människan miljön och kulturen kurs 1

1

Människan miljön och kulturen KURS 1

DISPOSITIONHistoriografiDrag i människans utvecklingFloddalskulturernaGreklandRomFolkvandringarnaKyrkanFeodalismanStadsväsendet

2

Historiografi

Vad är historia?beskrivning av det förflutnadet förflutna i sig självvetenskap

Hur fås uppgifter om hur det varit?

t.ex.: • kvarlevor (ben, redskap,

gravar byggnader etc.)• skriftliga källor (dokument,

brev, beslut, berättelser etc. • muntliga källor

3

Historien använder hjälpvetenskaper:

geologibotaniketnologijämförande språkforskningkemi fysik etc.

Varför läser vi historia?vi lär oss :• varför det är som det är• ser samband• vidgar medvetandet• vi blir mer kritiska• men lär vi oss något ???

4

Historiens indelningFörhistorisk tid

inget skriftligt material och sönderfaller i :• stenålder• bronsålder• järnålder

Historisk tidskriftligt material och uppdelas i: • gamla tiden• medeltiden • nya tiden

5

Drag i människans utveckling

Samlarstadietmänniskan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc.

• rörligt liv• kamp för överlevnad• ingen högre kultur

Jägarstadietnaturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg

• rörligt liv• existensen säkrad• möjlighet för kulturell verksamhet

6

Jordbruksstadietlevebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel)• fast bosättning• livsmedel lagrades• nya metoder• försvarssystem• ekon. system• sociala system • regler för samhällslivet• kulturella aktiviteter

Typiskt för tidiga kulturertro på natur och andeväsen• syns i :begravningsseder,offer och avbildningar

7

ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna

• det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

8

Floddalskulturerna Första högkulturerna i:

Tvåflodslandet • Mesopotamien • Persien

EgyptenKina Indien

Dessa områden fyllde villkoren:

vattengod jordmånrätt klimatråvaror

9

MesopotamienKulturfolk

Sumerer (c. 4000f.kr.)Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, EriduTypiskt:• utvecklad rättsskipning

(Lipit-Isthars lag)• näringar:jordbruk & handel• religion = polyteism• kultur : kilskrift, högtstående

arkitektur och konst

10

Fornbabylonien (från c. 2300 f.kr.)

skapades av akadderna som krossade Sumertypiskt:

• handeln viktigast• stadsväsendet blomstrade• expansion till Medelhavet• enhetlig lagstiftning; Hammurabis

lag (vedergällningsprincipen)

Assyrienhettiter krossade fornbabylonienlångvariga strider tills assyrierna segrade:

• militärvälde (stat)• Ninive huvudstad

11

främsta regenter:• Assurnasirpal II• Assurbanipal

Nybabylonien (600-talet f.Kr.)

upprättades av kaldeernatillgrep folkförflyttningarfrämsta regent:• Nebukadnessar

kulturellt utvecklat:• matematik• astronomi• astrologi• stjärnbilder• sjudagarsveckan

12

Persienexpansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambysesomfttade senare hela Främre orientenfrämsta regent:• Darius el. Dareios• effektiv civil förvaltning• vägnät• effektiv post- & kurirtrafik• tolerans mot kuvade

religion • Zarathustra införde dualism

näringsliv• jordbruk, handel, hantverk• pengar (dareiken) i bruk

13

EgyptenDe äldsta fynden från 6000-talet f.Kr.Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisationGamla Riket (3000-2200 f.Kr.)

Politik:• enat av farao Menes• Memfis huvudstad• härskarätten, dynastin,

regerade• privilegierad ämbetsmannakår

14

Religion• polyteism• Osiris (flodgud)• Ra (solgud)• faraon dyrkades• prästerna centrala med privilegier)• dödskult med balsamering• sjunde dynastin pyramidbyggare

(2600-2500 f.Kr.)

Näringar• jordbruk• handel (medelhavsområdet)• hantverk

Kultur• skrift (hieroglyfer)• astronomi, matematik• kalendrar

15

Mellersta Riket (2200-1700)faraon despotiskTebe huvudstadexpansion mot Östkrossades av hyksos (nomadfolk)

Nya Riket (från c.1600 f.Kr.)Typiskt:

• Tebe huvudstad• aktiv expansion i Medelhavet

(Totmes III)• klippgravar• Konungarnas dal tillkom• härskare: RamsesII, Echnaton

(monoteism)• prästerna viktiga• införlivades med Persien,

Alexanders välde och Rom

16

KinaÄldsta tiden = härskarätternas

tid Härskaren betraktades som himlens sonShangperioden (1500-c.1000 )

typiskt:• stadsstatsbildningar• klassamhälle med teckentydare

och jordägare som de främsta• Kaurissnäckan anvädes som

betalningsmedel• skrivtecken• brons i bruk

17

Chouväldet (1000-250 f.Kr.)typiskt:

• makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar)

• viss rikslagstiftning förekom• senare enades riket och muren

påbörjades• Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet)

Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.)

typiskt:• länsväsende• tjänstemannavälde• expansion i norr och syd• sidenvägen till Europa och Rom

Tang-dynastin (c 600-900 )styrka och grund för senre utveckl

18

IndienInduskulturen c. 2500-1500

f.Kr. Omfattar ett stort område

men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad

Typiskt:• jordbrukskultur• avanserade stadsbildningar• stadsplaner och avlopp• handel & hantverk• fruktbarhetsreligion

Arierna erövrar? Indien på 1000-t

19

typiskt:• kastväsendet införs (håller

arierna vid makten)• dyrkan av sol, himmel och

måne införs• arierna för med sig sanskrit

20

GreklandKännetecken för utvecklingen

geografin medförde att stadsstater uppkomstyrelseformerna formades av näringslivetoligarkin utveklades till demokratiutflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

21

Attiska sjöförbundet räddade grekernaefter de peloponnesiska krigen (431-404) dominerade SpartaMakedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldetorientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationenpolitiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

22

Grekiska styrelseformerOligarki

Sparta

Eforerverkställde

Gerusiangamlas råd, gav förslag

Folkförsamling

ja/nej

Två kungarmilitära ledare

DemokratiAten

Arkonterverkställde

Femhundramannarådet

beredde

Folkförsamlingbeslutanderätt

Tio strateger militära ledare

Ostrakism

23

Grekisk religionBlandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologiTre nivåer av gudar och gudomligheter:

Olympiska gudar (panhellenska)

• mänskliga, evigt unga, odödliga

Zeus, statslivetHera, härden, äktenskapetPoseidon, sjöfart, havHades, dödsriketHermes , budbärare, resenärer

24

Pallas Atena, krigskonstenAfrodite, skönhetenApollon, bildningenDionysos, livsglädjen

Heroer (lokala gudar)HeraklesTeseusOidipus

Naturväsen• hjälpte eller stälpte i det

dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor

nymferkentaurersatyrer

25

Dyrkan:tempel som hölls öppet på gudens dag offerseremoniersångdansinga präster, personligt gudsförhållande

Följder:teatern (ur Dionysoskulten)idrotten (OS) (Zeuskulten)

26

Grekisk livssyn Två dominerande synsätt:

Apolloniska livssynen”intet för mycket”besinning, måttfullhetacceptera vad gudarna har i beredskapövermod ”hybris” hämnades av gudarna

Dionysiska livssynenmöjligheterna obegränsade”njut och lev”

27

Grekisk filosofi Intresset vändes från det

ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga.Hellensk filosofi

Joniska naturfilosoferna • vad är alltings gemensamma

urämne

Pytagoreerna• matematiken kan förklara

allt

Sofisterna• allt är relativt

28

Sokrates & Platon• intresset till individen• absolut sant och rätt finns• visdom ger kunskap om det

rätta• den som vet rätt gör rätt• skillnad mellan fenomenensvärld

och ideernas värld

Aristoteles• erfarenhet och förnimmelser ger

kunskap• kunskap kan systematiseras• kunskap kan härledas , bevisas

och definieras• skapade och grundade de flesta

gamla vetenskaper• A. blev auktoritet och lärorna

bestod till slutet av medeltidwen

29

Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en

livssyn )cynikerna• behovsfrihet = lycka

stoikerna• osjälviskhet, behärskning

och pliktuppfyllelse

epikureerna• måttfullhet • individualitet

30

Grekisk konst och litteratur

Utmärkande:klarhetstramhetfulländningindividuell prägel

Konsten betjänade religionen

Arkitektur = tempelkonstTypiskt: kolonnaden /

pelarhallen• Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

31

Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska)

c.560-480 f.Kr.motiv: vackra ynglingartypiskt: harmonisaknar porträttlikhetegyptiska dragbrons

Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus

Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren

2. Klassiska tidenformstelhet ersätts med realismmarmor

32

Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen

3. Hellenistiska tidendramatik och rörelse införs i skulpturen

Ex. Laokoongruppen från Rhodos

Litteraturen 1. Episk diktning

(berättande)hexameter

Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén

2. Lyriken (stämningsdikter)berättar om livets glädje och sorg

Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

33

3. Dramattragedi (sorgespel)

Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripideskomedier (lustspel)

Ex. Aristofanes, Menandros

4. Övrigthistorieskrivning

Ex. Herodotos, Tukydides

34

Grekernas arv till eftervärlden

Demokratiska idealetskapa rättvisatillvarata medborgarnas kunskap och intresse

Kunskapssynenförmågan att utvidga och systematisera vetandetforskningens och experimentens betydelse

Filosofingrunden för existensen och dess villkor

35

Rom / Romarriket Indelas i :Kungadömet c. 700- 509 f.Kr.Republiken 509-31 f.Kr.Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr.

Principatet• 31-180 e.Kr

Militärdespotismens tid• 180-284 e.Kr.

Samregenternas tid• 284-395 e.Kr

Uppdelningen bygger på styrelseformen

36

Roms expansionUppdelas i :

Första skedet• 396 Veiji• c. 300 latinska folken• 265 Apenniniska halvön

Andra skedet (puniska krigen)

• Sicilien, Sardinien, Korsika (241)• Cisalpinska gallien (222)• Spanien (201)• Nordafrika (146)• Asia (133)

Tredja skedet• Transalpiska gallien (51)• Egypten (30)

37

KungadömetEnligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr.Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600.Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t.Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

38

Republiken 1. Samhällsklasser:patricier ( jordägarkalss)plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare)slavar (rättslös arbetskraft)

2. Republikens styrelse:Folkförsamlingen (3st)

folkrepresentationledare: folktribun med veto

Senaten300 valda senatorer på livstid

39

initiativ till lagarfick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor

Ämbetsmän (verkställde)konsuler (2)• ledde senaten• säkerhet• befälhavare • domare• skyddades av liktorer

censorer• skatter• byggnadsverksamhet• sedligheten

pretorer• domstolsföreståndare

40

ediler• ordning• offentliga nöjen

kvestorer• statskassan

I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader

3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera

romarna styrde i Romitaliska folken

• soldater självstyre• skattefrihet

övriga• skatt• begränsat självstyre

41

Provinsen styrdes av:propretor eller prokonsul• civil och militär ledare

publikaner• skatteindrivare

garnisioner • garanterade lugn

42

Näringslivet Från jordbruksstat

merkantil världsmakt Orsak:

ter. &pol expansion

Följder:ändringar i samhället

LantbruketSicilien svarade för spannål =vin- & olivodling på halvön =

43

kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) =slavarbetskraft kom att dominera

Handel & sjöfartgoda hamnar i sydefter Kartagos fall romersk handelsdominansOstia handelscentrum för västra Medelhavetromerska denaren allmänimporten i huvudsak livsmedel

sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

44

ägde romersk rösträttstundtals 300000 som staten höll vid liverbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater

Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer

Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna

förmögna företagare med visst pol. inflytande

Optimaterstorgodsägare med inflytande”ämbetsmannaklassen”

45

ReligionenUrsprungligen fruktbarhetsdyrkan

riterteckentydning

Gudart.ex. Jupter, Janus, Vesta

Blandmytologi efter erövringen av Grekland

Dionysos- BacchusZeus - JupiterPoseidon - Neptunus

46

Prästertyder gudarnas viljabegränsad makt för de varunderställda pontifex maximus (statlig överstepräst)

Romerska rättentolv tavlornas lagalla parter hördesvittnessystemet infördesskuld måste bevisasskilda domstolsbyggnader

47

Republikens fall Inre kamp :

jordägoförhållandenproletariatetmaktgrupperingar• adelsparti• folkparti• hären

Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus.

Senare inbördeskrig:1:a ( 88-82)

Marius Sulla Res: Inga

48

2:a (49-45) Pompeijus Caesar

Crassus (1:a triumviratet)Caesar vann och genomförde:

• diktator på livstid• pontifex maximus• senaten 900• bättre provinsförvaltning• veteraner blev kolonister• offentlig byggnadsverksamhet• julianska kalendern

Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken3:dje

Antonius Octavianus Lepidus

49

(2:a triumviratet) Octavianus segrade och

tog namnet Augustus 31fKr.

Kejsardömet hade uppstått

50

KejsardömetIndelas i :

Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr.Militärdespotismens tid 180-284Samregenternas tid 284-395 e.Kr.

Augustus blev:princeps senatusimperatorpontifex maximusinnehavare av den tribunisiska makten

dvs all makt samlad i en hand

51

Under Augustus:infördes gunstlingsväldeoch en av kejsaren beroende ämbetsmannakårfolkförsamlingarna avskaffades och senaten blev kejsarens uppvaktning

Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinsernaUnder militärdespoterna byttes kejsare ofta och den romerska rösträtten utsräcktes till hela riketDiocletsianus införde tronföljd genom samregenter

52

Medeltidengamla- medel-

nyatiden tiden

tiden

c.400 c.1500

Gräns till medeltiden:FolkvandringarnaKristendomens segerVästroms fall

53

FolkvandringarnaOrsaker:

Hunnernas invasion från östKlimatförsämringGermanerna ”jordhungriga”• befolkningsökning• bruksmetoderna

Rom lockade med rikedom och kultur

Rörelser:västgoterna kom till Rom 476 och avsatte den sista kejsaren

54

östgoterna erövrade även Romfranker och burgunder slog sig ned på keltiskt områdeAngler och saxare flyttade över till det keltiska Britannienlangobardernas ankomst till Lombardiet avslutade germanska vandringarna

Slaverna Fyllde tomrummet

germanerna lämnat:nordslaver (polacker, tjecker, slovaker)

sydslaver ( slovener, serber, kroater)

östslaver (ukrainare, ryssar, blev under hunnerna)

55

Övriga folk balter:

• letter• litauer• preussare

finsk-ugriska:• finnar• ester• liver• magyarer

hunniska:• bulgarer

56

VikingatågenNordmännen stod utanför folkvandringarna men började röra på sig på 800-talet (handels-, plundringsfärder)Orsaker:

jordbristarvsregleruppkomsten av kungadömenEuropas lockelser

Förutsättning:havsgående skepp

57

Färder i västerledav danskar & norrmän

Syfte:handel & plundring

Mål:kyrkor, kloster och bosättning i :

• Irland• England• Frankrike• Spanien• Medelhavet• bosättning på Island och Grönland• Amerika upptäcktes

Annat: Knut den store skapade väldeNormandie (Rollo)

58

Färder i Österledi huvudsak svenskar

Syftei huvudsak handel

MålKaspiska havet • Neva -Volga

Svarta Havet• Dyna-Dnjepr

Annat:Birka centrumRurik? bildade första ryska väldetÅland, Åbolands öar befolkades

59

Vikingatågens slut1000-talet korståg till Palestina och mot Europas hedningarNorden kristnades med England som utgångspunkt (för att få slut på härjningarna)Finland kristnades med Sverige som utgångspunktNorden och Sverige, Finland under katolska kyrkan

Västerländsk kultur

Nordisk samhällsutveckling

60

KristendomenUtgångspunkt:

judendomen omfattade (-ar) tron på en Messiasen del omfattade Jesus från Nasaret som den utlovadeläran spreds av lärjungar (Paulus) i den romerska världen

Romarna religiöst toleranta lokala trosvarianter godkändes så länge de inte hotade statenkristendomen tog avstånd från staten och uppfattades som asocial

61

Kristna förföljdes men utan resultatKonstantin var förste kejsaren som lät kristna sigstatsreligion 395

Kyrkans inre utvecklingurkristna kyrkan tog avstånd från det världsliga i väntan på Jesu snara återkomstbarmhärtighetsverksamheten utövades (social hjälpverksamhet)organisationen lös”villoläror” uppkombehov av organisation då kyrkan blev stor

62

biskopsämbeten tillkom och påvekyrkan uppkomfrån 400-t erhöll kyrkan sin lärobyggnadden institutionaliserade kyrkan erhöll världslig makt under Gregorius den storeunder honom erkändes påven som Europas andliga överhuvudunder Karl den stores tid tillkom Kyrkostaten1054 delades kyrkan p.g.a. lärostrider och grek.ortod. utveckladesklosterväsendet uppkom som motvikt till världsliga kyrkan

63

KlosterväsendetAvskildhet, uppoffringar, ensamhet = eremiter = möjlighet att nå paradisetInhägnade eremitbyar = klaustrum = kloster

Regler för livet gavs av Benedictus av Nursia• fattigdom• kyskhet• lydnad

praktisk verksamhet• skolor , sjukvård• växtodling, härbärgen

64

ArabernaPÅ 600-talet uppträdde muhammed som predikade en ren monoteistisk lära för arabernaFördrevs från Mecka men fick anhängare i MedinaInledde ett heligt krig för att sprida islamvid sin död 632 behärskade han ArabienEfterträdarna kaliferna fortsatte expansionen

65

På kort tid togs Syrien, Egypten, Palestina, Mesopotamien, Persien och Nordafrika.På 700-talet togs pyreneiska halvön och först 732 lyckdes Karl Martell stoppa mohammedanerna vid PoitiersKalifen var världslig och andlig ledare

storvesiren och guvernörer var ex. på ämbetsmän

Väldet svårstyrt och sönderföll i kalifat (ex. Kalifatet Cordoba)Hög kulturell och kunskapsnivå

66

FrankrikeErövrat av Julius Caesar 51 f.Kr.Från 400-talet föll germanska folk in och samhällsbildningar tillkom 486 fördrevs den sista romerska ståthållarenF. enades under merovinger- kungen KlodvigF. delades efetr hans död och 200 år av inbördes strider följdemakten kom att utövas av mjaor domus

67

687 endes riket igen och major domus Karl Martell stoppade araberna i Poitiers 732Karolingiska ätten uppstod då sonen Pippin den lille blev kungDennes son Karl den store (d.814) utvidgade väldet till ElbeKorades till kejsare i Rom 800Riket organiserades feodalt. Aachen huvudort

Riket föll samman i själstyrande områden. Kungen i Paris

68

Från 900-talet capetingernas ätt som systematiskt byggde upp kungamaktennorra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldömepå 1100-t stärktes riksenheten och ett rättsväsende tillkom. Generalständerna uppkomFrån 1300-talet styrde huset Valois och 100-årskriget utbröt(Avslutades 1453 E. fick behålla

Calais)Kriget förödande men stärkte

kungamakten (Jeanna dÁrc)

69

EnglandBefolkningen en blandning av:

kelterromareangler & saxarevikingar & normander

Splittrat och 878 tillkom Danelagen1013-1048 E. dansktSlaget vid Hastings 1066 förde Vilhelm erövraren till makten

Feodalismen infördes, men var inte lika splittrande som i övriga Europa

70

Stor skillnad mellan fransktalande överklass och befolkningen1100-1200-t härskade ätten PlantagenetFrån mitten av 1100-t krig med F.

kungen Henrik II vasall till franska kungen. Kamp om franska kronan

Henrik införde juryinstitutionen

folket med i rättskipningen

Under följande regenter fortsatte kriget och skattetrycket hårdnade

71

Under Johan utan land ledde det till uppror och Magna Charta tillkom:

ingen fick häktas eller fängslas uran laga rannsakan och dominga nya skatter utan att vasallrådet hördes

MC gäller fortfarande i omarbetad form och fick efterföljare i de flesta länderPå 1300-t tillkom parlamentet (överhus och underhus)

Detta parlament skulle ge skatt och stifta lag med kungen

konstitutionell monarki

72

1339-1453 hundraårskriget

social & ekonomisk kris• pest och krig gav

omfördelningar• ny samhällsgrupp

(arrendatorer)• nya näringar (får, ylleprod.)

E. förlorade (kanoner i fält första gången)

Från 1455 Rosornas krig (inbördeskrig)

avslutades 1485 då Henrik VII blev kungstark kungamakt med stöd i parlamentet

England nationalstat

73

FeodalismenTillämpades c.700-1500 (1868) Militärt och administrativt system som uppkom i brist på pengarKungen gav län åt en storvasall (kron-)

Uppg:svara för skatterförsvarförvaltning för kungens räkningavgav trohetsed till kungen

Storvasallen kunde ha undervasaller

74

Vasallerna blev mäktiga och inflytelserika

länen blev ärftkiga och självstyrande

Systemet ledde till förvecklingar och krig samt splittring i visssa fall

England - FrankrikeTyskland

Utkonkurrerades av stärkt kungamakt och borgerskapets frammarsch då penningväsendet blev vanligt

75

Kyrkan under medeltidenNedgång 800-900

Uppgång och blomstring c. 1000-1300

simoni förbjödscelibat yrkadeshögre etik

Två synsättgudsstaten på jorden• påven och kyrkan ledande• världsliga makthavarna

underställd kyrkan• kykan oberoenda av gränser

folk och lagar

76

kyrkan verkade i stater och är underställda den världsliga fursten

maktkamp (investiturstriden)

Gregorius VIIcelibattvångingen världslig inblandning i kyrkliga tillsättningar

Henrik IVavsatte påvenlystes i bannuppror på halsenavbön i Canossafördrev påven

77

Kampen ledde till konkordatet i Worms 1122

påven valdes av kardinalerbiskopar valdes av domkapitel men kungen fick närvara

Innocentius III lyckades på 1200-t helt frigöra kyrkan från det världsliga

gudsstaten förverkligades då regenterna mottog sina länder som vasaller till påven

Andra resultat av uppgången

korstågen (1096-1492)• bl.a. Palestina (en del rövartåg)• Finland, Baltikum• Spaniens morer

78

Kykokonstens och -byggnadernas blomstring• basilikan• romansk stil• gotisk stil

filosofins utveckling i kyrkans tjänst

Nedgångenslutet av 1200-t minskade påvemakten

Orsaker:• nationella kungadömen• kyrkans världsliga

engagemang• missbruk inom kyrkan

1309-77 påvens babyloniska fångenskap

79

1377-1449 Stora schismen

•parallellpåvar

Krav på reformerHus, Wycliff och

Luther

80

Stadsväsendets uppsving

Stadsbo = borgare

befolkningskoncentration i skydd av en borgBorgare = person med burskap

rätt att idka• handel • hantverk

Staden styrdes av borgmästareråd

81

Handel & hantverk reglerades

av Gillen (handelsmän)

intresseorganisation med stort inflytande• priser• löner• tider

Skrån (hantverkare)intresseorganisation som svarade för• utbildning (lärling, gesäll,

mästare)• kvalitet• hjälpverksamhet

82

Blomstring från 1000-talet Medelhavet:

• Milano• Venedig• Florens• Genua

förmedlade varor fån öst

Nordtyskland:• Lybeck• Hamburg• Bremen

Hansan förmedlade varor mellan syd och nordfrån nord: päls, tjära, fiskfrån syd: salt, vin, textil

83

AdelnHögsta samhällsklassen med egna privilegier (rättigheter)Uppkom under medeltiden som särskild grupp p.g.a. behovet av belöningssystem för:

beväpnat och bepansrat rytteriförvaltning

Ersättning för erlagd tjänst kunde vara:

förläningskattefriheträtt till ämbetendomsrätt

84

Godsägaradeln utvecklades senare till hovadel och ämbetsadel p.g.a.

rytteriets minskade betydelse borgarklassens frammarsch

Adeln kom att indelas i högadel• furstar• grevar• friherrar

lågadel• obetitlade i allmänhet

Ynglingar erhöll skolning och dubbades till riddare:

• sven• väpnare riddare