klass - den kulturella vändningen?1345531/fulltext01.pdf · globalt, och sverige är här inget...
Post on 17-Oct-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Umeå universitet Ämneslärarprogrammet
Klass - den kulturella vändningen?
En studie om hur klass har framställts i Samhällsläroböcker för gymnasiet över tid
Självständigt arbete
Samhällskunskap 3
VT 2019
Författare: Oscar Magnusson
1
Innehållsförteckning
1. Inledning………………………………………………………………………………. 2
- 1.1 Syfte och avgränsningar ………………………………………………………….. 2
- 1.2 Bakgrund …………………………………………………………………………. 3
2. Teorier om klass – är den kulturellt eller ekonomiskt betingad? ………………… 5
- 2.1 Ekonomiskt perspektiv ………………………………………………………….... 7
- 2.2 Kulturalistiskt perspektiv ………………………………………………………… 8
3. Att undersöka klassbegreppets förändring i läromedel……………………………11
- 3.1 Metod …………………………………………………………………………….. 12
- 3.2 Urval av läroböcker ………………………………………………………………. 13
- 3.3 Tillförlitlighet av studien …………………………………………………………. 15
4. Beskrivning av klass i läromedel……………………………………………………..15
- 4.1 Läromedel på 1960-talet …………………………………………………………..16
- 4.2 Läromedel på 1980-talet …………………………………………………………. 18
- 4.3 Läromedel på 2000-talet ………………………………………………………… 21
- 4.4 Läromedel åren 2018-2019 ………………………………………………………. 23
5. Analys av klassbegreppets förändring i läroböcker………………………………... 26
6. Sammanfattande diskussion…………………………………………………………. 32
Referenslista …………………………………………………………………………...... 35
Tabellförteckning
Tabell 1: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt perspektiv.. 12
Tabell 2: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistisk synsätt i
läromedel, 1960-2019…………………………………………………………………….. 27
2
1. Inledning
Läroböcker är ett av de mest centrala verktygen för att påverka undervisningens innehåll.
Forskning har påvisat att läroböcker i stor utsträckning ersätter läroplaner då lärare förutsätter
att läroböckerna följer läroplanens utformning, detta gäller framförallt oerfarna lärare som
tenderar att stödja sig särskilt mycket på lärobokens innehåll.1 I och med att lärare förväntar
sig att läroböckerna ska spegla läroplanernas innehåll, blir även läroböckerna det centrala
hjälpmedlet för eleverna och påverkar därför också den kunskap och de värderingar eleverna
får med sig. Att läroböckerna följer skolans värdegrund blir därför väsentligt för
undervisningens kvalité.2 Men detta är inte oproblematiskt. Speciellt inte där det finns tydliga
ideologiska skiljelinjer. En debatt som det finns klara meningsskiljaktigheter kring och som
delat de politiska blocken genom åren är klassbegreppet och hur klass ska behandlas.
I och med ökningen av ekonomiska klyftor i Sverige och en akademisk debatt kring klass som
var fylld av meningsskiljaktigheter har synen på klass kommit att förändras. Klassbegreppet
har inte varit konstant över tid. Men frågan är om detta även gäller läromedlens framställning
av klass. Har klassbegreppet förändrats i läromedel eller bryter läromedlen den trend som
funnits i den akademiska debatten? Vilka avtryck har samhällsförändringar och akademiska
debatter fått i läromedel? Är läromedel i takt med tiden? Det finns en rad utmaningar som
läromedelsförfattare ställs inför. I den föreliggande uppsatsen försöker jag att studera hur
synen på klassbegreppet i läromedel har förändrats över tid.
1.1 Syfte och avgränsningar
Syftet med denna uppsats blir därför att beskriva och analysera hur klass har framställts i
svenska läroböcker över tid. Denna uppsats kommer att koncentreras till
samhällskunskapsläroböcker och dess skildring av klass utifrån frågeställningen; Hur har
framställningen av klass utvecklats över tid i Samhällskunskapsläroböcker?
Till min hjälp har jag använt två skilda teorier på klass för att analysera innehållet och som
även är en tydlig skiljelinje i den akademiska debatten, kulturalistiskt kontra ekonomiskt. Den
metod som valts i denna uppsats är en kvalitativ läromedelsanalys. Uppsatsen är avgränsad till
1 Holmén, Janne Sven-Åke. Den politiska läroboken – Bilder av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Stockholm: Uppsala universitet, 2006, 23-24 2 Englund, Boel. Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige 1999, vol. 4, nr 4, 331. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927 (Hämtad 2019-05-17)
3
stoff från åtta läroböcker från 1960-talet fram till idag.
1.2 Bakgrund
Tidigare granskades läromedlen av den statliga institutionen SIL (Statens institution för
läromedelsinformation) som hade i syfte att kontrollera att läroböckerna följde skolans
läroplaner och uppdrag. Men efter att SIL lades ned år 1992, finns det numera ingen
institution som har i uppdrag att kontrollera de svenska läroböckerna. Detta betyder att
bokförlagen själva numera har möjlighet att bestämma lärobokens utformning.3 I denna
uppsats kommer benämningen av läromedel syfta till den snävare beskrivningen och avser
enbart läroböcker.4 Undervisningen i den svenska skolan ska uttryckligen behandla
ekonomiska, ideologiska och sociala förhållanden och hur detta påverkar grupper och
samhällsstrukturer.5 Genom detta blir klass ett relevant begrepp då människors
klasstillhörighet kan kopplas till både ideologiska, ekonomiska och sociala förhållanden.6
Nedan kommer de ekonomiska förhållandena förklaras mer utförligt och hur detta har
påverkat debatten om klassbegreppet.
” […] den rikaste procenten av jordens befolkning äger 48 procent av världens tillgångar, och
lämnar enbart 52% till de övriga 99 procenten på jorden”.7 De ekonomiska klyftorna ökar
globalt, och Sverige är här inget undantag. Statistik visar att Sveriges ökade skillnader
överstiger OECD-ländernas snitt, därmed är Sverige ett av de länder som sedan 1990-talet har
haft störst ökning i fråga om inkomstskillnader inom landet enligt Gini-koefficientmåttet.8
Gini-koefficienten beskriver inkomstskillnaderna inom ett land, och måttet kan variera mellan
0 till 1, där 0 är värdet om alla inom landet har exakt samma inkomst medan värdet 1 visar på
att en person innehar hela inkomsten. Ett ökat Gini-koefficientvärde visar därmed på att
3 Nationalencyklopedin, läromedelsgranskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning (hämtad 2019-05-10) 4 Utbildningsdepartementet. Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ds U 1980:4), 1980, 3. 5 Skolverket. Ämnesplan – Samhällskunskap. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor1 6 Crompton, Rosemary. Klass och stratifiering, 1. uppl. Stockholm: Liber, 2014, 9 7 Oxfam. Wealth: Having it all and wanting more. 2015, 2. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/ib-wealth-having-all-wanting-more-190115-en.pdf (Hämtad 2019-05-15) 8 Nordic Council of Ministers. Increasing income inequality in the Nordics. 2018, 19. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-05-15)
4
inkomstskillnaderna inom landet har ökat.9 Enligt statistik från SCB har Gini-
koefficientvärdet i Sverige ökat från 0,2 år 1980 upp till närmare 0,32 år 2017.10 Utöver detta
har även toppinkomsternas andel av alla inkomster i Sverige ökat markant sedan 1960-talet.
År 1960 var inkomsterna för de rikaste 0,01 procenten i Sverige ungefär 0,8 procent av de
totala inkomsterna, och detta är kapitalvinster exkluderat. Därefter gick utvecklingen nedåt för
att under 1980-talet nå rekordlåga 0,4 procent. Efter 1980-talets i jämförelse låga
inkomstskillnader har det däremot skett en förändring som går mot ökade inkomstskillnader,
och år 2010 uppgick nivån till närmare 1,2 procent.11 De ökade ekonomiska ojämlikheterna i
det svenska samhället gör att klassbegreppet än en gång blir aktuellt. För att förstå den
teoretiska diskussionen om klass som kommer föras i denna uppsats har jag valt att redovisa
förändringen som skett i klasstruktur i det svenska samhället från 1960-talet fram till idag.
Historiskt har klasstrukturen i Sverige varit relativt avgränsad och lättöverskådlig. På 1930-
talets början bestod arbetarklassen av en klar majoritet på den svenska arbetsmarknaden, den
resterande delen bestod i stor del av bönder och småföretagare. Tjänstemannasektorn var
under denna tidpunkt väldigt begränsad, något som senare kommer att förändras och göra
klassbegreppets komplexitet mer tydlig. Många menar att Marx och Engels teori kring
klassbegreppet där det fanns två betydande klasser, borgare och arbetare, var som mest
relevant under denna tidpunkt.12 Den teoretiska klasstrukturen blir mellan 1930-2005
betydligt mer komplex genom att bönderna och småföretagare sakta tonas bort och tjänstemän
i olika yrken blir mer etablerade. Under slutet av denna tidsperiod utgör tjänstemän i olika
sektorer nästan hälften av de förvärvsarbetande.13 Tjänstemännen som tillhör mellanskiktet i
uppdelningen, kommer senare genom den framväxande sociologen Erik Olin Wright att
benämnas medelklass, då tjänstemännen befinner sig i en mellanposition i inflytande över
9Nationalencyklopedin, inkomstfördelning.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-15) 10 Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017. 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/ (Hämtad 2019-05-15) 11 Atkinson, A.B. & Piketty, Thomas. Top Incomes: A Global perspective. Oxford: OUP Oxford, 2010, 329-330.
http://books.google.se/ (Hämtad 2019-05-16) 12 Se exempelvis Ahrne, Göran, Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkon. Klassamhällets förändring, 4 uppl. Lund: Arkiv förlag, 2018, 31. https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2019/01/klassam.pdf (hämtad 2019-05-16) och Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 22. 13 Ahrne, Ekerwald & Leifulsrud. Klassamhällets förändring, 31; Statistiska centralbyrån. Yrkesregistret med yrkesstatistik 2016. 2018. https://www.scb.se/contentassets/ae540cb0a7a0409fa223ca872f68fe90/am0208_2016a01_sm_am33sm1801.pdf (hämtad 2019-05-16)
5
produktionsmedlen.14 Ur den växande medelklassen, och förändrade klasstrukturen, startade
debatten om huruvida klassbegreppet fortfarande var aktuellt i det nutida samhället. Den
tidigare teorin om klass som myntades av Marx och Engels började ifrågasättas i och med att
yrkesstrukturen i samhället förändrades.15 Detta kommer att starta en debatt som ytterligare
visar på klassbegreppets komplexitet och de meningsskiljaktigheter som finns kring
begreppet.
Debatten trappades upp efter att de amerikanska sociologerna Terry Nichols Clark och
Seymour Martin Lipset publicerade artikeln ”Are social classes dying?” år 1991 där de
argumenterar för att den traditionella definitionen av klass som bland annat Karl Marx lyfte
fram numera är föråldrad och att synen på klass måste förändras för att passa det nutida
samhället.16 Även andra forskare argumenterade för klassbegreppets dödförklaring, och att det
då främst var kulturella aspekter som värderingar och människors skilda livsstilar som
påverkar den hierarkiska strukturen och skildringar i samhället, och att klass i marxistisk
bemärkelse därmed är dött. 17
2. Teorier om klass – är den kulturellt eller ekonomiskt betingad?
För att visa på klassbegreppets olika beståndsdelar kommer jag i min teoretiska översikt
använda mig av Rosemary Cromptons tre distinktioner av klass. I min studie kommer jag
undersöka hur man framställer klass på olika sätt och då inte enbart klassbegreppet i sig utan
även andra benämningar som kan anknytas till klassbegreppet. Detta gör att jag kommer
behöva använda mig av teorier för att finna vad i texterna som kan kopplas till klass.
Crompton är en av de mer framstående forskarna i modern tid inom området klass, hon menar
att det huvudsakligen går att skilja på tre grundläggande distinktioner av begreppet klass: 18
1. Klass som prestige, status, kultur eller livsstilar.
2. Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet (relaterad till innehavet av
ekonomiska resurser och maktresurser).
3. Klasser som verkliga eller potentiella sociala och politiska aktörer.
14 Olin Erik, Wright. Approaches to class analysis, 1 uppl. New York: Cambridge University press, 2005, 2-3. 15 Crompton. Klass och stratifiering, 39-40 16 Clark, Terry Nichols & Lipset, Seymour. Are social classes dying? International Sociology. Vol 6, nr 4, 1991: 397-398 17 Holgersson. Klass, feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 22 18 Crompton. Klass och stratifiering, 32
6
I och med klassbegreppets komplexitet och skilda uppfattningar menar Crompton att dessa
grundbetydelser av klass regelbundet förväxlas i debatter och detta har lett till en oklarhet i
frågor som berör klass.19 I min uppsats kommer jag främst att fokusera på distinktionerna:
1. Klass som prestige, status, kultur eller livsstilar.
2. Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet (relaterad till innehavet av
ekonomiska resurser och maktresurser). Detta för att det är två olika synsätt som skiljer sig åt
markant, och som har delat den akademiska debatten kring klass. Den tredje distinktionen går
ofta samman med de två andra i olika teorier, vilket är anledningen att jag valt att fokusera på
de två förstnämnda distinktionerna. Ett exempel är Marx som vi nedan ska se främst fokuserar
på ekonomin och marknaden i sin teori (punkt 2). Utöver detta tänker Marx även att de
ekonomiska förhållandena starkt påverkar människors medvetande, och att detta leder till en
kamp mellan klasser. Detta resonemang kan kopplas till punkt 3 i Cromptons distinktioner,
Klasser som verkliga eller potentiella sociala och politiska aktörer, vilket visar på att dessa
tre distinktionerna inte är helt åtskilda utan ofta agerar i ett beroendeförhållande.20 De två
punkterna kommer vara min utgångspunkt för att visa på de skilda sätten som klass kan
analyseras ifrån. Punkt 1 syftar till en mer kulturalistiskt beskrivning av klass medan punkt 2
förklarar en ekonomiskt och strukturell syn på klass. Dessa två differentieringar kommer
nedan att utvecklas vidare och ligga till grund för min läroboksanalys.
Otaliga försök har gjorts kring att definiera klassbegreppet och dess innebörd. Ordet klass
härstammar från latin och kommer från ordet ”classis”, som betyder ”uppbåd; kategori av
samhällsmedlemmar, avdelning m.m.”21 Sammanfattat kan man säga att klass är en term som
används vid indelningen av samhällsmedlemmar utifrån ekonomiska och sociala kriterier.22
Ett något förenklat sätt att se på klass och teorier om klass är att undersöka huruvida det är
huvudsakligen ekonomiska eller kulturalistiska framställningar som förs om produktion och
reproduktion av klass.23 Detta trots att de ekonomiska och kulturella strukturerna är
sammanflätade och beroende av varandra. Crompton menar på att ingen av dessa delar kan
existera utan varandra, trots detta måste man i den empiriska forskningen kunna identifiera
dessa faktorer separat, något hon hänvisar till som analytisk dualism. Viktigt att tillägga är
19 Crompton. Klass och stratifiering, 31-32 20 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 20 21 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv ,37 22 Nationalencyklopedin, klass. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klass (hämtad 2019-05-10) 23 Crompton. Klass och stratifiering, 200
7
därför att dessa teorier inte är klart kulturalistiska eller ekonomiska, utan istället att de i sina
verk har fokuserat mer på en av distinktionerna.24 Den analytiska dualismen möjliggör att min
undersökning kommer separera synsätten och handlar då om kulturalistiskt kontra ekonomiskt
perspektiv i framställningen av klass. Jag kommer alltså i min undersökning att analysera
läroböckerna utifrån två perspektiv; det ekonomiska och det kulturalistiska. Till min hjälp
använder jag tre tänkare för att spegla de två olika perspektiven som kan intas. Marx kommer
representera det ekonomiska perspektivet på klass, medan E.P Thompson och Bourdieu
representerar det kulturalistiska perspektivet. Genom Marx uttömmande teori har jag enbart
valt en tänkare som representerar det ekonomiska perspektivet, detta för att många andra
ekonomiska tänkare har Marx som utgångspunkt och att dessa inte tillförde fler analyserbara
kriterier i analyseringen av läromedel.
2.1 Ekonomiskt perspektiv
En av ”gudfäderna” inom klassområdet och som under 1800-talet och framåt har präglat
klassdebatten är Karl Marx. Trots hans centrala roll i tolkningen av klass saknade hans verk
någon klar definition av klassbegreppet. I ”Det Kommunistiska Manifestet” som är ett av
Marx mest berömda verk och som skrevs tillsammans med Engels, beskriver de i huvudsak
två klasser i samhället. Dessa två klasser är bourgeoisien, d.v.s. kapitalisterna, och
proletariatet, d.v.s. arbetarna. Trots att Marx i tidigare verk har använt andra varianter över
antalet klasser, däribland medelklass och jordägare som andra kategoriseringar, så har dessa
benämningar en underställd roll i Marx teori.25 För att återkoppla till Cromptons tre
distinktioner av klassbegreppet kan man med en viss förenkling säga att Karl Marx definierar
klass utifrån punkt 2, ”Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet”. Hans verk
om klass handlar centralt om att produktionsförhållanden är det som påverkar klasstrukturen i
samhället. Vem som äger och kontrollerar produktionen, eller inte, är det mest väsentliga för
vilka klasser ett samhälle har.26 Marx beskriver vidare om hur det mänskliga medvetandet
konstrueras och har tolkats som en central del i hans teori. Han menar att människor,
oberoende av deras vilja, kommer befinna sig på olika platser i angränsning till
produktionsförhållandena. Resultatet av produktionsförhållandena menar Marx bildar den
ekonomiska strukturen i samhället som bildar människors (klass)medvetande.27 Marx
24 Crompton. Klass och stratifiering, 193 25 Ibid, 54-55 26 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 19-20 27 Crompton. Klass och stratifiering, 55
8
beskriver själv detta som ”Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara
utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande”.28 Detta visar på
Marx mer strukturella synsätt på klassbegreppet genom att det i första hand är de ekonomiska
förhållandena som påverkar medvetandet och inte tvärtom. Detta kan härledas till
strukturalismens synsätt på människan som bestämd av yttre och inre strukturer, och att man
därmed inte kan särskilja subjektet och dess vilja.29
2.2 Kulturalistiskt perspektiv
Det kulturalistiska perspektivet på klass kan sammanfattat beskrivas som: ”Det kulturalistiska
perspektivet ger oss möjlighet att se hur motsättningar mellan dessa sociala kategorier kämpar
om vems verklighetsuppfattning det är som är sanningen, vems människosyn som dominerar
och vem som konstruerar de sociala spelreglerna. Hur kan symboler och begrepp användas för
att legitimera en rådande ordning, och vilka har egentligen möjlighet att skaffa sig kulturell
dominans?” 30
Det kulturalistiska perspektivet på klass är ett relativt nytt fenomen som uppkommit med
storm. En av de tidigare tänkarna som pekade på kulturens vikt i klassdebatten var E.P
Thompson, som i en tid då klassdebatten dominerades av det ekonomiska perspektivet, istället
pekade på klasskultur och kollektiva handlingar som det enskilt mest väsentliga för att förstå
klass. Thompsons verk ”The Making of the English Working Class” kan ses som en kritik
mot den marxistiskt dominerade klassdebatten under 1960-talet, och med sitt verk som utkom
1963 ställde sig Thompson kritisk mot Marx, enligt honom, överdrivna ekonomiska
determinism. Trots detta menar Thompson likt Marx att klass och klasserfarenheter är
beroende av produktionsförhållanden, men vidgade också debatten med att lyfta fram
klassmedvetandet och dess kulturella karaktär.31 Uppkomsten av klass menar Thompson på:
”Och klasser uppstår när några människor, som ett resultat av gemensamma erfarenheter
(ärvda eller delade), känner och uttrycker sina gemensamma intressen gentemot andra
människor vilkas intressen är skilda från (och oftast motsatta) till deras.”32
28 Marx, Karl & Engels, Friedrich. Till kritiken av den politiska ekonomin. I Karl Marx Texter i urval. Stockholm: Ordfront, 2003, 240 29 Nationalencyklopedin, strukturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strukturalism (hämtad 2019-05-15) 30 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. Kulturanalyser, 2 uppl. Malmö: Gleerups, 2001, 68 31 Crompton. Klass och stratifiering, 70-71 32 Thompson, Edward Palmer. The Making of the English Working Class, 1 uppl. London: Gollancz, 1963, 9-10.
9
Klass är på så vis något som uppstår genom kollektiva handlingar som är uttrycket av
gemensamma erfarenheter. Klassmedvetandet är enligt Thompson sättet som de gemensamma
erfarenheterna uttrycker sig. Han menar främst att dessa tas i uttryck i kulturella former som
traditioner och idéer.33 Thompsons teori kan även härledas till det konstruktivistiska synsättet
som menar på att verkligheten är socialt konstruerad, och att handlingar som sker i tillexempel
en grupp är föränderlig med den kultur som finns inom gruppen. Socialkonstruktivismen
menar således att klasshandlingar och klassmedvetande är något som skapas inom en grupp,
istället för att vara ett resultat av samhällets strukturer.34
Marx med flera andra fokuserade i sina verk på den ekonomiska delen av framställningen av
klass, där den huvudsakliga påverkan på klass var yrke och produktionsförhållanden. I den
andra sidan av debatten träder bland annat Pierre Bourdieu fram som en av de mer centrala
tänkarna som i sin klassanalys har haft ett kulturalistiskt förhållningssätt. Han menar till
skillnad från Marx att det både är ekonomiska och kulturella faktorer som påverkar
klassdifferentieringen. Bourdieus utgångspunkt är att ojämlikheter kopplat till klass
reproduceras, upprätthålls och modifieras dagligen genom människors liv. Detta innebär att
individer kan förstärka och/eller försvaga de strukturella ojämlikheterna genom sitt eget
agerande, vilket kan härledas till det konstruktivistiska synsättet att strukturerna är
föränderliga och kan påverkas av det mänskliga handlandet. Till skillnad från Marx
strukturella synsätt menar således Bourdieu att det är medvetandet som påverkar de
förhållandena människor lever i, och inte tvärtom.35 Under tiden av Bourdieus verk ”The
forms of capital” som publicerades 1986 hade klassdebatten gått mot en kulturalistisk
vändning. Allt fler forskare hade valt att förkasta de tidigare renodlat ekonomiska och
strukturella teorierna och genom bland annat Bourdieus verk började klassdebatten att
domineras av verk som framhävde kulturen som central för klassbestämmandet. 36
Begreppet ”kapital” är det mest centrala i Bourdieus teori och begreppet beskriver värden,
tillgångar eller resurser som människor innehar som på olika vis påverkar ens möjligheter och
livsstil. I teorin menar han att ett kapital kan antingen vara symboliskt eller ekonomiskt, och
33 Crompton. Klass och stratifiering, 71 34 Wenneberg, Søren Barlebo, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2. uppl., Malmö: Liber, 2010, 10–12 35 Ibid, 170-171 36 Crompton. Klass och stratifiering, 80
10
på så sätt breddar han Marx klassanalys ytterligare. Enligt Bourdieu finns det fyra typer av
kapital. Kapitalet kan vara ekonomiskt (egendom, pengar, inkomst etc.), socialt (sociala
nätverk i syfte till utnyttjandet av varandra och varandras resurser), kulturellt (kulturell
kunskap samt meriter som exempelvis utbildning) samt symboliskt (respekt och anseende).37
Det främsta fokuset i denna del av teorikategorin och som kommer att användas som
analysstöd i min läroboksanalys är det kulturella kapitalet.
Det kulturella kapitalet menar Bourdieu kan tas i uttryck i tre olika former. Dels i en
förkroppsligad form som han menar på är vanor, bildning och fallenheter som uppnås löpande
under hela livet. Det mest väsentliga för detta kapitalets omfattning är den tid som finns
investerat i människan genom tillexempel långa utbildningar. Föräldrar som möjliggör sitt
barn att utbilda sig leder till att barnet har ett större kulturellt kapital och besitter därmed
fördelar gentemot ett barn som inte har någon vidare utbildning. 38 Det kulturella kapitalet kan
även vara sådant som inte syns vid första anseende men som ändå har en betydande roll vid
skildrandet av klass. Exempel på detta kan vara musikstilar och konst som kan vara avgörande
kunskaper för anslutandet till en viss grupp. I detta fall blir det kulturella kapitalet detsamma
som status.39
Den andra formen av kulturellt kapital menar Bourdieu är objektformen. Hit hör fysiska
material som böcker, målningar, instrument etcetera som kräver ett förkroppsligande för att
räknas som kulturellt kapital. Inkluderat i den kulturella formen kan också vara kläder, stil
och andra materiella ting som visar på en grupptillhörighet.40 Den sista typen av kulturellt
kapital är enligt Bourdieu det institutionaliserade kapitalet, vilket är ett sorts intyg som
garanterar en viss kompetens. Exempel på detta är en universitetsexamen som ersätter den
process där den förkroppsligade kompetensen måste konstant bevisas, och där examensbeviset
är ett intyg på en viss typ av bildning som bidrar till en konkurrenskraftigare position på
arbetsmarknaden.41 Bourdieu menar alltså att det finns en kulturell hierarki som påverkar
människors livsmöjligheter, och som vidare även bidrar till reproducerandet av
klassojämlikheter. Människor använder sina olika kapital för att vinna fördelar, som också
37 Crompton. Klass och stratifiering, 172 38 Bourdieu, Pierre. 1986. The forms of capital. I Richardson J. G. Handbook of theory and research for the sociology of education, New York: Greenwood. 48-49. 39 Moore, Robert. 2014 Capital. I M. Grenfell (Ed) Pierre Bourdieu: Key Concepts, New York: Routledge. 103-104 40 Bourdieu. The forms of capital, 50 41 Ibid, 50-51
11
kommer att bidra till en definiering av vad som är ”värdefullt”. Striden om fördelarna kommer
i sin tur leda till nedvärdering och nackdelar för vissa individer och grupper beroende på det
kulturella kapitalet.42
Sammanfattningsvis menar Bourdieu att en människas kapitaltillgångar - som är medfött eller
som förvärvats under livets gång, i hög grad påverkar hur människans livsmöjligheter formas,
möjlighet till klassresa, position i det sociala rummet och tankesätt. Kapitalet är på så vis den
enskilt viktigaste faktorn till hur en människa kommer att leva sitt liv.43
3. Att undersöka klassbegreppets förändring i läromedel
Definitioner av klass
För att kunna analysera klassbegreppets förändring i läromedel har de mest bärande delarna i
de ovan presenterade teorierna valts ut. Tabell 1 presenterar en sammanfattning av de jag
tolkar som de mest centrala huvuddragen i framställningen inom de ekonomiska och
kulturalistiska perspektiven utifrån teorier om klass (se avsnitt 2). Sammanfattningen har sin
utgångspunkt i de tänkare ovan som beskrivits under teoridelen (Marx, Thompson och
Bourdieu). Nedan följer de analysfrågor jag valt att analysera läroböcker utifrån, dessa
analysfrågor fångar upp både en objektiv redovisning av resultat, samtidigt som det möjliggör
att resultatet kan analyseras utifrån de två valda teorierna.
I analysen av klassbegreppets förändring i läromedel har följande mer detaljerade
undersökningsfrågor använts för att identifiera de i tabell 1 ovan beskrivna huvuddragen; (i) I
vilket avsnitt återfinns klass i texten? (ii) Om klassbegreppet nämns, hur förklaras detta? (iii)
Presenteras olika sätt att se på klass, och isåfall hur framställer man detta? (iv) Uppkommer
en kulturalistisk syn på klass i texten, och isåfall hur framställs det? (v) Uppkommer en
ekonomisk syn på klass i texten, och isåfall hur framställs det?
42 Crompton. Klass och stratifiering, 175-176 43 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 157
12
Tabell 1: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt perspektiv
3.1 Metod
Undersökningen kommer att utföras med hjälp av en kvalitativ textanalys, eller mer
preciserat, en kvalitativ textanalys med en begreppshistorisk inriktning. Utgångspunkten i
användandet av begreppshistoria som metod är att begrepp och begreppsförändringar har en
central del i samhällsutvecklingen. Metoden syftar till att ta reda på vad man kan avläsa av
textens innehåll, vilket jag argumenterar för är fallet med framställningen av klassbegreppet i
olika skepnader. Den begreppshistoriska inriktningen syftar bland annat till att undersöka hur
ett begrepps innebörd har förändrats över tid. Metoden kan visa på att ett begrepp och dess
framställning kan variera avsevärt över ett tidsspann eftersom begreppet ofta är kopplat till
bestämda tankemönster som påverkar uppfattningen av begreppet.44 Esaiasson skriver i sin
bok Metodpredikan att en kvalitativ textanalys är ett effektivt sätt att utarbeta det viktigaste ur
en text, men även att det är en gynnsam metod för att analysera en text där det kan finnas
bakomliggande idéer och budskap som inte alltid är synliga vid första skepnad.45 Det
huvudsakliga syftet till att använda mig av kvalitativ textanalys är för att på ett djupgående
44 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012, 25 45 Esaiasson, Peter. Metodpraktikan, 3 uppl., [rev] uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2007, 237
Ekonomiskt Kulturalistiskt
- Ekonomi
- Strukturellt synsätt på klass
- Produktionsförhållande i bestämmandet
av klass
- Yrkets bestämmande av livschanser
- Kultur
- Klass uppstår i en grupp genom kollektiva
handlingar som ett utryck av gemensamma
erfarenheter.
- (Social)konstruktivistiskt synsätt på klass, dvs
klass är något som uppstår mellan människor
och är inte en struktur.
- Tas i uttryck genom traditioner, idéer, livsstilar.
- Klassmedvetenhet som kärna
- Utbildning central del för att uppnå status.
- Kulturellt kapital som visar på en
grupptillhörighet, exempelvis konst, musik,
mode, kunskaper etc.
13
sätt analysera läroböckernas framställning av klass, för att i ett senare skede kunna finna
skillnader i hur man väljer att framställa begreppet beroende på årtal. Användandet av
textanalys som metod är väl användbar för att analysera textmaterial, men ofta säger texter
bara en del av det innehållet man vill studera. Det finns sannerligen bakomliggande
handlingar och beslut som har lett fram till textens innehåll, vilket även är fallet i
läroböcker.46 En ingående läsning av läroböckerna möjliggjorde att kunna systematisera
innehållet utifrån analysfrågorna ovan. Därefter analyserades texterna utifrån de två valda
teorierna genom att avläsa vilka kriterier i tabell 2 som texterna uppnådde.
3.2 Urval av läromedel
Informationen från läroböckerna har i denna uppsats hämtats från två etablerade bokförlag,
Liber samt Natur och kultur. Eftersom Almqvist & Wiksell tidigare användes som varumärke
för bokförlaget Liber kommer även läroböcker från detta förlag att förekomma.47 Inledande
har urvalet av läroböcker i denna uppsats varit kraftigt begränsat av det befintliga utbudet.
Önskvärt hade varit att ta reda på de två största bokförlagen vid varje tidpunkt för att få en
rättvis bild av de samhällskunskapsböcker som användes mest frekvent. Men efter att ha
kontaktat utgivare av samhällskunskapsläroböcker om försäljningsstatistik, fick jag svaret att
detta inte var möjligt. Även Skolverkets rapport om läromedel visar på att försäljningsstatistik
från läromedelsförlag är svårtillgängligt.48 Urvalet kring läroböckerna har därför skett efter en
rad kriterier. Det första kriteriet var att läroböckerna skulle vara ämnade för gymnasiets tre
samhällskunskapskurser (1,2 och 3 eller en tidigare variant). I de fall där detta inte gick att
uppnå valde jag att granska läroböckernas alla versioner för att omfatta de tre kurserna. Nästa
kriterie var att dessa läromedel skulle vara från samma förlag, men olika författare. Vidare
valde jag att analysera läroböcker från 1960-talet fram till den tidpunkt denna uppsats skrevs.
Efter att ha studerat Gini-koefficienten och toppinkomsterna från 1960-talet och framåt kan
man se några tydliga trender i ekonomiska skillnader i landet. De rikaste 0,01 procenten i
Sverige hade under 1960-talet en inkomstandel på närmare 0,8 procent av den totala
inkomsten i landet. Därefter gick trenden mot att på 1980-talet uppnå rekordlåga resultat, för
46 Ibid, 237 47 Nationalencyklopedin, Almqvist & Wiksell Förlag AB. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/almqvist-wiksell-förlag-ab (hämtad 2019-05-13) 48 Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund? 2006. Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf, 16
14
att sedan under 2000-talet och framåt uppvisa markant ökade inkomstskillnader.49 Denna
utveckling har legat till grund för att jag valt att undersöka läroböckerna med 20 års
mellanrum från 1960-talet och framåt. Eftersom att min undersökning analyserar en trend
över tid har jag enbart valt att fokusera på två böcker per nedslag.
Jag har valt att fokusera på två etablerade förlag inom läroboksgenren, Natur och kultur samt
Liber. Detta är förlag som båda har publicerat läroböcker från 1960-talet och framåt. Nedan
följer en kortare presentation av de valda läroböckerna. Det svenska samhället: Boken utkom
1962 och är en lärobok i samhällskunskap för den allmänna linjen. Den allmänna linjen var en
linje som uppkom i syfte att ge eleverna en mer medborgerlig utbildning med historia och
samhällskunskap som huvudämnen. Läroboken är utgiven av Natur och kultur.
Samhällskunskap för gymnasiet: Läroboken publicerades 1962 av bokförlaget Almqvist och
Wiksell AB (numera Liber). Bokens innehåll består av Samhällskunskapsämnets alla kurser
för gymnasiet. Samhällskunskap för vuxna: På grund av det rådande utbudet på läroböcker
tvingades jag även att välja en lärobok som är ämnad för vuxenutbildning, men som ska
spegla gymnasieskolans Samhällskunskapskurser. I inledande kapitel beskriver författaren att
större tonvikt har lagts på kapitlen ”Vår ekonomi” och ”Sveriges politiska liv” eftersom detta
intresserar vuxna i större grad. Detta kan ha påverkat resultatet genom att ett större fokus
lades på dessa delar, och att det därmed lades mindre tid på klassbegreppet. Boken utkom år
1982 och förlaget är Natur och Kultur. Världen – vårt samhälle: Utgivare är Almqvist &
Wiksell och bokens innehåll är ämnat för gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer i ämnet
Samhällskunskap. Publicerades år 1978. Samhälle.nu böckerna A- och BC: Detta är en
bokserie med två delar, en av böckerna är ämnad för Samhällskunskapsämnets första kurs
medan den andra boken behandlar resterande två kurser. Ansvarig utgivare är Natur och
kultur. Boken som behandlar A-kursen på gymnasiet utkom år 2003 och B- och C-kursernas
bok utkom 2004. Båda böckerna har samma författare. Zigma Samhällskunskap kurserna
A+B+C: Ansvarig utgivare är Almqvist & Wiksell förlaget och boken är en del av en
bokserie. Utgivningsår var 2000 och boken behandlar samtliga kurser i Samhällskunskap för
gymnasiet. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet: Digilär är ett digitalt läromedel som
behandlar gymnasieskolans alla Samhällskunskapsböcker. Läromedlet uppdateras löpande
och utgivare är Natur och kultur. Eftersom Digilär uppdateras löpande och jag inte kunnat
finna när senaste uppdateringen gjordes kommer därför inte årtal att anges. Första utgåvan
49 Atkinson & Piketty. Top Incomes: A Global perspective, 329-330
15
utkom däremot 2013 och har därefter uppdaterats. Libers Samhällskunskap 123:
Boken utkom år 2018 och behandlar samtliga kurser i Samhällskunskap. Ansvarig utgivare är
Liber.
3.3 Tillförlitlighet av studien
Inom den kvalitativa forskningen kan ett antal kriterier sättas upp för att bedöma
tillförlitligheten av studien. Av de fyra uppsatta kriterierna för detta har jag främst valt att
fokusera på ett av dessa som är av särskild vikt i denna uppsats. Detta är ”En möjlighet att
styrka och konfirmera”. Kriteriet motsvarar objektivitet av studien och blir genom
klassbegreppets starka politiska appell väsentlig att diskutera.
Att forskaren har agerat i god tro i uppsatsskrivandet är det viktiga med detta kriterie. I
objektivitetskriteriet står att inga personliga åsikter eller värderingar medvetet ska påverka
uppsatsens utförande och slutsatser, vilket kan vara problematiskt i och med att det inte går att
uppnå full objektivitet i samhällelig forskning.50 I min uppsats har jag i största mån försökt
göra en innehållsnära redogörelse kring läroböckernas innehåll och de valda teorierna för att
uppnå en hög grad av objektivitet. I förklarandet av faktorer som kan ha påverkat
läroböckernas innehåll har jag utgått från den samlade bilden som finns i litteratur kring
klassbegreppet. De faktorer som lyfts fram är på så vis etablerade teorier kring
samhällsförändringar som kan ha påverkat klassbegreppets skildring. I syfte att uppnå
objektivitet har jag medvetet valt att inte diskutera politiska/ideologiska faktorer som kan ha
påverkat innehållet i läroböckerna. Detta för att politiska värderingar inte ska spegla de
slutsatser som förs i uppsatsen, utan fokus läggs istället på olika strukturella och empiriskt
undersökningsbara faktorer. Resultatet i denna uppsats kommer enbart kunna förklara de åtta
undersökta böckernas innehåll, och kan därmed inte säga något om
samhällskunskapsläroböcker allmänt. Att tillägga är också att personliga åsikter och
värderingar hos läroboksförfattaren kan ha haft en avgörande roll för innehållet i läroböckerna
och att detta har speglat resultatet.
4. Beskrivning av klass i läromedel
I denna uppsatsdel kommer jag med strävan på objektivitet redogöra för innehållet i de valda
50 Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber, 2018. 467, 470.
16
läroböckerna utefter årtal. Nedan följer en innehållsnära beskrivning av läroböckerna kopplat
till klass.
4.1 Läromedel på 1960-talet
I boken ”Det svenska samhället” (1962) används klassbegreppet allmänt i flesta avsnitten i
boken. Operationaliseringen av begreppet ”samhällsklasser” sker under kapitlet ”Vårt folk”,
med fyra rubriker, ”Invånarantal och befolkningsutveckling, ”Befolkningsfrågan och
framtiden” samt ”Yrkesfördelning och samhällsklasser”. Under rubriken ”Yrkesfördelning
och samhällsklasser” beskrivs klassbegreppet tillsammans med statistik om fördelningen av
befolkningen efter näringsgren.
Avsnittet ”Yrkesfördelning och samhällsklasser” beskriver klassbegreppet som ett begrepp
med utökad komplexitet som en konsekvens av förändrad samhällsstruktur och ett utökat
antal verksamhetsgrenar som gör att de tidigare benämningarna ”överklass”, ”medelklass”
och ”underklass” inte längre täcker klassbegreppets komplexitet. Istället beskrivs
klassbegreppet enligt de modeller som då användes vid valstatistik och folkräkningar, dvs
socialgrupp 1, socialgrupp 2 och social 3 samt yrkesgrupper. Dessa representerar olika
yrkesnivåer inom samhället utifrån inkomst och position. Modellen kring socialgrupp 1-3
grupperar yrken utifrån inkomst och position, där socialgrupp 1 består av bland annat högre
tjänstemän och godsägare. Socialgrupp 2 består i denna kontext av mellangraderna och yrken
som affärsanställda och lantbrukare, medan socialgrupp 3 främst består av industriarbetare
och lantarbetare. Yrkesgrupperna är en något förenklad modell som användes vid bland annat
folkräkning, detta kan brytas ned i företagare, tjänstemän och arbetare.51
Som ovan nämnt används klassbegreppet frekvent i denna lärobok. I texten används
klassbegreppet genom skildringar om bland annat att de som har det bättre ställt läser fler
böcker än andra samhällsklasser, att det i betydligt större utsträckning är barn till föräldrar ur
socialgrupp 1 (företagare) som tar en gymnasieexamen samt att de som ingår i en lägre
samhällsklass är överrepresenterade gällande brottslighet. Anledningen till varför inte fler
barn ur de lägre socialgrupperna tar en gymnasieexamen beror enligt författaren på att de inte
har tillräckligt stöd hemifrån och därigenom hamnar efter i skolgången.52 Vidare beskrivs
51 Norrman, David & Boalt, Gunnar. Det svenska samhället, 3 uppl. Stockholm: Natur och kultur, 1962, 43-44 52 Ibid, 225, 258, 264
17
klassbegreppet i hög grad kopplat till arbete och utbildning, och där ord som ”arbetare” och
”tjänstemännen” används frekvent. Läroboken beskriver att sönerna i stor grad väljer faderns
arbete och att de fäder med en högre socialgrupp i betydligt större utsträckning ger sina söner
högre utbildning än de fäder av lägre socialgrupp.53 Även i avsnittet som handlar om
fackförbundet används klassbegreppet i stor utsträckning. Författaren beskriver att arbetarna
dominerar fackförbundens verksamhet. Men även en klar differentiering mellan arbetarna och
tjänstemännen, där boken beskriver att tjänstemännen inte ville strejka på grund av att de kom
från samhällsklasser där strejkåtgärder inte var normen, och att i striderna mellan arbetare och
arbetsgivare tog tjänstemännen oftast chefernas parti.54
I boken ”Samhällskunskap för gymnasiet” (1962) behandlas klassbegreppet löpande under en
rad olika rubriksättningar och avsnitt. Mest frekvent används klass inom kapitlen
”Socialkunskap”, ”Folkrörelser och organisationer” samt ”De politiska partierna”. Kapitlet
”Socialkunskap” är det mest centrala avsnittet för klassbegreppet, där klass behandlas
tillsammans med befolkningsfrågan och socialpolitik. I kapitlet finns även en rubrik med
namnet ”Samhällsklasser och yrkesgrupper” där de förklarar vad de menar med
samhällsklasser.
Inom kapitlet ”Socialkunskap” beskrivs klass inledningsvis ur ett historiskt perspektiv, där
författaren först beskriver det förkristna samhället med tre starka samhällsklasser:
hövdingarna, de fria männen och trälarna. Därefter beskrivs industrialismens
samhällsförändring och hur detta förde med sig en Marxistisk klassmodell med en övre-,
medel-, och underklass. Denna modell menar författaren däremot är förlegad i och med
utvecklingen av en bredare medelklass. Istället används även i denna bok socialgrupp 1-3
samt yrkesgrupper som tänkbara modeller för indelning av befolkningen i olika grupper.
Vidare i texten beskriver författaren att klasskillnader alltid har funnits i samhället, och att det
fortfarande finns ”finare” yrken som har större inflytande än andra. Trots att författaren menar
på att det fortsatt finns klasskillnader i samhället i Sverige under denna tid, beskriver han
också att man inte längre kan tala om ett rent klassamhälle. Med detta menar han att det inte
längre finns skarpa linjer mellan samhällsklasserna längre, och detta främst på grund av
inkomstutjämningen. Kvar från klassamhället finns däremot en stark känsla av klass- eller
53 Ibid, 260-262 54 Ibid, 148-151
18
yrkessolidaritet som tas i uttryck genom gemensamma vanor och värderingar.55
Klassbegreppet används även i en rad andra kontexter än just operationaliseringen. Ett område
där klassbegreppet används frekvent är inom avsnittet ”de politiska partierna”. Författaren
beskriver i detta avsnitt bland annat från vilken samhällsklass som partierna har vuxit fram ur.
Högerpartiet menar han har vuxit fram ur småföretagarna, tjänstemän och övriga ”borgare”.
Vidare beskriver han Högerpartiets strävan att föra ett av klassintressen, oberoende politik.56 I
kontrast till detta beskrivs Socialdemokraterna och Kommunisterna som partier som aktivt vill
arbeta för att avlägsna klasskillnader i samhället. Författaren beskriver även att detta har lett
till en stark kritik mot de politiska partierna som för en aktiv politik för att minska
klasskillnaderna. Detta på grund av att många väljare tycker att partierna kämpar för mycket
för klassintressen, och att detta går före intresset att finna lösningar för hela samhället.57
Fortsatt behandlas klassbegreppet främst i anknytning till arbetsmarknaden, inom frågor som
arbetsmarknadspolitik, fackföreningar och utbildning. Ett exempel på detta är att det beskrivs
hur arbetarrörelsen växte fram för att förbättra arbetarnas ekonomiska och politiska ställning.
Ett annat exempel är hur författaren beskriver att staten ska ta sitt ansvar för att även de från
lägre samhällsklasser ska ha möjlighet till eftergymnasial utbildning, men att det trots fortsatt
finns yrken som uteslutande väljer att rekrytera från vissa samhällsklasser.58
4.2 Läromedel på 1980-talet
Läroboken ”Samhällskunskap för vuxna” (1982) innehåller 11 kapitel, varav tre av dessa
behandlar klass på ett eller annat sätt. Detta sker i kapitlen ”Demokrati och diktatur” och
”Organisations-Sverige”. Det finns däremot inget kapitel som enskilt behandlar klass, och det
finns heller inte någon förklaring vad de menar med klassbegreppet i boken. Under
”Demokrati och diktatur” kapitlet behandlas klass under rubriken ”Politiska ideologier” där de
förklarar ideologierna med hänseende på klass. Avsnittet ”Organisations-Sverige” behandlar
klassbegreppet under rubrikerna ”Organisations-Sverige” och ”Intresseorganisationer”.
Som tidigare nämnt förklarar inte författaren vad som menas med klassbegreppet på något
ställe i boken och i jämförelse med böckerna från 1960-talet behandlas klassbegreppet
55 Björkblom, Sixten. Samhällskunskap för gymnasiet, 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1962, 170-172 56 Björkblom, Samhällskunskap för gymnasiet, 22-23 57 Ibid, 26-28 58 Ibid, 134-136
19
betydligt mindre frekvent. I de avsnitt som behandlar klassbegreppet används detta i de flesta
fallen kopplat till arbetsmarknad, ideologier eller de politiska partiernas inställning till klass.
Inom ideologierna nämns klass på så vis att liberalismen inte var knuten till någon
samhällsklass, men att de som sympatiserade med ideologin tillhörde samhällsgrupper som
hade stor politisk makt. Boken ger sedan exempel på yrken där det finns många liberala
sympatisörer, dessa yrken är bland annat affärsmän, vetenskapsmän och jurister. I motsats till
detta nämns socialismen som i stor utsträckning är sammankopplat med arbetarna och
arbetarrörelsen. Här beskrivs Marx som den främsta inspirationskällan inom socialismen.
Marx verk om klassmotsättningar och klasskamp beskrivs som en grundbult i socialistisk
ideologi.59
Utöver ideologierna är även arbetsmarknaden ett centralt avsnitt i benämnandet av klass. Det
handlar då främst om fackorganisationer och om ”arbetarnas” ställning på arbetsmarknaden.
Huvuddelen i kapitlet ”Organisations-Sverige” handlar om fackförbunden och dess
utveckling. Inledningsvis i detta kapitel beskrivs en historisk tillbakablick hur olika
samhällskiktningar har sett ut under åren. De börjar att förklara hur Sverige var ett
bondesamhälle som sedan övergick i industrialisering och massproduktion. Industrialiseringen
menar författarna ledde till enorma klasskillnader mellan de som ägde produktionen samt
kapitalet och ”arbetarna”, detta ledde senare till att arbetarna levde under svåra förhållanden
som resulterade i ett omfattande alkoholmissbruk. Även senare i boken kommer arbetarna
beskrivas i en kontext kopplat till alkoholmissbruk, då att arbetarna satt på krogarna för att
möta arbetskamrater och för att koppla av efter långa arbetsdagar.60 Under resterande avsnitt
om fackförbunden beskrivs dess uppkomst som ett resultat av arbetarklassens kamp mot
kapitalägarna för höjda löner och arbetsvillkor. Andra fackförbund som uppkom var bland
annat tjänstemännens organisation och Saco, medlemmarna i dessa fackförbund beskrivs som
att de lönemässigt tillhörde de övre samhällsklasserna.61
I läroboken ”Världen – vårt samhälle” (1978) finns nio stycken kapitel, varav två stycken
behandlar klass. Dessa är ”Den demokratiska beslutsprocessen” och ”Arbete”. Kapitlet
”Arbete” är det mest centrala och där klass benämns mest frekvent. I kapitlet nämns
59 Isaksson, Lennart & Östlund, Rune. Samhällskunskap för vuxna, 1 uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 1982, 13-14 60 Ibid, 89-90, 109 61 Ibid, 89-93
20
klassbegreppet i olika kontexter under rubrikerna ”Den svenska arbetsmarknaden” och
”Organisationer och lagstiftning”. Inom kapitlet ”Den demokratiska beslutsprocessen” nämns
klass under rubriken ”Demokratibegreppet”.
Gemensamt för de två läroböckerna från 1980-talet är att ingen av dem förklarar
klassbegreppet eller använder någon annan benämning av samhällsgrupperingar utifrån
sociala- eller ekonomiska förhållanden. Klassbegreppet används trots detta inom vissa avsnitt
av boken. Exempel på detta är under rubriken ”Demokratibegreppet”. Författaren diskuterar
att det finns skilda meningar kring demokratibegreppet, och menar vidare på att borgerliga
demokratier i Östeuropa använder sig av en härskande klass, dvs de som äger
produktionsmedlen, och som förtrycker de egendomslösa klasserna. I de socialistiska staterna
i Östeuropa har man istället avskaffat den härskande klassen, eller eliten, och istället använts
sig av en ”folkets diktatur” fram till dess att ett klasslöst samhälle uppstår. Vad man menar
med ”folkets diktatur” utvecklas inte vidare. Inom samma rubrik diskuteras också hur u-
länder blivit självständiga och en ny stat bildats. Många av dessa stater anser inte att det finns
några klasser inom samhället, och accepterar därför inte den marxistiska synen på ”folkets
diktatur”. Marx syn på demokrati återkommer sedan under samma kapitel då Marx menade att
arbetarklassen måste använda sig av revolutionära åtgärder mot det han kallar ”kapitalisternas
diktatur” för att det slutligen ska bli den till antalet största klassen som styr landet.62 Marx
förekommer även under kapitlet om de svenska politiska partierna. Författaren beskriver då
hur Socialdemokraterna och Vänsterpartiet-kommunisternas ideologier utgår från
socialismen, där Marx är en av huvudfäderna. I texten beskrivs då hur den marxistiska
socialismen framhåller klasskampen, dvs kampen om produktionsmedlen, som det mest
centrala. Detta skulle i sin tur leda till ett klasslöst samhälle.63
Utöver demokratidebatten nämns även klassbegreppet frekvent inom kapitlet ”Arbete”.
Inledningsvis i kapitlet beskrivs förhållandet mellan anställda och företagare, och hur man kan
dela upp arbetstagare i ”arbetare” och ”tjänstemän”. Vidare beskriver författaren att det
tidigare var stora skillnader mellan dessa två i fråga om löneskillnader, produktion och
levnadsförhållanden, men att det numera är små skillnader och att dessa skillnader bara verkar
bli mindre. Skillnaden mellan tjänstemän och arbetare under denna tidpunkt menar författaren
enbart är fackligt. Författaren utvecklar sedan detta resonemang med att beskriva att
62 Liljequist, Kurt E. Världen – vårt samhälle, 1, uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel, 1978, 14, 33 63 Ibid, 37
21
”arbetaren” är medlem i fackförbundet Landsorganisationen (LO) och ”tjänstemännen” är de
som är medlem i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).64
4.3 Läromedel på 2000-talet
Klassbegreppet nämns inom de två valda läroböckerna ”Samhälle.nu (2003) och Samhälle.nu
(2004)” i angränsning till kapitlen ”Socialpolitik i Sverige och andra länder”, ”Hälsa och
arbetsliv” och ”Politik i Sverige”. Underrubrik där man skriver om klass i kapitlet
”Socialpolitik i Sverige” är ”Från fattighjälp till föräldraförsäkring”. I ”Hälsa och arbetsliv”
kapitlet behandlas klass under rubriken ”Ökad sjukfrånvaro – varför?”, och i ”Politik i
Sverige” nämns klass under rubriken ”Ideologier och partier”.
I dessa läroböcker används klassbegreppet väldigt varsamt och det finns vidare ingen
förklaring av begreppets innebörd i texterna. Om klass, eller en antydan till klass, nämns sker
detta i angränsning till antingen politik eller ekonomi. Under kapitlet ”Socialpolitik i Sverige”
beskrivs hur socialpolitiken för 100 år sedan var inriktad på de fattigaste i samhället, och att
ålderspension som finns idag, inte var etablerat. I fall av sjukdom fick istället ”arbetarna”
inom vissa yrkesgrupper gå samman för att finna ekonomiskt stöd.65 Förutom i socialpolitisk
kontext förekommer även klassbegreppet inom kapitlet som handlar om ideologier och de
svenska partierna. Än en gång nämns ”arbetarna” som ett centralt begrepp. I kapitlet beskrivs
hur socialismen som ideologi växte fram och hur socialistiska sympatisörer uppmanade
arbetarna att göra uppror mot makteliten. Vidare beskrivs hur det finns två huvudgrenar inom
socialismen, kommunismen och demokratiska socialismen. De demokratiska socialisterna
uppmanade till fredliga verktyg för att bryta överklassens övertag, och att detta sedan skulle
leda till höjd levnadsstandard för resterande befolkning.66
Utöver dessa behandlas även en viss antydan till klasstillhörighet under kapitlet ”Hälsa och
arbetsliv”, då i form av en diskussion om vilka yrkesgrupper som har högst frånvaro från
arbete. I texten nämns ”akademiker” och hur det är vanligare med psykiska besvär hos denna
yrkesgrupp.67
64 Ibid, 138-140 65 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans, Ferrarini, Tommy & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC. Stockholm: Natur och kultur, 2004. 32-33 66 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet A. Stockholm: Natur och kultur, 2003, 32 67 Höglund, Jarlèn, Lind, Ferrarini & Lökholm. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC, 17
22
I läroboken ”Zigma Samhällskunskap A+B+C (2000)” förekommer klassbegreppet i en rad
olika kapital och avsnitt. Boken består av nio kapitel, varav åtta av dessa behandlar
klassbegreppet på olika vis. De kapitel som behandlar klassbegreppet är ”Att studera
samhällskunskap”, ”Kommunikation och påverkan”, ”Ideologier och partier”, ”Statsskick”,
”Resurser”, ”Ekonomi”, ”Arbetsliv” och ”Sociala frågor”.
I det inledande kapitlet ”Att studera samhällskunskap” skriver författaren om hur
samhällskunskapen ibland gör gruppindelningar i studier. I kapitlet presenteras sedan
”samhällsklasser” som en tänkbar grupptillhörighet, efterföljande av olika modeller som
används för att definiera vad ”samhällsklasser” är. Författaren beskriver att forskare brukar
utgå från utbildning, yrke och inkomst när man gör sådana modeller. Därefter presenteras fyra
olika sätt att göra gruppindelningar kopplade till ”samhällsklasser”. Först presenteras
socialgrupp 1-3 som en tänkbar gruppindelning, dessa består då av yrkeskategorier som
företagsledare inom socialgrupp 1, småföretagare inom socialgrupp 2 och arbetare inom
socialgrupp 3. Därefter presenteras en alternativ modell som SCB brukar använda. Dessa är
att samhällsklasser består av ”högre tjänstemän (mer än sex års utbildning efter
grundskolan)”, ”övriga tjänstemän”, ”arbetare med yrkesutbildning” och ”övriga arbetare”.
Detta är en kategorisering som kombinerar utbildning och yrke. Därefter beskriver författaren
den tredje kategoriseringen som består av fackförbundstillhörighet. Inom denna modell
beskrivs kategoriseringen bestående av akademiker, tjänstemän och arbetare kopplat till de
olika fackförbunden dessa är med i. Slutligen presenterar författaren en modell som han
menar på är ålderdomlig, detta är då överklass, medelklass och arbetarklass.68
Utöver operationaliseringen behandlas klass under bland annat kapitlet ”Ideologier och
partier”. I detta kapitel beskrivs först hur de tre stora ideologierna (konservatism, socialism
och liberalism) växte fram i olika historiska epoker, varav den andra epoken bestod av
framväxten för en ny samhällsgrupp utöver arbetarna – medelklassen. Medelklassen beskrivs i
denna aspekt som yrken, exempelvis advokater, lärare och läkare.69 Därefter förklaras
ideologierna, och som i tidigare böcker beskrivs socialismens främsta tänkare som Karl Marx.
Marx idéer presenteras inledningsvis på så sätt att det var produktionsförhållandena som
påverkar vårt tänkande och livschanser och att en människas levnadssätt bestäms av de
68 Bengtsson, Bengt Arne. Zigma samhällskunskap: ABC kurserna. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 2000, 13-14 69 Ibid, 86-87
23
ekonomiska förhållandena. Detta beskrivs ytterligare som att ”Det är inte människors
medvetande som bestämmer deras tillvaro utan omvänt!”.70 Vidare beskrivs Marx tankar som
att det finns en uppdelning mellan en mindre härskande grupp människor och en större
samhällsklass som blir utnyttjade. Den härskande klassen äger produktionsmedlen medan
arbetarna bara har sin arbetskraft, Marx menar med detta att det alltid finns en
klassmotsättning mellan ”utsugare” och ”de utsugna”.71
Behandlingen av klassbegreppet sker även i kapitlet ”Kommunikation och påverkan”. I detta
kapitel beskrivs hur det riskerar att uppstå en informationsklyfta på grund av de förändrade
medievanorna. Tv-vanorna hos ungdomar menar författaren kan bidra till att samhället får en
välinformerad elit, och en stor befolkningsandel som är oinformerade i viktiga frågor som
politik och ekonomi. Detta menar författaren kan skapa nya klassklyftor.72 Kopplat till
informationsklyftorna väljer författaren att lyfta fram olika åsikter om mediernas roll i
samhället. Detta beskrivs som att Sverige går mot ett ”två-tredjedels-samhälle” som i USA
och Storbritannien, där det finns stora ekonomiska klyftor mellan den fattiga tredjedelen och
resterande befolkning. Men istället för att vara ekonomiska klyftor menar författaren att
Sverige går mot ett ”medialt två-tredjedel-samhälle”, där den välinformerade tredjedelen
kommer att dominera och stärka sin makt. Detta beskriver författaren genom ett citat av Harry
Schein – ”Det gamla klassamhället var definierat i ekonomiska termer. Det nya klassamhället
definieras genom TV-konsumtionen… Klasserna tappar ett gemensamt språk, gemensamma
referensramar.”73 Senare i läroboken beskrivs klass i en kontext av klädsel. Författaren
beskriver att förr kunde arbetstagare delas in i två kategorier: arbetare och tjänstemän.
Numera handlar skillnaden mellan arbetare och tjänstemän enligt skribenten om
fackförbundstillhörighet. Däremot menar författaren att man förr kunde se vilka som tillhörde
vilken kategori. ”Arbetare i blåställ jobbade ute i fabriken, medan tjänstemännen i kavaj och
slips satt inne på kontoret”74 Vidare skriver han att det inte är lika lätt idag att se på klädsel
vilka som tillhör vilken kategori, men att det trots detta kan finnas en viss skillnad.75
4.4 Läromedel åren 2018-2019
70 Ibid, 94 71 Ibid, 93-94 72 Ibid, 41 73 Ibid, 77 74 Ibid, 429 75 Ibid, 429
24
”Digilär Samhällskunskap för gymnasiet (2019)” är ett digitalt läromedel av förlaget Natur
och Kultur som behandlar alla gymnasieskolans samhällskunskapskurser. Området ”klass”
behandlas i denna lärobok inom kapitlen ”Vad är min identitet?” och ”Ideologierna”. Under
kapitlet ”Vad är min identitet” finns en rubriksättning som lyder ”Kön, klass, socioekonomisk
grupp” som är central i behandlandet av klassbegreppet. Under kapitlet ”Ideologierna”
redogör författaren för klassbegreppet under rubriken ”Ideologierna – drömmen om ett
drömsamhälle”.
Operationaliseringen av klassbegreppet sker i denna lärobok under rubriken ”Kön, klass,
socioekonomisk grupp”. Författaren beskriver inledningsvis hur klassbegreppet är gammalt
och att vissa tycker att begreppet borde bytas ut mot något mer modernt som speglar
samhället idag på ett bättre sätt. Därefter förklarar författaren den klassiska förklaringen av
klass utifrån inkomst och förmögenhet, dvs under-, medel- och överklass utifrån ekonomiska
förutsättningar. Denna förklaring menar dock författaren är något förenklad och inte
fullständigt korrekt. Fortsättningsvis beskrivs hur Max Weber introducerade ett nytt sätt att se
på klass som inte enbart var ekonomiskt. Hans uppdelning av samhällsgrupper var starkt
influerat av utbildningsnivå. I Webers klassuppdelning var istället yrken där utbildningen var
den viktigaste faktorn central för att dela upp människor i kategorier och för att förstå varför
vissa yrken besitter högre status än andra. I anknytning till Webers teori skriver författaren att
det i dagens samhälle blivit lättare att göra ”klassresor” då man tidigare mer eller mindre blev
infödd i en klass. Detta menar författaren tyder på att utbildning, sociala kontakter och
arbetsuppgifter blivit allt viktigare i bestämmandet av klasstillhörighet.
Som Webers uppföljare beskrivs sedan Pierre Bourdieus teori om klass beroende på vilket
kapital människan innehar. Inledningsvis beskrivs det hur det finns både ekonomiskt och
socialt kapital, under det sociala kapitalet beskrivs även kulturellt kapital. För att illustrera
dessa teorier beskriver författaren hur ”Jenny” som har en medelinkomst ändå når hög status
och på så vis en högre klass genom att ha ett högt kulturellt kapital. Som kulturellt kapital
beskrivs i denna text ett stort kontaktnät, film- och konstintresse, kunskaper om finkultur som
teater och konst samt en exklusiv matvana. Till detta kapitel visas även en bild på en kvinna
och ett barn som bär pälsjackor och till synes dyra kläder. Undertexten lyder ”Kvinnan och
barnet på bilden skulle kunna vara symboler för överklassen. Kan man se på en persons
25
klädsel eller stil vilken klass personen tillhör?”.76 Under kapitlet ”Vad är min identitet”
beskrivs även kulturen som en central del av identiteten. Författaren menar på att kulturen är
det ”limmet som håller samman en grupp eller ett samhälle”. Med kultur menas i detta fall en
samhällsgrupps klädsel, arbete, seder, traditioner och språk som visar på en
grupptillhörighet.77
I läroboken ”Liber Samhällskunskap 123 (2018)” förekommer klassbegreppet under tre av de
sex kapitlen. Detta sker under kapitlen ”Individen och samhället”, ”Demokrati, politik och
statsskick” samt ”Samhällsekonomi och framtida utmaningar”.
Kapitlet ”Individen och samhället” är det avsnitt som förklarar klassbegreppets betydelse och
uppkomst. Inledningsvis förklaras hur alla samhällen har någon form av social skiktning som
också har ett hierarkiskt mönster av status. Efter detta inledande stycke beskrivs
klassbegreppets historia och hur det förr behandlades som över-, medel-, och underklass.
Denna sociala skiktning beskrivs främst som inkomst- och förmögenhetsskillnader, men även
att kulturella skillnader är viktiga i skiktningen. Som exempel på detta ges bildning och smak
som viktiga för bildandet av en grupptillhörighet. Efterföljande rubrik i detta kapitel är
”Bildning och kultur”. Detta innefattar en förklaring av hur bildning, vanor och smak kan
bidra till att uppnå en högre status, som exempel på handlingar och saker som kan bidra till en
högre status nämns mode, musik, litteratur och universitetsutbildningar.78 Till detta avsnitt
förklaras också hur kulturintresse påverkar statusen. Skillnaden i status beskriver författaren
som: ”De med mer kvalificerade arbeten kan då också, något fördomsfullt, tänkas ha mer
kvalificerad eller förfinad smak, medan enklare människor med enklare jobb även föredrar
enklare nöjen”.79 Författaren skriver vidare att genom universitetsutbildningen numera blivit
allt mer vanligt så ökar ”smakens” betydelse för den sociala statusen.80
I kapitlet ”Demokrati, politik och statsskick” förklarar författaren de politiska ideologiernas
historia. Efter att ha förklarat hur nya samhällsklasser växte fram under industrialiseringen
som arbetarklassen, medelklassen och överklassen, väljer författaren att lyfta de kulturella
76 Waldt, Anders. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Stockholm: Natur och kultur,Första utgåva: 2013-08-10 (Revideras löpande), kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp”. https://xn--digilr-fua.se/samhallskunskap-gymnasiet (Hämtad 2019-05-10) 77 Ibid, kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp” 78 West, Daniel & Hedengren, Uriel. Libers samhällskunskap 123. Stockholm: Liber, 2018, 117-118. 79 Ibid, 118 80 Ibid, 118
26
aspekterna av klassbegreppet. I en faktaruta beskriver författaren hur samhällsklasser ofta
refererar till grupper med liknande bakgrund och ekonomisk ställning, men att man också kan
mena i social och kulturell bemärkelse. Fortsatt beskriver författaren hur en person från en
viss ekonomisk bakgrund har attityder, åsikter och uppfattningar som fortsatt efterlevs efter
dess att personen uppnått en högre ekonomisk status. Detta beskrivs som ”klassmedvetande”
eller ”klassbakgrund”.81
Inom det ekonomiska avsnittet av boken förekommer än en gång Marx som en central
tänkare. I detta avseende handlar det om Mark kritik av kapitalismen, och hur det
kapitalistiska systemet bidrar till att personer som inte äger några viktiga resurser tvingas sälja
sin arbetskraft till företagets ägare, kapitalisten.82
5. Analys av klassbegreppets förändring i läromedel
I denna del av uppsatsen kommer analyseringen av läromedlen äga rum. Analysen kommer
ske med utgångspunkt i den metod jag valt, teorierna och de analysfrågor jag presenterat
tidigare. Som hjälpmedel i min analys kommer jag att använda innehållet i tabell 1 för att
särskilja de olika teorierna. Utöver detta har även kategorin ”historiskt” lagts till för att
särskilja när läroböckerna skriver om klassbegreppet som något förlegat och inaktuellt, genom
att detta särskiljs får man en mer rättvis bild av hur klassbegreppet framställs under just den
tidpunkten. Efter analyseringen av resultatet sattes texterna in i de tillhörande facken i tabell 2
för att illustrera en samlad bild av analysen.
I tabell 2 beskrivs klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt synsätt i
läromedel, utifrån genomgången ovan. Det är uppenbart att synen på klass på flera sätt har
förändrats i läromedel. Nedan följer en analys av hur förändringen har tagits i uttryck.
81 Ibid, 171-172 82 Ibid, 561
27
Tabell 2: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistisk synsätt i
läromedel, 1960-2019
Klassbegrepp Läromedel
1960-talet
Läromedel 1980-
talet
Läromedel 2000-
talet
Läromedel 2018-
2019
Ekonomiskt
Strukturellt synsätt X X
Produktionsförhållande
i bestämmandet av
klass
X X X
Yrket bestämmande av
livschanser
X X
Historiskt X X X X
Kulturellt
Klassmedvetenhet X X
Utbildning central för
att uppnå status och
bestämmandet av klass
X X X
Klass tas i uttryck
genom traditioner,
idéer och livsstilar
X X X
Kulturellt kapital som
visar på
grupptillhörighet.
X X
Klass uppstår genom
kollektiva handlingar.
X X
Konstruktivistiskt
synsätt på klass.
X X
Historiskt X
Gemensamt för hur läromedel från 1960-talet väljer att framställa klassbegreppet är att det i
stor utsträckning sker i ekonomisk bemärkelse, både i operationalisering och i kontext.
Läroböckerna använder samma definition av ”samhällsklasser”. De väljer att lyfta fram de två
mått som var mest centrala vid denna tidpunkt för att kategorisera medlemmar utifrån sociala-
och ekonomiska förhållanden, dessa två är socialgrupp 1-3 och yrkesgrupper. Båda
28
modellerna har en tydlig ekonomisk utgångspunkt då de i hög grad handlar om vilket yrke
man har, vilken status detta yrke har i samhället och hur man i sitt yrke står i förhållande till
produktionen. Modellerna rymmer såvida den ekonomiska förklaringen av klass om yrkets
bestämmande av livschanser samt att produktionsförhållandet är centralt för att förstå
klassbegreppet.
Fortsatt beskriver både ”Det svenska samhället (1962)” och ”Samhällskunskap för gymnasiet
(1962)” klass som något deterministiskt. I texten ”Det svenska samhället” beskrivs bland
annat att sönerna i hög grad väljer faderns arbete och att barn ur de lägre socialgrupperna
gallras ut i utbildningssystemet på grund av bristande stöd hemifrån. Även i läroboken
”Samhällskunskap för gymnasiet (1962)” lyfts en något förbestämd syn på klass och
klassbeteende, däribland förklaringen att vissa yrken väljer att enbart rekrytera från vissa
samhällsklasser. Detta faller under den ekonomiska benämningen av klass där man har en mer
strukturell syn på samhällsfenomen. Arbetarklassbarnen kommer att välja klassiska
arbetarjobb och inte utbilda sig vidare för att det finns en struktur i samhället som leder dem
åt det hållet. Utgallringen i utbildningen på grund av bristande stöd hemifrån kan också ses
som en strukturell förklaring till hur klass reproduceras. Enligt det strukturella synsättet finns
det både en inre och yttre struktur som i hög grad blir avgörande för en människas val av yrke
och utbildning83, och om inte arbetarklassbarnet får tillräckligt stöd för att studera vidare eller
klättra inom yrkeslivet kommer klassberättelsen fortsatt att återupprepas.
Även om läroböckerna från 1960-talet har en tydlig ekonomisk utgångspunkt i hur de skriver
om klassbegreppet finns det fortsatt en viss antydan till ett kulturalistiskt synsätt på klass. I
boken ”Samhällskunskap för gymnasiet (1962)” argumenterar författaren för att klassamhället
är dött, det som finns kvar är ett klassmedvetande som tas i uttryck genom gemensamma
värderingar och vanor. Denna förklaring ligger i linje med E.P Thompsons kulturalistiska
förklaring av klassbegreppet som att det är något som sker inom en grupp människor med
gemensamma erfarenheter, och tas i uttryck genom olika idéer (värderingar) och traditioner
(vanor).84
Gemensamt för de undersökta läroböckerna från 1980-talet och som särskiljer dessa från
1960-talets texter är att författarna inte förklarar klassbegreppet och vad som menas med detta
83 Crompton. Klass och stratifiering, 46-47 84 Ibid, 71
29
någonstans i böckerna. Anledningen till detta kan vara många, men min teori är att
inkomstskillnader under 1980-talet hade nedgått till väldigt låga nivåer i jämförelse med
tidigare85, och att detta bidrog till att klass i de ekonomiska termerna inte var ett lika stort
samhällsproblem som tidigare. Samtidigt hade inte de kulturalistiska förklaringarna av klass
fått sitt genombrott, vilket lämnade författarna utan någon vidare lämplig ekonomisk eller
kulturalistiskt förklaring.
Vidare kan man avläsa av rubriksättningen i de båda böckerna att klassbegreppet fortsatt
behandlas främst under ekonomiska förhållanden. I boken ”Världen – vårt samhälle (1978)”
är klassbegreppet centralt under rubriken ”Arbete”, och i läroboken ”Samhällskunskap för
vuxna (1982)” behandlas klassbegreppet under rubriken ”Organisations-Sverige” där de
använder klassbegreppet kopplat till de olika fackförbunden. Klassbegreppet är därmed
fortsatt något som främst behandlas inom arbetsmarknadsområdet. Gemensamt för dessa
böcker är också att de behandlar klass i förhållande till produktionsförhållandet på olika vis. I
boken ”Samhällskunskap för vuxna (1982)” sker detta som en historisk tillbakablick om hur
det tidigare har varit stora klasskillnader mellan de som äger produktionen samt kapitalet och
arbetare, medan det i ”Världen – vårt samhälle (1978)” beskrivs som att det fortsatt i andra
delar av världen finns härskande klasser som äger produktionen och som utnyttjar de
egendomslösa. Marx verk och marxistisk teori återkommer därmed i båda läroböckerna från
1980-talet men med olika fokus.86
En påtaglig skillnad mellan dessa två läroböcker är att ”Världen – vårt samhälle (1978)” lyfter
fram resonemang som kan kopplas till klassbegreppets dödförklaring, dvs antydan att
klassbegreppet numera är föråldrat eller irrelevant. Detta genom att nämna att många nyblivna
stater menar att det inte finns klasskillnader inom landet, men också att skillnaden mellan
arbetare och tjänstemän i form av löner, produktion och levnadsförhållande numera är
förlegat. Som tidigare diskuterat i urvalsdelen av uppsatsen var toppinkomsterna och Gini
koefficientvärdet som lägst under 1980-talet.87 De låga inkomstskillnaderna i Sverige under
denna tidpunkt kan ha en bidragande faktor till bristen på operationalisering och hur man
skriver om klass som något i dåtid. Detta kan man se i båda böckerna, hur klass och skillnader
85 Nationalencyklopedin, inkomstfördelning. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-20) 86 Holgersson. Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv, 19-20. 87 Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017.
30
i ekonomisk- och sociala förhållanden beskrivs som något i dåtid i en rad exempel, däribland
fackföreningarnas framväxt. Med den minskade ekonomiska skillnaden i landet finns det en
möjlighet att författarna hade en syn på klass som något omodernt och föråldrat, och att detta
bidrog till den minskade uppmärksamheten för klassbegreppet.
Inom 2000-talets läroböcker finns en klar skillnad mellan dessa två böcker i vilken
utsträckning man väljer att behandla klassbegreppet. Detta visar på en stor variation beroende
på författare om klass ska vara en central del av innehållet. ”Samhälle.nu (2003-2004)”-
böckerna uppvisade en begränsad behandling av klassbegreppet, och där klass nämndes var
detta främst i ekonomisk bemärkelse. Detta tog sig i uttryck genom bland annat att författaren
beskrev hur ”arbetarnas” levnadsförhållanden var på 1900-talets början, men även hur
socialismen växte fram som ett sätt för ”arbetare” att bryta sig loss från överklassen och öka
sin levnadsstandard. Författaren fokuserade därmed främst på den Marxistiska definitionen av
klass genom att yrket påverkar vilken standard människan lever under. Att det finns en
struktur som gör att ”arbetarna” måste bryta sig loss för att öka sin levnadsstandard visar även
på ett strukturellt synsätt på klass. I denna mening måste det ske en strukturförändring för
ökad levnadsstandard och att göra en ”klassresa” nämns inte som alternativ.
I läroboken ”Zigma A+B+C (2000)” behandlades istället klass mer djupgående med
definitioner, och majoriteten av kapitlen nämnde klassbegreppet. Definitionerna rymde både
kulturalistiska och ekonomiska drag. I 1960-talets läroböcker användes liknande definitioner
på klass som i denna bok, förutom att utbildningsgrad numera är en central del i många av
dessa definitioner. Detta tyder på att hur man väljer att definiera klassbegreppet har gått mot
en mer kulturalistisk karaktär som belyser utbildningens vikt för vilken samhällsklass
människor tillhör. Utöver operationaliseringen av klassbegreppet kvarstår fortsatt en
ekonomisk syn på klass. När man i läroboken skriver om hur nya samhällsklasser uppstod
historiskt syftar man till att förklara uppkomsten av nya yrkesgrupper, författaren väljer
därmed att i denna aspekt likställa samhällsklasser med yrkesgrupper. En central del i
läroboken som kan kopplas samman med den ekonomiska synen på klass är även förklaringen
av Marx idéer. Här förklarar man att Marx menar att produktionsförhållandena bestämmer ens
klasstillhörighet och levnadsförhållande, och att det är i vilken tillvaro människan lever som
bestämmer klassmedvetandet. Marx beskriver också hur det alltid kommer finnas en
klassmotsättning mellan ”utsugare” och ”utsugna”. Detta kan ses som ett strukturellt synsätt
på klassbegreppet då det är rådande strukturer som påverkar hur klasstillhörigheten bestäms,
31
reproduceras och tas i uttryck.
Utöver den ekonomiska synen på klass förekommer även ett kulturalistiskt perspektiv som
kan kopplas samman med främst Bourdieus teori. Att författaren menar på att en
informationsklyfta håller på att uppstå som liknar USA:s ”två-tredjedels-samhälle” som i sin
tur kommer skapa nya klassklyftor kan anknytas till Bourdieus resonemang kring det
kulturella kapitalet, och då främst den förkroppsligade formen av kapital. Enligt Bourdieus
teori kan bildning vara en form av kapital som påverkar människors möjligheter och
livschanser, samt att detta gör att vissa får fördelar gentemot andra i livet. Författaren i
läroboken beskriver precis som Bourdieu en oro över att bildningen i samhället kommer bidra
till nya klassklyftor. Därmed intar författaren ett kulturalistiskt perspektiv på klass, men även
ett konstruktivistiskt synsätt på klassbegreppet genom att hävda att klass och klasskillnader är
något som skapas och inte strukturellt förutbestämt. I enlighet med Bourdieus teori nämner
även författaren att man på klädsel kunnat se vilka som tillhörde arbetare och tjänstemän,
något som Bourdieu menar på är den materiella formen av kapital som visar på en
grupptillhörighet.88
Gemensamt för de två böckerna från åren 2018-2019 är att de har en tydlig kulturalistisk
utgångspunkt i hur de framställer klassbegreppet, och att när det handlar om ekonomiska
aspekter som exempelvis produktionsförhållande i bestämmandet av klass, sker detta i en
dåtida kontext. Det enda som kan härledas till den ekonomiska synen på klass är att i boken
”Libers Samhällskunskap 123 (2018)” beskriver hur de med kvalificerade yrken har förfinad
smak, och att detta är viktigt hur en människas livschanser tas i uttryck. Detta kan dock ses
som en kombination av de ekonomiska- och kulturalistiska perspektiven.
Det kulturalistiska perspektivet på klass tas inledningsvis i uttryck i den digitala läroboken
”Digilär Samhällskunskap för gymnasiet (2019)” genom att lyfta fram Bourdieus teori om det
kulturella kapitalet som avgörande för bestämmandet av klass. Även i boken ”Liber
samhällskunskap 123 (2018)” förklaras hur ”smakens” betydelse har stigit i förhållande till
inkomst- och förmögenhetsskillnader. Båda böckerna väljer därför i operationaliseringen av
klassbegreppet förflytta sig mer mot en kulturalistisk förklaring. En annan gemensam
ståndpunkt som författarna lyfter i bestämmandet av klass är det kulturella kapitalet, såsom
88 Bourdieu. The forms of capital, 48-50
32
bildning, musik och konst. Detta är exempel på vad Bourdieu kallar den förkroppsligade- och
objektformen som påverkar personens klasstillhörighet.89 Utöver det kulturella kapitalet visar
även författarna på en viss konstruktivistisk syn på klass. I ”Digilär Samhällskunskap för
gymnasiet” beskrivs hur Jenny trots sin inkomst, genom det kulturella kapitalet, kan uppnå en
högre status och klass. I boken ”Liber samhällskunskap 123” beskrivs det konstruktivistiska
synsättet på så vis att bildning, vanor och smak kan bidra till en högre status. Detta hänvisar
till konstruktivismens syn på verkligheten som något som sker i det kollektiva handlandet och
interaktionen. Genom att erhålla en viss smak och vana menar författarna att människan kan
klättra i klass. Klass är på så vis enligt detta något som sker i samhället och mellan människor,
och bestämmandet av klass följer därmed mer det som är ”trendigt” än att det ska vara en
strukturell företeelse.
6. Sammanfattande diskussion
Utifrån de två valda teoretiska utgångspunkterna kulturalistiskt och ekonomiskt har denna
uppsats syftat till att redogöra och analysera förändringen i framställandet av klass i
Samhällskunskapsläroböcker från 1960-talet fram till idag. Utifrån det analyserade materialet
går det att utläsa att det skett en kulturalistisk vändning i hur man väljer att framställa klass.
1960-talets läroböcker hade under operationaliseringen av klassbegreppet en tydlig
ekonomisk ståndpunkt där kategoriseringen av samhällsmedlemmar utgick ifrån Socialgrupp
1-3 och yrkesgrupper. Båda måtten utgår ifrån vilket yrke människor har och hur detta yrke
står i förhållande till produktionen. 20 år senare, i 1980-talets läroböcker, kan vi istället se att
klassbegreppet har tappat i betydelse i läroböckerna. De två läroböckerna från denna tidpunkt
väljer att inte operationalisera klassbegreppet, och båda böckerna behandlar klassbegreppet
väldigt återhållsamt. I de kontexter där det finns en antydan till klass sker detta i förhållande
till arbetsmarknaden och i en klar ekonomisk bemärkelse. Under 2000-talets läroböcker kan vi
se en viss förflyttning mot ett kulturalistisk förklaring av klassbegreppet. I boken ”Zigma”
från år 2000 beskrivs kategorisering av samhällsmedlemmar dels som Socialgrupp 1-3 som
har en tydlig ekonomisk utgångpunkt genom att kategoriseringen består av yrkeskategorier.
Däremot väljer läroboken även att lyfta SCB:s kategorisering som utgår från utbildningsnivå,
vilket är en del av det Bourdieu kallar för kulturellt kapital och som påverkar vilken
klasstillhörighet en människa innehar. Den kulturalistiska vändningen blir än tydligare i 2018-
2019 års läroböcker under operationaliseringen. Båda böckerna lyfter vikten av kultur i
89 Ibid, 48-50
33
bestämmandet av grupptillhörighet, och hur ”smaken” alternativt det kulturella kapitalet har
stigit i betydelse i förhållande till inkomst- och förmögenhetsskillnader. Hur läroböckerna har
valt att förklara klassbegreppet har på så vis gått från en renodlad ekonomisk förklaring till att
under dagens läroböcker i betydligt större omfattning lyfta kulturen som väsentlig i
bestämmandet av klass.
Utöver operationaliseringen kan man även avläsa att innehållet i läroböckerna har drivits mot
ett mer kulturalistiskt innehåll. Under 1960- och 1980-talets läroböcker diskuterades klass
nästan uteslutande kopplat till socialpolitik, ideologier, politik samt arbetsmarknaden. 2000-
talets läroböcker behandlas klassbegreppet fortsatt i stor utsträckning inom avsnitt kopplat till
politik och arbetsmarknad, men man kan även se en viss förändring genom bland annat att
klassbegreppet behandlas under avsnitt som handlar om kommunikation. I 2018-2019 års
läroböcker kan man se att ett nytt avsnitt blir centralt för behandlandet av klassbegreppet,
detta är kapitel som handlar om människans identitet kopplad till samhället.
Den kulturella vändningen i läroböckerna kan antas hänga samman med flera faktorer. Den
förändrade samhällsstrukturen från 1960-talet och framåt med en ökad medelklass skapade en
debatt om klass i den marxistiska bemärkelsen fortsatt var relevant, och vad som isåfall skulle
ersätta denna förklaring. Debatten som startade på 1980-talet och som genom E.P Thompsons
verk fick en mer kulturalistisk utgångspunkt gjorde att den akademiska debatten kring
klassbegreppet ändrade riktning. I resultatet kan man avläsa att läroboksförfattarna i stor grad
följer den akademiska debatten genom att under 2000-talet och framåt lägga större vikt vid
kulturens betydelse för klass, vilket även besvarar min fråga i inledningen om huruvida
läroboksförfattare påverkas av den debatt som förs. Detta tar sig i uttryck genom att innehållet
i dessa läroböcker uppnår betydligt fler kulturalistiska kriterier än de tidigare läroböckerna (se
tabell 2). En annan faktor som ter sig något motsägelsefull är utvecklingen av ekonomiska
skillnader inom Sverige. Under tider där de ekonomiska klyftorna i samhället var stora
behandlades även klassbegreppet mer frekvent, och den minskade ekonomiska ojämlikheten
under 1980-talet kan vara en bidragande faktor till klassbegreppets minskade betydelse i
läroböckerna under denna tidpunkt. Att vi har sett en kulturalistisk vändning med utökad vikt
på konstruktivismen och det kulturella kapitalets betydelse för klasstillhörighet sedan 2000-
talets början blir däremot svårförklarligt om vi ser på de ökade ekonomiska skillnaderna i det
svenska samhället. I dessa fall kan nog den rådande akademiska debatten haft större inverkan
på läroböckernas utformning. Viktigt att tillägga är däremot att resultatet kan ha styrts av
34
författaren/förlagets egna åsikter. Resultatet har även visat på att det kan finnas stor skillnad
mellan två läroböckerna trots att de är från samma tidpunkt, detta gör att resultatet kan ha
påverkats av en rad andra faktorer än de jag ovan diskuterat.
En fråga som föreliggande uppsats anser viktig, men som inte undersökts, är hur den statliga
granskningen av läromedel fram till 1990-talet eventuellt kan ha påverkat hur man väljer att
framställa ett begrepp som klass i läroböckerna. Klass är som tidigare diskuterat ett begrepp
med en tydlig politisk utgångspunkt och där den historiska höger-vänsterskalan i stor
utsträckning delats gällande frågan om sociala- och ekonomiska skiljelinjer i samhället. En
tänkbar uppföljning till denna uppsats är därför att undersöka hur framställningen av klass i
läroböcker har påverkats av de parti/partier som suttit vid makten och som därmed varit
ansvarig för granskningen.
Utifrån frågeställningen ”Hur har framställningen av klass utvecklats över tid i
Samhällskunskapsläroböcker från 1960-talet fram till idag?” har min undersökning syftat till
att beskriva och analysera hur klassbegreppet har framställts i läroböcker över tid. Slutligen
går det att utläsa att läroböckerna har gått från en mer ekonomisk förklaring av klass till att
både i innehåll och operationalisering börjat röra sig mot en mer kulturalistiskt perspektiv på
klass. Innehållet i läroböckerna från 2000-talet och framåt uppvisar majoriteten av de kriterier
som sattes upp för det kulturalistiska perspektivet (se ”sammanfattande tabellredovisning av
resultat”) vilket visar på en tydlig vändning från de tidigare läroböckerna. Påverkan på
innehållet har diskuterats utifrån en rad olika faktorer. Den mest tydliga påverkan på
innehållet i läroböckerna är den akademiska debatten som fördes under de valda tidpunkterna.
Detta blir tydligt när man jämför 1960-talets innehåll mot de läroböcker som publicerades
2018-2019. På 1960-talet dominerade den ekonomiska förklaringen av klass inom
forskningen, vilket tydligt avspeglar läroböckernas innehåll. De läroböcker som publicerades
efter att den akademiska debatten om klass hade rört sig mot en mer kulturalistisk prägel,
uppvisar också ett betydligt mer kulturellt betonat innehåll kopplat till klass.
Således uppvisar resultatet i denna uppsats att den kulturella vändningen numera är ett faktum
i läroböckerna i Samhällskunskap. Mycket har hänt sedan Marx verk utkom, och kanske har
den massiva samhällsförändringen gjort att en av de mer inflytelserika tänkarna i modern
historia, numera ter sig omodern.
35
Referenslista
Ahrne, Göran, Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkon. Klassamhällets förändring, 4 uppl. Lund: Arkiv förlag,
2018. https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2019/01/klassam.pdf (hämtad 2019-05-16
Atkinson, A.B. & Piketty, Thomas. Top Incomes: A Global perspective. Oxford: OUP Oxford, 2010, 329-330.
http://books.google.se/ (Hämtad 2019-05-16)
Bengtsson, Bengt Arne. Zigma samhällskunskap: ABC kurserna. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 2000.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012.
Björkblom, Sixten. Samhällskunskap för gymnasiet, 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1962.
Bourdieu, Pierre. The forms of capital. I Richardson J. G. Handbook of theory and research for the sociology of education, New York: Greenwood, 1986. Broady, Donald. Sociologi och epistemologi, 2 uppl. HLS förlag: Stockholm, 1991. Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder, (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber, 2018. Clark, Terry Nichols & Lipset, Seymour. Are social classes dying? International Sociology. Vol 6, nr 4, 1991: 397-398 Crompton, Rosemary. Klass och stratifiering, 1. uppl. Stockholm: Liber, 2014. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. Kulturanalyser, 2 uppl. Malmö: Gleerups, 2001. Englund, Boel. Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige 1999, vol. 4, nr 4, 331. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927 (Hämtad 2019-05-17) Esaiasson, Peter. Metodpraktikan, 3 uppl., [rev] uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2007. Holgersson, Ulrika. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2011. Holmén, Janne Sven-Åke. Den politiska läroboken – Bilder av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Stockholm: Uppsala universitet, 2006, 23-24 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans, Ferrarini, Tommy & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC. Stockholm: Natur och kultur, 2004. Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet A. Stockholm: Natur och kultur, 2003. Isaksson, Lennart & Östlund, Rune. Samhällskunskap för vuxna, 1 uppl. Stockholm: Natur och Kultur,
36
1982 Liljequist, Kurt E. Världen – vårt samhälle, 1, uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel, 1978. Marx, Karl & Engels, Friedrich. Till kritiken av den politiska ekonomin. I Karl Marx Texter i urval. Stockholm: Ordfront, 2003. Moore, Robert. Capital. I M. Grenfell (Ed) Pierre Bourdieu: Key Concepts, New York: Routledge, 2014. Nationalencyklopedin, Almqvist & Wiksell Förlag AB. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/almqvist-wiksell-förlag-ab (hämtad 2019-05-13) Nationalencyklopedin, inkomstfördelning. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-15) Nationalencyklopedin, klass. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klass (hämtad 2019-05-10) Nationalencyklopedin, läromedelsgranskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning (hämtad 2019-05-10) Nationalencyklopedin, strukturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strukturalism (hämtad 2019-05-15) Nordic Council of Ministers. Increasing income inequality in the Nordics. 2018, 19. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-05-15) Norrman, David & Boalt, Gunnar. Det svenska samhället, 3 uppl. Stockholm: Natur och kultur, 1962. Olin Erik, Wright. Approaches to class analysis, 1 uppl. New York: Cambridge University press, 2005. Oxfam. Wealth: Having it all and wanting more. 2015, 2. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/ib-wealth-having-all-wanting-more-190115-en.pdf (Hämtad 2019-05-15)
Pakulski, Jan & Waters, Malcolm. The death of class, uppl. 1. London: SAGE Publications Ltd, 1996.
Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund? 2006. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf
Skolverket. Ämnesplan – Samhällskunskap. Hämtad från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm
%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor1
37
Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017. 2019. https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-
skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/ (Hämtad
2019-05-15)
Statistiska centralbyrån. Socioekonomisk indelning (SEI). 2019.
https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/
(hämtad 2019-05-16)
Statistiska centralbyrån. Yrkesregistret med yrkesstatistik 2016. 2018.
https://www.scb.se/contentassets/ae540cb0a7a0409fa223ca872f68fe90/am0208_2016a01_sm_am
33sm1801.pdf (hämtad 2019-05-16)
Thompson, Edward Palmer. The Making of the English Working Class, 1 uppl. London: Gollancz, 1963.
Utbildningsdepartementet. Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om
läromedelsmarknaden. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ds U 1980:4), 1980.
Waldt, Anders. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Stockholm: Natur och kultur, Första utgåva:
2013-08-10 (Revideras löpande), kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp”. https://xn--digilr-
fua.se/samhallskunskap-gymnasiet (Hämtad 2019-05-10)
Wenneberg, Søren Barlebo, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2. uppl.,
Malmö: Liber, 2010, 10–12
West, Daniel & Hedengren, Uriel. Libers samhällskunskap 123. Stockholm: Liber, 2018.
top related