grundvatten i sverige förekomst och nyttjande jakob levén

Grundvatten i Sverige -förekomst och nyttjande

Jakob Levén, SGU

Grundvatten idag och imorgon SGU 14-15 november 2011

Sveriges geologiska undersökning, SGU

Är den statliga myndighet

som svarar för frågor som rör berg,

jord & grundvatten

Därför finns SGU!

• Ta fram information som samhället behöver

• Kartlägger Sveriges geologi

• Informationen används som underlag för bland annat:

• Samhällplanering

• Miljöövervakning och miljövård

• Dricksvattenförsörjning

Här finns SGU (antal anställda)

Uppsala 205 Göteborg 15 Lund 12 Luleå, Falun 9 Malå 16 Stockholm 10 Totalt ca 270

Stockholm

Malå

Uppsala

Lund

Luleå

Göteborg

Falun

SGUs roll i grundvattenfrågor

• vara expertmyndighet i grundvattenfrågor

• tillhandahålla ett hydrogeologiskt

planeringsunderlag

• arbeta strategiskt med hydrogeologiska

frågor, till exempel inom Miljömålsarbetet

och vid genomförandet av EU:s

ramdirektiv.

Grundvatten av god kvalitet

SGU ansvarar för

miljömålet

Grundvatten av god

kvalitet. Där ingår

också målet att

bevara naturgrus-

förekomster.

Vi har ansvar för att sanera

förorenad mark

• där staten har det direkta

ansvaret

(statlig förorenare som inte längre

finns)

• i stället för kommun som själv

inte kan ansvara för saneringen.

Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

1, 2 miljoner haregen brunn

2/3 bergborrade1/3 grävda

8 miljoner harkommunalt vatten

3/5 ytvatten1/5 grundvatten med inf.1/5 grundvatten

1783 kommunala grundvattentäkter

• 1460 ordinarie

• 150 ordinarie & reserv

• 106 reserv

• 17 säsong

• 50 vet ej

SGUs vattentäktsarkiv (DGV)

Andel av kommunala grundvattentäkter Andel av vattenuttag

33%

10%

8%3%

38%

8%

berg

både berg och jord

friktionsjord under

finkorniga jordarter

morän

sand och grus

vet ej

9%

5%

14%

1%

67%

4%

Viktiga grundvatten-områden enligt SGUs regionala kartering

Grundvattenkartor

Lokal (kommun) skala 1:50 000

Regional (län) skala 1:250 000

Nationell

skala 1:1 miljon

Jordarter

Svallsand Lera Sand o grusåsar Morän

Jordarter på djupet

Lundin 1988

100 m

Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?

• Stor vattentäkt 1100 MSEK

• Mindre vattentäkt 100 MSEK

• Stora samhällskostnader vid störningar 100-500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

- Värdering av grundvattenmagasin, i förhållande till andra

Grundvattenmagasinets totala

värde, i relation till övriga

grundvattenmagasin Egenvärde

In Situ-värde

Utvinnings-värde

Exempel på pågående arbete på SGU

Grundvatten-

magasinets totala

värde, i relation till

övriga

grundvattenmagasin

Egenvärde

In Situ-värde

Livsmiljö för växt- och djurliv

För markstabilitet (undvika sättningar)

Utgöra recipient för t.ex. spillvatten

Förhindra saltvatteninträngning Utvinnings-

värde

Dricksvatten

Geoenergi (energi-lager + geotermi)

Naturgrus

Bevattning

Grundvattenmagasinets totala värde, i relation

till övriga grundvattenmagasin

Egenvärde

In Situ-värde

Utvinnings-värde Dricksvatten

Samhällets behov av dricksvatten

Magasinets förutsättningar att utgöra en resurs för

dricksvattenförsörjning

Vattenförsörjningsplanering

Grundvattenmagasinets värde som dricksvattenresurs = behov + förutsättningar

Vilka faktorer påverkar ett grundvattensmagasins värde?

• Behovet av dricksvatten i magasinets närhet

• Uttagsmöjlighet

• Lämplighet för konstgjord infiltration

• Sårbarhet/Risker

• Grundvattnets naturliga kvalitet

• Alternativa magasin..

Exempel på delresultat - Sårbarhet

Befolkningstäthet Tätorten buffras 1 meter/person För Uppsala där buffergränsen sätts till 3 mil

Hur kan klimatet förändras i Sverige, och hur påverkar det grundvattnet?

Scenario:

Temperaturen ökar: Direkt koppling till snösmältning

Nederbörd: Förväntas öka 5-25%, torrare somrar

Havsnivåförändring: Kan få betydelse i södra Sverige, i norr uppvägs den av landhöjningen

Nivåförändringar month

month

month

month

A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km

Möjlig konsekvenser vid förändrade nivåer

• Förändringar i grundvattnets flödesriktningar

• Ändrat utbyte mellan grund- och ytvatten

• Förlängda odlingsperioder ökat användande av bekämpningsmedel

• Längre perioder utan återfyllnad av grundvattenmagasinen

Till sist..

• Hur ska vi på bästa sätt skydda och värdesätta vårt grundvatten?

• Hur motiverar vi kostnaderna för skydd och planering av något vi inte ser och inte använder?

• Hur kan SGU bättre nå ut med geologisk kunskap och dataunderlag för att hjälpa till i detta arbete?

Ingbokällorna avger 50 l/s dvs. 4 miljoner liter varje dygn …