika
duktiga2.
Strax innan jag började jobba på apotek så såg jag på en apotekare som en förlängning av
vårdkedjan, jag tänker på apotekare i samma termer som jag tänker på sjuksköterska och läkare
/…/Min uppgift var att se till att läkemedelsanvändning var säker och rationell/…/ men det jag
upplevde när jag väl kom till apotek var att man gärna ville ha den biten men det blev lite för
mycket fokus på att mer vara butiksföreståndare nästan, du ska ta hand om försäljning och vara
involverad i kampanjer /…/ att apotekare var mer av ett läkemedelskunnigt butiksbiträde 12.
Den andra uppfattningen är att apotekare på apotek betyder en kompetenssäkring och
ett stöd för apoteksverksamheten idag.
Vad betyder det för mig, det betyder en person som kan ha det fulla ansvaret, om jag ska svara
kort, som har en djup kunskap om läkemedel, att man kanske förstår sig på de bakomliggande
orsakerna till saker och ting, om läkemedel alltså1.
17
Arbetsuppgifter
Samtliga respondenter anser att i den dagliga apoteksdriften, med det menas de
ordinära arbetsuppgifterna på apotek (receptexpedition och rådgivning), så har
apotekare och receptarier samma arbetsuppgifter. Det finns ingen tydlig skillnad, båda
yrkesgrupperna ansvarar för att ta emot recept, informera patienten samt ge rådgivning
vid receptexpeditionen och egenvården. Dessutom ska apotekare också lik annan
personal vid behov plocka fram varor och ta emot beställningar.
Det är en person som expedierar läkemedel och ger råd som andra farmaceuter och som ser till att
patienten får bra information om sina läkemedel5.
En av respondenterna upplevde under sin praktiktid att apotekare oftare än receptarier
fick ansvara för de utredande frågorna på apoteket. Respondenten menade dock att
praktikapoteket var stort och att det kunde vara anledningen. När denna person senare
blev verksam på ett mindre apotek var inte dessa arbetsuppgifter enbart fördelade till
apotekare.
Jag kommer ihåg att under min praktik så sa receptarierna det här typiskt en apotekaruppgift och
så jag fick göra utredande uppgifter. Jag vet inte om det delvis var för att jag var student eller om
apoteket var lite större. Sen när jag började jobba på ett mindre apotek, då där var mer att alla
gjorde i princip samma sak1.
Roller
En del av de intervjuade anser att en apotekare idag kan inneha vissa roller på apotek
som skiljer sig från receptarier men att det är beroende på hur lång yrkeserfarenhet en
apotekare har samt vilket apotek personen i fråga är anställd på. En apotekare som
arbetat på apotek (särskilt de med lång erfarenhet från apoteksbranschen) brukar vara
den person som tar de lite djupare och mer komplicerade frågeställningarna kring
patienters läkemedelsrelaterade problem. Under vissa situationer som kan uppträda på
apotek, exempelvis om en patient har frågor av svårare karaktär kring sina läkemedel är
det mer fördelaktigt med apotekarkompetens menar en respondent. Apotekare brukar
oftare vara denna nyckelperson på apotek som övrig apotekspersonal vänder sig till vid
frågor och diskussion.
De flesta dagliga uppgifter löses med receptariehjälp, deras utbildning är gjord för det. Frågor av
svårare karaktär, prata med läkare eller ha djupare diskussion med patient så är apotekare mera
lämplig och är till nytta. Apotekarkompetensen är då bättre. Även för diskussion med kollegor,
bollplank, lite som specialist på apoteket6.
Alltså inga legala skillnader i arbetsuppgifter förutom läkemedelsansvarig mellan apotekare och
receptarier men i praktiken finns det definitivt olika roller tycker jag, svårare frågor kan
analyseras av en apotekare/…/Beror egentligen på hur man ser på apoteksverksamhet om det
handlar om att läsa receptet, rätt dosering, rätt preparat då finns det ingen skillnad. Om man ser
en vidare mening med apoteksverksamhet då absolut finns det apotekarroller på apoteket7.
18
Dock menar en del av deltagarna i studien att nyckelpersonen på apotek inte alls
behöver vara en apotekare och att det idag finns många receptarier med lång
arbetserfarenhet som har den rollen.
Nyckelpersonen kan lika väl vara en receptarie, i många apotek kan det vara en receptarie som
jobbat länge som alla på apoteket brukar fråga, så det behöver inte vara en apotekare8.
Nej jag tycker inte det finns något som en apotekare kan göra mer för att bidra med bättre
apoteksservice2.
En av respondenterna menar att apotekaren idag inte har någon övergripande roll på
apoteket, eftersom det inte finns befogenheter för att utvidga rollerna, men att rollerna
kan finnas.
Om man ska vara väldigt krass så är det expedition av läkemedel och ge råd om läkemedel, för att
det finns inga befogenheter för att kunna göra något annat4.
Läkemedelsansvarig
Samtliga respondenter tar upp att en apotekare har ett försteg när det gäller att få
tjänsten som läkemedelsansvarig. En del anser att apotekarens kompetens är mest
lämplig för att hålla ett kvalitetssystem på apotek. Vidare menar de att det finns en hel
del receptarier med lång arbetslivserfarenhet som kan klara av uppgiften, men tycker att
chansen är större att hitta de rätta kvalifikationerna hos en apotekare. Dessutom tycker
dessa respondenter att rollen som läkemedelsansvarig uteslutande borde innehas av en
apotekare eftersom det ger apotekaren en definierad yrkesroll, något som anses behövs.
Ja jag tycker att det ska vara en apotekare, alltså det måste finnas något som kittlar lite. Jag
kommer ihåg att när jag var läkemedelsansvarig så gick jag liksom flera steg bakåt för att utreda
ett problem/…/om en arbetsgivare ska utse en läkemedelsansvarig och får välja mellan en
apotekare och en receptarie så är chansen större att hitta de rätta kvalifikationerna hos en
apotekare6.
Ja det tycker jag, apotek handlar inte bara om att sälja, vi måste ha ett kvalitetssystem, och det ger
oss en definierad roll, det är något vi behöver!4.
En del andra kunde inte riktigt bedöma om apotekarna är mest lämpliga och anser att
det viktigaste att det är en person med lång yrkeserfarenhet på apotek. En receptarie
kan därför också klara av att vara läkemedelsansvarig.
Jag tycker att receptarie kan klara av det 3.
En av respondenterna har en helt annorlunda uppfattning gentemot övriga
respondenter och tycker att tjänsten som läkemedelsansvarig lika gärna kan innehas av
en apotekstekniker. Denna respondent tycker att rollen som läkemedelsansvarig inte
alls kräver någon form av djup kunskap. Respondenten menar därmed att apotekar- och
receptariekompetensen inte är nödvändig för tjänsten.
19
Alltså farmfacket har hakat upp sig på det här med läkemedelsansvarig att det ska vara en
apotekare. Alltså det är ingenting, det handlar ingenting om djup kunskap. En duktig tekniker kan
klara av det, det är bara enkla protokollgrejer. Jag tycker inte att kampen ska ligga där!1.
Specialistapotekare och terapiområdesexpert
En del av deltagarna nämnde att det idag finns en tjänst, så kallad specialistapotekare,
som vissa apotek kan ha. Specialistapotekartjänsten är en kvalificerad arbetsuppgift som
en apotekare kan anställas som, vilken går ut på att apotekaren bland annat försöker
hitta de frågor som kunderna på apoteket ställer och som personalen tycker är av
svårare karaktär. Specialistapotekare arbetar med att skapa material och utveckla
kompetensen bland apotekspersonalen samt medverka som ett extra stöd för apoteket.
Apotekarkompetensen anses tillföra mycket för just den tjänsten till skillnad mot vad
den kan tillföra för de ordinära arbetsuppgifterna på apoteken, menar en deltagare.
En respondent nämnde även att en apotekare kan ha rollen som terapiområdesexpert.
En sådan tjänst innebär att apotekaren är specialist inom ett visst terapiområde ex hjärt-
och kärl läkemedel. Anställda apotekare inom denna tjänst är dock väldigt få idag.
Apotekare gör en stor nytta på apotek om de anställs i specialisttjänster och inte i driften, alltså
expedition. Vi ska inte ta över receptariernas jobb, det är för dyrt för apotek att ha flera apotekare3.
Roller under monopol apoteksmarknad
Två av respondenterna talade om att det fanns speciella roller för apotekare på apotek
före omregleringen av apoteksmarknaden. Informationsapotekare var en sådan tjänst
som gick ut på att en apotekare ansvarade för att informera personal på olika apotek i
samma region om nya läkemedel. Rollen är inte lika tydlig idag. En annan respondent
nämnde att en apotekare kunde ha rollen som lokalt tjänstansvarig. En sådan roll stod
för kunskapsstöd och uppdatering för farmaceuter som genomförde bokad rådgivning.
Dessutom ansvarade den lokala tjänstansvarige för kompetensutveckling av
patientorganisationer och marknadsföring av tjänsten bokad rådgivning. En annan
likartad roll som apotekare på apotek kunde inneha kallades allmän farmaceutisk
specialist, som gick ut på att en apotekare ansvarade för kompetensutveckling av
apotekspersonalen. Sådana roller syns inte lika tydligt efter omregleringen av
apoteksmarknaden menar dessa respondenter.
Vidare menar en respondent att apoteken efter omregleringen snarare har varit mer en
del av detaljhandeln än hälso- och sjukvård vilket kan ha lett till en försvagad
apotekarroll.
Tycker att det fanns flera roller förut men nu känns det som om apotekarrollen har tunnats ut6.
Med tanke på att det har blivit ännu mer press på kortare köttider så har det liksom inte blivit
bättre, det snarare blivit sämre4.
Det har varit en större fokus på effektivitet, kortare köttider och försäljning än tidigare.
En av dessa respondenter menar dock att denna trend kan komma att ändras och menar
20
att apoteksverksamheten kommer att förbättras i framtiden. Mer om detta diskuteras i
stycket framtiden.
Vågen har liksom skjutits åt detaljhandelshållet efter omregleringen men jag tror och hoppas att
det kan komma att räta upp sig7.
Apotekaren, receptarien eller apoteksteknikern?
En respondent menar att apotek generellt har en stor betydelse för allmänheten och
flera patienter utnyttjar det som den första hjälpen i vårdkedjan. Flertal patienter söker
sig till apoteket för behandling av sina åkommor för att slippa långa väntetider i
vårdcentraler och akutmottagningar. Dock menar respondenten att det är svårt att veta
vilken yrkeskår på apoteket som främst bidrar med detta. Är det apotekare, receptarier
eller apoteksteknikerna?
Jag tycker att apotek har en stor roll i samhället, kunder har stor nytta och ser apoteket som det
första länken i vårdkedjan3.
Apotekarutbildningen
Nästan alla deltagare i intervjustudien anser att apotekarutbildningen är delvis relevant
för arbete på apotek. Apotekarutbildningen bygger på djupa grundkunskaper som inte
helt kommer till användning vid arbete på apotek. Dock anser vissa att
apotekarprogrammet bidrar till att apotekare lättare kan tillägna sig kvalificerade
arbetsuppgifter. När det gäller att klara av arbetsuppgifter vid den dagliga
apoteksdriften är majoriteten av deltagarna ense om att receptarieprogrammet är
tillräckligt och att det är onödigt att studera en längre utbildning. En del menar att
receptarieprogrammet räcker väl om studenten inte är intresserad av att arbeta inom
läkemedelsindustrin eller inneha kvalificerade arbetsuppgifter på apotek som
läkemedelsansvarig.
Nej jag skulle inte säga relevant, inte med tanke på hur apoteket ser ut idag12.
Jag skulle säga att den är delvis relevant, på lång sikt relevant 5.
Programmets kursomfång och användning av kunskaperna på apotek
Majoriteten av deltagarna anser att det råder brister i programmets innehåll och att det
inte är helt anpassat för att arbeta på apotek.
Från början när man första gången började sin praktik så kände man att man inte kunde
någonting, teorin och praktiken är helt olika9.
En del anser att det skulle behövas större fördjupande kunskaper inom farmakoterapi
(Läkemedelsbehandling av sjukdomar) och farmakologi (kurs som behandlar läran om
verkningsmekanismerna för de vanligaste läkemedelsgrupperna). Exempelvis vill
flertalet av deltagarna att det ska vara obligatorisk att läsa fördjupad farmakoterapi,
läkemedel och äldre samt en extra egenvårdskurs. En deltagare nämner också att det
borde finnas kurser med multiprofessionellt teamarbete, exempelvis att
21
apotekarstudenter samläser med läkarstudenter. Detta är något som behövs för arbete
på apotek och på sjukvården.
farmakoterapi är den mest relevanta kursen och som behövs för att jobba på apotek, det ligger
närmast verkligheten12.
Andra kurser som flertalet av deltagarna önskar sig ha i programmet är
kundkommunikation, kundpsykologi samt entreprenörskap. En deltagare menar också
att det finns gott och väl med utrymme för sådana kurserna under praktikperioden, som
anses vara onödigt långt. Att praktikkursen tillkommer under sista terminen på
apotekarprogrammet anses av majoriteten av deltagarna vara något negativt. En
deltagare tycker att det skulle vara mera gynnsamt att införa en delad apotekarpraktik,
att studenten efter två års studier gör en del av sin praktiktjänst samt att ha en
egenvårdskurs tidigare i programmet. Detta gör att studiegången och yrkesvalet blir
enklare och tydligare.
Det är helt annan värld. Man läser farmakologi typ i termin tre. Kurserna är inte i rätt ordning.
Mycket lär man på plats. Praktiken borde vara någonstans i mitten på utbildningen10.
En annan deltagare menar att fokuset på utbildningen bör vara mer koncentrerad runt
patienten.
de saknar att kunna argumentera och kunna informera en tredje man, det vill säga att kunna
informera patienten som inte har någon kunskap om läkemedel, det handlar om
kommunikationsbiten och sen kanske mer farmakologi13.
Den större delen av deltagarna har inte haft något behov/någon användning av
kemikunskaperna för att klara av arbetet på apotek. En del menar att det skulle vara
bättre med nedskärning av en del av fördjupningskurserna i kemi. Dock menar dessa
deltagare att detta är svårt i och med programmet inte endast är tänkt för att förbereda
studenterna för arbete på apotek. Sådana kurser är nödvändiga för arbete inom
läkemedelsindustrin och forskning.
Nej alltså tycker att kemikurserna är lite ”overkill” för att jobba på apotek, men tycker inte de ska
ta bort de, de är bra om man vill jobba någon annanstans!4.
Vidare menar en respondent att kunskaper som är relevanta för arbete på apotek utgör
en relativt liten del av det studenterna lär sig på apotekarprogrammet. Samtliga tycker
dock att grundkunskaper i kemi är viktiga för arbete på apotek.
Jo tillexempel om jag ska förklara för en kund varför NSAID-preparat inte är bra att ta om man är
astmatiker så bottnar det i någon kunskap om kemi, men kanske inte fördjupande kemi7.
Kunskaper från kurserna farmakognosi (kurs som behandlar naturprodukter som
framförallt används som läkemedel) och galenisk farmaci (kurs som behandlar
läkemedelsberedning och tillverkning) ansågs inte heller ha någon väsentlig betydelse
för att lösa problem i den dagliga apoteksdriften.
22
Ursäkta men varför har vi överhuvudtaget farmakognosi, den har totalt sprungit iväg från
verkligheten, jag vet inte, det var basen för apotekarprogrammet bakåt i tiden, men nu
finns det ingen anledning att ha den, men jag förstår att de kämpar för att få ha den kvar1.
En deltagare menade däremot att för tjänsten som specialistapotekare kan kunskaperna
i vissa kemikurser och andra kurser inom apotekarprogrammet delvis behövas.
När jag började jobba som specialistapotekare så fick jag bläddra tillbaka på gamla
kursböcker i farmakognosi, farmakologi och analytisk kemi3.
En hel del varierande åsikter har trätt fram gällande frågan om apotekarutbildningen
ska delas upp i olika inriktningar beroende på vilken framtida befattning en
apotekarstudent är intresserad av. En del anser att uppdelning är en intressant idé som
kan fungera i verkligheten.
Jo absolut, tycker till och med att det borde finnas tre inriktningar: apotek, klinisk farmaci och
läkemedelsindustri och man ska inte glömma att apoteksarbete behöver också klinisk farmaci-
delen7.
En respondent som är för detta förslag anser att Sverige borde efterlika
apotekarprogrammet i USA där alla apotekare utbildas till kliniska farmaceuter och för
att tjänstgöra på apotek och sjukhus. Vidare menar respondenten att
apotekarprogrammet i Sverige (speciellt Uppsala universitet) utbildar studenterna till
kemiapotekare. Andra tycker att idén om att separera utbildningen är någorlunda
olyckligt eftersom det exkluderar möjligheten för en apotekare att byta från en
befattning/bransch till en annan.
Nej tycker inte att det ska vara uppdelat för att hur kan man veta vad man ska jobba med från
början av sin utbildning, tycker inte man ska ta bort valmöjligheten2
att splittra utbildningen ser man inte som en fördel, det är bättre om man senare specialiserar sig,
exempelvis det här med klinisk farmaci13.
Skillnader mellan receptarie och apotekarutbildningen, mer nytta eller
slöseri?
En respondent som både är legitimerad receptarie och apotekare hävdade att
apotekarprogrammet gav en mycket bättre helhetsbild av saker och ting. Bland annat
märkte personen att de bredare kemikunskaperna gav en djupare förståelse och var till
hjälp för att besvara komplicerade frågor som kunde uppträda på apotek, något som inte
kunde åstadkommas när personen i fråga arbetade som receptarie. Respondenten
menade att receptarieprogrammet inte alls gav dessa tillgångar.
Jo jag tycker att apotekarprogrammet gav mig mycket bättre förståelse, alltså visst finns det flertal
kunniga receptarier med lång arbetserfarenhet men arbetserfarenhet ger inte kunskaper i kemi.
Nu får jag mer uppmärksamhet av personalen och de kommer och frågar mig, plus att jag kan ge
bättre svar än när jag jobbade som receptarie14.
23
Kompetens, självförtroende, inflytande och ledarskap
Kompetens
En del av respondenterna anser att de inte använder sin kompetens i de flesta
kundmöten. En av anledningarna till detta är bland annat att flertalet av kundmötena
anses vara enkla och bygger på rutinärenden.
nej jag använder inte mig av min kompetens i de flesta kundmöten, för att de flesta kundmöten är
enkla /…/ Grundkompetens i farmaci är väldigt viktigt men mycket på apotek görs på rutin3.
En annan anledning är att kundmötena (vid receptexpedition) i många fall handlar om
att patienten expedieras läkemedel som denne har haft under en lång tid. Det anses
därmed onödigt att ge information kring dessa läkemedel eftersom patienten redan har
stor erfarenhet av sin läkemedelsanvändning. Två av respondenterna menar att de
önskar sig ha kunnat använda sin kompetens men att det inte finns läge för det i och
med att ekonomi och tidsbrist utgör ett stort hinder på apotek. Fokusen på effektivitet
och korta köttider gör att tiden för varje kundmöte måste reduceras. Ekonomin är
därmed beroende av tiden, om en apotekare ska ha ett utförligare kundmöte så finns
risken att patienter som står i kön lämnar apoteket.
nej, för att det inte finns behov av det. Systemet är utformat så att man inte kan tjäna pengar på
annat än att sälja läkemedel per tidsenhet, kompetensen skulle kunna användas mycket mer om
incitament fanns4.
Det finns dock en viss enighet om att en stor del kompetensen kan behövas vid vissa
kundmöten. Den andra delen av deltagarna har uppfattningen att en apotekare brukar
använda sig av sin kompetens i de flesta kundmöten, utan att veta om det. En av
deltagarna menar också att apotekarkompetensen på apotek är av stor betydelse i
många kundmöten båda på receptexpedition och egenvården.
jag tror man använder sig av sin kompetens mer än vad man tror6.
En stor del av deltagarna menar att en blivande apotekare som arbetar på apotek idag
kan känna sig överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Speciellt gäller detta om
apotekaren inte har någon typ av kvalificerad arbetsuppgift (ex läkemedelsansvarig)
utöver de ordinära apoteksuppgifterna.
Slöseri med tid och kraft för att göra samma jobb, speciellt om man inte vill bli läkemedelsansvarig
eller chef8.
Större delen av deltagarna menar som tidigare nämnt att det är onödigt att utbilda sig
till apotekare om studenten endast vill arbeta på apotek.
Om man hundra procent vet att man inte vill jobba inom industrin och vill jobba på apotek så är
receptarieprogrammet bättre, det är mer inriktat på apotek än apotekare3.
24
Däremot tycker en mindre del av respondenterna att apotekarutbildningen är ett bra val
inför framtida tjänster på apotek. En deltagare är säker på att om arbetsuppgifterna och
rollerna utvidgas och att ersättning för nya apotekstjänster introduceras så kommer
apotekarkompetensen att behövas mycket mer. En del respondenter menar också att
apotekarkompetensen även med dagens arbetsuppgifter gör stor nytta för apoteken.
Apotekare tycks förstå sig bättre på doseringar och information från databaser än andra
farmaceuter. En deltagare menar att apotekarkompetensen i det längre loppet är
relevant och gynnsamt. Apotekarkompetensen skapar möjligheter att inneha
specialisttjänster på apotek samt ger den blivande apotekaren ett bättre självförtroende
och ett större logiskt tänkande jämfört med receptariekompetensen. En annan deltagare
menar att kompetensen ger möjlighet att dra djupare slutsatser samt att lära sig ett
arbetssätt. Apotekaren har under sin utbildning genomfört bland annat flera
laborationer och utredande uppgifter vilket tycks vara på ett indirekt sätt användbart på
apotek, exempelvis för tjänsten som läkemedelsansvarig.
Av min erfarenhet, jag kan bara tala om vad jag har upplevt så tycker jag att apotekare förstår sig
mycket bättre på doseringar och förstår sig bättre på FASS än receptarier, men det kan vara så att
jag jobbat med duktiga apotekare9.
En respondent tycker att apotekarens och receptariens kompetens kan jämföras med
läkarens och sjuksköterskans kompetens. Med det menar respondenten att apotekare i
förhållande till receptarie liksom läkare i förhållande till sjuksköterska har mycket
djupare och bredare kompetens.
Jag tycker att apotekare och receptarie kan visst jämföras med läkare och sjuksköterska, en
sjuksköterska har inte alls samma kompetens som en läkare, detsamma gäller det mellan
apotekare och receptarie7.
En annan respondent delar inte denna uppfattning och tycker att receptarien med
dagens receptarieprogram har en mycket god kompetens i förhållande till
apotekarkompetensen och menar att de två programmen har likartade skillnader i
kompetens som civilingenjör och högskoleingenjör.
Två deltagare menar därmed att den farmaceutiska kompetensen hos apotekare och
receptarier är lika stor och att apotekare inte ska förväntas få skilda roller på apotek.
Apotekare har dock haft mer utredande uppgifter under sin utbildning och kan därmed
dra djupare slutsatser.
Förut hade 60% av apoteken inga apotekare anställda, då var de receptarier som hade den
farmaceutiska rollen, men man hade några apotekare när det blev frågor som hade med
hållbarhet, hållfasthet, komplicerade interaktioner, vilka typer av preparat, då är det apotekarna
har den kunskapen. Farmakoterapikunskaperna är egentligen samma sak för apotekare och
receptarier, det finns stora likheter där, den biten är samma sak13.
25
Självförtroende, inflytande och ledarskap
Självförtroende
Apotekare har bättre självförtroende och kan lättare bli läkemedelsansvarig eller chef1.
En del respondenter upplever att en apotekare på apotek oftare har ett bättre
självförtroende jämfört med övriga farmaceuter. Apotekarnas längre utbildning anses
vara en bidragande orsak till det större självförtroendet i förhållande till receptariernas.
Den längre utbildningen anses ge en större kompetens och resulterar i att apotekarna
”vågar mer”.
man märker att en apotekare är tryggare i sin yrkesroll4.
Vidare menar en respondent att en apotekare lättare än receptarier kan exempelvis
motsätta sig ett generikautbyte om de märker att en patient inte klarar av det, vilket kan
tolkas som att apotekare har större inflytande över patientens läkemedelsanvändning
än vad receptarien har.
jag misstänker att apotekare kan i alla fall om man har lite mer erfarenhet kan liksom lättare säga
nej till exempel till ett generikabyte, om det inte är lämpligt för patienten, för att vi måste se till
patienten1.
Ledarskap
I vissa intervjuer diskuterades apotekschefskompetensen på apotek, om det var mer
lämpligt att anställa apotekare istället för andra yrkeskårer. De flesta deltagare hade
uppfattningen att det är fördelaktigt med en person med farmaceutisk bakgrund
eftersom den har en bättre koll på apoteksverksamheten. Deltagarna utesluter dock inte
receptarier eller andra yrkeskategorier från att inneha den rollen. Dessutom menar en
deltagare att en apotekstekniker med goda chefsegenskaper också kan klara av den
rollen.
Apotekschef kräver så att säga inga kunskaper i farmaci men man ska ha ledarroll och ha goda
chefsegenskaper, en duktig tekniker med goda chefsegenskaper kan bli apotekschef3.
Samtliga deltagare tycker att det viktigaste att en apotekschef har ett sinne för ledarskap
och självförtroende. Tendensen att hitta sådana egenskaper tycks dock finnas hos
många apotekare, menar en del av deltagarna.
Det är bra att personen har farmaceutisk bakgrund för att man har bättre bild på verksamheten
men det behöver inte nödvändigtvis vara en apotekare, men det är en vettig uppgift för apotekare3.
Apotekarens roll inom läkemedelsanvändningen i samhället
Detta ämne tillkom efter de två första intervjuerna och skrevs därefter till i frågeguiden
och berörde apotekarens roll inom folkhälsan. Vissa av deltagarna ansåg att en
apotekare tillsammans med övrig apotekspersonal (receptarier och tekniker) har haft
en roll i att förbättra läkemedelsanvändningen i samhället.
26
absolut, och jag tror det som har varit problem är att vi har aldrig fått betalt för det vi gjort,
(utöver försäljning) att vår roll har inte uppmärksammats och inte fått någon status 11.
Om jag utgår från mig själv så ja, jag bidrar med god patientsäkerhet, jag försöker ge kunden god
rådgivning kring bland annat dosering. Men en receptarie kan också ha den inställningen9.
Resterande tycker dock att rollen finns men är osynlig och behöver synliggöras. En
respondent menar också att det svenska apotekssystemet idag inte är utformat för att
apotekaren på apotek ska kunna bidra med den rollen.
Jag tycker att apotekare har en stor roll men idag är det inte riktigt på plats, men den borde ha en
stor roll i samhället6.
Allmänhetens och kundernas syn på apotek och apotekarens roll
Samtliga deltagare menar att de upplevt varierande syn av allmänheten och kunderna
på apotekaren och apotekarrollen. Deltagarna menar att de dagligen möter på kunder
som ser apoteket som en distributionscentral där det viktigaste för kunden verkar vara
att hämta ut sitt läkemedel, snarare än att få rådgivning kring sina läkemedel.
Jag ska bara hämta ut mitt läkemedel hör man dagligen av en hel del kunder, vissa är faktiskt bara
på apotek för att hämta2.
Dock finns det också flertal kunder som har ett stort förtroende för apotekaren och
apotek i allmänhet och utnyttjar apotek i hög grad för rådgivning kring läkemedel och
sjukdomar. En respondent menar också att vissa kunder känner sig tryggare när de
samtalar med apotekare än en receptarie, vilket säger att apotekaren fortfarande utgör
en stor betydelse för allmänheten.
Många kunder känner sig tryggare när de talar med mig eller någon annan apotekare, de frågar
var är apotekare?9.
En del av respondenterna har observerat att många kunder blir förvånade när de får
rådgivning.
Igår hade jag en kvinna bara som hade frågor om sina mediciner: kan jag fråga dig om det sa hon?
då tänkte jag, ja det klart du kan, vem ska du annars fråga liksom? /…/Många har ingen aning om
oss4.
När man väl börjar prata med en kund så kan de säga” Oj vad mycket ni kan, ni kan ju lika mycket
som läkarna”, och jag tänker: ja men självklart, visste inte du det?1.
Vidare menar respondenterna att vissa kunder är allmänt ointresserade av
apoteksservice och det finns flera som helst vill diskutera sin läkemedelanvändning med
läkare, det vill säga att de har ett förtroende för en annan stor yrkeskår.
27
Orsaker till den försvagade apotekarrollen och kundernas syn på
apotekaren
Att kunderna blir förvånade när de får råd, att kunderna ser apoteken som en
distributionscentral och att kunderna är ointresserade av apotekens tjänster är tecken
på att apotekspersonalens roll inte är så stor bland en del av befolkningen. Om det är
apotekarens, receptariens eller apoteksteknikerns roll är dock svårt att avgöra.
Bakomliggande orsaker till den förmodligen försvagade rollen för apotekaren
diskuterades i samtliga intervjuer.
Jag skulle inte säga att apotekaren har fått en försvagad roll, den har alltid haft en svag roll, det är
ingen skillnad idag från tidigare11.
Okunskap
Samtliga deltagare tycker att det råder en okunskap om farmaceutyrken i Sverige. En
deltagare menar att apotekaryrket generellt är underskattat i Sverige och en stor del av
befolkningen har ingen aning om vad en apotekare eller apotekarutbildningen är.
Det var någon gång en kille som kom in på apoteket och frågade: men hur många dagar har du
studerat för att bli apotekare8.
Monopolet
En av orsakerna till okunskapen är att apotekaryrket inte har marknadsförts på grund
av monopolet. En respondent menar att apoteket under monopolet har lytt
statsmakternas förväntningar och utrymme för egna initiativ har därmed inte funnits.
Apotekaren har en hög status i andra länder eftersom det bara är apotekare som äger apotek, så
är inte fallet i Sverige11.
Köttider och effektivitet
Fokusen på effektivitet och korta kötider både före och efter omregleringen tycks också
ha varit orsaker till en försvagad apotekarroll i samhället. Den hetsiga miljön på flera
apotek gör att apotekarna inte hinner med att exempelvis ge bra kundmöten vilket
resulterar på sikt i försvagad roll. Dessutom kan dagens koncentration på försäljning
också medfört att apotekare och apotekspersonalen i helhet ses som försäljare.
Fyra minuter ska det ta, inklusive att hämta läkemedel, jag tyckte det var jättekul att jobba på
apotek, men jag tyckte det var lite kunder där man verkligen fick sitta och utreda (om deras
läkemedel)1.
Inte många verksamma apotekare på apotek
En deltagare menar att apotekaryrket rent historiskt har varit i förändring,
allmänhetens syn och utbildningen har därmed inte hängt med. Andra menar också att
det inte har varit särskilt många verksamma apotekare på apotek, speciellt före
omregleringen, vilket kan ha gjort att intresset om att driva apoteksfrågor från en
apotekare inte har funnits.
28
sen så har det inte funnits så många apotekare som jobbat på apotek4.
Farmaceut
Dessutom menar två respondenter att införandet av begreppet farmaceut har skapat en
förvirring för allmänheten om apotekspersonalens olika utbildningar och kompetens.
Tror mycket handlar om att man inte vet vad skillnaden mellan receptarie och apotekare är och då
får apotekare ingen status heller11.
Apotekarnas fel
En del av deltagarna har uppfattningen att apotekarna själva har varit orsaken till den
försvagade rollen, de menar att apotekarna har varit ”fega” (speciellt före
omregleringen) med att säga ifrån och bidra med egna initiativ.
apotekarna har varit mesiga att säga emot, har inte kommit ut med initiativ, speciellt innan
omregleringen5.
En liten del av deltagarna menar också att det råder ett allmänt farmaceutisk dåligt
självförtroende. Vidare menar dessa att många apotekare (och receptarier) är rädda att
ge råd samt rädda att säga ifrån en kund som inte vill ha råd, apotekarna lyder lagboken
exempelvis generikautbytet.
Ett kvinnligt yrke
En deltagare tror att apotekaren genom åren har haft en svag roll eftersom det under en
lång tid varit ett kvinnodominerat yrke.
den tredje och värsta orsaken tror jag helt enkelt det klassiska otäcka fenomenet att när kvinnor
börjar utbilda sig till någonting så får det låg status /…/ jag tror det finns en del där också,
tragiskt12.
Annat än farmaci
Diskussioner mellan kund och farmaceut kring generikautbytet och läkemedelsförmån
nämndes också vara en anledning till den mindre utnyttjade apotekarrollen enligt en
respondent. Personen menar att dyrbar tid går ut på att förklara för kunden om
månadens vara och högkostnadsskyddet.
Men förtroendet från patienterna för oss är generellt ganska lågt. Kunderna tror inte på oss, en
liten andel har respekt och tro. De flesta litar på sin läkare trots våra kunskaper. Det är allmänt på
grund av systemet som Sverige har, det här med generiskt utbyte, det är ju kaos på apotek. Mycket
går åt annat än farmaci. Varje samtal börjar med: vill du byta mot något billigare, då säger de
varför det? Den tiden kunde man istället utnyttja för att ge råd. 10.
En annan deltagare menar att en del av allmänheten ser apoteket som ett
försäljningsställe och att försäljningen har sänkt statusen av apotekare och apotek.
29
Kommunikationen med patienten
Bristen på kommunikationskurser under apotekarutbildningen nämns också som orsak
till brist i rådgivning och därmed försvagad roll för apotekarna. En respondent har
dessutom observerat att flera apotekare inte kan förklara/översätta farmaceutiska
termer för kunderna. Detta leder i sin tur till att kunderna inte tar sig an den information
som en apotekare ger.
dels att apotekare inte är bra på att förklara farmaceutiska termer för kunder, de kan inte
översätta informationen till kunder som inte har någon bakgrund, det leder till dålig
kommunikation, apotekare kan inte vanliga språket8.
Apotek får inte betalt
Att apoteken endast tjänar på försäljning av läkemedel anses också vara en orsak. För att
apotekare ska förstärka sin roll krävs tillsättning av kvalificerade tjänster på apotek.
Sådana tjänster kan apoteken i dagsläget inte klara av att driva utan någon form av
ekonomisk ersättning. Ekonomiska incitament är viktiga för apotekarna och apotek ska
kunna visa vad de kan bidra med.
Det beror på vad statsmakterna vill ha apotekarna till? Man utbildar dem i fem år som kostar
jättemycket och jag menar man får det man betalar för, jag menar jag skulle kunna fiska upp flera
interaktioner på en patients läkemedelslista men jag gör inte det, det är ingen som betalar på det,
jag skulle gräva min grav och de andra kunderna kommer lämna apoteket4.
Vi sitter med enorma kunskaper som kan utnyttjas men ersättning behövs1.
Arbetssättet
Två respondenter menar också att arbetssättet på apotek kan tyckas se "enkelt” utför
vissa kunder. Vissa kunder har uppfattningen att en apotekare ”bara hämtar” ett
läkemedel från ett skåp. I själva verket är arbetssättet mer invecklat och kräver att
apotekaren bland annat kontrollerar dosering, indikation och kvalitet på förpackning av
ett läkemedel.
Jag har haft en kund som tyckte varför ska man ha en apotekare eller en receptarie, det kan lika
gärna vara en kassörska som gör det. Jag försökte sedan förklara att det inte bara handlar om det
utan vi tittar alltid på dosen, kollar om det är rätt läkare, rätt indikation, det är så mycket mer än
att lämna ut. Ibland ser det ut så. För oss (farmaceuter) är det självklara men kunden vet inte9.
Läkarförbundet
En deltagare menar att läkarkåren kan ha varit ett hinder för utvecklingen av
apotekarrollen vilka ogärna vill lämna ifrån sig en del av sina ansvarsområden. Svenska
läkare har under historiens gång arbetat med att exempelvis begränsa
förskrivningsrätten av andra yrkeskårer.
läkarna har svårt att släppa ifrån sig ansvaret, det här med förskrivningsrätt 12.
30
det finns till och med läkare som inte vill att apotekspersonalen ska prata med kunden om
sjukdomar och sådant, utan att allt ska bara handla om läkemedel13.
Framtiden
Införandet av nya aktiviteter/tjänster
Journalsystem
En respondent förmodar att apotekare i framtiden kommer att kunna ta del av
patientens journaler lik annan hälso- och sjukvårdspersonal. Journalsystemen kommer
att bland annat förbättra kundmöten och rådgivning mellan apotekare och patient samt
bidra med utbildning av patienten på sina läkemedel och inför läkarbesöket. För att
åstadkomma detta bör kurser med anknytning till journalföring introduceras på
apotekarutbildningen. Införing av journalsystem på apoteken kommer att på sikt bidra
med bättre läkemedelsanvändning och patientsäkerhet i samhället samtidigt som det
kommer att utöka apotekarens roll på apotek. Eftersom apotekare har goda kunskaper
inom läkemedelsanvändning kommer de med hjälp av tillgång till journaler kunna ge
förslag till läkare om utsättningar av läkemedel.
Läkemedelsgenomgångar
Majoriteten av deltagarna i studien menar att läkemedelsgenomgångar är en ypperlig
uppgift för en apotekare på apotek i framtiden. Med det menar respondenterna att
apotek kommer vara en anslutning till hälso- och sjukvårdskedjan till skillnad från
situationen idag då det betraktas mer som en del av detaljhandeln.
Läkemedelsgenomgångarna kommer att kunna hållas av apotekare som arbetar på
apotek antingen på apotek eller i samarbete med apotek exempelvis närliggande
vårdcentral och sjukhus. Läkemedelsgenomgångarna innebär att apotekare går igenom
patientens läkemedelslista och ser till om det finns behov av ändringar/utsättningar
gällande läkemedelsinteraktioner och biverkningar av läkemedlen. För att möjliggöra
detta bör apotekarprogrammet vara mera inriktat på kommunikation; mötet med
patienten och klinisk farmaci menar en respondent. I dagsläget i Sverige är det läkaren
som har det övergripande ansvaret för läkemedelsgenomgångarna. En del respondenter
är kritiska mot detta och menar att läkarna är väldigt kompetenta inom flera medicinska
grenar men att apotekarna har en bättre kunskap om läkemedel. För att introducera
läkemedelsgenomgångar för apotekare på apotek krävs tillgång till journaler, något som
idag inte finns.
få lära sig klinisk erfarenhet, vi är duktiga på vetenskap men dåliga på erfarenhet, det skulle vara
svårt att utreda patientens behandling utan att ha tillgång till journaler, vi är ett
legitimationsyrke, enligt lag så ska vi föra journal ur alla våra patienter, det gör vi inte, varför?1.
Majoriteten betonar att introduktion av läkemedelsgenomgångar i apoteksväsendet
kräver någon form av ekonomisk ersättning av staten. Det beskrivs nästan som omöjligt
att klara av att erbjuda sådana tjänster utan någon ersättning. För att möjliggöra detta
måste apotekare helst i ekonomiska termer redovisa för statsmakterna om
31
samhällsvinsterna av läkemedelsgenomgångar på apotek. En respondent menar att
artiklar och bloggar kan uppmärksamma politiker om behovet av
läkemedelsgenomgångar i samhället.
En annan respondent menar att receptarier också kommer att utgöra en stor roll för
läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar som inte kräver en diskussion med
förskrivare kan tänkas utföras av en receptarie medan läkemedelsgenomgångar av mer
utredande karaktär är apotekarkompetensen mera fördelaktigt.
En respondent är dock skeptiskt till läkemedelsgenomgångar utförda av apotekare och
menar att rollen kräver en hel del kunskaper i diagnostik. Läkarna är därför mer
lämpliga att ansvara för det, alternativt att apotekarprogrammet ändras till att omfatta
fler kurser inom klinisk farmaci.
det handlar inte bara om ekonomin, vi saknar kunskaper i diagnostik, det är svårt att införa
läkemedelgenomgångar8.
Förskrivningsrätt
Majoriteten av respondenterna tycker att en apotekare ska kunna ha en viss
förskrivningsrätt likt situationen i Storbritannien. Dessa menar att apotekare, även med
dagens apotekarutbildning har kunskaperna att exempelvis kunna förlänga ett recept
för patienter med kronisk läkemedelsbehandling exempelvis p-piller och
blodtryckssänkande läkemedel.
/…/ Istället för att avlasta vården så hänvisar vi till vården för att man på egenvården inte får ge
så mycket råd. En apotekare borde ha mer frihet och töja på gränserna. Vi borde förskriva, jag
förstår att man inte kan exempelvis förskriva antibiotika för att man måste kolla med prover men
om jag märker att en kund har eksem och att en mild kortisonkräm inte hjälper så borde jag kunna
förskriva en medelstark kortisonkräm. Jag har svårt att förstå varför en sjuksköterska kan
förskriva men inte en apotekare. Vissa indikationer och sjukdomar kan vi faktiskt, vi borde kunna
förskriva sådant. Och på egenvården att vi inte får rekommendera att ta en Ipren och Alvedon ihop,
det ät helt löjligt. De drar inte nytta av vår kompetens9.
Införandet av journalsystem är dock väldigt viktigt för att möjliggöra detta. En del av
respondenterna menar dessutom att kampen inte bara ska ligga där. Apotekare skulle
kunna ha en förskrivningsrätt inom ett visst terapiområde samt kunna bidra med
exempelvis även utsättning av läkemedel.
Förskrivningsrätt för apotekare, ja om det skulle finnas tillgång till journaler, så skulle det bli helt
klart rimligt5.
En del respondenter menar att detta inte är omöjligt och jämför fallet med
distriktsköterskornas vunna kamp om förskrivningsrätt.
ja inte omöjligt på sikt, distriktssköterskan har ju gjort det. Man ska börja i liten skala för att öka
förtroendet, men det är väldigt lång väg att gå. Förlänga ett recept är bra för patienterna och
apoteket. Intressant tanke men lång väg6.
32
En minoritet av respondenterna menar dock att förskrivningsrätt kan bli problematisk.
Dessa menar att apotekare till skillnad från läkare saknar kunskaper i diagnostik. Men
idén tycks ändå vara intressant och möjligt om apotekarutbildningen skulle få vissa
ändringar. En respondent menar att förlängning av exempelvis ett recept kan tillämpas
inom framförallt ett smalt terapiområde med minsta förskrivna förpackning. Detta för
att patienten efter det förlängda receptet skall kunna vända sig för vidare utredning med
sin läkare gällande sin behandling och sjukdom. När det gäller svårare behandlingar och
mer komplicerade patientfall skall förskrivningsrätten för apotekare inte tillämpas
eftersom det skulle medföra risker för patienten, menar en respondent. En annan
deltagare menar att det dessutom är viktigt för apotekare (som kommer att ge förlängt
recept) att uppmana patienter att boka ny tid hos sina läkare i syfte att förbättra sin
läkemedelsbehandling samt minimera riskerna med sjukdomen. Majoriteten av
deltagarna menar att förskrivningsrätten för apotekare skulle kunna öka apotekarens
roll på apotek och i samhället. Dock misstänker en del av deltagarna att
förskrivningsrätt för apotekare kommer att få flera motargument från läkarkåren.
ja det skulle vara något för att särskilja apotekare och receptariers roller på apotek, att apotekare
får ansvar för det eftersom de har längre utbildning och större kompetens, men jag tror det
kommer vara lång väg, lång tidsaspekt, och läkarkåren är rädda för sitt yrke, jag tror mycket
handlar om det, de vill inte släppa ifrån sig ansvaret11.
Två deltagare tycker inte att förskrivningsrätt är något väsentligt varken för att utöka
apotekarens roll på apotek eller vara till nytta för patienten.
Förlänga recept i Sverige finns idag genom att man ringer till läkaren och ber om det. Men detta är
i för sig inget som gör att apotekare får bättre roll8.
Fler läkemedel utan recept
En följdfråga som diskuterades i samband med framtidsutsikterna för apotekare på
apotek handlade om huruvida en ändring från receptbelagt till receptfritt läkemedel
skulle innebära en större roll för apotekare inom egenvården.
En del respondenter menar att receptbefrielsen av vissa tänkbara läkemedel å ena sidan
kan vara något som förstärker apotekarens roll på apotek, å andra sidan utgöra en viss
fara för allmänheten. Det finns spekulationer bland vissa respondenterna om att
allmänheten har en okunskap gällande receptfri handel och en stor del har
föreställningen om att receptfria läkemedel är ofarliga och saknar allvarliga
biverkningar. Dock menar en del av deltagarna att om den receptfria handeln skulle bli
mera strikt, genom att en patient endast efter dialog med apotekare (och eventuellt
receptarier) kan få tillgång till ett receptfritt läkemedel så skulle detta fungera.
Fenomenet kan vidare troligen leda till en ökad roll för apotekaren och apotek av
allmänheten.
33
Det är farligt att göra flera läkemedel receptfria för att kunder tror automatiskt att receptfritt är
ofarligt, men om man skulle tillföra ”over-the counter ”som i andra länder så kan det fungera. Och
ja, det skulle ge ökad roll för apotekare, men man ska vara försiktig1.
Flera läkemedel utan recept skulle kunna öka rollen. Det är ju en trend internationellt, tror det
kommer i Sverige ex blodfettbehandling. Det finns ju redan diagnossättning på apotek tillexempel
receptfria triptaner, det står att patienten ska uppfylla tydliga symptom på migrän för att köpa
den- borde vara mer diagnostisering så apotekspersonal ställer delvis diagnos tycker jag6.
En deltagare tycker att det självklart borde finnas flera receptfria läkemedel eftersom
det redan idag finns receptfria läkemedel som inte borde vara det och som till och med
säljs på vanlig varuhandel
jo, det tycker jag, man kan tänka sig vissa harmlösa receptfria läkemedel kan finnas ute på
egenvården men alltså inte på vanliga butiker, Ipren säljs ju receptfritt, det är inte helt ofarligt4.
De flesta deltagare menar också att fler receptfria läkemedel skulle vara problematiskt
eftersom apotekare anses ta över läkarens arbetsuppgifter samt sakna kompetensen att
ställa en diagnos, likt fallet med förskrivningsrätten för apotekare.
Apotekaren ska inte blanda sig i att ställa diagnos5.
Förbättringar av befintliga tjänster på apotek
Rådgivning och mötet med kunden
Samtliga respondenter menar att apotekare borde vara mera delaktiga på egenvården i
syfte att förbättra rådgivningen. Majoriteten menar däremot att rådgivningen på
egenvården också är en vettig arbetsuppgift för receptarier. Apotek kan dock gynnas av
att ha apotekarkompetens och apotekare kan användas som specialister vid svårare
frågeställningar menar vissa deltagare.
Tillexempel om det är en kund som inte verkar vilja ha råd så tycker jag att apotekarna ska ibland
våga köra över kunden, ge information även om kunden inte vill, kunden kommer uppskatta det. De
vet inte om att den här informationen faktiskt kan rädda deras liv, man hör ju hur mycket problem
det finns med felmedicinering och felanvändning av läkemedel1.
En respondent tycker att kunden i nästan alla kundmöten (både på receptexpedition och
på egenvård) kan få tillgång till värdefull information kring sitt läkemedel som de
tidigare inte visste om. Detta nämns också vara möjligt att tillföra även med dagens
press på korta köttider. Apotekarna och övriga farmaceuter ska på egen hand
uppmärksamma och öka medvetenheten för allmänheten om sina roller, menar
respondenten.
Jag tror att genom att man gör ett bra jobb så ökar medvetenheten om apotekarens och apotekets
roll6.
34
Bokad rådgivning
Flertalet av deltagarna menar att bokad rådgivning är en vettig uppgift för apotekare i
framtiden. Bokad rådgivning kräver djupgående utredning och apotekarkompetensen är
i förhållande till receptariekompetensen att föredra.
Specialistapotekartjänster
En respondent menar att apotekare i framtiden ska kunna anställas mer inom
specialistapotekartjänster och tycker att apotekare kan tillföra väldigt mycket för
apoteksverksamheten exempelvis kompetensutveckling av apotekspersonal. Som
tidigare nämnt är flera respondenter också positiva till att se flera apotekare som
läkemedelsansvarig farmaceut i framtiden.
Framtidsbehovet av apotekare
Samtliga deltagare i studien menar att det rollerna och arbetsuppgifterna som behöver
utvidgas och antalet blivande apotekare på apotek ska vara detsamma som idag. Antalet
anställda apotekare ska dessutom vara mindre i förhållande till antalet receptarier, men
apotek gynnas av att åtminstone ha en apotekare anställd menar en respondent.
Slutligen tror de flesta deltagarna att apotekarkompetensen kommer att vara till större
nytta om nya tjänster introduceras inom apoteksväsendet.
Nej behövs inte fler apotekare men behövs flera uppgifter för apotekare. Våga ta för sig,
visa vad man vill, visa fram fötterna6.
det är apotekarna själva som måste komma med initiativ, skriva debattartiklar och
remisser för att öka medvetenheten om rollerna6.
35
Diskussion
Varför försvagad roll?
Rollen för apotekare på apotek har genomgått stora förändringar från att ha inneburit
tillverkning av läkemedel till att idag omfatta distribution och information. Studien visar
att apotekarrollen på apotek i Sverige idag är generellt odefinierad och delvis försvagad.
Flertalet av deltagarna anser sig vara överkvalificerade för att arbeta på apotek. Detta
stämmer väl med vad Gilbert (1998) beskriver (att apotekarna anser sig vara
överkvalificerade för arbete på apotek) (sid10), och synen har inte förändrats sedan
dess. Orsaken till den troligt försvagade rollen tros ha berott på bland annat det forna
apoteksmonopolet, mindre fokus på farmaci på apotek och avsaknad av ekonomiska
incitament från staten.
Studien visar att det idag finns en misstanke om att apoteksverksamheten fokuserar allt
mindre på farmaci och läkemedelsrelaterade kunddialoger, något som forskargruppen i
samhällsfarmaci på Uppsala universitet också konstaterar (Nygren, 2012b).
Forskargruppen visar att medicinsk dialog på apotek idag är en bristvara. Att rollen kan
ha försvagats av detta är därför inget förvånande, i och med att dialogen med patienten
är det viktigaste sättet att visa allmänheten om apotekarens och farmaceutens roll och
kompetens. Hur ska kunderna erkänna apotekarnas kompetens om apotekarna själva
inte visar den?
Dessutom nämner en respondent att apotekaryrket inte har haft någon status på grund
av att det under en lång tid har varit kvinnodominerat. Detta påstående nämndes i viss
mån även av Stanfors och Öberg (2007), som menar att apotekaryrket sedan 1945 har
gått från att vara mansdominerat till att bli kvinnodominerat. Vidare menar Stanfors och
Öberg (2007) att kvinnodominerande arbeten under historiens gång oftare varit lägre
betalda samt mindre statusfyllda och dessvärre mindre attraktiva. Detta kan parallellt
kopplas till sjuksköterskans status och roll. Sjuksköterskan har varit ett
kvinnodominerat yrke som har haft en lägre status och varit underordnat i förhållande
till läkare (Albinsson och Arnesson, 2000).
Apotekarens arbetsuppgifter och roll idag
Apotekarens arbetsuppgifter i den dagliga driften på apotek är i stort sett samma som
receptariens. En stor del av deltagarna menar att anställda apotekare i den dagliga
apoteksdriften inte gör någon större nytta än övriga farmaceuter. En del av dessa menar
att det idag inte finns någon större vinst (förutom lönemässig) med att arbeta som
apotekare på apotek. De menar dessutom att inte heller samhället tjänar på att ha
apotekare på apotek. Trots detta finns det ändå deltagare som hävdar att apotek gynnas
av att ha apotekare och att apotekare även om det inte syns, har en stor roll inom
folkhälsan. Det ”lilla” extra som en apotekare gör ska vi kanske inte helt bortse ifrån. Ett
exempel på detta visas i en studie av Westerlund et al (1999) som indikerar att
apotekare på apotek i förhållande till andra yrkeskategorier (receptarier och
36
apotekstekniker) var de som upptäckte flest läkemedelsrelaterade problem hos
patienter.
Utbildningen
Om apotekare och receptarier utför i stort sett samma formella uppgifter på apotek,
varför finns det då överhuvudtaget två olika farmaceutiska utbildningar? Vad tjänar
samhället egentligen på att utbilda apotekare som vill arbeta på apotek? Eller ska
apotekarna inte längre arbeta på apotek utan finna nya roller i andra branscher, vilka i
så fall? Å ena sidan har bland annat AstraZeneca varslat flertal apotekare från sina jobb
och läkemedelsindustrin har de senaste åren minskat kraftigt, å andra sidan verkar
apotekare konkurrera med en stor yrkesgrupp, receptarierna, om tjänsterna inom
apoteksverksamheten. Så vart ska apotekarna ta vägen? Att utveckla rollen för
apotekare på apotek kan vara ett sätt att rädda apotekarna från att i framtiden hamna i
en arbetslöshetskris. Det är därför viktigt för apotekare att hitta nya roller på apotek.
Med dagens arbetsuppgifter är apotekarutbildningen inte helt relevant och samtliga
deltagare är ense om att ändringar kan förbättra yrket. Grenad utbildning är dock
fortfarande osäkert och ändringar inom detta är därmed inget enkelt enligt deltagarna.
För att utreda detta kan framtida studier inrikta sig på vad apotekarstudenterna och
samhället anser om detta. Vill studenterna helst ha en grenad utbildning så att de
inriktar sig på de kunskaper som är relevanta för sin framtida befattning och vad vill
staten med apotekare? Ska de arbeta på apotek och så vidare? Helst borde den grenade
utbildningen vara utformad så att den inte snävar av arbetsmöjligheterna för
apotekarna. Den ska med andra ord vara anpassad till hur arbetsmarknaden ser ut, men
arbetsmarknaden kan i för sig i Sverige ändras från tid till en annan och därför kan en
grenad utbildning vara svår att införa.
Framtida förändringar på apotek
En stor del av deltagarna är positiva till införanden av förändringar i
apoteksverksamheten och ser det som ett sätt att synliggöra apotekarens roll i
samhället. Speciellt ses detta hos de deltagare som arbetar/har arbetat för utveckling av
apotekarens roll på apotek.
Vidare menar mesta delen av deltagarna att apotekarkompetensen kan komma att
behövas betydligt mer om förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och andra
kvalificerade tjänster introduceras på apotek, men sådana tjänster finns inte idag och
frågan är om de kommer att finnas i framtiden.
Läkemedelsgenomgångar och behovet av dem
Vi vet idag att det råder stora brister i dagens apoteksdrift (se introduktion) och
läkemedelsanvändningen i samhället, och apotekarens roll inom detta lyfts fram i flera
debattartiklar. Insättandet av kvalificerade tjänster på apotek så som
läkemedelsgenomgångar räknas till en av lösningarna, men apotekarna betonar att detta
37
är nästan omöjligt utan någon ekonomisk ersättning av staten. Är statsmakterna villiga
eller intresserade att införa lösningar för de läkemedelsrelaterade problemen i
samhället och utnyttja apotekarnas kompetens? Behöver Sveriges hälso- och
sjukvårdssystem ta mer vara på apotekarkompetensen eller är det tillräckligt bra som
det är idag? I handlingsplanen för effektivare läkemedelsanvändning av Hägglund och
Knape (2012) nämns läkare mer än 70 gånger, farmaceut 5 gånger och apotekare endast
1 gång. I handlingsplanen finns det inga tecken på framtida statliga incitament för
apoteksverksamhet som inkluderar kvalificerad rådgivning vilket kan tolkas som att
staten inte ser eller vill se nyttan med apotekare.
Förskrivningsrätt och Journalsystem
När det gäller förskrivningsrätt för apotekare tycker flertalet av respondenterna att det
är något som kan öka apotekarens roll på apotek. De är emellertid osäkra på om
apotekarkompetensen idag räcker för den rollen. Men räknas specialistsköterska och
tandläkarprogrammen som tillräckliga för förskrivningsrätt? Borde då inte också
apotekarutbildningen räknas som tillräcklig när utbildningens huvudfokus är just
läkemedel? Förskrivningsrätt för apotekare tillämpas i Storbritannien och det har hittills
inte dykt upp några problem med det, så varför skulle det uppkomma problem om detta
införs i de svenska apoteken. I själva verket sker det ju dagligen en viss diagnostisering i
egenvården genom att apotekare/receptarie/apotekstekniker försöker hjälpa kunden
att hitta rätt läkemedel för rätt sjukdomstillstånd trots att de har begränsade kunskaper
i diagnostik. Det är inte heller meningen att förskrivningsrätten ska gå överstyr, det ska
helst innefatta förlängd förskrivning av läkemedel inom ett visst terapiområde, till vissa
patienter och med hjälp av journalinformation. Att få tillgång till journaler är nog det
första starten för att möjliggöra förskrivningsrätten. Apotekare (och receptarier) klassas
enligt lagen som hälso-och sjukvårdspersonal och ska likt annan hälso- och
sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterska, psykolog, terapeut etc.) få tillgång till
journaler samt föra journaler över en patients tillstånd. Men detta är något som inte sker
idag. För att möjliggöra förskrivningsrätten för apotekare kan fortutbildning på
apotekarprogrammet vara ett alternativ, likt fallet i Storbritannien (Emmerton et al,
2005).
Apotekarnas ansvar
Slutligen är det viktigt att ha i minnet att det är apotekarna själva som måste komma
med initiativ för att öka medvetenheten för statsmakterna och allmänheten om sin
tänkbara nytta. Det är ingen annan som har ansvaret att göra det för dem.
Begränsningar och brister med studien
Eftersom detta är en kvalitativ intervjustudie så finns alltid en viss intervjuareffekt.
Bland annat visste respondenterna att intervjuaren var en apotekarstudent vilket kan ha
påverkat deras svar och uppfattningar. Intervjustudien bygger på hur apotekare i
Sverige upplever apotekarens roll på apotek och det respondenterna anser behöver
därmed inte vara hela sanningen. Dessutom har intervjuaren inte helt kunnat vara
38
passiv och neutral under alla intervjuer vilket också räknas som en intervjuareffekt.
Totalt intervjuades 14 apotekare och deras svar och åsikter kan därmed inte
generaliseras för hela yrkeskategorin. Mättnad i svar och åsikter (med det menas
mättnad i alla frågor i frågeguiden) upplevdes ha uppfyllts efter totalt 14 intervjuer. Det
finns dock en risk att det skulle kunna ha tillkommit flera nya svar och åsikter om flera
personer intervjuades. I detta arbete studerades enbart apotekarnas syn på
apotekarrollen och de andra yrkeskategoriernas som arbetar på apotek
(apotekstekniker och receptarier) uppfattningar exkluderades. Det är därmed möjligt
att ovannämnda yrkesgrupper kan ha haft en helt eller delvis annorlunda bild av
apotekarrollen på apotek. På grund av tidsbristen kunde inte dessa yrkeskategorier
inkluderas i studien.
Framtida forskning
I framtiden kan apotekarens roll vidare undersökas och analyseras ur andra yrkeskårers
perspektiv (exempelvis receptarier eller apotekstekniker) för att finna samband och nya
iakttagelser. Dessutom kan det genomföras framtida studier (som tidigare nämnt) som
behandlar apotekarstudenters syn på apotekaryrket och apotekarutbildningen.
Slutord
Apotekarens roll på apotek i Sverige idag är odefinierad och delvis försvagad i
förhållande till föregående århundraden. Apotekaren utför samma formella
arbetsuppgifter som receptarier på apotek men det finns osynliga roller som apotekare
kan ha, framförallt att apotekaren oftare besvarar djupare frågeställningar som
uppträder på apotek. Apotekarutbildningen är idag inte helt relevant för arbete på
apotek och är inte fullt nödvändig för arbete på apotek. Rollen för apotekare kan
förmodligen fördjupas om förändringar/ nya tjänster introduceras inom
apoteksverksamheten, exempelvis utökad rådgivning, förskrivningsrätt och
läkemedelsgenomgångar. För att åstadkomma detta är det nödvändigt med ekonomisk
ersättning till apoteksverksamheten. Vägen dit är därför inte enkel, men samtidigt inte
omöjlig, så apotekare, stå upp för er kompetens, ni behövs visst!
39
Tack
Jag vill tacka samtliga deltagare som har ställt upp på intervjuerna, ni har gjort det
möjligt att komma fram till värdefulla resultat.
Jag vill även tacka tidningarna Dagens apotek, Svensk farmaci och Sveriges
farmaceutförbund för era inlägg, artiklar och bloggar som gett mig en större förståelse
samt förstärkt mitt intresse för att utreda apotekarens roll idag och i framtiden.
Ett stort tack till Sofia Kälvemark Sporrong, min handledare som hjälpt mig med mitt
arbete under terminens gång. Det har varit inspirerande och lärorikt att arbeta med dig.
Jag vill slutligen även tacka min underbara familj och mina underbara vänner för att ni
sett till att jag inte hamnat i vad jag kallar ”pluggpanik” och att livet inte bara handlar om
apotekare och apotekarens roll.
Dalia Alsadi
2012-12-14
40
Referenser Albinsson G, Arnesson K. Maktutövning sett ur ett organisations- och genusperspektiv. En studie av tjugo
sjuksköterskor och undersköterskor vid en somatisk vårdavdelning. Lund. Pedagogiska institutionen, Lunds
universitet, 2000 (akademisk avhandling).
Bernsten, C (2011). Rådgivning i receptexpeditionen. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning
till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten
Bisell, P., Traulsen, J., Sociology and Pharmacy Practise (2005), Pharmaceutical Press 188-206
Claesson, C., Apotekaryrke I förändring- en socialfarmaceutisk studie av apotekarnas yrkesutveckling och professionella status. (1998) (doktorsavhandling) Uppsala Universitet
Emmerton, L., Marriott, J., Bessell, T., Nissen, L., Dean, L (2005) Pharmacists and Prescribing Rights: Review of International Development. J Pharmacy Pharmaceutics Science 8(2), 217-225
European Commission, Communications from the European Commission concerning health promotion, information, education and training within the framework for community action in the field of public health (1994), Brussels
Evetts, J., The Sociological Analysis of professionalism (2003) International Sociology 18(2) 395-415
Farmaceuterna, (2012) Tillgängligt: http://www.farmacevterna.se/se/hem/farmacevtyrkena/ [2012-09-11]
FIP/WHO, Guidelines on GPP: Standards for quality of pharmacy services (2012)
Gilbert, L. Pharmacy's attempts to extend its roles: a case study in South Africa (1998) Sociology Science Med 47,153-164. Göteborg universitet, (2012). Tillgängligt:
http://www.utbildning.gu.se/program/program_detalj/?programid=F2APO [2012-09-10]
Socialdepartementet/SKL, (2012) . Handlingsplan för Effektivare läkemedelsanvändning.
Högskoleverket, Utvärdering av apotekar- och receptarieutbildningarna i Sverige, Högskoleverket Rapport 2007:15R
Lantz, A (2007) Intervjumetodik, Uppsala, Studentlitteratur
Läkemedelsverket, (2012a) Tillgängligt: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Apotek--handel/Apotek/Lakemedelsansvarig/ [2012-09-14]
Läkemedelsverket, (2012b), Försäljning av receptfria läkemedel – Hur gör personalen?
Tillgängligt:http://www.lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2012/Rapport_butikspersonalens_agerande_2012-06-07.pdf [2012-09-02]
Läkemedelsverkets föreskrifter 2009:9. Läkemedelsverkets föreskrifter om detaljhandel vid öppenvårdsapotek.
Lönngren, R., Casslén, R., Claesson, C., Eklund, L.H., Ericsson, R., Härdelius, M., Svensk farmaci under 1900-talet (1999), Sverige, Apotekarsocieteten
41
Montgomery, A., Counselling in Swedish Community Pharmacies- Understanding the Process of Pharmaceutical Care Service. (2009) (avhandling) Uppsala Universitet Montgomery, A., Kälvemark-Sporrong, S., Henning, M., Tully, M.P., Lindblad, Å (2007) Implementation of a pharmaceutical care service: prescriptionists', pharmacists' and doctors' views. Pharmacy World and Science, 29, 593-602
Nygren, B.N (2011a), Flest receptarier i ny roll. Svensk farmaci. Tillgängligt:
http://svenskfarmaci.se/apotek/1756/ [2012-09-16]
Nygren, B.N (2011b), Trend att anställa ekonom får kritik. Svensk farmaci. Tillgängligt:
http://svenskfarmaci.se/apotek/trend-att-anstalla-ekonom-som-apotekschef-far-kritik/ [2012-09-17]
Nygren, B.N(2012a), Danmark möjlig förebild för enkel genomgång. Svensk farmaci. Tillgängligt:
http://svenskfarmaci .se/lakemedel/danmark-mojlig-forebild-for-enkel-genomgang/ [2012-09-17]
Nygren, B.N (2012b), Medicinsk dialog, bristvara på apotek. Svensk farmaci. Tillgängligt:
http://svenskfarmaci.se/apotek/medicinsk-dialog-bristvara-pa-apotek/ [2012-12-17]
Regeringskansliet, nationell läkemedelsstrategi, en förstudie, S2009/4881/HS
Stanfors, M., Öberg, K., Apotek som arbetsmarknad, institutionell förändring och feminisering av apotek i Sverige (2007), Historisk tidskrift 127(2) 225-245
Studentum,(2012). Tillgängligt: http://www.studentum.se/Apotekstekniker_Yh_133350.htm [2012-09-14]
Sveriges akademikers centralorganisation(Saco)(2012). Tillgängligt: http://www.saco.se/Yrken-A-O/Apotekare/ [2012-09-07]
Sveriges Apoteksförening (2011), Vitbok: apotekens roll i samhället
Sveriges Farmacevtförbund, Lagrådsremissen, Omreglering av apoteksmarknaden- en sammanfattning (2009)
Sveriges Farmacevtförbund, Nollvision för läkemedelsrelaterade problem (2011)
Svensk Författningssamling 2009:366. Lag om handel med läkemedel
Umeå Universitet, (2012). Tillgängligt:
http://www.umu.se/digitalAssets/97/97513_utbildningsplan-apotekare.pdf [2012-09-10]
Uppsala universitet (2012) Tillgängligt:
http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=FAP2Y&lasar=11/12 [2012-09-10]
Wennberg, M (2011) Receptprocessen. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten
Westerlund, T., Almarsdo’ttir, A.B., Melander, A. (1999) Factors influencing the detection rate of drug-related problems in community pharmacy, Pharmacy World Science(6) 21, 245-250
Westerlund, T (2011) Rådgivning i egenvården. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten
42
WHO, The Role of the Pharmacist in the Health- Care System. Preparing the Future Pharmacist: curricular development. Report of the third WHO Consultative group on the Role of the Pharmacist (1997), Vancouver Canada, 27-29
Bilaga 1
Kategori 1: Apotekare som arbetar/har arbetat på apotek
Charlotte Rigby Fors, Leg apotekare 2000
Claes Jidheden, Leg apotekare 2010
Ferzad Salehi, Leg apotekare 2011
Ida Bergström Leg apotekare 2008
Nadya Guliaeva, Leg apotekare 2012
Peter Gyllbäck, Leg apotekare 2000
Reyhan Uguan, Leg apotekare 2012
Shahabeh Shokrolahi, Leg apotekare 2009
Suzan Mahdi, Leg apotekare 2012
Kategori 2: Apotekare som arbetar/har arbetat med att utveckla apotekarens roll
på apotek
Clary Holtendal, Leg apotekare 1998
Jenny Carlsson, Leg apotekare 2009
Kristin Wisell, Leg apotekare 2010
Monica Hagman, Leg apotekare 1978
Kategori 3: Apotekare som är engagerade i utbildningsfrågor
Ronnie Hansson, Leg apotekare 1975
43
Bilaga 2
Intervjufrågor för apotekare som arbetar/har arbetat på apotek
Intervjufrågor för apotekare/nyckelpersoner som arbetar/har arbetat med att utveckla
apotekarens roll på apotek
Apotekarens roll
1. Vad betyder apotekare på apotek för dig?
2. Vad är apotekarens roll på apotek? Vad har du för arbetsuppgifter/roller till
skillnad från receptarier? Tycker du att apotekaren borde ha en viss roll?
3. Har du upplevt skillnader i apotekarens arbetsuppgifter och roll efter
omregleringen? Har det blivit bättre eller sämre? (Endast för apotekare som
arbetat före och efter omregleringen)
Utbildningen
4. Har utbildningen varit relevant för arbete på apotek? Varför/Varför inte? Vilka
kurser är mer eller mindre relevanta att ha?
5. Tror du det skulle vara bättre med ändringar och mera yrkesspecifik
utbildning/grenad utbildning? Varför/varför inte?
6. Använder du din kompetens i de flesta kundmöten? Varför/varför inte?
7. Om man bara vill arbeta på apotek i Sverige, är apotekare ett bra val,
varför/varför inte?
Apotekarens upplevelser på hur allmänheten ser på apotekaren och
apotekspersonal
8. Har apotekare en roll i samhället? Vad är i så fall orsakerna till det?
9. Hur ser kunderna på apotekaren, vad har du upplevt under din yrkesverksamhet?
Varför tror du de tycker/tänker så?
10. Vad finns det för orsaker till en försvagad/förstärkt roll för apotekaren på apotek?
Framtiden och tänkbara förslag till stärkt roll för apotekaren
11. Vad tror/hoppas du om framtiden, på vilket sätt eller med vilka arbetsuppgifter
(eller roller) kommer apotekaren att finnas på apotek? Vilka nya
arbetsuppgifter/förändringar med anknytning till bättre läkemedelsanvändning
kan man införa på apotek? Ökar apotekarens roll med det?
12. Vilka befintliga tjänster på apotek kan apotekare vara mera delaktig och ansvarig
för och hur kan man åstadkomma det? Ökar det apotekarens roll?
Nyckelpersonernas arbete
13. Vad arbetar ni med (syfte och mål)? Hur kan man utöka apotekarens roll, vilka
förslag finns? Endast för nyckelpersoner
44
Bilaga 3
Intervjufrågor till apotekare som är engagerade i utbildningsfrågor
1. Är apotekarutbildningen relevant för arbete på apotek som apotekare? Varför?
2. Är utbildningen anpassad för arbete på apotek? Varför? Vilka kurser behövs det
mer/mindre av? Vilka ändringar kan införas i syfte att förbättra det? Hur?
3. Är apotekarkompetensen viktig för arbete på apotek? Om du jämför med
receptarieutbildningen, kan apotekarutbildningen vara till mera hjälp/nytta för
att klara av arbete på apotek?
4. Är apotekarutbildningen utformad för att apotekare ska kunna utföra annorlunda
arbetsuppgifter på apotek i jämförelse med receptarieutbildningen? Vad är
meningen/vinsten med två farmaceututbildningar gällande arbete på apotek?
5. Vad har ni för planer/aktiviteter relaterade till förbättringar av
apotekarprogrammet idag, vad arbetar ni med?
45
Bilaga 4
Förfrågan om deltagande i studie om apotekarens roll på apotek- apotekare
Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare vid Uppsala universitet. Under
hösten skriver jag mitt examensarbete inom samhällsfarmaci som handlar om
apotekarens roll på apotek. Därför har jag kontaktat Dig för en intervju.
Syftet med arbetet är att undersöka och analysera apotekarens roll på apotek i Sverige
idag. Dessutom är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter
och/eller förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för
apotekaren.
Intervjun spelas in digitalt och beräknas ta maximalt 35 minuter. Delar av intervjun kan
komma att utgöra en del i det slutgiltiga examensarbetet, dock kommer samtliga
uttalanden som härrör från Dig att vara anonyma.
Jag vill helst göra en personlig intervju men telefonintervju kan användas om det passar
Dig bättre.
Jag kommer inom de närmaste dagarna att kontakta dig för att bestämma tid och plats
för intervju eller eventuell telefonintervju.
Vid övriga frågor kan Du kontakta mig via e-post [email protected] eller
mobiltelefon: 0739131439
Du kan också kontakta min handledare Sofia Kälvemark Sporrong: sofia.kalvemark-
Med vänlig hälsning Dalia Alsadi
46
Bilaga 5
Förfrågan om deltagande i studie om apotekarens roll på apotek- apotekare och
ansvarig för farmaceutiska grundutbildningar
Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare vid Uppsala universitet. Under
hösten skriver jag mitt examensarbete inom samhällsfarmaci som handlar om
apotekarens roll på apotek. Därför har jag kontaktat Dig för en intervju.
Syftet med arbetet är att undersöka och analysera apotekarens roll på apotek i Sverige
idag. Dessutom är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter
och/eller förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för
apotekaren.
Intervjun spelas in digitalt och beräknas ta maximalt 20 minuter. De frågor som jag vill
ställa till dig handlar om apotekarutbildningen idag och kopplingen till apotek. Delar av
intervjun kan komma att utgöra en del i det slutgiltiga examensarbetet dock kommer
samtliga uttalanden som härrör från Dig att vara anonyma.
Jag vill helst göra en personlig intervju men telefonintervju kan användas om det passar
Dig bättre.
Jag kommer inom de närmaste dagarna att kontakta dig för att bestämma tid och plats
för intervju eller eventuell telefonintervju.
Vid övriga frågor kan Du kontakta mig via e-post [email protected] eller
mobiltelefon: 0739131439
Du kan också kontakta min handledare Sofia Kälvemark Sporrong: sofia.kalvemark-
Med vänlig hälsning Dalia Alsadi