ungas attityder till alkohol och narkotika håkan leifman, can

Ungas attityder till alkohol och narkotika

Håkan Leifman, CAN

Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger

Attityder (riskuppf) med alkohol, narkotika:

Kunskap – attityder – beteende, men kausala ordningen kan se olika ut:

Ex. först beteendeändringar, därefter förändrad attityd eller ibland tvärtom.

Många pedagogiska program lyckas att påverka attityderna (åtminstone på papperet) men ej beteendet

Attityder…Kan betyda så mycket olika saker

Attityder – inställning till ex. alkoholpolitiska verktyg (åldersgränser, höga priser…), dvs. att stöd finns för viktiga delar av svensk alkohol- narkotikapolitik

Attityd – uppfattning av risker med olika substanser – riskpåverkan lyfts fram som viktig del i preventivt arbete

Attityder – normer/förhållningssätt ex att dricka sig berusad, att bjuda/köpa till kompisar, att bjuda ngn på cannabis etc. (i konkreta situationer )

Attityder…Stora konsumtionsändringar – följs nästan

alltid av attitydförändringar men vad som är hönan och ägget är inte självklart

Se på ANT-konsumtionen senare år, vad säger detta oss (om attityderna)?

Utgångspunkt alkohol men ser också på narkotika (cannabis)

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100%) i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön.

1977–2012. (1977–1989 avser skattade värden).

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

0

2

4

6

8

10Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2Flickor, gy 2

Liter

2

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Andelen elever som debuterat vid 13- och 14 års ålder, efter kön i gymnasiets år 2. 2005–2012.

05 06 07 08 09 10 11 120

10

20

30

40

50

Pojkar, debut 13 år eller tidigareFlickor, debut 13 år eller tidigare

8

Procent

Kan vi hitta drivkrafterna bakom dessa ändringar:

• Svårt men …Vissa påverkansfaktorer kan stärkas och

andra elimineras genom analyser av våra data:

Ex:

1. Vuxnas vanor - pågående studie:

• Koppling vuxna – unga fram till mitten av 1990-talet: vuxna påverkat ungas vanor

• Senaste 15 åren – inget samband varken trend eller mer kausalt (enligt sofistikerade tidsserieanalyser)

• Ungdomar – sitt eget liv, skilt från vuxna – alkohol för vuxna ej för unga, särskild ungdomskultur, internet??!!

Alltså: beror ej på vuxnas vanor

2. Ökad andelen som inte dricker

Åk 9, pojkar, alla svarande

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

2

4

6

8

10

12

14

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

0.3

0.35

Per capita konsumtion Skadeindex Intensiv-konsumtion

Åk 9, flickor alla svarande

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

2

4

6

8

10

12

14

16

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

0.3

Per capita konsumtion Skadeindex Intensiv-konsumtion

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Andelen nykterister i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1971–2012. Nedgången i totalen beror till stor del

på ökad andel som ej dricker

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 120

10

20

30

40

50

Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2

1

Procent

Alltså:

• Stor del av nedgången svarar de som INTE dricker för.

• Varför dricker man då inte?? (snarare än varför man dricker mindre mängder).

3. Ökad andel invandrare, ofta med ett annat förhållningssätt till

f.a. alkohol

• Prognoser utifrån ökad andel invandrare och antagande om låg konsumtion kan göras och ska göras – kan sannolikt förklara en del av nedgången

4. Internationella trender:följer samma trender som övriga

Europa eller?• ESPAD• Monitor the future -- USA

www.espad.org

15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna efter kön.

1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 18 länder)

1995 1999 2003 2007 20110

25

50

75

Pojkar (alla) Flickor (alla)Pojkar (Sve) Flickor (Sve)

%

Alltså:

Sverige (Norden) följer inte samma trender som många andra länder i Europa, USA? -

kanske (UNODC-PP)

5. Är summan av lasterna är konstant?

Hur ser det ut med tobak och narkotika, sniffning mm.

Kan nedgången i alkoholkonsumtion/andelen som dricker kompenserar av en ökning av

annat

Skolelevers drogvanor

Tobak• Hur många röker/snusar överhuvudtaget?

• Hur ser den totala tobakskonsumtionen ut jämfört mellan könen?

• Röker svenska ungdomar mer eller mindre än andra europeiska skolelever?

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 2000–2012.

00 2001 02 2003 04 2005 06 2007 08 2009 2010 2011 20120

10

20

30

40

50Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9 Flickor, gy 2

Procent

15

www.espad.org

Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön.1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder)

1995 1999 2003 2007 20110

10

20

30

40

Pojkar (alla) Flickor (alla)

Pojkar (Sve) Flickor (Sve)

%

Skolelevers drogvanor

Narkotika• Hur många har använt narkotika?

• Hur ser cannabisanvändningen ut i en europeisk jämförelse?

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2012.

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

0

10

20

30

40

50Pojkar, åk 9 Pojkar, åk 9Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9

Procent

18

www.espad.org

Använt cannabis efter kön.1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder)

1995 1999 2003 2007 20110

10

20

30Pojkar (alla) Flickor (alla) Pojkar (Sve) Flickor (Sve)

%

Pojkar åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

5

10

15

20

25

30

35

40

Månatlig intensivkons eller daglig-nästandaglig-rökning

Månatlig intensivkons eller anv. nark senaste 30 dagarna

Månatlig intensivkons eller anv. nark någon gång

Daglig-nästandaglig-rökning eller använt nark senaste 30 dagarna

Daglig-nästandaglig-rökning eller använt nark någon gång

Månatlig intensivkons, daglig-nästandaglig-rökning eller anv nark någon gång

Flickor åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

20120

5

10

15

20

25

30

35

Månatlig intensivkons eller daglig-nästandaglig-rökning

Månatlig intensivkons eller anv. nark senaste 30 dagarna

Månatlig intensivkons eller anv. nark någon gång

Daglig-nästandaglig-rökning eller använt nark senaste 30 dagarna

Daglig-nästandaglig-rökning eller använt nark någon gång

Månatlig intensivkons, daglig-nästandaglig-rökning eller anv nark någon gång

Alltså:

• Narkotika och tobak kan ej förklara nedgången – cannabisökningen är alldeles för liten för detta

6. Riskuppfattning – hur ser det ut under senare år?

I CANs skolundersökning, åk9 och gymn år 2:

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

åk9 pojkar

Alkohol ofarligtAlkohol riskCannabis ofarligtCannabis riskTobak ofarligtTobak risk

Axis Title

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

åk9 flickor

Alkohol ofarligtAlkohol riskCannabis ofarligtCannabis riskTobak ofarligtTobak risk

Axis Title

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

gymn pojkar

Alkohol ofarligtAlkohol riskCannabis ofarligtCannabis riskTobak ofarligtTobak risk

Axis Title

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

gymn flickor

Alkohol ofarligtAlkohol riskCannabis ofarligtCannabis riskTobak ofarligtTobak risk

Axis Title

Summering riskerAlkohol – stabilt över tid, aningen mer restriktivt och så i alla grupper – de som dricker, de som ej dricker och de som ofta dricker sig berusade. Obs! stor nedgång i konsumtion men stabil riskuppfattning

Narkotika – ungefär samma tendens både bland de som använt och de som icke använt narkotika (cannabis). Obs! ökning i användning och mildrare riskuppfattning

Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i åk 9

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

1.0%

2.0%

3.0%

4.0%

5.0%

6.0%

7.0%

8.0%

9.0%

10.0%

Cannabis någon gång åk9

AllaPojkarFlickor

Axis Title

Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i gymn, åk 2

2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120.0%

5.0%

10.0%

15.0%

20.0%

25.0%

Cannabis någon gång gymnasiet

AllaPojkarFlickor

Axis Title

7. Föräldrarnas attityder till att bjuda sina barnAndelen som smaka ur föräldrars glas, enstaka

glas eller mer än enstaka glasInom parentes= enstaka eller mer än enstaka glas

År Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9

2006 50 % (24 %) 58 % (19 %)2007 46 % (21 %) 53 % (17 %)2008 45 % (20 %) 53 % (17 %)2009 42 % (18 %) 48 % (15 %)2010 37 % (16 %) 45 % (14 %)2011 34 % (13 %) 38 % (11%)2012 30 % (13 %) 36 % (10 %)

Tack för mig och som vi ALLTID säger på CAN

Yes we

CAN