ALLVARSORD OM ALLTING OCH INGENTINGAVWALDEMAR BLOWC. W. K. GLEERUPS FRLAG, LUND, 1917.INNEHLL:FretalKyrkoherdebostllet i SvalvThorild WulffKarl XI:s staty i LundD Lagan invigdesG i oktober!Knutsgillets ordensdrkterEllen KeyKorkenStationshlet i KristianstadBrev till pvenBn om regnPotatisbssa i stadsfullmktigeMnga vackra brevSknska konstnrslaget och konstenEn enkel mnniskaDen vrldsliga ndenVis majorMormonerna och rvsaxenPersson och kvinnanEn fridfull ortVrldsutstllningen i OxlandaSkallig p en nattPigan som vrpteGlasmstare JnssonPantalonger och bondngerTeaterrecensioner: Theater och Oeconomie Den trtte TheodorNotiserBrevldaTankar av FlodqvistFrn allmnhetenFRETAL.Vlaktade lsare!Understundom (ett gammalt bra ord) har det ven fr mig intrffat, attjag inte haft ngot annat att gra n att tnka. Vid dessa besynnerligatillfllen har det kommit fr mig, att det nd finnes bra mycket, somaldrig blivit ordentligt utrett, mnga tilldragelser, som ej blivit rttskildrade, och mnga den nstan fullt rade allmnhetens frgor, somicke blivit njaktigt besvarade.Detta frhllande har synts mig olidligt, och jag har drfr funnit detvara min plikt att ska bidraga till ett bttre i dessa avseenden. Jaghar d tidtals ltit pnnan raspa ned litet, som jag smugglat in i mittblad. Och d jag nu gripits av den villomeningen, att dessa smallvarsord kunna vara fosterlandet till nytta, s har jag plockat ut endel av dem ur rgngarna fr att nu snda ut dem i ett samlat olivoblad.De bra helst icke missfrsts. Min avsikt med dem r i alla fall god,och d jag ger tillrckliga kroppskrafter, varnar jag fr obehrigkritik, vilken i dessa kritiska tider fr resten r alldeles ondig.Till slut anser jag mig bra meddela, att om det finnes ngon, som icker njd med boken, s br han icke skicka den tillbaks utan instlla sigpersonligen. Ingenting r s lrorikt som mnniskoknnedom, och jag rtacksam fr material till en eventuell ny upplaga. De, som utan vidarebehlla boken, f skylla sig sjlva.Jag tvr mina hnder._Frf._ * * * * *_Andra upplagan._D allmnheten s missuppfattat mina Allvarsord att den utrotat dem frnbokhandeln, anser jag mig skyldig att omedelbart utgiva en ny upplaga,vilken jag p det varmaste rekommenderar.Samtidigt begagnar jag tillfllet att tacka dels den oknde mnniskovn,vilken efter inhmtande av bokens lrdomar snt mig en skinka ssomhedersgva, dels de rade recensenterna, vilka samtliga ro vlkomna slngt skinkan rcker._Frf._KYRKOHERDEBOSTLLET I SVALV.(1908).Nu sker vr pastor Adrian det efter ABCD lediga kyrkoherdebostllet iSvalv, dit vi nska honom en lyckosam resa. Men aldrig finns det ngot,som man fr ha i fred fr sig sjlv. Och hr komma nu komministern iTrlleborg och komministern i Ringamla och vicepastorn i Stngby ochvilja gra vr Adrian platsen stridig, vilket p det allvarligaste rrtupp vra bekymmer.Varfr vill t.ex. komministern i Trlleborg vergiva sin trogna stad?Var i Svalv plaska storsjbljor s lent som vid Trlleborgs strand ochvar i Svalv framglida kontinentroutens ngande svanor s stolt som vidTrlleborg? Skdar icke hr komministerns ga frn Trlleborg konturernaav Europa, men vad bidar hans inre blick frn synranden av det fjrranSvalv? Kantas icke dr horisonten av medborgaren Bondesons besatta svinoch doftar det icke frn vngarna av blasten frn utsdesfreningensvlgdda rovor. rade hr komminister! Handen p hjrtat; svin ochrovor--hav och liv. Var s innerligen beskedlig och gck in i kammarenoch vlj.Och Ringamla, Ringamla! Vi nskar herr komministern dr byte p luftoch natur? Ser han icke genom sina flugflckade rutor den fagraAsarumsdalen, som i vrens tid snar i apelblom, och njuter han icke aven blekingsidyll, blidare och vackrare n den Svalv ngonsin kan bjuda.Och d det bolmande lokomotivet larmar frbi Svalv och strer livsron,kan han d icke i Ringamla stoppa sin pipa i frid och p den trebentabnken under den stora granen p byns tysta griftegrd stilla sinbrinnande vrldssmrta och med stoiskt lugn meditera ver den tckagravskriften det enkla trkorset: Hr vilar en Familjegrav En Moder med Tre barnabarn Frn Ringamla voro de Ty Gud dem alla Hade kr.... Hr Komminister! Ringamlas hjrta grter: torka dess trar och bliv!Men mest av allt gr det oss ont att vr vice pastor i Stngby, broderNils Groos, vill vergiva den feta slttens bygder och draga upp tilldet nnu endast p frsk uppodlade Svalv. Groos, Groos, skdar du ickefrn arla morgon till serla afton de bljande flten i milavgsfng, defetmande Ayrshires beta p doftande klvervall, gssen, de lskvrdafglarna, grsa i tusental p Belliskldda ngar och trinda nassar vaggajulens skna sgel kors och tvrs p trdorna! Groos, Groos, horra digrunt och titta p dmens bda vrdtorn, som lysa i morgonsolen lngtbort ver Stngby, och knn sen om du kan slita dig frn dem. Jag trordet inte. Och jag tackar dig, ty jag ser redan p dina gons ljuvhet attmitt tal r vordet hrt.THORILD WULFF.Denne dagen r egentligen ganska besynerlig. Det r nmligen i dag somfil. d:r Thorild Wulff studentaftonen kl. 9 hller fredrag omStrandhugg i Japan, belyst med mnga och vackra bilder. Det blir fullthus och applaus.Thorild Wulff r som bekant fdd p Island, dr han tillsammans med densedan likaledes till Sverige verflyttade psalmisten Albert Engstrm iyngre dar vaktade fr. Hr i landet studerade han diverse bttrevetenskaper, i vilka han tog doktorsexamen. Kort drefter utrustade hansin bermda expedition till Tibet fr att befria Hedin, som hlls fngeni en hnsbur drfr, att han velat omvnda Dalai L'hama till judendomen.Lnge drjde det hrefter icke frrn vi funno Wulff i Kina, dr haningick morganatiskt ktenskap med nkekejsarinnan, drp underboxareupproret flera gnger blev ihjlslagen, strtade kejsardmet ochinfrde republicken, till tack varfr han av Juanschikai upphjdes tillMandarin med Hga Knappen och fick Sprckta Vstens orden i kta nickel.Sedan han civiliserat Kina, verflyttade Wulff till Japan. Vidlandstigningen i Kumamoto mottogs han av 6,000 gudaskna geishor, vilkaverhljde honom med krsbrsblommor och frde honom i frgyld rickshawtill kejsaren, som lade bort titlarna med honom. I Japan verkade nuThorild Wulff lnge som missionr, infrde toppspel, pomril ochkubernetik, upprttade soppkokningsanstalt i Jamagata samt slckteFujiyama, som lnge sprutat eld i ondan.Hljd av ra tervnde Wulff drp till Sverige fr att bliecklesiastikminister, d herr Westman trttnat. Och p genomresa tillDanmark, dr han mnar terupprtta den europeiska freden, gstar hanoss nu i kvll.Vi hlsa den frejdade medborgaren hjrtligt vlkommen!KARL XI:s STATY I LUND._Underdnigt frslag, godknt av Karl XI sjlv._ Kommittn fr stadkommande av en ryttarstaty i Landskrona ver Konung Karl XI har i dagarna utsnt ett av 65 namn undertecknat upprop, i vilket lses bl.a.: Allt fr lnge har den store konungens minne varit frsummat av svenska folket. Andra konungar hava ihgkommits med vedermle av vrdnad och tacksamhet fr allt vad stort de hava utfrt fr Sveriges folk och Sveriges rike, men Carl XI, en av vra strsta konungar, vntar alltjmt p svenska folkets krleksfulla erknnande. Frsummad av frmyndareregeringen i allt, vad tillhrde en konungslig uppfostran, emottog han vid sitt tilltrde av regeringen ett rike, som i allo lg i lgervall, en uttmd skattkammare, ett frsummat frsvar och en fruktansvrd upprorsanda uti de av hans store fader terfrvrvade provinserna, vilkas ervring tergivit Sverige dess naturliga grnser i sder och vster. * * * * * Stdd p sitt folks krlek och uppoffrande tillgivenhet, p sin visserligen till antalet svaga, men till dess mod ojmnfrliga hr, utkmpade Carl XI den ena striden efter den andra, alltjmt segrande ver den vermktiga fienden och slutligen genom slaget vid Landskrona vinnande _en fr krigets utgng avgrande seger_. * * * * *_En ppen och redeligh skrifft till Waldemar Blow.Stormechtigste_ Redacteur, _hgtrade elskelige kre_ Waldemar._Thet hafwer infr mine ghon kommit en_ akt, _hwarfwer iagh blifwits_ accablerad _at iagh thet als intet_ exprimera _kan. Ack att iagh_kapabel _wore at_ aucteuren _uthaf then smdelighe och_ insidieuse_skriften medh eghen handh kindpusta och thereffter hnom och hwartijondhe mann af_ soubscribenterne _hngia, ssom iagh the_ rebelliske_snapphaner_ traiterade _uthi mijn kraffts daaghar, d iagh et hetsigtprompt och lefwandes gemt hade.Hwaad er thet fr lastelight taal at mit minne_ negligerat _warit uthafSweries folck? Jagh wil hafwa den_ presumption _om migh silf at iaghhafwer_ miraculeuse actioner _bedrifwit, s at hwar och en af Sweriesinbyggiare r skyldigh med_ veneration _och trogen_ devotion _sdantuthi hugh komma. Men hwar hafwa nu_ aucteuren _och the_ 65 soubscribenter_af_ pasquillen _thenna_ connaissance _frwerfwat at iagh af the Swenskefrsatt r uthi en otacksamh_ oubli? _Sjlf hafwer iagh intet sdantkunnat_ constaterat. _Twert therimot_ considererar _iagh at thet swenskafolcket af skiljda_ conditioner _migh_ placerar _widh sijdan af thehghprijslighe_ maijesteter Gsta Wasen _och thes sons son_ GustavusAdolphus._Hwi hafwer_ aucteuren _thessuthom en slijk lgnacktigh_ infamieinventerat _at iagh intet blifwit ihughkommen medh wedermhle af wrdtnooch_ reconnaissance _ssom andre konunghar. Om the_ 65 soubscribenter_wilje nogra f skerfwar tillhoopa lggia t_ aucteuren _til enfrnjeligh_ excourse _til stadhen_ Carlscrona, _s m han therstdhesen god_ occasion _finna at min bildstod_ admirera._At iagh uthi min frste_ jeunesse _blifwit af rycksens rder_negligerad _til min_ education, _thet wil iagh intet_ negera, _men theter mijn_ private affaire, _och therupp lrer thet nu ingen tidh waraat_ ameliorera. _Thessuthom wil iagh intet_ cachera _at iagh nogon tijdwidh_ academian _uthi_ Upsala _minna studerningar uthi acht tagit ochgofwo widh min ankombst dijt tillochmed professorer samt Borgmester ochrdh och borgerskappet i gewehr tw gnger salua s wl medh stycker sommed_ musqueter._Men elskelighe_ redactuer, _at iagh nu uthi thenna affaire Digh_molesterar, _thet skier besynnerligen therfre, at iagh gnom Din_journal _wil med all_ force _och_ auctoritet protestera _mot then_ridicule imagination _at man genom en ryttarestodh uthi then_ modesta_stadhen_ Landscrona _migh_ remarquabelt glorifiera _kunde. Ther som nuthenna_ aucteuren _intet wet om min_ statue i Carlscrona, _som dockhuthi_ importance _thet beskiedeligha_ Landscrona _mycket_ supererar, _smonde_ posteriteten _s mycket thesmindre frm at mig uptcka i thenna_caderade _lille plett uthaf riket.Genom Digh, stormecktigste_ Waldemar, _wilje wi nu_ resolvera, at derestwij medh ytterlighare en ryttarestodh skole_ celebreras, _s skallthenna als intet annorstdhes_ posteras _n uthi stadhen_ Lund, _ther wiwr mest_ fameuse action _hafwe utfrt. Och skall thenna_ statue_thessutom s_ placeras _at wij_ dirigere _spettsen af wr wrjo motthet fenster therifrn Thu daghligen och_ continuerligen _framhrdaruthi wrt werck och inbyggiarne i stadhen_ Lund _medh good_ effect_tucktar. Ja, elskelighe_ cousin, _therest thet Digh intet_ incommoderer,_wil iagh_ proponera _at man Din billd och liknelse wid_ basen _afthenna_ statue arrangerar, _enkannerligen som iagh fuller wet at thu estaf et hrlight utwertes anseende ssom thet sades om_ de la Gardienkansleren._Stockholm uti Riddareholmens kyrckia anno_ 1911._Frblifwer din gamble_ cousinCAROLUS XI._Effterskrifft.Frtlj migh_, cher ami, _hwadh_ qualitet _thesse personer gha, somsine nampn hafwa under thetta actstycke prenta ltit. Jagh lser mngaadelighe_ signaturer _icke utan_ surprise. _Thet wil migh tyckias at theSwenske icke fyllest mit werck_ propagerat _och at mycket_ resterar_til en blifwande_ reduction. De la Gardien _kienner iagh, s och_Gyllenstiernen _och_ Wrangeln, Bonden _och_ Wachtmeistern, _men ingenhafwer migh noghot frtalt om then herren som skrifwer sigh_ J. P.Jesperson. _Om_ Professoren _uthi_ Historian, nomine Stille, _hafweriagh erfarit gnom minna glorwrdigha kolleger_ Saxo _och_ Apsalon, athan i sin_ jeunesse _mycken snlhet hadhe uthi allskns luftight_plaisanteri _och thesslikes_ pretenderar _min herr son, at_ Stillen_r flinck och rapper uthi_ interpretationen _af_ documenter _och_acter. _Hwi hafwer nu slijkt skickelight hufwud ltit sigh_ persuadera_at thenna als intet spetsfundiga skrifft signera?Idem.D LAGAN INVIGDES.(1910).Vid genomseende av det av redaktren personligen lmnade referatet,vilket redaktionen av hnsyn till hans kroppskrafter icke ansett sigbra vgra infrande, hava vi funnit, att han beklagligt nog rkat graen del frbiseenden och verdrifter, vadan vi tilltit oss supplera hansreferat med fljande riktiga skildring av frden:Hit kom extratget med ett 50-tal Malmbor, tyngda av allvar frn livetshandel och vandel, mest handel, och hr steg ett nytt 40-tal p, rysligtallvarliga och hgtidliga. Det sg till en brjan trist ut, tills viupptckte den ende humoristen i hela skaran, biskop Billing, vilken isjlva verket r den roligaste biskop, som Sverige haft sedansmlnningarna underlto att skona Tegnr frn kallelsen till strabo.Vi passerade Eslv och Hssleholm och fste fga avseende vid dehyllningar, som vederforos oss bda dessa hllplatser, tills vintligen ndde smrgsserveringen mellan Hssleholm och Bjrnum. Hrutfrdes ett vackert arbete i den mnskliga odlingens tjnst. Fr vrdel hunno vi med 5 smrgsar, veringenjr Montgomery tog 9, i anseendetill hans strre kraftstation.Vid Bjrnum stucko vi ut huvudet och tackade 66 kommunalordfrander, somberedvilligt givit mte fr att beundra oss alla.S voro vi i Majenfors och lrde oss kraftstationen. Av den hade vi ickebegripit mycket, om icke kyrkoherden Roslund frn Landskrona frklaratdet. Nere i ett underjordiskt hl sitter en mlla, som driver vattnet.Vattnet gr upp i en elektricitetsmaskin och blir positivt. Hrigenomverkar det p en hop trdar och brte, som mest ro till fr syns skull.Fr att bereda sysselsttning t s mnga veringenjrer, ingenjrer,underingenjrer, vermaskinmstare, maskinmstare etc. som mjligt, roen massa maskiner och konstruktioner uppfrda. De se mycket bra ut. Rrman vid dem i vardagslag, s osar det katt. Detta kallas fr elektriskenergi, vilken drp fres ut p lnga ledningar, genom vilka iframtiden en ny stiftsindelning blir mjlig.Detta gladde pastor Lysander frn Malm, enr han d hoppas bli biskop.Det kan han frresten gott passa, till, ty han vet allt sen han var nerei Amerika. Dr jagade han bufflar, vilka ro 4-benta. Nu jagar hanVrner Rydn, som gr p 2 ben.D vi gingo tillbaka till hllplatsen voro vi mycket hungriga.Redaktren sterdahl i Malm stoppade fickorna fulla av ensamhllsvdlig svamp. Hans tillstnd lrer i dag vara betnkligt.S foro vi till Knred, vl bekant sen en del r tillbaka. 88kommunalordfrander voro oss hr till mtes och sjngo fr oss. Visjngo tillbaka. I ett vl format anfrande erinrade en trlleborgaredem om traktens betydelse. Hr, frn hjden av deras berg, blickaderhundraden ner p dem. 30-riga krigets avslutande genom freden iKnred mellan Karl XII och Napoleon vore fr alla tider en lysandebragd, vars storhet de aldrig finge frglmma. Sedan vi tagit dem alla ihand och de hgtidligen lovat att vara minnesgoda, fanns icke lngrengon anledning att kvarhlla dem, varfr vi reste p decauvillen tillBassalt.Detta sg betnkligt ut. Vagnarna hllo p att kapsejsa, vadan viflyttade de mera vgande, ssom stadsnotarie Heyden frn Lund, redaktrHgge frn Halmstad samt ingenir N. Gust. berg frn Malm m. fl. vertill hgersidan. S pep tget och gick. Men rtt som det vartvrstannade det vid en stupande brant, med det lodrta berget p enasidan och floden tvrbrant under oss p andra sidan. Det orkade ickelngre, entan fram eller tillbaka.Det resonnerades icke lnge. 17 av de nrvarande slpptes i floden, drde med lekande ltthet simmade till Knred. Vi fortsatte.S stannade det bums. Det kunde icke mer. De mera delt tnkande hoppadeav och drogo i lokomotivfraren, som hll i lokomotivet. Det lyckadesalldeles frtrffligt. P det viset slpade vi hela tget till Bassalt,som vi icke tittade p. De vriga begagnade vr frnvaro till attinviga kraftanlggningarna. Vid vr terkomst luktade vi tydligt pkanonrken att ngot varit p frde.S to vi middag. Mitt emot oss satt d:r Ninian Wrnor. Han drack ut allchampagnen och skylde p oss. Vi hade det riktigt trevligt.Vi hrde mnga bra tal. Statsministern tyckte vi om. Han talade som enkarl. Men vi voro ngsliga, d han ideligen knyckte p huvudet. Om hanhade tappat det! Ltom oss icke tnka oss fljderna.S foro vi hem. Det var rtt fridfullt i kuperna. Lektor Edw. Lindahloch Arbetets redaktr debatterade en kommunal dagsfrga s livligt attvi mste g emellan och bilda skiljenmnd. Det gick som det alltid gr.Kontrahenterna blevo vnner men grlade p oss.Av frekommen anledning meddela vi hrmed att vi frnbedja oss allaanbud till intrde i skiljenmnder.Vid terkomsten till Lund gingo de bttre av oss till hemmets hrd.Somliga drogo till Grand. Om deras den r oss ingenting vidare ontbekant.G I OKTOBER!(1911)._Herr Lindman, Stockholm!_N, herr Lindman, vi tro honom inte. Skall han g, s skall han skyndasig. December r alldeles omjlig. Drj fr all del inte till dess, tyd ser det ut som om han fikade efter ett Nobelpris i belning; och detvill vi inte fresl honom till. Dessutom r det ju jul d. Allatidningar fyllas av annonser och murvlarna f inte tid att skriva hanshistoria s vackert som sig br. Ergo december komplett oduglig.November r tminstone olmplig. Det r egentligen en simpel mnad, fullav dimmor, rusk och kld. Under och tecken ro visserligen d mnga:Saturnus sitter i Vdurens och Oxens bilder, vilket ju kunde tydas somen vink frn ovan. Men s ha vi ju gamla Mrten, Luther, vet vi. Det vari alla fall en rans mnniska, och t honom r november helgad. Frsta10 dagarna freberedelsen till gsen, s 10 dagar gs och resten avmnaden matsmltning, madaro. Var s innerligen vnlig och beskedlig ochstr oss inte i november, fr d ro tminstone vi hr i Skne absolutupptagna.Men oktober, hr Lindman, _oktober!_ Sicken en hrlig slaktmnad! Dramlar frukten, d dala bladen till evinnerlig ro i de tysta skogarna,rovor, betor och pantofflor ryka upp ur den skna sknska jorden ssomfordomtima manna regnade frn himlavalvet, och allt vad fett ochlevnadstyngt r av kringvandrande fgel och f undergr frvandlingenslag och varder till medvurst och skinka och revbensspjll och sylta ochblodkorv och palt och alltihop detta, vars hga uppgift r att breda ettfrsonande skimmer ver jordelivets motigheter och vedermdor.Och s mnga dagar sen som dr r att vlja p! Frst ha vi den 7, ddet r jmnt 520 r sedan lilla rara Birgitta blev kanoniserad tillhelgon. Allts alls ingen oven dag. Men passar den nd inte, sproponera vi t.ex. den 10, d det r jmnt 440 r sedan vra tapprafrpappor vid Brunkeberg rddade det svenska fosterlandetssjlvstndighet samt 10 r sedan den proportionella valkommittentillsattes. Den senare dagen kunde vl tminstone smaka, men anses denicke frty oduglig, s ltom oss ta den 12, d det r 419-rs-jubileetav hr Columbi uppstigande, icke till himmelriket, utan till Guanahani,vilket lr vara en , som ligger lngt inne i det svartaste Ryssland,enligt meddelande frn Hedin ngonstdes nere i Uralbergen.Men--bevara oss vl!--hur kan vi egentligen sitta och titta s galetoch glmma den bsta av alla oktoberdagar, den tjugofjrde Michaeli, denskne gamle brae flyttedagen, d alla ledigblivne eller p annat sttuppsagda omgjorda sina lnder, samla sina frrder och under gldje ochsuckan verge husbnder och andra bnder. _D_, hr Lindman, _res d_,och hjrtligt vlkommen! Tag hit ned och rekreera sig ett slag ingderna. Hr r mnen absolut frmrkad och evangeliet fr veckanhandlar d om den borttagne, vilket med litet god vilja br kunnauttydas till det bsta. Hr ligga d nnu ngarna i mjuk grnska, och iaftontid dansa dr fagra lvor lika tilltalande ssom d han i ungdomensfrltande vr en 14 juli p kvllen Place de la Sorbonne dansadecancan med m:me Boulanger. Hrnere r det landet Gosen, som fldar avmjlk och honung. Och skall det vara srskild diet, s ha vi vid dentiden, om naturen skter sig, kanderad flugsvamp och griljerad liksopp ivacker vlsignelse jmte god sknsk valsoppa med ingredienserproportionellt avvgda. Tja, herr Lindman, vlkommen hit och res intevrdshus frbi till utlandet, utan gynna det gamla Sverige. Ty det r ialla fall av det vi leva, han som vi, och ju frr vi levat ut, dessbttre plats blir det fr de rlige att leva.KNUTSGILLETS ORDENSDRKTER.TillBrder och Systrar i S:t Knuts Gille!Undertecknad tillter sig hrmed avgiva ett frslag, som torde omfattasav en mycket allmn mening inom gillet.De tider ro ju nu lyckligtvis sedan lnge frbi, d gillet var allenastett likbrarelag eller ett sllskap, dr man skt till mls p papegojoroch drjmte berusade sig av l. Nu har gillet helt andra uppgifter, ochtill dem hrer ju alldeles srskilt att anordna den stora rshgtidenoch vid denna utveckla s mycken--helst gammaldags--stt som mjligt.Det synes mig d ligga makt upp att man ocks i denna rshgtidinlgger s mycken sollennitet som mjligtvis kan stadkommas. Dit hrerju icke minst den rent yttre ramen, lokalen, musiquen, den ledandeverheten samt systrar och brder.I all srskildhet vill jag nu fsta uppmrksamheten dr att det alltidfrefallit mig litet pauvert att se t.ex. ceremonimstaren leda detstora intget, ifrd en vanlig frackdrkt. Det kan icke grna varaKnutsgillets mening att detta r alldeles i sin ordning. Man vill viddetta tillflle se litet mera festivitas, och jag tror mig uttala mngasmening, d jag hr framstller att Knutsgillet till bruk nu ochframdeles borde anskaffa en srskild hgtidsdrkt, som vid tillfllet ifrga borde ceremonimstaren pfras.Om huru denna drkt br vara beskaffad, drom kunna frvisso meningarnavara mycket delade, och vore det nog gagneligt om i detta avseende olikafrslag komme till synes. Fr min ringa del vgar jag fresl enklotformig, rd huvudbonad, p vars hjd gillets symbol, papegojan,borde trona; (eller, om man s hellre vill, ngon symbol p vishet ochfrstnd). Vidare borde mstaren ikldas en mantel eller ltt kappa avngot tyg, som medgve plastisk attitude. P denna kappa kunde lmpligensinnebilder av papegojor eller andra liknande freteelser mlas. Sborde till drkten hra ett par mindre benklder, likaledes av ngotsirligt tyg, varp benen borde fortsttas nedt med linor eller ngotslags lngre strumpor samt avslutas med uppt riktade thttor i gotiskstil.Hrtill borde komma att ceremonimstaren vid sin hgra hand frde, ickeen stav eller sdant, utan ngot, som allegoriskt pminde om gilletsldre historia, d gillet var en sammanslutning fr mlskjutning. Enbssa av gammal konstruktion vore nog det tjnligaste. I anseende tilldetta vapens vda vore det dock kanske lmpligast att ceremonimstarenbure en bge, dock utan pilar eller andra kastfreml.Det r min ofrytterliga mening att en sdan omgestaltning av gilletsyttre ceremoniel, som hr freslagits, skulle vara till dess fromma. Ochtillter jag mig vrdsamt fresl direktionen att taga detta frslag ibeaktande och om mjligt genomfra det till nu stundande rshgtid._Gammal Knutsbroder_. * * * * *Till Redaktionen av Folkets Tidning, Lund.Med anledning av Gammal Knutsbroders anfrande i Folkets Tidningangende officiell ordensdrkt t Knutsgillets ceremonimstare, ber jagatt, i princip anslutande mig till frslaget om sdan drkt, fframhlla att drktens beskaffenhet visserligen kan i allmnna grunddragen gng fr alla faststllas men att dess detaljer alltid mste lmpas_efter varje individuellt fall_. Om t.ex. ceremonimstaren r en lngoch sttlig man, med hgburen och reslig gestalt, som stter stil pmbetet, s krvas naturligtvis dremot svarande jmkningar i drkten,ssom exempelvis lngre benklder--korta sdana skulle i det falletverka riddare, vilket ju icke r meningen, eller rent av frljligamannen. Skulle dremot ceremonimstaren vara en kort man, till huvud ochkropp som till lemmar, mste andra modifikationer i drkten intrda,anslutande sig till stommens arkitektur s att former och linjer s vittmjligt harmoniskt sammansmlta. Att till en sdan drkt komma med enkalottliknande htta, vore naturligtvis orimligt. Hr mste figurenhjas, icke genom ett postament utan genom tgrder ovanom hret.Drtill tjnar exempelvis en mycket hg huvudbonad, t.ex. hlftenmitra, hlften sockertopp, grna med allegoriska bilder p sidorna ochmed en liten gul vippa i toppen. Vad s betrffar benklderna bradessa, fr att icke stra ensemblen, naturligtvis vara _mycket_ korta.Ja, det kan vl t. o. m. vara frga om huruvida icke byxor helt ochhllet borde saknas och benen i stllet verkldas med ngon hudfrgadshirting eller madapolam eller eljest ngot textilt alster, som kundegiva en stmningsfull pminnelse om Gillets skyddshelgon, Knut denHelige, om vars benkldnad historien dock med bermvrd finknslighetunderlter att lmna ngot nrmare meddelande.Det ena som det andra br likvl enligt min uppfattning verltas t ensakkunnig kommission, som br framlgga frslag. Och fr jag tackaGammal Knutsbroder fr hans initiativ att ha framfrt detta mne tillen diskussion, av vilken det viktiga rendet endast har att vinna._En ung Knutsbroder_.ELLEN KEY.Vi mste allvarligen frehlla vr kollega och konkurrent i Venedig,Gazetta di Venezia, att icke krnka det svenska fosterlandet medsanningslsa uppgifter. S skriver bladet i sitt senast hitkomna nummeratt den framstende tyska skriftstllarinnan Ellen Key har meddelatatt Nobelpriset i litteratur fr detta r skall tillfalla GiosuCarducci, som drtill redan r utsedd och som kommer till Stockholm tillNobelfesten.Det r en dlig urskt att kollegan lter telegrafera nyheten till sigfrn Florens. I ingen stad p jorden, nst Trlleborg, ljuger folk smycket som i Florens. Vi fr vr del hade ingenting dr att gra. MenGazetta di Venezia skall veta att Ellen Key r barnfdd p Sverigesjord, dr vaccinerad, mantals- och skattskriven, och att vi, d.v.s. detsvenska folket, icke tillta att man bervar oss vr nationalegendom.Fr vrigt tro vi fullt och fast att Carducci skall ha Nobelpriset,eftersom nu Ellen Key har sagt det. Oss gr det fr all del ingenting.Men om nu Svenska akademien ger den Nobelpriset, som brjade sinskaldiska bana med en hymn till den onde, vad ger akademien d oss? Vibrjade en gng vr poetiska dekadans med en dikt om Waldenstrm.KORKEN.Fr en tid sedan reste jag till Kpenhamn. Jag skulle dit och vnda. Pbten trffade jag en bekant. Nr vi gingo frbi danska flottan tittadevi p pansarfartygen.--Hr du, sa' han, jag begriper egentligen inte ... men, inte kan detvara jrn till dom alltihop? Det r fysiskt omjligt. Di skulle jusjunka.--Kra du, infll jag, det vet du vl, det r det inte heller. Det rjrn ner till vattenlinjen, som ju ocks r skottlinje. Sen r helafartyget undertill kltt med kork.--Kork!? Vad menar du med det? sa han och sg misstnksam ut. Varp jagtydligt frklarade att det _mste_ vara det lttaste av allt fr attbra upp jrnkolosserna. Ergo var det verkligen kork.--Ja ... ja, det har du ju frresten rtt i, mumlade han efter en stundsfunderare och tillade: Det r ju egentligen mrkvrdigt. Men det har jagaldrig tnkt p frut.S blev det landgng och vi skildes t fr den dagen. * * * * *Det gick s en mnads tid tills hromdagen, d jag kom in i hallen photell Mollberg i Hlsingborg. Jag var inte vl kommen in frrn H.--hanhette s--kom rusande mot mig, av uppsynen att dma ngot irriterad ochhotfull.--Hr du, vad var det dr fr nt nonsens du slog i mig p bten? Vadmenade du med det? Var det din mening att driva med mig?--... bten?... nonsens...? Vad menar du med detta? infll jag och sgmycket ovetande ut.--Du behver inte gra dig till, fortsatte H. Du minns nog att du villeinbilla mig att dr var kork i botten p pansarbtarna. Men den lgnenlyckades inte ... nu s mycket s du vet det, svarade han i en ngotstolt ton som om han med ens hade besegrat den onde.--Lgn, sa jag med eftertryck och tog H. ner p ett par stolar. Hr du,vem har inbillat dig att det r lgn?--Jo, det skall jag sga dig, sa H. Jag trffade hromdagen vrgemensamme vn ingenir . Och han sa jag skulle hlsa dig att det varen evig lgn.--En evig lgn, upprepade jag, tog en djupt allvarlig uppsyn ochfrmanade H.: Hr du, du knner synbarligen inte . riktigt, det hrjag. Han skojar med alla. Du kan vl begripa att nr jag sger en sak,s r det sant. Tror du mig inte, s kan du g ver till marinen nr dukommer till Kpenhamn och frga. Frresten kan du vl sjlv begripa attdr _mste_ vara kork i botten; annars skulle dom ju sjunka!--Ja ... ja ... det var det jag sa ., replikerade H. Visst f--n skulledom sjunka! Ja, du skall inte misstycka. Jag har aldrig trott att duinte talade sant. Det r ju frresten alldeles tydligt att dr mstevara kork. Och nr jag kommer till Kpenhamn i nsta vecka skall jagdessutom g bort och hra.-- * * * * *S kramade vi hand och skildes t. Nu har jag ingen lust att trffahonom mer. Nsta gng skjuter han.STATIONSHLET I KRISTIANSTAD.Nu ligger Skne blndande vackert i nyfallen sn, sltterna blnka isolljuset och skogarna st som frusna buketter i vitt. Men hur i allvrlden skter hr versteprsten i Kristianstad sitt kall? Eller liggerjrnvgsstationen dr utanfr hans flla? Huru som helst, men kallagenast styrpinnarna i Blekingebanan in fr kyrkordet och ge dem envarning att fr framtiden laga med s, att d passagerarna frn Blekingelastas ut p stationen i Kristianstad de slippa att fastna i djupan dyutan kunna taga sig ut i livet utan att medfra s lerbehngdagaloscher, att var enda mnniska ndvndigt skall ha reda p att devarit i lilla Paris. Och skall det nu s vara att 1:sta klassens vntsaldr allt fortfarande skall vara klippt i tv bitar, av vilka den ena,som nu r III:e klass, fr 1:a klassens sol och ljus och luft, och denandra, som skall vara 1:a klass, fr 4:de klassens sol, 5:te klassensljus och 9:de klassens luft, s sl i Herrans namn itu taket och slppin den granne solen och vdra hlet.Detta sger jag icke i ond mening, kre Matheus Lundborg, ty du vet attmitt hjrta fldar av krlek till svl dig som mnniskorna. Men rttskall vara rtt. Och jag krver bestmt, att dina understar skola vardaom icke precis luttrade och fejade i bedrvelsens ugn, s dockallvarligen tillhllne om vad deras frid gentemot farandes gentlemntillhrer.BREV TILL PVEN._Herr Giuseppe Sarto Pius X.Vatikanen.Rom._Helige Fader!Taxamt mottagit Eders Helighets rade av 8 d:s och beklaga deportugisiska kalamiteterna.Sverige r--ssom E. H. hgsinnat anmrker--ett mycket prktigt land.Fr munkar sakna vi dock anvndning, tack vare ngon sorts paragraf ilagen. Icke ens nunnor ro tilltna, vilket hr i staden alltid vcktett livligt beklagande. Vi ndgas drfr be E. H. dirigera detportugisiska verskottet annorstdes hn, t.ex. till Norge, dr hovetlrer knna sig litet ensamt och allmn rasfrbttring icke skulleskada.Skulle dremot E. H. sjlv ha lust att sl sig ner hr i landet nu senFrankrike, Spanien och Portugal blivit kitsliga, s hjrtligt vlkommentill Lund. Hr ha vi en gammal bra domkyrka, en hygglig biskop och etttrevligt domkapitel, en teologisk fakultet, som varierar mllan svartoch rtt med stark skiftning i grnt, landets enda verkligastiftstidning, i vilken E. H. kan f redigera predikoturerna, en mildordningsmakt och ett kulturhistoriskt museum, dr E. H. kan bli predikanti Bosebo kyrka om Han bara kan samsas med Karlin. Men en sak: skall detvara, s rappa Sig medan vrt nuvarande kyrkord nnu sitter vid makten!Det har nmligen alltid visat en bermlig omsorg om frmmandepotentater. Och vart det kan ta hus med det intresset lngre fram itiden kan man inte s noga veta.Alltid med nje emotseende Edra vrda ordres teckna viHgaktningsfullt_F. T._ BN OM REGN. _Ssom att_ grsen upp marken frtorka uti sine strn, fglarna i himmelen tystna att blsa, floderne stanna uti sine lopp, djur och mnniskor lida utav torkans kval och tidningar p gott och ont bliva jmmerlige att skda, allts och emedan mne och frmane vi hrmed alle trogne och otrogne versteprster och skriftlrde, fdde och ofdde, att sig vnda och omvnda i bner om att himmel ens alla fnster mge ppnade varda s att betor, panntofflor och allehanda jordens rter kunna svullna och bnderna fete vara vordne, djur och mnniskor tillvxa till kommande slktens trivsel, krigsmakten till lands och vatten rras och formeras samt rikets vriga inbyggare frodas och gldjas tills de i livets tysta smtimmar viska ett stilla godnatt och tga in uti Evighetens Skra Hamn. _OLSSON_, djur- och mnniskovn.POTATISBSSA I STADSFULLMKTIGE.Fr man medfra potatisbssa till stadsfullmktiges sammantrden och inacken tussa de fullmktige, vilka tala fr lnge, frgar oss en bengeninsndare.Vi mste obetingat svara nej. Jaktrtten stadens mark tillhr stadensjlv. Och stadsfullmktiges sessionsrum r stadens omrde s gott somngot, s vida man icke rent av fr likstlla det med en hgnadjaktplats eller djurgrd. Emellertid hnvisa vi insndaren att skaverenskommelse med drtselkammaren. Den fick senast s illa p huden avtskilliga fullmktige, att den kanske icke r obengen att arrendera utjaktrtten.Vidare frgar oss insndaren, om man tminstone har rtt att kasta s.k.tollar p fullmktige. Vi betvivla det svrligen; men ppeka dock, attdet drvid delvis kommer an p storlek och tyngd. Och tyngdlagen har,som bekant, grundlags natur och upphver jaktlagen.Fr resten fsta vi uppmrksamhet Jaktstadgans 10, dri det heter:Trffar ngon tillflligtvis, evar det vara m, skadligt rovdjur, d mhan det flla och behlla. Det hela kan sledes bero p, om mantrffar eller icke. Att skjuta ver mlet eller sl ett slag i luften ralltid olmpligt, i all synnerhet i stadsfullmktige.MNGA VACKRA BREVf nog tidningsredaktrer i allmnhet mottaga under r och dag. Och vrredaktr r i det fallet icke smre n andra. D han t.ex. i dag pmorgonen ppnade sin post, lg i den ett litet lokalbrev, som innehllfljande enkla, men lsvrda ord:Din frbannade knl.Detta; och icke ett ord mera. Frgves spanade han efter namnet, ssomman ju eljest brukar finna under synonyma frskringar sdana som dintillgivne vn N. N., din skalliga moster N. N., o.s.v. Men intet merafanns, intet mer n din f--de o.s.v.De enkla orden angiva, att bakom dem dljer sig en olycklig, som pinatsinnan han ftt sga ut vad han r fr ngot. 1:o) framgr ju nmligenatt brevskrivaren anser sig vara en knl--lsaren urskte att vibegagna hans egna ord; 2:o) att han knner sig vara frbannad; och pro3:o) att han frmenar sig vara vr redaktrs f--de knl.Det r egentligen inte mycket att vara. Bttre stllning i livet kanman ha. Men nr nu brevskrivaren inte har ngon annan, s fr manfrlta honom att han skmts fr att stta ut sitt namn och gmmer sig iobemrkt lndom. Liksom haren d han gr i smyg och idisslar.SKNSKA KONSTNRSLAGET OCH KONSTEN.Till Konstnrsartesten Albert Larsson.Stockholm.Di Sknske mlarna.Hgdle Larsson!Som att jag bor i Skillinge men hafwer mlat En Tafla som att jag seratt Herrn r puttrtterat i Tidningarna och som r ett Fartyg enslttopadt Skonare i full Storm s dett hoppar oppet och ner ute ihafvet och gungar s s ingen Menniska dett kan frst s frgas om jagfr utstlla dett i Stockholm dr som att jag aldri varit men lngtatditet och lnktat om igen. Jag spelar p giutarr samt sjunger och rartist till Lif och Blod samt Snickare och Taflan har blifvit bermd afmnga framstende Personligheter. Gstgifvaren i Borrby har bjutt ndatill 12 kr. men d kan hon hnga dr hon hnger. Om jag fr skjickahenne det r full storm och ett rligt vder och hon str fint emotsjarna. Var s beskedlig och svara jag bor i Skillinge.Anders Johansson, artest.adrs Borrby,detta r hemligt. * * * * *Till Den rade Redaktren fr Folkets tidning i Lund.Anhlles att rade Redaktren mste skrifva ett stycke i sin tidning omett missfrhllande i Skillinge som har uppsttt genom di Sknskekonstnrerna i Stockholm. Undertecknat har nda sedan sin barnatidfrfvat Mlarekonsten samt spelar p giutarr och sjunger och r artesttill lif och blod och snickare; s hafver jag mlat en Tafla som r ettfartyg en slttoppat Skonare i full storm och hon str fint emot sjarneoch gr opp och ner; och hafver skrifvit till Konstnrsartisten HerrAlbert Larsson ved di Sknske Mlarne i Stockholm som r s hg att hanintet hafver svarat, om nu detta kan anses fr riktigt! Nr en person ri den stllningen som han r i och icke svarar en person som r iSkillinge hvad skall man kalla sdant fr--r det rkesafund eller rdet ett vanligt offer p ffngans altare; jag har gjort rtt fr mig iall min tid och slitit som en hund men att f utstlla en Tafla iblanddi andre Mlarne det fr man icke lof nr man bor i Skillinge.Nu vill jag intet krusa lngre utan sga ett ord till alla Mlarne iSveriges rike och den rade allmnheten! Kommen hit ner till sommarentill Skillinge s ska vi gra en mlareutstllning i Skillinge, denstore skolesalen r utmrkt; nr den gamle skolelraren blef dd skldde vi vggarne med grane och hadde basar dr och kulrta lyktor ochtranspirang och kaffe med fredrag om hedningarna som var alla beltna.Dr r rent utmrkt och spik och allt sdant fs gratis och vrskolelrare r ordfrande i en sngfrening som kan sjunga och r det sdet inte generar s tar vi en bit p giutarr.Hr r mycket utmrkt och en utmrkt strand med utmrkta bad och mycketungdom med mnga flickor och rtt som det tar dom s gr alla Mlarnaner och badar i hafvet och Borrby sngfrening kommer hit och sjunger,och kommer Herr Albert Larsson hit s kan han ocks bli tvttat men hansTaflor ska ocks bli dedmta drefter.P. S. Var s god och skrif litet om detta; det r hemligt.Hgaktningsfullt_Anders Johansson_artest i Skillingeadrs Borrby.EN ENKEL MNNISKA.(Frn Hlsingborg).Herr Redaktr!Jag ber om urskt, att jag r litet ptrngande, men jag rr inte frdet. Jag r i litet trngml och skulle vilja be Herr Redaktren sgamig hur jag skall bra mig t.Saken r den att jag ssom varande mycket frisinnad tillhr Frisinnadevalmansfreningen hrstdes. I min egenskap av lgre tjnsteman i eninrttning, som idkar handel med och avslutar kp om pnningar, harjag ansett mig bra tillhra ven stadens handelsklubb och desskpmannafrening. Ssom tjnsteman anser jag det tyvrr vara min pliktatt i dag ing ven i den tjnstemannafrening, som nu skall bildas. Ochssom bekant med flera av stadens fabriks- och hantverksidkare r jagjmvl medlem av Fabriks- och hantverksfreningen, varjmte jag sedanflera r tillhr Djurskyddsfreningen samt Stadens Pastoratskomit avMalmhus Lns Kongl. Hushllningssllskap.Nu har i samhllet uppsttt ett slags kommunal angelgenhet, som kallasfr stadsfullmktigeval, och till min ganska frvning haver jag bemrktatt flera av hr nmnde freningar utlyst stmmor fr att dryfta bemldefrga eller s.k. kommunalval. Nu ville jag frga Herr Redaktren, somju ligger i den allmnna lagen, om jag, ssom varande betald medlem isamtliga hr ovan upprknade freningar, jmvl r skyldig infinna migp allas deras mten och rtta mig efter allas deras beslut. Jag r enenkel mnniska och lever enkelt. Drfr ville jag ock be att f vetahuruledes jag ssom en hederlig person br handla, drest nu alla dessafreningar stanna i olika beslut, som bliva mot varandra stridande.Jag ber Herr Redaktren om urskt, men det hjlper vl inte. Om HerrRedaktren i stllet vill frlta mig, vore det bttre; ty jag vetvarken vad jag gr eller skall gra._Ynglingen Jnsson_.DEN VRLDSLIGA NDEN._Lillemor Jnsson!_rade Frken! Ni har alldeles rtt i alltihop men har ftt denvrldsliga nden galen.Detta slag av nd r nmligen av mnga slag._1:o_ ha vi den kungliga nden. Denna snderfaller i tvenneunderavdelningar:a) sdan, som tilldelas hyggliga mnniskor, vilka icke behva bttrasig. Denna nd bestr stundom i ordnar, vilka vid festmiddagar och andralivets hgtider hngas utanp hjrtat. Ju flera ordnar en varelse har,desto bttre mnniska r han. Detta r nmligen alldeles sant;b) sdan, som tilldelas ohyggliga mnniskor, vilka bttrat sig. Ndenbestr d av ett papper, som dock saknar bankvrde._2:o_ ha vi hennes nd, ett tilltalsord, som kom till en gng, dgamle kung Gsta klappade en ung hovdam under hakan. Hittills har detanvnts uteslutande i frga om mognare damer av bltt blod. Nutilldagsmottages det med nje ven av damer ur hsthandlareadeln. Dremot sgerman aldrig hans nd, icke ens till adelsmn eller verkliga dlingar.Deras nd r nmligen uteslutande hennes nd, vilket beror drp att detsvenska ridderskapet--p fem undantag nr--nda sen Gustav III:s tidsttt under toffeln._3:o_ frekommer ven min nd och din nd, vilka i regel icke ro mycketvrda. De ro i alla fall icke brukbara p en gng, enr de aldrigtrivas ihop.Till slut finns det en hel del nd, som det r en ren nd att slippa.Ett undantag hrifrn utgr vr nd, som Ni fr gratis. Frken lilla,behll den grna som ett minne fr livet!VIS MAJOR.F.d. sergeant G. E. skriver till oss fljande:Med anledning drutav att det i Folkets Tidning fr den 3:e denneslstes en s lydande artikel:Starkt snyrvder rdde hr i orten i gr----(Red:s frkortning). Sdr omotiverade yrvder mitt i vrbrytningen anse vi vara oberttigade,s vida det ej kan styrkas, att de bero p en vis major, som makt haveri vdretS tillter jag mig frga om Tidningen verkligen menat ngon viss majoreller av frucktan fr tryckfrihetstal ej vgat utstta namnet eller attdet kanske skall vara en av tidningens vanliga s.k. kveckheter varmedden vill nedstta armn uti allmnhetens gon! Men simpelt r det i allafall._G. E., f.d. sergeant_.Vi ndgas vnligen erinra hr schersanten om 1) att uttrycket vismajor, som r litet vrlatin, icke har med ngon krigsman att skaffa;2) att vi s mycket mindre velat nedstta den svenska armn som vi frdenna hysa en srdeles vrdnad; samt 3) att vi, till vrt eget fredande,eventuellt ndgas draga hr schersanten infr Krigsrtt att dr infrLagens Majestt stnda till ansvar fr att han i sin skrift falskeligenbeskyllt oss fr att hava begtt ett brott, till vilket vi ro relativtoskyldiga, samt dessutom kastat okvdingsord p oss och kallat oss frsimpel.Vill hr schersanten ta tillbaks och sluta fred och f nd, s kom genasthit. Men kom i parad.MORMONERNA OCH RVSAXEN.Vi ro ledsna att i dag ndgas meddela Folkets Tidnings lsare, att virkat i konflikt med hr varande mormoner, vilka tillsnt oss en protestmed anledning av en notis i tidningen rrande i vr brevlda nedstoppadeomvndelseskrifter. Frfattarna betyga oss sitt djupa frakt ochmeddela, att vi ha att emotse bde andliga och lekamliga straff, drestvi dels upprepa tilltaget, dels underlta att gra offentlig avbn frdetsamma.I anledning hrutav f vi, som i Council Bluffs personligen skakat handmed hans hgvrdighet rkebiskopen Brigham Young, meddela att vi igande hand innehava ett ex. av Frbundets Bok, den vi snott t oss pett rligt stt och den vi allvarligen begrundat i de nattens stunder,d Lund sovit de mer eller mindre rttfrdiges smn. Vi ha drunder medett srdeles nje iakttagit bokens goda vinkar fr svl det praktiskasom opraktiska livet och jmvl granneligen ventilerat villkoren fr denbefordran, som ligger i den i boken utlovade eviga upphjelsen. Men ddet frnmsta, i kap. 132 fr upphjelsen stipulerade villkoret,nmligen mnggiftet, synes oss vara snuskigt, nska vi de siste dagarnashelige en lyckosam resa dit till det Sion, dr pepparen vxer, vilketskall vara belget ngonstdes i Saltsjdalen. Och vi kunna ickeunderlta att kraftigt missunna dem det ressllskap, de hr ska vrva ivra jungfrur, vilka i sina hjrtan bra begrunda, att fosterlandet avdem krver, att de hr hemma fylla sin bestmmelse, till landets ra,till krigsmaktens frmerande och trivsel samt till frgrande av defiender, vilka tillventyrs vilja hota landets grnser.Till dessa varma nskningar foga vi meddelandet, att vi, tack varekemisk hjlp frn Karolinska universitetet, lyckats med vr brevldakombinera en synnerligen sinnrik rvsax, som fungerar ordentligt, menendast s snart ngot osande nedstoppas i ldan. Fr denna praktiska ochhemtrevliga inrttning mna vi ska patet hos ngot mindre lrt nsnedigt mbete, vars vlvilja vi godhetsfullt tillfrse oss.PERSSON OCH KVINNAN.rade Persson!Vi ro i besittning av H. Hr Perssons rade av grdagen och tacka hrPersson fr Perssons dri gjorda uttalanden. D han emellertid skerklargra att vi skulle ha visat ovilja eller illasinthet mot den nutidakvinnan, s har Persson ftt den saken alldeles om bakftterna och mstetla en liten revision.Se, Persson,--var s god och sitt ner--som han nog br kunna begripa sro vi, liksom alla andra, entusiastiska beundrare av kvinnan, vilkenfr samhllets fortbestnd och angenma trivsel egentligen r nstanlika ndvndig som mannen. ven Persson br lra sig denna beundringensvackra konst. Han skall tnka p att nr han var ett litet, mycket litetbarn, ssom han tvivelsutan varit, s hade det antagligen nu icke varitmycket med honom om han saknat modersmjlken eller om icke tillventyrsen msint kvinna rckt honom den lilla flasknapp, tack vare vilken ickes f mnniskor ntt en nstan mogen lder. Han skall vidare besinna attnr han d var en liten gris s var det inte ngot ont i det, eftersomhan levde i oskyldighetens tillstnd. Men om han d saknat den renandehanden, som aldrig trttnade--om dagen och den lnga natten igenom, dhans mors nog ofta av bekymmer, omsorger, mda och vakor trtta kroppbehvde smnens vila--s skulle Persson kanske nnu i dag sett mycketrlig ut och varit sig och alla till en fruktansvrd vmjelse. Och sskall han tnka p mycket, mycket annat, som han sjlv kan tnka ut, ochhan skall d komma till precis samma tanke, som vi ha, nmligen att avallt, som finns p jorden, r kvinnan nd det allra, allra bsta. Ochvarhelst han n vnder sig--i Skne eller i Hottentottiens land--sskall han finna att bde han och vi andra mn nog i somt kunna vara rttbra men att de renaste sjlarna och de trognaste hjrtanen bo icke i ossutan i kvinnan.Detta var nu egentligen bara en liten inledning, som Persson kan lrasig utantill om han s vill. Vad vi ville komma till var H. Hr Perssonsuppfattning om kvinnan och frsvaret och hans frmenta mening attkvinnan icke br syssla med ngot som helst, som har med vrt landsfrsvar att skaffa, och att det ity r ortt ven om kvinnan gnar t.ex.sjukvrden i ett ev. frsvarskrig sitt arbete.Det r hr som Persson rkat alldeles p avvgar, och vi be vnligen attngon vlsinnad kvinna mtte taga P. om hand och bttra honom. Vi trotvrtom att ven kvinnan kan rycka ngon stund frn hemmets arbete ochoffra litet fr fosterlandet, eftersom det ju ven r hennestillhrighet. Och nr vi se exempelvis s mnga (mer och understundomngot mindre) vackra studentskor valla av och an p Boulevarden, sundra vi mycket starkt varfr de aldrig komma p den idn att bilda ettlitet amazongarde, g vi in vid Sdra Sknska Infanteriregementet, drdet r orovckande gott om ogifta ljtnanter, f en vacker uniform ochva sig i vapnens bruk. Det skulle vara ngot splitter nytt och f ettskallande bifall ver hela landet. Och det skulle kunna hnda att de ifarans stund bleve dubbelt farliga fr den vlaktade fienden.Anfrare skulle de med all sannolikhet icke sakna. Det finns kanskefolk, som skulle slss om platsen. Och Persson--rtta p sig,yngling--vad sger han, om han skulle g med dem och med tiden kanskestiga till GENERAL? Men han finge inte springa nr det gllde, ssomofta de fr sed hava, vilka ro mycket stora i orden men ogrndalst smp jorden.--S tacka vi nu Persson fr hans vlvilja att hra p oss, nska hrPersson en glad jul och emotse med nje H. Hr Perssons vidare brev, demvi icke hava tid att lsa.rade Perssons in i dden trogne vn_F. T._EN FRIDFULL ORT._H. nkefru Johansson!_En fridfull ort! Jo, fr all del, av den sorten ha vi flera st. plager. Fr exempel Vrnamo.Dr r s sknt och s lugnt och s fridfullt s att det aldrig i livetkan vara bttre. 1,046 mnniskor samt tv hotellgare bodde drhromsistens och frdelade sig lekamligen p 1 liten kyrka, 1 stortmissionshus, 1 lokal fr svenska frlsningsarmn, 1 fr amerikanskadito, 1 stort baptistkapell, 1 metodistkapell samt 3 st.goodtemplarehus. Varjmte desslikes funnos KFUM, KFUK, en vegetariskfrening, en teosofisk dito, en frening fr det godas befrmjande, enavdelning av svenska freningen bort med tobaken samt en filial avandeskdare, vilka nr sommarsolen skiner och junken faller p tidtalslra samlas p en holme i Lagan, vilken syndaflod r hygglig nog atttvtta samhllet utvrtes.Modern kultur str alltid dr i hrligaste blomning, och dess frmstasprkrr r Vrnamo-Ropet, som till p kpet r frisinnat; och det satt det ryker om det. P ena spalten bevisar det hurusom den otckahgern frstr fderneslandet, och p den andra klargr granneliga enrttsinnad yngling huruledes vi skola lska vr nsta ssom oss sjlvaoch icke hysa agg i vrt hjrta mot ngon, eho det vara mnde, vidventyr av pfljd. P tidningens kontor fr Ni kpa gravkransar,guitarrer, bastubor, ljusstakar, m.m. till upplysningens ochframtskridandets tjnst. Och i fnstret hnger ett jtteplakat omamerikanska frlsningsarmns Filadelfiamte. Kommen mangrant!Samlens alla! skriker Ropet.--S att dr uppe, snlla Fru Johansson, r det visst och santfridfullt. Nedanfr de ddas gamla grd glider Lagan, frtjusandevacker, s som den runnit i tusen r, och inne i kyrkans vapenhus mterEr en gammal gravplatta av jrn, p vilken Edra gon skda fljandeskrift: Hr hvilar den som dygds och flitens egen Wn ej nnsin knde smickrets frg med namnet utaf HAMMARBERG.S enkelt och fridfullt har nmligen folket dr varit att ingen blivithgfrdig och kaxig ens fr det att han burit ett genom tidevarven slysande namn som Hammarberg. Dremot berttas det om en stdaredruppe, som hette Hammarspik. Han frlorade de sista hopsamladeresterna av sitt frnuft nr han varit dr i 8 dagar.P grund av vad vi slunda anfrt rekommendera vi allts p dethjrtligaste Vrnamo ssom en vederkvickande station p vgen tillevigheten.Obs.! Torrlagd. Medtag lilla nubben!VRLDSUTSTLLNINGEN I OXLANDA. Protokoll, hllet vid sammantrde med verkstllande utskottet den 3 april. * * * * * 9._Kommissarien_ freslog att utstllningsstyrelsen mtte besluta, attlta uppfra en toalettbyggnad i omedelbar nrhet av A.-B. Dominicasblivande utstllning i det fria. Ritning och kostnadsfrslag (Bil. 6)frelades, och skulle kostnaden fr byggnaden uppg till 220 kr.Ledamoten _Andrehn_ instmde.Ledamoten _August Johansson_ fann det hgst besynnerligt, attkommissarien ens ville komma med sdana frslag. Vad utstllningenbehvde, vore beskande och icke toaletthus. Kunde kommissarien skaffautstllningen s mnga beskande att en srskild toalettbyggnad voreofrnkomligen behvlig, s skulle tal. med all sannolikhet icke grnamotstta sig uppfrandet av en enkel sdan. Men till dess s intrffat,ansg han frgan vara fr tidigt vckt. Yrkade avslag.Ledamoten _Andrehn_ instmde._Kommissarien_ framhll ytterligare ndvndigheten av uppfrandet av entoalettbyggnad utstllningen----Ledamoten _Thornrbergh_ hade aldrig kunnat frst detta mrkvrdigaskrikande p toletthus, som p senare tiden gjort sig hrt i samhllet.Tal. vore principiell motstndare mot dylika moderna hnsburar och hadei stadsfullmktige i detta avseende med kraft och framgng vrnat om demindre skattdragarnas medel. Genom ett skrivet anslag vid ingngen tillutstllningen kunde allmnheten i tide upplysas och dylika phittundvikas.Hr _ordfranden_ meddelade, att han p grund av tvingande skl vorefrhindrad att lngre nrvara. Och d v. ordf. icke kunnat med kallelseantrffas, utsgs ledamoten Persson att leda de terstendefrhandlingarna.Ledamoten _Linnr_ erinrade om den moderna hygienens betydelse frindividen och samhllet och om de krav, som i sanitrt hnseende kunnastllas p det sistnmnda. Han fann fr sin del kommissariens frslagvara ganska vlbetnkt men ansg dock, att kostnaden fr den freslagnainstitutionen vore alldeles fr hg. andra sidan ville tal. likvlicke ptaga sig ansvaret fr att utstllningsstyrelsen helt och hlletavvisade denna angelgenhet. Tal. hade under besk i Paris boulevarderna drstdes sett dylika inrttningar av en enkel mentilltalande konstruktion. Yttervggarna behvde knappt vara en meterhga och ingalunda rcka nda ned till marken, varigenom en avsevrdbesparing kunde ske. I det inre behvdes ocks endast _en_ apparat, dkommissarien skerligen nd icke menade att en beskande skulle anvndamera n en sdan t gngen. Yrkade att utskottet mtte ansl 30 kr. fruppfrande av en enkel byggnad enligt tal:s frslag._Kommissarien_ utvecklade ytterligare sklen fr det av honom vcktafrslaget--och yrkade bifall till detsamma.Ledamoten _Gunnarsson_ ville p fullt allvar frga om kommissarienmnade ruinera utstllningen innan denna nnu ppnats. I tal:s grd hadeunder de 40 r, han innehaft den, icke funnits ngon srskildtoalettbyggnad och det hade gtt nd. Kommissarien kunde tala om sinerfarenhet frn s mnga utstllningar han ville. Om det vore han, somskulle rda hr, och icke utstllnigsstyrelsen, s bleve kanske helautstllningen ett toaletthus. Tal. mnade tminstone freda _sitt_samvete.Ledamoten _Andrehn_ instmde.Ledamoten _Jns Johansson_ bad hr kommissarien icke fsta sig vid vadGunnarsson anfrt, d Gunnarsson nmligen vore en knd tasse, som avmisstag kommit in i utstllningsstyrelsen.Ledamoten _Andrehn_ skulle hri instmt men avstod frn ordet.Hr _ordf._ anmrkte att han vl, i likhet med kommissarien, fann detndigt att en toalettanordning gjordes utstllningen men dremot ickekunde finna det lmpligt att drmed belasta utgiftssidan. Under denestrad, som skulle uppfras fr Herr Landshvdingens tal vidutstllningens ppnande, bleve ett tomrum, som mycket vl kunde tilltoalettinrttning anordnas. D emellertid ordinarie ordfranden, HerrDirektren och Riddaren Svenhanius, lmnat sammantrdet just under dettarendes handlggning och Herr Direktrens avgng skerligen icke skettutan sin givna anledning, s ansg hr Persson att det skulle vara enfrolmpning mot Direktr Svenhanius, om rendet avgjordes i dennesfrnvaro. Ordf. ansg sig drfr frhindrad att framstlla proposition irendet men yrkade detsammas bordlggning.Ledamoten _Andrehn_ instmde.Utskottet beslt att bordlgga rendet, varvid dock ledamoten Gunnarssonville till protokollet ha antecknat att Jns Johansson icke skulle talaom rep i hngd mans hus. Den mystiska eldsvdan i Johanssons ladugrdvore drtill i allt fr frskt minne. * * * * *Som ovanSekreteraren.SKALLIG P EN NATT.Yddingeodjuret.En ganska ledsam historia intrffade i frrgr steriet Gullns vidYddingesjn i det att porslinsblsaren Efraim Jnsson d blev illaskrmd med en hgst beklaglig pfljd.D hr Jnsson vid 5-tiden p morgonen nere vid den lummiga stranden varsysselsatt med att sylta ollon, sg han pltsligt ute p den av stormenupprrda sjn att ett freml av oknd natur rrde sig sakta upp ochned. Med anledning hrav skyndade han hem och intog lunch, varp hantillkallade lgenhetsinnehavaren Johannes Hansson, som var bortrest.Jnsson, som r fdd i Kivik men i all sin tid tnjutit en god ochhederlig vandel i Stora Svedala, gick drp ned till sjn och seglademed revad fock ut p det skummande vattnet. Kommen ungefr mitt frLill stannade bten hftigt, varvid hr Jnsson med gonen iakttog attrakt frut ett gredelint freml av enormt omfng reste sig ur vattnetoch frste som ett lokomotiv. Hr Jnsson blev hrav s skrmd att hanrodde hem, intog sngen och blev skallig.Hndelsen har i orten vckt s mycket djupare medlidande som samma dagen ung gosse i Holmeja p ett mindre tilltalande stt djupt frolmpaten ldre kvinna, mot vilken man hittills aldrig ngonsin haft ngontingegentligen allvarligt att invnda...PIGAN SOM VRPTE.En nstan knappt trolig, men rtt rolig historia meddelas oss frn vrbygd, dr gammaldags heder och dygd guskelov nnu r bunden vid torvan,som hnger fast vid bonden.Det hela gller en skomakare, som har ett hus, i vilket bor en bakare,som r frlst, men tuggar snus. Hans piga lg i vintras p lasarettet iLund och led som en hund, ty hon hade skavigt sig p benet, s att honfick ltan och blodet gick avigt. Nu var hon kommen hem, litet mager,men svajig och fager, och skojade inte s lite hr hite och dr dite ihagar och ngar, dr hon dansade med byns drngar.S en kvll innan hon ordet visste miste hon sansen och slog i en vgg.Folk kom till och fick tag i'na och mrkte d--dd och pina!--attmnniskan vrpt ett gg. Och sedan dess var kvll, d solen str ivster, samlas byns folk och prster och bevittna med andakt och skrpa,att pigan kan vrpa.Hur underbar r inte livets mystik? Billige lsare, lyft dess flik ochse hur det r tillagat! Allt gr till en tid. Sen blir det uppdagat.GLASMSTARE JNSSON.Det r oss smrtsamt att i dag ndgas meddela den rade allmnheten atti gr var glasmstare Jnsson s i tag och nyo frveten p denatureradsprit att han frdes till lasarettet och kom dit som ett lik, fr vilketgon, ron och frnuft och alla andra lemmar voro som luft.Egentligen r Jnsson ett beskedligt skr, som tar sig en sup d och doch fr resten knogar med ramar och rutor och kitt och lter var och envara i fred med sitt. Men s pltsligt blixtrar det i klotet: Skalljag, en friboren man, st hr som en slav? Nej, s anamma och meddetsamma vrker han ramarna och skrotet och det br av till apoteket,dr han hampar sin liter, gudaboret obekymrad om dess sviter.Nu ligger Jnsson och begrundar sin levnad. Hans enda trevnad bestrdri att hans bakre parti r hyddat med plster och dukar och klutar.Det hnde sig nmligen i gr d han ingenting visste att han tog misteoch satte sig relativt lugn p en gldhet ugn s att dess ringar ochdet namn, som gett ugnarne rykte, sig vackert tryckte av upp Jnssondr Jnsson slutar.Sens moralen av denna hndelse r en kall maning till drinkare ochgaminer att omedelbart skrida till omvndelse och akta sig frdenaturerad sprit och varma kaminer.PANTALONGER OCH BONDNGER.Det var en gng en mnniska, som inte betalte sin skrddare.Till slut blev skrddaren ond och drog sin tredskande kund tillrdhusrtten i Lund. Men innan mlet kom fre, hade mnniskan betaltvartenda re--det var hela 40 lock fr pantalonger och rock. P sammagng svor han och sa', att hur det n ville bra sta, s skulle ingenkunna avtvinga honom s mycket som ett ruttet lingen fr stmning ochresolution och annan tocken dr don, varmed man pungen fr ltta, d manblir stmd infr rtta.Fljden blev, att mlet ropades om igen och om, och kostnaderna hopades,d mnniskan aldrig kom. Dr satt rtten och vntade--vaktmstareLarsson ropade och glntade,--men mnniskan var bestndigt vck, och detsg ut, som om han ville driva gck med kranden och hans advokat ochvr vllovliga magistrat. Kan vl ngon frtnka, att rtten brjadebetnka den kitsliga situationen och dmde personen att bta gng pgng, tills hans bteslista blev s lng, att den sprang upp till hundrariksdaler.D tar karlen reson och betaler 70 kronor--det tcker hlet frkostnaderna i mlet. Men bterns hnga nnu och vnta och vxa med rntap rnta.Sens moralen, min vn, den r den: kritar du pantalonger, s fr dubondnger, ty den, som icke betalar fr stycket, fr satsa fem gnger smycket.TEATERRECENSIONER.THEATER OCH OECONOMIEP den academiske theatern i Lund spelades i gr comoedie af enskdespelaretrupp, som uppgafs wara frn Stockholm.Det stycke, som derwid framstldes, war benmndt Jeppe p Berget ellerDen frvandlade Bonden, en pice, som skall wara diktad af en dansknorrman wid namn Holberg. Denne herr Holberg, som lrer hafwa frt ettwidlyftigt och kringswfwande lefwerne, skall slutligen hafwa stannat iKpenhamn, der han utfrt ett ordnadt arbete men sedermera aflidit. Hansnu uppfrda skdespel innehade mnga lustigheter och amuserade mycketpubliquen. Det framstlde huruledes det r galet att den, som icke rfdd adlig, kommer till werldslig ra och magt, hwilket altid slutar medatt denne upkomling dricker sig full, faller p en gdselhg och blifwertyrannisk.Herr Oscar Bckstrm, som uppgifwes wara anstld wid ett theaterhus iStockholm, r en ung man, hwilken derstdes hafver wckt godeframtidsfrhoppningar. Nu framstlde han wr Jeppe s fullstndigt attman, utan att frgripa sig p sanningen, mste sga att herr Bckstrmger mycket naturlige anlag. Dock brukade han mnge swordomar samtjemtvl fule ord. Wi undra mycket om detta kunde vara aldelesndwndigt. Konsten r wl dock det dla, som skall frskna lifvet, menintet r det wackert att hra en skdespelare tala om smuts och sdantd han i stllet kunde nmna solens up- och nedgng, fglarnes sng samtden frunderliga alwisheten i naturen.Utom herr Bckstrm framtrdde fwen tskillige andre comoedianter,deribland twenne mamseller. Om fwen alle desse woro af mosaisk brd ross icke weterligt; men det sg s ut.Publiquen hade kommit tillstdes i rikt antal, och syntes bland densammeflere af stadens fruar, en academisk lrare och tskillige studiosi. Detfrnams jmwl att wid hwarje paus flere af desse studiosi reste sig uppoch gingo ut samt terkommo om en liten stund. Nu uppgifwes det att degingo ned i en kllare och drucko starka drycker, hwilket oskick fr sedblifwit. Dock syntes det icke att ngon af dem somnade eller p annatstt sig oskickligt uppfrde. Men det br allwarligen frgas om ickeprocancelleren borde wid ett sdant tillflle wara tillstdes ochfrmana de unge att icke lmna sina windsrum efter det mrkret fallitp. Nu applauderade de flitigt jemte den andra menigheten, hwilket wisaratt de till och med ega wana att bewista publique frlustelser.Jemvl i dag framtrder skdespelaretruppen med ett lustigt spel,benmt Frsta fiolen. Det begynner kl. 8 p aftonen och densamme herrBckstrm kommer dervid att nno agera, hwilket r gldjande att erfarad man befinnar att han i gr uppe p teaterscenen drack s mycket atthan flera gnger der ramlade aldeles omkull. * * * * *_Den trtte Theodor_.Med anledning av uppfrandet av det bekanta Shakspearska sorgedramatDen trtte Theodor p vr akademiske teater i gr i aftonstunden hades mnga mnniskor infunnit sig att ingen tom plats kunde upptckas ochatt somliga medborgare sutto ovanp varandra.Sedan ridn gtt upp brjade diverse mnniskor inne p scenen att tosasoch galna sig p ett hgst besynnerligt stt. Srskilt utmrkte sighrvid en hit nerkommen person vid namn Sjstrm, kallad Victor. Viskola icke inlta oss p ngon beskrivning, d denne lille pennendrtill r fr ringa. Men s mycket vilja vi likvl ha sagt att s somSjstrmmen skapade sig ha vi hittills aldrig sett maken till. I sus ochdus skuttade han omkring, bedrog sin hustru och misshandlade ven pannat stt sin lekamen, vilket vllade en naturlig trtthet. Till fljddrav snarkade han s frskrckligt att han vckte hela publiken.Sedan detta var gjort, var spelet frlorat. Den ene tittade p denandre, och rtt som det var brjade dom skratta, och skratta, ochskratta ... s vidunderligt att mnga blevo alldeles frdrvade. Tillslut jmrade sig hela allmnheten som 6,093 kattor i mars. Och nrskynket fr sista gngen fll voro flerfaldiga personligheter alldelesupplsta.Det kunde dock icke frmrkas att ngon hade ngot ont i sinnet mot herrSjstrm. Tvrtom funnos flera som tillknnagvo ett frsonligt sinnelagoch tillnskade honom lycka och framgng i det kommande livet.NOTISER._Vi ro glada_ att i dag kunna meddela vra lsare att _nu_ hardomkapitlet p 1:sta frslagsrummet till kyrkoherdeskapet i Kristianstadoch V uppfrt vr docent i exegetisk teologi Matheus Lundborg. Vi ro,dess bttre, icke av den sortens folk, att vi vilja skrppa ver vrandel hri, men s mycket anse vi oss dock i frtroende kunna nmna, attkyrkoherden Thulin i Skepparslv och lille komminister Lundblad iFleninge kommo andra och tredje frslagsrummen, vartill vi nska demlycka och gldje.Exegetisk r den teologi, som frklarar. Huru ondligt mycket behver nuicke Kristianstad ha frklarat? Fr att icke tala om V! Begagnen nudrfr tillfllet, infdingar i Kristianstad och V, och frvissen er omLundborg.Eljes kommer han kanske tillbaka till Lund igen. * * * * *_Av en huggorm_ blev i gr morse i Holmeja en medelslders, ogift manbiten i det nedersta bakbenet. Som mannen hade trben, vilket ormenantagligen ej observerade, generade missdet honom icke utan intog hanomedelbart middag hos en person, vilken varit gift med en kusin tillhans faster. * * * * *_En sannfrdig berttelse_ berttas till rttelse av en notis om engris, som i en obevakad stund kommit ner i kryptan i Lund. Svinet--sberttade malisen--hade rymt frn sin vaktare nr det skulle till sinslaktare och d frfljts av polisen, en ldre jungfru och en skomakaresamt en organiserad bakare. I kryptan hade blivit kalabalik med sprngoch hopp och skrik tills bagaren huggit grisen i svansen och gjort slutp dansen...Det r gruvligt vad folk kan prata nr dom g omkring och lata ochgra ingenting. Det hela r nonsens frn brjan till slut men tar sigfr resten inte smre ut n det telegram, som i dag frtlja lt, att hrLindqvist, Hans Grnaste Majestt, haft den vergende nesan att blihngd och f frikort p resan. * * * * *_Munsknken, kandidaten och glasrutan_. Ett frargligt missdeintrffade i natt i Lilla Fiskaregatan, dr en strre, till 500 kr.vrderad butiksruta hoppade ut p en verstemunsknk med pfljd attrutan gick i bitar men munsknken hll jmfrelsevis vl ihop.Saken var egentligen den att munsknken A. under nattens timmarfrvrvat en evig vn i kandidaten B., varunder de tittat litet djupt ikristallglasen. Nr spktimman kom, skulle de ut och beundra mnen ochrkade drvid in i Lilla Fiskaregatan, vilken frargligt nog inte villeligga stilla utan rrde sig i bukter med pfljd att munsknken rtt somdet var stp p nsan.B. skulle nu hjlpa upp A., vilket icke precis var s ltt d gatanalltjmt var i svr gungning. S kom hndelsevis en chauffr C. ochskyndade till hjlp. Med frenade krafter fingo nu B. och C. upp A. pdet torra igen. Till tack fr hjlpen slog munsknken genast chauffrenp kraniet och ven kandidaten gav chauffren en liten kroppsligpminnelse om hans ddlighet. Man torde inte frtnka chauffren att hanblev ngot frbluffad ver dessa uttryck av mnniskovnlighet, och somhan inte begrep sig p skoj, s tog han munsknken i ena vingbenet ochhyvade honom mot butiksrutan s att det small.Epilogen avspelades p poliskontoret, och bland syna vittnen instlldesig ven mnen. Nu r det blott _en_ frga, som r avgjord, nmligen vemsom skall betala rutan. Som emellertid bde A. och B. och C. romillionrer, s r det sprsmlet av en relativt underordnad natur.BREVLDA._Kandidat Olsson!_ Vad menas! Vet ni inte, att det r prof. Rydberg ochinte vi, som uppfunnit elektronerna? Fr vrigt r er teori om dem nogoriktig. Enligt vr uppfattning ro elektronerna sm astronomiska djur,som leva, ovanp luften. De livnra sig av atomer samt sakna ben. Vidintrdande svrare kld gnugga de sig hftigt mot varandra, varigenomutvecklas vrme, som framkallar norrsken. Pstendet att de skulleorsaka magnetiska stormar mste dremot vara oriktigt, enr intet vderrder dr de leva.Det kan vl hnda, att denna uppfattning i ngon liten obetydlig detaljkan justeras. Men i regel r det rtt, som vi tro. * * * * *_D. J.!_ Kra Jnsson, r Jnsson galen? Inte kan Jnsson vckatryckfrihetstal mot oss bara genom att skriva till oss. Utan Jnssonskall sl sig ner vid sin pulpet och skriva p ett papper att Jnssonyrkar oss respektive halshuggning eller livstids fgelbur. Jnsson grhrefter till en kardmakare och blir hyvlad i hr och skgg, sen ikldersig Jnsson Jnssons sndagsbyxor, varp Jnsson talgar hret vl. Nu rJnsson frdig, och Jnsson tager papperet under armen och gr mitt verStortorget upp till borgmstaren, dr Jnsson knackar s ntt. DJnsson kommer in bockar Jnsson vackert, lmnar aktstycket och bockar.Det kostar omtrent tv kronor, varp Jnsson bockar och betalar. (HarJnsson ingen kova, fr Jnsson lna hr mot frsta inteckning ifastighet). Jnsson bockar sen och gr baklnges ut, bockar igen ochfrsvinner.Jnsson kan nstan vara lugn tills han skall sitta av bterna. Detdrjer alltid ett stycke, och ju bttre de bli, dess strre rabattlmnas burtiden. * * * * *_Narkissos_. Vrpoem! ... sllan! Skall det vara, s m det vara hntmot erlggande av dubbel annonsavgift, medlens verlmnande till ngothem fr sedligt frsummade eller vanartade barn samt rttighet fr ossatt skriva inledning och marginalanteckningar, allt efter som ndenkrver. Endast under dessa villkor infra vi poemen. Skalderna sjlvautfras genast, utan dom och rannsakning. * * * * *_E. L._ Poemet Mitt hem kan infras under vissa villkor: 1) att detbetalas som annons; 2) att frfattarens portrtt bifogas och klicheras itidningen; 3) intyg av trovrdiga personer att frfattaren verkligenfrfattat poemet; 5) under edlig frpliktelse avgiven frklaring vervarfr frf. begtt denna grning; samt 5) bindande garanti fr attfrf. omedelbart emigrerar.I vrigt mter infrandet intet vsentligt hinder. * * * * *_U--n_. Tack fr det anonyma brevet. Det gr till samlingen, som medtiden blivit rtt ntt. Att redaktren r en ovanligt stor idiotglder honom bra; han har alltid tyckt sig vara s liten. Att han tillp kpet har ett sanning att sga mycket dligt huvud erknnesvlvilligt. Men han tar det som det r; han har icke ngot annat. * * * * *_Skaldiske frfattaren C. O. O._Aktade Olzonh!Du missfrstr mig, vilket gr mig ont. Jag r verkligen ansvarig frvad som str i denna tidning, men icke fr vad som ej str dr. Dinaverser ha icke ftt plats i tidningen. De komma aldrig dit. Vi stllerdu mig d till svars fr dem som sger mig i prosaisk stil, jag rvorden en sna.Olzonh lille! Hon r nu 4 p morgonen. Natten har varit mda och slit.Men se! Fr dig och mig och oss alla tindra stjrnor upp himlafltet,och i rappet glimtar dagen ur sterled. Genom rutan ser jag ennattsudd, som mitt p torget skrlar naturens lov, medan en ensampoliskonstapel trr sina tysta fjt mot hans nacke.Olzonh, hr och se nattens sublima sknhet! Vnd d ter till naturen,kyss moder jorden och snyfta ut vid hennes hjrta, dikta och skalda, menvad du n gr s fr Guds skull publicera det aldrig.Olzonh! Nu gr jag och lgger mig, men dessfrinnan ... ett ord! Tilltmig sga du! * * * * *_Lic. Lx._ Till svar rade frfrgan f vi meddela att ni ftt dennasaken alldeles galet fr er.Obadja var ingalunda ngot fruntimmer eller eljest ngot obestmt utanen liten profet, som levde under h.m. Jorams tid. Han r srskilt arg pNebukadnezar fr det denne frstrde Jerusalem. F.. r det mycket litetman vet om Obadja. Han skall till det yttre ha varit litet ruggig meneljest en korrekt gentleman.Vi hnvisa er i vrigt till en man i Uppsala, som heter Kolmodin och somskall vara styv p mindre profeter. Rcker inte hans visdom s komtillbaks. Ju mindre vi veta, dess mera skola vi med nje meddela. * * * * *_Fru Helga O.!_ Om man kan odla champinjoner i kk? Jo, alldelesfrtrffligt.Man tager en korg jord, en kksjungfru samt ett stycke champinjonyngel.Blandar dem frsiktigt med varandra och begjuter dem rikligt meddiskvatten och matolja. Placerar det hela med hstspillning varvtals ivasken samt lyfter varje fredagsmorgon varligt p locket och skjuteralla flugor.Om sex veckor bra champinjonerna vara uppe. ro de icke det, avskedarman jungfrun och tager en ny. Experimentet r alldeles lnlst under denrstid, d jungfrurna aldrig kunna hlla sig stilla. * * * * *_Herr Patron B.!_ Vad i all vrldens frid r meningen? Vi ha bett Erskaffa oss en _kopia_ av omskrivna aktstycke, vilken vi omedelbartskulle anvnda. Kopia betyder avskrift och har icke det ringaste med_kopiga_ att skaffa, vadan det r oss absolut ofattligt huru Ni i vrbegran kunnat finna ngon rekrnkning mot er arbetspersonal.Men ... bevars, tar Ni det p det viset, s kom. Ett retjyvaml mereller mindre spelar ingen teater. * * * * *_Poetissan Disa_. Livets intigaste ve--frlt, va ' d' fr slag?Tag ngra glas punsch jmte kaffe med saltgurkor och snus i samt hrtillngra lngder kavring med stekflott p. Frtr detta dagligen pfastande mage, varp veets intighet dr bort av sig sjlvt inom 8mnader.Lyckas det inte s r ni obotlig. * * * * *_Tacitus_. dle yngling! Kom hit, s skola vi knna dig p huvudet ochse, om du ger frutsttningar fr att plja den vida slttens fetajord, som tigger starka armar, eller grva de diken, som skola famnavrens hftiga flden och omsider prydas av Veronica beccabunga, varsgrnska dock r intet mot den, som frgar dina jamber, vilka ljuda ssomterklang frn grodkvket i den lugna plen eller frn kobenstrampet idet stilla altrsket.Bemanna dig, yngling, och kom, och det kanhnda du gr din lycka frevigheten! * * * * *_Herr Patron Johannes Andersson_, Flinkaby!--Nej, fr all del.Flsktullens borttagande blir ven s tillvida till en vlsignelse frvrt land som vi mste ka vr inhemska svinproduktion och framfr alltgra billigare svin.Ssom herr Andersson vet, ha vi ju gott om svin i Sverige, stora ochfeta. Men de kosta oss fr mycket och bli drigenom fr dyra frkonsumenterna. Genom en radikal omlggning av vr svinodling skulle vigenast frbttra situationen. Herr Andersson r mannen att gra't. Hrett rd: importera vrtsvinet! Renodla det. Var 6:e vecka lgger desshona 22--24 gg. Det blir i lyckligaste fall bortt 200 grisar om ret.Gr om det, hr Andersson, eller tro oss p vrt ord.Vrtsvinet r fr vrigt ett bde fint och trevligt svin. Denomstndigheten att det lever mest om natten mjliggr fr badgsterna enrelativ dagsro. Det trivs helst i gamla termithgar, vilka ro rttbilliga att uppfra, samt har en trevlig hrkvast p svansen. Det lterltt dressera sig till salongsvanor, blser utmrkt occarina och gr iAfrika upp till 2,000 meters hjd. Som detta r 884 meter mera nSveriges hgsta fjll, Kebnekaise, s br allts vrtsvinet ha devackraste utsikter att fr Sverige bli vad man i ordets bsta meningskulle vilja kalla: ett nationellt svin. * * * * *_Fru A_... Att bemlde unge man utan att ha betalt hyran avflyttat,kvarlmnande endast 28 tmda punschbuteljer, en sndrigsodavattensbutelj, en av honom ssom slaskspann anvnd glasskl,ursprungligen avsedd fr aquarium, samt en halv byxhngsla anse vi varamycket ortt gjort. Och det bsta rd vi kunna ge r fljande: hyr ettcentralt belget, stort butiksfnster. Anordna dr en utstllning avfremlen och stt ut garens namn. Hyran blir tvivelsutan betald. * * * * *_Herr Reservunderljtnant S. i X._ I besittning av HerrReservunderljtnantens rade av den 9 d:s rrande vr uppfattning av detkrigspolitiska lget be vi vrdsamt att vrdsamt f tacka HerrReservunderljtnanten fr att Herr Reservunderljtnanten behagatuppmrksamma bemlda vr uppfattning p samma gng vi bemrka att HerrReservunderljtnantens uppfattning om vr uppfattning r att denna rrent t h----te samt att vi borde skmmas m.m., ssom HerrReservunderljtnanten har godheten att meddela oss.Vi tillta oss samtidigt gra en vrdsam frfrgan om huruledes HerrReservunderljtnanten mr. Skulle Herr Reservunderljtnanten mjligeneventuellt besvras av illamende eller kvljningar eller nervsoro i Herr Reservunderljtnantens mage eller eljest i HerrReservunderljtnantens dlare delar, s tillta vi oss fresl att HerrReservunderljtnanten lter bdda ned sig under 7 tcken och 6 filtarmed vtvrmande omslag omkring Herr Reservunderljtnantens frnuft samtvarma flaskor under Herr Reservunderljtnantens personlighet. Desslikesbehagade Herr Reservunderljtnanten vrdsamt intaga ricinolja,acetylsalicylsyra, vismuthpulver, aspirin, Thielemanns droppar,Frangulapiller, saltgurkor, levertran och ansjovis, varp HerrReservunderljtnanten r vlkommen upp till vren, d solen skiner.Skulle Herr Reservunderljtnanten drtill vilja ka sin godhet med attsnda oss Herr Reservunderljtnantens fotografi frn dels nu, dels efterdet att Herr Reservunderljtnanten genomlevat nmnda kur, s att vi fknna och jmfra Herr Reservunderljtnantens srskilda drag, s skullevi vara Herr Reservunderljtnanten ytterligare tacksamma.Vi tillta oss teckna oss ssom Herr Reservunderljtnantens synnerligenbevgne_F. T._ * * * * *_Frken kandidat!_ Vi dela hjrtligt edra bekymmer och anse det vararysligt styggt av studenterna att spela Uarda utan hjlp avstudentskorna. S till exempel skulle det gjort sig ver hvan vl omtminstone en av mumierna varit kvinna; p den tiden torkade de sombekant ven damer, vilka som sdana nstan togo sig bttre ut n mnnen,hllo sig lngre och krvde mindre utrymme. Och vidare skulle detonekligen icke skadat om Uarda sjlv spelats av en kvinna. Han var juvisserligen mycket st; men p scenen kunna ven studentskor bli sta.Och det skulle nstan gjort sig bttre om _ni_ stultat omkring med enliten Moses n att se kandidat X. i den mnskligt att dma omjligasituationen.Men, en liten trst! Gadda er ihop med kamratskorna, skriv ett spex ochtag revanche. Lt ven de manliga rollerna spelas av studentskor. Ochskall dr ndvndigt vara ett hittebarn med, s lt det fr en gngsskull vara kristet. Judebarn kunna ju nog vara mycket rara. Men se,kristna glyttar! Det r nd toppen. * * * * *_Hr Johansson_, Vxj. N, hr Johansson, det r fel.Man kan inte skilja giftiga svampar frn tliga genom att lgga ensilversked i anrttningen. Lika grna kan man ditlgga en galoscha. Ochett skert medel vore visserligen att lta sin svrmor provaanrttningen, vilket dock icke kan rekommenderas ssom i vissa givnafall stridande mot lagen och dessutom rtt oridderligt.Det finns inte mera n en vg fr att lra skilja giftiga svampar frntliga. Det r att lra sig de olika svamparnas knnetecken. Kp ensvampbok, ls sig inne i ett rum, rulla ner gardinerna, tnd pipan ochls s att gonen st p skaft. Nr hr Johansson kan boken utantill,framifrn och bakifrn, s res till Evedal, g in i djup och de skog,lp runt dr i en vecka--om ntterna med acetylenlykta--och lr sig alladr vxande svampar. Kom s fram en sndagsmorgon, d solen skiner, sf vi se, hur han ser ut. Kan hr Johansson d skilja Rdltta FastaVitsporiga Kremlan frn Jttestora Klotrunda Rksvampen, s har hanfrutsttningar fr god fortsttning. Varom icke, s vilja vi icke idetta sammanhang tillknnagiva vr ofrytterliga mening. * * * * *_Seminarieeleven Kalson!_De schmalkaldiska artiklarna--vad menar ni med det? De ha ju icke ensvarit utstllda och fljaktligen varken kunnat f medalj ellerhedersomnmnande.Fr vrigt hava vi annat att gra n att besvara all vrldens frgorfrn ster till hger. Vi mste fastmer aktgiva p tidens gng och tnkade tankar, som, de p livets mo, ensamt berttiga individens existens. * * * * *_Johanna Olsson, Tostarp!_ Odling av foderbetor fr fnsterdekoration rsynnerligen bermvrd. Man tager en beta och puttar ner den i en krukasamt tillstter litet jord, krukskrvor och vatten. Till Michaeli strden frtjusande blomman i full skrud. Klipper man s ut litetpappersblommor och mlar dem rda och gula samt placerar dem jmte litetkarameller hr och dr p stjlken, s fr man till julafton en mycketprydlig bordsdekoration.Obs.! Betan trives bst om den d och d gdslas med litet lsoppa ochvismuthpulver, vilket rekommenderas av vra mest framstendespecialister._F. T._ * * * * *_En kaffetrstig ungm!_ Vi tacka fr rade hlsningen och det vackrapoemet, som vi tillta oss bevara fr oss sjlva.Ni har 1,000 utvgar att klara er i nden. En av dem r att anvnda ettslags nytt surrogat, som vi rekommendera p det livligaste. Tag hlftentorkad och mald bark av brakveden, en fjrdedel snus (Dahls gamlavlknda) och en fjrdedel torkade och malda tvestjrtar. Tillstthrtill en tesked kaffe, och Ni har den hrligaste Mocka, Ni kan nska.Om Ni d fortfarande har humor kvar i knoppen, s lycknska vi. Skulleden flytta sig lngre ner, s meddela benget. Det finns bot ven frs'nt._F. T._TANKAR AV FLODQVIST.(Under storstrejken 1909).Bedes f infrt denne artikel jag betaler ve mikeli, som att nu detblivit frbjudet swenska medborgare att ingen fr lov till att kpa ensyp i Sweriges land undantagandes fr sckiuka och ormbittna s will jaghrmed meddela att jag hawer en Huggorm til almenhetens betinande imariagatan 68 till hger p grden venster om porten.ps. om att ormen r abbonnerat till den 28 i d:s.Hgaktningsfullt_G. H. Flodqvist_.will Redaktren kpa stikelisar s skall jag fnga till hsten nr wi hakardeborra. * * * * *_Herr redacktr Bulo av Folckes Tidning_.Ssom att det mste tilltas undertecknat att sga ngra ord i detAlmena i anledning utav att de nya skattehistorijerna som folcket intetjillar utan beror p tidens Hkfrd och flrd;!I min barndom feck folcket lra sig att arbeta samt togga sirap ochgrovt brd i sitt anletes sfett men i vra dagar gr arbetets sner pdans och deras dttrar blir studentskor,--s krumstomerar dom med hrets dett str i 7 vderstreck samt hava glasgon p nsan jmte en krtKjortel samt bl jacka. Jag har ofta tnkt ver vadfr de ro s rliganr de komma i Grnegatan? I min ungdom hade fleckorna krenelin och dettvar intet ngot varkligt noje att mta en fyllefem St. i kattastrtetvid elli Lungrens. Men tjangs var dr i tsorna, oppspelta var dom ochhuven hade di p skaft;--nu fr tiden r dom s lrda s di gr medklackarna och man fr med smrtsamhet frga sig sjlft att om dessastudentskor eller andra Luftandar ro Skapelsens mstervrk, s vad rd undertecknat?Om en ny professor har di pesjonerat vid Universitetet? drom mnar jagintet yttra mig! Men nr poliser och professorer frka sig och uppfyllajorden fast en rlig skomakare intet kan frsrja sig p grund av deamerikanska maskinerna s vill jag sga som professor Linngren sa p enkyrkostmma fr 30 r sen nej, hej, gubbar, stopp litta och lt ossfrst se vad det kostar.--!jag kan hller inte vara med om att desse ngsosalisterna eller s.kallade folkfrbundet vil stta sig emot att vi f en ny Flotta in ilandet! D Carl den tolfte belgrade Kristijania sjng han bj svea knvid Skriften och det s att norrbaggarna di sprang. Fr att intagaNorje behva vi en ny fltta som att nog statsmenester Linneman stterijenom. Men det r intet ngon konst att bliva en Upphgd Man uti ettland nr man lyftes opp p samhellets hgsta brgstoppar men stt han veen hvelbnk med 3 skilling om dagen och till att g efter bir till hansgesller s fr vi se vat han duger tillhgaktningsfullt_G. H. Flodqvist_.Bedes infrt i tidningen. * * * * *Till allmnheten!D det nu blivit utspritt att det skulle hava varit undertecknad, somgivit meddelandet om att fyra (5) st. vargar i tisdags kvll varitsynliga vid hospitalet, men att de icke skule ha varit ngra vargar utan4 (fyra) krodiler, s fr jag hrmed kungra att s icke rfrhllandet. Jag har genom ett mngrigt vistande bland vilda djur lrtmig s noga knna krokodillens, d. v. s. alligatorns liv och leverne attjag mycket vl vet att skilja p en krokodill och en varg. Det anser jagvara en s nkel sak att jag drom icke vill skriva i tidningsspalterna,isynnerhet d man vet att krokodillerna fder gg men varghonan haverlevande ungar.Beskyllningen om att det icke skulle hava varit vargar utan snor anserjag s simpelt att jag icke mer vill sysselstta mig med detta pinsammamne.Hgaktningsfullt_G. H. Flodqvist_.Fr undvikande av laga obehag behagade de tidningar, som intagit saken,att ven infra ovanstende. * * * * *Till Folkets Tidning, Lund,Undertecknat fr hrmed frga om att jag icke ger ricktighet att f lovoch g i fred p Lunds gator.Nmligen d jag hromdagen promonerade vid den solguska instusionen skom den dr boende Apan springandes ut igenom fnstret utan att jaganade det ssom ett rytande Villjur och grep mig uti den ene rocken somom den ville ta upp mig levandes;--jag frgte vad som stod p och vadmeningen var samt frklarade min person varp att den satte sig pSkrten p trottoaren samt goppade som en Gummibll samt skallrade medtnderna och rullade med gonen och skrek som ett fruntimmer och hoppademitt opp upp min ena byxa dr det bet mig uti benet s att jag mtte gtill doktorn och bevisa mina omstndigheter.Nu frgas vnligen vem ger denne Apa eller Rovdjur! r det Academieneller Lunds stad eller r det mjligtvis en kandidat som har glasgonoch bor i en port. Jag frgar icke efter vilcket men vill grna sgaifrn att det r simpelt handlat. Om det hade varit ett fruntimmereller en studentska som kommit gende, vilken Olycka skulle d ej hafthnt. Om redaktren knner professoren dr eller ngon av di andrakandidaterna s kan di grna f veta vad fr slags underordnade som dihar.Mitt namn r hemligt. * * * * *ssom som att Undertecknat i Lund bliwit frnekat att kpa spirituosagenom en del frknor eller kvinspersoner som icke bliwit presnterat frmig och alts r oknda Personligheter? Jag har ernrt mig hederlitt isextati r och ligger nu p min Sottsng igenom et Maglidande som intetr friskt nnu.--Men i gamla tidor hade jag mnga goda Ideor samt gick iKyrkan alltid d riktiga prster predikade och icke Svrdslukare ochbabbianor Och en ra och en Hedor var det nr som Flodqvist infrsittanes Forsamling blev fresladd till lunds stads Kyrckowrd menpastorn slog Klubban i bordet s di hoppa, men til sommaren blir det nytlivd sjonger foglarna nr Flodqvist gr ut i sin skogh och fngar enHuggorm varp at Frknorna r wlkomna i mariagatan--fatti men Stolt rmit walsprk och lyder intet kommando av Ordfrander eller andra negrermed hgaktning._G. H. Flodqvist_mariagatan 68 b.bedes f infrt i tiningen. * * * * *bedes f infrt denne artikel.Ssom att det politiska vender uppochner p hela Samhelet s beder jagf meddela vad som r meningen med at Swerige skal skjydda sinaNeringar;--som jag hromdagen kom till Anatomien i Lund fr at till ochsljja min Personlighet ssom dd fr Kandidaterna efter en Hederligbegravning samt Christelig Predikan warp at jag vid Sjlwa porten blevavvisat av en Herre somm jag icket kjnner eller vill tala med mera? drkpptes inga lewande Lik sade han nskjnt jag Personligen wet at dr pen Gng var resanes 6 St. fina Fleckor ifrn malm och slde sigallihopa helt och hlet efter Dden samt en bokhllare somm dr intetvar mycket met warp at jag mtte g fast jag sitter trngt i det ochbehwer peningar--nu frgas r detta ett stt att behandla en Person, och r det attoppmuntra Fosterlandskrlek, i amerika dr vet di wad monyn r och drkan jag g in och slja mig til vicken anatomi somm jag vill och frpengar kntant? det kallar jag fr att oppmuntra neringar och alla somarbetar i det tonga, men di som har Anatomien i Lund di oppmuntrarEmegrasjonen fast det gr detsamma fr jag krusar dom intet meraHgaktningsfult_G. H. Flodqvist_.FRN ALLMNHETEN.Undertecknad, som r fdd i Uppkra, anhller vrdsamt, att Redaktrenmtte skriva litet om Elefanter.D det nu, med vad sannolikhetsskl skall jag inte tala om, berttatsfrn Norrkping att en elefant vistats uti Skogen drstdes och blivitinfngat s som ett vilt djur. S frgas om detta r i verensstmningmed Lagen? Eller har icke elefanten rtt att g i fred i Nordenshgskogar? Det synes mig som om att Kongl. Majestts Jaktstadgarhrutinnan r otydlige enr att elefanten som fder levande ungar ochlivnrer sig genom Snabeln icke fr ssom ett skadedjur betraktas utanbr hlsas med gldje varhlst detta stora och gamla djur somfortplantar sig i det fria mtes eller trffas uti Naturen.Skulle drfr Redaktren som vl ymmar fr de arma djuren vilja stllaom att ngon riksdagsman ville Mottjonera, uti Riksdagen om att enndring angende elefanterna? Knner Redaktren Herr Jakob Larsson sskriv till han och sg han att han fr gra ngot s skall alla di somro djurens vener rsta p han.Om frltelse att jag har skrivit: Men jag har gtt igenom Alnarp ochdr hade de tidningen d jag var ledig vilket var sllan.Med utmrkt hgaktning.Hgaktningsfullt_Lars Sjgren_,Agronom.Om Redaktren skriver s lgg ett gott ord om dr kunde ble Pension tilloss som gtt igenom Alnarp? En ann kan va s god som en ann salnsmannen och la sig i klaveret. * * * * *Undertecknad r endast 22 r, vilket egentligen icke hrer hit.Emellertid har p senare tiden mitt skgg brjat vxa i alldeles orimligproportion, vilket pr vecka vllar mig en hgst knnbar utgift tillbarberaren. S mycket mera knnbart blir det som far min skriver att detr dliga tider och att jag skall draga in p staten.Nu har jag verkligen efter en rtt rundlig tids funderande ftt en id.Jag mnar lta skgget vxa, bitvis, d. v. s. tills det varje gng nren lngd av 3 cm. Drp, menar jag, borde stubben kunna lmpligenavyttras till t.ex. madrasstagel, en frmn, varigenom vramilitrfrrd skulle kunna vinna en god och billig inhemsk tillkning istllet fr att frmja utlndskt otyg.Nu ber jag vnligen att ngon sakkunnig mtte upplysa om fljande: vemuppkper varan och hur mycket betalas den?Redaktren behagade vnligen urskta frgan. Men jag anser den vara ettnationalekonomiskt sprsml. Om vrt lands mn under blott en enda mnadslde sina skgg, s skulle ett enormt kapital kunna utvinnas. Och srena och fina de skulle bli se'n! Ltom oss var fr sig se oss om ivnhgen och tnka oss litet exempel!Jag r tacksam fr svar till p.r., Lund, och tecknar i aktning och frid_Geo Jackson_,lib. stud. * * * * *Herr Redaktr!The Editor of Folkets Tidning.Lund (Sweden).Jag vill sga ifrn i Eder tidning om litet intryck frn min resa. Jagglder mig att Lund blivit hgt utvecklat, men det gr lngsamt iSweden. Jag likar Sweden dock mycket vl. Men det r mycket i oldSweden som icke r mycket bra.Fr exempel lkarne. Jag var sjuk i Denver (Colorado), jag gr till endoctor. Han ser p mig. Well. Han skriver inga papper. Han har sjlvapotek. Jag fr medikamenter, jag gr--jag r frisk i morgon, i Denver(Colorado).Doktorerna i Sweden skulle vara pharmacister. Det behves ingaapotekare. De gda sig p folkets dlighet. Det r intet vll.Ett annat: Jag vill g till Chicago. Jag kommer till stationen (iDenver). Jag kper ingen ticket (p engelska biljett). Jag gr ner itget. Jag reser. Konduktren sljer sjlv biljett. Jag kommer i Chicagoutan att st vid biljettluckor och trngas. Amerika r bra.Sweden behver reformeras; demokratiskt. Old boys r dr fr mnga.Tullfrvaltare, poliskonstaplar och andra mbetsmn bra avsttas vid 50rs lder. Ungt folk fram, s blir landet kraftigt och rikt.Hustrun skall icke vara mannens trl. Jag r gift (i Denver, Colorado).Men i Sweden r det mannen som bankar sin hustru. Gr det i Denver. Uppp lyktstolpen--adj! Livets svarta saga gr i moln (ddens skugga).Jag tackar fr ordet; rade editor. Jag vill skriva en bok till swedensfolk.Eder aktningsfulle_James Gooseberry_,fdd Jns Swensson.Lilla Rby (1864). * * * * *Folkets Tidnings kontor,Lund.D Ola Andersson p Kea och en del framstende personligheter samtkantor Andersson vid mnga tillfllen upprepade gnger sagt att jagborde varit riksdagsman fr lngesedan samt detta sledes skulle betydaatt jag borde bliva vald i r fr Frs hrad, s fr jag hrmed avsgamig det. Jag har visserligen gtt i skola och ftt mycket upplysning mens simpel r jag icke att jag vill uttrnga vr gamle vrdaderiksdagsman som jag icke r hemma p politiken. Dock anser jag attfruntimmer icke behva komma i riksdagen. Vem skall mjlka! Vem skallskta barnen! Jag bara frgar. Och i det fall att dr kan komma nyabarn, vart skola de uppfdas! Nej lt oss