alla vill ju vara friska

4
20121018 1 Alla vill väl vara friska, så vad är problemet? En översikt över beteendemedicinska förklaringar och metoder Jesper Lundgren, fil dr, Leg. Psykolog SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik – Hälso- och Sjukvård Dödsorsaker 2010 Beteendemedicin Tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde med inriktning på hälso- och sjukdomsfrågor Sjuklighet och dödlighet har inte bara biologiska orsaker, som bakterier och virus, utan orsakas också av en bred uppsättning individuella och sociala faktorer som har med livsstil och miljö att göra Några olika beteckningar på ”psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom” Psykosomatisk medicin: Psykoanalytiskt orienterad inriktning, storhetstid 1930 – 1960. Beteendemedicin: Tvärvetenskaplighet, ”naturvetenskaplig” inriktning, från ca 1960. Hälsopsykologi: Psykologiska tillämpningar inom hälsoområdet, med betoning på prevention. Från ca 1970. Dessutom: Medicinsk psykologi, som är en äldre term. Den biopsykosociala modellen Bio: Virus Bakterier Skador Psyko: Beteenden Föreställningar (beliefs) Bemästringsstrategier (Coping) Stress Smärta Social: Klass Arbete Etnicitet Genus Stöd Vilka beteendemedicinska förklaringar och metoder finns det?

Upload: svensk-tandhaelsovardsfoerening

Post on 29-Jun-2015

396 views

Category:

Health & Medicine


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Alla vill ju vara friska

2012-­‐10-­‐18  

1  

Alla vill väl vara friska, så vad är problemet?

En översikt över beteendemedicinska förklaringar och metoder

Jesper Lundgren, fil dr, Leg. Psykolog

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik – Hälso- och Sjukvård Dödsorsaker 2010

Beteendemedicin

!   Tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde med inriktning på hälso- och sjukdomsfrågor

!   Sjuklighet och dödlighet har inte bara biologiska orsaker, som bakterier och virus, utan orsakas också av en bred uppsättning individuella och sociala faktorer som har med livsstil och miljö att göra

Några olika beteckningar på ”psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom”

!   Psykosomatisk medicin: Psykoanalytiskt orienterad inriktning, storhetstid 1930 – 1960.

!   Beteendemedicin: Tvärvetenskaplighet, ”naturvetenskaplig” inriktning, från ca 1960.

!   Hälsopsykologi: Psykologiska tillämpningar inom hälsoområdet, med betoning på prevention. Från ca 1970.

!   Dessutom: Medicinsk psykologi, som är en äldre term.

Den biopsykosociala modellen Bio: Virus Bakterier Skador

Psyko: Beteenden Föreställningar (beliefs) Bemästringsstrategier (Coping) Stress Smärta

Social: Klass Arbete Etnicitet Genus Stöd

Vilka beteendemedicinska förklaringar och metoder finns det?

Page 2: Alla vill ju vara friska

2012-­‐10-­‐18  

2  

Inkluderade studier med interventioner baserade på någon av följande modeller eller teorier:

!   Health Belief Model (HBM) (Rosenstock 1966; Rosenstock 1974)

!   Theory of Reasoned Action (TRA) (Fishbein 1975)

!   Theory of Planned Behaviour (TPB) (Ajzen 1988)

!   Self Efficacy Model (Bandura 1977)

! Transtheoretical Model (Stages of Change) (Prochaska 1984)

! Protection Motivation Model (Rogers 1975)

!   Health Locus of Control (HLOC) (Wallston 1982)

!   Implementation Intentions (Gollwitzer 1993)

! Unrealistic Optimism Bias (Weinstein 1980)

!   Self Regulatory Model (Leventhal 1987)

!   Health Action Process Approach (HAPA) (Schwarzer 1992; Schwarzer 1999)

!   Precaution Adoption Process Model (PAPM) (Weinstein 1998)

! Outcome Expectancy (Bandura 1977)

!   Cognitive Hypothesis Model of Compliance (Ley 1982)

!   Social Learning Theory (Bandura 1986)

!   Operant and Classical Conditioning (Skinner 1938).

En hälsofara?

!   Kommer jag att drabbas?

!   Är det i så fall farligt?

!   Kan jag göra något åt det?

!   Är det värt besväret?

Health Belief Model “Modellen om hälsouppfattningar”

§  Mottaglighet för ohälsa

§  Hur negativa blir konsekvenserna?

§  Möjlighet att hindra sjukdom/ohälsa

§  Vinster med hälsobeteende

§  Orsaker (cues) till handling, interna eller externa

(Rosenstock 1966; 1974)

Theory of Reasoned Action “Teorin om övervägda handlingar”

•  Föreställningar om konsekvenser av handlandet •  Värdering av dessa konsekvenser

•  Föreställningar om signifikanta andras attityder till beteendet

•  Motivation att vara andra till lags

Subjektiv norm

Attityd till beteendet

Intention Beteende

(Fishbein 1975)

Theory of Planned Behaviour “Teorin om planerat beteende”

•  Föreställningar om konsekvenser av handlandet •  Värdering av dessa konsekvenser

•  Föreställningar om signifikanta andras attityder till beteendet

•  Motivation att vara andra till lags

•  Interna faktorer •  Externa faktorer

Subjektiv norm

Attityd till beteendet

Subjektiv beteendekontroll

Intention Beteende

(Ajzen 1988)

Page 3: Alla vill ju vara friska

2012-­‐10-­‐18  

3  

Transteoretiska Modellen (Stages of Change)

(Prochaska 1984)

Insatser som underlättar övergång till nästa fas (Prochaska et al, 1997)

Inte beredd

Osäker

Beredd

Handling

Vidmakthållande

Fokus på diskrepans

Öka medvetenhet om problemets +/-

Identifiera och benämn problemet

Utforska individens egna referenssystem

Hjälp att formulera målsättningar och prioriteringar för att uppnå förändring

Tillämpa beteendeförändringsmetodik

Förstärk individens självkänsla och förmåga att genomföra en förändring

Ej fokus på ambivalens

Motiverande samtal

en samarbetsinriktad samtalsstil som syftar till att stärka en persons egna motivation och åtagande till förändring

Rollnick & Miller

!   Visa empati

!   Utveckla diskrepans

!   Följa med i motstånd

!   Uppmuntra till autonom förändring

Strukturen i MI

B = Bekräfta, aktivt noggrant lyssnande

Ö = Öppna utforskande frågor

R = Reflektioner

S = Summeringar

Beteendeanalys

”Dom tycker jag är knäpp”!

Pelles föreställning!”I detta gäng skall man inte sticka ut och göra sig märkvärdig”!

Modifierad bild från Olle Wadströms bok ”Att förstå och påverka beteendeproblem”

Beställer hamburgare och stor cola!

Social Learning theory ”Social inlärningsteori”

!   Reciprok determinism- individ och miljö påverkar varandra

!   Modellinlärning

!   Uppmärksamhet

!   Kvarhållande i minnet

!   Motorisk reproduktion !   Motivation

!   Självstyrning

!   Självobservation-> bedömning -> självrespons

(Bandura)

Page 4: Alla vill ju vara friska

2012-­‐10-­‐18  

4  

Self Efficacy Model Självförmåga/Självtillit

Self-efficacy är tilltron till förmågan att ha kontroll över specifika händelser som påverkar det egna livet

!   Teorin utgår från social inlärningsteori

!   I Socialkognitiva modeller om förändring av hälsobeteende används self-efficacy både som prediktor, mediator och moderator

!   Självtilliten är knuten till en viss situation och inte generell

!   Predicerar munhälsa (Stewart et al. 1996; Syrjälä et al. 2009)

(Bandura 1977, 1997)

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

!   Ett samlingsnamn för olika former av psykoterapier med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi.

!   Den tredje vågens KBT tar fasta på hur man förhåller sig till tankar

!   Stor variation i praktik och teoretiskt fokus

!   Evidens mellan specifika behandlingsmanualer och specifika tillstånd/problem

Beteendemedicinsk prevention och behandling

Tre delar bedöms som nödvändiga för att utföra åtgärden och den tandhygienist eller tandläkare som genomför patientundervisningen enligt metoden bör ha kunskap och praktisk färdighet i:

!   den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka

!   en lämplig kommunikationsmetod för att på ett effektivt sätt kommunicera med patienten, exempelvis motiverande samtal (MI, ”motivational interviewing”)

!   de teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors beteende.

www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer/omriktlinjerna/omradeniriktlinjerna/patientundervisning

Några lärandemål från den föreslagna kursplanen

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Färdighet och förmåga

identifiera patienter i behov av mer omfattande beteendeinriktad intervention inom området oral hälsa

utifrån den enskilda patientens behov analysera, planera och genomföra beteendeinriktad intervention, baserad på beteendevetenskaplig teori och metod

tillämpa, kritiskt värdera och systematiskt följa upp metoder för beteendeinriktad intervention

Kontinuerlig utvärdering

!   Särskilt viktigt i sammanhang då evidensen är osäker

!   Hur stor beteendeförändring har skett?

!   Finns hinder som ej uppmärksammats?

!   Gäller både egen förmåga och intervention

!   Utvärdering av intervention inkluderar även patienter som ”försvinner”

!   Hur dokumentera så att uppföljning är möjlig?

!   Inte detsamma som forskning men systematik är viktig