geografi 4-6 4-6 introduktion.pdf · baksida: bilder från sidorna 17, 51 och 107 boken är skyddad...
Post on 08-Oct-2020
1 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Geografi
Jan WiklundTomas Torbjörnsson
Capensis förlag ab
4-6grundbok
Capensis förlag ABFalköping
www.capensis.see-postadress: info@capensis.se
© 2015 Limnea utbildning AB, Tomas Torbjörnsson och Jan Wiklund
ISBN-13:978-91-85887-75-0
Första upplagan 2015Sjätte tryckningen 2020
Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad
Redaktör och grafik:Jan Wiklund
Teckningar:Amanda W Zimonyi
Framsida: Pyrenéerna, Anders Jensen
Baksida: Bilder från sidorna 17, 51 och 107
Boken är skyddad av upphovsrättslagen.
Språkgranskning Elin Herrmann
Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Kristin Nyström, Karl-Erik Perhans,
Lisa Sjöström Wallin och Tilda Wiklund
Specialpedagogisk granskning Magnus Persgården
Till elever, föräldrar och lärareCapensis läromedel i Geografi 4-6 består av tre delar: grundbok, övningsbok och lärarbok. Vi som har skrivit läromedlet har utgått från tre principer - att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå.
Att följa kursplanenJämför gärna grundbokens innehåll med kurs-planen i geografi och kommen tarmaterialet till kursplanen. Författarnas ambition är att boken ska tydliggöra kopplingen mellan geografiämnets syfte och det centrala innehållet.Med bokens hjälp ska eleverna förhoppningsvis
lättare kunna utveckla de fyra förmågorna som anges i kursplanen.
• Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och för-ändrar livsmiljöer i olika delar av världen.
• Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur.
• Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier och metoder.
• Värdera lösningar på olika miljö- och ut-vecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Kunskapsområdet Livsmiljöer ger förutsättning-ar för att utveckla de två första förmågorna. Den tredje förmågan återspeglas i Geografins metoder, begrepp och arbetssätt och den fjärde förmågan un-der rubriken Miljö, människor och hållbarhetsfrågor.
En tydlig strukturBoken är uppdelad efter kursplanens tre kunskaps-områden. Till varje kunskapsområde finns ett visst antal kapitel. Kapitlens namn visar tydligt vilket centralt innehåll som behandlas. När boken är uppbyggd på det här sättet kan elever, vårdnads-havare och lärare lättare se vad i kursplanen som tas upp.
Enkelt att förståVi som har författat boken använder oss av ett be-gränsat antal nya begrepp, vilket gör det enklare för eleverna att i ett första skede se olika sammanhang.Vår strävan är också att ”öka innehållet av geo-
grafi” i begrepp som eleverna redan använder i sin vardag. Rum, plats och gräns är tre exempel på så-dana begrepp som är viktiga att använda när elev-erna utvecklar en geografisk referensram.
FörfattarnaTomas Torbjörnsson är medförfattare till ämnes - och kursplanerna i geografi samt tillhörande kommen tarmaterial. Han var också med och arbet-ade fram det första nationella provet i geografi. År 2014 doktorerade han i didaktik med inriktning mot geografi och miljöundervisning.Jan Wiklund är huvudförfattare för läroböcker i
geografi både för högstadiet och gymnasiet samt redaktör för ett flertal läroböcker för grundskola och gymnasieskola. Vi hoppas att vår bok kan tillföra geografiunder-
visningen något nytt.
Lycka till önskar Tomas och Jan!
Östtimor
RysslandFinland
ItalienSpanien
SverigeNorge
TysklandFrankrike
Portugal
UngernRumänien
BulgarienTurkiet
DanmarkPolen
Vitryss-land/Belarus
Ukraina
Grekland
IrlandLitauen
LettlandEstland
Grönland
Island
USA
Kanada
MexikoBahamas
Kuba
Panama
El Salv
ador
Guatem
alaBelize
HondurasNicaragua
Costa R
ica
JamaicaHaiti
Dominikanska republiken
Argentina
Bolivia
ColombiaVenezuela
Peru Brasilien
Franska
Guy
ana
Surin
amGuy
ana
Chile
Ecuador
Paraguay
Uruguay
Kenya
Etiopien
EritreaSudan
Egypten
NigerMauritanien Mali
Nigeria Somalia
Namibia
Libyen
Tchad
Sydafrika
Tanzania
Angola
Algeriet
Madagaskar
Mocambique
Botswana
Zambia
Gabon
Central-afrikanskarepubliken
TunisenMarocko
Uganda
eSwatiniLesotho
Malawi
Togo
Benin
Ghana
Liberia
Sierra
Leone
Guinea
BurkinaFaso
Gambia
Kameru
n
Zimbabwe
Kongo
DjiboutiSenegal
JordanienIsrael
Libanon
ArmenienAzerbajdzjan
Georgien KirgizistanTadzjikistan
Kuwait
Qatar
Jemen
SyrienIrak Iran
Oman
Saudiarabien
Afghanistan
Pakistan
Indien
Kazakstan
Turk-menistan
Uzbekistan
Burma/
Myan
mar
�ailand
Nepal
Bhutan
Vietnam
Sri Lanka
LaosBan
glade
sh
Indonesien
Kina
PapuaNya Guinea
Brunei
Singapore
Filippinerna
Malaysia
Japan
Mongoliet
SydkoreaNordkorea
Australien
Nya Zeeland
Stor-britannien
DR Kongo
Mauritius
Elfenb
ensku
sten
Västsahara
KambodjaSt Vincent & the GrenadinesSt Kitts & Nevis
Puerto Rico
Syd-sudan
SchweizNorra
Stilla havet
Rödahavet
Medelhavet
INDISKA OCEANEN
Mexikanskagolfen
Norska havet
Grönlandshavet
Nordsjön
Svartahavet
Berings hav
Bengaliskaviken
Barents hav
Nord-Atlanten
Syd-atlanten
Persiska viken
Hudson Bay
Södra Stilla havet
ATLANTEN
ATLANTEN
STILLA HAVET
ANTARKTISKA OCEANEN
NORRA ISHAVET
Syd-atlanten
Nord-Atlanten
NORRA ISHAVET
ANTARKTISKA OCEANEN
Östtimor
RysslandFinland
ItalienSpanien
SverigeNorge
TysklandFrankrike
Portugal
UngernRumänien
BulgarienTurkiet
DanmarkPolen
Vitryss-land/Belarus
Ukraina
Grekland
IrlandLitauen
LettlandEstland
Grönland
Island
USA
Kanada
MexikoBahamas
Kuba
Panama
El Salv
ador
Guatem
alaBelize
HondurasNicaragua
Costa R
ica
JamaicaHaiti
Dominikanska republiken
Argentina
Bolivia
ColombiaVenezuela
Peru Brasilien
Franska
Guy
ana
Surin
amGuy
ana
Chile
Ecuador
Paraguay
Uruguay
Kenya
Etiopien
EritreaSudan
Egypten
NigerMauritanien Mali
Nigeria Somalia
Namibia
Libyen
Tchad
Sydafrika
Tanzania
Angola
Algeriet
Madagaskar
Mocambique
Botswana
Zambia
Gabon
Central-afrikanskarepubliken
TunisenMarocko
Uganda
eSwatiniLesotho
Malawi
Togo
Benin
Ghana
Liberia
Sierra
Leone
Guinea
BurkinaFaso
Gambia
Kameru
n
Zimbabwe
Kongo
DjiboutiSenegal
JordanienIsrael
Libanon
ArmenienAzerbajdzjan
Georgien KirgizistanTadzjikistan
Kuwait
Qatar
Jemen
SyrienIrak Iran
Oman
Saudiarabien
Afghanistan
Pakistan
Indien
Kazakstan
Turk-menistan
Uzbekistan
Burma/
Myan
mar
�ailand
Nepal
Bhutan
Vietnam
Sri Lanka
LaosBan
glade
sh
Indonesien
Kina
PapuaNya Guinea
Brunei
Singapore
Filippinerna
Malaysia
Japan
Mongoliet
SydkoreaNordkorea
Australien
Nya Zeeland
Stor-britannien
DR Kongo
Mauritius
Elfenb
ensku
sten
Västsahara
KambodjaSt Vincent & the GrenadinesSt Kitts & Nevis
Puerto Rico
Syd-sudan
SchweizNorra
Stilla havet
Rödahavet
Medelhavet
INDISKA OCEANEN
Mexikanskagolfen
Norska havet
Grönlandshavet
Nordsjön
Svartahavet
Berings hav
Bengaliskaviken
Barents hav
Nord-Atlanten
Syd-atlanten
Persiska viken
Hudson Bay
Södra Stilla havet
ATLANTEN
ATLANTEN
STILLA HAVET
ANTARKTISKA OCEANEN
NORRA ISHAVET
Syd-atlanten
Nord-Atlanten
NORRA ISHAVET
ANTARKTISKA OCEANEN
Vad är geografi? 9Geografi är både natur och samhälle 10Geografi är framtidens ämne 11Plats 12Gräns 13Rum 14Intressekonflikter 16
Kartor och geograf- 17 iska undersökningar
SVERIGE OCH ÖVRIGA NORDEN 18Sverige 20Sveriges 25 landskap 21Tätorter i Sverige 22Vattendrag och sjöar i Sverige 23Öar och berg i Sverige 24Platsers namn 25Norge 26Danmark 27Finland 28Island 29
EUROPA 30Städer i Europa 31Vatten, öar och halvöar i Europa 32Regioner i Europa 34Berg och slätter i Europa 36
KARTAN 38Skala 40Flygbild och karta 41Höjdskillnader (Göta kanal) 42Höjdskillnader med höjdkurvor 43Att läsa kartan 44Orienteringskartan 45
GEOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR 46Geografiska frågor 47Geografiska processer 48Geografiska jämförelser 49Geografiska data 50
Livsmiljöer 51
JORDYTAN 52Jordklotet 53Plattektonik 54Vulkaner och jordbävningar 56Vittring 57Erosion 58Hur berggrund bildas 60Bergarter på kartan 61Jordskred 62Öknarna växer 63Istiden 64Inlandsisen smälter bort 65Landhöjning 66Delar av Sverige täcks av vatten 67Hur jordtäcket bildas 68Jordtäckets former i Sverige 70Jordtäcket på kartan 72När inlandsisen smälter bort 73
NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 74Europas vegetation 75Sveriges naturlandskap 76Europas naturlandskap 77Jord- och skogsbrukslandskap 78Transportlandskap 80Stadsmiljöer 82Täktlandskap 83Att beskriva ett landskap 84Bildanalys - Moseldalen 85
Innehåll
JORDENS NATURRESURSER 86Vattnet omkring oss 88Grundvatten 89Vattnets kretslopp 90Odlingsmark som naturresurs 92Skog som naturresurs 93Fossila bränslen 94Fossila bränslen i framtiden 96Järnmalm 97Exempel på vad naturresurser används till 98
BEFOLKNINGSFÖRDELNING 100Befolkningstäthet 101Varför uppstår och växer tätorter? 102Tre europeiska städer 103Städers för- och nackdelar 104Varför flyttar vi? 105Vem flyttar? 106
Miljö, människor och 107 hållbarhet
HÅLLBAR UTVECKLING I 108 VARDAGEN
Ekologisk hållbar utveckling 110Social hållbar utveckling 111Ekonomisk hållbar utveckling 112Sopsortering 114Internet och miljö 115Global uppvärmning 116Fossil Free-kampanjen 117Spara energi 118Förnybar energi 119Flyg - ett nödvändigt ont? 120Den hållbara staden 121Miljömärkning 122Krav 123
Bottendöden i Östersjön 124Utfiskning 125Naturskyddsföreningen 126Vi har tid, pengar och kunskap 128Agera för en bättre värld 129
OJÄMLIKA LEVNADSVILLKOR I 130 VÄRLDEN
FN 131Några orsaker till fattigdom 132Barnarbete 134Vatten är viktigt för hållbar utveckling 136Medmänsklighet och att hjälpa andra 138ActionAid 140Oxfam 142Fairtrade 143Framtidsjorden 144Anna 146Privatpersoner skickar pengar 148Bilden av Afrika 149
Fler ord och begrepp 151Kartor och geografiska undersökningar 151Livsmiljöer 153Miljö, människor och hållbarhet 157
Register 160
Bildförteckning 162
12
Frågor som börjar med var eller vart har ofta en plats med i svaret. - Vart ska vi åka i helgen?- Till sommarstugan.Ordet plats används ofta. Tallrikarna står på en
särskild plats i skåpet, du har din favoritplats i tv-soffan och skolbussen stannar vid olika hållplatser. När det är sommar vill många åka till en badplats. Ordet plats används för att hålla ordning på var
saker finns, var något händer eller vart någon är på väg.
Var är du?Var är du är en vanlig fråga när vi ringer till var-andra. Den frågan ställdes inte innan mobiltele-fonerna fanns eftersom man redan visste på vilken plats telefonen fanns och därmed även personen.
Du är på många olika platserHar du tänkt på att du rör dig mellan många o lika platser under en dag? Du bor på en plats, går i skol an på en annan plats och du kanske har en fri-tidsaktivitet på en tredje plats. När du är ledig besöker du andra platser som kan
ligga både nära och långt borta. När du ska träffa en kompis bestämmer ni en mötesplats som båda känner till.
Plats och lägeFör att vara säker på att din kompis ska hitta mötes-platsen kan du behöva ange platsens läge. Vi ses utanför ingången till bion eller bakom sim hallen. I skolan har du en egen bänk eller arbetsplats.
Dina klasskamrater har bänkar på olika platser i klassrummet. Några sitter bredvid fönstren och andra sitter kanske vid en karta eller en bild från någon spännande plats i världen. Ni sitter på olika platser, men ni delar ett gemensamt rum - klass-rummet.
Plats
20
Sverige
Visby
Kiruna
Stockholm
GOTLAND
VÄNERN
Växjö
Östersund
VästeråsUppsala
Umeå
Örebro
Helsingborg
Malmö
Göteborg
Tätort
500 100 km
Floder/älvarSjöar
Landgräns
Huvudstad
Antal invånare 10,4 miljoner (2020) Folkrikaste tätorter Stockholm (huvudstad), Göteborg, Malmö, UppsalaYta 450 295 km2
Största ö Gotland Språk SvenskaSverige är känt för - skogsprodukter (trävaror, pappersmassa, papper), stålproduktion, Volvo, IKEA och ABBA, - sin vackra huvudstad, - midsommar och Luciafirandet samt - Astrid Lindgren.
Stockholm anses vara en av världens vackraste huvud-städer. Staden är byggd på 14 öar.
25
Platsers namnNästan alla geografiska platser, till exempel tät-orter, gator, broar, torg, gårdar, sjöar, vatten drag och k ullar har ett namn. Namnen kan beskriva hur platsen ser ut, vilka naturresurser som finns där e ller vad man har gjort på platsen. Platsen kan även ha fått sitt namn efter en berömd person.
Platsens utseende ger namnNoppikoski ligger i Orsa finnmark. Namnet finn-mark kommer sig av att många finländare flyttade dit på 1600-talet. Noppikoski är en liten tätort i Orsa kommun i Dalarna. Oreälven ”forsar” förbi Noppikoski. Noppi är finska och betyder höjd och koski är finska för fors. Lönneberga i Småland har fått sitt namn från
lönnarna på berget. Malmö betyder sand- och grushög.
Naturresurser ger namnEn naturresurs är något från naturen som vi männ-iskor har nytta av. Ortsnamn som Malmberget (järnmalm) i Lappland, Zinkgruvan (bly-, zink- och kopparmalm) i Närke och Hofors (vatten-kraft) i Gästrikland kommer från naturresurserna som finns där.
Platsens användning ger namnHuddinge i Södermanland har fått sitt namn från en mötesplats på en udde i sjön Mälaren. Tätorten Varberg i Halland kommer från ordet vaktberg. Det var på den platsen Varbergs fästning byggdes i slutet av 1200-talet. Växjö i Småland kommer från vägsjön. På vintern åkte man troligen över isen på Växjösjön.
Betydelsefulla personer ger namnKristianstad i Skåne grundades av den danske kungen Kristian IV på 1600-talet. Gustav IV Adolfs hustru drottning Fredrika Dorotea Vil-helmina har givit namn åt de lappländska tätort-erna Dorotea och Vilhelmina. Drottning Ulrika Eleonora har fått Ulricehamn uppkallat efter sig.
Namn med samiskt ursprungSamernas namn på Kiruna är Giron. Det betyder fjällripa. När de finsktalande kom dit fick platsen namnet Kiiruna som också betyder fjällripa. På svenska blev ortsnamnet sedan Kiruna.I Örebro finns den här vägskylten. Till vänster ligger
både Ingenting och Miljövårdscentrum!
KIRUNA
VÄXJÖ
HUDDINGE
NOPPIKOSKI
LÖNNEBERGA
VARBERG
MALMÖ
DOROTEA
VILHELMINA
MALMBERGET
ZINKGRUVAN
HOFORS
KRISTIANSTAD
ULRICEHAMN
Visby
Östersund
Kalmar
JönköpingGöteborg
Stockholm
500 100 km
Gotland
Öland
Hisingen
OrustTjörn
Värmdö
Kebnekaise 2097 m ö.h.
Storvätteshågna 1204 m ö.h.
Tomtabacken377 m ö.h.
Uddevalla
Kristianstad2,4 m u.h.
Malmö
Södertörn
42
Höjdskillnader (göta kanal)
GÖTA KANAL
Sjötorp
Mem
Vättern120 m djup
88,5
m ö.h.
92 m
ö.h.
Viken25 m djup
73 m
ö.h.
33 m
ö.h.
Roxen8 m djup
27 m
ö.h.Boren
13 m djup
Asplången6 m djup
Vänern44 m ö.h.
0
25
50
100
75
-25
190,5 km
Östersjön0 m ö.h.
Bergs sl
ussar
På bilden finns några av Bergs slussar i Göta kanal. Slussarna på bilden lyfter eller sänker båtarna 19 meter. I bakgrunden ses sjön Roxen på 33 m ö.h.
År 1832 öppnades Göta kanal. Kanalen går m ellan Sjötorp i Vänern till Mem i Östersjön. Sträckan är drygt 19 mil. De största sjöarna som kanalen passerar är Viken, Vättern, Boren, Roxen och Asplången.Från havsytan i Östersjön till högsta punkten i
sjön Viken är det 92 meter. Det finns 58 slussar som kan lyfta och sänka båtarna mellan de olika vattennivåerna.
Vänern
Vättern
Roxen
Sjötorp
MemÖstersjön
Göta kanal kallas även för Sveriges blå band.
43
HÖJDKURVOR
5
15
10
0
100
0 5 10
5
Höjdskillnader med höjdkurvor
Till vänster visas höjdskillnaderna med höjdkurvor för berget där borgen ”Hohen Neuffen” ligger. Ovan visas en genomskärning av två kullar. Nedan visas en teckning och en karta med två vatten drag, två sjöar och flera bergstoppar.
På en karta brukar höjdskillnader ritas med bruna linjer. Varje enskild linje visar exakt samma höjd över havet. Höjdskillnaden för varje höjdkurva kan till exempel vara 5, 10, 50 eller 100 meter. Om varje höjdkurva är 5 meter står det i hörnet
på kartan att ekvidistansen är 5 meter.
49
Geografiska jämförelser
Kartan är äldre än flygbilden. Jämför dem. Kan du se några förändringar?
I geografi kan olika processer undersökas. För att upptäcka förändringar är det ofta nödvändigt att göra jämförelser.
Jämförelse mellan två olika tidpunkterEtt sätt att göra en geografisk jämförelse på är att leta efter skillnader från en tidpunkt till en annan. För att ta reda på hur marken användes i skol ans
närmiljö för 50 år sedan kan gamla foto grafier från förr jämföras med hur det ser ut på samma plats idag. Nästa steg är att gå ut ”i fält” och göra en fält-
studie. Då besöks de platser som finns på fotogra-fierna och tar nya bilder på samma plats. Fältstudier kan också bestå av att samla in
informa tion från äldre personer som har bott i om-rådet. De kan berätta hur platser och landskap såg ut när de var barn.
Jämförelse mellan två olika platserI geografi jämförs också olika platser. Det går att beskriva hur det ser ut på två olika plats er och s edan jämföra dem. Vad finns det för lik heter m ellan platserna? Vad finns det för skillnader m ellan platserna. Hur ser naturlandskapet ut där du bor? Är det
platt eller finns det kullar? Finns det sjöar, vatten-drag eller stora stenar? Hur ser naturlandskapet ut på andra platser i din kommun?Hur ser kulturlandskapet ut där du bor? Vad finns
det för byggnader? Är det små eller stora vägar e ller finns det odlad mark? Hur ser det ut på andra platser?
Käl
la: K
arta
och fl
ygbi
ld, F
alkö
ping
s kom
mun
67
Delar av sverige täcks av vattenDet fanns flera stora inlandsisar på norra halv-klotet under istiden. Inlandsisarna på Grönland och på Antarktis var ännu större under istiden än vad de är idag. När det blev varmare för 20 000 år sedan började inlandsisarna att smälta bort. Smält-vattnet från inlandsisarna rann ut i havet.
Havsytan stigerNär inlandsisarna smälte bort steg havsytan med 100 meter. Om dagens inlandsisar på Grönland och på Antarktis helt smälter bort skulle havsytan att stiga med cirka 70 meter från dagens nivå.
Sverige täcks av havetSverige trycktes ner av inlandsisen. Därför k unde havet täcka stora delar av Sverige när isen smälte bort. De platser där till exempel Stockholm och Göteborg ligger idag var täckta av havet.
Havsbotten blir landLandhöjningen innebar att det som tidigare varit havsbotten blev land. På kartan går det se hur högt upp vattnet nådde som högst i Sverige.
Siffrorna visar hur många meter över nuvarande havsyta som havet nådde som högst vid isavsmältningen.
Källa: Fritt efter SGU
I ett klapperstensfält har havets vågor sköljt bort all jord mellan de stora stenarna. Det här klapperstens-fältet på Åland ligger cirka 60 meter över havet.
50
200
150
100
200
250
160
OMRÅDEN I SVERIGE SOM TÄCKTES AVVATTEN VID IS- AVSMÄLTNINGEN
Område täckt av vatten
Område ej täckt av vatten
Skuleberget, norr om Kramfors i Ångermanland, har ”världsrekord” i hur många meter över havet kust-linjen låg när inlandsisen smälte undan.
73
Bilden visar kanten av en glaciär. Ett stort isberg har lossnat och flyter iväg i havet.
När inlandsisen smälter borta
b
c
e
fg
d
InlandsisHavSmältvatten som forsar ut från inlandsisenIsälvsmynningRullstensåsLeraMoränBerggrundsytaIsberg med ett stort infruset stenblockFlyttblockMaterial infruset i inlandsisen
h
j
i
k
a
b
c
ef
d
gh
j
i
k
Teckningen visar hur det kan ha sett ut när inlandsisen smälte bort.
Berggrundl
l
118
Energi behövs för transporter, i fabriker och i hus-hållen. I hushållen går energi åt till uppvärmning, varmvatten och el. Där finns stora möjligheter att spara energi.
Att välja resmål och transportmedelEn del familjer har tillräckligt med pengar och tid för att varje år åka på semester långt bort. Man kan ställa sig följande tre frågor innan man köper en resa.
• Måste jag åka så långt bort?• Måste jag flyga?• Måste jag åka långt bort varje år?
Spara energi
Släck lamporna i de rum ingen är.
Energisnål tvätt-maskin.
En vattenkokare drar mindre el än spisen.
Treglasfönster håller kvar värmen i huset.
En värmepump ger tre gånger mer värme än ett el-element.
Isolering av vinden minskar värme förlusten.
Isolering av väggarna sparar energi.
Tjocka sockor och sänkt temp-eratur inomhus m inskar kost-naderna för hushållet.
Lågenergi-lampor lönar sig i längden.
119
Förnybar energi
Villaägaren har bytt ut olja mot ved. Ved är en förny-bar resurs som inte ger några extra koldioxidutsläpp.
El som är framställd via vindkraftverk släpper inte ut några växthusgaser i atmosfären. El transporteras i kraft-ledningar. En elbil som laddas med vindkraftsel bidrar inte till den globala uppvärmningen.
Förnybar energi är energi som bildas på nytt. Det kan vara energi från solen, skogen och vinden.
Solcellerna som finns på taket på Atleticum i Malmö har under dagen sparat in 2750 kg koldioxid.
top related