Umeå universitet Ämneslärarprogrammet

Klass - den kulturella vändningen?

En studie om hur klass har framställts i Samhällsläroböcker för gymnasiet över tid

Självständigt arbete

Samhällskunskap 3

VT 2019

Författare: Oscar Magnusson

1

Innehållsförteckning

1. Inledning………………………………………………………………………………. 2

- 1.1 Syfte och avgränsningar ………………………………………………………….. 2

- 1.2 Bakgrund …………………………………………………………………………. 3

2. Teorier om klass – är den kulturellt eller ekonomiskt betingad? ………………… 5

- 2.1 Ekonomiskt perspektiv ………………………………………………………….... 7

- 2.2 Kulturalistiskt perspektiv ………………………………………………………… 8

3. Att undersöka klassbegreppets förändring i läromedel……………………………11

- 3.1 Metod …………………………………………………………………………….. 12

- 3.2 Urval av läroböcker ………………………………………………………………. 13

- 3.3 Tillförlitlighet av studien …………………………………………………………. 15

4. Beskrivning av klass i läromedel……………………………………………………..15

- 4.1 Läromedel på 1960-talet …………………………………………………………..16

- 4.2 Läromedel på 1980-talet …………………………………………………………. 18

- 4.3 Läromedel på 2000-talet ………………………………………………………… 21

- 4.4 Läromedel åren 2018-2019 ………………………………………………………. 23

5. Analys av klassbegreppets förändring i läroböcker………………………………... 26

6. Sammanfattande diskussion…………………………………………………………. 32

Referenslista …………………………………………………………………………...... 35

Tabellförteckning

Tabell 1: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt perspektiv.. 12

Tabell 2: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistisk synsätt i

läromedel, 1960-2019…………………………………………………………………….. 27

2

1. Inledning

Läroböcker är ett av de mest centrala verktygen för att påverka undervisningens innehåll.

Forskning har påvisat att läroböcker i stor utsträckning ersätter läroplaner då lärare förutsätter

att läroböckerna följer läroplanens utformning, detta gäller framförallt oerfarna lärare som

tenderar att stödja sig särskilt mycket på lärobokens innehåll.1 I och med att lärare förväntar

sig att läroböckerna ska spegla läroplanernas innehåll, blir även läroböckerna det centrala

hjälpmedlet för eleverna och påverkar därför också den kunskap och de värderingar eleverna

får med sig. Att läroböckerna följer skolans värdegrund blir därför väsentligt för

undervisningens kvalité.2 Men detta är inte oproblematiskt. Speciellt inte där det finns tydliga

ideologiska skiljelinjer. En debatt som det finns klara meningsskiljaktigheter kring och som

delat de politiska blocken genom åren är klassbegreppet och hur klass ska behandlas.

I och med ökningen av ekonomiska klyftor i Sverige och en akademisk debatt kring klass som

var fylld av meningsskiljaktigheter har synen på klass kommit att förändras. Klassbegreppet

har inte varit konstant över tid. Men frågan är om detta även gäller läromedlens framställning

av klass. Har klassbegreppet förändrats i läromedel eller bryter läromedlen den trend som

funnits i den akademiska debatten? Vilka avtryck har samhällsförändringar och akademiska

debatter fått i läromedel? Är läromedel i takt med tiden? Det finns en rad utmaningar som

läromedelsförfattare ställs inför. I den föreliggande uppsatsen försöker jag att studera hur

synen på klassbegreppet i läromedel har förändrats över tid.

1.1 Syfte och avgränsningar

Syftet med denna uppsats blir därför att beskriva och analysera hur klass har framställts i

svenska läroböcker över tid. Denna uppsats kommer att koncentreras till

samhällskunskapsläroböcker och dess skildring av klass utifrån frågeställningen; Hur har

framställningen av klass utvecklats över tid i Samhällskunskapsläroböcker?

Till min hjälp har jag använt två skilda teorier på klass för att analysera innehållet och som

även är en tydlig skiljelinje i den akademiska debatten, kulturalistiskt kontra ekonomiskt. Den

metod som valts i denna uppsats är en kvalitativ läromedelsanalys. Uppsatsen är avgränsad till

1 Holmén, Janne Sven-Åke. Den politiska läroboken – Bilder av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Stockholm: Uppsala universitet, 2006, 23-24 2 Englund, Boel. Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige 1999, vol. 4, nr 4, 331. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927 (Hämtad 2019-05-17)

3

stoff från åtta läroböcker från 1960-talet fram till idag.

1.2 Bakgrund

Tidigare granskades läromedlen av den statliga institutionen SIL (Statens institution för

läromedelsinformation) som hade i syfte att kontrollera att läroböckerna följde skolans

läroplaner och uppdrag. Men efter att SIL lades ned år 1992, finns det numera ingen

institution som har i uppdrag att kontrollera de svenska läroböckerna. Detta betyder att

bokförlagen själva numera har möjlighet att bestämma lärobokens utformning.3 I denna

uppsats kommer benämningen av läromedel syfta till den snävare beskrivningen och avser

enbart läroböcker.4 Undervisningen i den svenska skolan ska uttryckligen behandla

ekonomiska, ideologiska och sociala förhållanden och hur detta påverkar grupper och

samhällsstrukturer.5 Genom detta blir klass ett relevant begrepp då människors

klasstillhörighet kan kopplas till både ideologiska, ekonomiska och sociala förhållanden.6

Nedan kommer de ekonomiska förhållandena förklaras mer utförligt och hur detta har

påverkat debatten om klassbegreppet.

” […] den rikaste procenten av jordens befolkning äger 48 procent av världens tillgångar, och

lämnar enbart 52% till de övriga 99 procenten på jorden”.7 De ekonomiska klyftorna ökar

globalt, och Sverige är här inget undantag. Statistik visar att Sveriges ökade skillnader

överstiger OECD-ländernas snitt, därmed är Sverige ett av de länder som sedan 1990-talet har

haft störst ökning i fråga om inkomstskillnader inom landet enligt Gini-koefficientmåttet.8

Gini-koefficienten beskriver inkomstskillnaderna inom ett land, och måttet kan variera mellan

0 till 1, där 0 är värdet om alla inom landet har exakt samma inkomst medan värdet 1 visar på

att en person innehar hela inkomsten. Ett ökat Gini-koefficientvärde visar därmed på att

3 Nationalencyklopedin, läromedelsgranskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning (hämtad 2019-05-10) 4 Utbildningsdepartementet. Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ds U 1980:4), 1980, 3. 5 Skolverket. Ämnesplan – Samhällskunskap. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor1 6 Crompton, Rosemary. Klass och stratifiering, 1. uppl. Stockholm: Liber, 2014, 9 7 Oxfam. Wealth: Having it all and wanting more. 2015, 2. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/ib-wealth-having-all-wanting-more-190115-en.pdf (Hämtad 2019-05-15) 8 Nordic Council of Ministers. Increasing income inequality in the Nordics. 2018, 19. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-05-15)

4

inkomstskillnaderna inom landet har ökat.9 Enligt statistik från SCB har Gini-

koefficientvärdet i Sverige ökat från 0,2 år 1980 upp till närmare 0,32 år 2017.10 Utöver detta

har även toppinkomsternas andel av alla inkomster i Sverige ökat markant sedan 1960-talet.

År 1960 var inkomsterna för de rikaste 0,01 procenten i Sverige ungefär 0,8 procent av de

totala inkomsterna, och detta är kapitalvinster exkluderat. Därefter gick utvecklingen nedåt för

att under 1980-talet nå rekordlåga 0,4 procent. Efter 1980-talets i jämförelse låga

inkomstskillnader har det däremot skett en förändring som går mot ökade inkomstskillnader,

och år 2010 uppgick nivån till närmare 1,2 procent.11 De ökade ekonomiska ojämlikheterna i

det svenska samhället gör att klassbegreppet än en gång blir aktuellt. För att förstå den

teoretiska diskussionen om klass som kommer föras i denna uppsats har jag valt att redovisa

förändringen som skett i klasstruktur i det svenska samhället från 1960-talet fram till idag.

Historiskt har klasstrukturen i Sverige varit relativt avgränsad och lättöverskådlig. På 1930-

talets början bestod arbetarklassen av en klar majoritet på den svenska arbetsmarknaden, den

resterande delen bestod i stor del av bönder och småföretagare. Tjänstemannasektorn var

under denna tidpunkt väldigt begränsad, något som senare kommer att förändras och göra

klassbegreppets komplexitet mer tydlig. Många menar att Marx och Engels teori kring

klassbegreppet där det fanns två betydande klasser, borgare och arbetare, var som mest

relevant under denna tidpunkt.12 Den teoretiska klasstrukturen blir mellan 1930-2005

betydligt mer komplex genom att bönderna och småföretagare sakta tonas bort och tjänstemän

i olika yrken blir mer etablerade. Under slutet av denna tidsperiod utgör tjänstemän i olika

sektorer nästan hälften av de förvärvsarbetande.13 Tjänstemännen som tillhör mellanskiktet i

uppdelningen, kommer senare genom den framväxande sociologen Erik Olin Wright att

benämnas medelklass, då tjänstemännen befinner sig i en mellanposition i inflytande över

9Nationalencyklopedin, inkomstfördelning.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-15) 10 Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017. 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/ (Hämtad 2019-05-15) 11 Atkinson, A.B. & Piketty, Thomas. Top Incomes: A Global perspective. Oxford: OUP Oxford, 2010, 329-330.

http://books.google.se/ (Hämtad 2019-05-16) 12 Se exempelvis Ahrne, Göran, Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkon. Klassamhällets förändring, 4 uppl. Lund: Arkiv förlag, 2018, 31. https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2019/01/klassam.pdf (hämtad 2019-05-16) och Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 22. 13 Ahrne, Ekerwald & Leifulsrud. Klassamhällets förändring, 31; Statistiska centralbyrån. Yrkesregistret med yrkesstatistik 2016. 2018. https://www.scb.se/contentassets/ae540cb0a7a0409fa223ca872f68fe90/am0208_2016a01_sm_am33sm1801.pdf (hämtad 2019-05-16)

5

produktionsmedlen.14 Ur den växande medelklassen, och förändrade klasstrukturen, startade

debatten om huruvida klassbegreppet fortfarande var aktuellt i det nutida samhället. Den

tidigare teorin om klass som myntades av Marx och Engels började ifrågasättas i och med att

yrkesstrukturen i samhället förändrades.15 Detta kommer att starta en debatt som ytterligare

visar på klassbegreppets komplexitet och de meningsskiljaktigheter som finns kring

begreppet.

Debatten trappades upp efter att de amerikanska sociologerna Terry Nichols Clark och

Seymour Martin Lipset publicerade artikeln ”Are social classes dying?” år 1991 där de

argumenterar för att den traditionella definitionen av klass som bland annat Karl Marx lyfte

fram numera är föråldrad och att synen på klass måste förändras för att passa det nutida

samhället.16 Även andra forskare argumenterade för klassbegreppets dödförklaring, och att det

då främst var kulturella aspekter som värderingar och människors skilda livsstilar som

påverkar den hierarkiska strukturen och skildringar i samhället, och att klass i marxistisk

bemärkelse därmed är dött. 17

2. Teorier om klass – är den kulturellt eller ekonomiskt betingad?

För att visa på klassbegreppets olika beståndsdelar kommer jag i min teoretiska översikt

använda mig av Rosemary Cromptons tre distinktioner av klass. I min studie kommer jag

undersöka hur man framställer klass på olika sätt och då inte enbart klassbegreppet i sig utan

även andra benämningar som kan anknytas till klassbegreppet. Detta gör att jag kommer

behöva använda mig av teorier för att finna vad i texterna som kan kopplas till klass.

Crompton är en av de mer framstående forskarna i modern tid inom området klass, hon menar

att det huvudsakligen går att skilja på tre grundläggande distinktioner av begreppet klass: 18

1. Klass som prestige, status, kultur eller livsstilar.

2. Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet (relaterad till innehavet av

ekonomiska resurser och maktresurser).

3. Klasser som verkliga eller potentiella sociala och politiska aktörer.

14 Olin Erik, Wright. Approaches to class analysis, 1 uppl. New York: Cambridge University press, 2005, 2-3. 15 Crompton. Klass och stratifiering, 39-40 16 Clark, Terry Nichols & Lipset, Seymour. Are social classes dying? International Sociology. Vol 6, nr 4, 1991: 397-398 17 Holgersson. Klass, feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 22 18 Crompton. Klass och stratifiering, 32

6

I och med klassbegreppets komplexitet och skilda uppfattningar menar Crompton att dessa

grundbetydelser av klass regelbundet förväxlas i debatter och detta har lett till en oklarhet i

frågor som berör klass.19 I min uppsats kommer jag främst att fokusera på distinktionerna:

1. Klass som prestige, status, kultur eller livsstilar.

2. Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet (relaterad till innehavet av

ekonomiska resurser och maktresurser). Detta för att det är två olika synsätt som skiljer sig åt

markant, och som har delat den akademiska debatten kring klass. Den tredje distinktionen går

ofta samman med de två andra i olika teorier, vilket är anledningen att jag valt att fokusera på

de två förstnämnda distinktionerna. Ett exempel är Marx som vi nedan ska se främst fokuserar

på ekonomin och marknaden i sin teori (punkt 2). Utöver detta tänker Marx även att de

ekonomiska förhållandena starkt påverkar människors medvetande, och att detta leder till en

kamp mellan klasser. Detta resonemang kan kopplas till punkt 3 i Cromptons distinktioner,

Klasser som verkliga eller potentiella sociala och politiska aktörer, vilket visar på att dessa

tre distinktionerna inte är helt åtskilda utan ofta agerar i ett beroendeförhållande.20 De två

punkterna kommer vara min utgångspunkt för att visa på de skilda sätten som klass kan

analyseras ifrån. Punkt 1 syftar till en mer kulturalistiskt beskrivning av klass medan punkt 2

förklarar en ekonomiskt och strukturell syn på klass. Dessa två differentieringar kommer

nedan att utvecklas vidare och ligga till grund för min läroboksanalys.

Otaliga försök har gjorts kring att definiera klassbegreppet och dess innebörd. Ordet klass

härstammar från latin och kommer från ordet ”classis”, som betyder ”uppbåd; kategori av

samhällsmedlemmar, avdelning m.m.”21 Sammanfattat kan man säga att klass är en term som

används vid indelningen av samhällsmedlemmar utifrån ekonomiska och sociala kriterier.22

Ett något förenklat sätt att se på klass och teorier om klass är att undersöka huruvida det är

huvudsakligen ekonomiska eller kulturalistiska framställningar som förs om produktion och

reproduktion av klass.23 Detta trots att de ekonomiska och kulturella strukturerna är

sammanflätade och beroende av varandra. Crompton menar på att ingen av dessa delar kan

existera utan varandra, trots detta måste man i den empiriska forskningen kunna identifiera

dessa faktorer separat, något hon hänvisar till som analytisk dualism. Viktigt att tillägga är

19 Crompton. Klass och stratifiering, 31-32 20 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 20 21 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv ,37 22 Nationalencyklopedin, klass. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klass (hämtad 2019-05-10) 23 Crompton. Klass och stratifiering, 200

7

därför att dessa teorier inte är klart kulturalistiska eller ekonomiska, utan istället att de i sina

verk har fokuserat mer på en av distinktionerna.24 Den analytiska dualismen möjliggör att min

undersökning kommer separera synsätten och handlar då om kulturalistiskt kontra ekonomiskt

perspektiv i framställningen av klass. Jag kommer alltså i min undersökning att analysera

läroböckerna utifrån två perspektiv; det ekonomiska och det kulturalistiska. Till min hjälp

använder jag tre tänkare för att spegla de två olika perspektiven som kan intas. Marx kommer

representera det ekonomiska perspektivet på klass, medan E.P Thompson och Bourdieu

representerar det kulturalistiska perspektivet. Genom Marx uttömmande teori har jag enbart

valt en tänkare som representerar det ekonomiska perspektivet, detta för att många andra

ekonomiska tänkare har Marx som utgångspunkt och att dessa inte tillförde fler analyserbara

kriterier i analyseringen av läromedel.

2.1 Ekonomiskt perspektiv

En av ”gudfäderna” inom klassområdet och som under 1800-talet och framåt har präglat

klassdebatten är Karl Marx. Trots hans centrala roll i tolkningen av klass saknade hans verk

någon klar definition av klassbegreppet. I ”Det Kommunistiska Manifestet” som är ett av

Marx mest berömda verk och som skrevs tillsammans med Engels, beskriver de i huvudsak

två klasser i samhället. Dessa två klasser är bourgeoisien, d.v.s. kapitalisterna, och

proletariatet, d.v.s. arbetarna. Trots att Marx i tidigare verk har använt andra varianter över

antalet klasser, däribland medelklass och jordägare som andra kategoriseringar, så har dessa

benämningar en underställd roll i Marx teori.25 För att återkoppla till Cromptons tre

distinktioner av klassbegreppet kan man med en viss förenkling säga att Karl Marx definierar

klass utifrån punkt 2, ”Klass som strukturerad social och ekonomisk ojämlikhet”. Hans verk

om klass handlar centralt om att produktionsförhållanden är det som påverkar klasstrukturen i

samhället. Vem som äger och kontrollerar produktionen, eller inte, är det mest väsentliga för

vilka klasser ett samhälle har.26 Marx beskriver vidare om hur det mänskliga medvetandet

konstrueras och har tolkats som en central del i hans teori. Han menar att människor,

oberoende av deras vilja, kommer befinna sig på olika platser i angränsning till

produktionsförhållandena. Resultatet av produktionsförhållandena menar Marx bildar den

ekonomiska strukturen i samhället som bildar människors (klass)medvetande.27 Marx

24 Crompton. Klass och stratifiering, 193 25 Ibid, 54-55 26 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 19-20 27 Crompton. Klass och stratifiering, 55

8

beskriver själv detta som ”Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara

utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande”.28 Detta visar på

Marx mer strukturella synsätt på klassbegreppet genom att det i första hand är de ekonomiska

förhållandena som påverkar medvetandet och inte tvärtom. Detta kan härledas till

strukturalismens synsätt på människan som bestämd av yttre och inre strukturer, och att man

därmed inte kan särskilja subjektet och dess vilja.29

2.2 Kulturalistiskt perspektiv

Det kulturalistiska perspektivet på klass kan sammanfattat beskrivas som: ”Det kulturalistiska

perspektivet ger oss möjlighet att se hur motsättningar mellan dessa sociala kategorier kämpar

om vems verklighetsuppfattning det är som är sanningen, vems människosyn som dominerar

och vem som konstruerar de sociala spelreglerna. Hur kan symboler och begrepp användas för

att legitimera en rådande ordning, och vilka har egentligen möjlighet att skaffa sig kulturell

dominans?” 30

Det kulturalistiska perspektivet på klass är ett relativt nytt fenomen som uppkommit med

storm. En av de tidigare tänkarna som pekade på kulturens vikt i klassdebatten var E.P

Thompson, som i en tid då klassdebatten dominerades av det ekonomiska perspektivet, istället

pekade på klasskultur och kollektiva handlingar som det enskilt mest väsentliga för att förstå

klass. Thompsons verk ”The Making of the English Working Class” kan ses som en kritik

mot den marxistiskt dominerade klassdebatten under 1960-talet, och med sitt verk som utkom

1963 ställde sig Thompson kritisk mot Marx, enligt honom, överdrivna ekonomiska

determinism. Trots detta menar Thompson likt Marx att klass och klasserfarenheter är

beroende av produktionsförhållanden, men vidgade också debatten med att lyfta fram

klassmedvetandet och dess kulturella karaktär.31 Uppkomsten av klass menar Thompson på:

”Och klasser uppstår när några människor, som ett resultat av gemensamma erfarenheter

(ärvda eller delade), känner och uttrycker sina gemensamma intressen gentemot andra

människor vilkas intressen är skilda från (och oftast motsatta) till deras.”32

28 Marx, Karl & Engels, Friedrich. Till kritiken av den politiska ekonomin. I Karl Marx Texter i urval. Stockholm: Ordfront, 2003, 240 29 Nationalencyklopedin, strukturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strukturalism (hämtad 2019-05-15) 30 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. Kulturanalyser, 2 uppl. Malmö: Gleerups, 2001, 68 31 Crompton. Klass och stratifiering, 70-71 32 Thompson, Edward Palmer. The Making of the English Working Class, 1 uppl. London: Gollancz, 1963, 9-10.

9

Klass är på så vis något som uppstår genom kollektiva handlingar som är uttrycket av

gemensamma erfarenheter. Klassmedvetandet är enligt Thompson sättet som de gemensamma

erfarenheterna uttrycker sig. Han menar främst att dessa tas i uttryck i kulturella former som

traditioner och idéer.33 Thompsons teori kan även härledas till det konstruktivistiska synsättet

som menar på att verkligheten är socialt konstruerad, och att handlingar som sker i tillexempel

en grupp är föränderlig med den kultur som finns inom gruppen. Socialkonstruktivismen

menar således att klasshandlingar och klassmedvetande är något som skapas inom en grupp,

istället för att vara ett resultat av samhällets strukturer.34

Marx med flera andra fokuserade i sina verk på den ekonomiska delen av framställningen av

klass, där den huvudsakliga påverkan på klass var yrke och produktionsförhållanden. I den

andra sidan av debatten träder bland annat Pierre Bourdieu fram som en av de mer centrala

tänkarna som i sin klassanalys har haft ett kulturalistiskt förhållningssätt. Han menar till

skillnad från Marx att det både är ekonomiska och kulturella faktorer som påverkar

klassdifferentieringen. Bourdieus utgångspunkt är att ojämlikheter kopplat till klass

reproduceras, upprätthålls och modifieras dagligen genom människors liv. Detta innebär att

individer kan förstärka och/eller försvaga de strukturella ojämlikheterna genom sitt eget

agerande, vilket kan härledas till det konstruktivistiska synsättet att strukturerna är

föränderliga och kan påverkas av det mänskliga handlandet. Till skillnad från Marx

strukturella synsätt menar således Bourdieu att det är medvetandet som påverkar de

förhållandena människor lever i, och inte tvärtom.35 Under tiden av Bourdieus verk ”The

forms of capital” som publicerades 1986 hade klassdebatten gått mot en kulturalistisk

vändning. Allt fler forskare hade valt att förkasta de tidigare renodlat ekonomiska och

strukturella teorierna och genom bland annat Bourdieus verk började klassdebatten att

domineras av verk som framhävde kulturen som central för klassbestämmandet. 36

Begreppet ”kapital” är det mest centrala i Bourdieus teori och begreppet beskriver värden,

tillgångar eller resurser som människor innehar som på olika vis påverkar ens möjligheter och

livsstil. I teorin menar han att ett kapital kan antingen vara symboliskt eller ekonomiskt, och

33 Crompton. Klass och stratifiering, 71 34 Wenneberg, Søren Barlebo, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2. uppl., Malmö: Liber, 2010, 10–12 35 Ibid, 170-171 36 Crompton. Klass och stratifiering, 80

10

på så sätt breddar han Marx klassanalys ytterligare. Enligt Bourdieu finns det fyra typer av

kapital. Kapitalet kan vara ekonomiskt (egendom, pengar, inkomst etc.), socialt (sociala

nätverk i syfte till utnyttjandet av varandra och varandras resurser), kulturellt (kulturell

kunskap samt meriter som exempelvis utbildning) samt symboliskt (respekt och anseende).37

Det främsta fokuset i denna del av teorikategorin och som kommer att användas som

analysstöd i min läroboksanalys är det kulturella kapitalet.

Det kulturella kapitalet menar Bourdieu kan tas i uttryck i tre olika former. Dels i en

förkroppsligad form som han menar på är vanor, bildning och fallenheter som uppnås löpande

under hela livet. Det mest väsentliga för detta kapitalets omfattning är den tid som finns

investerat i människan genom tillexempel långa utbildningar. Föräldrar som möjliggör sitt

barn att utbilda sig leder till att barnet har ett större kulturellt kapital och besitter därmed

fördelar gentemot ett barn som inte har någon vidare utbildning. 38 Det kulturella kapitalet kan

även vara sådant som inte syns vid första anseende men som ändå har en betydande roll vid

skildrandet av klass. Exempel på detta kan vara musikstilar och konst som kan vara avgörande

kunskaper för anslutandet till en viss grupp. I detta fall blir det kulturella kapitalet detsamma

som status.39

Den andra formen av kulturellt kapital menar Bourdieu är objektformen. Hit hör fysiska

material som böcker, målningar, instrument etcetera som kräver ett förkroppsligande för att

räknas som kulturellt kapital. Inkluderat i den kulturella formen kan också vara kläder, stil

och andra materiella ting som visar på en grupptillhörighet.40 Den sista typen av kulturellt

kapital är enligt Bourdieu det institutionaliserade kapitalet, vilket är ett sorts intyg som

garanterar en viss kompetens. Exempel på detta är en universitetsexamen som ersätter den

process där den förkroppsligade kompetensen måste konstant bevisas, och där examensbeviset

är ett intyg på en viss typ av bildning som bidrar till en konkurrenskraftigare position på

arbetsmarknaden.41 Bourdieu menar alltså att det finns en kulturell hierarki som påverkar

människors livsmöjligheter, och som vidare även bidrar till reproducerandet av

klassojämlikheter. Människor använder sina olika kapital för att vinna fördelar, som också

37 Crompton. Klass och stratifiering, 172 38 Bourdieu, Pierre. 1986. The forms of capital. I Richardson J. G. Handbook of theory and research for the sociology of education, New York: Greenwood. 48-49. 39 Moore, Robert. 2014 Capital. I M. Grenfell (Ed) Pierre Bourdieu: Key Concepts, New York: Routledge. 103-104 40 Bourdieu. The forms of capital, 50 41 Ibid, 50-51

11

kommer att bidra till en definiering av vad som är ”värdefullt”. Striden om fördelarna kommer

i sin tur leda till nedvärdering och nackdelar för vissa individer och grupper beroende på det

kulturella kapitalet.42

Sammanfattningsvis menar Bourdieu att en människas kapitaltillgångar - som är medfött eller

som förvärvats under livets gång, i hög grad påverkar hur människans livsmöjligheter formas,

möjlighet till klassresa, position i det sociala rummet och tankesätt. Kapitalet är på så vis den

enskilt viktigaste faktorn till hur en människa kommer att leva sitt liv.43

3. Att undersöka klassbegreppets förändring i läromedel

Definitioner av klass

För att kunna analysera klassbegreppets förändring i läromedel har de mest bärande delarna i

de ovan presenterade teorierna valts ut. Tabell 1 presenterar en sammanfattning av de jag

tolkar som de mest centrala huvuddragen i framställningen inom de ekonomiska och

kulturalistiska perspektiven utifrån teorier om klass (se avsnitt 2). Sammanfattningen har sin

utgångspunkt i de tänkare ovan som beskrivits under teoridelen (Marx, Thompson och

Bourdieu). Nedan följer de analysfrågor jag valt att analysera läroböcker utifrån, dessa

analysfrågor fångar upp både en objektiv redovisning av resultat, samtidigt som det möjliggör

att resultatet kan analyseras utifrån de två valda teorierna.

I analysen av klassbegreppets förändring i läromedel har följande mer detaljerade

undersökningsfrågor använts för att identifiera de i tabell 1 ovan beskrivna huvuddragen; (i) I

vilket avsnitt återfinns klass i texten? (ii) Om klassbegreppet nämns, hur förklaras detta? (iii)

Presenteras olika sätt att se på klass, och isåfall hur framställer man detta? (iv) Uppkommer

en kulturalistisk syn på klass i texten, och isåfall hur framställs det? (v) Uppkommer en

ekonomisk syn på klass i texten, och isåfall hur framställs det?

42 Crompton. Klass och stratifiering, 175-176 43 Holgersson. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 157

12

Tabell 1: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt perspektiv

3.1 Metod

Undersökningen kommer att utföras med hjälp av en kvalitativ textanalys, eller mer

preciserat, en kvalitativ textanalys med en begreppshistorisk inriktning. Utgångspunkten i

användandet av begreppshistoria som metod är att begrepp och begreppsförändringar har en

central del i samhällsutvecklingen. Metoden syftar till att ta reda på vad man kan avläsa av

textens innehåll, vilket jag argumenterar för är fallet med framställningen av klassbegreppet i

olika skepnader. Den begreppshistoriska inriktningen syftar bland annat till att undersöka hur

ett begrepps innebörd har förändrats över tid. Metoden kan visa på att ett begrepp och dess

framställning kan variera avsevärt över ett tidsspann eftersom begreppet ofta är kopplat till

bestämda tankemönster som påverkar uppfattningen av begreppet.44 Esaiasson skriver i sin

bok Metodpredikan att en kvalitativ textanalys är ett effektivt sätt att utarbeta det viktigaste ur

en text, men även att det är en gynnsam metod för att analysera en text där det kan finnas

bakomliggande idéer och budskap som inte alltid är synliga vid första skepnad.45 Det

huvudsakliga syftet till att använda mig av kvalitativ textanalys är för att på ett djupgående

44 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012, 25 45 Esaiasson, Peter. Metodpraktikan, 3 uppl., [rev] uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2007, 237

Ekonomiskt Kulturalistiskt

- Ekonomi

- Strukturellt synsätt på klass

- Produktionsförhållande i bestämmandet

av klass

- Yrkets bestämmande av livschanser

- Kultur

- Klass uppstår i en grupp genom kollektiva

handlingar som ett utryck av gemensamma

erfarenheter.

- (Social)konstruktivistiskt synsätt på klass, dvs

klass är något som uppstår mellan människor

och är inte en struktur.

- Tas i uttryck genom traditioner, idéer, livsstilar.

- Klassmedvetenhet som kärna

- Utbildning central del för att uppnå status.

- Kulturellt kapital som visar på en

grupptillhörighet, exempelvis konst, musik,

mode, kunskaper etc.

13

sätt analysera läroböckernas framställning av klass, för att i ett senare skede kunna finna

skillnader i hur man väljer att framställa begreppet beroende på årtal. Användandet av

textanalys som metod är väl användbar för att analysera textmaterial, men ofta säger texter

bara en del av det innehållet man vill studera. Det finns sannerligen bakomliggande

handlingar och beslut som har lett fram till textens innehåll, vilket även är fallet i

läroböcker.46 En ingående läsning av läroböckerna möjliggjorde att kunna systematisera

innehållet utifrån analysfrågorna ovan. Därefter analyserades texterna utifrån de två valda

teorierna genom att avläsa vilka kriterier i tabell 2 som texterna uppnådde.

3.2 Urval av läromedel

Informationen från läroböckerna har i denna uppsats hämtats från två etablerade bokförlag,

Liber samt Natur och kultur. Eftersom Almqvist & Wiksell tidigare användes som varumärke

för bokförlaget Liber kommer även läroböcker från detta förlag att förekomma.47 Inledande

har urvalet av läroböcker i denna uppsats varit kraftigt begränsat av det befintliga utbudet.

Önskvärt hade varit att ta reda på de två största bokförlagen vid varje tidpunkt för att få en

rättvis bild av de samhällskunskapsböcker som användes mest frekvent. Men efter att ha

kontaktat utgivare av samhällskunskapsläroböcker om försäljningsstatistik, fick jag svaret att

detta inte var möjligt. Även Skolverkets rapport om läromedel visar på att försäljningsstatistik

från läromedelsförlag är svårtillgängligt.48 Urvalet kring läroböckerna har därför skett efter en

rad kriterier. Det första kriteriet var att läroböckerna skulle vara ämnade för gymnasiets tre

samhällskunskapskurser (1,2 och 3 eller en tidigare variant). I de fall där detta inte gick att

uppnå valde jag att granska läroböckernas alla versioner för att omfatta de tre kurserna. Nästa

kriterie var att dessa läromedel skulle vara från samma förlag, men olika författare. Vidare

valde jag att analysera läroböcker från 1960-talet fram till den tidpunkt denna uppsats skrevs.

Efter att ha studerat Gini-koefficienten och toppinkomsterna från 1960-talet och framåt kan

man se några tydliga trender i ekonomiska skillnader i landet. De rikaste 0,01 procenten i

Sverige hade under 1960-talet en inkomstandel på närmare 0,8 procent av den totala

inkomsten i landet. Därefter gick trenden mot att på 1980-talet uppnå rekordlåga resultat, för

46 Ibid, 237 47 Nationalencyklopedin, Almqvist & Wiksell Förlag AB. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/almqvist-wiksell-förlag-ab (hämtad 2019-05-13) 48 Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund? 2006. Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf, 16

14

att sedan under 2000-talet och framåt uppvisa markant ökade inkomstskillnader.49 Denna

utveckling har legat till grund för att jag valt att undersöka läroböckerna med 20 års

mellanrum från 1960-talet och framåt. Eftersom att min undersökning analyserar en trend

över tid har jag enbart valt att fokusera på två böcker per nedslag.

Jag har valt att fokusera på två etablerade förlag inom läroboksgenren, Natur och kultur samt

Liber. Detta är förlag som båda har publicerat läroböcker från 1960-talet och framåt. Nedan

följer en kortare presentation av de valda läroböckerna. Det svenska samhället: Boken utkom

1962 och är en lärobok i samhällskunskap för den allmänna linjen. Den allmänna linjen var en

linje som uppkom i syfte att ge eleverna en mer medborgerlig utbildning med historia och

samhällskunskap som huvudämnen. Läroboken är utgiven av Natur och kultur.

Samhällskunskap för gymnasiet: Läroboken publicerades 1962 av bokförlaget Almqvist och

Wiksell AB (numera Liber). Bokens innehåll består av Samhällskunskapsämnets alla kurser

för gymnasiet. Samhällskunskap för vuxna: På grund av det rådande utbudet på läroböcker

tvingades jag även att välja en lärobok som är ämnad för vuxenutbildning, men som ska

spegla gymnasieskolans Samhällskunskapskurser. I inledande kapitel beskriver författaren att

större tonvikt har lagts på kapitlen ”Vår ekonomi” och ”Sveriges politiska liv” eftersom detta

intresserar vuxna i större grad. Detta kan ha påverkat resultatet genom att ett större fokus

lades på dessa delar, och att det därmed lades mindre tid på klassbegreppet. Boken utkom år

1982 och förlaget är Natur och Kultur. Världen – vårt samhälle: Utgivare är Almqvist &

Wiksell och bokens innehåll är ämnat för gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer i ämnet

Samhällskunskap. Publicerades år 1978. Samhälle.nu böckerna A- och BC: Detta är en

bokserie med två delar, en av böckerna är ämnad för Samhällskunskapsämnets första kurs

medan den andra boken behandlar resterande två kurser. Ansvarig utgivare är Natur och

kultur. Boken som behandlar A-kursen på gymnasiet utkom år 2003 och B- och C-kursernas

bok utkom 2004. Båda böckerna har samma författare. Zigma Samhällskunskap kurserna

A+B+C: Ansvarig utgivare är Almqvist & Wiksell förlaget och boken är en del av en

bokserie. Utgivningsår var 2000 och boken behandlar samtliga kurser i Samhällskunskap för

gymnasiet. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet: Digilär är ett digitalt läromedel som

behandlar gymnasieskolans alla Samhällskunskapsböcker. Läromedlet uppdateras löpande

och utgivare är Natur och kultur. Eftersom Digilär uppdateras löpande och jag inte kunnat

finna när senaste uppdateringen gjordes kommer därför inte årtal att anges. Första utgåvan

49 Atkinson & Piketty. Top Incomes: A Global perspective, 329-330

15

utkom däremot 2013 och har därefter uppdaterats. Libers Samhällskunskap 123:

Boken utkom år 2018 och behandlar samtliga kurser i Samhällskunskap. Ansvarig utgivare är

Liber.

3.3 Tillförlitlighet av studien

Inom den kvalitativa forskningen kan ett antal kriterier sättas upp för att bedöma

tillförlitligheten av studien. Av de fyra uppsatta kriterierna för detta har jag främst valt att

fokusera på ett av dessa som är av särskild vikt i denna uppsats. Detta är ”En möjlighet att

styrka och konfirmera”. Kriteriet motsvarar objektivitet av studien och blir genom

klassbegreppets starka politiska appell väsentlig att diskutera.

Att forskaren har agerat i god tro i uppsatsskrivandet är det viktiga med detta kriterie. I

objektivitetskriteriet står att inga personliga åsikter eller värderingar medvetet ska påverka

uppsatsens utförande och slutsatser, vilket kan vara problematiskt i och med att det inte går att

uppnå full objektivitet i samhällelig forskning.50 I min uppsats har jag i största mån försökt

göra en innehållsnära redogörelse kring läroböckernas innehåll och de valda teorierna för att

uppnå en hög grad av objektivitet. I förklarandet av faktorer som kan ha påverkat

läroböckernas innehåll har jag utgått från den samlade bilden som finns i litteratur kring

klassbegreppet. De faktorer som lyfts fram är på så vis etablerade teorier kring

samhällsförändringar som kan ha påverkat klassbegreppets skildring. I syfte att uppnå

objektivitet har jag medvetet valt att inte diskutera politiska/ideologiska faktorer som kan ha

påverkat innehållet i läroböckerna. Detta för att politiska värderingar inte ska spegla de

slutsatser som förs i uppsatsen, utan fokus läggs istället på olika strukturella och empiriskt

undersökningsbara faktorer. Resultatet i denna uppsats kommer enbart kunna förklara de åtta

undersökta böckernas innehåll, och kan därmed inte säga något om

samhällskunskapsläroböcker allmänt. Att tillägga är också att personliga åsikter och

värderingar hos läroboksförfattaren kan ha haft en avgörande roll för innehållet i läroböckerna

och att detta har speglat resultatet.

4. Beskrivning av klass i läromedel

I denna uppsatsdel kommer jag med strävan på objektivitet redogöra för innehållet i de valda

50 Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber, 2018. 467, 470.

16

läroböckerna utefter årtal. Nedan följer en innehållsnära beskrivning av läroböckerna kopplat

till klass.

4.1 Läromedel på 1960-talet

I boken ”Det svenska samhället” (1962) används klassbegreppet allmänt i flesta avsnitten i

boken. Operationaliseringen av begreppet ”samhällsklasser” sker under kapitlet ”Vårt folk”,

med fyra rubriker, ”Invånarantal och befolkningsutveckling, ”Befolkningsfrågan och

framtiden” samt ”Yrkesfördelning och samhällsklasser”. Under rubriken ”Yrkesfördelning

och samhällsklasser” beskrivs klassbegreppet tillsammans med statistik om fördelningen av

befolkningen efter näringsgren.

Avsnittet ”Yrkesfördelning och samhällsklasser” beskriver klassbegreppet som ett begrepp

med utökad komplexitet som en konsekvens av förändrad samhällsstruktur och ett utökat

antal verksamhetsgrenar som gör att de tidigare benämningarna ”överklass”, ”medelklass”

och ”underklass” inte längre täcker klassbegreppets komplexitet. Istället beskrivs

klassbegreppet enligt de modeller som då användes vid valstatistik och folkräkningar, dvs

socialgrupp 1, socialgrupp 2 och social 3 samt yrkesgrupper. Dessa representerar olika

yrkesnivåer inom samhället utifrån inkomst och position. Modellen kring socialgrupp 1-3

grupperar yrken utifrån inkomst och position, där socialgrupp 1 består av bland annat högre

tjänstemän och godsägare. Socialgrupp 2 består i denna kontext av mellangraderna och yrken

som affärsanställda och lantbrukare, medan socialgrupp 3 främst består av industriarbetare

och lantarbetare. Yrkesgrupperna är en något förenklad modell som användes vid bland annat

folkräkning, detta kan brytas ned i företagare, tjänstemän och arbetare.51

Som ovan nämnt används klassbegreppet frekvent i denna lärobok. I texten används

klassbegreppet genom skildringar om bland annat att de som har det bättre ställt läser fler

böcker än andra samhällsklasser, att det i betydligt större utsträckning är barn till föräldrar ur

socialgrupp 1 (företagare) som tar en gymnasieexamen samt att de som ingår i en lägre

samhällsklass är överrepresenterade gällande brottslighet. Anledningen till varför inte fler

barn ur de lägre socialgrupperna tar en gymnasieexamen beror enligt författaren på att de inte

har tillräckligt stöd hemifrån och därigenom hamnar efter i skolgången.52 Vidare beskrivs

51 Norrman, David & Boalt, Gunnar. Det svenska samhället, 3 uppl. Stockholm: Natur och kultur, 1962, 43-44 52 Ibid, 225, 258, 264

17

klassbegreppet i hög grad kopplat till arbete och utbildning, och där ord som ”arbetare” och

”tjänstemännen” används frekvent. Läroboken beskriver att sönerna i stor grad väljer faderns

arbete och att de fäder med en högre socialgrupp i betydligt större utsträckning ger sina söner

högre utbildning än de fäder av lägre socialgrupp.53 Även i avsnittet som handlar om

fackförbundet används klassbegreppet i stor utsträckning. Författaren beskriver att arbetarna

dominerar fackförbundens verksamhet. Men även en klar differentiering mellan arbetarna och

tjänstemännen, där boken beskriver att tjänstemännen inte ville strejka på grund av att de kom

från samhällsklasser där strejkåtgärder inte var normen, och att i striderna mellan arbetare och

arbetsgivare tog tjänstemännen oftast chefernas parti.54

I boken ”Samhällskunskap för gymnasiet” (1962) behandlas klassbegreppet löpande under en

rad olika rubriksättningar och avsnitt. Mest frekvent används klass inom kapitlen

”Socialkunskap”, ”Folkrörelser och organisationer” samt ”De politiska partierna”. Kapitlet

”Socialkunskap” är det mest centrala avsnittet för klassbegreppet, där klass behandlas

tillsammans med befolkningsfrågan och socialpolitik. I kapitlet finns även en rubrik med

namnet ”Samhällsklasser och yrkesgrupper” där de förklarar vad de menar med

samhällsklasser.

Inom kapitlet ”Socialkunskap” beskrivs klass inledningsvis ur ett historiskt perspektiv, där

författaren först beskriver det förkristna samhället med tre starka samhällsklasser:

hövdingarna, de fria männen och trälarna. Därefter beskrivs industrialismens

samhällsförändring och hur detta förde med sig en Marxistisk klassmodell med en övre-,

medel-, och underklass. Denna modell menar författaren däremot är förlegad i och med

utvecklingen av en bredare medelklass. Istället används även i denna bok socialgrupp 1-3

samt yrkesgrupper som tänkbara modeller för indelning av befolkningen i olika grupper.

Vidare i texten beskriver författaren att klasskillnader alltid har funnits i samhället, och att det

fortfarande finns ”finare” yrken som har större inflytande än andra. Trots att författaren menar

på att det fortsatt finns klasskillnader i samhället i Sverige under denna tid, beskriver han

också att man inte längre kan tala om ett rent klassamhälle. Med detta menar han att det inte

längre finns skarpa linjer mellan samhällsklasserna längre, och detta främst på grund av

inkomstutjämningen. Kvar från klassamhället finns däremot en stark känsla av klass- eller

53 Ibid, 260-262 54 Ibid, 148-151

18

yrkessolidaritet som tas i uttryck genom gemensamma vanor och värderingar.55

Klassbegreppet används även i en rad andra kontexter än just operationaliseringen. Ett område

där klassbegreppet används frekvent är inom avsnittet ”de politiska partierna”. Författaren

beskriver i detta avsnitt bland annat från vilken samhällsklass som partierna har vuxit fram ur.

Högerpartiet menar han har vuxit fram ur småföretagarna, tjänstemän och övriga ”borgare”.

Vidare beskriver han Högerpartiets strävan att föra ett av klassintressen, oberoende politik.56 I

kontrast till detta beskrivs Socialdemokraterna och Kommunisterna som partier som aktivt vill

arbeta för att avlägsna klasskillnader i samhället. Författaren beskriver även att detta har lett

till en stark kritik mot de politiska partierna som för en aktiv politik för att minska

klasskillnaderna. Detta på grund av att många väljare tycker att partierna kämpar för mycket

för klassintressen, och att detta går före intresset att finna lösningar för hela samhället.57

Fortsatt behandlas klassbegreppet främst i anknytning till arbetsmarknaden, inom frågor som

arbetsmarknadspolitik, fackföreningar och utbildning. Ett exempel på detta är att det beskrivs

hur arbetarrörelsen växte fram för att förbättra arbetarnas ekonomiska och politiska ställning.

Ett annat exempel är hur författaren beskriver att staten ska ta sitt ansvar för att även de från

lägre samhällsklasser ska ha möjlighet till eftergymnasial utbildning, men att det trots fortsatt

finns yrken som uteslutande väljer att rekrytera från vissa samhällsklasser.58

4.2 Läromedel på 1980-talet

Läroboken ”Samhällskunskap för vuxna” (1982) innehåller 11 kapitel, varav tre av dessa

behandlar klass på ett eller annat sätt. Detta sker i kapitlen ”Demokrati och diktatur” och

”Organisations-Sverige”. Det finns däremot inget kapitel som enskilt behandlar klass, och det

finns heller inte någon förklaring vad de menar med klassbegreppet i boken. Under

”Demokrati och diktatur” kapitlet behandlas klass under rubriken ”Politiska ideologier” där de

förklarar ideologierna med hänseende på klass. Avsnittet ”Organisations-Sverige” behandlar

klassbegreppet under rubrikerna ”Organisations-Sverige” och ”Intresseorganisationer”.

Som tidigare nämnt förklarar inte författaren vad som menas med klassbegreppet på något

ställe i boken och i jämförelse med böckerna från 1960-talet behandlas klassbegreppet

55 Björkblom, Sixten. Samhällskunskap för gymnasiet, 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1962, 170-172 56 Björkblom, Samhällskunskap för gymnasiet, 22-23 57 Ibid, 26-28 58 Ibid, 134-136

19

betydligt mindre frekvent. I de avsnitt som behandlar klassbegreppet används detta i de flesta

fallen kopplat till arbetsmarknad, ideologier eller de politiska partiernas inställning till klass.

Inom ideologierna nämns klass på så vis att liberalismen inte var knuten till någon

samhällsklass, men att de som sympatiserade med ideologin tillhörde samhällsgrupper som

hade stor politisk makt. Boken ger sedan exempel på yrken där det finns många liberala

sympatisörer, dessa yrken är bland annat affärsmän, vetenskapsmän och jurister. I motsats till

detta nämns socialismen som i stor utsträckning är sammankopplat med arbetarna och

arbetarrörelsen. Här beskrivs Marx som den främsta inspirationskällan inom socialismen.

Marx verk om klassmotsättningar och klasskamp beskrivs som en grundbult i socialistisk

ideologi.59

Utöver ideologierna är även arbetsmarknaden ett centralt avsnitt i benämnandet av klass. Det

handlar då främst om fackorganisationer och om ”arbetarnas” ställning på arbetsmarknaden.

Huvuddelen i kapitlet ”Organisations-Sverige” handlar om fackförbunden och dess

utveckling. Inledningsvis i detta kapitel beskrivs en historisk tillbakablick hur olika

samhällskiktningar har sett ut under åren. De börjar att förklara hur Sverige var ett

bondesamhälle som sedan övergick i industrialisering och massproduktion. Industrialiseringen

menar författarna ledde till enorma klasskillnader mellan de som ägde produktionen samt

kapitalet och ”arbetarna”, detta ledde senare till att arbetarna levde under svåra förhållanden

som resulterade i ett omfattande alkoholmissbruk. Även senare i boken kommer arbetarna

beskrivas i en kontext kopplat till alkoholmissbruk, då att arbetarna satt på krogarna för att

möta arbetskamrater och för att koppla av efter långa arbetsdagar.60 Under resterande avsnitt

om fackförbunden beskrivs dess uppkomst som ett resultat av arbetarklassens kamp mot

kapitalägarna för höjda löner och arbetsvillkor. Andra fackförbund som uppkom var bland

annat tjänstemännens organisation och Saco, medlemmarna i dessa fackförbund beskrivs som

att de lönemässigt tillhörde de övre samhällsklasserna.61

I läroboken ”Världen – vårt samhälle” (1978) finns nio stycken kapitel, varav två stycken

behandlar klass. Dessa är ”Den demokratiska beslutsprocessen” och ”Arbete”. Kapitlet

”Arbete” är det mest centrala och där klass benämns mest frekvent. I kapitlet nämns

59 Isaksson, Lennart & Östlund, Rune. Samhällskunskap för vuxna, 1 uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 1982, 13-14 60 Ibid, 89-90, 109 61 Ibid, 89-93

20

klassbegreppet i olika kontexter under rubrikerna ”Den svenska arbetsmarknaden” och

”Organisationer och lagstiftning”. Inom kapitlet ”Den demokratiska beslutsprocessen” nämns

klass under rubriken ”Demokratibegreppet”.

Gemensamt för de två läroböckerna från 1980-talet är att ingen av dem förklarar

klassbegreppet eller använder någon annan benämning av samhällsgrupperingar utifrån

sociala- eller ekonomiska förhållanden. Klassbegreppet används trots detta inom vissa avsnitt

av boken. Exempel på detta är under rubriken ”Demokratibegreppet”. Författaren diskuterar

att det finns skilda meningar kring demokratibegreppet, och menar vidare på att borgerliga

demokratier i Östeuropa använder sig av en härskande klass, dvs de som äger

produktionsmedlen, och som förtrycker de egendomslösa klasserna. I de socialistiska staterna

i Östeuropa har man istället avskaffat den härskande klassen, eller eliten, och istället använts

sig av en ”folkets diktatur” fram till dess att ett klasslöst samhälle uppstår. Vad man menar

med ”folkets diktatur” utvecklas inte vidare. Inom samma rubrik diskuteras också hur u-

länder blivit självständiga och en ny stat bildats. Många av dessa stater anser inte att det finns

några klasser inom samhället, och accepterar därför inte den marxistiska synen på ”folkets

diktatur”. Marx syn på demokrati återkommer sedan under samma kapitel då Marx menade att

arbetarklassen måste använda sig av revolutionära åtgärder mot det han kallar ”kapitalisternas

diktatur” för att det slutligen ska bli den till antalet största klassen som styr landet.62 Marx

förekommer även under kapitlet om de svenska politiska partierna. Författaren beskriver då

hur Socialdemokraterna och Vänsterpartiet-kommunisternas ideologier utgår från

socialismen, där Marx är en av huvudfäderna. I texten beskrivs då hur den marxistiska

socialismen framhåller klasskampen, dvs kampen om produktionsmedlen, som det mest

centrala. Detta skulle i sin tur leda till ett klasslöst samhälle.63

Utöver demokratidebatten nämns även klassbegreppet frekvent inom kapitlet ”Arbete”.

Inledningsvis i kapitlet beskrivs förhållandet mellan anställda och företagare, och hur man kan

dela upp arbetstagare i ”arbetare” och ”tjänstemän”. Vidare beskriver författaren att det

tidigare var stora skillnader mellan dessa två i fråga om löneskillnader, produktion och

levnadsförhållanden, men att det numera är små skillnader och att dessa skillnader bara verkar

bli mindre. Skillnaden mellan tjänstemän och arbetare under denna tidpunkt menar författaren

enbart är fackligt. Författaren utvecklar sedan detta resonemang med att beskriva att

62 Liljequist, Kurt E. Världen – vårt samhälle, 1, uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel, 1978, 14, 33 63 Ibid, 37

21

”arbetaren” är medlem i fackförbundet Landsorganisationen (LO) och ”tjänstemännen” är de

som är medlem i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).64

4.3 Läromedel på 2000-talet

Klassbegreppet nämns inom de två valda läroböckerna ”Samhälle.nu (2003) och Samhälle.nu

(2004)” i angränsning till kapitlen ”Socialpolitik i Sverige och andra länder”, ”Hälsa och

arbetsliv” och ”Politik i Sverige”. Underrubrik där man skriver om klass i kapitlet

”Socialpolitik i Sverige” är ”Från fattighjälp till föräldraförsäkring”. I ”Hälsa och arbetsliv”

kapitlet behandlas klass under rubriken ”Ökad sjukfrånvaro – varför?”, och i ”Politik i

Sverige” nämns klass under rubriken ”Ideologier och partier”.

I dessa läroböcker används klassbegreppet väldigt varsamt och det finns vidare ingen

förklaring av begreppets innebörd i texterna. Om klass, eller en antydan till klass, nämns sker

detta i angränsning till antingen politik eller ekonomi. Under kapitlet ”Socialpolitik i Sverige”

beskrivs hur socialpolitiken för 100 år sedan var inriktad på de fattigaste i samhället, och att

ålderspension som finns idag, inte var etablerat. I fall av sjukdom fick istället ”arbetarna”

inom vissa yrkesgrupper gå samman för att finna ekonomiskt stöd.65 Förutom i socialpolitisk

kontext förekommer även klassbegreppet inom kapitlet som handlar om ideologier och de

svenska partierna. Än en gång nämns ”arbetarna” som ett centralt begrepp. I kapitlet beskrivs

hur socialismen som ideologi växte fram och hur socialistiska sympatisörer uppmanade

arbetarna att göra uppror mot makteliten. Vidare beskrivs hur det finns två huvudgrenar inom

socialismen, kommunismen och demokratiska socialismen. De demokratiska socialisterna

uppmanade till fredliga verktyg för att bryta överklassens övertag, och att detta sedan skulle

leda till höjd levnadsstandard för resterande befolkning.66

Utöver dessa behandlas även en viss antydan till klasstillhörighet under kapitlet ”Hälsa och

arbetsliv”, då i form av en diskussion om vilka yrkesgrupper som har högst frånvaro från

arbete. I texten nämns ”akademiker” och hur det är vanligare med psykiska besvär hos denna

yrkesgrupp.67

64 Ibid, 138-140 65 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans, Ferrarini, Tommy & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC. Stockholm: Natur och kultur, 2004. 32-33 66 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet A. Stockholm: Natur och kultur, 2003, 32 67 Höglund, Jarlèn, Lind, Ferrarini & Lökholm. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC, 17

22

I läroboken ”Zigma Samhällskunskap A+B+C (2000)” förekommer klassbegreppet i en rad

olika kapital och avsnitt. Boken består av nio kapitel, varav åtta av dessa behandlar

klassbegreppet på olika vis. De kapitel som behandlar klassbegreppet är ”Att studera

samhällskunskap”, ”Kommunikation och påverkan”, ”Ideologier och partier”, ”Statsskick”,

”Resurser”, ”Ekonomi”, ”Arbetsliv” och ”Sociala frågor”.

I det inledande kapitlet ”Att studera samhällskunskap” skriver författaren om hur

samhällskunskapen ibland gör gruppindelningar i studier. I kapitlet presenteras sedan

”samhällsklasser” som en tänkbar grupptillhörighet, efterföljande av olika modeller som

används för att definiera vad ”samhällsklasser” är. Författaren beskriver att forskare brukar

utgå från utbildning, yrke och inkomst när man gör sådana modeller. Därefter presenteras fyra

olika sätt att göra gruppindelningar kopplade till ”samhällsklasser”. Först presenteras

socialgrupp 1-3 som en tänkbar gruppindelning, dessa består då av yrkeskategorier som

företagsledare inom socialgrupp 1, småföretagare inom socialgrupp 2 och arbetare inom

socialgrupp 3. Därefter presenteras en alternativ modell som SCB brukar använda. Dessa är

att samhällsklasser består av ”högre tjänstemän (mer än sex års utbildning efter

grundskolan)”, ”övriga tjänstemän”, ”arbetare med yrkesutbildning” och ”övriga arbetare”.

Detta är en kategorisering som kombinerar utbildning och yrke. Därefter beskriver författaren

den tredje kategoriseringen som består av fackförbundstillhörighet. Inom denna modell

beskrivs kategoriseringen bestående av akademiker, tjänstemän och arbetare kopplat till de

olika fackförbunden dessa är med i. Slutligen presenterar författaren en modell som han

menar på är ålderdomlig, detta är då överklass, medelklass och arbetarklass.68

Utöver operationaliseringen behandlas klass under bland annat kapitlet ”Ideologier och

partier”. I detta kapitel beskrivs först hur de tre stora ideologierna (konservatism, socialism

och liberalism) växte fram i olika historiska epoker, varav den andra epoken bestod av

framväxten för en ny samhällsgrupp utöver arbetarna – medelklassen. Medelklassen beskrivs i

denna aspekt som yrken, exempelvis advokater, lärare och läkare.69 Därefter förklaras

ideologierna, och som i tidigare böcker beskrivs socialismens främsta tänkare som Karl Marx.

Marx idéer presenteras inledningsvis på så sätt att det var produktionsförhållandena som

påverkar vårt tänkande och livschanser och att en människas levnadssätt bestäms av de

68 Bengtsson, Bengt Arne. Zigma samhällskunskap: ABC kurserna. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 2000, 13-14 69 Ibid, 86-87

23

ekonomiska förhållandena. Detta beskrivs ytterligare som att ”Det är inte människors

medvetande som bestämmer deras tillvaro utan omvänt!”.70 Vidare beskrivs Marx tankar som

att det finns en uppdelning mellan en mindre härskande grupp människor och en större

samhällsklass som blir utnyttjade. Den härskande klassen äger produktionsmedlen medan

arbetarna bara har sin arbetskraft, Marx menar med detta att det alltid finns en

klassmotsättning mellan ”utsugare” och ”de utsugna”.71

Behandlingen av klassbegreppet sker även i kapitlet ”Kommunikation och påverkan”. I detta

kapitel beskrivs hur det riskerar att uppstå en informationsklyfta på grund av de förändrade

medievanorna. Tv-vanorna hos ungdomar menar författaren kan bidra till att samhället får en

välinformerad elit, och en stor befolkningsandel som är oinformerade i viktiga frågor som

politik och ekonomi. Detta menar författaren kan skapa nya klassklyftor.72 Kopplat till

informationsklyftorna väljer författaren att lyfta fram olika åsikter om mediernas roll i

samhället. Detta beskrivs som att Sverige går mot ett ”två-tredjedels-samhälle” som i USA

och Storbritannien, där det finns stora ekonomiska klyftor mellan den fattiga tredjedelen och

resterande befolkning. Men istället för att vara ekonomiska klyftor menar författaren att

Sverige går mot ett ”medialt två-tredjedel-samhälle”, där den välinformerade tredjedelen

kommer att dominera och stärka sin makt. Detta beskriver författaren genom ett citat av Harry

Schein – ”Det gamla klassamhället var definierat i ekonomiska termer. Det nya klassamhället

definieras genom TV-konsumtionen… Klasserna tappar ett gemensamt språk, gemensamma

referensramar.”73 Senare i läroboken beskrivs klass i en kontext av klädsel. Författaren

beskriver att förr kunde arbetstagare delas in i två kategorier: arbetare och tjänstemän.

Numera handlar skillnaden mellan arbetare och tjänstemän enligt skribenten om

fackförbundstillhörighet. Däremot menar författaren att man förr kunde se vilka som tillhörde

vilken kategori. ”Arbetare i blåställ jobbade ute i fabriken, medan tjänstemännen i kavaj och

slips satt inne på kontoret”74 Vidare skriver han att det inte är lika lätt idag att se på klädsel

vilka som tillhör vilken kategori, men att det trots detta kan finnas en viss skillnad.75

4.4 Läromedel åren 2018-2019

70 Ibid, 94 71 Ibid, 93-94 72 Ibid, 41 73 Ibid, 77 74 Ibid, 429 75 Ibid, 429

24

”Digilär Samhällskunskap för gymnasiet (2019)” är ett digitalt läromedel av förlaget Natur

och Kultur som behandlar alla gymnasieskolans samhällskunskapskurser. Området ”klass”

behandlas i denna lärobok inom kapitlen ”Vad är min identitet?” och ”Ideologierna”. Under

kapitlet ”Vad är min identitet” finns en rubriksättning som lyder ”Kön, klass, socioekonomisk

grupp” som är central i behandlandet av klassbegreppet. Under kapitlet ”Ideologierna”

redogör författaren för klassbegreppet under rubriken ”Ideologierna – drömmen om ett

drömsamhälle”.

Operationaliseringen av klassbegreppet sker i denna lärobok under rubriken ”Kön, klass,

socioekonomisk grupp”. Författaren beskriver inledningsvis hur klassbegreppet är gammalt

och att vissa tycker att begreppet borde bytas ut mot något mer modernt som speglar

samhället idag på ett bättre sätt. Därefter förklarar författaren den klassiska förklaringen av

klass utifrån inkomst och förmögenhet, dvs under-, medel- och överklass utifrån ekonomiska

förutsättningar. Denna förklaring menar dock författaren är något förenklad och inte

fullständigt korrekt. Fortsättningsvis beskrivs hur Max Weber introducerade ett nytt sätt att se

på klass som inte enbart var ekonomiskt. Hans uppdelning av samhällsgrupper var starkt

influerat av utbildningsnivå. I Webers klassuppdelning var istället yrken där utbildningen var

den viktigaste faktorn central för att dela upp människor i kategorier och för att förstå varför

vissa yrken besitter högre status än andra. I anknytning till Webers teori skriver författaren att

det i dagens samhälle blivit lättare att göra ”klassresor” då man tidigare mer eller mindre blev

infödd i en klass. Detta menar författaren tyder på att utbildning, sociala kontakter och

arbetsuppgifter blivit allt viktigare i bestämmandet av klasstillhörighet.

Som Webers uppföljare beskrivs sedan Pierre Bourdieus teori om klass beroende på vilket

kapital människan innehar. Inledningsvis beskrivs det hur det finns både ekonomiskt och

socialt kapital, under det sociala kapitalet beskrivs även kulturellt kapital. För att illustrera

dessa teorier beskriver författaren hur ”Jenny” som har en medelinkomst ändå når hög status

och på så vis en högre klass genom att ha ett högt kulturellt kapital. Som kulturellt kapital

beskrivs i denna text ett stort kontaktnät, film- och konstintresse, kunskaper om finkultur som

teater och konst samt en exklusiv matvana. Till detta kapitel visas även en bild på en kvinna

och ett barn som bär pälsjackor och till synes dyra kläder. Undertexten lyder ”Kvinnan och

barnet på bilden skulle kunna vara symboler för överklassen. Kan man se på en persons

25

klädsel eller stil vilken klass personen tillhör?”.76 Under kapitlet ”Vad är min identitet”

beskrivs även kulturen som en central del av identiteten. Författaren menar på att kulturen är

det ”limmet som håller samman en grupp eller ett samhälle”. Med kultur menas i detta fall en

samhällsgrupps klädsel, arbete, seder, traditioner och språk som visar på en

grupptillhörighet.77

I läroboken ”Liber Samhällskunskap 123 (2018)” förekommer klassbegreppet under tre av de

sex kapitlen. Detta sker under kapitlen ”Individen och samhället”, ”Demokrati, politik och

statsskick” samt ”Samhällsekonomi och framtida utmaningar”.

Kapitlet ”Individen och samhället” är det avsnitt som förklarar klassbegreppets betydelse och

uppkomst. Inledningsvis förklaras hur alla samhällen har någon form av social skiktning som

också har ett hierarkiskt mönster av status. Efter detta inledande stycke beskrivs

klassbegreppets historia och hur det förr behandlades som över-, medel-, och underklass.

Denna sociala skiktning beskrivs främst som inkomst- och förmögenhetsskillnader, men även

att kulturella skillnader är viktiga i skiktningen. Som exempel på detta ges bildning och smak

som viktiga för bildandet av en grupptillhörighet. Efterföljande rubrik i detta kapitel är

”Bildning och kultur”. Detta innefattar en förklaring av hur bildning, vanor och smak kan

bidra till att uppnå en högre status, som exempel på handlingar och saker som kan bidra till en

högre status nämns mode, musik, litteratur och universitetsutbildningar.78 Till detta avsnitt

förklaras också hur kulturintresse påverkar statusen. Skillnaden i status beskriver författaren

som: ”De med mer kvalificerade arbeten kan då också, något fördomsfullt, tänkas ha mer

kvalificerad eller förfinad smak, medan enklare människor med enklare jobb även föredrar

enklare nöjen”.79 Författaren skriver vidare att genom universitetsutbildningen numera blivit

allt mer vanligt så ökar ”smakens” betydelse för den sociala statusen.80

I kapitlet ”Demokrati, politik och statsskick” förklarar författaren de politiska ideologiernas

historia. Efter att ha förklarat hur nya samhällsklasser växte fram under industrialiseringen

som arbetarklassen, medelklassen och överklassen, väljer författaren att lyfta de kulturella

76 Waldt, Anders. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Stockholm: Natur och kultur,Första utgåva: 2013-08-10 (Revideras löpande), kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp”. https://xn--digilr-fua.se/samhallskunskap-gymnasiet (Hämtad 2019-05-10) 77 Ibid, kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp” 78 West, Daniel & Hedengren, Uriel. Libers samhällskunskap 123. Stockholm: Liber, 2018, 117-118. 79 Ibid, 118 80 Ibid, 118

26

aspekterna av klassbegreppet. I en faktaruta beskriver författaren hur samhällsklasser ofta

refererar till grupper med liknande bakgrund och ekonomisk ställning, men att man också kan

mena i social och kulturell bemärkelse. Fortsatt beskriver författaren hur en person från en

viss ekonomisk bakgrund har attityder, åsikter och uppfattningar som fortsatt efterlevs efter

dess att personen uppnått en högre ekonomisk status. Detta beskrivs som ”klassmedvetande”

eller ”klassbakgrund”.81

Inom det ekonomiska avsnittet av boken förekommer än en gång Marx som en central

tänkare. I detta avseende handlar det om Mark kritik av kapitalismen, och hur det

kapitalistiska systemet bidrar till att personer som inte äger några viktiga resurser tvingas sälja

sin arbetskraft till företagets ägare, kapitalisten.82

5. Analys av klassbegreppets förändring i läromedel

I denna del av uppsatsen kommer analyseringen av läromedlen äga rum. Analysen kommer

ske med utgångspunkt i den metod jag valt, teorierna och de analysfrågor jag presenterat

tidigare. Som hjälpmedel i min analys kommer jag att använda innehållet i tabell 1 för att

särskilja de olika teorierna. Utöver detta har även kategorin ”historiskt” lagts till för att

särskilja när läroböckerna skriver om klassbegreppet som något förlegat och inaktuellt, genom

att detta särskiljs får man en mer rättvis bild av hur klassbegreppet framställs under just den

tidpunkten. Efter analyseringen av resultatet sattes texterna in i de tillhörande facken i tabell 2

för att illustrera en samlad bild av analysen.

I tabell 2 beskrivs klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistiskt synsätt i

läromedel, utifrån genomgången ovan. Det är uppenbart att synen på klass på flera sätt har

förändrats i läromedel. Nedan följer en analys av hur förändringen har tagits i uttryck.

81 Ibid, 171-172 82 Ibid, 561

27

Tabell 2: Klassbegreppets huvuddrag utifrån ekonomisk och kulturalistisk synsätt i

läromedel, 1960-2019

Klassbegrepp Läromedel

1960-talet

Läromedel 1980-

talet

Läromedel 2000-

talet

Läromedel 2018-

2019

Ekonomiskt

Strukturellt synsätt X X

Produktionsförhållande

i bestämmandet av

klass

X X X

Yrket bestämmande av

livschanser

X X

Historiskt X X X X

Kulturellt

Klassmedvetenhet X X

Utbildning central för

att uppnå status och

bestämmandet av klass

X X X

Klass tas i uttryck

genom traditioner,

idéer och livsstilar

X X X

Kulturellt kapital som

visar på

grupptillhörighet.

X X

Klass uppstår genom

kollektiva handlingar.

X X

Konstruktivistiskt

synsätt på klass.

X X

Historiskt X

Gemensamt för hur läromedel från 1960-talet väljer att framställa klassbegreppet är att det i

stor utsträckning sker i ekonomisk bemärkelse, både i operationalisering och i kontext.

Läroböckerna använder samma definition av ”samhällsklasser”. De väljer att lyfta fram de två

mått som var mest centrala vid denna tidpunkt för att kategorisera medlemmar utifrån sociala-

och ekonomiska förhållanden, dessa två är socialgrupp 1-3 och yrkesgrupper. Båda

28

modellerna har en tydlig ekonomisk utgångspunkt då de i hög grad handlar om vilket yrke

man har, vilken status detta yrke har i samhället och hur man i sitt yrke står i förhållande till

produktionen. Modellerna rymmer såvida den ekonomiska förklaringen av klass om yrkets

bestämmande av livschanser samt att produktionsförhållandet är centralt för att förstå

klassbegreppet.

Fortsatt beskriver både ”Det svenska samhället (1962)” och ”Samhällskunskap för gymnasiet

(1962)” klass som något deterministiskt. I texten ”Det svenska samhället” beskrivs bland

annat att sönerna i hög grad väljer faderns arbete och att barn ur de lägre socialgrupperna

gallras ut i utbildningssystemet på grund av bristande stöd hemifrån. Även i läroboken

”Samhällskunskap för gymnasiet (1962)” lyfts en något förbestämd syn på klass och

klassbeteende, däribland förklaringen att vissa yrken väljer att enbart rekrytera från vissa

samhällsklasser. Detta faller under den ekonomiska benämningen av klass där man har en mer

strukturell syn på samhällsfenomen. Arbetarklassbarnen kommer att välja klassiska

arbetarjobb och inte utbilda sig vidare för att det finns en struktur i samhället som leder dem

åt det hållet. Utgallringen i utbildningen på grund av bristande stöd hemifrån kan också ses

som en strukturell förklaring till hur klass reproduceras. Enligt det strukturella synsättet finns

det både en inre och yttre struktur som i hög grad blir avgörande för en människas val av yrke

och utbildning83, och om inte arbetarklassbarnet får tillräckligt stöd för att studera vidare eller

klättra inom yrkeslivet kommer klassberättelsen fortsatt att återupprepas.

Även om läroböckerna från 1960-talet har en tydlig ekonomisk utgångspunkt i hur de skriver

om klassbegreppet finns det fortsatt en viss antydan till ett kulturalistiskt synsätt på klass. I

boken ”Samhällskunskap för gymnasiet (1962)” argumenterar författaren för att klassamhället

är dött, det som finns kvar är ett klassmedvetande som tas i uttryck genom gemensamma

värderingar och vanor. Denna förklaring ligger i linje med E.P Thompsons kulturalistiska

förklaring av klassbegreppet som att det är något som sker inom en grupp människor med

gemensamma erfarenheter, och tas i uttryck genom olika idéer (värderingar) och traditioner

(vanor).84

Gemensamt för de undersökta läroböckerna från 1980-talet och som särskiljer dessa från

1960-talets texter är att författarna inte förklarar klassbegreppet och vad som menas med detta

83 Crompton. Klass och stratifiering, 46-47 84 Ibid, 71

29

någonstans i böckerna. Anledningen till detta kan vara många, men min teori är att

inkomstskillnader under 1980-talet hade nedgått till väldigt låga nivåer i jämförelse med

tidigare85, och att detta bidrog till att klass i de ekonomiska termerna inte var ett lika stort

samhällsproblem som tidigare. Samtidigt hade inte de kulturalistiska förklaringarna av klass

fått sitt genombrott, vilket lämnade författarna utan någon vidare lämplig ekonomisk eller

kulturalistiskt förklaring.

Vidare kan man avläsa av rubriksättningen i de båda böckerna att klassbegreppet fortsatt

behandlas främst under ekonomiska förhållanden. I boken ”Världen – vårt samhälle (1978)”

är klassbegreppet centralt under rubriken ”Arbete”, och i läroboken ”Samhällskunskap för

vuxna (1982)” behandlas klassbegreppet under rubriken ”Organisations-Sverige” där de

använder klassbegreppet kopplat till de olika fackförbunden. Klassbegreppet är därmed

fortsatt något som främst behandlas inom arbetsmarknadsområdet. Gemensamt för dessa

böcker är också att de behandlar klass i förhållande till produktionsförhållandet på olika vis. I

boken ”Samhällskunskap för vuxna (1982)” sker detta som en historisk tillbakablick om hur

det tidigare har varit stora klasskillnader mellan de som äger produktionen samt kapitalet och

arbetare, medan det i ”Världen – vårt samhälle (1978)” beskrivs som att det fortsatt i andra

delar av världen finns härskande klasser som äger produktionen och som utnyttjar de

egendomslösa. Marx verk och marxistisk teori återkommer därmed i båda läroböckerna från

1980-talet men med olika fokus.86

En påtaglig skillnad mellan dessa två läroböcker är att ”Världen – vårt samhälle (1978)” lyfter

fram resonemang som kan kopplas till klassbegreppets dödförklaring, dvs antydan att

klassbegreppet numera är föråldrat eller irrelevant. Detta genom att nämna att många nyblivna

stater menar att det inte finns klasskillnader inom landet, men också att skillnaden mellan

arbetare och tjänstemän i form av löner, produktion och levnadsförhållande numera är

förlegat. Som tidigare diskuterat i urvalsdelen av uppsatsen var toppinkomsterna och Gini

koefficientvärdet som lägst under 1980-talet.87 De låga inkomstskillnaderna i Sverige under

denna tidpunkt kan ha en bidragande faktor till bristen på operationalisering och hur man

skriver om klass som något i dåtid. Detta kan man se i båda böckerna, hur klass och skillnader

85 Nationalencyklopedin, inkomstfördelning. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-20) 86 Holgersson. Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv, 19-20. 87 Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017.

30

i ekonomisk- och sociala förhållanden beskrivs som något i dåtid i en rad exempel, däribland

fackföreningarnas framväxt. Med den minskade ekonomiska skillnaden i landet finns det en

möjlighet att författarna hade en syn på klass som något omodernt och föråldrat, och att detta

bidrog till den minskade uppmärksamheten för klassbegreppet.

Inom 2000-talets läroböcker finns en klar skillnad mellan dessa två böcker i vilken

utsträckning man väljer att behandla klassbegreppet. Detta visar på en stor variation beroende

på författare om klass ska vara en central del av innehållet. ”Samhälle.nu (2003-2004)”-

böckerna uppvisade en begränsad behandling av klassbegreppet, och där klass nämndes var

detta främst i ekonomisk bemärkelse. Detta tog sig i uttryck genom bland annat att författaren

beskrev hur ”arbetarnas” levnadsförhållanden var på 1900-talets början, men även hur

socialismen växte fram som ett sätt för ”arbetare” att bryta sig loss från överklassen och öka

sin levnadsstandard. Författaren fokuserade därmed främst på den Marxistiska definitionen av

klass genom att yrket påverkar vilken standard människan lever under. Att det finns en

struktur som gör att ”arbetarna” måste bryta sig loss för att öka sin levnadsstandard visar även

på ett strukturellt synsätt på klass. I denna mening måste det ske en strukturförändring för

ökad levnadsstandard och att göra en ”klassresa” nämns inte som alternativ.

I läroboken ”Zigma A+B+C (2000)” behandlades istället klass mer djupgående med

definitioner, och majoriteten av kapitlen nämnde klassbegreppet. Definitionerna rymde både

kulturalistiska och ekonomiska drag. I 1960-talets läroböcker användes liknande definitioner

på klass som i denna bok, förutom att utbildningsgrad numera är en central del i många av

dessa definitioner. Detta tyder på att hur man väljer att definiera klassbegreppet har gått mot

en mer kulturalistisk karaktär som belyser utbildningens vikt för vilken samhällsklass

människor tillhör. Utöver operationaliseringen av klassbegreppet kvarstår fortsatt en

ekonomisk syn på klass. När man i läroboken skriver om hur nya samhällsklasser uppstod

historiskt syftar man till att förklara uppkomsten av nya yrkesgrupper, författaren väljer

därmed att i denna aspekt likställa samhällsklasser med yrkesgrupper. En central del i

läroboken som kan kopplas samman med den ekonomiska synen på klass är även förklaringen

av Marx idéer. Här förklarar man att Marx menar att produktionsförhållandena bestämmer ens

klasstillhörighet och levnadsförhållande, och att det är i vilken tillvaro människan lever som

bestämmer klassmedvetandet. Marx beskriver också hur det alltid kommer finnas en

klassmotsättning mellan ”utsugare” och ”utsugna”. Detta kan ses som ett strukturellt synsätt

på klassbegreppet då det är rådande strukturer som påverkar hur klasstillhörigheten bestäms,

31

reproduceras och tas i uttryck.

Utöver den ekonomiska synen på klass förekommer även ett kulturalistiskt perspektiv som

kan kopplas samman med främst Bourdieus teori. Att författaren menar på att en

informationsklyfta håller på att uppstå som liknar USA:s ”två-tredjedels-samhälle” som i sin

tur kommer skapa nya klassklyftor kan anknytas till Bourdieus resonemang kring det

kulturella kapitalet, och då främst den förkroppsligade formen av kapital. Enligt Bourdieus

teori kan bildning vara en form av kapital som påverkar människors möjligheter och

livschanser, samt att detta gör att vissa får fördelar gentemot andra i livet. Författaren i

läroboken beskriver precis som Bourdieu en oro över att bildningen i samhället kommer bidra

till nya klassklyftor. Därmed intar författaren ett kulturalistiskt perspektiv på klass, men även

ett konstruktivistiskt synsätt på klassbegreppet genom att hävda att klass och klasskillnader är

något som skapas och inte strukturellt förutbestämt. I enlighet med Bourdieus teori nämner

även författaren att man på klädsel kunnat se vilka som tillhörde arbetare och tjänstemän,

något som Bourdieu menar på är den materiella formen av kapital som visar på en

grupptillhörighet.88

Gemensamt för de två böckerna från åren 2018-2019 är att de har en tydlig kulturalistisk

utgångspunkt i hur de framställer klassbegreppet, och att när det handlar om ekonomiska

aspekter som exempelvis produktionsförhållande i bestämmandet av klass, sker detta i en

dåtida kontext. Det enda som kan härledas till den ekonomiska synen på klass är att i boken

”Libers Samhällskunskap 123 (2018)” beskriver hur de med kvalificerade yrken har förfinad

smak, och att detta är viktigt hur en människas livschanser tas i uttryck. Detta kan dock ses

som en kombination av de ekonomiska- och kulturalistiska perspektiven.

Det kulturalistiska perspektivet på klass tas inledningsvis i uttryck i den digitala läroboken

”Digilär Samhällskunskap för gymnasiet (2019)” genom att lyfta fram Bourdieus teori om det

kulturella kapitalet som avgörande för bestämmandet av klass. Även i boken ”Liber

samhällskunskap 123 (2018)” förklaras hur ”smakens” betydelse har stigit i förhållande till

inkomst- och förmögenhetsskillnader. Båda böckerna väljer därför i operationaliseringen av

klassbegreppet förflytta sig mer mot en kulturalistisk förklaring. En annan gemensam

ståndpunkt som författarna lyfter i bestämmandet av klass är det kulturella kapitalet, såsom

88 Bourdieu. The forms of capital, 48-50

32

bildning, musik och konst. Detta är exempel på vad Bourdieu kallar den förkroppsligade- och

objektformen som påverkar personens klasstillhörighet.89 Utöver det kulturella kapitalet visar

även författarna på en viss konstruktivistisk syn på klass. I ”Digilär Samhällskunskap för

gymnasiet” beskrivs hur Jenny trots sin inkomst, genom det kulturella kapitalet, kan uppnå en

högre status och klass. I boken ”Liber samhällskunskap 123” beskrivs det konstruktivistiska

synsättet på så vis att bildning, vanor och smak kan bidra till en högre status. Detta hänvisar

till konstruktivismens syn på verkligheten som något som sker i det kollektiva handlandet och

interaktionen. Genom att erhålla en viss smak och vana menar författarna att människan kan

klättra i klass. Klass är på så vis enligt detta något som sker i samhället och mellan människor,

och bestämmandet av klass följer därmed mer det som är ”trendigt” än att det ska vara en

strukturell företeelse.

6. Sammanfattande diskussion

Utifrån de två valda teoretiska utgångspunkterna kulturalistiskt och ekonomiskt har denna

uppsats syftat till att redogöra och analysera förändringen i framställandet av klass i

Samhällskunskapsläroböcker från 1960-talet fram till idag. Utifrån det analyserade materialet

går det att utläsa att det skett en kulturalistisk vändning i hur man väljer att framställa klass.

1960-talets läroböcker hade under operationaliseringen av klassbegreppet en tydlig

ekonomisk ståndpunkt där kategoriseringen av samhällsmedlemmar utgick ifrån Socialgrupp

1-3 och yrkesgrupper. Båda måtten utgår ifrån vilket yrke människor har och hur detta yrke

står i förhållande till produktionen. 20 år senare, i 1980-talets läroböcker, kan vi istället se att

klassbegreppet har tappat i betydelse i läroböckerna. De två läroböckerna från denna tidpunkt

väljer att inte operationalisera klassbegreppet, och båda böckerna behandlar klassbegreppet

väldigt återhållsamt. I de kontexter där det finns en antydan till klass sker detta i förhållande

till arbetsmarknaden och i en klar ekonomisk bemärkelse. Under 2000-talets läroböcker kan vi

se en viss förflyttning mot ett kulturalistisk förklaring av klassbegreppet. I boken ”Zigma”

från år 2000 beskrivs kategorisering av samhällsmedlemmar dels som Socialgrupp 1-3 som

har en tydlig ekonomisk utgångpunkt genom att kategoriseringen består av yrkeskategorier.

Däremot väljer läroboken även att lyfta SCB:s kategorisering som utgår från utbildningsnivå,

vilket är en del av det Bourdieu kallar för kulturellt kapital och som påverkar vilken

klasstillhörighet en människa innehar. Den kulturalistiska vändningen blir än tydligare i 2018-

2019 års läroböcker under operationaliseringen. Båda böckerna lyfter vikten av kultur i

89 Ibid, 48-50

33

bestämmandet av grupptillhörighet, och hur ”smaken” alternativt det kulturella kapitalet har

stigit i betydelse i förhållande till inkomst- och förmögenhetsskillnader. Hur läroböckerna har

valt att förklara klassbegreppet har på så vis gått från en renodlad ekonomisk förklaring till att

under dagens läroböcker i betydligt större omfattning lyfta kulturen som väsentlig i

bestämmandet av klass.

Utöver operationaliseringen kan man även avläsa att innehållet i läroböckerna har drivits mot

ett mer kulturalistiskt innehåll. Under 1960- och 1980-talets läroböcker diskuterades klass

nästan uteslutande kopplat till socialpolitik, ideologier, politik samt arbetsmarknaden. 2000-

talets läroböcker behandlas klassbegreppet fortsatt i stor utsträckning inom avsnitt kopplat till

politik och arbetsmarknad, men man kan även se en viss förändring genom bland annat att

klassbegreppet behandlas under avsnitt som handlar om kommunikation. I 2018-2019 års

läroböcker kan man se att ett nytt avsnitt blir centralt för behandlandet av klassbegreppet,

detta är kapitel som handlar om människans identitet kopplad till samhället.

Den kulturella vändningen i läroböckerna kan antas hänga samman med flera faktorer. Den

förändrade samhällsstrukturen från 1960-talet och framåt med en ökad medelklass skapade en

debatt om klass i den marxistiska bemärkelsen fortsatt var relevant, och vad som isåfall skulle

ersätta denna förklaring. Debatten som startade på 1980-talet och som genom E.P Thompsons

verk fick en mer kulturalistisk utgångspunkt gjorde att den akademiska debatten kring

klassbegreppet ändrade riktning. I resultatet kan man avläsa att läroboksförfattarna i stor grad

följer den akademiska debatten genom att under 2000-talet och framåt lägga större vikt vid

kulturens betydelse för klass, vilket även besvarar min fråga i inledningen om huruvida

läroboksförfattare påverkas av den debatt som förs. Detta tar sig i uttryck genom att innehållet

i dessa läroböcker uppnår betydligt fler kulturalistiska kriterier än de tidigare läroböckerna (se

tabell 2). En annan faktor som ter sig något motsägelsefull är utvecklingen av ekonomiska

skillnader inom Sverige. Under tider där de ekonomiska klyftorna i samhället var stora

behandlades även klassbegreppet mer frekvent, och den minskade ekonomiska ojämlikheten

under 1980-talet kan vara en bidragande faktor till klassbegreppets minskade betydelse i

läroböckerna under denna tidpunkt. Att vi har sett en kulturalistisk vändning med utökad vikt

på konstruktivismen och det kulturella kapitalets betydelse för klasstillhörighet sedan 2000-

talets början blir däremot svårförklarligt om vi ser på de ökade ekonomiska skillnaderna i det

svenska samhället. I dessa fall kan nog den rådande akademiska debatten haft större inverkan

på läroböckernas utformning. Viktigt att tillägga är däremot att resultatet kan ha styrts av

34

författaren/förlagets egna åsikter. Resultatet har även visat på att det kan finnas stor skillnad

mellan två läroböckerna trots att de är från samma tidpunkt, detta gör att resultatet kan ha

påverkats av en rad andra faktorer än de jag ovan diskuterat.

En fråga som föreliggande uppsats anser viktig, men som inte undersökts, är hur den statliga

granskningen av läromedel fram till 1990-talet eventuellt kan ha påverkat hur man väljer att

framställa ett begrepp som klass i läroböckerna. Klass är som tidigare diskuterat ett begrepp

med en tydlig politisk utgångspunkt och där den historiska höger-vänsterskalan i stor

utsträckning delats gällande frågan om sociala- och ekonomiska skiljelinjer i samhället. En

tänkbar uppföljning till denna uppsats är därför att undersöka hur framställningen av klass i

läroböcker har påverkats av de parti/partier som suttit vid makten och som därmed varit

ansvarig för granskningen.

Utifrån frågeställningen ”Hur har framställningen av klass utvecklats över tid i

Samhällskunskapsläroböcker från 1960-talet fram till idag?” har min undersökning syftat till

att beskriva och analysera hur klassbegreppet har framställts i läroböcker över tid. Slutligen

går det att utläsa att läroböckerna har gått från en mer ekonomisk förklaring av klass till att

både i innehåll och operationalisering börjat röra sig mot en mer kulturalistiskt perspektiv på

klass. Innehållet i läroböckerna från 2000-talet och framåt uppvisar majoriteten av de kriterier

som sattes upp för det kulturalistiska perspektivet (se ”sammanfattande tabellredovisning av

resultat”) vilket visar på en tydlig vändning från de tidigare läroböckerna. Påverkan på

innehållet har diskuterats utifrån en rad olika faktorer. Den mest tydliga påverkan på

innehållet i läroböckerna är den akademiska debatten som fördes under de valda tidpunkterna.

Detta blir tydligt när man jämför 1960-talets innehåll mot de läroböcker som publicerades

2018-2019. På 1960-talet dominerade den ekonomiska förklaringen av klass inom

forskningen, vilket tydligt avspeglar läroböckernas innehåll. De läroböcker som publicerades

efter att den akademiska debatten om klass hade rört sig mot en mer kulturalistisk prägel,

uppvisar också ett betydligt mer kulturellt betonat innehåll kopplat till klass.

Således uppvisar resultatet i denna uppsats att den kulturella vändningen numera är ett faktum

i läroböckerna i Samhällskunskap. Mycket har hänt sedan Marx verk utkom, och kanske har

den massiva samhällsförändringen gjort att en av de mer inflytelserika tänkarna i modern

historia, numera ter sig omodern.

35

Referenslista

Ahrne, Göran, Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkon. Klassamhällets förändring, 4 uppl. Lund: Arkiv förlag,

2018. https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2019/01/klassam.pdf (hämtad 2019-05-16

Atkinson, A.B. & Piketty, Thomas. Top Incomes: A Global perspective. Oxford: OUP Oxford, 2010, 329-330.

http://books.google.se/ (Hämtad 2019-05-16)

Bengtsson, Bengt Arne. Zigma samhällskunskap: ABC kurserna. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 2000.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Björkblom, Sixten. Samhällskunskap för gymnasiet, 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1962.

Bourdieu, Pierre. The forms of capital. I Richardson J. G. Handbook of theory and research for the sociology of education, New York: Greenwood, 1986. Broady, Donald. Sociologi och epistemologi, 2 uppl. HLS förlag: Stockholm, 1991. Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder, (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber, 2018. Clark, Terry Nichols & Lipset, Seymour. Are social classes dying? International Sociology. Vol 6, nr 4, 1991: 397-398 Crompton, Rosemary. Klass och stratifiering, 1. uppl. Stockholm: Liber, 2014. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. Kulturanalyser, 2 uppl. Malmö: Gleerups, 2001. Englund, Boel. Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige 1999, vol. 4, nr 4, 331. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927 (Hämtad 2019-05-17) Esaiasson, Peter. Metodpraktikan, 3 uppl., [rev] uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2007. Holgersson, Ulrika. Klass. Feministisk och kulturanalytiska perspektiv, 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2011. Holmén, Janne Sven-Åke. Den politiska läroboken – Bilder av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Stockholm: Uppsala universitet, 2006, 23-24 Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans, Ferrarini, Tommy & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet BC. Stockholm: Natur och kultur, 2004. Höglund, Björn, Jarlén, Leif, Lind, Hans & Lökholm, Andreas. Samhälle.nu. Samhällskunskap för gymnasiet A. Stockholm: Natur och kultur, 2003. Isaksson, Lennart & Östlund, Rune. Samhällskunskap för vuxna, 1 uppl. Stockholm: Natur och Kultur,

36

1982 Liljequist, Kurt E. Världen – vårt samhälle, 1, uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel, 1978. Marx, Karl & Engels, Friedrich. Till kritiken av den politiska ekonomin. I Karl Marx Texter i urval. Stockholm: Ordfront, 2003. Moore, Robert. Capital. I M. Grenfell (Ed) Pierre Bourdieu: Key Concepts, New York: Routledge, 2014. Nationalencyklopedin, Almqvist & Wiksell Förlag AB. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/almqvist-wiksell-förlag-ab (hämtad 2019-05-13) Nationalencyklopedin, inkomstfördelning. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstfördelning (hämtad 2019-05-15) Nationalencyklopedin, klass. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klass (hämtad 2019-05-10) Nationalencyklopedin, läromedelsgranskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning (hämtad 2019-05-10) Nationalencyklopedin, strukturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strukturalism (hämtad 2019-05-15) Nordic Council of Ministers. Increasing income inequality in the Nordics. 2018, 19. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-05-15) Norrman, David & Boalt, Gunnar. Det svenska samhället, 3 uppl. Stockholm: Natur och kultur, 1962. Olin Erik, Wright. Approaches to class analysis, 1 uppl. New York: Cambridge University press, 2005. Oxfam. Wealth: Having it all and wanting more. 2015, 2. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/ib-wealth-having-all-wanting-more-190115-en.pdf (Hämtad 2019-05-15)

Pakulski, Jan & Waters, Malcolm. The death of class, uppl. 1. London: SAGE Publications Ltd, 1996.

Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund? 2006. Hämtad från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf

Skolverket. Ämnesplan – Samhällskunskap. Hämtad från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm

%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor1

37

Statistiska centralbyrån. Gini-koefficient 1975-2017. 2019. https://www.scb.se/hitta-

statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-

skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/ (Hämtad

2019-05-15)

Statistiska centralbyrån. Socioekonomisk indelning (SEI). 2019.

https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/

(hämtad 2019-05-16)

Statistiska centralbyrån. Yrkesregistret med yrkesstatistik 2016. 2018.

https://www.scb.se/contentassets/ae540cb0a7a0409fa223ca872f68fe90/am0208_2016a01_sm_am

33sm1801.pdf (hämtad 2019-05-16)

Thompson, Edward Palmer. The Making of the English Working Class, 1 uppl. London: Gollancz, 1963.

Utbildningsdepartementet. Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om

läromedelsmarknaden. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ds U 1980:4), 1980.

Waldt, Anders. Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Stockholm: Natur och kultur, Första utgåva:

2013-08-10 (Revideras löpande), kapitel ”Kön, klass, socioekonomisk grupp”. https://xn--digilr-

fua.se/samhallskunskap-gymnasiet (Hämtad 2019-05-10)

Wenneberg, Søren Barlebo, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2. uppl.,

Malmö: Liber, 2010, 10–12

West, Daniel & Hedengren, Uriel. Libers samhällskunskap 123. Stockholm: Liber, 2018.