vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv en ...286727/...humanvetenskapliga...
Post on 04-Mar-2021
0 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Vårdlidande ur ett patient- och
sjuksköterskeperspektiv
En litteraturstudie
Sofia Egertz och Sofia Johansson
Handledare: Lise-Lott Gunnarsson Justerat och godkänt
Datum …………………………………….. Examinator: Carina Persson
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar VÅRDLIDANDE UR ETT PATIENT- OCH SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV - en litteraturstudie Sofia Egertz Sofia Johansson Sammanfattning: Patienter inom hälso- och sjukvård har olika erfarenheter av vårdupplevelsen. Patienten kan lida på grund av sjukdom och behandling, men även på grund av vård eller utebliven vård. Denna typ av lidande benämns vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva vårdlidande sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Vår studie är en litteraturstudie som baseras på artikelsökning i de omvårdnadsrelaterade databaserna Cinahl, Elin@Kalmar, SweMed och PubMed. För att kvalitetsgranska artiklarna användes granskningsmallen för kvalitativa studier av Forsberg och Wengström (2003). Resultatet visade att vårdlidande enligt patienterna kan uppstå på grund av olika orsaker såsom bristande respekt från vårdpersonalen och om värdigheten kränks. Enligt sjuksköterskor kan vårdlidande uppstå pga. tidsbrist samt om patienternas värdighet kränks. För att förhindra att sjuksköterskor orsakar patienten vårdlidande fanns önskemål från patienterna om hur den önskvärda sjuksköterskan bör vara. Vår slutsats är att om sjuksköterskor tar sig tid till att bland annat lyssna på patienten samt visar uppmärksamhet, respekt för självbestämmande och integritet kan vårdlidande förhindras. Resultaten som framkommit har gett en djupare förståelse för vårdlidande. Vidare forskning gällande bra bemötande och agerande från vårdpersonal kan ge riktlinjer för hur vårdpersonal kan förhindra vårdlidande. Nyckelord: lidande, sjuksköterska, patient, omvårdnad, kommunikation och erfarenheter
Innehållsförteckning
1. Inledning ...........................................................................................................................1 2. Bakgrund ..........................................................................................................................1
Omvårdnadsrelationer.........................................................................................................1 Livsvärld ............................................................................................................................2 Lidande ..............................................................................................................................2
Vårdlidande........................................................................................................................3 3. Problemformulering .........................................................................................................3
4. Syfte...................................................................................................................................4 5. Metod ................................................................................................................................4
Kvalitetsgranskning ............................................................................................................5 Analys ................................................................................................................................6
6. Resultat .............................................................................................................................8 Vårdlidande ur ett patientperspektiv ..................................................................................8
Emotionella upplevelser av vårdlidande..............................................................................8 Önskvärda egenskaper hos vårdpersonal ...........................................................................10
Vårdlidande ur ett sjuksköterskeperspektiv.....................................................................11 Sjuksköterskans upplevelser av faktorer som kan bidra till vårdlidande ............................11
Sjuksköterskans upplevelser av hur vårdlidande kan förhindras ........................................12
7. Diskussion.......................................................................................................................14 Metoddiskussion...............................................................................................................14 Resultatdiskussion ............................................................................................................15
8. Slutsats............................................................................................................................18 9. Referenslista....................................................................................................................19 Bilaga 1. Databassökning Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitativa studier Bilaga 3. Artikelmatris
1
1. Inledning
Alla människor kommer troligen att komma i kontakt med sjukvården någon gång i livet.
Denna kontakt kan ge olika erfarenheter, samt skiftande upplevelser av bemötande och
kommunikation från vårdpersonal. Som sjuksköterska är det viktigt att få patienten att känna
sig unik och välkommen i det vårdande mötet. Omvårdnad är sjuksköterskans
professionsområde och en av hennes viktigaste uppgifter är att lindra lidande hos patienten.
Lidande är ett centralt begrepp i omvårdnaden, kan drabba alla människor och är en del av
människans liv. Lidandet ses som en kamp för människans värdighet och frihet att vara
människa. Sjukdom och behandling kan många gånger orsaka lidande för patienten och
vårdpersonal kan i sin tur orsaka patienten lidande genom orättvis behandling och genom att
inte tillgodose patientens behov (Eriksson, 1994). Sjuksköterskan behöver ökad kunskap om
lidandets dimensioner för att kunna lindra lidande.
2. Bakgrund
Omvårdnadsrelationer
Omvårdnad är centralt inom sjuksköterskeyrket och vilar på en humanistisk människosyn.
Humanistisk människosyn innebär att alla människor är unika och har lika värde (Thurén,
1991). Den humanistiska hållningen innebär att vi varsamt närmar oss patienten och visar
respekt, ödmjukhet och vördnad inför den unika människan. Det är viktigt att vi vågar möta
den människa som lider och att vi vågar ge någonting av oss själva (Eriksson, 2000). I
sjuksköterskans kompetensbeskrivning står beskrivet att målen med omvårdnad är att främja
hälsa, minska lidande samt lindra sjukdom. Sjuksköterskan ska även visa omsorg och respekt
för patientens värdighet, trosuppfattningar, värderingar, integritet och autonomi. För att
sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt finns ICN:s etiska kod, som är en
vägledning för sjuksköterskor att handla i överensstämmelse med etiska värderingar och
behov. God omvårdnad ska ges till alla människor oavsett kön, ålder och sexuell läggning
(Vårdförbundet). Relationen mellan patient och vårdare utgör grunden inom omvårdnaden.
Relationen ska bygga på ömsesidighet och patienten ska få utrymme att uttrycka sina känslor,
behov och problem. Som vårdgivare är det viktigt att vara en god lyssnare och undvika rutin
och slentrian och se varje möte med patienten som en unik situation (Eriksson, 2000).
2
Livsvärld
För att en så god relation som möjligt ska kunna etableras mellan sjuksköterskan och
patienten krävs det att sjuksköterskan försöker sätta sig in i patientens livsvärld och visa
intresse för patientens berättelse och livshistoria. Genom sina kunskaper kan hon hjälpa
patienten (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg, 2003). Begreppet livsvärld
innebär patientens värld, baserat på egna upplevelser och erfarenheter. Livsvärldsperspektivet
innebär att förstå, beskriva och analysera världen såsom den upplevs av människan. Genom
att lyssna på berättelsen får vårdaren även reda på vad det är som gör att patienten upplever
välbefinnande. Det ligger på sjuksköterskans ansvar att etablera en relation mellan
sjuksköterska och patient och att den upprätthålls. Relationen kan ses som ett resultat av att
sjuksköterskan har lyckats lindra patientens lidande (Kirkevold, 2000).
Lidande
Begreppet patient betyder ursprungligen den lidande, den som tåligt uthärdar någonting. Att
lida kan beskrivas som någonting negativt eller ont. Genom kränkning av människans
värdighet blir den lidande människan olycklig och kan känna skam över sitt lidande
(Eriksson, 1994). Lidande är en ofrånkomlig del av att vara människa, och ses som en
erfarenhet som alla individer upplever. Alla människor drabbas av lidande förr eller senare,
men lidande kan uppfattas på olika sätt (Kirkevold, 2000). Den lidande människan tänker ofta
”varför jag”? Oavsett hur och varför lidande kan ha drabbat människan strävar hon alltid efter
att försöka lindra lidandet. Det outhärdliga lidandet kan ses som en kamp mot det onda. Det
finns olika typer av lidande; livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande. Sjukdom, ohälsa
och att vara patient påverkar hela människans livssituation och kan ge upphov till livslidande.
Livslidande är relaterat till allt vad det innebär att leva och vara individer bland andra
individer. Livslidande finns hos människan olika perioder av livet. Lidandet uppstår då en
människas totala livssituation ändras vid exempelvis fysiskt lidande, svår smärta och då
patientens lidande inte har kunnat lindras (Eriksson, 1994). Sjukdomslidande är det lidande
som patienten vållas i relation till sjukdom och behandling och kan leda till att patienten inte
känner igen sin egen kropp (Kirkevold, 2000). Detta lidande kan innebära både kroppslig och
själslig smärta. Kroppslig smärta är orsakad av sjukdomen och behandlingen. Själslig smärta
kan orsakas av förnedring, skam eller skuld som kan uppstå i relation till sjukdom, smärta och
behandling och detta ökar patientens lidande. Det är då viktigt att man som sjuksköterska
”ser” patienten genom att bekräfta lidandet.
3
Att bekräfta patienten kan ske genom exempelvis en blick, beröring eller genom
kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Att finnas
till för patienten innebär en tröst (Eriksson, 1994). Vårdaren delar patientens lidande genom
att lyssna. En annan viktig del i sjuksköterskans roll är att bemöta patienten på ett
tillfredställande sätt. Bemötande handlar om hur samtal verkställs och utförs, men även om
hur vi förhåller oss och tar emot patienten, till exempel hur vi hälsar, tittar i ögonen samt hur
vi sitter eller står i förhållande till patienten. Att vara vänlig, artig och hjälpsam är grunden till
ett bra bemötande (Fossum, 2007). Om vårdpersonal inte har ett bra bemötande eller en
fördömande attityd mot patienten i samband med vård kan ett vårdlidande uppstå (Dahlberg
et. al, 2003).
Vårdlidande
Patienten kan av olika anledningar känna sig kränkt av vårdpersonal i samband med kontakten
med sjukvården. Kränkning av en människas värdighet innebär alltid ett vårdlidande. Genom
att kränka en människas värdighet fråntas patienten möjlighet att helt och fullt vara människa.
Kränkning kan innebära utebliven vård, maktutövning, fördömelse och straff eller reducerad
känsla av egenvärde. Med utebliven vård menas att vårdpersonalen inte kan se och bedöma
vad patienten behöver. Vårdlidande uppkommer oftast på grund av omedvetet agerande,
bristande kunskap och brist på reflektion. Maktutövning är en faktor som berövar patienten
sin frihet, även kallad autonomi, eftersom patienten då tvingas göra handlingar som inte är
valda av fri vilja. Med fördömelse och straff menas att vårdpersonalen tror sig veta vad som är
bäst för patienten. Patienten kan även känna fördömelse när denne inte passar in i ramarna för
hur en idealisk patient bör vara. Straff kan innebära nonchalering, vilket betyder att
vårdpersonalen ignorerar patienten (Eriksson, 1994). Reducerad känsla av egenvärde är starkt
kopplat till vårdlidande, där patienten i samband med vård eller utebliven vård upplever
kränkning orsakat av vårdpersonal (Dahlberg et al, 2003). Alla individer har samma värde och
värdighet men det innebär också att alla människor har sin uppfattning om värdighet
(Eriksson, 1994).
3. Problemformulering
Lidande är en naturlig del av livet och kan ha många olika orsaker, t.ex. sjukdom och
behandling, förlust av anhörig eller bemötande i vården (Eriksson, 1994). Lidande kan
orsakas av vårdpersonal, detta kan ske både medvetet och omedvetet. Vårdpersonal kan
4
kränka patienten på olika sätt. Kränkning kan ske via fördömande attityd, tvång, att inte bli
”sedd” eller tagen på allvar. Detta kan jämföras med vad Eriksson (1994) kallar vårdlidande.
Vårdlidande kan leda till ohälsa, bristande tillit och att patienten fortsättningsvis inte vill söka
vård. Genom att både sjuksköterskor och patienter delar med sig av sin syn på vårdlidande
kan vårdpersonalen få bättre insikt i lidandet som i sin tur kan leda till att lidandet
förhindras och elimineras.
4. Syfte
För att vårdpersonal ska få en bättre insikt i vad vårdlidande innebär, för både patienter och
sjuksköterskor, har vi valt att beskriva vårdlidande sett ur både ett patientperspektiv och ur ett
sjuksköterskeperspektiv.
5. Metod
Vår litteraturstudie grundar sig på systematisk sökning, kritisk granskning och
sammanställning av litteraturen med vårt valda ämne, upplevelse av vårdlidande sett ur
patientperspektiv och sjuksköterskeperspektiv. Metoden stämmer överens med Forsberg och
Wengströms (2003) beskrivning av hur en litteraturstudie ska utformas. Urvalet bestod av
inklusionskriterier som utarbetades innan den systematiska sökningen påbörjades.
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, publicerade mellan 1997 och
2009 samt motsvara studiens syfte att beskriva vårdlidande ur patient- och
sjuksköterskeperspektiv. Artiklarna skulle även ha ursprung från Europa eller USA.
Artiklarna skulle även vara publicerade på svenska eller engelska.
Den systematiska sökningen som användes för att finna studier som ansågs relevanta
verkställdes genom att formulera sökord som kunde tänkas täcka in vårt ämnesområde.
Sökorden som användes kan ses i bilaga 1, databassökning. Dessa sökord innefattade bland
annat caring, suffer, nurse, communication och patient. Omvårdnadsrelaterade databaser
valdes ut, vilket resulterade i Cinahl, Elin@Kalmar, PubMed och SweMed. Cinahl valdes
eftersom databasen är specialiserad på omvårdnadsforskning. PubMed valdes eftersom det är
en bred databas som täcker bland annat medicin och omvårdnad. SweMed innehåller svenska
artiklar med medicinsk forskning (Forsberg och Wengström, 2008). Manuell fritextsökning på
Elin@Kalmar, SweMed och PubMed har också utförts. Vid första sökningen användes varje
ord individuellt. För att sedan få en hanterbar mängd träffar kombinerade vi sökorden med
5
varandra genom att använda den booleska sökoperatoren AND. Sökningsförfarandets process
ses mer utförligt i bilaga 1, databassökning. Artikeln som valdes från databasen Cinahl
hittades även i Elin@Kalmar. Totalt valdes två artiklar ut som gick vidare till
kvalitetsgranskningen.
Manuella sökningar gjordes i databasen Elin@Kalmar. Efter att ha läst en annan
litteraturstudie med syfte att belysa vårdlidande blev vi inspirerade att använda en av dessa
artiklar som användes. Denna kunde vi finna på Elin@Kalmar. På samma databas sökte vi
även då på författaren Katie Eriksson eftersom hon har skrivit artiklar om just vårdlidande. Vi
fick 25 träffar och läste alla titlar. Fem artiklar verkade intressanta, men två av dessa valdes
bort då de inte motsvarade studiens syfte. Tre artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning.
Sökningar med endast ordet ”vårdlidande” gjordes i databasen SweMed. Vi fick tre träffar,
samtliga titlar och abstract lästes. En artikel exkluderades eftersom den inte var peer
reviewed. Två artiklar valdes därför ut till litteraturstudien. Totalt gick fem artiklar vidare till
kvalitetsgranskningen.
Kvalitetsgranskning
Sju vetenskapliga artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning. Vi läste igenom och
analyserade artiklarna var för sig. För att öka trovärdigheten i litteraturstudien diskuterades
urval, kvalitetsbedömning och analys av resultaten. När en systematisk litteraturstudie görs,
ska etiska överväganden beträffande urval och resultatpresentation utföras. Enligt Forsberg
och Wengström (2008) bör endast artiklar som är godkända av etisk kommitté eller då
noggranna etiska överväganden diskuterats inkluderas. Samtliga artiklar i vår studie har blivit
granskad av etisk kommitté. Till grund för kvalitetsgranskningen användes en
granskningsmall för kvalitativa metoder av Forsberg och Wengström (2008). Vid
granskningen bedömdes artiklarnas trovärdighet, pålitlighet, överrensstämmelse och
noggrannhet (Forsberg & Wengström 2008). Granskningsmallen bestod av 24 frågor (se
bilaga 2) som användes för att kunna värdera artiklarnas kvalitet. De frågor som krävde
beskrivande svar valdes bort innan granskningen påbörjades, därmed besvarades totalt 19
frågor. Efter att ha besvarat alla 19 frågor gjordes antalet ja-svar om till procent. Artiklarna
värderades därefter i ett tregradigt system med hög, medel eller låg kvalitet. För att en artikel
skulle kunna bedömas med hög kvalitet skulle över 80 % av frågorna i granskningsmallen
besvaras positivt. De artiklar som besvarades positivt på 70-79 % av frågorna bedömdes med
medelkvalitet. De artiklar som bedömdes ha medelkvalitet ansågs inte ha uppnått alla krav för
6
hög kvalitet, men hade ändå en tillfredställande kvalitet utifrån frågorna i granskningsmallen.
De artiklar som endast besvarades positivt på max 69 % av frågorna i granskningsmallen blev
klassade med låg kvalitet. Enligt Forsberg och Wengström (2008) bör artiklar med låg kvalitet
inte ingå i en systematisk litteraturstudie.
Av de sju artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades alla i litteraturstudien. I
artikelmatrisen (bilaga 3) redovisas resultatet för respektive artikel.
Analys
Analysen av de vetenskapliga artiklarna gjordes i flera steg (se tabell 1, exempel av
analysprocessen). Först lästes artiklarna igenom enskilt av båda författarna, för att utforska
innehållet i dem. Därefter lästes artiklarna igenom enskilt ytterligare en gång. I artiklarnas
resultat fann vi meningsenheter, dessa antecknades på papper. Meningsenheterna omformades
till koder, som diskuterades mellan författarna. Flera koder gick in i varandra, och passade
därför in i samma kategori. Koderna omformulerades därefter till en kategori. Sist placerades
kategorin i antingen patient- eller sjuksköterskeperspektiv. Dessa fyra kategorier utgjorde
sedan huvudrubriker i resultatredovisningen.
En kategori utgörs av flera koder som har liknande innebörd. Beteckningen av en kategori ger
svar på frågan ”vad?” och redogör för innehållet på ett beskrivande plan (Granskär &
Höglund-Nielsen, 2008).
Tabell 1, exempel ur analysprocessen
Meningsenhet Koder Kategori Perspektiv
Värdigheten kränks då
man blir blottad.
Patienten kände sig
bortglömd och ”blev”
ett objekt för sin
sjukdom.
Blottad
Ovärdig
Objekt
Brist på delaktighet
Paternalism
Tvång
Maktlös
Emotionella
upplevelser av
vårdlidande
Patientperspektiv
Att bli vårdad av en
kompetent
sjuksköterska gav
patienten en känsla av
Kompetens
Vänlighet
Mänsklighet
Kommunikationsförmåga
Önskvärda egenskaper
hos vårdpersonal
Patientperspektiv
7
trygghet.
Vänlighet och
mänsklighet värderades
högt bland alla
patienter.
Empati
Sympati
Strukturomvandlingar i
organisationen
Patienten hamnar på fel
avdelning
Att inte ha tid
Inte vara delaktig i
vårdplanering
Tidsbrist
Vara i vägen
Respektlöshet
Kränkta
Sjuksköterskans
upplevelser av vilka
faktorer som kan bidra
till vårdlidande
Sjuksköterskeperspektiv
Sjuksköterskans
värderingar
Ta sig tid att informera
Skapa rum för
patientens livsvärld
Respektera patientens
rätt till
självbestämmande
Värdighet
Information
Autonomi
Livsvärld
Sjuksköterskans
upplevelser av hur
vårdlidande kan
förhindras
Sjuksköterskeperspektiv
8
6. Resultat
Vårdlidande ur ett patientperspektiv
Emotionella upplevelser av vårdlidande
Respekt för patienters värdighet är en viktig del av god omvårdnad och rankades högt av
patienterna. Enligt patienterna innebär ett vårdlidande att den lidande människan blir åsidosatt
i en vårdsituation. Patientens självklara värdighet kränktes och patienten kände sig
förödmjukad, förolämpad, maktlös, orolig, samt kände ilska och skam (Walsh och Kowonko,
2002). Patienten kände sig varken sedd eller hörd när denne inte fick vara delaktig i sitt eget
vårdande (Dahlberg, 2002; Walsh och Kowanko, 2002). Patienten upplevde kränkning som
kan leda till vårdlidande, när denne inte fick vara med i vårdplaneringen och inte heller blev
tillfrågad om sina önskemål och behov. Istället bedömde andra människor hans situation.
Vissa patienter kände att sjuksköterskorna inte använde patient-centrerad kommunikation,
utan gjorde mest egna antaganden om patientens funderingar och behov (McCabe, 2003).
Många patienter upplevde lidande på grund av att de inte blev sedda och förstådda.
Patienterna kände sig ensamma om de inte blev sedda, detta inträffade speciellt om nätterna
då det var väldigt lugnt och tyst, exempelvis på en vårdavdelning (Fagerström, Eriksson och
Bergbom, 1998). Patienten behöver bli sedd som att han har en rättighet att bli behandlad med
värdighet och respekt i alla situationer, oavsett om patienten är vid medvetande, omedveten,
död eller levande (Walsh och Kowanko, 2002). Mycket runt diskussionen av patienters
värdighet kretsade kring kroppen, då patienten blev utsatt för stirrande blickar av både
vårdpersonal och andra patienter (Walsh och Kowanko, 2002). Ibland var det nödvändigt att
patienten var delvis avklädd under vissa undersökningar. Om personalen inte var noga med att
skärma av hos patienten kunde en förödmjukande vårdsituation uppstå, eftersom patienten
kunde bli utsatt för blickar av personal och andra patienter. Detta exempel visar att rutiner kan
skapa ett starkt lidande som påverkar den känsla en människa har för sig själv och sin kropp
(Dahlberg, 2002). Kroppen och dess utsatthet var en central angelägenhet hos patienterna.
Mycket av diskussionen kretsade kring att värdigheten kränks då man blir blottad inför andra
och blir utsatt för blickar av andra. En patient beskrev att värdigheten kränktes vid ett tillfälle
då några studenter skulle se hur hennes kateter fungerade. Patienten blev inte tillfrågad om
detta och kände sig då som ett objekt, eftersom ingen tilltalade henne utan hade enbart bara
hennes kateter i fokus (Walsh och Kowanko, 2002). I många fall blev patienterna inte
9
behandlade som en levande individ utan mer som ett objekt eller föremål och tilltalade med
ett nummer, vilket upplevdes mycket kränkande (Dahlberg, 2002; Walsh och Kowanko,
2002). En patient berättade att sjuksköterskan ibland fokuserade så mycket på symptom och
orsaker till hennes sjukdom, att patienten kände sig bortglömd och därmed ”blev” ett objekt
för sjukdomen. Patienten önskade att sjuksköterskan inte fokuserade på att identifiera
sjukdom med tillhörande symptom och behandling, utan istället såg individen bakom
sjukdomen (Fagerström et. al, 1998; McCabe, 2003). Patienter visade sig ha erfarenheter av
att känna sig maktlösa och åsidosatta, speciellt när de utsattes för tvång inom vården. Det var
inte själva tvångstillfället som patienterna upplevde som kränkande, utan själva
vårdsituationen i samband med tvånget (Dahlberg, 2002). Tvång innebär att handla
paternalistiskt, vilket betyder att vårdgivaren fattar beslut åt patienten. Motsatsen till detta är
autonomi som innebär att patienten själv bestämmer och fattar egna beslut. Patientens
autonomi kan äventyras om det finns brist på tid. Ett exempel kan vara att patienten blir
tvingad till att stiga upp på morgonen och tvätta sig, vårdpersonalen har inte ”tid” med att
patienten ligger kvar en stund extra i sängen, utan har andra arbetsuppgifter att utföra.
Patienten hamnar då i underläge (Woodward, 1998). Brist på tid var något som patienterna
upplevde som en bidragande orsak till vårdlidande. Många patienter tyckte att det var viktigt
att sjuksköterskan tog sig tid för patienten och gav information om till exempel studenter
skulle vara med vid besök (Walsh och Kowanko, 2002). Patienterna ansåg att sjuksköterskan
inte lägger ned tillräckligt med tid på sina patienter på grund av överdrivet och orimligt
arbetstempo (Fagerström et al., 1998). Högt arbetstempo och traditionsenliga rutiner kan leda
till en icke individanpassad vård och minskade valmöjligheter för patienten (Woodward,
1998). I ett exempel var vårdpersonalen så stressad att hinna med morgonrutinerna på
avdelningen. Personalen kom inrusande på salen och skulle bädda sängarna efter frukost, en
patient hann inte ens dricka upp sitt morgonkaffe utan var tvungen att kliva ur sängen
omedelbart (McCabe, 2003). Patienterna framhöll ett missnöje över att sjuksköterskan aldrig
hade tid att prata om något annat än patientens sjukdom (Fagerström et. al,. 1998; Walsh och
Kowanko, 2002). Många patienter ansåg att sjuksköterskorna var mer koncentrerade på att
utföra andra uppgifter istället för att samtala med dem. Dock tyckte inte patienterna att det var
sjuksköterskornas fel att de var så upptagna med annat, men de kände sig oviktiga i
förhållande till sjuksköterskans andra uppgifter. Vissa patienter tyckte att
sjuksköterskestudenter tar sig mer tid för patienterna, samt att de var mer förstående än
sjuksköterskorna. Patienterna kände att studenterna verkligen lyssnade på vad de har att säga
(McCabe, 2003).
10
Önskvärda egenskaper hos vårdpersonal
De mest önskvärda egenskaperna hos sjuksköterskan utifrån patientens perspektiv var att hon
skulle vara kompetent och göra sitt jobb, samt behandla patienten som en människa. Att bli
omhändertagen av en kompetent sjuksköterska gav patienten känsla av trygghet. Patienterna
framhöll att de skulle känna sig säkrare om de slapp ligga på salen i flera timmar och vänta på
att någon sjuksköterska skulle titta förbi. Vänlighet och mänsklighet värderades högt bland
alla patienter, de tyckte att det var viktigt att sjuksköterskan kom och frågade hur de mådde
och hur saker och ting var. En patient berättade att det kändes jobbigt att behöva ringa på
sjuksköterskan så att denne kunde fråga hur hon mådde. Behovet av att få prata med en
sjuksköterska var som störst när patienten kände sig osäker och orolig (Fagerström et al.,
1998). En kvinna berättade att det är kränkande att bli förnekad rätten att tala med någon om
sitt lidande och att det är förödmjukande att inte bli tagen på allvar. Detta skapar osäkerhet,
otrygghet, maktlöshet och utanförskap hos patienten (Dahlberg, 2002). Information och
vägledning när det gäller praktiska saker såsom behandling och medicinering uppskattades
mycket av patienterna (Fagerström et al., 1998). Oavsett hur allvarlig en diagnos eller
behandling är, så är det sjuksköterskans uppgift att förklara för patienten hur det ligger till. Att
sjuksköterskan använder ett enkelt språk är därmed mycket viktigt enligt patienterna (Walsh
och Kowanko, 2002). Många patienters berättelser tyder på att de inte alltid förstått vad som
hände, vad som ska hända eller meningen med vården. De säger vidare att de inte har fått
tillräcklig information om behandlingar och undersökningar, samt att de inte förstår varför de
ska genomgå dessa (Dahlberg 2002 och McCabe 2003). Patienten lider då denne inte får
tillräcklig information eftersom det då är svårt att förstå vad som händer eller kommer att
hända (Dahlberg, 2002). Patienterna upplevde lidande på grund av att det finns mycket brister
i dessa vårdbehov och såg dem därför som problem som behövde åtgärdas (Fagerström et al.,
1998). Flertalet patienter hade en önskan om att sjuksköterskan skulle intressera sig för
patientens psykiska hälsa. När patienten utsattes för psykiska påfrestningar såsom oro,
osäkerhet samt depression, var det viktigt att sjuksköterskan visade empati. Även sympati från
sjuksköterskans sida var önskvärt hos patienterna. Patienterna fick då en känsla av att
sjuksköterskan brydde sig om dem samt förstod deras situation. En patient berättade att en
sjuksköterska behandlade henne som om hon visste hur det var att vara i hennes situation,
vilket uppskattades mycket av patienten (Dahlberg 2002, McCabe 2003). Humor var något
som uppskattades av många patienter. Humor från sjuksköterskans sida verkade öka
patientens självförtroende, eftersom denne då kunde få sjuksköterskan att skratta (McCabe,
2003). Att ta hänsyn till och förutsäga patientens behov var centralt, samt att inte sätta
11
patienten i någon ovärdig situation. Patienten värdesatte sjuksköterskans förmåga att vara
diskret och inte dra till sig uppmärksamhet vid situationer som var besvärliga för patienten
(Walsh och Kowanko, 2002). Patienterna uppskattade icke-verbal kommunikation från
sjuksköterskan, eftersom den framhöll känslomässigt stöd, förståelse och respekt för dem som
individer. En patient gav ett mycket tydligt exempel på icke-verbal kommunikation, där
sjuksköterskan alltid vinkade in till patienten när hon gick förbi hennes sal (McCabe, 2003).
Vårdlidande ur ett sjuksköterskeperspektiv
Sjuksköterskans upplevelse av faktorer som kan bidra till vårdlidande
Sjuksköterskor anser att vårdlidande kan uppkomma på grund av strukturomvandlingar i
organisationen, om en patient som behöver regelbunden vård blir förflyttad till en annan
avdelning, eller om förändringar sker på den aktuella vårdplatsen. Vårdlidande kan också
inträffa om patienten känner att han/hon är på fel avdelning. Det kan till exempel handla om
att patienterna är på en avdelning för vård, att vårdplatserna enbart är öppna under dagtid eller
att avdelningar hålls stängda under veckosluten, vilket innebär att patienterna får flytta till en
annan avdelning. En annan faktor som kan bidra till vårdlidande är då patienten inte får vara
med i vårdplaneringen och inte heller bli tillfrågad om sina önskemål och behov (Kasén et. al,
2008). Patienten kan bli kränkta om kroppen inte behandlas som en privat del, om
sjuksköterskorna inte tar hänsyn till patienters privata område på kroppen, visar respekt eller
omtanke, har tid eller ser patienten som person (Walsh och Kowonko, 2002). Respekt går
hand i hand med värdighet. Stora eller delade patientrum medför en risk att känna sig kränkt
då rumskamraterna hör när de mest privata ärendena diskuteras på rummet. Patienten kan
känna sig i underläge efter exempelvis en operation då rumskamraterna har besökare på
rummet (Kasén et. al, 2008). Vårdarna ser ofta att patientens vårdlidande hör samman med
vårdrelationen. Försummelser och brister i den samt ogenomtänkta handlingar och bristande
etisk hållning vid bemötandet av patienten skapar en grund för vårdlidande (Walsh och
Kowanko, 2002). När patienten är sjuk och sårbar minskar patientens frihet att bestämma över
sig själv, därför är det vårdarens ansvar att bevara patientens etiska integritet genom att
erbjuda denne information om hälsostatus, valmöjligheter gällande vård samt agera i enlighet
med patientens värderingar, hälsoupplevelse och livsvärldsperspektiv. Vård ska baseras på
moraliska principer som främjar hälsa. När sjuksköterskan gör bedömningar angående vad
som är bäst för patienten, läggs ofta hennes egna värderingar in, vilket kan leda till
12
vårdlidande eftersom patienten inte fattar beslut själv. Man bör inte anta att sjuksköterskans
kunskap är den rätta när det gäller vårdinterventioner, det är minst lika viktigt att lyssna på
patienten (Woodward, 1998).
Sjuksköterskans upplevelse av hur vårdlidande kan förhindras
För att förhindra att vårdlidande uppstår bör sjuksköterskor och annan vårdpersonal se till att
sängplatsen förblir en privat del hos patienten. Patienten kan behöva få vara för sig själv vid
olika tillfällen och få tid att ibland bearbeta känslor och händelser tillsammans med
närstående. Det är viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till det för att undvika vårdlidande.
Sjusköterskor betonade även vikten av att i möjligaste mån stanna kvar vid sängplatsen vid
exempelvis tvättning av patienten och skärma av så andra inte får möjlighet att se patienten.
Sjuksköterskor menar att patienters behov av avskildhet borde beaktas och att tillräckliga
utrymmen bör finnas för enskilda samtal mellan vårdare och patient, så att patienterna slipper
att känna sig kränkta då rumskamraterna kan lyssna på vad läkarna säger på ronden (Kasén et.
al, 2008). Sjuksköterskorna menar att det är viktigt att man tar sig tid för patienten och
förklarar eventuella behandlingar och undersökningar som patienten kan komma att gå
igenom. Människan ska behandlas med värdighet och som sjuksköterska ska man ta hänsyn
till patientens känslor. Vårdare kan undvika vårdlidande, bland annat genom att skapa rum för
patientens livsvärld i organisationen, att kunna stanna upp och bli medveten om vårdkulturen i
den egna arbetsgemenskapen samt hur man vill utveckla den. Då man blir medveten om sina
rutiner kan de förändras. Vårdarna menar också att vårdlidande kan minskas då personal
känner igen källor till lidandet och reflektera över värnandet om patientens värdighet i
vårdrelationen (Kasén et al., 2008). Sjuksköterskorna har ett engagemang att bevara patienters
värdighet och brist på detta kan leda till att patienter får sämre hälsa och därmed ökat lidande
(Walsh & Kowanko, 2002). Patienten måste erbjudas hjälp i den grad hon önskar, detta
genom att ses som en mänsklig person istället för ett objekt. Sjuksköterskorna berättar att det
är viktigt att ge patienten valmöjligheter. Detta gäller alla patienter, men främst de som är
palliativa och svaga patienter. Ofta har patienten tappat kontrollen, och genom att ge denne
valmöjligheter ger man också tillbaka en del av kontrollen till patienten. Patienten blir då
stärkt och får möjlighet att bestämma och styra sitt eget liv. Dock anser sjuksköterskorna att
patienten måste ta ansvar för sina val, exempelvis om en intervention föreslås men att
patienten nekar till denna, ska inte sköterskan bli skyldig till efterföljande eventuella
konsekvenser. Patienter kan välja att tacka ja eller neka till vård. Oavsett vilket val patienten
väljer, ska sjuksköterskan se till att förhindra vårdlidande. Sjuksköterskan ska alltid försöka
13
sätta patientens värderingar och önskningar i första hand, istället för att agera enligt gällande
rutiner, lägga in sina egna värderingar eller göra som den övriga vårdpersonalen tycker. Det
kan vara svårt att bortse från rutiner och egna värderingar, men om en patient säger nej till en
omvårdnadsintervention, måste sjuksköterskan och övrig vårdpersonal respektera detta beslut.
Detta kan i vissa fall vara svårt, eftersom patientens hälsa kan äventyras. Som sjuksköterska
är det lätt att anta att alla patienter har samma vårdbehov, att alla vill ha smärtstillande medel
mot sin värk, men så är inte alltid fallet. Då är det viktigt att lyssna på patienten, eftersom
lyssnandet är en del av vårdandet. Att lyssna innebär även att respektera patientens beslut. I
den vårdande situationen står begreppen autonomi och paternalism i etisk konflikt med
varandra, därför kan det vara svårt att avgöra vad som är bäst för patienten. Vårdlidande kan
uppstå oavsett om sjuksköterskan väljer att respektera patientens autonomi eller agera
paternalistiskt för att hon vill patientens bästa. För att förebygga att patienten tackar nej till
vård, är det en fördel om man som sjuksköterska informerar om varför man vill ge denne
vård. En sjuk och sårbar person har minskad möjlighet till frihet, därför är det vårdarens
ansvar att bevara patientens moraliska integritet genom att informera om dennes hälsostatus
och valmöjligheter beträffande vården, samt agera i enlighet med patientens värderingar och
hälsokoncept. Patientens egna värderingar är viktigare än vårdpersonalens (Woodward, 1998).
Vårdpersonal måste ha en förmåga att förstå patientens livsvärld, ha reflekterande
tankeverksamhet, samt förstå patientens mening med att berätta om lidandet. Sjuksköterskan
måste förstå samt finna en mening i patientens historia om lidande, på så sätt finner hon
mening i den vårdande relationen. Upplevelsen av mening finns inte bara hos berättaren, utan
även hos lyssnaren. Sjuksköterskans uppgift är att få patienten att gå in i lidandet, omvandla
det till en lärorik upplevelse, hitta mening med det, samt integrera den upplevelsen i
patientens livshistoria, så att lidandet lättare kan sättas i perspektiv, och därmed främja hälsa
(Fagerström et. al, 1998).
Uppmärksamhet är en viktig ingrediens i den patient-centrerade kommunikationen, och
innebär att sjuksköterskan ska kunna vara tillgänglig och beredd att lyssna på sin patient utan
att behöva vara verbal. Begrepp som är centrala gällande uppmärksamhet är även värme,
uppriktighet och empati (McCabe, 2003).
14
7. Diskussion
Metoddiskussion
Vi valde båda sökorden nurse och nursing, eftersom de på engelska översätts med
sjuksköterska och omvårdnad. I efterhand insåg vi att sökning med ordet nurs* hade besparat
oss tid. I SweMed utgjordes en sökning med enbart sökordet vårdlidande, eftersom sidan var
svensk och sökordet inte kunde användas i de andra databaserna. Samtliga sökord har använts
i samtliga databaser för att se om utbudet på artiklar skilde sig mellan databaserna. En svaghet
med vår studie är att vi har lyckats finna fler relevanta artiklar genom manuell sökning
jämfört med sökningar i databaserna. Vi har diskuterat vad det kan bero på och våra slutsatser
är att det inte finns något specifikt ord för begreppet vårdlidande på engelska. Många artiklar
beskriver inte konkret begreppet vårdlidande utan beskriver istället olika begrepp som brist på
delaktighet, dåligt bemötande och ovärdighet som kan ge upphov till vårdlidande. Om vi
skulle ändra våra sökningar i dagsläget skulle vi med stor sannolikhet finna fler artiklar
genom att använda oss av sökord som värdighet, respekt och delaktighet, men även relation,
möte och bemötande som nämndes i bakgrunden. En styrka med vår studie är att vi har kunnat
skildra vårdlidande ur både ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I en litteraturstudie ska
det ingå artiklar som fått tillstånd av etisk kommitté, alternativt att grundliga etiska
överväganden har utförts (Forsberg och Wengström, 2003). De 7 artiklar som inkluderades
var relevanta och svarade upp mot litteraturstudiens syfte, alla beskrev viktiga delar relaterat
till vårdlidande, eller vårdlidande sett ur ett patientperspektiv eller sjuksköterskeperspektiv.
Det insamlade datamaterialet var sparsamt, vi önskade att det hade funnits mer material om
vårdlidande att tillgå. Dock bedömdes samtliga vetenskapliga artiklar ha medel eller hög
kvalitet, vilket gjorde att vi inte behövde exkludera någon studie på grund av för låg kvalitet.
Forsberg och Wengström (2003) skriver att det inte bör ingå studier som är äldre än fem år, i
en litteraturstudie, eftersom forskning räknas som färskvara. Åldern på datamaterialet
varierade mellan 1997 och 2008, de flesta var dock publicerade år 2002 och framåt. Vi valde
det breda åldersspannet på grund av att vi trodde att det inte skulle finnas mycket forskning
gällande vårdlidande.
15
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdlidande ur två olika perspektiv; ur patientens
synvinkel samt ur sjuksköterskans synvinkel. Detta skedde genom att ta reda på vilka negativa
känslor patienten upplevde i samband med vårdlidande, men även vilka positiva känslor
patienten upplevde i samband med vården och sjuksköterskans agerande. Detta motsvarade
inte studiens syfte, men vi ansåg att det var viktigt att belysa patienters positiva upplevelser av
sjuksköterskans bemötande eftersom vårdlidande kan förebyggas genom ett gott bemötande.
Vi tog även reda på hur vårdpersonal upplevde patientens vårdlidande, vilka faktorer de ansåg
kunde orsaka samt förhindra vårdlidande. I litteraturstudiens resultat framkom en central
kategori ur båda perspektiven; vårdlidande ur ett patientperspektiv och vårdlidande ur ett
sjuksköterskeperspektiv. Patientens olika emotionella upplevelser av vårdlidande är starkt
kopplade till varandra. Dessa upplevelser innefattar olika känslor såsom att vara ovärdig, att
inte vara delaktig, att uppleva tvång, samt upplevelse av tidsbrist hos sjuksköterskan. I
resultatet framgick även att patienterna har vissa önskningar om hur sjuksköterskan bör agera
och vårda.
Patientperspektiv
Vårdlidande är det lidande som patienten vållas på grund av vård eller utebliven vård
(Dahlberg et. al, 2003). I litteraturstudiens resultat framkom att vårdlidande uppstod då
patienten kände sig ovärdig. Patienter kände sig ovärdiga i samband med exempelvis
blottning, tvång, objektifiering, brist på delaktighet och maktlöshet. Patienter upplevde
ovärdighet när kroppen blev utsatt för stirrande blickar av vårdpersonal och andra patienter.
Patienten kände sig då som ett föremål istället för en levande individ (Dahlberg, 2002 ;
Fagerström, 1998 ; Walsh och Kowanko, 2004). Vårdlidande uppstår när patienten inte blir
tagen på allvar. Patienten vill bli sedd och hörd, då känner hon att någon visar henne omtanke.
Om patienten varken blir sedd eller hörd blir hon förödmjukad och förolämpad. Opassande
bemötande från vårdpersonal kan orsaka svårt vårdlidande, vilket medför att den känsla som
patienten har för sig själv och sin kropp påverkas negativt, exempelvis genom att få en känsla
av att vara ful och värdelös (Dahlberg et al., 2003). Patienten kände sig ovärdig på grund av
att sjuksköterskan fokuserade på symptom och orsaker till dessa istället för att se patienten
som en individ (Fagerström 1998 ; McCabe 2004). Patienten menade att det är betydelsefullt
att få tala med någon om sitt lidande och att lyssnaren bekräftar lidandet (Dahlberg, 2002).
När patienten berättar om sitt lidande, gör hon det med anspråk på trovärdighet, och önskar då
16
att lidandet bekräftas av vårdaren. Om vårdaren inte bekräftar lidandet, ifrågasätts patientens
trovärdighet, denne blir då ett oskyldigt offer (Eriksson, 1994). Patienten upplevde kränkning
när hon blev åsidosatt och inte fick vara delaktig i sin egen vård (Dahlberg 2002 ; Walsh och
Kowanko 2002). Att inte vara delaktig i sin egen vård kunde innebära att patienten inte blev
tillfrågad om behov eller önskemål utan att vårdpersonal gjorde egna antaganden och
bedömde hennes situation (McCabe, 2004). Patientens förtroende för sjuksköterskan utökas
då patienten tillfrågas om sin syn gällande omvårdnadsinterventioner. Chansen att vården ska
ge ett gott resultat för patienten ökar om denne känner sig mer delaktig i sin egen vård
(Sundström, 1997). Patienten känner sig maktlös när denne blir utestängd från sitt eget
vårdande, utan att förstå vad som händer (Dahlberg et. al, 2003). Patienter kände sig maktlösa
och åsidosatta när de utsattes för en vårdsituation som var kopplad till tvång (Dahlberg,
2002). Genom att tvinga en patient att utföra handlingar mot hennes egen vilja är att orsaka
henne lidande (Eriksson, 1994).
Sjuksköterskeperspektiv
I en vårdande relation blir sjuksköterskan delaktig i patientens lidande. Detta kan innebära att
sjuksköterskan inte är rädd för att stanna kvar hos den lidande patienten. Patientens möjlighet
till att känna sig värdig ökar om sjuksköterskan visar intresse för lidandet. Även möjlighet till
välbefinnande hos patienten ökar (Dahlberg et al., 2003). Patienter uppskattade information
gällande medicinering och behandlingar (Fagerström et al., 1998). Vårdlidande uppstod om
patienten inte fick tillräcklig information gällande behandlingar och undersökningar. Om
patienten inte fick någon förklaring till varför hon skulle genomgå en behandling eller
undersökning ökade lidandet (Dahlberg, 2002, McCabe, 2003). För patienten uppstår
vårdlidande om hon inte förstå vad som sker eller kommer att ske beträffande vården. Att inte
förstå kränker patientens självkänsla. Bristande information och svårighet att förstå
personalens handlande är faktorer som kan orsaka otrygghet, som i sin tur är kopplat till
vårdlidande (Dahlberg et al., 2003).
Enligt sjuksköterskor kunde vårdlidande uppstå på grund av bland annat
strukturomvandlingar i organisationen eller om patienten blev förflyttad till en annan
avdelning, eller om patienten kände att hon hamnat på fel avdelning (Kasén et. al, 2008). En
sjuksköterska berättar om problematiseringen då patienten hamnar på fel avdelning. På
exempelvis helger eller under somrarna stänger vissa avdelningar ner, då flyttas patienterna
till avdelningar som inte är specifika för just deras sjukdom. Sjuksköterskan har det
grundläggande ansvaret att lindra lidande hos patienterna. Då patienten blir inlagd på fel
17
avdelning kan lidande orsakas på grund av att personalen inte har tillräcklig kunskap om
patientens aktuella diagnos (Stryhn, 2007). Patientens frihet att bestämma över sig själv
minskar vid sjukdom. Då ligger ansvaret hos sjuksköterskan att bevara patientens etiska
integritet genom att erbjuda denne information om hälsostatus, valmöjligheter gällande vård
samt agera i enlighet med patientens värderingar, hälsoupplevelse och livsvärldsperspektiv
(Woodward, 1998). Patienten ska göras delaktig i sin egen vård och ha rätt till autonomi, men
ansvaret kan inte läggas helt hos patienten, eftersom dennes enda källa till information om sin
hälsostatus finns hos sjuksköterskan. Oavsett vilket beslut patienten fattar gällande vård, bör
sjuksköterskan i förväg ha informerat denne om all relevant fakta relaterat till patientens
framtida välbefinnande (Sundström, 1997).
Enligt sjuksköterskor var följande begrepp förknippade med patienters värdighet; kroppen
som privat del, privat område, omtanke, att ha tid, patienten som person, kroppen som objekt
samt visa respekt. Sjuksköterskorna hade ett engagemang att bevara patienters värdighet och
brist på detta kunde leda till att patienter fick sämre hälsa och därmed ökat lidande (Walsh
och Kowonko, 2002). Lidandet i sig kränker människans värdighet och kränkning innebär att
den lidande människan kan dra sig undan för att prata om sitt lidande. Därför är det viktigt att
sjuksköterskan vågar bekräfta patients lidande för att kunna lindra det (Eriksson, 1994).
Uppmärksamhet var en viktig del i den patient-centrerade kommunikationen som innebar att
sjuksköterskan skulle kunna vara tillgänglig och ta sig tid till att lyssna på patienten (McCabe,
2003). Lyssnandet var en viktig del av vårdandet och innebar att man som sjuksköterska alltid
skulle respektera patientens beslut. Autonomi och paternalism var centrala begrepp i den
vårdande situationen och dessa kunde ofta hamna i etisk konflikt med varandra på grund av
att sjuksköterskan ville respektera patientens rätt till självbestämmande, men även skapa en så
god vårdrelation som möjligt för patienten (Woodward, 2008). Även om sjuksköterskan vet
att en viss process kommer leda till förbättrad livskvalitet för patienten måste man alltid
respektera patientens rätt till självbestämmande och fråga patienten vad hon själv önskar.
Detta stärker tilliten mellan sjuksköterska och patient och ökar chansen till att vården ger ett
bra resultat som patienten kan leva med länge och på sätt förhindras att lidande uppstår
(Sundström, 1996). Det är vårdarens ansvar att relationen mellan patient och vårdare blir
positiv. Det är även vårdarens uppgift att förhindra den destruktiva relationen och att
vårdlidande uppstår. Det är viktigt att vårdare analyserar sitt eget lidande för att kunna hjälpa
en annan människa till hälsa (Dahlberg et. al, 2003).
Vi anser att det framkomna resultatet och vad litteraturen stämmer väl överens med våra egna
vårderfarenheter. Det vi har observerat under våra VFU placeringar är att patienten lider
18
framförallt då han blir blottad inför andra människor. Vad många har berättat är att
vårdvistelsen i sig är jobbig och att det blir mer tilltalande då patienten inte får möjlighet till
något privat utrymme. Vad många patienter även har berättat är att brist på information kan
orsaka ett starkt vårdlidande. Vi har upptäckt att tydlig information till patienten är ytterst
viktig för att patienten inte ska bli utelämnad. Vi anser att tidsbristen är ett stort problem inom
sjukvården, att sjuksköterskorna inte får tid att vara hos patienten. Ofta har man som student
mer tid för patienter vilket vi tror beror på att de inte har samma press på sig som
sjuksköterskan har. Vi har även upptäckt att patienterna uppskattar att studenterna tar sig tid
att prata med dem om saker om inte har med deras sjukhusvistelse att göra.
8. Slutsats
Resultaten ger en fördjupad förståelse för vårdlidande sett ur ett patient- och
sjuksköterskeperspektiv. Vårdlidande kan ha flera möjliga orsaker såsom felaktigt bemötande
och agerande från vårdpersonalens sida, upplevelse av ovärdighet, tvång, känsla av att inte
vara delaktig samt tidsbrist hos sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan minimera vårdlidande
genom att se patienten som en individ och använda sig av patientcentrerad kommunikation.
Alla individer är olika och har olika omvårdnadsbehov, därför är det sjuksköterskans ansvar
att uppmärksamma dessa behov och se till att de blir tillgodosedda. Det är av största vikt att
sjuksköterskan bemöter patienten på ett kompetent sätt. Att utbilda sjuksköterskor och övriga
vårdare i ämnet vårdlidande skulle kunna ge insikt och öka förståelsen för patientens känslor,
samt förbättra bemötande och agerande hos den som vårdar. Detta kan leda till att vårdlidande
minimeras och elimineras. Vidare forskning gällande önskvärt bemötande och agerande från
vårdpersonal skulle kunna ge direktiv för hur vårdpersonal kan förhindra att vårdlidande
uppstår.
19
9. Referenslista
Backman, J. (1998 ). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande- det onödiga lidandet.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB
Eriksson, K. (2000). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB
Fagerström, L., Eriksson, K., Bergbom E.I. (1998). The patient´s perceived caring needs as a
message of suffering. Journal of Advanced Nursing, 28, 978-987
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Fossum, B. (red) (2007). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur
Friberg, F. (red) (2006). Dags för uppsats. Studentlitteratur
Lundman, B., Hällgren Graneheim, U (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär &
Höglund-Nielsen (Red)., Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.159-172.
Studentlitteratur
Kasén, A., Nordman, T., Eriksson, K. och Lindholm, T. (2008). Då patienten lider av vården -
Vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 88, 4-8
Kirkevold, M. (2008) Omvårdnadsteorier. Malmö: Studentlitteratur
20
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patient´s experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13, 41-49
Rehnsfeldt, A., Eriksson, K. (2004). The progression of suffering implies alleviated suffering.
Scandinavian Journal of caring Sciences, 18, 264-272
Sundström, P. (1997). Sjukvårdens etiska grunder. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos.
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Studentlitteratur.
Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Tigers Förlag AB.
Vårdförbundet (u.å.). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 18
november, 2009, från http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=3443
Walsh, K. och Kowanko, I. (2002). Nurses and patients´ perception of dignity. International
Journal of Nursing Practice, 8, 143-151
Woodward, V.M. (1998). Caring, patient autonomy and the stigma of paternalism. Journal of
Advanced Nursing, 28, 1046-1052
Bilaga 1. Databassökning
PubMed Antal
träffar
Antal lästa
titlar
Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Antal valda
artiklar
Sökord
1. Patient 381997
2. Suffer* 17038
3. Nursing 41777
4. Nurse 223874
5.
Communication
382547
6. Caring 33596
7. Experiences 44594
1 AND 2 108869
1 AND 2 AND 3 2989
1 AND 4 86648
1 AND 4 AND 5 11244
1 AND 2 AND 6 822
1 AND 6 18778
1 AND 4 AND 5
AND 7
13 13 0 0 0
1 AND 2 AND 4
AND 5 AND 7
37 37 0 0 0
Cinahl Antal
träffar
Antal lästa
titlar
Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Antal valda
artiklar
Sökord
1. Patient 3892
2. Suffer* 7902
3. Nursing 363892
4. Nurse 65418
5.
Communication
32764
6. Caring 123364
7. Experiences 25038
1 AND 2 4291
1 AND 2 AND 3 1018
1 AND 4 21786
1 AND 4 AND 5 3453
1 AND 2 AND 6 276
1 AND 6 4673
1 AND 4 AND 5
AND 7
217 217 7 2 1
1 AND 2 AND 4
AND 5 AND 7
73 73 0 0 0
Elin@Kalmar Antal
träffar
Antal lästa
titlar
Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Antal valda
artiklar
Sökord
1. Patient 14448
2. Suffer* 4512
3. Nursing 82307
4. Nurse 231143
5.
Communication
231143
6. Caring 9744
7. Experiences 71294
1 AND 2 10823
1 AND 2 AND 3 356
1 AND 4 5788
1 AND 4 AND 5 517
1 AND 2 AND 6 130 130 14 3 1
1 AND 6 1889
1 AND 4 AND 5
AND 7
51 51 11 0 0
1 AND 2 AND 4
AND 5 AND 7
0 0 0 0 0
Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitativa studier enligt Forsberg och Wengström 2008
1. Syftet med studien
• Vilken kvalitativ metod har använts?
• Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
2. Undersökningsgrupp
• Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och
exklusionskriterier ska vara beskrivna.)
• Var genomfördes undersökningen?
• Urval- finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
• Vilken urvalsmetod användes?
• Beskriva undersökningsgruppen: Är undersökningsgruppen lämplig?
3. Metod för datainsamling
• Är fältarbetet tydligt beskrivet?
• Beskrivs metoden för datainsamling tydligt?
• Är data systematiskt samlade?
4. Dataanalys
• Hur är begreppen, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
• Är analysen och tolkning av resultat diskuterade?
• Är resultatet trovärdigt?
• Är resultatet tillförlitligt?
• Finns stabilitet och överensstämmelse?
• Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?
5. Utvärdering
• Kan resultatet återkopplas till den ursprungliga forsknings frågan?
• Stöder insamlade data forskarens resultat?
• Har resultaten klinisk relevans?
• Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
• Finns risk för bias?
• Vilken slutsats drar författaren?
• Håller du med om slutsatserna?
• Ska studien inkluderas?
Bilaga 3. Artikelmatris
Författare År
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Dahlberg, K. (2002).
Vård i Norden Vårdlidande- det onödiga lidandet
Syftet med studien var att analysera och beskriva begreppet vårdlidande.
Kvalitativa intervjuer gjordes på 17 patienter och vårdpersonal (hälften män och hälften kvinnor).
Studien visade att vårdlidande innebär att patientens värdighet kränks och att den lidande människan blir åtsidosatt.
HÖG
Eriksson, K., Kasén, A., Lindholm, T. & Nordman, T. (2008).
Vård i Norden Då patienten lider av vården- vårdarens gestaltning av patientens vårdlidande
Syftet är att nyansera och fördjupa kunskapen om vårdlidande genom att studera fenomenet ur en vårdgivares synvinkel. Syftet är också att ta reda på hur vårdlidande kan förhindras.
Kvalitativ metod. 11 enheter (kirurgi, medicin, mödravård och psykiatri) deltog i undersökningen. Exakta antalet deltagare saknas.
Studien visade att strukturomvandling i organisationen kan bidra till vårdlidande om en känd vårdplats förändras då patienten behöver regelbunden vård. Vårdlidande kan också uppstå om patienten inte är delaktig i vårdplaneringen eller att patienten inte blir tillfrågad om sina önskemål och behov.
MEDEL
Eriksson, K. & Rehnsfeldt, A. (2004).
The progression of suffering implies alleviated suffering
Syftet var att beskriva lidandets utveckling och relationen mellan den lidande människan och vårdgivaren.
Hermeneutisk studie med intervjuer och skrivna brev. 22 personer (patienter, anhöriga och vårdgivare)
Studien har i ord försökt beskriva utvecklingen av lidande och skapa gemenskap på ett ontologiskt, existentiellt och etiskt sätt. Det är viktigt att förstå både det uthärdliga och outhärdliga lidandet och att kunna konfrontera lidandet för att utveckla lindrat lidande.
HÖG
Walsh, K. & Kowonko, I. (2002).
Nurses and patients´ perception of dignity
Syftet var att belysa vad sjuksköterskan och patienten har för uppfattning av värdighet baserat på egna erfarenheter.
Kvalitativa intervjuer gjordes på 9 patienter och sjuksköterskor.
Studien visade att sjuksköterskornas uppfattning av begreppet värdighet var många och varierade. Viktiga delar i innebörden av begreppet värdighet var respekt, avskildhet, kontroll, förespråkande samt tid
HÖG
McCabe, C. (2003).
Nurse-patient Communication: An exploration of patient´s experiences
Syftet var att undersöka och redogöra för patientens upplevelse av sjuksköterskans kommunikationsförmåga.
Kvalitativa ostrukturerade intervjuer med 8 deltagare. Hermenutisk/fenomenologisk analysmetod.
Patienternas erfarenheter av kommunikation hos sjuksköterskan resulterade i att 4 teman uppstod: brist på kommunikation, närvaro, empati, vänlighet + humor. Patientcentrerad kommunikation främjar pat. Hantering av sjukdomen.
MEDEL
Fagerström, L., Eriksson, K., Bergbom, I. (1997)
The patient´s perceived caring needs as a message of suffering
Undersöka hur pat. omvårdnadsbehov uttrycks + att belysa vikten av detta behov I den vårdande relationen.
Semistrukturerade intervjuer med 75 deltagare. Hermeneutisk analysmetod.
De största omvårdnadsbehoven var att kunna lita på sjuksköterskans kompetens, vägledning, närhet, tröst samt att kunna föra dialog med sjuksköterskan.
HÖG
Woodward, V.M. (1997)
Caring, patient autonomy and the stigma of paternalism.
Syftet var att undersöka sjuksköterskors och barnmorskors individuella förståelse av omvårdnad samt hur omvårdnad utförs i det verkliga livet.
Multimetoddesign med semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Etnografiskt perspektiv. 17 personer deltog i intervjuerna. 12 observationer gjordes.
Principerna välgärning och autonomi står i konflikt med varandra vilket gör att vårdlidande kan uppstå.
HÖG
top related