hertrantingen blir det feminina arbetet förbisett eller också blir ,det övervar- derat. mannen...

HERTR TZDSKRZFT F O R DEN s V E ~ ~ ~ KWNN OR~O~RELSE~N ~~S~MSNAVFREDI~KL~-BREMER~-I;~KB~ET =K RBDAWITÖR: ELLEN KLEMAH x

men ändå lätt t illgangligt

ligger sockret i Socker- bolagets .maskinpackade originalkartonger. Bitsoc- kerf-örpackningarna äro latta att slå upp och av Parl- och Strösockerkar- tongerna , gör man, en praktisk "ströask genom att skara bort det ena hörnet. Köp aldrig socker i lös vikt, utan begär uttryckligen att få Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets

S O C K E R I P A K E T

Till salu överallt.

ARGANG XVI DECEMBER 1929 HAFTE 10

Ungdomen och kvinnorörelsen.

en kvinnliga ungdom som sitter D på en kontors&ol:och tar upp st& nogram och knackar ned brev på skrivmaskin dagarna i a,n.da liksom den som sitter i föreläsningssalarna och gör anteckningar efter professorer- nas diktamen för att .sedan försöka knacka in dem i sitt eget huvud - den kategorien av ungdom star nog i allmänhet ganska friigande för vad ordet kvinnorörelse egentligen inne- bär. Den har över huvud taget mycket litet kontakt med sociala och politiska frågor och det förefaller som om den inte 'bara i stort 'sett yore ointresserad av dem utan som om den också kände en viss skygghet för

.. att taga n&gon befattning med dem. ,.. Flickor som gå ut åttonde klass an- ' vända något eller några å r på språk- @stutdier, matlagnings- . . och sykurser ,: eller dylikt - sa lära de sig steno-

grafi och maskinskrivning och ham- na i ett arbete som sällan a r så bra betalt a t t de kunna försörja sig på det och inte heller annat än undan- tagsvis verkligen intresserar dem, ger deras tillvaro ett innehhll. Ar- betet blir arbetet för lönens skull och det ä r ju inte så många dar i måna- den som äro avlöningsdar.

Det a r helt naturligt a t t den som p& detta satt maste använda sina krafser

.och si:n energi på något, som inte förmåï stimulera henne, använder i så k o r utsträckning %om möjligt den ,tid hon har till sitt fria förfogande till att skaffa sig sådana stimulantia .

på annat håll. Hon behöver sadant som al: vackert och spännande och rö- rande och skrattretande och det blir bio 'och teater och dans och flirt och flotta kläder ooh ändlösa resplaner f ör semesterveckan. Hon har förres- ten. siillan känslan av annat an a t t hennes nuvarande tillvaro a r e t t pro- visorium. Inte ämnar hon stanna pA .

en kontorsstol hela livet inte. : Nå- gonting skall väl hända.

De flickor som efter slutad skol- gång fortsatta och läsa för at t taga en högre examen ha naturligtvis sto- r a fördela~framför dem som genast fastna i ett bestämt arbete. Man väl- jer de 'studieämnen som intressera en, 'man ar inriktad på ett mAl,.som man kan kanna sig komma ett steg närmare dag för dag, hela ens liv är mer omväxlande och erbjuder mer utvecklingsmöjligheter f ör ens per- son1:ighet. Men man har en h&rd press över sig - bestämda. kurser, som skola pluggas in p& bestämd tid, och vet- skapen om at t man mAste rusta sig för en hård kamp om utkomstmöjlig- heterna. Var och en fAr SA sin till-

- -.- . . . - - .

varo uppfylld med det egna arbetet ooh de egna - nöjena.

Det innebar darf ör ingen överdrif t at t saga att den kvinnliga ungdomen i 18-25-ArsAldern från den s. k. bil- dade klassen a r för egocentrisk, för s j alvupptagen f ör att agna mycket intresse A t allmänna frAgor. Man kan nog vanligtvis fr&a efter mannen bakom, nar man finner en flicka som har verklig förståelse för t. ex. politik. . At kvinnorörelsen a r det därför

n,aturligt att man inte har mycket ak- tivt intresse att ge under de där osäk- ra åren. Förutom att flickor ha mycket svårt att i sitt schema inpassa allmanna intressen överhuvud, så äro .de förfärligt radda för att stalla sig i opposition mot det andra. könet, att p& n%got satt göra sig löjliga i dess ogont Herrar ha ju, som bekant, en utpräglad motvilja mot "fruntimmer i klump" och genera sig inte alls för att ge ganska ofinkänsliga uttryck A t den. Och de unga damerna skingra l

sig också undergivet. '

Men det a r inte. bara i dylika efe- mära orsaker som den. där skygghe- ten för kvinnorörelsen bottnar - dem aro vi val egentligen litet generade att överhuvud erkänna som av n&- gon betydelse - utan den bottnar o&- s& i , en fullkomligt sund och reso- habel känsla.

Vad har egentligen kvinnorörelsen för betydelse i våra dagar? frAgar 'man sig. Nar det gällde ' att skaffa kvinnorna rosträtt var det ju annor- lunda. Nu äro vi ju myndiga och få

själva och och få bli vi just be- Vi äro val

. -

ha hand om våra pengar f% rösta på vilka vi vilja vad vi vilja. Varför skola tona, att vi äro kvinnor?

1

f örst och f ramst samhallsmedlemmar och kunna arbeta för våra önskemal sida vid sida med männen.

Detta måste val erkännas vara mycket sant. MAnga frågor, sådana exempelvis som röra barnen eller fredsarbetet, kunna val rent av bli lidande på att tagas upp som kvinnliga programfs%gor, då de äro sam- hallsfr%gor, som mannen borde ha lika stort intresse av at t få lösta. I stallet kanske de kanna det, som om det riktades en opposition mot dem, eller också f& de den uppfattningen att det rör sig om något som de inte behöva bekymra sig om, för .det job- ba kvinnorna med. Vardet av ett gott kamratskap och samarbete mellan män och kvinnor har ungdomen av i dag allt mer 'fått upp ögonen för. Men nu ä r det tyvärr så, att det

dar kamratskapet i ungdomsåren, trots alla redbara anstrangninga- .

ofta blir så förfärligt ofullkornli: ; Det unga sjalvkara maskulina sl' . L

tet har en retsam benägenhet att .:

döma kvinnornas insatser inte e f t e ~ vad da. verkligen utföra utan efter den gr& r v personlig charm och tem- perament, so= kommer till uttiyck vid utförandet. Det blir på så satt ganska sv%rt för el: ,kvinna att fA ett gott arbete bedömt f c!lt objektivt. Männen bry sig helt enkei:. inte om att använda sin vanliga matts.-nk -

Största sortering, billiga priser, fackmans garanti, JAKOBSSON & ALVEN, Körsnär, Klarabergsgatan 50. Stockholm.

antingen blir det feminina arbetet förbisett eller också blir ,det övervar- derat. Mannen tycka om at t kanna sig chevalereska och bocka sig och saga : "Damerna f örst". Att kvinnan. måste förtjäna sitt bröd och kan göra nytta i förvärvsarbetet - det ha de lart sig inse, men börjar hon intressera sig fö,r annat dessutom bli de nog en smula misstrogna. De visa sig rent av rörande angelägna att be- vara kvinnans kvinnlighet. Det finns inga nu för tiden som ar så radda om den som herrarna.

Den kvinnliga ungdomen blir alltså - om den lösgör sig från sin personliga intressesf ar, vilket den har svå- rare att göra an .sin manliga mot-. part - med avsikt a t t stalla sig vid mannens sida i politiskt eller socialt arbete .ofta avskräckt och får höra att den fjäskar i onödan. Och så slum- rar den in i sitt eget "egos" sömn igen.

Jag skulle vilja saga att en kvinno- organisati-on har, har sin största upp- .>ft bland ungdomen: den at t väcka

? sovande och at t hålla dem vakna. . . .. . -, iw..ii kan visa at t det verkligen be- -+''%, att var och en drar sitt strå, till w

stacken och at t vars och ens :dr% blir uppskattat efter f örtjarst utan at t någon, kritiskt ser efte;. om strået blir framdraget på ett: behagfullt satt. Den kan ocksik pRgeka för den som knackar skrivlLlaskin för 200 kr. i månaden iii tycker at t hon förspil- ler sin ii .lgdom och föy. .den som håller på F- ;d specialutredningar angående

feodalismen under medeltiden ,och. tycker .att. hon tappar bort sig i teo-. retiska kunskaper, a t t det kan vara omväxlande intressant och innehalls- rikt, a t t det innebar en kontakt m-ed den levande och betydelsefulla verk- 1ighete:n at t satta sig in i och arbeta. för vad som göres och behöver göras i samhället. :

Det ar ju forresten så, att fastan en tidigare kvinnogeneration utfört . .det tyngsta arbete för at t åstadkom- ma en rättvis lagstiftning om h i n - nans stallning finns det ännu mycket att göra, innan alla rester av gammal . slentrian på detta område ar borttagen. Och det a r ju inte frA- ga om annat an at t det måste bli k v i n n l i g a programpunkter. Allt- if rån den organiserade kvinnorörel- sens begynnelse och de första röst- rattsivrarnas kampdagar intill våra dagars ansträngningar at t göra kvinna berättigad at t erhålla alla tjänster hon genom duglighet meriterat sig för och at t f å lön och befordran efter samma grunder som mannen utan hansyn till hur hon o.rdnat sitt pri- vatliv, om hon lever ensam, om hon lever tillsammans med en man i f r i förbindelse eller om hon låtit viga sig vid honom, alltid har arbetet för dessa frågors lösning utförts och må,& utföras av kvinnor och av kvinnor, som inte kunnat ängsligt f å avväga om de gjort intryck av at t vara bra- kiga och envisa och i saknad av det kvinnliga "det". Och alltid har arbetet. måst erkännas välsignelse- ., .

6.4s

X RAMLOSA-VATTEN ,&j, .

Nta t u r ii g t a l k a l'i s k t. Fö:rnäinlig Bords- och Hälsodryck.

I Hovleuerantörer till: H. Maj:t Konungen och H. K. H. Kronprinsen av Sverige samt Hs. Maj. Kongen af Danmark.

bringande - ja, nödvändigt, också av .dem som bara tittat på på avstand.

Hur länge detta arbete för at t bygga upp en rättvis uppfattning om kvinnans stallning och arbete kommer at t racka, hur långt hennes lik- ställighet med mannen kan genomfö- ras - det a r fr%gor som val kommande arbetare i kvinnorörelsens tjanst bli stallda inför. Det har ju visat sig at t de välvisa farhagorna f6r att de stackars kvinnorna inte skulle kunna sköta mera ansvars- fulla poster voro alldeles överdrivna, a t t de berodde enbart p% mannens konservativa syn på saken och på at t kvinnorna saknade den erforderliga vanan. Motviljan mot at t se kvinnan exempelvis. som präst eller som diplo- mat a r naturligtvis bara grundad på samma' slentrian och kommer val s% småningom, at t övervinnas. Att sedan kvinnokönet som helhet a r mindre lämpat för arbete i det all- männas tjanst an vad mannen äro - det a r val ingen som förnekar.. Vad som har redan har påpekats angå- ende svårigheten at t ens intressera kvinnlig ungdom f ör sociala f rågor a r ju ett bevis härpå - genomsnitts- kvinnans ratta plats a r hemmet och dar behövs hon bast. Detta talar ju givetvis f ö r kvinnans f ramslappan- de överallt dit hon kan meritera sig. Kvinnomaterialet kommer alltid at t vara bättre sovrat an det manliga redan från början.

På många områden ha alltså förde- larna allt tydligare visat sig av at t taga bort könsstrecket och indela folk

inte i man och kvinnor utan i goda och dAliga arbetare. Sidana som gå- stå, a t t detta i själva verket innebar detsamma, existera val an, och i den m%n och p& de omraden de kunna visa svart p& vitt p i att de ha ratt fi . vi naturligtvis genast ge oss.

Men så finns det ocksil fall, som äro mera tvivelaktigs, dar det inte är mOjlig-t a t t gii fram efter raka linjes utan där man maste komma till en kompromiss. T. ex. på det militära omradet. Har ropa vi inte på lik- ställighet. Vidare ar det ju s% att om ocksa kvinnans karleksf örhallande ä r hennes privatsak och inte bör betyda mer an mannens i motsvarande fall, att hon bör ha samma stallning gift eller inte gift, så ä r däremot hennes moderskap en samhiillsfriga som m&- ste påkalla särskild undantagslag- stiftning i miinga fall. Och har har j u kvinnan oerhört betydelsef ulia plikter at t fylla som iiro ensamt hennes.

Rättvisan, det nogpanna avviigan- det aa7 mitt och ditt, av mitt arbete och ditt arbete, av min lön och din lön, av mina rättigheter och dina rat- tigheter, 12aï kan den komma till ut- förande - kanske inte en gQiig i vir moderna värld, som lart sig awaga atomer på tusendels milligram. Kon- sekvens har sedan tidernas begyiinel- se aldrig existerat i förhållandet mellan man och kvinna, inte heller na Itunna vi önska eller hoppas at t fii någon sådan fullt genomförd. Sh långt det g%r miste vi kvinnor ala- beta på att få gamla oförnuftiga för- A

SANG och TAL. r' DATXD ODRE meddelar undeiavieniug i ton1 ddning, solo-

&ng och taltekuilc. Instudering,; av .-omaliscia etca. Tel. x o ~ = P .22 G14. KL 12 f; c. ni-

H E R T H A 22 1

d.omar att försvinna, och vi milste deras personliga förhållande, då få arbeta med ihärdighet och samman- !i va.ra beredda pA taga emot vad som hållning, men nar vi komma till den blir oss beskärt och tacka till och at t klyfta, som alltid maste finvas kvar, ge med fulla händer utan at t kunna skillnaden mellan kvinna och man i rakna på tack. BRITA ARERMAN.

Försl..agi8; till ,..moderskap.sslcy dd. D et a r med stor tillfredsställelse

man tar del. av det betänkande om moderskapsskydd som nu föreligger i färdigt skick. Betänkandet har ut- arbetats av fyra sakkunniga, av vilka två varit kvinnor, en omständighet, som varslar om nya tide.r för lag- stiftningen i socialhygieniska frågor. Icke enbart frågan om ekonomiskt moderskapsunderstöd, utan aven fr%- gan om förbättrad moder- och spad- barnsvård i vidsträckt bemärkelse har tagits upp till behandling.

Den sociala försakri,ngsf.r%gan i vårt land har länge varit ett ouppod- lat falt, dar de mest olikartade för- säkringsföretag f%tt vaxa vilt. Riks- dagen har upprepade gånger satt plo- gen i den leriga och vildvuxna mar- ken, men varje sAdant försök har slu- tat med at t .den resignerat och slagit sig till ro. Efter 1926 års regerings- f örslag i s j ukförsakringsf rågan, som avsåg det s. k. enhetskassesystemet, eller a t t å samma ort endast en stats- understödd sjukkassa skulle f å fin- nas, kan man kanske våga 'saga a t t fragan klarnat nAgot. Visserligen avslogs 1928 %rs motion om obligatorisk sjukförsäkring, men under motive- ring, att riksdagen icke borde beröv? K. M:t möjligheten at t undersöka andra vägar för htadkommande av en för vårt land lämpad sjukförsäk- ring. Och nu föreligger ett förslag

av sakkunniga, tillsatta av regeringen 1929, som syftar till genomföraii- de av ett enhetskassesystem.

Såväl detta nya s jukförsakrings- f örslag som f örslagen f rån f öregåen- de %r innehålla bestämmelser om obli- gatorsskt moderskapsunderstöd för de forsakrade. Centralkassa skall, heter det, utgiva moderskapshjalp å t kvinna, som omedelbart före barns- börden varit medlem av erkänd sjukkassa under minst 270 dagar. Men man behöver icke lgnge ha syss- lat med sjukvårdsarbete för at t komma underfund med, a t t just de fatti- gaste barnaf öderskorna alltför sällan äro medlemmar i f rivilliga s j ukkas- sor. Och man säger sig, sedan man last detta nya sjukförsakringsbetiin- kand.e, a t t aven om detta förslag skulle komma att genomföras, så kan man därav icke vänta hjälp för de minst . bemedlade 'av landets mödrar. Det försl.ag till moderskapsskydd, som i september detta %r efter ingAende utredning har avgivits av de s. k. mo- ders'kapssakkunniga, fröken Kerstin Hesselgren, doktor Ada. Nilsson, hem- mansägare '0. L. Tjallgren och byrh- chefen i socialstyrelsen J. Molin, a r sålunda ett högst nödvändigt komple- ment till nämnda f örsakringsf orm.

Det ä r en gammal förpliktelse, som nu sent omsider skulle komma at t in- - frias, om ,detta förslag vinner riksda-

Silkestvätt - - - kallt vatten och TROLLTVAL

222 H E R T H A P--- --- - --p- - . --

gens bifall. Redan vid sekelskiftet antogs en lag, varigenom kvinnor i fabriksmässig industri förb jödos att arbeta under de fyra närmaste vec- korna efter barnsbörden, och å r 1908 väcktes den första motionen om ekonomisk hjalp å t sådana arbeterskor. I riksdagens skrivelse med begäran om utredning i denna fr%ga uttalades att föga vore vunnet med en lag, som stadgar förbud för kvinnor att arbeta efter barnsbörden, om man icke samtidigt sörj er f ör ekonomiskt un- derstöd %t de från sitt arbete av- stängda kvinno.rna. Det förslag till modershapsförsakring, som i anledning härav utarbetades inom social- departementet, innebar at t varje kvinna i industriell tjänst skulle be- tala 27 öre i mAnaden och vid barns- börd utfå 2 kr. varje söckendag under sex veckor. Försäkringen skulle f örmedlas av s j ukkassa. Departe- mentschef en, som f öredrog ärendet, betonade det viktiga i at t moderskapsf örsäkringen bleve obligatorisk, medan lagrådets yttrande starkt ifrå- gasatte lämpligheten härav och i stallet tillrådde at t man skulle uppmunt- ra den f rivilliga s j ukkasseverksamhe- ten. Tack vare den stränga kritik, som principen om obligatorisk sjuk- försäkring utsattes f ör f rån lagrådets sida, ledde detta första förslag till moderskapsförsakring aldrig till att någon proposition förelades riksdagen

Då vi sålunda icke lyckats införa obligatorisk s j ukförsakring och d% den f rivilliga s jukf örsakringsf orm vi haft icke vunnit . allmän anslutning inom de mindre bemedlade folkskik- ten, så innebar detta att frågan om moderskapshjalp i stort sett förbli- vit olöst. Och de barnaföderskor, som enligt lagen om arbetarskydd äro ålagda obligatorisk arbetsvila, ha, trots at t denna arbetsvila %r 1912 utsträcktes från fyra till sex veckor* ännu icke fått någon hjälp. En =ge:

ringsproposition, som syftade härtill och som framlades 1926, avslogs nämligen aven den, emedan den sär- skilt frabn bondeförbundshåll ansågs innebära en orättvisa mot mindre bemedlade mödrar, som arbetade inom jordbruk och hantverk.

lYioderskapssakkunniga ha behjar- tat detta rattfardighetskrav och i si% stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till detsamma. Det visar sig också av den inkomststatistik, som de förebragt, att av landsbyg- dens barnaföderskor ha 75 O/o under 500 kronors beskattningsbar inkomst, medan motsvarande ta8 för stadernas vidkommande ar 46 %. Även av en undersökning, som före- tagits i. syfte at t kontrollera taxe- ringsuppgifterna och som stöder sig på uppgifter fran barnmorskor och avser f örhållandet mellan "bärgade" och "mindre bemedlade", ' f ramgir att det största antalet av de senare ar tillfinnandes % landsbygden. kan val s%lunda våga saga, att kriti- ken av P926 airs proposition visat sig ha haft åtskilligt fog för sig.

Betänkandet stadgar därför att v a r j e barnaföderska, som ensam eller tillsammans med sin man ar tax-. ered till beskattningsbar inkomst, vii- ken understiger 500 kr., skall ha ratt; till moderskapsundemnstÖd. Dylikt tiu- derstod skall utgå med 60 kr. och sö- kas hos barnaviirdsnamnd, Undeïstö- det skall utbetalas i två hiilftes, den f örra omedelbart vid f örlossningei~, den senare två veckor efter& och med villkor at t modern väl våsdar sitt barn. Kostnaderna skola bestri- das till en femtedel av den kommun, där barnaföderska uppehåller sig och till fyra femtedelar av staten.

~ n l i g t en aproximativ berakning skulle antalet mindre bemedlade barnaföderskor under 500 kronors f örmögenhetsgräns utgöra sjuttio procent av samtliga eller omkring 70,000. Och .kostnaderna f ör denna

P ä 1 S k a P P O F Fina kvaliteer, Hellströms l?a~svarnmagasin Billiga priser. Regeringsgatan 13, 2 PK. Hise?

Räv, skunks, lösa skinn. Stockholm.

H E R T H A 223

största post .i förslaget skulle belöpa sig till 3,s millioner. I första ögon- blicket häpnar man över at t antalet "mindre bemedlade" barnaföderskor ar så stort. Men man får komma ihåg skillnaden mellan "årlig inkomst" och "beskattnin'gsbar årlig inkomst.''

Åtgärden at t uppdraga utdelning- en av understöden åt barnavårds- nämnderna får n.og anses både klok och praktisk. Barnavårdsnämnden, som numera skall omhändertaga vår- den aven av värnlösa och övergivna barn, a r säkerligen den myndighet som bast lämpar sig at t ha överinse- tndet över den förebyggande vård, som moderskapsunderstödet syftar till. Ooh dess barnavårdsmannain- stitution bör i en framtid kunna laggas så, att den blir till gagn även för de gifta kvinnorna.

Betänkandets andra huvudpunkt innehåller förslag till ersättning å t barnaföderskan inom industriellt arbete. Arbetsfört janstersattning, heter det, skall utgå till arbeterskor, som under minst fem månader före f örlossningen varit anställd i fa- briksmässig industri, vilken bedrives i den omfattning at t minst tio arbetare eller fem effektiva hästkrafter användas. Ersättningsbeloppets storlek utgår med två tredjedelar av den arbetsförtjänst hon kan anses ha gått förlustig för tiden från och med fjiir.de till och med sjatte veckan efter förlossningen. Av alla mödrar kan man begära, mena de sakkunniga, a t t de avhålla sig från egent- ligt arbete under tre veckor efter en barnsbörd. Men gentemot de arbeterskor, som enligt lagen om arbetarskydd av 1912 under ytterligare tre veckor äro förbjudna at t arbeta, anse de sakkunniga at t staten har för- pliktelse till ekonomisk gottgörelse. Dessas antal beräknas till ungefär 1,500, och hela kostnaden för denna

rättfiirdighetsparagraf beräknas :till 100,000 kr. årligen. Den kommer så- lunda. a t t utgöra endast en ringa del av moderskapsunderstödet i dess helhet, som ju skulle belöpa sig till omkring 3,5 millioner.

Utom dessa nu nämnda huvud- punkter om ekonomiskt understöd %t mindre bemedlade barnaföderskor, upptar betänkandet aven förslag till andra socialhygieniska åtgärder för förbaktrad moder- ooh barnavhrd. Hit hör i första rummet kravet at t varje lan skall ha minst en tidsenlig f örlossningsanstalt. Vidare föreslås vissa föraidringar i barnmorskereg- lementet, som g% ut på at t stadga laglig förpliktelse för barnmorska att söka förmå havande kvinna att låta undersöka sig i syfte at t före- bygga f örlossningskomplikationer. Detta galler särskilt regelbundet återkommande urinundersökningar under havandeskapets senare hälft i syfte at t f örebygga förlossnings- kramp . (eklampsi). I avsikt a t t för- bättra spadbarnsvå~den och stärka samarbetet i barnavård mellan laka- r e och barnmorskor föreslås inför- ande av anmälningsplikt beträffande alla nyfödda barn till barnmorskans närmast överordnade läkare. '

Iiinan detta f örslag upphöjes till lag, behövas vissa kompletterande be- starnmelser. Hit hör i främsta rummet at t sh avgränsa de ekonomiska understödens storlek, a t t .de komma i öve:rensstammelse med de moder- skapsbidrag, som komma at t lämnas av en blivande "erkänd sjukkassa". Det a r ju ingalunda meningen att bi- bringa allmänheten den förestallning- en, att moderskapsbidraget a r lik- vardigt med en s j ukf örsakring.

13etankandet innehåller också en red.ogörelse för hur andra länder har ordnat frågan om moderskapsskydd och spädbarnsvhrd. Det framgår dar-

- - av, - at t moderskapsunderstöd i de

. Fotografera 1Eder G R A T I S far Ni ej, men till ett billigt pris hos

S A N D E L S J : O R F O T O G R A F I A T E L I E R '

DROTTNINGGATAN 27, 4 tr. (hiss). Tel. Norr 9320. (Obs.! Ny regim;)

flesta civiliserade länder utdelas antingen genom obligatorisk s jukf ör- säkring eller genom direkta under- stöd. Frankrike har givetvis gjort allt vad i dess förmåga står för att minska barnadödligheten och hålla uppe sin sjunkande nativitet'. Att en så nara granne till oss som Norge har hunnit så långt före oss sava1 i fråga om sjukförsäkring som betraf fande andra socialhygieniska Atgarder, borde vara agnat at t väcka oss UP v%r langa slummer.

Vi sakna således ingalunda goda mönster at t gå efter, nar det galler .lagstiftning i fråga om moderskaps: skydd, och man kan val säga at t det ä r högt på tiden att denna fraga nu

. äntligen vinner sin lösning aven i v%rt land. Den omständigheten, a t t en av de sakkunniga reserverat sig till förmån för uppskov, varslar emellertid icke gott om förslagets öde. Skulle det verkligen a v s h , skall det dock bliva intressant att se för hur .många å r det skall kunna uppskjutas, hur många kommittéer som ytterligare skola anses behöva dryfta för- slaget och hur mycket det skall be- höva ljusna inom olika näringsgrenar för at t man skall anse sig ha råd at t h j alpa vara mindre bemedlade barna- föderskor. Om emellertid alla kvinnor i vårt land i samlad skara sluta upp kring förslaget a r det min fasta för- hoppning at t regering och riksdag skola ge sin medverkan till frå- gans lösning. GULL1 PAULI.

Var erhålles betänkandet? Till upplysning för dem som önska fullt

sätta sig in i den för kvinnorna utomordentligt viktiga fråga som det ovan refererade betänkandet omfattar f å vi meddela att B q t ä n k a n d e a n . g å e n d e modaer- s k a p s s k y d d erhhlles i eller rekvireras genom bokhandel å respektive ort. Pris kr. 3: 25.

Nya förbundsmedlemmar G a v 1 e: fröken Emilia Bengtsson, fiw

Ingegerd Elanan, fru Elin iMalmlöf, fru Ragnhild Mosser, S. Valbo.

H a l m s t a d : fröken Adele Olssan. K a r l s k r o n a: f r a Blenda Holmberg,

fru Astri Hultkrantz, fröken Anna Isaks- son, fröken Elsa Isaksson, fru Ella Ros, fru Ruth Sjöberg, fru Rut IVärme.

M a l m ö: fröken Wanda Bartels, fru Hedrén, fru Ella Hultgren, frnu Edla Lin- dell, fru Birgit Lindenstam, rektor Marian- ne Mösner, f ru Elisabeth Nyqvist, f i x An- na-Lisa Olsson, f ru Ella Peil, fröken Elsa Persson, fru Mathilda Pettersson, fröken Ingeborg Pettersson, fru Ebba Settervall, fru Jane Settervall, fru Ebba Stenström, fru Elsa Thestrup, fru Anne Thurk.

N y k ö p i n g : fröken Göta Besntsen, fröken Marta Drake, fru Hanna Kleen, Stigtomta, fru Hervor Olrog, Stigtonita. fröken Ingeborg Zetterstsöm.

S t o c k h o l m: fru Eivor Fisher, f r& ken Elsa Herlitz, fil. kand. Elsa Wilkens, fröken Linnéa Andersson.

V ä x j ö : fröken Ester Forsman, friherrinnan Ebba Lei jonhuvud.

UPPLYSNINGSKURS I STOCKHOLX-

UPPSALA YA MYARET.

Internationella Kvinnoförbundet f ör Fyed och Frihet anordnar sin sjätte upp!ys- ningskurs den 7-11 instundande janua~i. Denna girig förlägges kursen till Stockholm (d. 7-0 jan.) och till Uppsala (d. 10-11 jan.). Kursen behandlar i ii. K a in p e n p & o l i k a f r o n t e r f ö r f r e d o c h f r i h e t. Framstående in- och utländska föreläsare komma a t t f ned verka.

Anmälningar mottagas kl. 1 2 4 6 internationella Kvinnoförbundets f ör Fred och Frihet byrå, David Bagares gata 9-11, 2 tr., Stockholm. Kursavgift för hela kursen 5 kr., för dagarna i Stockholm enbart 3 kr., för dagarna i Uppsala enbart 2 kr. Halv- dagsbiljett 75 öre.

Förstklassig Permanentondulering och Vattenondulering Mise en Plis noggrant uttförande hos

Olhfssoni - Abrakiamssons populära Fsas6~soiPonger. Diplorne de MBdaille pour Coiffures, Ondulation et Xise en plis le 21 notit 1921

Wallingatan 8. Tel. Norr 10723. 23-arig praktik. Vasagatan I 6 . Tel. Sorr '29(i4 Prisbelönt med 1:n pris i Sverige 1921 och 1935 samt diplom i Paris 1921; för y~kesskickli~hct.

Handarbetet som kulturfaktor. .

v id den i Helsingör nyligen h%llna uppfostringskoqgressen skrev en

dansk i kongressens dagliga tidning, K r o n b o r g i A v i s e n , p% tal om den svenska skolutstallningen : "den fornemste Plads i svensk Skolearbej- de intager skönne Haandarbejder, der staar som,.Bil$ede paa nedarvet svensk ~olkekult& - en.~ultultur, der indenfor sitt Omraade er rigere, end i noget andet nordisk Land".

Även om .mah maste. medgiva att denna folkkultur från början till stor del inspirerats u t i f rh , genom ridda- re- och klosterväsendet, så har den dock omplanterad i svensk jordmån fått sin säregna förnämliga prägel.

Varje människa äger inom sig en längtan at t skapa något och denna in- neboende skaparkraft kan endast ut- vecklas i frihet. Den svenske bonden, "som aldrig varit nå,gons träl", har, i förbund med vårt lands säregna nor- diska skonhet, givit karaktär å t var slöjd och vårt konsthantverk. Det ar icke blott skapareförmågan som kra- ver frihet för a t t självständigt ut- vecklas och icke förkvävas. Detta galler mahanda i ännu högre grad om skönhetssinnet. Ingen sida av det mänskliga väsendet är ett så omedelbart uttryck för det individuella livet och ingen så beroende för sin fulla utveckling av yttre omgivning och stamning. Skönhetsbehovet a r med- fött hos alla människor, men hur få äro icke de hos vilka det når'en har-

monisk utveckling. Varpå be.ror nu detta? Denna ojämna utveckling? Hur kunde forna tiders enkla allmo- gekvinnor, vilka skapat skönhetsvar- den som våra museer och samlare tavla om och våra dagars skickli- gaste hemslöjdsidkare mödosamt ko- piera, äga ett%% utvecklat skönhets- sinne? Helt visst berodde det darpil a t t d.e levde .naturen närmare än nu- tidsmänniskan gör och at t de ej fått sin f antasi och skaparlängtan häm- ma.d av en mekaniserad tidsanda. De- ras medfödda skapargliidje fick ut- vecklas i frihet.

I själva verket visar vår ursvenska textilkonst spår av utifrån kommande inflytanden. Men dessa förebilder ha upptagits och bearbetats på ett sätt som vittnar om ett sjalvständigt, i sin formkänsla och sitt färgsinne säkert konstnärligt medvetande, var- för vi med fullt fog kunna kalla den svensk. Har har den svenska kvinnan utfört en verklig kulturgäriiing.

A.tt allmogehemmens alster längst bevarat den nationella sarprägeln torde berott på deras relativa isolering. De :lån,ga avstanden och de olika byg- dernas egendomligheter i seder och bruk ha ocksa skapat de olika orts- karaktärerna. Men vi f% därför icke tro a t t bondehemmen ensamt skapat våra textila slöjdalster. Från medeltiden ända in på 1700-talet idkades spånad, vävnad, sömnad och knypp-

Nysilvrets k v a l i t e t smarke T i l l v e r k a r e : Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm. Ingen egen butik. Vårt fabrikat hos varje guldsmed.

226 H E R T H A - - - - - - -. -P-- . - - - -. . .. . p - - . . - - . . - - . . . . - - . .-

ling i både slott och prästgårdar, så- . bar icke detsamma som en kopiering. väl som i bondehemmen. Den har sitt berättigande då det gal-

Genom vår tids utvecklade kornrnu- nikationsvasen, som s. a. s. utplånar avsthden, och genom alla de tekniska uppfinningar, vilka lanka folken samman, skulle man tro det vore fara för att den nationella särprägeln skulle försvinna i en allmän universell stil. Dessbättre tyckas vi dock, tack vare vara hemslöjdsföreningar, kunna emotse en den svenska hemslöjdens renassans, en uppskattning av forna tiders skönhetsvärden. Och trots vår

- tids internationella strävanden kommer individualismen och det nationella aldrig att dö, varje folk som inom sig äger livskraft kommer alltid att uttrycka sitt eget vasen. I svunna ti- der skapades en inhemsk stil utan att man tänkte på det eller ens var med- veten om det, nu strävar man med- vetet att dra fram och tillvarataga det nationella. Detta behöver ej tolkas som en "avskildhetens irrlära". Det innebar endast att varje nations f arg blir så mycket klarare i den gemen- samma färgsymfonien. Det a r i egen- skap av förnyare av vår ärvda folkliga form- och fargkultur hemslöjden först och främst a r at t räkna som en nationell kulturfaktor. Den kan ju ha sin betydelse aven ur nationalekono- misk synpunkt, men denna sida blir dock av underordnad betydelse.

ler att lära sig begripa en gammal textil. Om hemslöjden i alla dess f or- mer skall kunna f ~ r b l i en nationell kulturfaktor malste den komma till användning i nutida hem. Men man kan ej begära att nutidsmänniskan skall trivas i medeltidsmiljö, htmin- stone inte dagligdags, därtill är tids- f örhållandena alltf ör olika. Den nutida svenska textilkonsten har visat at t den kan anpassa sig och 1Ata inordna sig i en modern omgivning. De gamla motiven maste omplanteras i en ny jordman som ger dem färg och ka- raktär. Med ett ord, hemslöjden m%ste tillhöra nuet och aga en inne- boende växtkraft. Detta har ock visat sig vara fallet, i det den f ö m M ,ge impulser inom olika områden sal- som skolslö j den, konsthantverket m. fl.

Tidens konst s ~ k e r ett nytt ideal, inte for nymodighetens skull utan därför att ett samhälle av helt ny struktur haller på att danas, ett sam- hälle dar konsthantverket helt sakert kommer att ha en större betydelse än i var maskinella tillvaro. I sökandet efter en stil i "samklang med tidens rytm" har heltvisst ocksi den nationella hemslöjden sin uppgift. Ty trots iadustriens storartade utveckling, som i s& hög grad förbilligar va- rorna, kommer människan alltid at t

Men en förnyelse av vår ärvda kanna behovet av att utlösa sin ska.. folkliga f o m - och fargkultur inne- parenergi i dekorativ utsmyck-

'- overlämna vid dödsfall allt till

egnpvnings- oeh Sterbhasbyrån Begravningar. Eldbegängelser. Genom särskild juridisk avd. boutredningar m. m. Juridiska rad och upplysningar kostnads- fritt till kunder. - Laga taxor. - Kontor och utställning:

Borgaregatan 6, Stockholm, (invid Högalidsparken). Tel. SO: 2722. Efter kl. 6 e. m. Appekfiken 614.

H E R T H A 227

ning som ger föremålen en personlig Sakkunnigebetänkandet prägel;

. Handarbetet skulle också kunna bli en avledare för mången "nervös" nu- tidsmänniska och ge den ro och sam- ling som ä r så nödvändig för en män- niskas s jälsliv.

Att jag här ej berört den s. k. hög- re-st Andsslö j den ber.or därpå att den genom de högre ståndens kontakt med utifriin kommande inflytanden

av den 30 maj. Vi meddela nedan 5 4 av protokol-

let vid F. B.-F.-styrelsens samman- träde i Stockholm den 19 sistlidne oktober för behandling av remisskrivel- sen från Kungl. ~ á j :t angående till- kallade sakkunnigas förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedelslöst leverne

nella prä,gel. Men även den har ägt 30 maj 1929. och äger ännu sin stora betydelse. Med avseende på att protokollet ut-

man ej bevarat bland gammalt hand- styrelserna inkommit med yttrande i

och självförglömmelse kunna inte mö- stadsfraga och att det inte gärna ta i dessa föremål? Helt visst har kan begäras att man i allmänhet på

Hur mycket mer varaktig glädje U r p r o t o k o l l e t 5 4: skänker inte också en sådan gåva bil-

Förslaget till skrivelse, som utaxbetats de givare och mottagare an aven den förbundets för lagfr8gor, hade dyrbaraste i hast anskaffad. före behandling i styrelsen diskuterats i

HANNA LANDBERG: föma,ltningsutskottet. och avskrift av sh- väl ekrivelseförslag som en till densamma fogad reservation av doktor Widerström med instämmande av fröken. Kleman hade Översänts till förbundssiyrelsens i landsor- ten bosatta ordinarie medlemmar och suppleanter samt till kretsarnas styrelser. Av ordinarie medlemmar, som wro förhindrade att närvara, hade fru Björk, Gavle, och fru Gierow, Hialsingborg, uttalat sig för skrixpelsef örslaget, medan fru Elman, Ma- riestad, anslutit sig till reservationen. Av suppleanter, förhindrade att närvara, hade fru :Rodhe, Visby, uttalat sig för skrivelse- förslaget "med tillagg av en önskan att &t- -

PORLA BORDSVATTEN drickes numera av alla. finsmakare

. P O R L A B R U N N S A K T I E B O L A G , P O R L A

gärderna mot personer över 21 å r iii8tte betraktas soin övergångsbestämmelser, som upphöra, när det förebyggande arbetet varit så länge i verksamhet att de, som över huvud kunna tillrättaföras, haft möjlighet att bli omhändertagna i ett tidigt stadium". Fru Lundgren, Varberg, och fru Strandberg, Ystad, hade instämt i reservationen.

Uttalanden i den föreliggande frågan hade ingått från 8 kretsstyrelser. Av dessa hade kretsstyrelserna i Göteborg, Halmstad, Hälsingborg, Varberg och Visby uttalat sig för skrivelseförslaget. Kretsstyrelsen i Gö- teborg ville kraftigt instämma i "föror- dandet av alternativ A med skilda lagar för lösdrivare och prostituerade" och uttalade "att allmänt och enskilt räddningsarbete böra bedrivas utan alltför mycket ekonomiskt beroende av varandra", samt a t t från kvinnohåll framställt krav p% gatufrid im- de tillgodoses genom strängare tillämpning av 15 11 kap. strafflagen, varjämte un- derströks önskemålet att "ungdom mellan 18 och 21 å r måtte få omhändertagas av ev. utökad barnavårdsnämnd". Halmstads- kretsens styrelse hade ansett att i lagförsla- gets 5 1 bör momentet angående åtgärder mot dem, som fyllt 21 %r, f% följande ly- delse: "Atgärder enligt denna' lag må ock vidtagas ;beträffande dem, som fyllt 21 år, där. han hemfaller %t otuktigt leverne, som ovan sägs, samt" etc. Kretsstyrelsen i Vis- by hade instämt i ordförandens, fru Rodhes, ovan angivna yttrande.

I reservationen instämde kretsstyrelserna i Mariestad, Vänersborg och Ystad. Öre- brokretsens styrelse hade med intresse ta- git del av skrivelseförslaget, men ville icke göra något uttalande. Dessutom hade sär- skilda skrivelser ing%tt f r h tv& medlemmar av Malmökretsens styrelse, nämligen e. o. hovrättsnotarien Eliszbeth Nilsson och fru Thyra Schartau, vilka anslöto sig till reservationen.

Styrelsen uttalade först enhälligt sitt gil- lande. av vad i lagförslaget föreslås anga- ende omhändertagande av barn och ungdom upp till 21 år, varvid emellertid doktior Wi- derström framhöll att förutsättningen för

hennes instämmande häri vore att barna- vårdsnämnden bleve den myndighet, som komme at t tillämpa lagen. Därefter gran- skades och godkändes förslaget till skrivelse med en del redaktionella ändringar. - - - Att slutredigera skrivelsen utsågos advokat Stael von Holstein, fröken Thorstenson och fru Törnell.

I styrelsens beslut deltogo fruarna Dyrs- sen, Hellström och Törnell, fröknarna Lau- rell, Thorstenson, Ulrich och von Plomgren, samtliga i Stockholm, samt fru Quensel, Malmö, och fru Levisson, Göteborg. Doktor Widerström och fröken geman, Stockholm, samt fröken Martin, Falun, anmälde reservation. De vid sammanträdet närvarande icke röstberättigade styrelsesuppleanterna anhöllo att f å sin mening antecknad till] pmtokollet. För styrelsens beslut uttalade sig fru Schurer von Waldheim och advokat Stael von Holstein, ~tockholm, medan rektor Aspman, Stockholm, anslöt sig till 1%-

servationen. Beslöts att skrivelsen skulle avliitas 8

styrelsens vägnar och att till Kungl. Maj :t skulle medfölja avskrift av den del av .i 4, som utvisade h r de vid sammanträdet narvarande hade avgivit sina röster eller uttalat sin mening. Denna del av § 4 juste- rades genast. Då endast 8 av de 34 kretsstyrelserna hunnit inkomma med yttrande och detta fiital skulle kunna giva en orik- tig uppfattning om intresset inom kretsarne för den föreliggande frägan, beslöts a t t dessa uttalanden icke skulle bifogas f61- bundsstyrelsens skrivelse.

. På anhållan meddelas det av Vtners- borgskretsens styrelse gjorda uttalandet.

Med anledning av Utskottets för- slag till skrivelse aragiiende "av sakkunniga f oreslagen lagstiftning mot samhallsskadlig sedeslöshet" be vi f2 göra följande uttalande:

P. . Begreppet "samhallsskadlig" se- deslöshet tvingar med nödvändighet

Stockholms största speciaZa$är i T w I L F I T KORSETTER, CORSELETIER, UNDER- KLADER, STRUMPOK OCH

Nybrog. 11 - Tel. 75854 - Stockholm HANDSKAR.

H E R T H A 229 .

till den logiska slutledningen, at t sakkunniga förmena att det gives sedes- .

löshet, som icke ä r skadlig fö,r sam- hället.

Enligt vår mening ä r ett 'kedeslösi liv eo ipso samhallsskadligt. Lagstif-. tande Atgärder-mot denna skada må- ste därför rikta sig mot s e d e s 1 ö s t l e v e r n e s i i s o m s a m h ä l l s - s k a d l i g t . .

Vi ha emellertid d& uppfattningen '

at t en lagstiftning i ty hänseende a r omöjlig. Et t förslag i denna riktning skulle statsmakterna aldrig antaga.

SAdana lagar skulle icke efterlevas och hela vårt lands gamla och nya skydds- och strafforganisationer skulle icke racka till f& sanerande mot- åtgärder, då ju, som utskottet fram- håller, ifrågavarande samhällsskadli- ga handlingar måste beivras, ... . "v e m s o m a n u t f ö r dem". Vi.anse därför at t sakkunnigeförslaget tild "Lag om Atgarder mot sedeslöst leverne av samhallsskadlig art" icke bör laggas till grund för ny lagstift- ping.

Vårt land äger i nu gällande lag, författning ooh förordning rätt och makt at t till samhällets gagn och skydd. beivra f örargelsevackande be- teende, brottsliga handlingar, a t t om- händertaga alkoholister och intellek- tuellt mindervärdiga individe.r, män och kvinn.or, utan avseende p% kön, klass eller ålder. Dessa företeelser utgöra faran och skadligheten i ett sedeslöst leverne.; har' kunna och böra lagbrott beivras och individerna om- , händertagas.

II. Lagförslagets önskemål angå- ende' förebyggande Atgarde.r mot se- deslöst liv liksom för statligt under- stöd å t frivilligt arbete till förebyg- gande, av eller räddning från &dant eländigt liv dela vi och hoppas livligt måtte bli förverkligade. De förebyg- gande Atgarderna innebära och syfta till bland annat en v ä r d i g a r e s e ' x , u . a l m o r a l a v d e n i n n e - b ö r d , a t t v a r j e v . u x e n m a n - n i s k a , m a n s o m k v i n n a , b ä r s a m : m a a n s v a r i v a r j e s e x u - e l l f ö r b i n d e l s e o b e r o e n d e a v d e s s t e m p o r ä r a k a r a k - t a x , m e d h ä n s y n t i l l s i g s j ä l v , Ji.11 d e n a n d r a p a r - t e n o c h t i l l d e t n :ya l i v d e b å d a k a n g e u p p h o v t i l l . Unga människors fostran och ledning i .denna riktning a r för oss den väg som skall kunna föra frågan till det "hogiae plan" vi liksom utskottet fin-: ner nödvändigt. Har om niigonstades galler det dock att vi maste reformera människornas kanslo- och vi1 je-. liv, innan vi g% at t reformera la- garna.

III. På grund av denna vår ovan- nämnda uppfattning av berörda frå- gor av sakkunnigeförslaget till lagstif triing mot .samhällsskadlig sedes- löshet be vi a t t få ansluta oss till dok& Karolina Widerströms reser-. vation.

Länwesidenset, Vänersborg den 17 oktober 1929. ,

. A Styrelsens vagnar : '

' JULIA VON' SNE.IDERN.

går Ni hvTn till Postsparbanken, Nar Ni går till posten, liiqdets storsta o. sikraste sparkassa' Samma sparbanksbok galler över hela landet. Direkta uttag av intill 300 kr. Ranta 4 O/o

Till Redaktionen av Wertha.

v id Fredrika - Bremer - Förbundets årsmöte i Gävle den 13 och 14

maj 1929 diskuterades som bekant benämningen på den fond, som bil- dats genom förbundskretsarnas in- samlingsarbete. Undertecknad ytt- rade härvid, att namnet "Kretsfon- den" därför'kanske kunde vara be- rättigat, men möttes av det bestämda piistiiendet att k r e t s a r n a ä r o o c h u t g ö r a f ö r b u n d e t och godtog alltså gärna fondens namn av "Fredrika-Bremer-Förbundets insam- lingsf ond".

Genom nådig remiss har F r e d r i- k a - B r e m e r - F ö r b u n d e t beretts tillfälle yttra sig över ett av tillkal- lade sakkunniga den 30 maj inneva- rande å r avgivet betänkande med för- slag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedes- löst leverne av samhällsskadlig art.

Eftersom kretsarna äro och utg0ra förbundet ha naturligtvis kretsstyrelserna beretts tillfälle att yttra sig över det till förbun.det remitterade förslaget.

Vänersborgskretsens styrelse har daref ter inlämnat sitt yttrande, en motiverad anslutning till Karolina Widerströms reservation. Flera kretsstyrelser ha anslutit sig till denna reservation; det ä r mig likaledes bekant, att en medlem av förbunds- styrelsen per ilbrev insänt medde- lande om sin anslutning hartill.

Döm' om vår häpnad, da vi finna, att styrelsen alldeles uraktlåtit att i sin skrivelse till Kungl. Maj :t offent-

liggöra dessa reservationer frAn f ör- bundskretsarna - d e s s a k I. e t- s a r , s o m ä r o o c h u t g ö r a f ö r b u n d e t .

Denna uraktliitenhet, ej minst om den %P traditionell, d. v. s. det vanliga i motsvarande fall, ä r förvisso ett --- Båt oss saga - egendomligt uttryck av sanningen i detta vid hrsrnötet s& kraftigt framf örda påstabende.

Då Vanersborgskretsens styrelse icke delar den uppfattning som styrelsen f ramlagt shsom F r e d r i k a- B r e m e r - F ö r b u n d e t s i sin ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj :t9 nödgas jag anhålla at t redaktionen behagade i n f ~ r a valr inlämna- de skrivelse och reservation i förbua- dets (= förbundskretsarnas !j tid skrift Hertha.

Fiirbindligast JULIA VON SNEIDERM.

Kretsordförande.

Liinsreesidenset, Vänersborg den 20 november 1929.

Av stadgarnas 5 5, mom. 1, fram- gilr sabsom för mig pilpekats att för- bundsstyrelsen hare full beslutande- rätt beträffande förbundskretsamas gemensama uppträdande. Styrelsen har allts& handlat fullt korrekt. Det har emellertid icke fallit mig in att denna beslutanderätt kunde innefatta rätten att undertrycka reservationer. Vissa styrelsemedlemmars önskan att

Den ornt&nksarnma husrno- dera vander slg a l l t i d till Lunda Tvättinrättning Garanteras ett förstklassigt arbete. - Kläderna försäkrade under tvättningen. - - - - Telefon Drottningholm 20 och 190. - - - --e

H E R T H A 23 1

stadgarna måtte revideras a r tydli- nyss citerade stadgeparagraf ger att gen väl. motiverad. - tala å hela förbundets vägnar. Med

Vanersborg 6 dec. 1929. .

JULIA VON SNEIDERN.

Då icke förr än i själva pressläggningen uppklarats att fru von Sneidern önskade. införandet av b a g g e dessa uttalanden, har Red.:s svar har nedan blivit endast en anknytning till det senare av dem.

Till upplysning för tidskriftens lä- sare vill Red. meddela att det ärende, beträff ande vilket styrelsen får vits- ordet att ha handlat fullt korrekt, sålunda syftar på förbundsstyrelsens skrivelse till Kungl. Ma j :t angående sakkunnigeförslaget om "åtgärder mot samhällsskadlig sedeslöshet". Vi- dare bör påpekas at t förbundsstyrel- sens befogenhet att uppträda % för- bundets vägnar galler allenast m e l- l a n d e a l l m ä n n a m ö t e n a . Förbun.dsstyrelsen vårdar, .heter det i förbundsstadgarna 5 7, mom. 1, mellan de ' allmänna mötena förbundets angelägenheter.

Enligt protokollfört beslut av den 19 oktober 1929 avläts ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj :t å s t y- r e l s e n s v a g n a r och förbunds- styrelsen har sålunda vid detta till- fälle icke begagnat den befogenhet

skrivelsen följde ett protokollsutdrag utvisande hur .de . vid sammanträdet närvarande avgivit sina röster för at t klarlägga vilka förbundsstyrelsemed- lemmar som sta bakom skrivelsen.

Några reservationer ha givetvis icke undertryckts.. Tre kretsstyrelser hade i skrivelser som förelåg0 vid förbundsstyrelsens sammantriide anslutit sig till samma mening som re- servanterna inom , stirelsen. Dessa skrivelser kunna emellertid icke be- tecknas som "res,ervationer", . då rätt a t t anmäla reservation till förbunds- styrelsens beslut endast tillkommer vid sammanträdet närvarande röst- berättigad förbundsstyrelsemedlem.

A.tt; icke kretsstyrelsernas skrivelser bilades svaret till ' Kungl. Maj :t berod.de, såsom synes av å annan plats i detta häfte meddelad proto- kollsavskrift, p% deras fåtal. För- bundsstyrelsen ' diskuterade denna f råga, som s j alvf allet gällde biläg- gandet av s a m t l i g a kretsskrivel- ser, såväl de fem som följde majori- tetens mening som de t re vilka stöd- de reservationen. Det beslut, vartill diskussionen ledlde, var enhälligt.

Stock~holm den 7 dec. 1929. RED. AV HERTHA.

Tandläkare ERIK LIN DBLAD Sveavägen 102. 2 tr. (Hiss). STOCKHOLM

l < ---- '"3

Mottagning efter överenskomrnielse pr telefon 8-19'80.

232 H E R T H A

N o t i s e r f r å n Glada givare. En bok om lärare och

vänner av Lydia Wahlström. P. A. Norstedt & Söners förlag.

En vans anmälan av en vans bok i ett organ för vars läsekrets bokens förf. p% förhand hör till auktorite- terna, det tycks vara något kotteri- aktigt. Men olägenheten motverkas val i någon m%n därav at t anmälaren nästan kan göra till sina, och med långt mera skarpa bakom an i den ci- terades mun, Hedvig Charlotta Mor- denflychts ord : "panegyriker har jag svårast a t t skriva". För övrigt : v a r finns i närvarande stund någon "opartisk" kritik? I dagspressens ledande organ vet man i regel p% för- hand hur omldömet kommer a t t l%ta om den och den boken, skriven av den och den författaren. Med andra ord: vet man bedömaren, så vet man också omdömets betyg. Dessutom: det ar uppslagsböckernas tid, då redaktionen av vederbörande uppslagsbok an- ser a t t en "fullt sjaälvstän~dig9' och ob- jektiv upplysning om en förf attare ' eller historisk person kan rymmas p% sex eller sju rader. Varför under s%- dana tidsomstandigheter saga nej till önskan om en i jämförelse därmed ut- förlig anmälan, blott därför a t t man råkar vara fö.rf. :s van ?

Lydia Wahlström a r en tränad jour- nalist, rapp och vaken. Hennes hi- storiska skolning och solida allman- bildning understödja det. praktiska greppet om personer och frågor. Som de flesta andra lasta fö.rfattare nu för tiden ger hon ut journalistik i bokform. Men vad hon s% ger ut sak- nar e j d m näringshalt, som kan sak- nas aven dar spiritualiteten, verklig eller sökt, a r störst. Humorns kryd- da använder hon sparsammare an förr. Gesten - om man kan använda

b o k v ä r l d e n . detta ord om en stil, som från börjaii haft mera av katederns an folktala- rens framstallningssatt - har vunnit i enkelhet på samma gång som i var- dighet.

De i den nyss utkomna bokens uppsatser omtalade personerna äro inde-. lade i tv& avdelningar. Första avdelningen av boken handlar nämligen om avlidna och kallas "in memoriam" Andra avdelningen benämnes "nutida klerker och lekman". Första av- delningens f yra artiklar äro sins- emellan ganska ojämna, då den om Viktor Rydberg knappast innehåller annat an föga ingiiende recensentre- flexioner inför den nyare Rydbergs- litteraturen och Ellen Key-artikeln litet strögods av några yttre minnes- bilder, medan uppsatserna om Harald Hjärne och Sam Fries aga en helt annan ladighet: både kunskapens och den sympatiska förtrogenhetens, m. a. o. äro fullt sjalvständiga portratt- studier, vackra och imponerande och dock fria från all areminnesstii, levande och personliga.

I bokens senare avdelning iir det svenska kyrkans nuvarande primas, som dominerar.

HIL3rIA BORELIUS.

Skapafide liv. Studier och bekan- nelser av Amold NorliwL Albert Bonniers f örlag.

Morgonrodnadssyneli av vita fja- rilsvingar mot himlens bl& i en dikt "efter van Eeden" och havsbilden från Katwijk aaii Zee vid Hollands kust omsluta det ~ v r i g a innehallet i denna p% en g%ng vittfamnande ock enhetliga bok. Dikten a r ställd som im. ledning. Stycket D e h o l l a n d s- k a d y n e r ii a, med dess p i en

rakteriserande,

SC&ELEG- TAS 12. Tel. Kungsh !M9 Us,MP D_ERWS spe,,,,: mitt O, .X, C.~,,S~ 2 i 3 fi&hm&k.# Garanteras : . Inga hitande tvlittmedel. Extra fin

~Wotto: mangling. it till kundens bästa. Snabbt utförande. Billiga priser.

H E R T H A .233 .

landskapsestetiska och symbolseende skildring,-ar det sista i bokens senare, andra avdelning.

"Moderna" essaysamlingar om lit- teratur och konst äro. nästan genom- gående lapptäcken. Avsikten synes vara-om dar överhuvuld råder någon annan "or.dniagsprincip" an den att tömma skrivbordslådan, eller snara- re sammanklistra redan utgivna tid- ningsartiklar - at t låta de olika "lap- parne" framträda i så skrikande oph mot varandra kontrasterande ;f arger som möjligt. Det galler verkliga för- m%gor som det galler publicister med andrahandstankar. - I betraktande av det myckna vackra han givit, vore det otacksamt 'att av denna, strävan efter virtuosmassighet göra 'en före- bråelse mot Oscar Levertin, aven om .den hos oss historiskt kan spåras till- baka till honom. Han var en verklig virtu'os, men dessutom var hans kul- turgladje och skönhetskirlek ett en- hetsband.

Skönhetslidelse. finns det också i Arnold Norlinds "studier och bekan- neker", men den a r hos honom sam- mansmält med det etiska patos, som låter honom inifrån först% Dantes uppfattning av "de tre anderikerna", och den religiösa oändlighetskänsla som kan samklinga både med Nova- lis' "Todestagebuch" och med Walt Whitmans kosm.osjube1. Den som kan dela Jeff eries' upptäckarlust och med Obstfelder se världen som "en enda stor manniskothr, som solen skiner genom och dar himmel och hav och buskar och blad och allt, allt speglar sig", spänner för visso över en omfat- tande stamningsskala. Men den "Ein- fuhlung" i de olika diktarnes verk som har gör sig gällande a r en annan an virtuositetens och "smidighetens". Den a r central och den a r produktiv.

I dessa uppsatser, de flesta ung- domsverk, ges med en idealt inriktad ungdomlighet å t de skärskådade ett

översltott av varden som i själva verket i mer an ett fall mera tillhöra tol- karen an den tolkade. Detta galler p e r s o n l i g a och stamningsvar- den. Rent e s t e t i s k t g%r tolk- ningen s%lunda f öremålen närmare. Just denna rent estetiska återfram- stallning a r saker och träffande. Så uppfaktningen av musiken hos Sig- björn Obstfelder (i hans sprak), som jag inte sett någon ha en så klar för- *nirnmelse av som Arnold Norlind, i den korta studien över honom.

E,n. rikedom av vetande rymmes i uppsatserna om Hölderlin och Dante som i de geografiska vyerna.

Det a r ett sjalens och andens sol- bad at t vistas i Arnold Norlinds värld..

HILMA BORELIUS.

Tungor av eld av Astyid ~ b r s b e r ~ . J. A. Lindblads förlag.

Ingen folkrörelse blir till utan han- förelse. Men pingströrelsen lever på hanfijrelsen i och för sig - visserligen anknuten till evangeliet. Däri ligger dess kraft samman med dess brist och fara. Gott och ont har den darfiir framkallat, dar den lyft sja- lar u r tröghetens och bundenhetens burar, men på samma gång hand- löst idungat in dem i masspsykosens risker för sjal och varv.

Över denna rörelses vågsvall genom en norrlandsby f å vi en redo- göreke i Astrid Forsbergs skildring. Vi se vågen lyfta och skummet falla med hjälp av denna iakttagare, som e j betraktar rörelsen kyligt utif rån utan som själv syns ha upplevat dess stormflod. Betraktarens resultat blir negativt - har ligger förödelse efter floden i bygdens liv, det visar huvud- '

personens livsöden och aven biper- sonernas. Och ändå har skildringen intet; av hätskhet, utan verkar redligt buren av ett lyssnande studium. Det

Parafininjekfioner. Modern ansikfsbegandiing, Plasfiska operafioner ufföras au kirurgsn D:r Kcrpp, Sfeinacg-Kapps injektioner, diafermi o . massage för klena personer.

Droffninggalan 81 A, SfockBolm. 11-5 Tel. Norr 34 41.

ar detta vida mer an framstallning- ens skönlitterära inklädnad, som ger boken dess värde. Vi möta ett ärligt framläggande av en för hela vårt folkliv mycket betydelsefull förete- else - en företeelse som röjer för oss folks j alens d j upa hunger efter hanf öa relse, men också en benägenhet at t stilla den med enbart känslorus, i stallet för att ur djupen och i ensam- heten söka den ur a l l a väsendets samlade krafter, a v e n ur "allt vart förstånd".

EMILIA FOGELKLOU.

Har vilar Henry Ryecrof t. ~f te r l am- nade papper utgivna av Geo~ge G&- sing. översättning från engelska ori- ginalets adertonde upplaga av Fanny Ekenstierna. Med inledning av Klara Johanson. Wahlström & Widstrands f örlag.

,Vi ar skyldiga det bokförlag tack- s m h e t vilket å t dem som på annat sätt e j kunnat göra bekantskap med Ge- orge Gissing förmedlat sådan genom den svenska Översättningen av T h e l e f t p a p e r s o f H e n r y R y e - c r o f t. Denna egenartade, olyckliga och geniala författare torde vara skäligen okänd för flertalet svenska läsare. Klara Johanson ger i sin in- ledningsessay den rätta nyckeln till hans liv, också bakgrunden till Henry Ryecroft (som hon aven själv betit- lat sitt förord). Med hjälp av denna dyrk har man tillgång till George Gissings innersta och till den vemo- diga, rörande och blygsamma para- disdröm som avslutade hans marter- fyllda författarvag - en dröm vilken inte förunnades honom att få reali- serad som slut på hans lika törne- strödda levnadsstig.

Georg Gissing har nu sin erkända plats bland nyare engelska klassiker. Fanny Ekenstiernas omsorgsfulla och skickliga Översättning till svenska gör boken om Henry Ryecroft all den

rättvisa som göras kan i en 6ver- sättning.

E. K-n.

Bengalens kvinnor av Marga& M. U?*q~lta?~t. Oversattning av Naemi Lo- gren. Wahlström $ Widstrands för- lag.

Katherine Mayos bok om Moder India har upprört sinnena hela vasl- den runt, kan det val sagas, och inte minst de kultiverade och upplysta hinduiskornas egna. Saro jini Naidu, Bengalens stora diktarinna, har med anledning av författarinnans till S k r a c k ö n nya sensationsfyllda bok själv företagit en föredragsturné P U. S. A. för at t sprida en riktigare kännedom om sitt land, efter vad h o n förmenar. Den som har rakat Mrs Naidu och last hennes dikter vet i vilket fall som halst a t t Hn- dien k a n frambringa en högsta ar t av kvinnokultur och kvinnligt geni. Hur mycket Katherine Mayo i övrigt i avseende p% Indiens och speciellt dess kvinnors låga kulturgrad har ratt eller orätt i sin hårresande skildring av förhållanden maste av natur- liga skal har lämnas oavgjort.

Blargaret Bi. Urqluhart har efter en 25-årig vistelse i Bengalen, på upp- maning fran intresserat håll, skrivit sinbokom B e n g a l e n s k v i n - n o r. Det a r förstahandskunskap som talar ur dessa skildringar av de avstängda kvinnornas liv, av seder och bruk i detta hemlighetsfulla, främmande land, och det är en oför- tydbar önskan att så rättvist och Pör- domsf ritt som möjligt f ösklara de egendomliga vanor och riter som be- stämmer den bengaliska kvinnans liv. Dar finns nlycket som bekräftar Miss Mayos fruktansvärda berättelser, men hur anorlunda omtalat! Masga- ret Urquhart stryker varken röda eller svarta streck under, fakta f i x * - själva tala - och det a r oftast mer

- p - -

övertraffas icke av något annat medel vid rengöring och polering av möbler.

H E R T H A 235

an nog, tyvärr. Vad som ger hennes bok dess varde a r den fullkomliga tilltro till dess opartiskhet som den lidelsefria tonen inger. Och, som sagt, en ingående kunskap om förhållan- dena ä r det andra stora .värdet av denna skildring. Man önskar at t den måtte i vida kretsar f å sprida sin upplysning om hur Bengalens kvin- nor lever sitt liv.

E. K-n. . .

Om Selrnia Lagerlöf, hennes far och mor, farmor och Back-Kajsa m. m. Berättelser för mina barnbarn och barnbarnsbarn av Ann Margret Holntgren. ' Wahlström & Widstrands f örlag.

I sitt förord till sin lilla bok om Selma Lagerlöf säger Ann Margret Holmgren själv at t hon ofta berättar med den stora berätterskans egna ord, "därför att de ä r så mycket battre an andras". För visso kan intet battre befordra framgång när man vill för- tälja om Selma Lagerlöf. Vi känner - dem ju alla, de små och stora händel- serna i hennes liv genom hennes egen mun, och vi älskar själva orden med vilka de talats om för oss. Minnet av henne förs sannerligen bast över till. de unga generationerna i just de

- orden. Kanske kunde man saga: men d% må man väl gå direkt till henne själv ! Ja, egentligen gjorde man det nog. 'helst, men den lilla boken som

fru Holmgren skickat ut kan ocksik vara till glädje. Den sammanförande formen ger skilda saker inom direkta- re räckhåll, och de mycket unga ha kanske inte så 'stort tålamod med de större böckerna. Porträtten och övri- ga' i1,lustrationer roar även säkert "barnbarn" och . "barnbarnsbarn". a

E. K-n.

Svenska författare, deras li; ' och verksamhet. Skildrade för barn och ungdom i hem 'och skola av Ma/me Louise Gagner. Del I och, II. P. A. Norstedt & Söners förlag.

Dessa två små gula bocker ä r ingen nyhet;. Del I a r redan ute i fjärde upplagan, del II i andra. Man har önskat ett påpekande i Hertha av att dessa sammanfattade uppsatser om svenska förf attares liv och verksamhet förligger till hemmens och skol- ungdomens bruk. Den tidigare delen omfattar Viktor Rydberg, Heiden- stam, Snoilsky, Selma Lagerlöf, Wik- ner, Karlfelt och Levertin. Den senare Geijer, Tegnér, Wallin, Atterbom, Fredrika Bremer, Runeberg och To- pelius.

De med kunskap och levande intresse skrivna små. biografierna bö- r a vaara av varde för ungdomen som ofta, av det ena och andra skalet, för- klarligt nog, ej själva kunna g å till kallorna.

E.K-n.

V A C Y S T A N # S H E . M S K O L A fSthlrnis Lans Lanthushållsskola) meddelar undemisning uti allt som hör till lant, hems ordnande och skötsel. - 10 mån. kurs. 1 Febr.-l Dec..- Avgift för un- dervisning, bostad och kost 500 kr. Statsstipendier till obemedl. o. mindre bemedl. Prospekt genom E'örestclndu~innan Ester Alde, Vackstanas, TVETABERG. Tele- fon Södertälje 1689.

F a l k ö p i n g s k r e t s e n cainmantrad- de den 20 nov. varvid fru Greta Hallgren, Jönköping, stallde sin expertis ' som mat- lagningskunnig till förfogande genom ' a t t rent vetenskapligt underysa de närvaran- de om kaffedrycken och dess beredning. Efter det teoretiska kom den angenämt praktiska angelägenheten att avprova det enligt fru H:s iiletoder tillagade ka'ffet. En "kaffevisa" föredrogs av frau Greta Wennberg, därefter solosiing -av fröken Margit af Ekenstam samt pianomusik av fru Svea Pettersson. Till sist berättade fru Hallgren oin Svenskbybornas mottagande i Jönköping.

G ä v l e k r e t s e n hade den 18 nov. anordnat ett offentligt föredrag av fru Ester Luttenlan i Högre allnianna läroverkets aula över amnet "Några tankar kring ny- orienteringen i hemfrågan".

H a l m s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 6 november, varvid stadens elekti-ici- tetschef, ingeniör Yngve Holm, höll ett synnerligen instruktivt och roande föredrag om Hemmets arbetsbelysning, illustrerat av en rad förträffliga skioptikonbilder. Han hade därjämte monterat in en hel del olika ar- matur för belysning i kök, badrum, trappor, tvättstugor och arbetsplatser och visade tydligt de moderna lanipornas och den nya armaturens företräden. Föredraget var taliikt besökt och uppskattades livligt av medlemmarna.

H u . d i k s v a l l s k r e t s e n hade den 19 nov. en föredragsafton i Flickskolans samlingssal, varvid fru Ester Lutteinan talade om hemfrågan i detta teknikens och %

mekaniseringens tidevarv. Därefter sång och musik samt tedrickning.

H ä l ~ i n g s b o ~ g s k r e t s e n hadelör- dagen den 16 november sammanträde under ordförandeskap av fröken Signe Wennbcrg,

vaivid Gofessor Einar Sjövall inför en intresserad publik höll föredrag om "Prin- cipiella och praktiska synpunkter p& steri- liseringsfrågan".

Därefter tesupé med samkväni.

J ö n k ö p i n g s k r e t s e n hade den 13 nov. möte h Margaretaskolans festvihing, varvid fru A. Bergvall berättade oin för- bundets irsmöte i.viiiias i Gävle. Nusik av fru L. Frick varjämte fru B. Gentzell före- drog diktar av svenska skaldei.. Tesupé.

K a r l s k r o n a k ~ e t s e n hade den P4 november i Församlingshuset tillsammans med Kyrkliga ungdomskretsen anordnat ett föredmg av fru Amanda Flemström om Luleå stifts diakoni förening och dess verksamhet bland stiftets iklemarksfolk.

Den 27 november hade kretsen samman- träde ii Stadshotellet under ordförandeskap av fru Eva af Geijerstam. Sedan en del föreningsangelägenheter behandlats höll fru Marta Weinberg föredrag om en italiensk resa, illustrerat av ljusbilder. Under det d ä q å följande samkvämet sjöng fröken Gunhild Cedergren nigra italienska sånger, ackompanjerad av friherrinnan Eva Sparre.

K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 20 nov. tillsammans med stadens Husmo- dersförening ett möte 6 Industrirestaurang- en. K. W. F:s ordförande fröken Alma Hansson halsade af tonens diskuasionsinle~ dare fru Inez Winberg välkommen, varp& denna höll sitt föredrag över amnet "Ge- mensamma måltidstimmar". En livlig diskussion vidtog; därefter samkväm ined te- servering.

L a n d s k r o n a k r e t s e n hadc den 15 nov. sammanträde på Flickskolan. Sedan ordföranden, fröken Triigardh, hälsat de narvarande välkomna och i korta drag 1.e- dogjort för resultatet av insamlingen till f örmån för förbundets alliiiänna verksam-

0 JJ ( . bl* 88L6. ' Islo. 3 Siden- & Manufakturaffär S t ö r s t a u r v a l n y h e t e r

Ilet höll e. o. hovrättsnotarien Nils Falk föredrag om "Äktenskap och skilsiniissa". Därefter vidtog, samkväm med tesupé och sång. av fröken Valborg Cervin. .

M a 1 m ö k r e t s e n hade den 3 dec. tillsammans meg : :?!ialmö hysmodersf örening anordnat en föredragsafton i Kungsparkens festsal, varvid fil. dr. Hanna Rydh talade om "Kvinnan i Nordens forntid" med be- ledsagande skioptik~nbilde~. Dr. Rydh,. som hälsats välkommen a%,kretsens or.df. f ru Elisabeth Quensel, avtackades av. . Husmo- dersföreningens sekreterare fru Ida Malm- ström, soin aven uttryckte sin tillfredsstal- lelse över detta första samarbete inellan de två föreningarna. .

N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade den 28 nov. sitt sedvanliga höstmöte med efterföljande samkväm å Göta hotells fest- våning. Fru ' Elsa Alkman delgav kretsen "Nalgra eringringar från Gavlemötet 1929". Sedan sång utförts av fröken Inga Kall- gren, ackompanjerad av fröken Anny Sve- ningsson, liimnade sakkunnigkommitténs kvinnli,ga ledamot, dr. Anna-Cla~a Romanus- Alfvén en redogörelse för "Kvinnorna och lösdrivarelagen". Ahörarnas tacksamhet för den uppfoi-drande o.ch varmhjärtade fram- ställningen tolkades av kretsens ordförande fru Fanny Björkman.

N y k ö p i n g s k r e t s e n sammanträdde den 5 nov. i Odd Fellows klubblokal. För- eningsangelägenheter avhandlades. Hiiref - ter hö11 frolten Ester Laurell föredrag om en resa i Spanien, beledsagat av skioptihn- bilder. Sang av fru Smedberg till ackom- panjemang av fru .Molander ; paqkvam.

S t o c k h o l m s k r e t s e n hade den 26 nov. en disk.ussionsafbon i Grand Hotells matsal, under ordförandeskap av fröken Ellen Klenlan, med särskilt inbju- den ungdom av olika. kategorier, amnet var också "Ungdomen och kvinnorörelsen".

Första inledare fil. k.and. Brita Åkerman, ordförande i Stockholms högskolas lcvinn- liga studentförening, och andra inledare fru A:nnie Wallentheim, ordförande i Nacka Socialdemokratiska kvinnelubb. En intresserad kress fyllde salen till s i s ta p'ats och en synnerligen animerad difkussim f öl j de på inledningsföredragen (varav det första .publiceras på annat ställe i detta häfte; det andra hoppas vi kunna meddela i ja- nuaril?aftet). .. .

U r r i e å k r e t s e n s o r d f ö r a n d e , fru Fanny Bergström, samlade den 4. nov. kretsens medlemmar i sitt hem, varvid frö- ken Hörnell redogjorde för årsmötet i Gävle. Fru Jenny H,olm bidrog med musikunder- hållning.

V a r b e r g s k r e t s e n samn~antrad- de fred. den 29 nov., då fröken Maja Söder- lund höll ett synnerligen intressant före- drag om författaren Dan Anderson samt föredirog en del av hans dikter. Efter före- draget vidtog ett angenämt samkväm, varvid.musik utfördes av Stadshusets kapell.

. V a n e r s b o r g s k r e t s e n har under hös tex lopp anondnat tvenne offentliga föreksningar : den ena tillsammans med Arbetarnas f örlasningsf örening, med dr. Ivan Bratt, AlingsAs. som föreläsare öy& amnet "själslig nyorientering", det andra med -generalfaltläkare Bauer om Sveriges flygambulans, beledsagat av filmbilder. In- komsten av detta senare föredrag, som upp- gick till 110 kr., har lämnats till Svenskby- insamlingen., Dessutom har kretsen haft en enskild föredragsafton då biskopinnan Maria Danell talade om "Glimtar ur kyrko- och hemliv i Amerika". Samhan1 med musik och supé.

V a . x j ö k r e t 8 e n hade den 15 nov. möte å, Centralhotellet under ordförande- skap av dr. Ruth Grubb, varvid teol. kand. Anna, Edman höll. föredrag om "Den. mansk-

J. F. HOLTZ Spetsar - - .

H. M. Drottningens Stureg. 8, "t~hlm. .. . Hofleverantör , alla sihg

liga sammanlevnadens problem". Fru Blen- da Sylvan lämnade en översikt av den ak- tuella frågan: kvinnlig polis. Pianomusik av fröken Inez Malm.

Y s t a d s k r e t s e n hade den 12 nov. anordnat föredrag av dr. Carl Ottosen fr%n Skaisborg över ämnet "Tarmhygien". Over- fullt hus. Doktor 0. talade i nära tre tim- mar entusiasmerande och lärorikt för en ivrigt lyssnande publik. - Kretsmöte hölls d. 14 nov., då prof. Einar Sjövall, Lund, framlade "NAgra praktiska och teoretiska synpunkter p% steriliseringsfrågan i ett utomordentligt intressant anförande. %f- terat samkväm. Den 4 dec. hade kretsen besök av dr. Hanna Rydh, som talade om "Kvinnan i Nordens forntid". Sång av kon- sertsångerskan fru Elsa Rangnitt fran Kristianstad. Även denna afton, intressant och givande, slöts med samkväm.

Den 30 novaber deltog Ystadskretsen jämte stadens övriga kvinnoföreningar i in- bjudan till ett offentligt möte, dar f ru Frida Hagen redogjorde för den i augusti hållna internationella fredskongressen i Prag, anordnad av Internationella kvinno- förbundet för fred och frihet.

ö r e b r o k r e t s e n sammanträdde den 19 nov. i Risbergska skolan, varvid fröken Martha Grönvall förevisade l jusbilder f r h en sommarresa till Bretagne via Holland och Belgien samt berättade intryck och minnen därifrån. Efter föredraget sang av fröken Julia Tideström.

Korrespondens från Halmstad. E t t glänsande bevis pil vad en kulturellt

betonad, välorganiserad förening kan åstad- komma utåt, genom flit och samarbete inom densamma, ha vi i harvarande krets av Fredrika-Bremer-Förbundet. Gång p& gång har allmänheten fått se vackra bevis p& Fredrikornas strävan a t t bygga nytt p2 gammal grund, och deras pietetsfulla för- sök a t t framhålla Hemslöjdsföreningarnas goda inflytande på kvinnornas handarbeten. Man erinrar sig med nöje deras vackra mat ta, deras utställning. av handarbeten för några A r sedan. Att en förening, på v ib

som har skett, lyckats kombinera ett sam- manhiilkmde intresse för medlemmarna, med ekonomisk valuta, för realiserandet av f6reningens ideella syften, a r vart all upp- muntran, och nar Fredrikorna nu komma med ett nytt alster av sin flit och goris smak firn: man hoppas a t t det blir strykande åtgång. Det ä r den här gången en kollektio~l sport- och promenadvantar som tillverkek. S j aha vantarna äro handstickade i sikl i.ii Halland men ha av föreningsmedlemmai.na försetts med handbroderade utsmyckningar, vartill mönstren hamtats från en ga.mmt:L kudde som nu förvaras A Röhska museet 5 Göteborg. Vantarna am utomordentlig, vackra, varma och praktiska; de k o m a att försäljas genoni Halmstads Sidenli-as och Modebasaren p& Storgatan.

ELSA HAZGEH-CARLBERG.

Finaste Ceylon OBS.! G R O N ETIKETT

1 den Europeiska marknaden existerar icke ett finare Ceylon-thé an detta.

Ett Iht for finsmakare

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREIIRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.

Samtliga förbundsmedlemmar erhálla tidskriften. Icke~örbundsrnedlemmar prenu- merera ii närmaste postans&lt eller i bokhandel. Pris för postupplaga: 111 %r kr. 6:50; 112 år kr. 3 :SO; 114 år kr. ; :OG. Lösnummer 65 öre. Redaktzon. och expedition: 48 NLZ- rabergsgatan, Stockholm. Redaktionstid : tisdagar och fredagzir kl. 1-3. Tel. Norr 48 50, 27 62. Expeditionen : kl. 11-4 varje söckendag. Tel. Norr 48 50 27 62.

Mod Sveriges Husmodersföreningarr Rlksförbunds garantlmarka.

Bomullrgarn.

Domestiker.

Lärfter.

Hollands.

Madapolam.

Nainrock.

Flaneller.

Kulörta Bomullr- tyger.

Lakansviiv-

nader, m. m.

v

- INGEN - HUSMODER

KAN UNDVARA

GEFLE G A R N och

SVANENS VAVNADER

Attioarig erfarenhet garan- terar varan.

Ungdomen och kvinnorörelsen. AV Brifa Akeman.

*.. 6: orslag till moderskapsskydd. AV Gulli Pauli.

Handarbete som kulturfaktof. AV Hanna Landberg.

Sakkunnigebetankandet av den 30 maj 1929.

Fru von Sneidern till Redaktionen av Hertha samt svar.

Notiser från bokvärlden.

F.-B .-F.-kretsarna.

Kalmar Preparerade

HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning

Svallande och Dryga

I L

Vasatryckeriet, Stockholm 1929.

H E R T H A -

LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- Sakkunnigebetankandet av den 30 maj ............................. LAR. SOCIALA FRAGOR. LAGFRA- 192!9 227

GOP, SKOL OCH UN'DERVIS- Ur en .diskussion om "~sarnhallsskadlig sedeslöshet enligt det 'nya lagförsla:

NINGSBRAGOR. ......................... . get" .; . 179

F o g e l k l o u , E m i l i a : Barn och ...................... religion

" Vkigen till en djupare samhälls- ................... gemenskap

F r e u d e n t h a l , D o r o t h e e : Den kvinnliga polisens arbete i Tyskland

v o n K o c h, G. H.: En kvinnlig le- ............. dare för fattigvården

L a n g e n h e i m , G u d r u n : Ielvtc ..................... timmen :. ....

P a u l i , ' G u l l i : Förslag om moder- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . skaps~kyd~d

P e t r é n , V i k t o r : Ändringar i ...................... strafflagen

R h e b o r g, E l i n: Statsrevisorerna kontra kvinnliga statstjänstemän

" Stat'srevisorerna och de kvinnliga statstjänstemannen ännu en

........................ g h g S t a e l v o n ' H o l s t e i n , M , a t h i l -

d a: Olämplig som postassistent?. . S t j e r n s t e d t , : R u t h : ' .Nytt för-

slag 'till lag mot lösdriveri och sedes- ...................... löst leverne

T ö r n e l l , G e r t r u d : Kvinn1iga.p-

. . . sid. SOCIALA FÖRETAG, FÖRENINGAR

.......................... liser .30, 55 W i d e r s t r ö m , K a r o l i n a : Riks-

.................... dagsmotioner 97 W i g.e r t, V; i'k t o r: ' Steriliseriqgs-

........................ förslaget 162 A k e r m a n,, B r i t a: Ungdomen och

. . . . . . . . . . . . . . . . . . kvinnoröllelsen 217 . . . . . Assistentproven inför regeringen 73

Förbundsstyrelsen om sakkunnigebetän- . . . . . . . . . . . . kandet av den 30 maj 204

Flickornas yrkesval under debatt .... 61

OCH FÖRENINGSMÖTEN, +

H e r t z m a n - E r i c s o n , G u r l i : .In- .. ternational Council of Women's , ,

. . . . . . . . . . konferens i London 134 " Norska Kvinnors N'ationalråd 25

å r ........................... 169 K l e m a q , . Eille;n: F.-B.-F:s års-

m6te i #Gävle 13-14 maj 1929 . . 99, 122 L a n g e n h e i m , G u d r u n : J a vi

................ elsker dette landet 178 L i n d s t r ö m , E s t e r : Prolog vid

Norrköpingskretsens fest den 12 mars 90 .S a h l b 04m, N a i m a: Frankfurtkon-

gressen 4-6 januari 1929 ...... ? . 42 :S ö r e n s e n, A n n a: Intryck fran

l%!lsingörskongressen . för . ny upp- , . ..................... fostran 185, 210

T h o r m a n , E ! l i s a b e t h : TV& tex- ......... tila konstanstalter jubilera 193

T h u r s t e n s o n , A x i l a n n e : Jubi- ................ leunsmöte i Berlin 158

W e II n b e r g, .S i g'ri e: Halsin-gborgs- .......... Fredrikomas klubblokaler 108

A b e r g , E l i s a b e t h : Lararinne- . : .

.......... hemmet i ~Sigtuna 10 .%r 10 Fredrika- Bremer - Förbundets insam-

................. . lingsfond 129, 152,. 174 Fredrika-Bremer-Förbundets stipen-

.................... dier 1929 20, 117 Förbundets upplysningsverksamhet . . 128 Nya förbundsmedlemmar . . 19, 40, 65, 88,

107, 141, 191, 201, 224

- F.-B.-F.-KREXSARNA. Sid. 21, 46,. 68, .?O, 118, 143, 191, 214,238.

. -

A!-B, : M a t t o r &.. G a r d i n e r a . 45 sveavägen 45 . . . . . . . Stockhclm.: Telefon 132 94

Sängar, Sängkläder, orkm mattor, Mjuka Mattor, Gardiner, Linnevaror, Ottomaner .

.- . - .. - .- - . . - . - .

LEVNADS- OCH MINNESTECKNING- AR, KULTUR- OCH RESESKILDRIMG- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRE-

I

SPONDENSATIKLAR M. M.

B o r e l i u s , H i l m a : "Tunga äro de vägar människorna vandra" . .

" Victoria Benedictscons självpor- trätt ........................

D a l g r e n , L o t t e n : Anna Hierta- Retzius ..........................

F j ä l l b ä c k - H o l m g r e n , K a r i n : Gerda Meyerson ..................

F o r s e l l e s . J e n n y a f : Mathilda ........................... Wrede

H e n s c h e n , S i g n e : En dam reste ensam ...........................

H o l s t, E v a v o n : Ur skargårds- kvkmmas liv ....................

K l e m a n . A n n a : Minnet av Emi- lia Broomé ......................

K l e m a n , E l l e n : Adehide Ehrn- m t h ........................

" Röster som ropa .............. " Dame Millicent död ..........

L a n d b e r g , H a n n a : Handarbetet soni kulturfaktor ................

S c h o l a n d e r - H e d l u n d , M a r i a : Elfrida Andrée ..................

S y l v a n , B l e n d a : Nanny von Baumgarten .................

" Kvinnan ..................... T h i e l , E l i s a b e t h : Muntra bil-

minnen och landsvagsaventyr ...... T h o r v a l l , D a g n y : Glimtas av

franska idealister och ryska flyk- tingar ........................ 12,

W a h l s t r ö m , C l a r a : Alice Cer- vin ........................... :..

FRAN BOKVABLDEN. B o r e l i u s , H i l m a : Glada givare

av Lydia Wahlström ........ " Själens halsa av Lydia Vahr-

ström ....................... " Skapande liv av Arnold Norlind

F o g e l l t l c u , E m i l i a : Tungor av eld av Astrid Forsberg ......

K l e n t an, E l l e n : Adams revben av Py Sömlan .................. Bengalens kvinna av Illasgaset Urquhart .................... Den odödliga giiritingen av Elin Wagner ..................... En blå soffa av Cora Sandel . . En ovälkommen av N m y Jo- hanssm .................... Fabeln om Valentin av Sara Srtnd Flykten fr&n Harem av Rosa Asim Kahn .................. Har vilar Hemy Byecroft av George Gissing .............. Kungsbuketten av Berit Spong Lavendel och salivja av Jeanna Oterdahl ..................... ;Maj i by av Anna Björkman . . Majestätets gmnnar av Elin Hök alikael Fluhr II av Maria Rieck- Muller ...................... Om Selma Lagerlöf av Ann Mar-

.............. gret Holmgren Svalorna flyga högt av Elin ??%gner ..................... Svenska författare, deras liv och verksamhet av Marie-Louise Gagner ...................... Ton1 Carrell och några andra av Gurli Yartnian-Ericson . .

L u t t e m a n, Estei.: Kväkaren mes Nayler av Emilia Fogelklou

" Svensk uppslagsboi: Bd 1-11 . .

232

IS2 232

233

313

334

39 111

f43 212

40

234 39

213 111 111

39

235

212

235

214 Ja- 141 16'! '

Lá)aQ SQozm MEFE%~Q B h m d M a d ~ r r n ~ ?Ywmwf!

REPRESENTANT; Auditorium. Te/. 2885 S T O C K H O L M

hertrantingen blir det feminina arbetet förbisett eller också blir ,det övervar- derat. mannen...

Documents