alliansens valmanifest 2014

Vi bygger

Sverige Alliansens

valmanifest 2014-2018

InnehllPartiledarnas frord: Alliansens lfte till vljarna 6

Utgngspunkter fr Alliansens politik 9

Ansvar fr ekonomin 15

Jobbmlet ver 5 miljoner i arbete 2020 19

kad sammanhllning 43

Ett ppet Sverige 50

Utbildning bygger Sverige starkt 56

Kvalitet och tillgnglighet i en sjukvrd fr alla 68

Ett bra och tryggt land att ldras i 74

Ett tryggare samhlle 82

Vrldsledande fr milj och klimat 94

En politik fr hela Sverige 102

Ett samhlle i gemenskap 110

En stark rst i vrlden 116

Ett starkare frsvar 122

Tabellbilaga 124

6 7Vi bygger Sverige Vi bygger Sverige

Partiledarnas frord: Alliansens lfte till vljarnaAlliansen har en gemensam vision fr Sverige. Vi vill ha ett Sverige som hller ihop, som stter mnniskan i centrum. Ett Sverige dr alla som vill och kan jobba har ett jobb att g till. Dr den som har en id kan frverkliga den, vga starta f-retag och se det vxa. Ett Sverige dr vi tillsammans skapar skyddsnt som ger std om vi hamnar snett, om vi blir sjuka eller om vi fr stunden eller inte lngre orkar av egen kraft. Ett Sverige dr alla har samma frutsttningar att utveckla sin frmga och dr alla kan knna sig trygga. Vrt samhlle byggs av mnniskor i gemenskap i familjen, bland vnner, klasskompisar och arbetskamrater och i civilsamhllet i stort. Gemenskap och tillit skapar mening, delaktighet och fram-tidstro. Allt detta behvs fr att vi ska ha en god vlfrd som vi finansierar tillsammans.

Vi r stolta ver vad vi har stadkommit. Men vi vill mer. Vi vill fortstta bygga Sverige, med stora investeringar i infrastruk-tur och bostder. Vi vill skapa frutsttningar fr jobb och tillvxt i hela landet. Vi vill skapa ett fretagsklimat i vrlds-klass och vi vill strka arbetskraften fr att fler mnniskor ska kunna f ett jobb. Vrt ml r att ver fem miljoner mnniskor ska ha ett jobb att g till r 2020.

Vi vill fortstta strka skolans kunskapsuppdrag. Alla fr-ldrar ska knna sig trygga med att deras barn behandlas vl, lr sig mycket och rustas infr vuxenlivet. Vi vill frbttra

kvaliteten och ka tillgngligheten i vrden. Vi vill gra Sveri-ge tryggare, genom att minska brottsligheten och genom att strka vrt frsvar. Vi vill att vra barn och ungdomar ska ha en bra uppvxt. Vi vill att mnniskor ska kunna ldras tryggt och att makten att sjlv bestmma ver sitt liv inte begrnsas bara fr att man blir ldre. Vi vill fortstta kombinera en vx-ande ekonomi med minskande klimatutslpp.

Alliansen har tagit ansvar fr Sverige i tta r. Vi har inves-terat oss igenom en svr ekonomisk kris. Idag r det ver 300 000 fler mnniskor som har ett jobb att g till n 2006. Mnniskor har ftt mer kvar av lnen. Det har inneburit str-re mjlighet att st p egna ben och skapa ett gott liv t sig sjlv och andra. Genom vra valfrihetsreformer har beslut flyttats frn politiker till enskilda mnniskor. Vi har kat stdet till dem med sm ekonomiska marginaler. Vi har frbttrat fretagsklimatet och terinfrt kunskapslinjen i skolan. Aldrig tidigare har vlfrden haft s stora resurser. Vi har gjort stora investeringar i infrastruktur och forskning. Vi har byggt ut den frnybara energin och minskat klimatutslppen. Vi har strkt Sveriges frsvar och vi tar stort ansvar fr att ge mnniskor p flykt en ny och ljusare framtid. Jmstlldheten har kat genom att fler kvinnor arbetar mer och har ftt hgre ln.

Vi lever i en tid som prglas av oro och konflikter i vr om-vrld. Allt fler mnniskor i Europas nrhet flyr undan krig, frtryck och frfljelse. En del av dem vljer att komma till vrt land med hopp om ett bttre liv. Alliansen str upp fr ett vlkomnande samhlle som prglas av respekt, tolerans och ppenhet. De mnniskor som kommer till Sverige blir en del av vrt samhlle och bidrar i frlngningen till att gra Sverige till ett bttre land genom jobb, fretagande, olika erfarenheter och kulturell mngfald. Tillsammans bygger vi Sveriges framtid.


Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Krist-demokraterna sker gemensamt vljarnas frtroende fr nsta mandatperiod. Vi har visat att vi kan ta ansvar. Vi vill fortstta att bygga Sverige och gra vrt land nnu bttre. Vi r tydliga med vad vi vill gra och vi hller vad vi lovar.

Fredrik Reinfeldt

Jan Bjrklund

Annie Lf

Gran Hgglund

Utgngspunkter fr Alliansens politik Alliansen stter mnniskan i centrum. Vr politik syftar till att bygga ett samhlle som tar tillvara varje mnniskas frmga. Dr alla fr frutsttningar att vxa och skapa, och dr vi ge-mensamt skapar trygghet och sammanhllning. Alla behvs i bygget av ett nnu bttre Sverige.

***

En politik som stter mnniskan i centrum mste fokusera p jobben. Genom arbete fr mnniskor mjlighet att frverkli-ga sina drmmar och n sina ml. Ett jobb ger trygghet och makt ver vardagen, men ocks gemenskap och en knsla av att vara behvd. Utan fler som jobbar kan vi inte heller skra vr gemensamma vlfrd.

Sedan 2006 har 300 000 fler mnniskor ftt ett jobb att g till. Samtidigt har nrmare 200 000 mnniskor lmnat utanfr-skapet under Alliansregeringens tid. Vi vill att nnu fler ska f vara en del av den samhrighet som ett jobb ger.

Alliansen har satt upp ett jobbml. Vi vill att ver fem miljoner mnniskor ska ha ett jobb att g till r 2020. Med en ambitis politik fr fretagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av fretag som startar, vxer och anstller. Det skapar ocks grunden fr fler jobb i offentlig sektor.

Vi tar ansvar fr att det r ordning och reda i ekonomin. Det r en frutsttning fr all vr politik, och fr att Sverige ska fortstta st starkt. Det finns lnder i vr nrhet som nu br


de tunga konsekvenserna av en politik som har lovat allt till alla. Sverige r ett ppet och handelsberoende land. Det betyder att ocks vi knt av den utdragna lgkonjunkturen i vrlden, men vi har inte drabbats i samma utstrckning som mnga andra. Tack vare att vi hade sparat i ladorna och gick in i krisen med verskott i ekonomin har vi kunnat investera i jobben under krisren. Det har gjort att jobben har blivit fler samtidigt som vi har kunnat ka resurserna till sjukvrden, skolan och annat som r vrt gemensamma.

Stora utmaningar ligger framfr oss infr nsta mandatperi-od. Vi ser att lgkonjunkturen hller i sig runt om i vrlden. Sverige har begrnsad draghjlp frn omvrlden. Mnga lnders stora skulder kar srbarheten vid nedgngar i eko-nomin eller en ny kris. Konflikterna i Ukraina och Mellans-tern orsakar svra lidanden fr befolkningen i de lnderna, men riskerar ocks att ytterligare frsvaga den internationel-la ekonomin.

Sverige r och ska vara ett ppet land som tar stort huma-nitrt ansvar. Mnga mnniskor sker skydd hos oss frn krig och frfljelser. Det berikar vrt land bde kulturellt och ekonomiskt.

I denna omvrldsmilj fr Alliansen Sverige framt. Vi kom-mer att fortstta strka vra ekonomiska skyddsvallar och arbeta fr att n vrt jobbml. Vi rustar oss fr att mta ett skrpt skerhetspolitiskt lge. Vi vill gra viktiga investering-ar i bland annat mer kunskap i skolan och bttre och utbyggd infrastruktur fr att fortstta knyta ihop vrt land. D krvs en ansvarsfull politik.

Alliansen str fr ordning och reda och fr fortsatt stabila of-fentliga finanser. Det r grunden fr vr jobbpolitik. Om det skulle skapas oro fr att statens finanser inte r i ordning finns det risk att fretag inte vgar investera och anstlla. D stiger rntorna och jobben blir frre. Och det r jobben som r grunden fr hela vr vlfrd. Drfr mste vi vrna

verskottsmlet, liksom det finanspolitiska ramverket i v-rigt. Under kommande mandatperiod mste alla reformer finansieras krona fr krona. Det kommer dessutom att kr-vas budgetfrstrkningar, genom bde skattehjningar och utgiftsminskningar men vi kommer inte att hja skatterna p arbete och fretagande, och vi kommer inte heller att gra besparingar i vlfrden.

Jobben blir fler nr fler mnniskor vill arbeta, nr fler fre-tag startar och vxer och nr arbetsgivare vgar anstlla. Utan ider, innovationer och entreprenrer stannar Sverige. Med goda villkor fr fretagande och entreprenrskap kan fler mnniskor f ett jobb att g till. Alliansen har gjort det mer lnsamt att driva fretag. Vi har minskat krnglet fr f-retagare och entreprenrer. Under nsta mandatperiod vill vi fortstta att strka villkoren fr entreprenrskap, forskning och utveckling s att jobben fortstter bli fler och vr starka reallneutveckling kan fortstta.

Drivkrafter fr jobb och goda villkor fr fretagande kan aldrig ersttas av arbetsmarknadspolitik, platser och program. Alli-ansen har satt upp ett jobbml. ver fem miljoner mnniskor ska ha ett jobb att g till r 2020. Nr vi antog jobbmlet kon-staterade vi att mlet ska ns genom att jobben blir 350 000 fler. Vrt ml gr bara att n genom att jobben blir fler inte genom fler frtidspensioneringar och kat utanfrskap. Fler jobb r grunden fr att vr ekonomi kan fortstta vxa och fr att vi kan fortstta ha hg kvalitet i vlfrden. Fler jobb fr bde kvinnor och mn r ocks grunden fr ett mer jmstllt Sverige. Utan fler jobb kan vi inte fortstta investera i skolan och infrastrukturen. Fr att Sverige ska st starkt krvs en fortsatt Allianspolitik. Vi vill hlla kvar Sverige p arbetslinjen.

Alliansen vill rivstarta Sverigebygget. Det r vra samlade frslag fr att knyta ihop Sverige och gra det mjligt fr mnniskor och fretag att bo och verka i hela landet. Stora satsningar p ny stambana fr hghastighetstg, reformer


fler handelshinder och strka fretagens exportmjligheter. Vi vill ocks fortstta vara ppna fr att mnniskor genom arbetskraftsinvandring kommer till Sverige och jobbar. Det tillfr kompetens till vrt land och det gr det enklare fr f-retag att rekrytera. Vi str emot de krafter som fresprkar protektionism och minskad ppenhet.

***

Nr fler jobbar blir det mer resurser till vlfrden. Vi har aldrig satsat mer p vlfrden n vad vi gr i dag. Med Alliansen har fler mnniskor ftt mer makt ver sin vardag. Vi har kortat k-erna i sjukvrden, strkt valfriheten och infrt en lagstadgad vrdegrund i ldreomsorgen. Under nsta mandatperiod vill vi fortstta att skra att mnniskor ver hela landet mter en trygg hlso- och sjukvrd som hller bra kvalitet. Vi vill strka frutsttningarna fr mnniskor att leva ett rikt liv ocks p ldre dagar. Kvinnor och mn ska ha samma frutsttningar och makt att forma samhllet och sina egna liv. Alla barn ska ha trygga uppvxtvillkor. Vi ska ha goda frutsttningar fr familjers frihet och ekonomiska trygghet.

Sverige ska vara ett land som hller ihop. Hela Sverige ska vxa och mnniskor ska kunna leva och jobba i hela vrt land. Vi vill fortstta frbttra miljn, anvnda vra naturre-surser p ett lngsiktigt hllbart stt, skapa frutsttningar fr hllbara transporter och fortstta kombinera en vxande ekonomi med minskande utslpp. De mnniskor som kom-mer hit frn andra lnder ska snabbt kunna hitta sin plats i vrt samhlle, genom arbete och sprk. Vi vill lyfta utan-frskapsomrden och skerstlla att ven nya svenskar har frutsttningar att vxa av egen kraft. Vi motarbetar frdo-mar och hat. Alla mnniskor ska kunna knna sig delaktiga i vrt samhlle, oavsett religion, etnicitet, sexuell lggning eller kn.

I ett Sverige som hller ihop r mnniskors ideella insatser viktiga. Vi vill ge goda frutsttningar fr frivilliga gemenska-

fr mindre byggkrngel, utbyggd kollektivtrafik och frbttrad infrastruktur i hela Sverige gr s att vrt land kan fortstta vxa. Tack vare Alliansregeringens redan genomfrda refor-mer har bostadsbyggandet tagit fart. Sverigebygget frstr-ker bostadsbyggandet och skapar frutsttningar fr ytter-ligare 50 000 bostder till 2020 och lgger grund fr uppt 20 000 nya byggjobb varje r. Drmed berknas 300 000 nya bostder byggas till 2020. Nr det blir lttare att pendla eller flytta till ett nytt jobb kommer ocks arbetsmarknaden att fungera bttre.

En bra utbildning, med fokus p mer kunskap och lrande, ger vra barn en bra start i livet och hjlper till att utjmna livschanser. Alliansen vill ytterligare strka skolan. Vi vill ha mer ordning och reda, tidigare och tydligare uppfljning och mer std till de barn och ungdomar som inte nr mlen s att de fr en bttre chans att komma ikapp. Alla elever ska f mer undervisningstid med sina lrare. S fr varje barn bra frutsttningar att g ut i vuxenlivet. Vi fokuserar srskilt p de barn och ungdomar som kommit till Sverige frn an-dra lnder och som snabbt behver lra sig svenska. Det r viktigt att utbildningssystemet r anpassat till de behov som finns p arbetsmarknaden, genom bde lrlingssystem, yr-kesutbildningar och en hgre utbildning av bra kvalitet.

Alliansens jobbml krver att vi fortstter strka arbetskraf-ten och fortstter hjlpa dem som str lngt frn arbetsmark-naden att f ett jobb. Vi har sett till att de mnniskor som tidigare gmdes undan i utanfrskap nu fr hjlp och std fr att komma tillbaka. Det arbetet mste fortstta. Fler som idag str lngt frn arbetsmarknaden ska f jobb, genom ut-bildningsinsatser, subventionerade anstllningar och andra aktiva std.

Om jobben ska fortstta bli fler mste vi fortstta vara pp-na gentemot vr omvrld. Sveriges export motsvarar nstan hlften av vr BNP. Alliansen vill underltta fr handel, riva


per att genom engagemang och ansvarstagande bidra till samhllsutvecklingen och vlfrden.

Mnniskor i Sverige ska kunna knna sig trygga. Samhllet ska reagera mot vld och krnkningar. De som begr brott ska straffas och brottsoffer ska f hjlp och std. Alliansen vill skrpa straffen fr att markera allvaret i att skada andra mnniskor eller annans egendom. Vi vill ocks strka det brottsfrebyggande arbetet bland unga i riskzonen och fr dem som riskerar att terfalla i brott. Polisen ska ha rtt fr-utsttningar att arbeta med att skapa trygghet och bekmpa brott.

I en orolig omvrld vill vi ocks satsa p frsvaret. Trskeln fr att angripa Sverige ska vara hg och inget land ska tveka om vr frmga. Alliansen vill drfr strka frsvaret under nsta mandatperiod.

Alliansen vill att Sverige ska ta ansvar i vrlden och bidra till att vnda frtryck till frihet och fattigdom till framsteg.

***

Sverige str infr ett viktigt vgval. Valet den 14 september r en folkomrstning om jobben. Alliansen str fr en tydlig arbetslinje som utgr frn mnniskan. Som ger tillvxt, sam-manhllning och resurser till vr gemensamma vlfrd. Vi vill ha mer kunskap i skolan och ett Sverigebygge som ger jobb, hllbara framtidsinvesteringar och fler bostder. Alliansen str fr hg kvalitet och en trygg finansiering av den gemen-samma vlfrd som vi alla behver i olika faser av livet. Vr politik bygger broar till egen frsrjning och ger mnniskor frihet att vxa av egen kraft och i gemenskap med andra.

Ansvar fr ekonominSveriges ekonomi har utvecklats positivt under mandatperio-den, trots att de senaste sex ren prglats av den vrsta in-ternationella lgkonjunkturen sedan 1930-talet. Sverige har haft tillvxt, sysselsttningen har fortsatt att ka och vi r det enda land i EU dr statsskulden har minskat under krisen. Den positiva utvecklingen beror p att Alliansregeringen har frt en politik som konsekvent har varit inriktad p att skapa jobb och p att ta lngsiktigt ansvar fr statens finanser.

Ansvar fr statens finanser r en frutsttning fr att vi sjl-va ska kunna styra vr framtid. I verskuldsatta lnder ver-skuggar behovet av statsfinansiell sanering allt annat. D drabbas jobben och vlfrden. Tack vare vra starka statsfi-nanser har Alliansregeringen, till skillnad frn de flesta andra lnder i vr omvrld, kunnat motverka krisens effekter. Vi har kunnat satsa p jobben genom snkta skatter p arbete och fretagande, genom satsningar p infrastruktur och forsk-ning och genom mer pengar till vlfrden. Den stimulanspoli-tik som Alliansregeringen har bedrivit, tillsammans med vra reformer fr att frmja jobb, utbildning och fretagande har varit avgrande fr den goda utvecklingen p arbetsmarkna-den. I mnga lnder i EU har jobben blivit frre. I Sverige har mer n 300 000 nya jobb skapats.

Att sl vakt om, och vid behov strka, det finanspolitiska ramverket och att vidta tgrder fr kad ekonomisk stabili-tet skapar frutsttningar fr att st emot kriser och fr att ge lngsiktig trovrdighet fr den ekonomiska politiken. Under den gngna mandatperioden har flera tgrder vidtagits dels fr att strka det finanspolitiska ramverket, dels fr att mot-


verka att den finansiella sektorn blir en klla till ekonomisk instabilitet.

Alliansen str fr ordning och reda i ekonomin och fr fort-satt stabila offentliga finanser. Det krvs ansvarstagande de kommande ren fr att fortsatt skra Sveriges starka posi-tion. Det r ndvndigt att finansiera reformer krona fr kro-na. Under den kommande mandatperioden r bedmningen att det inte finns ett utrymme att snka skatterna. Alliansen utstller drfr inga vallften om ofinansierade skattesnk-ningar.

Fr att trygga goda skyddsvallar och mjligheten att vrna jobb och vlfrd nr nsta kris kommer br verskottet i of-fentliga finanser n 1 procent av BNP nr resursutnyttjandet r i balans, vilket bedms vara r 2018. Den nu liggande prognosen visar att det kommer att krvas budgetfrstrk-ningar p sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under nsta mandatperiod. Utformningen av finanspolitiken br ta hn-syn till att resursutnyttjandet de nrmaste ren r fortsatt lgt. Fr att vrna jobb och tillvxt br finanspolitiken drfr inte fras i en riktning som hller tillbaka terhmtningen i ekonomin 2014-2016. Budgetfrstrkningar br genomfras 2017 och 2018 nr ekonomin bedms normaliseras.

Om en ny allvarlig strning drabbar svensk ekonomi och ekonomin hamnar lngre frn balans br de budgetfrstr-kande tgrderna frskjutas lngre fram i tiden. Omvnt kan budgetfrstrkningarna behva tidigarelggas om terhmt-ningen sker snabbare.

Alliansen r verens om att budgetfrstrkningarna till ver-vgande del kommer att ske genom intktskningar, men det kommer ocks vara ndvndigt att begrnsa utgiftsk-ningarna framver. En viktig utgngspunkt r att budgetfr-strkningarna inte ska pverka vlfrdens krnverksamhe-ter. Inom sjukvrd, utbildning och omsorg br det i stllet ske fullt finansierade reformer fr att frbttra kvaliteten. Det r

ocks centralt att budgetfrstrkningarna inte sker genom kad beskattning som slr mot sysselsttningen och fre-tagsklimatet.

P inkomstsidan br en rad tgrder vidtas. Skatteuttaget frn den finansiella sektorn br ka. Idag r den finansiella sektorn undantagen frn mervrdesskatt i EU-lnderna, vil-ket bidrar till att beskattningen r lgre n fr andra delar av nringslivet. En utgngspunkt br vara att, p samma stt som i Danmark, utjmna skatteuttaget genom en viss hj-ning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn.

Det r viktigt att upprtthlla skattesystemets legitimitet. Idag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre n an-dra delar av nringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. En utredning tillstts. Fr att ytterligare motverka fusk br ven niverna i skatte- och tull-tillggen hjas.

Omstllningen av transportsektorn r en viktig del av mil-jpolitiken. Miljstyrningen br frstrkas genom en hj-ning av beskattningen fr personbilar och fordon som har srskilt stora utslpp av vxthusgaser. Ytterliga-re miljskatter, ssom kemikalieskatt och skatt p flu-orerande vxthusgaser, br infras. Kvveoxidavgif-ten br ocks gras om till en skatt. Dessutom avser Alliansen hja skatten p alkohol och tobak i syfte att strka folkhlsan.

Det r viktigt att fra en ansvarsfull politik som begrnsar utgiftskningarna framver. Sysselsttningen kar fr nrva-rande starkt och Finansdepartementets prognoser visar p en frbttring av arbetsmarknadslget. Drmed r det natur-ligt att anpassa omfattningen av arbetsmarknadstgrderna lngre fram.

Det br vidtas tgrder som lngsiktigt minskar ohlsa och sjukfrnvaro. Det kan till exempel handla om tgrder fr att


motverka kvinnors ohlsa och strka stdet i arbetet mot psykisk ohlsa.

Det r ocks centralt att upprtthlla god kostnadskontroll i olika ersttningssystem genom att motverka frekomsten av fusk och verutnyttjande. Den statliga frvaltningen br effektiviseras. Det br ocks framgent ske en begrnsning av de rliga anslagskningarna i pris- och lneomrknings-systemet. Fr att inte motverka den frstrkning som nu sker av frsvaret br detta omrde undantas. Kostnaderna kan ocks minskas genom att myndigheternas lokalkostnader och lokalisering prvas hrdare.

Jobbmlet ver 5 miljoner i arbete 2020Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vrt ml r att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att g till. Att ha ett arbete och en inkomst ger mnniskor makt ver sina liv, lik-som en knsla av gemenskap och av att vara behvd. Nr vi r mnga som jobbar hjlps vi t att skapa mer resurser till det som r gemensamt. Vi skapar frutsttningar fr ett mer jmlikt och jmstllt samhlle och strker sammanhllningen i vrt land. Arbetsmarknaden ska rymma ven dem som idag str lngt ifrn att f ett jobb. Jobben och kampen mot utan-frskapet r fortsatt grunden fr Alliansens politik.

Nr Alliansregeringen tilltrdde var utanfrskapet rekordstort. Varje dag frtidspensionerades 140 personer. Det vxande utanfrskapet bidrog till att inkomstskillnaderna kade kraf-tigt fram till 2006. Alliansen har terupprttat arbetslinjen. Grundstenarna i Alliansens politik fr fler jobb och mot ut-anfrskapet har varit jobbskatteavdraget som gjort det mer lnsamt att arbeta, en tydlig politik fr kat fretagande och lgre anstllningskostnader, reformerna av arbetslshets-frskringen och sjukfrskringen och en aktiv arbetsmark-nadspolitik. Dessutom har vi, tack vare vra starka statsfi-nanser, kunnat satsa p bland annat infrastruktur, forskning och utbildning och p att hlla uppe hushllens konsumtion genom lgkonjunkturen. Vi investerar ocks mer i skolan, sjukvrden och omsorgen n ngonsin tidigare. Den kom-munfinansierade sysselsttningen vntas ka med drygt 30 000 personer mellan 2006 och 2014. Sysselsttningsut-vecklingen i vlfrden fr ren framver bedms bli stark.


Jobbmlet kommer att vgleda Alliansens reformpolitik infr kommande mandatperiod och fram till 2020.

VRNA ARBETSLINJEN OCH DRIVKRAFTER FR JOBB Nr det lnar sig att arbeta blir jobben fler och tillvxtfrut-sttningarna bttre. Det r viktigt att de budgetfrstrkning-ar som genomfrs inte sker genom kad beskattning som slr mot sysselsttning och fretagsklimat. Att skatte- och bidragssystemen ger drivkrafter fr att komma i jobb r av-grande fr att pressa tillbaka utanfrskapet och n full sys-selsttning.

Den viktigaste tgrden fr fler jobb r jobbskatteavdraget. Mnga lnder anvnder varianter av jobbskatteavdrag och effekterna r vldokumenterade i forskning. De steg som tagits i jobbskatteavdraget berknas ge 120 000 fler jobb. Jobbskatteavdraget har ocks varit ett viktigt verktyg fr att sttta ekonomin under krisen.

Jobbskatteavdrag ger mest fr dem med sm och vanliga inkomster. Hr har drivkrafterna att arbeta ocks strst bety-delse fr sysselsttningen. En vanlig LO-familj har ftt 4 000 kronor mer i mnaden tack vare jobbskatteavdraget. Jobb-skatteavdraget fortstter att sttta jobbtillvxten under ren framver.

Vi kommer inte att frsmra jobbskatteavdraget.

Vr politik har varit framgngsrik. Jmfrt med 2006 har mer n 300 000 fler personer ett jobb att g till. Utanfrskapet har minskat med nrmare 200 000 personer sedan 2006. Ande-len ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom anta-let sjukskrivna och frtidspensionerade har minskat. Syssel-sttningen bland utrikes fdda och bland kvinnor har kat. Vi har idag hgst sysselsttningsgrad och hgst arbetskrafts-deltagande i hela EU.

Utmaningarna p svensk arbetsmarknad r dock alltjmt stora. Arbetet fr fler jobb och full sysselsttning behver drfr fortstta med ofrminskad kraft. Jobben r Sveriges viktigaste framtidsfrga.

Alliansens ml r att ver fem miljoner mnniskor ska ha ett arbete r 2020. .Nr vi antog jobbmlet konstaterade vi att mlet ska ns genom att sysselsttningen kar med 350 000 personer fram till 2020. Med 350 000 fler sysselsatta 2020 uppskattas sysselsttningsgraden fr personer mellan 20 och 64 r till 82 procent 2020. Alliansens jobbml r am-bitist. Fr att mlet ska ns mste den jobbskapande politik som bedrivits sedan 2006 ligga fast och en frutsttning r att ingen ny allvarlig strning drabbar den svenska ekono-min.

En tydlig arbetslinje med drivkrafter att arbeta r grunden fr en hg och hllbar sysselsttning. Vi ska fra en fortsatt an-svarsfull politik och en bred kombination av reformer. Villko-ren fr entreprenrskap och fretagande behver frbttras fr att jobben ska bli fler eftersom det r i fretagen sr-skilt de sm och medelstora fretagen som de nya jobben skapas. Platser i olika sysselsttningstgrder, r viktiga komplement, men kan inte utgra krnan i en politik fr fler jobb. Dremot krvs ytterligare insatser och snkta trsklar in p arbetsmarknaden fr personer som idag str lngt frn arbetsmarknaden, ssom unga, utrikes fdda och personer med funktionsnedsttning.


SVERIGEBYGGET FR JOBB OCH TILLVXT, INFRASTRUKTUR OCH BOSTDERSverige knyts samman av vgar och jrnvgar. Fungeran-de kommunikationer r viktiga fr jobb och hllbar tillvxt i hela landet. Alliansen vill gra historiska och lngsiktiga satsningar p jrnvg och vg, p utbyggd kollektivtrafik och minskat byggkrngel inom ramen fr Sverigebygget. Genom Sverigebygget tar vi ett samlat grepp kring infrastruktur och bostadsbyggande och knyter ihop vrt land. Sverigebygget bidrar till att det byggs 300 000 nya bostder fram till och med r 2020.

Alliansregeringen har frdubblat anslagen till drift och under-hll av jrnvgen sedan 2006. Under ren 2014-2025 satsar vi totalt 522 miljarder kronor p infrastruktur. Det mjliggr underhll och stora investeringar i befintlig infrastruktur, lik-som nysatsningar fr att frbttra mjligheterna fr svl ar-betspendling som godstransporter. Vi genomfr viktiga fr-bttringar fr bland annat gruvnringen och andra nringar som r beroende av transporter. Anslaget till enskilda vgar har hjts vsentligt. Genom hela Sverige pgr nu ocks vg- och jrnvgsprojekt fr att frbttra framkomligheten och transportmjligheterna. Effektivare transporter innebr ocks minskad miljpverkan och minskade klimatutslpp.

Nya stambanor innebr en historisk satsning p hllbart re-sande som kraftigt kar jrnvgskapaciteten och r till nytta fr hela Sverige. Satsningen kommer att frmja ett kat tg-resande och kan drigenom bidra till mindre koldioxidutslpp frn trafiken. Det befintliga jrnvgssystemet kan i hgre ut-strckning anvndas fr gods och regional pendeltgstrafik. Fler kan f jobb nr det blir enklare att flytta och att pendla. Restiderna mellan Stockholm-Malm och Stockholm-Gte-borg kommer att frkortas avsevrt. Sammantaget skapas ett mer robust jrnvgsnt. En frhandlingsperson har till-

satts fr att skapa frutsttningar fr fler bostder och jrn-vgs- och vgsatsningar i storstadsregionerna och andra berrda regioner genom verenskommelser mellan staten, kommuner och regioner.

Vi vill bygga nya stambanor fr hghastighetstg p strckorna mellan Stockholm-Gteborg och Stock-holm-Malm.

Vi vill prva frutsttningarna fr att bygga ytterligare en fast frbindelse mellan Sverige och Danmark.

Vi vill prva frutsttningarna fr att bygga ut jrnv-gen i norra Sverige med ett betydande inslag av med-finansiering frn nringsliv, kommuner och regioner.

Vi vill satsa p kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Gteborg och Skne fr att f fart p bo-stadsbyggandet. Vi vill flja upp Stockholmsverens-kommelsen om utbyggd tunnelbana och fler bostder genom att frhandla om ytterligare tunnelbanelinjer och annan sprbunden trafik. Frbifart Stockholm ska byggas. Vi vill ocks prva frutsttningarna fr en fi-nansieringslsning av en stlig frbindelse som knyter samman trafikledsfrbindelsen kring Stockholm och som inte inkrktar p nationalstadsparken.

Fretag ska kunna verka i hela Sverige. De ska kunna hitta rtt kompetens och transportera sina varor och produkter. Bromma flygplats trafikerar ngelholm/Helsingborg, Deger-fors, Gteborg, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malm, st-ersund, Ronneby, Sundsvall, Trollhttan, Ume, Vxj och Visby. Skattesystemet mste utformas p ett stt som inte slr srskilt hrt mot glesbygden.


Vi kommer inte att infra en kilometerskatt, vilken srskilt skulle drabba fretag p landsbygden.

Vi vill tillta en hgre vikt p lastbilar fr att p s vis frbttra mjligheterna fr skogs- och gruvindustri att transportera sina varor.

Vi kommer inte att lgga ner Bromma flygplats.

Fr att minska bostadsbristen mste bostadsbyggandet ka. Det mste g snabbare att stta spaden i marken och till-gngen p mark dr det gr att bygga mste ka. Alliansre-geringen har genomfrt en rad tgrder fr att frenkla de regler som lagt hinder i vgen fr byggande. Bland annat har kommunernas mjlighet att stlla krav i detaljplanerna be-grnsats. Tack vare dessa tgrder ser vi nu att bostadsbyg-gandet kar och under det kommande ret kommer 40 000 nya bostder att pbrjas. Med ett byggande i den takten fr vi 250 000 nya bostder till 2020. Men det rcker inte. Drfr tog Alliansregeringen initiativ till Stockholmsfrhandlingen, som resulterade i avtal om utbyggd tunnelbana och 78 000 nya bostder fram till 2030

Alliansen vill fortstta arbetet med att undanrja hinder, bland annat genom ytterligare regelfrenklingar och kortare hand-lggningstider. P s stt, och genom att koordinera inves-teringar i infrastruktur och bostder, mjliggr satsningarna inom Sverigebygget att det byggs ytterligare minst 150 000 nya bostder runtom i landet till r 2035.

Sverigebygget och Stockholmsfrhandlingen fr positiva ef-fekter p bostadsbyggandet redan p ngra rs sikt, vilket bedms leda till 50 000 nya bostder fram till 2020. Sverige-bygget skapar allts frutsttningar fr 300 000 nya bostder fram till 2020.

Vra framtidsinvesteringar strcker sig nda fram till 2035 och bidrar till mlet om ver 5 miljoner jobb till 2020. Vi utre-der frutsttningarna fr att skapa en regional planeringsniv fr bostadsbyggande fr att frhindra att kommuner bortser frn regionala behov i sin planering. Kommunerna br ocks bidra till att snka byggkostnaderna, t.ex. genom snkt par-keringsnorm.

Alliansregeringen ndrade strandskyddsreglerna 2009 och 2010. Syftet var att frmja utvecklingen i landsbygdsomr-den med god tillgng till strnder, men ocks att ka det lo-kala och regionala inflytandet. Reglerna har dock inte ftt det genomslag som det var tnkt. Drfr har Alliansreger-ingen tagit fram ny lagstiftning som ger mjlighet att upph-va strandskyddet vid sm sjar och vattendrag. Vi vill nu g lngre fr att frbttra frutsttningarna fr byggande och boende i strandnra lgen.

Vi vill utreda tgrder i syfte att korta processen till byggstart med upp till ett r.

Vi vill infra nya och kortade tidsgrnser fr kommu-nernas och lnsstyrelsernas handlggning.

Vi vill ka tillgngen p byggklar mark genom mer flexibla bullerregler.

Vi vill snka byggkostnaderna genom bttre utnytt-jande av stordriftsfrdelar.

Vi vill snabba p byggprocessen, genom frndrade mjligheter att verklaga byggbeslut, en privat initia-tivrtt, mjlighet till jmfrelser mellan kommuner och minskat obligatoriskt krav p detaljplan. Vi vill ven att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnmn-den eller kommunstyrelsen. Vi vill drtill se tidsbegrn-


mer s kommer studentlgenheter att ha strre mjligheter till avsteg frn bullerreglerna. Det har ocks blivit enklare och mer lnsamt att hyra ut i andra hand eller att hyra ut ett rum i den egna bostaden. Men fortfarande r det alltfr svrt att hitta ett studentboende. Ingen student ska behva avst frn sin studieplats p grund av bostadsbrist. Alliansen har drfr satt ett ml om 20 000 nya studentbostder till 2020. Bo-stadsbristen fr studenter r som strst i Stockholm. Vi vill att arbetet med att bygga en ny tunnelbanestation i campusom-rdet mellan Kungliga Tekniska Hgskolan och Stockholms Universitet inleds under mandatperioden.

Vi vill utse en studentbostadsfrhandlare fr att mj-liggra att ett stort antal studentbostder byggs snabbt.

Vi vill utreda ytterligare anpassningar av tillgnglig-hetskrav och prva andra lttnader i byggregler fr stu-dentbostder.

Vi vill, utver de frenklingar som redan genomfrs, utreda en egen boendeform fr unga med begrnsad hyrestid dr syftet r att ka utbudet av lgenheter som r verkomliga fr unga. P samma stt som i student-bostder ska i dessa lgenheter strre avsteg frn bul-lerreglerna kunna gras. Ytterligare regelfrenklingar i syfte att kunna bygga mindre och mer flexibla lgenhe-ter utreds ocks.

Vi vill att Akademiska hus ska bidra till fler studentbo-stder genom att det tydliggrs att bolagets inriktning omfattar byggande och frvaltande av studentbost-der.

Vi vill ge lrostena en permanent mjlighet att fr-medla bostder.

sade detaljplanebestmmelser om husens utseende-mssiga utformning.

Vi vill bygglovsbefria fler tgrder i syfte att underlt-ta fr den enskilde fastighetsgaren.

Vi vill att anskningsavgiften fr bygglov ska reduce-ras om kommunerna inte hller tidsgrnsen fr hand-lggningen.

Vi vill att behovet av fler bostder ska vara en viktig prioritering vid utformningen av reglerna fr riksintres-sen.

Vi vill gra frndringar i kulturmiljkraven och reg-lerna fr arkeologiska underskningar fr att underltta fr byggande.

Vi vill att bostadsbyggande, vid sidan av miljnytta, ska vara styrande vid prioritering av omrden fr sane-ring av mark.

Vi vill att strandskyddet grs mer ndamlsenligt i hela landet i syfte att frbttra frutsttningarna fr byggande och boende i strandlgen, samt fr jordbruk-snringarna och fr annan nringsverksamhet. Exem-pelvis br frutsttningarna fr att utka dispensmj-ligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnra lgen ses ver. I de mest exploaterade omrdena br strandskyddet vara fortsatt starkt.

Bristen p studentbostder kan i vissa fall gra att studenter tvingas tacka nej till en utbildningsplats. Alliansregeringen genomfr nu omfattande frenklingar fr studentlgenheter och mindre lgenheter upp till 35 kvm. Det kommer gra det enklare och billigare att bygga mindre lgenheter. Utver dessa frenklingsregler som gller lika fr dessa boendefor-


ETT FRETAGSKLIMAT I VRLDSKLASSJobb skapas av fretag som vxer och anstller. Fler jobb i vxande fretag betyder kade skatteintkter, vilket i sin tur finansierar vr gemensamma vlfrd.

Det r genom ppenhet och handel vi bygger vrt vlstnd. Samtidigt utmanas fretag och jobb i Sverige stndigt av en-treprenrer och innovationer frn hela vrlden. Fr att kunna konkurrera p den globala marknaden behver vi frbttra villkoren fr fretagsamhet och entreprenrskap. En ambiti-s politik fr fretagande, entreprenrskap och innovationer r en frutsttning fr att n jobbmlet.

Sedan Alliansregeringen tilltrdde har bolagsskatten och so-cialavgifterna snkts och de ekonomiska drivkrafterna fr att driva fretag har frbttrats. Regelbrdan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och frenklade redovisningsregler. Det har blivit mjligt att driva fretag inom fler omrden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns idag 200 000 fler fre-tag n nr Alliansregeringen tilltrdde.

Sverige rankas hgt i internationella jmfrelser nr det gl-ler fretagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bttre. Bland annat r skatterna p fretagande hgre n i mnga andra jmfrbara lnder. Mnga fretag upplever att regelverken fortsatt r krngliga och att mycket tid gr t till administra-tion. Det kan vara svl ett konkurrenskraftsproblem som en trskel fr fretag att starta eller vxa.

Det r angelget att skapa lngsiktiga frutsttningar fr ett mer innovativt och kreativt svenskt nringsliv. I syfte att strka nringslivsklimatet, frmja entreprenrskap och inn-ovationer, underltta kompetensfrsrjningen och frbttra mjligheterna fr fretagande har regeringen tagit initiativ till en bred versyn av frutsttningarna fr att starta, driva, ut-veckla och ga fretag i Sverige. Vi vill fortstta snka kost-

nader och ltta p regelbrdan. Alliansregeringen har drtill tillsatt ett antal specifika utredningar i syfte att frbttra fre-tagsklimatet.

Familjefretag och garledda fretag bidrar till lngsiktighet. Mnga gnger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger drfr stora vrden utver de jobb de ska-par. Vi har ambitionen att frbttra frutsttningarna fr ge-nerationsskiften s att den som sljer sitt fretag till sina barn inte missgynnas.

Ibland r det svrt fr entreprenrer i tidiga stadier att attra-hera ndvndig kompetens. I mnga andra lnder lser man detta problem genom olika incitamentsprogram dr personer med nyckelkomptens fr optioner, dvs. rtt att kpa aktier i fretaget fr ett i frhand bestmt pris. Fr att skapa fler garledda fretag och ge fler fretag mjlighet att locka rtt kompetens vill vi se ver hur regelverket fr personaloptio-ner kan frbttras.

Idag r de minsta fretagen undantagna frn revisionsplikt. I samband med den utvrdering som ska ga rum vill vi prva frutsttningarna fr att fler fretag ska undantas frn kravet p revisionsplikt.

Vi kommer ocks att tillstta en utredning om det skattertts-liga fretrdaransvaret i syfte att frbttra reglerna, ka fr-utsgbarheten och minska riskerna fr att livskraftiga fretag avvecklas.

Vi vill strka fretagsklimatet och har ambitionen att frbttra regelverket fr personaloptioner och gene-rationsskiften samt prva frutsttningarna fr att fler fretag ska slippa revisionsplikt.

Vi vill mer n halvera den tid det tar att starta ett f-retag i Sverige.


Vi vill snka kravet p aktiekapital fr att snka trsk-larna fr att starta aktiebolag.

Vi vill skapa en digital tjnst en drr in fr freta-gens uppgiftslmning och drigenom frenkla fre-tags kontakter med det offentliga och begrnsa antalet myndighetskontakter.

Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mta och kartlg-ga den tid fretag gnar t skatteadministration och att fresl tgrder fr att minska skatteadministrationen.

Vi vill hja beloppsgrnsen fr frenklad faktura fr att underltta fretagens hantering av mervrdesskat-ten.

Vi vill strka fretagens affrsstrategiska hantering av immateriella tillgngar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova.

Vi vill stlla krav p att alla myndigheter och kommu-ner stter en tydlig tidsgrns fr handlggningstider.

Vi vill att fler livskraftiga fretag med betalningssv-righeter ska f mjlighet till en andra chans. Vi vill drfr gra en versyn av Lagen om fretagsrekonstruktion.

Vi vill korta handlggningstiderna fr tvisteml.

Vi vill effektivisera tvistelsningsmekanismerna ge-nom en versyn av lagen om skiljefrfarande.

En majoritet av jobben skapas idag i de sm fretagen. Fr sm fretag r kostnaderna nr anstllda blir sjuka srskilt betungande. Med ett hgkostnadsskydd som gller redan fr de frsta dagarna nr medarbetarna r sjuka minskar vi risken fr sm fretag att nyanstlla och gr det lttare fr

mnniskor som str lngt frn arbetsmarknaden att f ett jobb.

Vi vill snka fretagens kostnader fr sjuklner ge-nom ett nytt hgkostnadsskydd som r srskilt frmn-ligt fr de sm och medelstora fretagen.

BREDARE VGAR TILL JOBBGenom att jobben kommer alla till del vrnar vi varaktigt sammanhllningen. Fr att alla som kan och vill jobba ska kunna f ett jobb krvs en mer inkluderande arbetsmarknad. Som ett resultat av Alliansregeringens reformer finns idag en rad incitament fr arbetsgivare att anstlla den som str lngre ifrn arbetsmarknaden. Denna politik mste fortstta. Under nsta mandatperiod behvs ytterligare insatser fr att bredda vgarna till jobben, med en politik fr fler jobb i kom-bination med ytterligare std till de grupper som har svrast att etablera sig p arbetsmarknaden.

Vi vill infra s kallade matchningsanstllningar, i syfte att hjlpa personer som varit arbetslsa en lngre tid in p ar-betsmarknaden. Den arbetsskande fr en anstllning hos ett rekryteringsfretag och std genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsfreta-get har arbetsgivaransvaret men ska samtidigt aktivt verka fr att den arbetsskande fr anstllning hos en annan ar-betsgivare.

Vi vill infra matchningsanstllning som komplement till sysselsttningsfasen i jobb- och utvecklingsgaran-tin.


Vi vill ge yrkesintroduktionsstd fr personer som varit arbetslsa en lngre tid, vilket gr att en arbetsgi-vare fr ekonomiskt std fr att anstlla en lngtidsar-betsls, dvs infra yrkesintroduktionsanstllningar fr lngtidsarbetslsa.

Vi vill ge Samhall mjlighet att erbjuda tillflliga an-stllningar fr att kunna ge framfrallt unga std fr att bli anstllda hos en annan arbetsgivare, utan att fr-smra anstllningstryggheten fr dem som nu r an-stllda i Samhall.

Vi vill ge unga utan grundlggande hgskolebeh-righet eller gymnasieexamen och som har en funk-tionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga mjlighet att delta i studiemotiverande kurser vid folk-hgskola i upp till fem mnader.

Vi vill gra det mjligt fr personer som vergr frn Jobb- och utvecklingsgarantin till reguljra studier, i syfte att fullflja grund och/eller gymnasiestudier, att efter avslutade studier terintrda i Jobb- och utveck-lingsgarantin, med samma ersttningsniv p aktivi-tetsstdet som tidigare.

Vi vill att fler som bedms lpa stor risk att bli lng-tidsarbetslsa ska kunna f programinsatser tidigt hos Arbetsfrmedlingen, t.ex. praktik och frstrkt frmed-lingsstd.

Vi vill avstta medel till en utvidgad forskningssats-ning fr att utveckla och sprida nya och bttre behand-lingsmetoder fr personer med psykisk ohlsa.

Frgan om en allmn arbetslshetsfrskring utreds av den parlamentariska socialfrskringskommittn. Nr kommittn lmnar sitt frslag kommer Alliansen att ta stllning till det.

Vi har inlett en bred versyn av Arbetsfrmedlingen fr att frbttra matchningen och frmedlingen av jobb. Utredaren ser bland annat ver Arbetsfrmedlingens organisation, an-svarsfrdelning och anvndning av kompletterande aktrer. Arbetsfrmedlingens och andra aktrers frmga att frmed-la jobb behver frbttras. Vi vill renodla bland och vssa stdsystemen fr att gra dem mer lttanvnda fr bde ar-betsgivare och arbetsfrmedlare.

Stdet till dem som str lngt frn arbetsmarknaden behver strkas genom tidiga och utvecklade rehabiliteringsinsatser. Det gller inte minst personer med psykisk ohlsa. Vi vrnar och vill utveckla den hjlp som finns fr personer med olika funktionsnedsttningar och vill ytterligare underltta fr ung-domar med srskilda behov att komma i jobb.

Sjukfrskringen ska ge trygghet vid sjukdom. terupprt-tandet av arbetslinjen har bidragit till att gra den hllbar och frenlig med mlet om att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Nu ser vi dock hur framfrallt de kortare sjukskriv-ningarna kar, och den utvecklingen behver mtas.

Vi vill ka mjligheten till omstllning genom att per-soner med a-kassa ska kunna delta i kortare utbildning med bibehllen ersttning.

Vi vill frlnga provanstllningstiden frn 6 till 12 m-nader

Vi vill tillfra Arbetsfrmedlingen resurser fr att mot-verka lngtidsarbetslshet och fr frstrkt matchning med utkade arbetsgivarkontakter.

Vi vill genomfra regelfrenklingar i det arbetsmark-nadspolitiska regelverket i syfte att effektivisera och p sikt minska kostnaderna.


ETT JMSTLLT ARBETSLIVJmstlldhet mellan kvinnor och mn ska vara en sjlvklar-het. Mlet r att kvinnor och mn ska ha samma frutstt-ningar och makt att forma samhllet och sina egna liv. Arbete r en hrnsten i ett jmstllt samhlle. Genom jobbskatteav-draget som gynnar kvinnor mer n mn, genom RUT-avdra-get och genom rekordstora jmstlldhetssatsningar p ns-tan 2,6 miljarder sedan 2006 har vi under Alliansregeringens tid ntt konkreta resultat fr kad jmstlldhet. Sverige har hgst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i EU och aldrig frr har en s stor andel av kvinnorna arbetat heltid. Jm-stlldheten gynnas av en politik som vrnar jobben och som strker drivkrafterna fr att arbeta. Vi vill sl vakt om de re-former Alliansregeringen genomfrt och som ger fler kvinnor mjlighet att starta eget eller arbeta till bttre villkor. Utan RUT-avdraget frpassas mnga tillbaka till svarta jobb utan sociala skyddsnt. Det ska lna sig att utbilda sig, frkovra sig och utvecklas i yrket ven i offentlig sektor. Alliansreger-ingen har infrt bttre mjligheter till karrir och lneutveck-ling inom ett av de mest kvinnodominerade yrkena, lraryr-ket. Kvinnor i offentlig sektor arbetar i strre utstrckning n mn ofrivilligt deltid. Kommuner och landsting br erbjuda dem som vill jobba heltid. Delade turer i vrd och omsorg br undvikas.

Vi kommer att behlla RUT-avdraget.

Kvinnor tar fortsatt ett strre ansvar fr det oavlnade hus-hllsarbetet och fr barnen med hgre uttag av frldrafr-skring och VAB-dagar. Kvinnor har varit verrepresentera-de bland de sjukskrivna och frtidspensionerade i snart 30 r och lmnar ocks arbetslivet tidigare n mn. Allt detta bidrar till ojmstlldhet i vardagen och i plnboken.

Vi vill att jmstlldhetsbonusen fr de frldrar som delar jmnt p frldraledigheten frstrks.

Vi vill utveckla ett verktyg som arbetsgivare kan an-vnda fr att kartlgga om och hur kvinnor och mn exponeras i olika grad p arbetsplatsen fr riskfaktorer fr sjukskrivning.

Vi vill att Arbetsmiljverket ska fortstta arbetet fr att frebygga att kvinnor tvingas lmna arbetslivet i frtid p grund av arbetsmiljrelaterade problem.

En konsekvens av att kvinnor i genomsnitt har lgre livsin-komst n mn r att kvinnor ofta har lgre pensioner n mn. Det r en fljd av att kvinnor i genomsnitt har lgre ln n mn och skillnader i arbetstid, vilket i sin tur ofta beror p en ojmstlld frdelning av arbetet i hemmet. Kvinnor r frld-ralediga lngre n mn och arbetar oftare deltid fr att kunna frena arbetsliv med att ta hand om hem och barn. Inte minst efter en skilsmssa eller om maken avlider kan en kvinnas lgre pension leda till lg ekonomisk standard.

Samtidigt har det svenska pensionssystemets utformning sannolikt bidragit till att inte bara ka kvinnors mjligheter till egen frsrjning utan ocks kat kvinnors arbetskraftsdelta-gande verlag. Det har i sin tur kat bde jmstlldheten och den ekonomiska tillvxten i Sverige.

Vi vill utreda om det, inom ramen fr pensionsver-enskommelsen, gr att frndra pensionssystemet s att mer av den intjnade pensionen, eller delar av den, frdelas lika mellan makar om de inte aktivt begr ngot annat. Eventuella frndringar mste ske s att den totala pensionen fr kvinnor och mn inte pver-


kas orimligt mycket eller att kvinnors arbetsmarknads-deltagande pverkas negativt.

Kvinnor ska i hgre utstrckning n idag ha inflytande i sam-hllet. Det gller inte minst i nringslivet. Alliansregeringen har gtt fre och kat andelen kvinnor i styrelserna fr statli-ga bolag s att andelen kvinnor i de statligt helgda bolagen idag uppgr till 50 procent. Andelen kvinnliga ordfrande i de statligt helgda bolagen har kat frn 23 procent 2006 till 41 procent idag. Drigenom finns idag fler kvinnor med er-farenhet av sdana positioner. Likas behver frdelningen mellan mn och kvinnor i de kommunala och landstingsgda bolagen bli betydligt bttre. Alliansen vlkomnar det arbete som nringslivet gjort fr att n en jmnare knsfrdelning i styrelser och ledningar, men mer behver gras.

FLER JOBB FR UNGADet frsta jobbet r det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dm-pa ungdomsarbetslsheten medan den har kat mer n dub-belt s mycket i vriga EU. Sverige r ett av de lnder i EU dr andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar har minskat mest sedan 2006. Detta r effekten av en offensiv politik fr att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms och nedsatt socialavgift fr unga ger nrmare 20 000 unga jobb.

Samtidigt har vi kvarvarande utmaningar. Kostnaderna fr att anstlla unga och ett starkt anstllningsskydd leder till att unga har en svagare stllning jmfrt med den etablerade arbetskraften. Hrdast drabbas de ungdomar som inte har en avslutad utbildning. Att snka kostnaderna fr och os-kerheten med att anstlla unga med begrnsad erfarenhet minskar arbetsgivarens risktagande. Nedsttningen av soci-alavgiften, lrlingssystem och yrkesintroduktionsanstllning-

ar kommer att vara viktiga verktyg i det arbetet och snker trsklarna in p arbetsmarknaden. Alliansen vill att lrlings-utbildningen utvecklas vidare med sikte p att skapa ett lr-lingssystem enligt europeisk modell, dr arbetsgivarna tar ett strre ansvar fr yrkesutbildningarna.

Vi vill snka socialavgifterna ytterligare fr ungdomar under 23 r ned till 10,21 procent och slopa nedstt-ningen fr personer som fyllt 25 r. P s stt kar effektiviteten av nedsttningen.

Vi vill ka arbetsgivarnas ansvar fr lrlingsutbild-ningarna s att de nnu bttre kan anpassas till arbets-marknadens behov. Ett frsta steg r att genomfra en frsksverksamhet kring gymnasial lrlingsutbildning dr branscher och arbetsgivare har kat inflytande och ansvar, s kallade branschlrlingar.

Vi vill infra arbetstrning och frstrkt arbetstrning som insatser inom jobbgarantin fr ungdomar.

Vi vill hja lrlingsersttningen i syfte att ytterligare ka lrlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lr-lingen har en lrlingsanstllning ska det prvas om er-sttningen ska g till arbetsgivaren.

Vi vill att fler ungdomar ska slutfra sin gymnasieut-bildning och vill drfr frlnga mjligheten fr unga att f den hgre bidragsnivn inom studiemedlet.

Unga som vill starta eget ska uppmuntras. P s stt kan de skapa jobb bde t sig sjlva och t andra.

Vi vill att ven arbetslsa under 20 r ska kunna er-hlla Starta-Eget-bidrag.


Vi vill ka och permanenta stdet till dem som arbe-tar fr att frmja entreprenrskap i skolan, hgskolan och yrkeshgskolan genom Ung Fretagsamhet och Drivhuset. P s stt frmjas nyfretagandet bland Sveriges elever och studenter.

Vi vill att Drivhusets verksamhet ven ska omfatta studenterna i Yrkeshgskolan.

STRK FRUTSTTNINGARNA FR ATT JOBBA LNGREI takt med att mnniskor lever allt lngre r det fr mnga naturligt att jobba hgre upp i ldrarna, svl fr lnen det ger som fr att man trivs p en arbetsplats och fr att man knner att man fortsatt kan gra en vrdefull insats. Att fler ldre r kvar p arbetsmarknaden bidrar ocks till hgre till-vxt och till att finansiera vlfrden. Arbetsmarknaden be-hver anpassas fr att ge fler mjlighet att stanna kvar p arbetsplatsen lite lngre.

Sedan 2006 r det 90 000 fler personer ver 65 r som ar-betar.. Att fler ldre vljer att jobba r ett resultat av en aktiv politik. Det har blivit billigare att anstlla personer ver 65 r och det frstrkta jobbskatteavdraget fr ldre har kat driv-krafterna fr att jobba lngre.

Mjligheten att jobba lngre br omfatta s mnga som mj-ligt. Strka drivkrafter fr arbete hgre upp i ldrarna, en an-passad arbetsmilj och en vl fungerande arbetsmarknads-politik strker frutsttningarna fr ett lngre arbetsliv. Inom Pensionsgruppen pgr diskussioner som bl.a. syftar till att mjliggra fr fler personer att arbeta lngre. Fr att orka jobba lngre behver det ocks bli lttare att byta karrir mitt i livet. Alliansegeringen har lagt flera frslag som syftar till

att frbttra mjligheterna fr kompetensutveckling under arbetslivet genom bland annat ndringar i studiemedelssys-temet. Det r ocks viktigt att strka omstllningsfrmgan genom ett vl fungerande utbildningssystem.

Vi vill sl vakt om pensionsverenskommelsen mel-lan Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Alla fr-ndring som rr denna verenskommelse mste ske i samfrstnd mellan de partier som slutit verenskom-melsen.

Vi vill, inom ramen fr pensionsverenskommelsen, ka drivkrafterna fr ett lngre yrkesliv, bl.a. genom att se ver grnserna fr uttag av inkomstgrundad allmn pension, fr tidigaste uttag av garantipension och ld-refrsrjningsstd samt fr uttag av pension som grun-das p avdragsgill avgift.

Vi vill att rtten att kvarst i anstllning ska glla till 69 r istllet fr, som idag, till 67 r.

STRKT FORSKNING OCH INNOVATION FR KAD KUNSKAP OCH KONKURRENSKRAFTSverige tillhr vrldens mest innovativa lnder och r bland dem som satsar mest p forskning och utveckling. Fram till 2016 kommer Alliansen ha kat resurserna till forskningen s att 9 miljarder mer satsas varje r jmfrt med 2008. An-talet internationella patentanskningar frn Sverige har kat kraftigt.


Ett antal reformer och tgrder har genomfrts som syftar till att skapa bttre frutsttningar fr nyttiggrande av forsk-ningsbaserad kunskap. Miljardsatsningar grs p infrastruk-tur fr forskning och hgteknologisk industri genom bl.a. Max IV i Lund och SciLifeLab i Stockholm.

Byggnationen av ESS-anlggningen i Lund har pbrjats. Den kommer att vara av mycket stor betydelse fr svensk och europeisk forskning liksom fr utvecklingen i den hg-teknologiska industrin. Alliansen kommer att gra fortsatta insatser fr att svensk forskning ska kunna ligga i internatio-nell framkant. Srskilt kommer insatser att behva gras fr att frbttra mjligheterna fr yngre forskare.

Vi vill under nsta mandatperiod lgga en forsknings-proposition som ytterligare strker svensk forsknings-kvalitet.

Vi vill satsa 800 miljoner kronor under en tiorspe-riod p mer forskning och fler utbildningsplatser inom produktion och logistik i Sdertlje tillsammans med AstraZeneca och Scania.

Vi vill under nsta mandatperiod anta en strategi fr Life-Science och fortstta att ka stdet till svensk forskning p detta omrde, bde genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang.

Vi vill analysera behovet av en patentpool i anslut-ning till Patentverket fr att effektivisera utlicensiering-en av patent.

TRYGG ENERGIFRSRJNING R VIKTIG FR JOBBEN Svenska fretag och konsumenter ska kunna lita p att det finns en trygg elfrsrjning. Lngsiktiga spelregler och stabi-la villkor p elmarknaden r av stor vikt fr svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Alliansens energiverenskommelse ligger fast. Den skapar lngsiktighet om inriktningen och ger trygg energifrsrjning med god konkurrenskraft och ekolo-gisk hllbarhet. Tack vare vattenkraften, krnkraften och in-vesteringar i frnybar el har Sverige idag en sker, effektiv elproduktion med sm utslpp av vxthusgaser. Sedan 2006 har andelen frnybar energi kat med ver 8 procentenheter och vi r det land i EU som har hgst andel frnybar energi. Vi ser nu ven ver hur elintensiv tjnsteindustri, till exempel serverhallar, ska kunna f skattemssigt bttre villkor inom ramen fr fortsatt goda villkor fr basindustrin.

Vi str fast vid Alliansens energiverenskommelse, som ger konsumenter och industri en trygg energifr-srjning, ekologisk hllbarhet och god konkurrenskraft.

Vi vill skerstlla lngsiktiga spelregler i energipoliti-ken genom att bygga ut den frnybara energiproduk-tionen, fasa ut fossila brnslen och ge frutsttning-ar fr kontrollerade generationsskiften i den svenska krnkraften.

STATLIGA BOLAG Alliansen anser att statens uppgift normalt br vara att ange de ramar och regler som ska glla fr nringslivet och freta-gen, inte att ga och driva fretag. Staten r dock en stor f-retagsgare, och kommer s att frbli under verskdlig tid.


Det stller hga krav p tydliga principer. De statliga bolagen br drivas lngsiktigt och ansvarsfullt och, dr bolaget verkar p en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmssiga krav fr att skerstlla en effektiv konkurrens. Statens roll som lagstiftare och gare br hllas isr och sktas p ett professionellt stt.

De statliga bolagen ska prglas av ppenhet och fredmlig-het samt vara fregngare avseende hllbarhetsfrgor som till exempel jmstlldhet, milj och socialt ansvarstagande. Vissa statliga fretag har ett srskilt samhllsuppdrag. Det r viktigt dessa tydligt redovisas och r styrande fr bolagens verksamhet.

Alliansen avser att under kommande mandatperiod fortstta utveckla frvaltningen av de statligt gda bolagen. Om fr-ndringar av det statliga gandet leder till bttre fungerande marknader eller en mer effektiv samhllsservice br staten minska eller avveckla sitt gande. Exempelvis gller detta bolag som SBAB och TeliaSonera. Eventuella frsljningsin-tkter ska anvndas fr att minska statsskulden. Det r dock inte aktuellt med frsljning av LKAB, Apoteket eller Vatten-falls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet fr alkohol ska vrnas och Systembolaget behllas i statlig go.

kad sammanhllning Alliansen arbetar fr ett Sverige som hller samman. Alla mnniskor ska ha utrymme att vxa och strva efter att fr-verkliga sina drmmar. Alla mnniskor ska ha samma mjlig-het att frverkliga sin potential.

En huvuduppgift fr politiken r att skapa frutsttningar fr egen frsrjning och stdja dem som riskerar att hamna ef-ter. Det grs genom utbildning och jobb, men ocks genom att vi tillsammans br dem som inte fr stunden eller inte lngre orkar av egen kraft.

terupprttandet av arbetslinjen, kampen mot utanfrskapet och en frdelningspolitik som riktar in sig p de ekonomiskt mest utsatta hushllen har gett resultat och Sverige r ett av vrldens mest sammanhllna lnder. Frn det r Alliansre-geringen tilltrdde har andelen ekonomiskt utsatta hushll minskat med cirka 30 procent. Andelen i utanfrskap r idag lgre n 2006. Att fortstta med en politik som ppnar ar-betsmarknaden fr fler och riktar std till dem med strst be-hov r avgrande.

ETT NYTT MTT P UTVECKLING BNP-mttet och andra ekonomiska mtt r helt centrala fr att flja utvecklingen och f ramar fr vad som r ekonomiskt mjligt. Ett mtt som BNP exkluderar dock faktorer som en-ligt forskningen r avgrande fr vrt vlbefinnande, ssom relationer, trygghet, hlsa, livsmilj, och inflytande. Genom indikatorer och index som ger bttre kunskaper om mnnisk-ors livskvalitet frbttras mjligheterna att analysera hur poli-


tiska tgrder kan pverka. Skillnaden mellan olika gruppers livskvalitet kan fljas p ett bttre stt och livskvalitetsindex kan ocks bidra till att mer svrgripbara aspekter av sam-hllslivet n de materiella inte frsummas. Alliansregeringen har tillsatt en utredning fr att kartlgga, analysera samt fre-sl kompletterande mtt till BNP. Sdana mtt ska komma i praktiskanvndning under nsta mandatperiod. Liknande in-itiativ har tagits av OECD, FN, Vrldsbanken och EU. Fram-tidskommissionen belyste ocks dessa frgor.

Vi vill ta fram ett livskvalitetsindex fr att bredare kun-na flja utvecklingen i Sverige.

STRKTA INSATSER FR DE EKONOMISKT MEST UTSATTA HUSHLLENVissa grupper lper en strre risk att hamna i ekonomisk ut-satthet. Det gller till exempel ungdomar som inte kommit i jobb, mnniskor som flytt till Sverige och inte fullt ut kommit in i samhllet eller barnfamiljer med en ensam frlder. Dr-fr behvs en jobbpolitik och en aktiv frdelningspolitik som stttar. Alliansregeringen har frbttrat levnadsstandarden fr dessa grupper med till exempel hjt flerbarnstillgg, hjt bostadsbidrag fr barnfamiljer och unga utan barn samt hjd grundniv i frldrafrskringen. Under nsta mandatperiod vill vi fortstta sttta mnniskor fr att komma i jobb. Vi kom-mer ocks lpande prva behovet av att gra frstrkningar fr hushllen med lgst marginaler.

Bland de ekonomiskt och socialt mest utsatta finns ocks de hemlsa. Alliansen har arbetat mlmedvetet med att strka kunskapen om och hjlpinsatserna till hemlsa och de som ligger i riskzonen fr hemlshet. Bland annat har en hemls-hetssamordnare arbetat fr att frmja ett mer aktivt arbete

och sprida fungerande metoder mot hemlshet i kommuner-na. En slutsats frn arbetet r att alla kommuner i vilka det finns hemlshet br arbeta utifrn modellen Bostad frst. Metoden utgr frn att se bostaden som ett grundlggande behov fr alla, oavsett problem som personen ifrga brottas med. Utifrn detta erbjuds personen frivilliga och individuellt anpassade stdtgrder. Alliansen kommer fortstta arbetet mot hemlshet. Inte minst mste vrkningar av barnfamiljer frebyggas s lngt det gr.

FRSTRKTA INSATSER I UTSATTA OMRDENP platser runt om i vra stder ser vi ett koncentrerat utan-frskap dr alltfr f jobbar, dr alltfr mnga r beroende av frsrjningsstd och dr skolresultaten r svaga. Dessa omrden prglas ocks ofta av otrygghet.

Alliansregeringens arbete mot utanfrskapet, med jobb och utbildning i centrum, r det enda sttet att bryta trenden ock-s i dessa omrden. Skolan ska ge alla elever, oavsett var de bor och oavsett sociala och ekonomiska frhllanden, lika tillgng till en hgkvalitativ utbildning. Att ge dagens unga mjlighet att undkomma ett lngsiktigt utanfrskap skapar ocks bttre utsikter fr kommande generationer. Alliansen vill ha ett Sverige dr utanfrskapet inte gr i arv.

Vi vill frdubbla lnetillgget fr frstelrartjnster i utanfrskapsomrden (Urban 15-omrden) till 10 000 kronor per mnad.

Vi vill ronmrka ytterligare karrirtjnster fr utan-frskapsomrdena, vilket mjliggr en dubblering av antalet frstelrare.


vidareutbildning strks kompetensen hos personalen i den sociala barn- och ungdomsvrden. Fr att barn och unga som behver hjlp snabbt ska f std, behvs vl fungeran-de samordning mellan olika aktrer. Skola, socialtjnst, polis och barn- och ungdomspsykiatri har ett gemensamt ansvar. ven de ideella organisationerna har en viktig roll och kom-pletterar det std som kommuner och olika myndigheter ger.

Vi vill utse en nationell samordnare fr den sociala barn- och ungdomsvrden. Samordnaren ska stdja socialtjnsten genom att bland annat sprida goda ex-empel.

Socialtjnstens insatser br bygga p frivillighet, men nr ett barn misstnks fara illa och frldrarna inte vill ta emot std, behvs fler mjligheter. Nr det gller vld mot barn br yt-terligare insatser ske fr att frebygga, upptcka och motver-ka att barn utstts fr vld. Det offentligas ansvar r srskilt stort fr barn som har placerats utanfr sin egen familj. Det r angelget att stabilitet och lngsiktighet kan skerstllas fr placerade barn. Vrdnadsverflyttning och mjligheten till adoption ska vervgas nr placeringen pgtt en viss tid. Vid alla sociala insatser som berr barn ska barnet ha rtt att framfra sin sikt och det ska vara en del av beslutsun-derlaget. Ytterligare reformer behvs fr att skerstlla att familjehem och hem fr vrd och boende hller hgsta mj-liga kvalitet.

Vi vill inrtta ett kunskapscentrum fr kunskap om vld och andra vergrepp mot barn.

Vi vill att socialtjnsten oftare br vcka frgan om huruvida familjehemsplacerade barn br bli freml fr vrdnadsverflyttning eller adoption.

Fr att skapa attraktiva livs- och boendemiljer i alla delar av stderna behvs bostder av alla typer. Det kar ocks rrligheten och mjligheter att finna en bostad som passar den egna livssituationen. Att lyfta utanfrskapsomrden med nya bostder och frbttrade kommunikationer ska vara en del av arbetet inom satsningarna i Sverigebygget.

Vi vill utlokalisera myndigheter och drigenom skapa fler arbetstillfllen och hja omrdenas status.

STRKT SKYDD FR UTSATTA BARNAlla barn har rtt till en trygg uppvxt. Fr de flesta barn i vrt land utgr frldrarna och familjen tryggheten i tillvaron. Alliansregeringen har tagit fram en nationell strategi fr fr-ldrastd med syftet att via frldrar frmja barns hlsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohlsa och sociala problem. Men det finns ocks frldrar som inte frmr ta sitt frldraansvar eller som behver mer omfattan-de std i sitt frldraskap.

Nr omsorgen sviktar och familjens ntverk inte rcker till har kommunernas socialtjnst det yttersta ansvaret fr att se till att barn som far illa fr en s trygg uppvxt som mjligt. Alliansregeringen har genomfrt flera omfattande reformer fr att strka stdet och skyddet fr barn som far illa. Detta arbete mste fortstta och genomsyras av ett barnrttsper-spektiv i enlighet med Barnkonventionen.

Svensk socialtjnst och dess medarbetare utfr ett viktiga-re och svrare arbete n de ibland fr erknnande fr. Att ytterligare strka professionens stllning, kompetens och auktoritet i det arbetet r drfr en viktig politisk uppgift. Ge-nom std och handledning och mjligheter till specialist- och


Vi vill gra en versyn i syfte att strka skyddet mot umgngessabotage.

SATSNING MOT BARNS OCH UNGAS PSYKISKA OHLSAAllt fler 15-ringar besvras av nedstmdhet och smnpro-blem. Oro och ngslan r vanligast bland flickor och unga kvinnor. Alliansen vill genomfra en bred utredning och satsning fr att kartlgga och underska orsakerna till den kande psykiska ohlsan samt komma med frslag till t-grder. Vi vill ta fram en handlingsplan med bland annat f-rebyggande tgrder.

Vntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) r generellt sett relativt korta. Till detta har bland annat ver-enskommelser med SKL och prestationsbaserade medel bidragit. Fokus framver br ligga p att ka tillgnglighe-ten till frebyggande arbete och den s kallade frsta linjen (primrvrden, elevhlsan, ungdomsmottagningar). Strre och mer samordnade insatser krvs. Frldrar, socialtjnst, skola/elevhlsa, BUP och vrig sjukvrd behver samarbeta bttre. Mlsttningen r sammanhllna frebyggande insat-ser som de aktrer som r involverade i barnets vardag del-tar i och bidrar till.

Frldrar spelar en stor roll i barnens liv och kan vara i be-hov av std i sin viktiga roll. Alliansregeringens PRIO-projekt pekar p frldrastd som en metod som har god evidens. En stor del av dagens frldrastdinsatser fokuserar p de mindre barnen och nyblivna frldrar. Detta r bra eftersom forskning talar till frmn fr tidiga insatser. Samtidigt ser vi kande problem med psykisk ohlsa och oro bland vra ton-ringar. Det finns goda frutsttningar att bygga vidare p de erfarenheter som gjort genom den nationella strategin p

omrdet. Det finns ocks en efterfrgan bland frldrar om att kunna f prata och rdgra med ngon om frldrarollen och barnets utveckling. Frldrastdsprogram har visat sig ha god effekt och tillgngen till frldrastd behver ka.

Vi vill satsa totalt en miljard kronor mellan 2016-2018 fr att frebygga och minska psykisk ohlsa bland barn och unga. Denna satsning ska bidra till att ka kun-skaperna om barns och ungas psykiska ohlsa, ka tillgngligheten till std och vrd, samt ka samverkan mellan skola, sjukvrd och socialtjnst nr det gller barn och unga med psykisk ohlsa.

Vi vill infra ett krav p kommunerna att erbjuda fr-ldrar deltagande i minst ett frldrastdsprogram un-der barnets uppvxt.


Ett ppet SverigeVi lever i en orolig tid, dr mnniskor tvingas fly fr sina liv frn krig och frtryck. Inte sedan Andra vrldskriget har s mnga mnniskor varit p flykt. Frn militanta islamis-ter i Irak och frn ett Syrien i rasande inbrdeskrig. Mnga mnniskor vljer att ska sig till vrt land. Alliansregeringen har, tillsammans med Miljpartiet, valt en annan vg n den som mnga andra europeiska lnder har valt. Istllet fr att sluta oss mot omvrlden har vi sagt att Sverige ska fra en human asylpolitik och vara en fristad fr dem som flyr undan frfljelse och frtryck. Vi har visat att det r mjligt att st-ta medmnskligheten i frsta hand och att ppna drren fr dem som behver skydd.

Alliansen tycker att Sverige ska fortstta vara ett land som tar ansvar fr vrldens mest utsatta. Det har Sverige och vriga europeiska lnder mjlighet till, trots lgkonjunkturer och andra inhemska utmaningar. Alliansen ser det svenska flyktingmottagandet som en moralisk skyldighet, men ocks som en investering i framtiden. Vi anser att det behvs fler legala vgar in i EU. Sverige tar ett stort ansvar inom det eu-ropeiska flyktingmottagandet och vi anser att fler EU-lnder mste ta ett strre ansvar. Tyvrr r efterlevnaden av EU:s gemensamma migrationspolitik alltfr svag i mnga lnder, vilket drabbar asylskande. Alliansen kommer att arbeta fr att EU:s asylpolitik genomfrs bttre och att fler europeiska lnder ska ta ansvar .

Vi vill att de lnder som bryter mot EU:s gemensam-ma asylregler ska dras infr domstol av Kommissionen.

Det vi ser i vr omvrld krver ett stort tagande och kraft-samlande ocks av oss. Sverige kan vara en humanitr stor-makt genom att erbjuda mnniskor en fristad frn vld och frfljelser. Detta r inget nytt. Sverige har varit en fristad fr mnniskor som flytt, t.ex. under kriget p Balkan, och de r idag en del av samhllet och arbetar och bidrar till vr ge-mensamma vlfrd. P samma stt har de som kommer till Sverige idag kunskaper och erfarenheter som r vrdefulla fr oss. Vi r frberedda fr att kunna ge de mnniskor som kommer idag samma mjlighet att bidra med arbete och ny-fretagande. Lngsiktigt strker detta Sverige.

Under de kommande ren kommer det behvas resurstill-skott med anledning av det kade flyktingmottagandet. Re-sursbehovet uppstr frst i sjlva mottagandet, dvs huvud-sakligen fr Migrationsverket. Drefter behvs resurser fr etableringen ute i kommunerna och till Arbetsfrmedlingen. Stora delar av resurstillskotten sker genom den schabloner-sttning som betalas till kommuner som tar emot personer som beviljats uppehllstillstnd och den etableringserstt-ning som betalas till den enskilde. Alliansregeringen satsar dessutom p ytterligare integrationsinsatser.

Alliansen kommer att skerstlla att staten tar sitt ekonomis-ka ansvar fr det kade flyktingmottagandet. Berrda myn-digheter mste tillfras resurser. Redan i r behvs tillskott och dessa kan komma att behva strkas ytterligare efter hand.

Alliansens etableringsreform har underlttat invandrares eta-blering p arbetsmarknaden. Betydande insatser har gjorts fr att frbttra och snabba p asylprvningsprocessen. Mer mste dock gras fr att p olika stt effektivisera processen ytterligare och fr att frkorta den tid det tar fr den enskilde att etablera sig p arbetsmarknaden. Mnga personer med beviljade uppehllstillstnd blir idag kvar i Migrationsverkets anlggningsboenden d det saknas platser fr kommunpla-cering, vilket frdrjer etableringen i samhllet. Detta r ne-


gativt fr den enskilde och skapar ekonomiska frluster fr samhllet.

Vi vill vervga hur planeringsfrutsttningarna fr kommunerna att ta emot asylskande kan frbttras.

Vi vill prva tgrder fr att f en jmnare mottagning av nyanlnda bland landets kommuner samtidigt som anknytningen till arbetsmarknaden vrnas. Fler kom-muner mste ta sitt ansvar.

Vi vill ge Migrationsverket mjlighet att driva anlgg-ningsboende i egen regi.

Vi vill se ver och frenkla systemet fr statlig er-sttning till kommunerna fr kostnader fr asylskande respektive mottagande av nyanlnda fr att ka syste-mets effektivitet och transparens.

Vi vill frbttra hela kedjan frn mottagande till eta-blering p arbetsmarknaden. En utredning ska tillst-tas med syftet att skerstlla ett hllbart och flexibelt system fr mottagande av asylskande och nyanlnda som frmjar en snabb etablering p arbetsmarknaden fr dem som beviljats uppehllstillstnd. Utredningen ska bland annat se ver bosttningen under tiden fre uppehllstillstnd liksom bosttningen av nyanlnda.

Alliansen anser att Sverige blir bttre om fler flyttar hit fr att bygga en bttre framtid. och jobba. Vi har drfr ppnat fr arbetskraftsinvandring. Alliansens och Miljpartiets ver-enskommelse har inneburit steg mot en kad rrlighet och en kad ppenhet mot omvrlden. Reformen har skapat fler vgar in i Sverige och underlttat rekryteringen fr fretag. Arbetskraftsinvandring leder till att nnu fler nya jobb kan

skapas i Sverige. Arbetsgivare har hela vrlden som rekry-teringsomrde.

Vi vill utveckla arbetet med att attrahera utlndsk kompetens genom att korta handlggningstiden fr att anstlla utlndsk arbetskraft.

Aldrig har s mnga utrikes fdda gtt till jobbet som nu. Av dem som ftt som jobb sedan 2006 r 200 000 utrikes fdda. Gemensamt fr dem alla r att de r med och bidrar till vr gemensamma vlfrd, inte minst genom att tre av tio lkare, var fjrde tandlkare och var fjrde universitetslrare r utrikes fdd.

Vgen in i det svenska samhllet gr genom arbete, egen frsrjning och sprkkunskaper. Alliansregeringen har lagt om integrationspolitiken, med fokus p jobb och sprk, fr en snabbare etablering i samhllet. Ju snabbare i jobb desto bttre. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar till Sverige s fort som mjligt komma i arbete och skapa sig en ny framtid hr. Den omhndertagandementalitet som frut dominerade har brutits och den som kommer till Sveri-ge mts numera av frgan vad de kan bidra med istllet fr vilket bidragssystem de ska in i.

Det kvarstr dock utmaningar och fortsatta reformer behvs. Det tar fortfarande alltfr lng tid fr en nyanlnd invandra-re att komma i jobb och vi mste bli bttre p att ta tillvara all den kompetens som mnniskor har med sig till Sverige. Jobb och sprk r fortsatt nyckeln till integration. En rrlig arbetsmarknad med lga trsklar till det frsta jobbet r extra viktigt fr den som r ny i Sverige. Det mste bli lttare att kombinera jobb och utbildning. Utlndska betyg och meriter behver snabbare valideras.


Vi vill frbttra valideringen, bl.a. genom hjda an-slag fr att korta handlggningstiderna.

Vi vill fortstta bygga ut de kompletterande hgskole-utbildningarna fr att utlndska akademiker lttare ska f jobb, framfrallt inom bristyrken ssom i vrden.

Vi vill frstrka Almis rdgivning till fretagare med utlndsk bakgrund, den s.k. IFS-rdgivningen.

Vi vill strka arbetet med flyktingguider fr att p ett mer framgngsrikt stt involvera det civila samhllet i integrationsprocessen.

Vi vill ge flyktingar med uppehllstillstnd mjlighet att lsa svenska redan under tiden i anlggningsbo-ende.

Vi vill att det ska vara mjligt att lsa p Komvux pa-rallellt med ett instegsjobb.

Vi vill att SFI i hgre utstrckning ska mlgruppsan-passas och individuella studieplaner ska upprttas. SFI ska gras till en del av Komvux fr att undvika verlappningar i studievgar och kursutbud.

Vi vill strka frutsttningarna fr dem som lr sig svenska att parallellt frbttra sina mnes- och yrkes-kunskaper.

Vi vill att det ska bli lttare att tentera av delar av grundvux och att ondig dubbellsning ska undvikas genom att Svenska som andrasprk inom grundvux inte lngre ska verlappa SFI-kurserna.

Vi vill gra en satsning fr att frbttra kvaliteten i de gymnasiala introduktionsprogrammen, i synnerhet inom sprkintroduktion.

Vi vill strka den pgende satsningen p arbetsfr-beredande etableringskurser vid folkhgskolorna.

Vi vill utka den tillflliga satsningen p frhjt stu-diebidrag fr arbetslsa ungdomar 20-24 r till att ven omfatta nyanlnda invandrare i samma lder som slut-frt sin etableringsplan.


Utbildning bygger Sverige starktUtbildningen i Sverige ska hlla hg kvalitet och vara till-gnglig fr alla. Fr elevernas skull men ocks fr jobben, vlfrden och sammanhllningen. Frldrarna ska veta att nr barnen kommer hem frn skolan har de lrt sig ngot nytt i en trygg milj. Alla elever ska mtas av hga frvnt-ningar och ges det std och den stimulans som var och en behver fr att n kunskapsmlen och vxa utifrn sina egna frutsttningar. Skolan ska ocks ge bildning och lra fr li-vet inte bara arbetslivet. Oavsett bakgrund eller var du gr i skolan. S ges alla barn en bra start i livet.

Alliansen vill fortstta arbetet fr mer kunskap i skolan. Mlet r att Sverige inom tio r ska ligga p topp-tio i Pisa-mt-ningarna.

MER KUNSKAP I SKOLANResultaten i den svenska skolan har sjunkit i 20 r. Alliansen tar detta p stort allvar.

Alliansregeringen bedriver ett lngsiktigt reformarbete fr att vnda utvecklingen i skolan. En ansvarsfull ekonomisk poli-tik har gjort att vi har kunnat satsa p skolan. Svenska elever har ftt mer undervisningstid, de skickligaste lrarna har ftt rejlt hgre ln och omfattande satsningar p kompetens-utveckling fr lrare har genomfrts. Tidigare och tydligare kunskapsml och kunskapsuppfljning, satsningar p lrare

och speciallrare, ronmrkta satsningar till skolor med sto-ra utmaningar har varit andra viktiga delar i att lgga grunden fr bttre resultat.

Redan under de frsta ren i skolan lggs grunden fr hur eleverna klarar sig igenom grundskolan. Behov av hjlp och std behver upptckas och mtas tidigt. P s stt undviker vi att de elever som har svrt att lsa och skriva halkar efter och fr vxande problem. Genom ett srskilt lgstadielyft vill Alliansen ge eleverna mer tid med skickliga lrare. Det kan t.ex. handla om mindre undervisningsgrupper, kad lrartt-het och fler speciallrare. Hur detta utformas ska bestm-mas utifrn lokala behov.

Vi vill satsa p fler utbildade lrare.

Vi vill satsa p fler karrirtjnster i skolan. Srskilda satsningar grs i utanfrskapsomrden.

Vi vill satsa p fler speciallrare.

Vi vill minska klasstorleken i lgstadiet.

Vi vill satsa p ett fortsatt mattelyft.

Vi vill satsa p ett fortsatt lslyft.

Fr att alla elever ska kunna f hjlp tidigt och f goda frut-sttningar att n mlen br grundskolan bli tiorig och skol-start ske vid sex rs lder, genom att frskoleklassen grs om till en ny rskurs 1 i grundskolan.

Vi vill infra en tiorig grundskola s att ocks de yngsta eleverna fr rtt till std och stimulans fr att lra sig skriva, lsa och rkna.


Vi vill infra fler matematiklektioner i hgstadiet.

Vi vill utka undervisningstiden i mnet idrott och hl-sa i grundskolan med 100 timmar, vilket motsvarar en kning av idrottsmnet med 20 procent.

Fr att kunna hjlpa elever p rtt stt mste elevernas kun-skapsutveckling fljas upp tidigt s att rtt typ av std kan ges. Betyg r ett verktyg fr att tydligt ange hur elever ligger till och snder viktiga signaler om stdbehov. Med betyg kar ocks skolans fokus p kunskapsresultaten.

Vi vill sl fast ett nytt kunskapsml i att lsa och fr-st enklare texter och infra ett obligatoriskt bedm-ningsstd i att lsa, skriva och rkna redan under det frsta skolret.

Vi vill infra betyg frn rskurs 4.

Elever som anlnt till Sverige efter skolstarten har srskilda utmaningar i att lra sig svenska samtidigt som de snabbare n vriga elever behver ta till sig undervisningen fr att n skolans kunskapsml. Alliansregeringen har satsat p mer undervisningstid fr dessa elever och ser behovet av fortsat-ta insatser fr att strka mjligheterna att snabbt komma in i det svenska samhllet.

Vi vill utka undervisningstiden i svenska fr nyan-lnda elever och andra elever med liknande behov.

Vi vill skerstlla att nyanlnda elevers kunskaper bedms skyndsamt och att de snabbt fr en placering i lmplig rskurs och undervisningsgrupp.

Vi vill frtydliga regelverket kring frberedelseklas-ser, bland annat fr att undvika att eleverna blir kvar fr lnge i dessa, och ka mjligheterna fr nyanlnda att under en period f fokusera mer p mnet svenska.

Som ett led i att hja resultaten i skolan och fr att eleverna ska f strre mjligheter till undervisning och inlrning be-hvs mer tid i olika mnen. Fr de elever som gtt igenom grundskolan utan att uppn behrighet till gymnasieskolan behvs mer undervisning fr att hmta in ndvndiga kun-skaper. Ngra behver nnu mer tid och std fr att n kun-skapsmlen.

Vi vill att det infrs obligatorisk lxhjlp, det vill sga en skyldighet fr kommuner och fristende huvudmn att erbjuda lxhjlp till alla elever, fr att alla elever ska f goda frutsttningar att lyckas.

Vi vill infra en skyldighet fr huvudmnnen att erbju-da sommarskola fr elever i rskurs tta och nio som riskerar att inte n gymnasiebehrighet.

Vi vill frlnga skolplikten med ett r fr elever i nu-varande rskurs nio som inte nr gymnasiebehrighet.

RTT ATT VLJA SKOLA SKRPT KVALITETSKONTROLLFriskolereformen r en av de viktiga valfrihetsreformer som kat mjligheten fr den enskilde att pverka. Fr lrare och rektorer har den inneburit nya mjligheter att frverkliga sina pedagogiska ambitioner och kat utbudet av arbetsgivare.


ett stt som inte i ondan kar den administrativa br-dan fr skolorna och huvudmnnen.

Vi vill att det ska finnas lttillgnglig och relevant in-formation om alla skolor och om vilka fristende och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, s att det blir lttare fr frldrar och elever att vlja skola.

TRYGGHET OCH STUDIEROAlla elever ska kunna knna sig trygga i skolan och ha ar-betsro i klassrummet. Det r viktigt fr inlrningen, trivseln och mjligheten att f utvecklas med respekt fr den person man r. Men mobbning, stk i klassrummet och sen ankomst r fortfarande ett utbrett problem i den svenska skolan och lrare behver mer std och vgledning i arbetet fr stu-diero. Under nsta mandatperiod vill Alliansen se en frbtt-rad arbetsmilj fr lrare och elever. I detta arbete har ven frldrarna ett viktigt ansvar att frmedla vrden i samverkan med lrarna.

En vl fungerande elevhlsa r viktig, inte minst fr att mot-verka psykisk ohlsa. Alliansregeringen har tillfrt medel i en srskild satsning p elevhlsan fr att den ska kunna fortst-ta att utvecklas och komma fler till del.

Vi vill att skolor ska kunna ge elever p gymnasiet och hgstadiet ett skriftligt ordningsomdme. Ord-ningsomdmet ska inte ing i slutbetyget.

Vi vill strka elevhlsan inom ramen fr satsningen mot barn och ungas psykiska ohlsa.

Vi slr vakt om alla frldrars mjlighet att vlja skola till sitt barn. Det ska inte bara vara de som har rd att flytta till ett boende nra den skola man tror r bst fr sitt barn som ska ha denna mjlighet. Det fria skolvalet r mycket uppskat-tat av elever och frldrar. Det ger inflytande ver det egna barnets skolgng. Barn r olika och har olika behov. Fr-ldrar mste drfr ha mjlighet att vlja bort en skola som man inte r njd med eller dr deras barn kanske inte trivs. I s hg utstrckning som mjligt ska lika villkor och samma hga krav glla fr alla skolor, oavsett driftsform.

Det finns framgngsrika skolor som trots stora utmaningar lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Men det finns ocks sko-lor, svl kommunala som fristende, dr eleverna r efter r uppvisar dliga resultat. Det kan Alliansen inte acceptera. Al-liansregeringen har frstrkt Skolinspektionens mjligheter att utva tillsyn och vid missfrhllanden utdma viten och t.o.m. stnga en skola som hller alltfr lg kvalitet. Det finns dessutom anledning att strama upp regelverket fr fristen-de skolor i syfte att ka lngsiktigheten och skerstlla att tillsynen fungerar vl. Det r samtidigt viktigt att inte frsvra fr exempelvis frldrakooperativ.

Vi kommer att behlla det fria skolvalet.

Vi vill att de som bedriver utbildningsverksamhet ska ta ett lngsiktigt garansvar.

Vi vill att Skolinspektionen ska prva den fristen-de huvudmannens lmplighet infr etablering eller vid garbyte.

Vi vill att insynen i fristende och kommunala skolors ekonomi ska ka och vi vill ka ppenheten genom att infra meddelarskydd fr anstllda i fristende skolor. Offentlighetsprincipen ska ocks glla. Det ska ske p


ETT UPPVRDERAT LRARYRKE OCH STRKT SKOLLEDARSKAPLrarna r nyckeln fr att hja kunskapsresultaten. Det r drfr oroande att lraryrkets status varit lg under lng tid och att fr f sker sig till lraryrket, ven om antalet s-kande har kat de senaste ren. Andelen utbildade lrare i skolan kar, men bristen p behriga lrare r stor i vissa mnen. Alliansen vill fortstta arbetet med att hja statusen p lraryrket och rekrytera fler till lrarutbildningen, srskilt till bristomrden.

Vi vill bygga ut frskole- och lrarutbildningarna samt speciallrarutbildningen.

Vi vill infra en premie fr speciallrar- eller speci-alpedagogexamen liksom fr mneslrarexamen inom matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik.

Vi vill skapa fler vgar in i lraryrket fr dem som redan har mneskunskaper genom utbyggda komplet-terande utbildningar.

Vi vill utka antalet frstelrare i skolan.

Lrare ska kunna koncentera sig p undervisningen och vi behver gra mer fr att minska administrationen. Bra lra-re ska ha hg ln. Fr att gra lraryrket mer attraktivt be-hvs ocks mjligheter att gra karrir och utvecklas i yrket. Drfr har Alliansen infrt ett srskilt statsbidrag som ger l-nekning p 5 000 respektive 10 000 kronor per mnad till srskilt skickliga lrare med en karrirtjnst som frstelrare respektive lektor.

Vi vill infra digitaliserade nationella prov med extern rttning i den utstrckning som r lmplig och mjlig fr att frigra mer tid fr undervisning och fr att ka likvrdigheten i rttningen.

Vi vill ta bort obligatoriska individuella utvecklingspla-ner i rskurs 4 och 5 nr betyg i dessa rskurser infrs fr att minska lrarnas administrativa brda.

EN GYMNASIESKOLA FR JOBBEN OCH DEN HGRE UTBILDNINGENEn ny gymnasieskola med hgre krav r p plats. Yrkespro-grammen frbereder ungdomarna bttre fr arbetsmarkna-den genom mer tid fr yrkesmnen. Lrlingsutbildning, som strker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, har infrts som ett permanent alternativ och flera olika insatser genomfrs fr att ka omfattningen och kvaliteten i det ar-betsplatsfrlagda lrandet. Entreprenrskap i utbildningen och satsningar p yrkeshgskolan r andra viktiga insatser som Alliansregeringen genomfrt.

Gymnasieskolan str fr en viktig del av den nationella kom-petensfrsrjningen. Under nsta mandatperiod vill vi under-ltta ungdomars vergng till arbetsmarknaden och strka gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensfrsrj-ningen, frmst inom omrden dr det rder brist p utbildad arbetskraft. Fr att klara arbetsmarknadens kompetensbe-hov r det viktigt att yrkesprogrammen blir attraktiva fr elev-erna. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov, utbild-ningsutbudet och elevernas intresse ska fungera vl.


KVALITET I FRSKOLAN OCH BARNOMSORGENFrskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg och r ocks viktig fr att stimulera barns utveckling och lrande. Inte minst fr barn i behov av extra std r frskolan viktig fr att skapa en god grund fr att klara skolan. En viktig frutstt-ning fr att frskolan ska klara sitt uppdrag r att barngrup-perna, srskilt fr de yngsta barnen, har en lmplig storlek och sammansttning. Personalens kompetens r en annan viktig del fr att strka kvaliteten i frskolan.

Vi vill frstrka Skolinspektionens tillsyn ver frsko-lan, med fokus p kvalitet och mluppfyllelse. Den nu-varande tillsynen ska kompletteras med regelmssiga stickprov genom besk p ett antal frskolor i varje kommun.

Vi vill att Skolinspektionen genomfr en srskild tre-rig kvalitetsgranskning. Barngruppernas storlek ska srskilt analyseras.

Vi vill minska storleken p barngrupperna i frskolan genom ett prestationsbaserat std till de huvudmn som har sm barngrupper eller som minskar storleken p stora barngrupper.

Vi vill permanent ka antalet platser p frskollrar-utbildningen.

Vi vill frlnga frskolelyftet till och med 2018, med inriktning mot bl.a. naturvetenskap och teknik samt modersml och flersprkighet.

Vi vill genomfra ett frskolechefslyft 2015-2018 fr att utveckla det pedagogiska ledarskapet i frskolan.

Vi vill ka attraktiviteten i teknik- och vrdprogram-men genom tydligare yrkesutgngar, gymnasieingen-jr respektive underskterska.

FRITIDSHEM FR TRYGGHET, KUNSKAP OCH SAMMANHLLNINGFritidshem av hg kvalitet kompletterar skolan, kan frbtt-ra elevernas mjligheter att uppn kunskapsmlen och gr det lttare fr fler frldrar att jobba. Genom att skapa en meningsfull fritid med mycket rrelse och sociala aktiviteter kan fritidshemmen bidra till en lugnare och tryggare skolmil-j. I omrden dr mnga frldrar har lgre utbildningsniv eller lgre ekonomisk standard kan fritidshemmen spela en srskilt viktig roll. Utvecklingen som skett ver lng tid mot stora barngrupper i fritidshemmen r bekymmersam. Det pe-dagogiska uppdraget blir svrare att uppfylla. S ska det inte vara. Kommunerna behver se ver barngruppernas storlek och de vriga frutsttningar som ges fr att fritidshemmen ska klara sitt uppdrag.

Vi vill minska storleken p barngrupperna p fritids genom ett prestationsbaserat std till de huvudmn som har sm barngrupper eller som minskar storleken p stora barngrupper.


Etableringsfrihet och olika former av barnomsorg r viktigt fr att kunna tillgodose familjers behov av olika barnomsorg-slsningar, ss

alliansens valmanifest 2014

Documents