geografi 4-6 4-6 introduktion.pdf · baksida: bilder från sidorna 17, 51 och 107 boken är skyddad...

Geografi

Jan WiklundTomas Torbjörnsson

Capensis förlag ab

4-6grundbok

Capensis förlag ABFalköping

www.capensis.see-postadress: [email protected]

© 2015 Limnea utbildning AB, Tomas Torbjörnsson och Jan Wiklund

ISBN-13:978-91-85887-75-0

Första upplagan 2015Sjätte tryckningen 2020

Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad

Redaktör och grafik:Jan Wiklund

Teckningar:Amanda W Zimonyi

Framsida: Pyrenéerna, Anders Jensen

Baksida: Bilder från sidorna 17, 51 och 107

Boken är skyddad av upphovsrättslagen.

Språkgranskning Elin Herrmann

Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Kristin Nyström, Karl-Erik Perhans,

Lisa Sjöström Wallin och Tilda Wiklund

Specialpedagogisk granskning Magnus Persgården

Till elever, föräldrar och lärareCapensis läromedel i Geografi 4-6 består av tre delar: grundbok, övningsbok och lärarbok. Vi som har skrivit läromedlet har utgått från tre principer - att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå.

Att följa kursplanenJämför gärna grundbokens innehåll med kurs-planen i geografi och kommen tarmaterialet till kursplanen. Författarnas ambition är att boken ska tydliggöra kopplingen mellan geografiämnets syfte och det centrala innehållet.Med bokens hjälp ska eleverna förhoppningsvis

lättare kunna utveckla de fyra förmågorna som anges i kursplanen.

• Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och för-ändrar livsmiljöer i olika delar av världen.

• Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur.

• Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier och metoder.

• Värdera lösningar på olika miljö- och ut-vecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Kunskapsområdet Livsmiljöer ger förutsättning-ar för att utveckla de två första förmågorna. Den tredje förmågan återspeglas i Geografins metoder, begrepp och arbetssätt och den fjärde förmågan un-der rubriken Miljö, människor och hållbarhetsfrågor.

En tydlig strukturBoken är uppdelad efter kursplanens tre kunskaps-områden. Till varje kunskapsområde finns ett visst antal kapitel. Kapitlens namn visar tydligt vilket centralt innehåll som behandlas. När boken är uppbyggd på det här sättet kan elever, vårdnads-havare och lärare lättare se vad i kursplanen som tas upp.

Enkelt att förståVi som har författat boken använder oss av ett be-gränsat antal nya begrepp, vilket gör det enklare för eleverna att i ett första skede se olika sammanhang.Vår strävan är också att ”öka innehållet av geo-

grafi” i begrepp som eleverna redan använder i sin vardag. Rum, plats och gräns är tre exempel på så-dana begrepp som är viktiga att använda när elev-erna utvecklar en geografisk referensram.

FörfattarnaTomas Torbjörnsson är medförfattare till ämnes - och kursplanerna i geografi samt tillhörande kommen tarmaterial. Han var också med och arbet-ade fram det första nationella provet i geografi. År 2014 doktorerade han i didaktik med inriktning mot geografi och miljöundervisning.Jan Wiklund är huvudförfattare för läroböcker i

geografi både för högstadiet och gymnasiet samt redaktör för ett flertal läroböcker för grundskola och gymnasieskola. Vi hoppas att vår bok kan tillföra geografiunder-

visningen något nytt.

Lycka till önskar Tomas och Jan!

Östtimor

RysslandFinland

ItalienSpanien

SverigeNorge

TysklandFrankrike

Portugal

UngernRumänien

BulgarienTurkiet

DanmarkPolen

Vitryss-land/Belarus

Ukraina

Grekland

IrlandLitauen

LettlandEstland

Grönland

Island

USA

Kanada

MexikoBahamas

Kuba

Panama

El Salv

ador

Guatem

alaBelize

HondurasNicaragua

Costa R

ica

JamaicaHaiti

Dominikanska republiken

Argentina

Bolivia

ColombiaVenezuela

Peru Brasilien

Franska

Guy

ana

Surin

amGuy

ana

Chile

Ecuador

Paraguay

Uruguay

Kenya

Etiopien

EritreaSudan

Egypten

NigerMauritanien Mali

Nigeria Somalia

Namibia

Libyen

Tchad

Sydafrika

Tanzania

Angola

Algeriet

Madagaskar

Mocambique

Botswana

Zambia

Gabon

Central-afrikanskarepubliken

TunisenMarocko

Uganda

eSwatiniLesotho

Malawi

Togo

Benin

Ghana

Liberia

Sierra

Leone

Guinea

BurkinaFaso

Gambia

Kameru

n

Zimbabwe

Kongo

DjiboutiSenegal

JordanienIsrael

Libanon

ArmenienAzerbajdzjan

Georgien KirgizistanTadzjikistan

Kuwait

Qatar

Jemen

SyrienIrak Iran

Oman

Saudiarabien

Afghanistan

Pakistan

Indien

Kazakstan

Turk-menistan

Uzbekistan

Burma/

Myan

mar

�ailand

Nepal

Bhutan

Vietnam

Sri Lanka

LaosBan

glade

sh

Indonesien

Kina

PapuaNya Guinea

Brunei

Singapore

Filippinerna

Malaysia

Japan

Mongoliet

SydkoreaNordkorea

Australien

Nya Zeeland

Stor-britannien

DR Kongo

Mauritius

Elfenb

ensku

sten

Västsahara

KambodjaSt Vincent & the GrenadinesSt Kitts & Nevis

Puerto Rico

Syd-sudan

SchweizNorra

Stilla havet

Rödahavet

Medelhavet

INDISKA OCEANEN

Mexikanskagolfen

Norska havet

Grönlandshavet

Nordsjön

Svartahavet

Berings hav

Bengaliskaviken

Barents hav

Nord-Atlanten

Syd-atlanten

Persiska viken

Hudson Bay

Södra Stilla havet

ATLANTEN

ATLANTEN

STILLA HAVET

ANTARKTISKA OCEANEN

NORRA ISHAVET

Syd-atlanten

Nord-Atlanten

NORRA ISHAVET

ANTARKTISKA OCEANEN

Vad är geografi? 9Geografi är både natur och samhälle 10Geografi är framtidens ämne 11Plats 12Gräns 13Rum 14Intressekonflikter 16

Kartor och geograf- 17 iska undersökningar

SVERIGE OCH ÖVRIGA NORDEN 18Sverige 20Sveriges 25 landskap 21Tätorter i Sverige 22Vattendrag och sjöar i Sverige 23Öar och berg i Sverige 24Platsers namn 25Norge 26Danmark 27Finland 28Island 29

EUROPA 30Städer i Europa 31Vatten, öar och halvöar i Europa 32Regioner i Europa 34Berg och slätter i Europa 36

KARTAN 38Skala 40Flygbild och karta 41Höjdskillnader (Göta kanal) 42Höjdskillnader med höjdkurvor 43Att läsa kartan 44Orienteringskartan 45

GEOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR 46Geografiska frågor 47Geografiska processer 48Geografiska jämförelser 49Geografiska data 50

Livsmiljöer 51

JORDYTAN 52Jordklotet 53Plattektonik 54Vulkaner och jordbävningar 56Vittring 57Erosion 58Hur berggrund bildas 60Bergarter på kartan 61Jordskred 62Öknarna växer 63Istiden 64Inlandsisen smälter bort 65Landhöjning 66Delar av Sverige täcks av vatten 67Hur jordtäcket bildas 68Jordtäckets former i Sverige 70Jordtäcket på kartan 72När inlandsisen smälter bort 73

NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 74Europas vegetation 75Sveriges naturlandskap 76Europas naturlandskap 77Jord- och skogsbrukslandskap 78Transportlandskap 80Stadsmiljöer 82Täktlandskap 83Att beskriva ett landskap 84Bildanalys - Moseldalen 85

Innehåll

JORDENS NATURRESURSER 86Vattnet omkring oss 88Grundvatten 89Vattnets kretslopp 90Odlingsmark som naturresurs 92Skog som naturresurs 93Fossila bränslen 94Fossila bränslen i framtiden 96Järnmalm 97Exempel på vad naturresurser används till 98

BEFOLKNINGSFÖRDELNING 100Befolkningstäthet 101Varför uppstår och växer tätorter? 102Tre europeiska städer 103Städers för- och nackdelar 104Varför flyttar vi? 105Vem flyttar? 106

Miljö, människor och 107 hållbarhet

HÅLLBAR UTVECKLING I 108 VARDAGEN

Ekologisk hållbar utveckling 110Social hållbar utveckling 111Ekonomisk hållbar utveckling 112Sopsortering 114Internet och miljö 115Global uppvärmning 116Fossil Free-kampanjen 117Spara energi 118Förnybar energi 119Flyg - ett nödvändigt ont? 120Den hållbara staden 121Miljömärkning 122Krav 123

Bottendöden i Östersjön 124Utfiskning 125Naturskyddsföreningen 126Vi har tid, pengar och kunskap 128Agera för en bättre värld 129

OJÄMLIKA LEVNADSVILLKOR I 130 VÄRLDEN

FN 131Några orsaker till fattigdom 132Barnarbete 134Vatten är viktigt för hållbar utveckling 136Medmänsklighet och att hjälpa andra 138ActionAid 140Oxfam 142Fairtrade 143Framtidsjorden 144Anna 146Privatpersoner skickar pengar 148Bilden av Afrika 149

Fler ord och begrepp 151Kartor och geografiska undersökningar 151Livsmiljöer 153Miljö, människor och hållbarhet 157

Register 160

Bildförteckning 162

12

Frågor som börjar med var eller vart har ofta en plats med i svaret. - Vart ska vi åka i helgen?- Till sommarstugan.Ordet plats används ofta. Tallrikarna står på en

särskild plats i skåpet, du har din favoritplats i tv-soffan och skolbussen stannar vid olika hållplatser. När det är sommar vill många åka till en badplats. Ordet plats används för att hålla ordning på var

saker finns, var något händer eller vart någon är på väg.

Var är du?Var är du är en vanlig fråga när vi ringer till var-andra. Den frågan ställdes inte innan mobiltele-fonerna fanns eftersom man redan visste på vilken plats telefonen fanns och därmed även personen.

Du är på många olika platserHar du tänkt på att du rör dig mellan många o lika platser under en dag? Du bor på en plats, går i skol an på en annan plats och du kanske har en fri-tidsaktivitet på en tredje plats. När du är ledig besöker du andra platser som kan

ligga både nära och långt borta. När du ska träffa en kompis bestämmer ni en mötesplats som båda känner till.

Plats och lägeFör att vara säker på att din kompis ska hitta mötes-platsen kan du behöva ange platsens läge. Vi ses utanför ingången till bion eller bakom sim hallen. I skolan har du en egen bänk eller arbetsplats.

Dina klasskamrater har bänkar på olika platser i klassrummet. Några sitter bredvid fönstren och andra sitter kanske vid en karta eller en bild från någon spännande plats i världen. Ni sitter på olika platser, men ni delar ett gemensamt rum - klass-rummet.

Plats

20

Sverige

Visby

Kiruna

Stockholm

GOTLAND

VÄNERN

Växjö

Östersund

VästeråsUppsala

Umeå

Örebro

Helsingborg

Malmö

Göteborg

Tätort

500 100 km

Floder/älvarSjöar

Landgräns

Huvudstad

Antal invånare 10,4 miljoner (2020) Folkrikaste tätorter Stockholm (huvudstad), Göteborg, Malmö, UppsalaYta 450 295 km2

Största ö Gotland Språk SvenskaSverige är känt för - skogsprodukter (trävaror, pappersmassa, papper), stålproduktion, Volvo, IKEA och ABBA, - sin vackra huvudstad, - midsommar och Luciafirandet samt - Astrid Lindgren.

Stockholm anses vara en av världens vackraste huvud-städer. Staden är byggd på 14 öar.

25

Platsers namnNästan alla geografiska platser, till exempel tät-orter, gator, broar, torg, gårdar, sjöar, vatten drag och k ullar har ett namn. Namnen kan beskriva hur platsen ser ut, vilka naturresurser som finns där e ller vad man har gjort på platsen. Platsen kan även ha fått sitt namn efter en berömd person.

Platsens utseende ger namnNoppikoski ligger i Orsa finnmark. Namnet finn-mark kommer sig av att många finländare flyttade dit på 1600-talet. Noppikoski är en liten tätort i Orsa kommun i Dalarna. Oreälven ”forsar” förbi Noppikoski. Noppi är finska och betyder höjd och koski är finska för fors. Lönneberga i Småland har fått sitt namn från

lönnarna på berget. Malmö betyder sand- och grushög.

Naturresurser ger namnEn naturresurs är något från naturen som vi männ-iskor har nytta av. Ortsnamn som Malmberget (järnmalm) i Lappland, Zinkgruvan (bly-, zink- och kopparmalm) i Närke och Hofors (vatten-kraft) i Gästrikland kommer från naturresurserna som finns där.

Platsens användning ger namnHuddinge i Södermanland har fått sitt namn från en mötesplats på en udde i sjön Mälaren. Tätorten Varberg i Halland kommer från ordet vaktberg. Det var på den platsen Varbergs fästning byggdes i slutet av 1200-talet. Växjö i Småland kommer från vägsjön. På vintern åkte man troligen över isen på Växjösjön.

Betydelsefulla personer ger namnKristianstad i Skåne grundades av den danske kungen Kristian IV på 1600-talet. Gustav IV Adolfs hustru drottning Fredrika Dorotea Vil-helmina har givit namn åt de lappländska tätort-erna Dorotea och Vilhelmina. Drottning Ulrika Eleonora har fått Ulricehamn uppkallat efter sig.

Namn med samiskt ursprungSamernas namn på Kiruna är Giron. Det betyder fjällripa. När de finsktalande kom dit fick platsen namnet Kiiruna som också betyder fjällripa. På svenska blev ortsnamnet sedan Kiruna.I Örebro finns den här vägskylten. Till vänster ligger

både Ingenting och Miljövårdscentrum!

KIRUNA

VÄXJÖ

HUDDINGE

NOPPIKOSKI

LÖNNEBERGA

VARBERG

MALMÖ

DOROTEA

VILHELMINA

MALMBERGET

ZINKGRUVAN

HOFORS

KRISTIANSTAD

ULRICEHAMN

Visby

Östersund

Kalmar

JönköpingGöteborg

Stockholm

500 100 km

Gotland

Öland

Hisingen

OrustTjörn

Värmdö

Kebnekaise 2097 m ö.h.

Storvätteshågna 1204 m ö.h.

Tomtabacken377 m ö.h.

Uddevalla

Kristianstad2,4 m u.h.

Malmö

Södertörn

42

Höjdskillnader (göta kanal)

GÖTA KANAL

Sjötorp

Mem

Vättern120 m djup

88,5

m ö.h.

92 m

ö.h.

Viken25 m djup

73 m

ö.h.

33 m

ö.h.

Roxen8 m djup

27 m

ö.h.Boren

13 m djup

Asplången6 m djup

Vänern44 m ö.h.

0

25

50

100

75

-25

190,5 km

Östersjön0 m ö.h.

Bergs sl

ussar

På bilden finns några av Bergs slussar i Göta kanal. Slussarna på bilden lyfter eller sänker båtarna 19 meter. I bakgrunden ses sjön Roxen på 33 m ö.h.

År 1832 öppnades Göta kanal. Kanalen går m ellan Sjötorp i Vänern till Mem i Östersjön. Sträckan är drygt 19 mil. De största sjöarna som kanalen passerar är Viken, Vättern, Boren, Roxen och Asplången.Från havsytan i Östersjön till högsta punkten i

sjön Viken är det 92 meter. Det finns 58 slussar som kan lyfta och sänka båtarna mellan de olika vattennivåerna.

Vänern

Vättern

Roxen

Sjötorp

MemÖstersjön

Göta kanal kallas även för Sveriges blå band.

43

HÖJDKURVOR

5

15

10

0

100

0 5 10

5

Höjdskillnader med höjdkurvor

Till vänster visas höjdskillnaderna med höjdkurvor för berget där borgen ”Hohen Neuffen” ligger. Ovan visas en genomskärning av två kullar. Nedan visas en teckning och en karta med två vatten drag, två sjöar och flera bergstoppar.

På en karta brukar höjdskillnader ritas med bruna linjer. Varje enskild linje visar exakt samma höjd över havet. Höjdskillnaden för varje höjdkurva kan till exempel vara 5, 10, 50 eller 100 meter. Om varje höjdkurva är 5 meter står det i hörnet

på kartan att ekvidistansen är 5 meter.

49

Geografiska jämförelser

Kartan är äldre än flygbilden. Jämför dem. Kan du se några förändringar?

I geografi kan olika processer undersökas. För att upptäcka förändringar är det ofta nödvändigt att göra jämförelser.

Jämförelse mellan två olika tidpunkterEtt sätt att göra en geografisk jämförelse på är att leta efter skillnader från en tidpunkt till en annan. För att ta reda på hur marken användes i skol ans

närmiljö för 50 år sedan kan gamla foto grafier från förr jämföras med hur det ser ut på samma plats idag. Nästa steg är att gå ut ”i fält” och göra en fält-

studie. Då besöks de platser som finns på fotogra-fierna och tar nya bilder på samma plats. Fältstudier kan också bestå av att samla in

informa tion från äldre personer som har bott i om-rådet. De kan berätta hur platser och landskap såg ut när de var barn.

Jämförelse mellan två olika platserI geografi jämförs också olika platser. Det går att beskriva hur det ser ut på två olika plats er och s edan jämföra dem. Vad finns det för lik heter m ellan platserna? Vad finns det för skillnader m ellan platserna. Hur ser naturlandskapet ut där du bor? Är det

platt eller finns det kullar? Finns det sjöar, vatten-drag eller stora stenar? Hur ser naturlandskapet ut på andra platser i din kommun?Hur ser kulturlandskapet ut där du bor? Vad finns

det för byggnader? Är det små eller stora vägar e ller finns det odlad mark? Hur ser det ut på andra platser?

Käl

la: K

arta

och fl

ygbi

ld, F

alkö

ping

s kom

mun

67

Delar av sverige täcks av vattenDet fanns flera stora inlandsisar på norra halv-klotet under istiden. Inlandsisarna på Grönland och på Antarktis var ännu större under istiden än vad de är idag. När det blev varmare för 20 000 år sedan började inlandsisarna att smälta bort. Smält-vattnet från inlandsisarna rann ut i havet.

Havsytan stigerNär inlandsisarna smälte bort steg havsytan med 100 meter. Om dagens inlandsisar på Grönland och på Antarktis helt smälter bort skulle havsytan att stiga med cirka 70 meter från dagens nivå.

Sverige täcks av havetSverige trycktes ner av inlandsisen. Därför k unde havet täcka stora delar av Sverige när isen smälte bort. De platser där till exempel Stockholm och Göteborg ligger idag var täckta av havet.

Havsbotten blir landLandhöjningen innebar att det som tidigare varit havsbotten blev land. På kartan går det se hur högt upp vattnet nådde som högst i Sverige.

Siffrorna visar hur många meter över nuvarande havsyta som havet nådde som högst vid isavsmältningen.

Källa: Fritt efter SGU

I ett klapperstensfält har havets vågor sköljt bort all jord mellan de stora stenarna. Det här klapperstens-fältet på Åland ligger cirka 60 meter över havet.

50

200

150

100

200

250

160

OMRÅDEN I SVERIGE SOM TÄCKTES AVVATTEN VID IS- AVSMÄLTNINGEN

Område täckt av vatten

Område ej täckt av vatten

Skuleberget, norr om Kramfors i Ångermanland, har ”världsrekord” i hur många meter över havet kust-linjen låg när inlandsisen smälte undan.

73

Bilden visar kanten av en glaciär. Ett stort isberg har lossnat och flyter iväg i havet.

När inlandsisen smälter borta

b

c

e

fg

d

InlandsisHavSmältvatten som forsar ut från inlandsisenIsälvsmynningRullstensåsLeraMoränBerggrundsytaIsberg med ett stort infruset stenblockFlyttblockMaterial infruset i inlandsisen

h

j

i

k

a

b

c

ef

d

gh

j

i

k

Teckningen visar hur det kan ha sett ut när inlandsisen smälte bort.

Berggrundl

l

118

Energi behövs för transporter, i fabriker och i hus-hållen. I hushållen går energi åt till uppvärmning, varmvatten och el. Där finns stora möjligheter att spara energi.

Att välja resmål och transportmedelEn del familjer har tillräckligt med pengar och tid för att varje år åka på semester långt bort. Man kan ställa sig följande tre frågor innan man köper en resa.

• Måste jag åka så långt bort?• Måste jag flyga?• Måste jag åka långt bort varje år?

Spara energi

Släck lamporna i de rum ingen är.

Energisnål tvätt-maskin.

En vattenkokare drar mindre el än spisen.

Treglasfönster håller kvar värmen i huset.

En värmepump ger tre gånger mer värme än ett el-element.

Isolering av vinden minskar värme förlusten.

Isolering av väggarna sparar energi.

Tjocka sockor och sänkt temp-eratur inomhus m inskar kost-naderna för hushållet.

Lågenergi-lampor lönar sig i längden.

119

Förnybar energi

Villaägaren har bytt ut olja mot ved. Ved är en förny-bar resurs som inte ger några extra koldioxidutsläpp.

El som är framställd via vindkraftverk släpper inte ut några växthusgaser i atmosfären. El transporteras i kraft-ledningar. En elbil som laddas med vindkraftsel bidrar inte till den globala uppvärmningen.

Förnybar energi är energi som bildas på nytt. Det kan vara energi från solen, skogen och vinden.

Solcellerna som finns på taket på Atleticum i Malmö har under dagen sparat in 2750 kg koldioxid.

geografi 4-6 4-6 introduktion.pdf · baksida: bilder från sidorna 17, 51 och 107 boken är skyddad...

Documents