aktörer inom social ekonomi i upphandling - sofisam.se · den sociala ekonomins egna...

AKTÖRER INOM SOCIAL EKONOMI I UPPHANDLING GUNNAR SVENSSON

Aktörer inom social ekonomi i

upphandling Utredning på uppdrag av Social resursförvaltning Göteborg.

Gunnar Svensson Integratia AB

Sammanfattning Det finns ett ambitiöst politiskt mål i Göteborg om att den sociala ekonomin ska stimuleras, inte

minst inom upphandlingsområdet. Rapporten visar på ett antal hinder för detta, identifierade av den sociala ekonomins egna organisationer. Men den pekar också på möjligheter att göra på ett

annat sätt. Att ge andra förutsättningar. Att faktiskt göra verkstad av vackra ord.

2

AKTÖRER INOM SOCIAL EKONOMI I UPPHANDLING | Utredning på uppdrag av Social resursförvaltning Göteborg.

Innehåll Bakgrund ................................................................................................................................................. 4

Utredningsuppdraget .......................................................................................................................... 4

Social ekonomi och socialt företagande – några begreppsdefinitioner .............................................. 4

Samhälleliga mål med upphandling som medel ..................................................................................... 5

Vad är social hänsyn? .......................................................................................................................... 5

EU ........................................................................................................................................................ 6

Nationellt ............................................................................................................................................. 6

Göteborg ............................................................................................................................................. 7

Samverkan mellan staden och social ekonomi ............................................................................... 7

Social ekonomi i upphandlingar idag ...................................................................................................... 8

Social ekonomis roll i upphandling – omfattning i Göteborg .............................................................. 8

Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin – ambitiösa politiska

mål ....................................................................................................................................................... 9

Urval av aktörer inom social ekonomi – kort presentation av dem som intervjuats .......................... 9

Basta väst ............................................................................................................................................ 9

Bräcke diakoni ................................................................................................................................... 10

Coompanion ...................................................................................................................................... 10

Fryshuset ........................................................................................................................................... 10

Gyllenkroken ..................................................................................................................................... 10

Karriär-Kraft ....................................................................................................................................... 10

NSPHiG .............................................................................................................................................. 11

Stadsmissionen .................................................................................................................................. 11

Vägen ut! kooperativen ..................................................................................................................... 11

Kunskap, intresse och hinder för upphandling ..................................................................................... 11

Kommunen är en konkurrent ............................................................................................................ 12

Social ekonomi får ta risken .............................................................................................................. 12

Lägsta pris .......................................................................................................................................... 13

Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer ............................................... 13

Stora upphandlingar .......................................................................................................................... 13

Upphandlingsproceduren .................................................................................................................. 14

Behov, förslag och utveckling ................................................................................................................ 15

Några råd från aktörer inom Social ekonomi .................................................................................... 15

Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera

utvecklingen? .................................................................................................................................... 15

Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? ....................... 16

Stöd och utveckling – några förslag ...................................................................................................... 17

3


Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar .................................. 17

Information, kommunikation, utbildning ...................................................................................... 18

Strukturella insatser ...................................................................................................................... 18

Maktförskjutning ........................................................................................................................... 18

Behov av berättelser ..................................................................................................................... 18

Avslutning .......................................................................................................................................... 19

Informanter ........................................................................................................................................... 20

Länkar och litteratur .............................................................................................................................. 20

4


Bakgrund

Utredningsuppdraget Organisationer inom social ekonomi deltar volymmässigt i liten skala i stadens upphandlingar, även

om upphandling spelar en viktig roll för flera av dem. De organisationer som deltar är i regel stora

och resursstarka.

Göteborgs politiker har uttryckt en vilja att social ekonomi ska spela en viktig roll i staden. Man har

också satt mål för att upphandling ska ske med social hänsyn.

Att uppmuntra till ökad mångfald av aktörer i utförandet av tjänster genom stöd till organisationer

inom social ekonomi i upphandlingsfrågor, kan bidra till att uppfylla båda dessa mål.

Social resursnämnd har 2013-04-24 beslutat att hemställa till kommunstyrelsen att avsatta medel

fortsättningsvis kan användas för att stärka social ekonomi gällande upphandlingar även inom andra

områden än hemtjänst som till exempel bygg- och fastighetsskötsel. Stadsledningskontoret föreslog

i TU 2013-09-10 att bevilja denna hemställan. Social resursnämnd får också i uppdrag att utarbeta

uppdragshandling för stöd till företagsutveckling av sociala företag i Göteborgs Stad.

I uppdragshandlingen skall framgå, efter behovsanalys, arbetsmetoder, resursbehov och hur

samverkan skall ske inom Göteborgs Stad. Stöd till företagsutveckling för sociala företag skall ingå

som en del i uppdraget till stadsledningskontoret att ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan

för social ekonomi och finansieringsstöd till aktörer inom social ekonomi.

Denna utredning innebär att genomföra en mycket översiktlig behovsanalys när det gäller området

social ekonomi och upphandling. Den har utförts genom djupintervjuer med ett antal av

uppdragsgivaren utvalda organisationer inom social ekonomi i Göteborg. Utredningen syftar till att

ge underlag kring dels vilka organisationer som upphandlas – verksamhetsområden, typer av

organisationer och omfattning, dels vilka hinder som finns. Den sociala ekonomins aktörer får i

intervjuerna identifiera faktorer som kan försvåra upphandling av den sociala ekonomins aktörer.

Utredningen vill vara ett stöd för Social resursförvaltning i det som är nämndens uppdrag, genom att

också lägga förslag på stödåtgärder för att öka upphandling av aktörer inom social ekonomi.

Social ekonomi och socialt företagande – några begreppsdefinitioner Social ekonomi

Social ekonomi avser den organiserade verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den

bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn

samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Arbetsintegrerande sociala företag

Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag:

Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster):

med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle

som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt

som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter

som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet

5


Termen sociala företag kan omfatta företag som har ett samhälleligt syfte, är fristående från den

offentliga sektorn och som återinvesterar sina vinster.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

En offentlig myndighet är inte tvingad att upphandla all verksamhet som drivs av externa parter.

Enligt EU-kommissionens jurister och den svenska regeringen ska varje regional/lokal myndighet

bestämma lämpligt finansieringsverktyg utifrån verksamhets syfte och brukarnas behov. Att ingå ett

Idéburet offentligt partnerskap är alltså juridiskt möjligt.

Partnerskapsrelationen är möjlig då:

Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna

organisationerna särskilt nämns. Exempelvis en lokal överenskommelse Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunen

En tredje variant av finansiering är olika former av bidrag. Det normerade bidragssystemet (normalt

kallat föreningsbidrag) svarar mot behovet att det skall finnas idéburna organisationer i vårt

samhälle. Bidragen utgår för att försvara existensen av organisationerna, för att vi gemensamt och

demokratiskt i vårt samhälle gör bedömningen att denna existens är av godo för oss alla.

Denna utredning kretsar kring upphandling som finansieringsverktyg.

Samhälleliga mål med upphandling som medel Det finns många missuppfattningar om offentlig upphandling, t ex att den bara skulle handla om att

få en specifik vara eller tjänst till lägsta möjliga pris. I själva verket finns redan idag möjligheterna att

upphandla med sociala kriterier. EU:s regler på området är inte hindrande, snarast är det tvärtom.

Redan 2001 uttryckte EU-kommissionen möjligheten att förverkliga sociala behov genom

upphandling.

Vad är social hänsyn? Social hänsyn i upphandling handlar om hur upphandling kan bli ett medel för att nå samhälleliga

mål, en hävstång för ett arbetsliv med lika rättigheter och möjligheter för alla, hur krav i samband

med upphandling kan bidra till högre kvalitet i arbetslivet och till att arbetslivet faktiskt öppnas för

fler.

I EU-kommissionens skrift Socialt ansvarsfull upphandling – en handledning till sociala hänsyn i

offentlig upphandling (2010) definieras socialt ansvarstagande i offentlig upphandling som

upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter:

sysselsättningsmöjligheter/möjligheter till anställning

anständigt arbete

överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter (likabehandling,

bekämpande av diskriminering, lika möjligheter)

social integration och främja den sociala ekonomins organisationer

6


utformning som ger tillgänglighet åt alla

beaktande av hållbarhetskriterier

frågor om etisk handel

bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR)

I skriften exemplifieras de olika områdena och här ges exempel som är högst intressanta för den

sociala ekonomin utifrån syftet med den här utredningen - stödåtgärder för att öka upphandling av

aktörer inom social ekonomi, bland annat följande:

att verka för möjligheter till anställning för långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare,

mångfaldsstrategier och möjligheter till arbetstillfällen för personer från missgynnade

grupper (t.ex. migrerande arbetstagare, etniska minoriteter, religiösa minoriteter,

lågutbildade arbetstagare o.s.v.),

att verka för möjligheter till anställning för personer med funktionshinder, till exempel via

arbetsmiljöer som är tillgängliga och främjar integration.

jämlik tillgång till offentlig upphandling för företag som ägs av eller anställer personer från

etniska grupper/minoritetsgrupper – kooperativ, sociala företag och ideella organisationer,

till exempel genom att främja stödåtgärder för anställning för personer med funktionshinder,

även på den öppna arbetsmarknaden,

se till att storleken på kontraktet i sig inte är ett hinder för att små och medelstora företag

ska kunna delta, ge tillräckligt med tid för att förbereda anbud

lika möjligheter genom att synliggöra möjligheterna till underleverantörsanbud

EU EU-kommissionen ger redan år 2001 en möjlighet att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. I ett

förtydligande 2004 exemplifierar EU-kommissionen vad sociala hänsyn i kontraktsbestämmelser kan

omfatta: ”Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och

anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa

arbetslöshet--- anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller

ungdomar--- eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder.” (Upphandlingsdirektiv

2004)

EU-kommissionen är mycket bestämd på att det går att främja konkurrens och samtidigt betona

sociala aspekter. 2006 skriver man ”att förena konkurrenskraft och social rättvisa på det sättet är ett

kärnkoncept i EU:s utvecklingsmodell. Målsättningen att främja anständigt arbete ingår i den

europeiska agendan och i EU:s ansträngningar att sprida ett värdesystem och dela med sig av

erfarenhet och av sin integrerade sociala och ekonomiska utvecklingsmodell.” (KOM 249)

Nationellt EU-kommissionen har alltså sedan länge visat att det är möjligt att ta sociala hänsyn. I svensk

lagstiftning har denna tydlighet gått från ett kan till ett bör i LOU-sammanhang: från ”En

upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett

kontrakt skall fullgöras” (LOU 2007:2091, 6 kap 13§) till ”Upphandlande myndigheter bör beakta

miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta” (SFS

2010:571).

För att utreda om upphandlingsreglerna ”i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande

myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på

7


marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn

samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag” tillsatte regeringen hösten

2010 den s k Upphandlingsutredningen. 2013 lades utredningens slutbetänkande fram, ”Goda affärer

– en strategi för hållbar offentlig upphandling” (SOU 2013:12). I den konstateras bland annat att det

saknas både kunskap och ett strategiskt perspektiv för att utnyttja potentialen av upphandling som

ett politiskt styrmedel, att lagstiftningen och tillämpningen upplevs krånglig och otydlig, att ställda

krav sällan följs upp och att vägledning och stöd upplevs som otillräckligt. Utredningen menar att

”den enskilt viktigaste faktorn för att förverkliga målet om den goda affären är att utveckla ett mer

strategiskt perspektiv på den offentliga upphandlingen.”

Göteborg Att upphandling av tjänster ska ske med social hänsyn har funnits med som prioriterade mål i budget

för både 2012 och 2013. För år 2014 växlas det upp genom uppdraget att 50% av

tjänsteupphandlingar ska ske med social hänsyn. För att nå ökad måluppfyllelse beslutades efter

förslag från Stadsledningskontoret att ”en stödfunktion inrättas som ska ge efterfrågat stöd, visa på

arbetsmetoder samt följa upp arbetet. Den ska stödja förvaltningar, bolag och näringsliv”.

Motiven för social hänsyn, som betonas i stadens budget, är framför allt arbetsmarknadsmässiga:

”Staden kan också underlätta för personer långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb och praktik

genom att ta sociala hänsyn i stadens omfattande upphandlingar.” (Budget 2014)

Alla verksamheter i staden ansvarar för att det prioriterade målet uppfylls. Upphandlingsbolaget har

utsetts som processägare för det. Det innebär att samla, sammanställa och sprida information vidare

till övriga verksamheter samt att föra in social hänsyn i de ramavtalsupphandlingar där det är möjligt.

Vad stadens ambitioner med social hänsyn i upphandling innebär för den sociala ekonomins aktörer

är en fråga som berörts i flera av intervjuerna.

Samverkan mellan staden och social ekonomi Stadsledningskontoret fick i april 2013 i uppdrag att i samarbete med Social resursförvaltning och

Idékom (samverkansråd för frågor som rör samarbete och samverkan mellan sektorn social ekonomi

och kommunala sektorn i Göteborg) ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan utifrån

överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Den 5 februari

2014 beslutade kommunstyrelsen att anta den kommunala handlingsplanen.

Handlingsplanen är både ambitiös och konkret och definierar mål, aktiviteter, tid, resurser, ansvar,

uppföljning och utvärdering av målet på tre olika huvudområden:

1. Kunskapsökning och spridning 2. Förstärkt samspel, dialog och utveckling 3. Finansieringsformer och mångfald av utförare

Under området 3. ovan finns bland annat målet 3.2 Möjliggöra för social ekonomi att delta i

upphandlingar. Konkret handlar det om aktiviteten 3.2.1 Stöd vid upphandling som riktar sig till

utförare inom social ekonomi. Social resursförvaltning och Upphandlingsbolaget anges som

gemensamt ansvarig för aktiviteten.

Men vid intervju med Inger Ek, vd Upphandlingsbolaget, säger hon att UHB ännu inte har blivit

kontaktade i frågan.

8


I flera av målen vilar ett ansvar på Social resursförvaltning, men i många delas det med ett flertal

andra. Frågan är om någon mer specifikt då tar ansvar för att respektive mål verkligen genomförs i

enlighet med den ambitiösa handlingsplanen. I handlingsplanens slutavsnitt förmedlas en tanke som

är utmanande om än ganska oprecist formulerad: ”I arbetet med handlingsplanen har diskussionen

om att arbetet verkligen ska leda till förändring och gemensam verkstad varit fortgående. I

diskussionen har viljan att få göra mer och på annat sätt prövats i utmanandet av det offentliga.

Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens

omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på

den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd.”

Är det denna djärva tanke som Kommunstyrelsen har ställt sig bakom när man beslutat att anta

handlingsplanen? Hur som helst så är samverkan och den goda viljan formellt antagen. Dess värre

verkar det finnas ett glapp mellan teori och praktik, något som många i intervjuer vittnar om. På

vilket sätt och hur det påverkar den sociala ekonomins förutsättningar när det kommer till

upphandling ska den här rapporten spegla. Liksom några förslag i hur det skulle kunna förändras.

Social ekonomi i upphandlingar idag

Social ekonomis roll i upphandling – omfattning i Göteborg En fråga som ingår i utredningsuppdraget är att se vilka aktörer inom social ekonomi som upphandlas

idag – storlek, verksamhetsområde och typ av organisation.

Det har inte varit möjligt att få fram en samlad bild som besvarar frågan. På UHB hänvisar man till

Winst, där alla ramavtal finns samlade, för att den vägen söka svar på omfattning av ramupphandlad

verksamhet i regi av den sociala ekonomins organisationer. Men det finns ingen gjord

sammanställning.

Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, driver under professor Staffan Johansson

forskningsprojektet ”Mellan röst och service - Ideella organisationer i ett föränderligt

välfärdssamhälle”. Projektet arbetar med dilemmat för organisationer inom den sociala ekonomin i

att å ena sidan uttrycka sin socialpolitiska profil och å andra sidan samtidigt vara

bidragsgivare/serviceutförare åt kommunen. Inom ramen för projektet genomförs en större enkät

riktad till organisationer inom området med frågor om bland annat samverkan, styrning, bidrag,

upphandling. Samtidigt gör projektet genom SCB en undersökning av omfattningen på 60-70

kommuners köp av tjänster. Men ingen rapport eller sammanställning från forskningsprojektet är

ännu klar, så där finns inga kvantitativa siffror att hämta.

Svårigheten med Winst är att det finns ca 1200-1300 leverantörer med ramavtal och de är inte

listade så att det den vägen går att mejsla fram omsättningen på den sociala ekonomins

organisationer. Man kan via organisationsnummer se tillhörighet till social ekonomi, men dels är det

alltså en stor omfattning av ramavtal, dels är det så att det återfinns enbart bland de organisationer

som ingår i den här utredningen ett par som formellt är aktiebolag och inte stiftelser/ekonomiska

eller ideella föreningar och därför i formell mening inte räknas som social ekonomi.

Av de nio organisationer som intervjuats för detta uppdrag har sex ramavtal enligt UHB. Deras

omsättning år 2013 utifrån ramavtalen varierar, störst är Bräcke med 40,6 miljoner, följt av

Stadsmissionen med 33,8 milj. Sedan är det ett stort hopp ner till Gyllenkroken med 5,5 milj, Karriär-

Kraft 4,6 milj, Fryshuset 3,5 milj och så Vägen ut! med 0,5 milj, men under Vägen ut! finns fem

registrerade enheter med en omsättning på 2,7 milj.

9


Det tycks alltså svårt att få en samlad bild av omfattningen på upphandlad verksamhet med den

sociala ekonomins organisationer som utförare. Utifrån den rapport som forskningsprojektet så

småningom kommer att presentera kan förmodligen ett något mer tillförlitligt svar ges. Med

fördjupad analys av ramavtalsupphandlad verksamhet, redovisad i Winst, skulle också ett säkrare

svar ges, men det har inte varit möjligt för detta utredningsuppdrag att lägga den tid som i så fall

skulle behövas.

Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin –

ambitiösa politiska mål Vi konstaterade ovan att det för Göteborgs stads del finns ett ambitiöst politiskt mål: 50 % av

tjänsteupphandlingar ska göras med social hänsyn under 2014. Det finns en klar fokusering vid

arbetsmarknadsinriktningen i målet – det förväntas leda till att fler människor, framför allt i

målgrupperna unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättningar, kommer i jobb. I

samma sammanhang i budget 2014 för Göteborgs stad nämns också den sociala ekonomin: ”Stadens

ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn.

Detta ska vara en naturlig del av upphandlingsprocessen. Den sociala ekonomin och socialt

företagande ska också stimuleras.”

I det pågående arbetet i stadens pilotprojekt Social hänsyn i upphandling, finns några av stadens

bolag och förvaltningar med. För närvarande håller arbetet på att ta form. Kunskapen om och

förståelsen av vad social hänsyn kan och bör betyda på upphandlingsområdet varierar stort mellan

de i piloten ingående organisationerna. Som det ser ut tycks 2014 innebära att närmare ett 40-tal

AVA-anställningar (Allmän visstidsanställning) har tillkommit tack vare att krav på sociala hänsyn har

ställts i upphandlingar, därtill några lärlingsplatser och arbetsträningsplatser.

Frågan om social hänsyn i upphandling är tämligen ny. Om Göteborgs stad lyckas ta fram en modell

för arbetet kan det på sikt generera stor utväxling i anställningar. Om det innebär en ökad möjlighet

för organisationer inom den sociala ekonomin återstår att se. I stadens budget för 2014 betonas

också att ”Upphandlingen ska främja små och medelstora företag genom att använda sig av

exempelvis delkontrakt och stimulera universell design med utformning som ger tillgänglighet åt

alla.” Många av dessa små och medelstora företag återfinns just inom social ekonomi. I intervjuerna

har flera av organisationerna identifierat just stora kontrakt som ett hinder för dem att delta på lika

villkor. Därför skulle en sådan åtgärd stimulera social ekonomi inom upphandlingsområdet.

Kommer vi som ett resultat av pilotprojektets arbete att få se en sådan utveckling? Det är ännu för

tidigt att säga något om. Social resursförvaltning finns med i arbetet och har en uppgift att se till den

sociala ekonomins organisationer. Uppmaning till delkontrakt och möjligheter att social ekonomi är

med som underleverantörer är viktigt för att utveckla arbetet.

Urval av aktörer inom social ekonomi – kort presentation av dem som intervjuats Nio organisationer har, i samverkan med uppdragsgivaren, valts ut för detta utredningsuppdrag. De

representerar ett brett fält av organisationer inom social ekonomi. Deras verksamhet och omfattning

skiljer sig åt, vilket gör det möjligt att få en heltäckande bild av området och frågan. Här följer en kort

presentation av de intervjuade organisationerna:

Basta väst Basta är ett brukarstyrt socialt företag. Det betyder att i både teori och praktik ska makten och inflytandet över verksamheterna ligga hos människor som själva haft erfarenhet av drogmissbruk.

10


Över 90 procent av dem som bor och arbetar i organisationen har denna bakgrund, därav namnet brukarstyrt. Basta säljer tjänster inom ett flertal områden, till exempel: byggverksamhet, snickeri, klottersanering, hästuppfödning, hunddagis, städ, storkök, yttre- och inre fastighetsunderhåll, rehabiliteringsförsäljning, samt ekonomi och administration. Basta väst AB startade 2003 och ägs till 100% av föreningen Basta. Basta väst driver två rehabiliteringsanläggningar. Man har ramavtal med 120 kommuner samt med Kriminalvården, och säljer en ettårig missbruksrehabilitering. Under Basta Väst finns tre dotterföretag – ett emballageföretag, ett saneringsföretag samt ett hotell/gästgiveri. Omsättningen är ca 18 milj inklusive dotterbolagen. Den upphandlade delen av verksamheten står för 43% av intäkterna, resten kommer från produktionen i de tre dotterföretagen. Basta väst AB är en del av Bastakoncernen som totalt omsätter ca 50 milj.

Bräcke diakoni Bräcke diakoni är en fristående stiftelse, som är politiskt obunden och vars engagemang för människor har sin grund i en kristen människosyn. Bräcke driver flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Man har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Organisationen fyllde förra året 90 år. För 10 år sedan hade organisationen 350 anställda och omsatte 130 milj, i år räknar man med en omsättning på 675 milj, och har 1200 anställda i 14 kommuner. Tillväxten har skett helt utanför Göteborg, där omsättningen tvärtemot har minskat under perioden. Verksamheten är till 90% finansierad genom LOV eller LOU.

Coompanion Coompanion Göteborgsregionen är en ekonomisk förening med drygt 70 medlemmar. Organisationen bildades 1988. Kärnverksamheten har alltid varit företagsrådgivning för människor som vill starta ett kooperativt företag. I dagsläget är det 28 anställda och en omsättning på ca 25 milj. En mindre del finansieras genom bidrag från medlemmar, den största delen genom bidrag från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Den stora delen verksamhetsmässigt är projekt av olika slag. En marginell del är ramupphandlad verksamhet, inom området konsultstöd i företagsrådgivning.

Fryshuset Fryshuset (Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset) är en ideell organisation med verksamhet på många olika platser i Sverige, bland annat Göteborg. Fryshuset har som organisation ca 30 år på nacken, men i Göteborg har man funnits i ca fem år. I Göteborg bedrivs främst arbetsmarknads- och sociala projekt. F n är det drygt 20 anställda och en omsättning på ca 12 milj. Större delen av den arbetsmarknadsinriktade verksamheten är upphandlad av Arbetsförmedlingen.

Gyllenkroken Gyllenkroken är en stiftelse som bildades 1994. Organisationen vänder sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Verksamheten är boende och boendestöd, aktivitetshus med arbetsträning och sysselsättning, café och barn- och ungdomsverksamhet. För närvarande är det 27 anställda, omsättningen är ca 15 milj. En del av verksamheten är finansierad genom föreningsbidrag, en del är upphandlad verksamhet.

Karriär-Kraft Karriär-Kraft är en ekonomisk förening som startades 1996. Idag bedrivs verksamheten i ett antal sociala företag/arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ med en gemensam paraplyorganisation. Målsättningen är att erbjuda karriärstöd, dvs att stötta människor med eller utan funktionsnedsättningar att hitta inre redskap för att nå sina mål i livet och yrkeslivet. Detta sker genom utbildning och arbetsträning och arbete på arbetsplatserna/de sociala företagen inom Karriär-Kraft. Föreningen har ca 25 anställda och 75 platser för personer på väg till arbete.

11


Omsättningen är ca 9,5 milj. Kärnverksamheten består av daglig verksamhet och arbetsträning/sysselsättning för långtidsarbetslösa och rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa. Den helt dominerande delen av verksamheten är finansierad genom upphandling/avtal.

NSPHiG Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg är ett nätverk av 18 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Verksamheten handlar dels om att fördjupa brukarinflytande inom vård-omsorg, genom att skapa/utveckla modeller där människor med egna erfarenheter inom området tas tillvara, t ex genom brukarrevisioner, dels om att erbjuda stöd med brukarcoacher till personer som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Omsättningen är på ca 6 milj och man har 5 anställda. Huvuddelen av omsättningen baseras på statliga, regionala och kommunala bidrag samt avtal med Arbetsförmedlingen.

Stadsmissionen Göteborgs kyrkliga stadsmission, som det fullständiga namnet är, är i sin moderorganisation en stiftelse. I organisationen ingår två aktiebolag, där avtalsverksamheter och fastigheter är samlade, samt en ideell förening som driver second-hand-försäljning. Dessutom ingår en stiftelse som driver ett boende. Stadsmissionen har en omfattande verksamhet – arbetsträning, äldreboende, avgiftningsklinik, missbruksvård, skyddade boenden, olika insatser för barn och unga, för att nämna några av de viktigare. På ramavtal eller entreprenad säljs tjänster för ungefär 150 milj/år. Second-hand-försäljning drar in ca 25 milj, insamlade medel och gåvor uppgår till närmare 50 milj. Totalt har organisationen en årlig omsättning på ca 300 milj kr.

Vägen ut! kooperativen Vägen ut! startade som ett projekt inom EU-programmet Equal år 2001. Vägen ut! kooperativen har 11

Idag är Vägen ut! kooperativen 11 arbetsintegrerande medlemsägda sociala företag, med totalt ca

100 anställda, varav 95% har gått från långtidsarbetslöshet till arbete, och en årlig omsättning på ca

39 milj. Av omsättningen är ungefär 4 milj projektfinansierat. En mindre del är bidrag. Resten är i

huvudsak upphandlad verksamhet. De största affärsområdena är arbetsträning och boende, med

ramavtal både med Arbetsförmedlingen och kommunen.

Kunskap, intresse och hinder för upphandling Intervjuerna med de nio företrädarna från organisationer inom social ekonomi har följt en

semistrukturerad mall med frågor om verksamhetens storlek och inriktning, hur stor del som är

upphandlad, vilka hinder informanten ser för att delta i eller vinna anbud, om det finns branscher där

social ekonomi gynnas eller missgynnas, om det finns områden där man skulle vilja öka möjligheterna

att lämna anbud, vilken kunskap som finns inom upphandlingsområdet, vilket stöd social ekonomi

behöver för att stärkas inom detta område, vad nya EU-direktiv kan betyda, om det finns strukturella

hinder och svårigheter och vad paraplyorganisationer som Famna och Idékom betyder i

sammanhanget.

Av naturliga skäl utifrån utformningen av uppdraget har ett tydligt fokus lagts vid de hinder som

informanterna kan identifiera och det är även här som rapporten fokuserar, eftersom det är

områden som bör bearbetas framöver.

Det finns naturligtvis ett antal individuella faktorer som spelar in men det finns också genomgående

mönster av hinder och utmaningar som organisationerna ser när det kommer till upphandling. Här är

några av de som oftast återkommer:

12


Kommunen är en konkurrent Det här är något som återkommer i intervju efter intervju. Mycket av den ramupphandlade

verksamheten är sådant som kommunen också utför i egen regi. Social ekonomi blir då ett

komplement, en turordning där man blir sist på listan. Kommunens förhållningssätt är ”kan själv”.

Ibland finns det, menar några, en retorik bland politiskt ledande som förespråkar social ekonomi,

men därifrån är det ett glapp ner till tjänstemän som helst vill ha allt i egen regi. Här skiljer det sig

också åt mellan stadsdelarna.

”Det som är tydligt i Göteborg är att kommunen är vår största konkurrent. Det finns en

kulturkomponent i Göteborg, tjänstemännen upplever allting annat än den egna verksamheten som

konkurrens, man strävar efter att göra en hemmalösning, på ett sätt som är väsensskilt från

Stockholm som har så många olika utförare. Där finns en transparens och likabehandlande mot alla,

så är det inte i Göteborg.” Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni

”När det gäller daglig verksamhet, det är tydligt från politiskt håll att man vill ha ökat samarbete med

social ekonomi. Men flera av stadsdelarna har som filosofi att rikta in sig på eget spår. Frågan är:

tittar man till individens bästa eller stadsdelens bästa? En del av de deltagare vi har hos oss i daglig

verksamhet pratar om att slippa ur ”stadsdelsarresten”.” Kinna Skoglund, Karriär-Kraft

”Daglig verksamhet skulle kunna drivas på samma premisser av kommunen som av oss. Men det

krävs politik för det. Både när det gäller daglig verksamhet och boende så är det de köpta tjänsterna

som åker först när man ska spara.” Olof Jacobsson, Stadsmissionen

”Det är märkligt här i stan, jämfört med andra håll, det finns hur mycket service som helst som man

skulle kunna anlita sociala företag för att göra, t ex parkjobb, servicejobb på kontor, men man väljer

att göra det själva.” Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen

”Vi har vunnit en upphandling om trygghetsvärdar, tanken var att stadsdelarna skulle köpa

trygghetsvärdar, men t ex Hisingen har valt att anställa egna trygghetsvärdar. ”Behovet” har inte

funnits. Så vi har inte fått några uppdrag. Om man jämför med hur det är i Stockholm så är de

mycket mer vana att köpa tjänster från andra.” Katrin Hakopian, Fryshuset

Social ekonomi får ta risken Något som hänger mycket samman med vad som nämnts ovan är det faktum att i mycket av den

ramupphandlade verksamheten är det social ekonomi som får ta den ekonomiska risken, något som

flera återkommer till och som kan göra det ohållbart att bedriva verksamhet:

”Man står där med hela infrastrukturen, kommunen flyttar ut risken, de kan hålla sig med en mängd

personal och lokaler som de kan fylla och så får någon annan stå med de halvfulla eller tomma. Det

är konkurrens. Det kallas att vi är ett komplement. Men vad är det som gör att kommunen över

huvud taget ska ha förtur? Det är problematiskt att vara kompletterande.”

Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken.

”Vi kan inte driva organisation på att kapa topparna. Det är ingen hållbar jämlik samverkan. Detta är

för mig det största problemet i Göteborg.” Martin Ärnlöv, Bräcke Diakoni

”2010- 2011 hade vi 42 personer på arbetsträning, under 2012 bara 2 personer. Det gör det omöjligt

att driva en trygg, stabil verksamhet med kvalité under sådana förhållanden.”

Olof Jacobsson, Stadsmissionen

13


Lägsta pris Flera informanter är inne på att det är lägsta pris som styr, istället för att låta kvaliteten avgöra, vilket

både är möjligt och mer rättvist:

”Lägsta pris är ett hinder. När man använder lägsta pris som det främsta eller enda kriteriet så

främjar man oseriösa anbud. Det tydligaste exemplet är inom städbranschen, man kan inte göra en

bra tjänst för såna summor som vinnande anbud har, man kan inte ha kollektivlöner med

pensionsavgifter för de summorna. Istället skulle man ha ekonomiskt mest fördelaktiga pris, det är

lika tillåtet enligt LOU, men då måste man vikta upp andra utvärderingskriterier än pris. Det är ett

systemfel när man bara pratar om lägsta pris.” Eva Ternegren, Coompanion

”Vi gillar en upphandling till fastpris där kvaliteten avgör, då kan vi lägga in våra brukarvärden och

vår erfarenhet etc, det blir en kvalitetsupphandling, där man för ett fast pris får tala om vad man kan

göra. Kommunen (Göteborg) har inte i något enda fall gjort så inom Vård & Omsorg. I praktiken blir

det priset som styr.” Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni

Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer Flera är också inne på det motstånd mot LOV:en och andra aktörer än kommunen som finns i

Göteborg. Valfrihetssystemet är tillämpligt inom en rad olika verksamheter. Men i Göteborg finns det

ett så starkt motstånd mot kommersiella utförare, vilket i praktiken drabbar också den sociala

ekonomin – barnet åker ut med badvattnet, som någon uttrycker det.

”Vinster i välfärd har använts som ett medel för att hindra andra aktörer. SKL har tagit fram två

beräkningsmodeller, byggt dem på kommuners egen produktionskostnad, sätter man fast pris på

LOV:en, vad man ska leverera, då är det inget hot. Men diskussionen om vinster i välfärd har här blivit

som ett argument för att slippa. Hemtjänst är ett område där en utredning från Social

resursförvaltning redan 2008 föreslog att se ideella aktörer, men det hände inget, eftersom Göteborg

säger nej till LOV:en på detta område. LOV:en hade varit ett utmärkt instrument för att skapa

kriterier som är anpassade för ideella organisationer. Egentligen är det rätt märkligt: hur kan 51% få

bestämma att ingen får välja.” Olof Jacobsson, Stadsmissionen

Stora upphandlingar Ett annat hinder är storleken på upphandlingar, vilket nämns både av dem som är små och de som är

stora inom social ekonomi:

”Ett stort hinder är storleken på upphandlingar. Man vill inte ha 100 små sociala företag som

levererar t ex arbetsträning, man väljer kvantitet från tre stora bjässar. Eller som med

fastighetsskötseln och städningen här: vi skulle gärna lämnat anbud på det när det gäller det här

huset. Men det går inte, det är bara jätteupphandlingar.”

Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen

”Ett av hindren är volymen på upphandlingarna – geografiskt, storleksmässigt. Så utformningen av

upphandlingarna spelar stor roll för om man kommer att få anbud från den sociala ekonomin eller

inte.” Olof Jacobsson, Stadsmissionen

”Vi hyr hos Higab, vi skulle vilja lämna in offert på grönskötsel, men det fick vi nej på. Det är ett nytt

område som vi skulle vilja utveckla. Men de har bara ramavtal med en enda leverantör. ”

Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken

14


”Om man ser det till sektorn är det volymen som är ett hinder, att greppa så stora uppdrag, det är

omöjligt för mindre, det har vi gemensamt med väldigt många småföretag. ”

Eva Ternegren, Coompanion

”Vi har inte de musklerna att vi kan ge oss in i de riktigt stora upphandlingarna.”

Thomas Fröberg, Basta väst

Upphandlingsproceduren Formalia kring själva upphandlingen är ett annat hinder som också nämns av flera. Korta anbudstider,

omfattande krav, men också att det är skillnad på upphandlingar och avtal mellan olika aktörer.

”De upphandlingar vi har gjort med Arbetsförmedlingen, där har det inte varit mycket hinder och inte

krångligt, det har funnits en stor förståelse. Men upphandlingarna med kommunen när det gäller LSS

är en katastrof. Förfrågningsunderlagen är obegripliga. I sista upphandlingen var det 120 olika

priskategorier för de 300 personer som i Gbg har daglig verksamhet i annan regi än kommunal.”

Kinna Skoglund, Karriär-Kraft

”Hela juridiken runt omkring gör att man måste vara van att skriva. I en upphandling för ramavtal om

boende blev det ytterst kännbart för oss. UHB lade ut upphandlingen, vi skrev anbud, men så drog

UHB tillbaka förfrågningsunderlaget, för man hade missat nån grej i det ursprungliga underlaget. Och

så missade vi att skicka in på nytt. För en liten organisation blir sådant här katastrofalt.”


15


Behov, förslag och utveckling

Några råd från aktörer inom Social ekonomi Det finns som utredningen visar en rad områden där hindren för den sociala ekonomin att delta i

upphandlingar är påtagliga, hinder som till stor del är fullt realistiska att förändra. Om kommunen

verkligen vill att social ekonomi ska stimuleras att spela en mer framträdande roll än idag. Vilka råd

ger de då till kommunen:

Kommunen måste gilla läget och se social ekonomi som ett bra alternativ till egen

verksamhet.

Staden behöver anpassa sina upphandlingar till den här sektorn och till småföretag.

Öppna upp sitt sinne kommunalt för andra alternativ. Om man vill ha en mångfald

utövare, får man vara beredd att det slinker in nån kommersiell fisk, men då kan man

också skapa modeller som gynnar långsiktighet.

Politiker måste bestämma varför man vill upphandla. Vill man benchmarka, hitta nya

arbetssätt, vill man göra det billigare – de behöver definiera varför.

Angered är en föregångare – de ser till människors behov, försöker hitta bästa

lösningar för de människor som de ska stötta, där har de varit öppna för att

samarbeta med social ekonomi, lärt sig våra verksamheter, förstår vad vi är bra på

och vad vi inte är bra på, det är roligt att jobba med dem, det är öppet.

Man behöver se över kommunal verksamhet och vad man skulle kunna lägga ut.

Exempel på verksamhet som skulle kunna läggas ut: konferensverksamhet, catering.

Kommunens egna arbetsmarknadsprojekt håller på med sådant. Jag tror att det

skulle vara bättre om man la ut arbetsmarknadsverksamhet över huvud taget.

Men det finns också från någon råd och kritik som riktas till den egna rörelsen, till social ekonomi:

I diskussioner är man så snabbt vid mantrat ”kommunen borde”, men jag frågar: vad borde

vi? Man sitter hela tiden fast i hinder från det offentliga för att driva verksamhet. Det är för

mycket öga där, varför har man fastnat där? Social ekonomi borde se sig själva i vitögat. Man

borde i större utsträckning starta egna affärsidéer som bär av sig självt, som vilken

entreprenör som helst. Vi tittar inte ens åt det offentliga. Om vi har en biltvätt - vi har

gatubolaget som kund, men de visste inte ens att vi var ett socialt företag, för de

upphandlade ett av våra produktionsbolag.

Ett annat råd som riktas till aktörer inom social ekonomi:

Social ekonomi behöver utbilda sig, få bättre kunskap för att vinna upphandlingar.

Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera

utvecklingen? Vad förväntar sig då den sociala ekonomins aktörer från Social resursförvaltning – hur kan Social

resursförvaltning stimulera en utveckling som främjar social ekonomi i upphandling? Vissa saker

upprepas av fler men det är en rik arsenal av förslag som lämnas från den sociala ekonomins

organisationer:

Social resursförvaltning skulle kanske också vara en röst i debatten för den sociala

ekonomin, synas och höras lite mer.

För mindre föreningar kanske det behövs utbildningar, för att ge sig in i den här

världen.

16


Om det fanns en jurist som man kunde skicka in sitt anbud till – tänk om det hade

funnits nån på Social resursförvaltning som kunde dra i de juridiska sakerna

Social resurs skulle kanske handla upp utbildning och konsulthjälp åt sektorn social

ekonomi

Bearbeta UHB att social ekonomi finns för att underlätta förutsättningarna (t ex

mindre upphandlingar, delade kontrakt)

Det finns en föreningspolicy i staden – bidrag får inte ges för löner eller lokaler. Social

resursförvaltnings föreningspolicy ser annorlunda ut, man kan ge bidrag för t ex

anställning av en handledare, det vore bra om Social resursförvaltning kunde

stimulera stadsdelarna till samma tänk

Lyssna in inför stora upphandlingar. Hämta kunskap från oss, med vår vana att

rekrytera från målgruppen.

Utbildningar i upphandlingskompetens

Man ska se till att upphandlingar blir med fasta priser, öppna upp pilotområden och

gynna, Social resursförvaltning ska i sin egen verksamhet vara föregångare, söka

verksamheter som social ekonomi skulle kunna utföra minst lika bra.

Social resursförvaltning kan ju som resursnämndsuppdrag tänka på att ha en

mångfald av utförare.

Social resursförvaltning behöver jobba för att vi ska bli sedda som tillgång i

välfärdssystemet och att det blir fler upphandlingar.

För oss är det viktiga att få hjälp med att kommunicera med kommunens olika

förvaltningar och enheter, som är väldigt ovetande.

Social resursförvaltning kan påverka politiker och UHB så att det blir fler små

specialupphandlingar. Och se till att den informationen kommer ut till social

ekonomi.

Väldigt praktisk hjälp i att skriva ett anbud, ordna anbudsskrivarverkstad.

Det borde finnas en kraftfullt markerad oberoende part som har kommunens

uppdrag att hantera bidragsfrågorna, så man inte har jäv, kanske en enhet under den

juridiska avdelningen, en tjänst som tar bort förvaltningsjävet, så att inte

förvaltningar kan styra pengar till sig själva.

Det kanske borde finnas en struktur för kunskapsutveckling på området, men

viktigast är det att rätt konkurrensförutsättningar finns, det största problemet är att

vi har en ojämlik konkurrenssituation, med informellt jäv och informell makt som

avgör var pengar hamnar.

Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? Kritiken från social ekonomi gentemot kommunen är som vi sett massiv. Men vad kan då en stadsdel

göra för att underlätta för social ekonomi i upphandling? Angered nämndes som ett positivt exempel

och i utredningsuppdraget genomfördes en intervju med två tjänstepersoner där, Evy Almstrand,

enhetschef för Arbetsliv och hälsa inom IFO-FH, område Arbetsmarknad/Sysselsättning, och Kjell

Madsen, samordnare med ansvar för arbetsrehabiliterande insatser och arbetsträning. De berättar

att stadsdelen har en budget att köpa tjänster utöver sina egna insatser. Detta är antingen

upphandlad verksamhet eller medfinansiering av olika projekt. En stor del används för arbetsträning i

regi av t ex Vägen ut eller Reningsborg. Mycket är kopplat till det lokala närområdet.

”Vi försöker utveckla samarbetet med sociala företag, hela tiden med individen i centrum”, berättar

de. De är med i en förstudie i ESF tillsammans med Coompanion, och en implementeringsstudie om

att implementera karriärstöd med Vägen ut! kooperativen. Det är uppenbart både att de har en lång

17


och genuin erfarenhet av att samarbeta med social ekonomi och att de brinner för att göra det med

individen i centrum, att fråga vad individen vill och få med honom/henne på resan.

”Det handlar om att se människan som en resurs och inte bara som en försörjningsstödtagare. Och ha

flexibilitet, vara beredd på att alla människor inte har kapacitet att jobba 100%. När det gäller den

sociala ekonomin, så har vi kommit ganska långt i Angered, vi har jobbat med att öka kunskaperna

på myndigheten.” En nyckel har varit att det finns en stor samsyn mellan utförare och

myndighetsutövning. De träffas ofta och har utvecklat en samsyn.

Vilka hinder finns då för social ekonomi att växa, frågar jag. ”Många som inte har kunskap, känner ett

motstånd för att ge sig in i djungeln om vad som gäller. De är rädda att de är för små. De har svårt

att tala om att de finns. Sen är de ju inte vinstdrivande, det gör det kanske svårt för dem att slimma

det de har,” säger Evy och Kjell. ”Om de ska vara med i en upphandling skulle de ha ett eget spår. De

som jobbar i de här företagen är personer som har eller haft en funktionsnedsättning.”

Mycket handlar alltså om att arbeta upp relationer, att bygga förtroende, att skapa samsyn kring

individen, att se individen som en resurs och våga tro på förändring. Att möta Evy och Kjell är

hoppingivande. Ändå är de försiktigt återhållsamma med sina framgångar. ”Vi har gjort en del

uppföljningsinsatser. Men vi kan bli bättre. Vi behöver göra mer av analys – gör vi rätt saker?”

Vilket stöd tror de då behövs för att stärka social ekonomi i upphandlingar? Också här har de mycket

att komma med: ”Samråd med personer som kan området, vi är långt från experter. Och när det

startar ett nytt socialt företag hade det varit utmärkt om Social resursförvaltning kunde gå in med

någon form av hyressubvention, så att företaget kan få tag på lokal till en rimlig hyra. Det är ofta ett

stort hinder för nya sociala företag. Sen kanske det hade varit bra med någon slags handbok. Social

ekonomi skulle också behöva dela med sig av all den kunskap man har. Det finns framgångsbranscher

där social ekonomi kan spela en viktig roll – mat, service, trädgård, städ t ex. Det borde tas hänsyn till

det vid upphandlingar. Om de små och medelstora företagen får en möjlighet att vinna

upphandlingar så kommer det att innebära arbetstillfällen.”

Stöd och utveckling – några förslag I rapporten har aktörer inom social ekonomi själva identifierat en mängd hinder för social ekonomi i

upphandling. De ger också konstruktiva råd till kommunen och uttrycker även behov av stöd på flera

områden.

Denna rapport ska förhoppningsvis hjälpa Social resursförvaltning att möta och svara mot de behov

som social ekonomi har uttryckt.

Social ekonomi fyller en viktig funktion för utveckling av ett samhälle som präglas av delaktighet. Det

är därför av stor vikt att social ekonomi ges bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Det kan

ske på flera sätt.

Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar Här ger organisationerna själva flera ex på vad som behövs – juridisk rådgivning, utbildning,

bevakning och information inom området, lyssna in och kommunicera rörelsens behov till

upphandlarsidan, praktiskt stöd vid anbudsskrivande.

18


Information, kommunikation, utbildning Social resursförvaltning har en viktig uppgift i att ge röst åt social ekonomi i olika sammanhang, i den

mediala debatten, i förhållande till stadens förvaltningar och bolag. Utbildningsinsatser behövs, inte

bara riktat till social ekonomi utan till den offentliga sektorn om social ekonomi. Det vittnade även

avsnittet i rapporten med företrädarna från en stadsdel om.

Rapporten försökte få ett samlat grepp om den totala omsättningen i organisationer inom social

ekonomi på upphandlad verksamhet. Det kanske skulle kunna vara ett uppdrag för UHB att utifrån

Winst göra en sådan uppdelning som enklare redovisar utförare från social ekonomi.

Strukturella insatser Flera av de råd som ges handlar om insatser på ett strukturellt plan. Att påverka upphandlarsidan så

att vi framöver får se mer av delkontrakt och mindre upphandlingar, som möjliggör för mindre

organisationer och företag att medverka – detta är ett uttryckt mål i stadens budget, men det krävs

konkreta insatser för att åstadkomma en sådan strukturförändring. Att undersöka möjligheter för

små och nystartade sociala företag att komma igång, t ex genom hyressubventioner är ytterligare

exempel som kräver insatser på ett strukturellt plan.

Maktförskjutning Mycket av vad organisationerna har berättat och de hinder som de identifierat, handlar om behovet

av en attitydförändring, och en beredskap i kommunen att lämna ifrån sig makt. För att social

ekonomi ska få möjligheter att delta i upphandlingar, att utveckla verksamhet och få jämbördiga

villkor med den offentliga sektorn, krävs en vilja och ett mod. Kommunstyrelsen har visat på det

modet och den viljan i antagandet av handlingsplanen om samverkan mellan Göteborgs stad och

social ekonomi: ”Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga

verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det

offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant

tillstånd.” Social resursförvaltning har en viktig roll att spela i implementeringen av handlingsplanen.

För att nå dit behövs också en reflektion i kommunen om den kommunala särarten och vilka

verksamheter som är ett mervärde att driva i kommunal regi. Och utifrån en sådan reflektion se över

vilka som skulle kunna drivas av andra aktörer.

Behov av berättelser Ett av råden som lämnades av tjänstemännen i Angered var någon form av handbok. Det är ett viktigt

förslag. En handbok skulle behövas, kanske med olika delar och adressater. Den sociala ekonomin

behöver mer kunskap. Men framförallt behöver kommunen kunskap om social ekonomi. Och

berättelser. Berättelser om vad det här är för ett fält, vad det innebär när människor kommer

samman och startar ett företag som kan ge hopp och drömmar åter, hur det kan se ut i praktiken när

social ekonomi bedriver något som kommunen har haft ensamrätt på i alla år. Det är först när vi får

berättelser som allting blir levande och verkligt. Här är det kanske allra största behovet.

19


Avslutning Den här rapporten har velat undersöka behoven och hindren för social ekonomi att delta i

upphandling. Informanterna som har intervjuats har generöst bidragit med en mängd exempel, både

på vad som hindrar och vilka behov de har. Ännu finns inte möjligheten i svensk lagstiftning till

reserverade kontrakt, något som också flera har varit inne på. Men det finns en rad möjligheter att

underlätta och det går att göra också med nuvarande lagstiftning. Om kommunen vill. Det är upp till

politiker och inte minst tjänstemän att visa. Det goda exemplet från Angered är uppmuntrande.

Social ekonomi skulle kunna spela en betydligt större roll i upphandlingar än vad som sker idag. Social

resursförvaltning har ett viktigt uppdrag i att stimulera en sådan utveckling.

Göteborg i september 2014

Gunnar Svensson

20


Informanter Evy Almstrand, SDF Angered

Thomas Fröberg, Basta väst

Inger Ek, Upphandlingsbolaget

Katrin Hakopian, Fryshuset Göteborg

Olof Jacobsson, Stadsmissionen

Kjell Madsen, SDF Angered


Kinna Skoglund, Karriär-Kraft

Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen

Eva Ternegren, Coompanion

Sonny Wåhlstedt, NSPHiG

Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni

Länkar och litteratur www.overenskommelsen.se

www.sofisam.se

http://www.socialforum.se

http://idekom.org/

http://www.famna.org/

http://www.skoopi.coop/

http://www.rainbowsweden.com/

Upphandling eller nerköp? Att använda upphandling som verktyg för lika rättigheter och möjligheter.

Tema Likabehandling. Arbetsmiljöforum i Sverige. 2012.

Samhälleliga mål med upphandling som medel. Temagruppen Entreprenörskap och företagande.

Tillväxtverket. 2011.

Socialt ansvarsfull upphandling - en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling.

Europeiska kommissionen. 2010.

Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Konkurrensverket. 2011 (kompletterad

2012)

Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling. SOU 2013:12.

Jobb i framtiden eller jobbig framtid – en rapport om framtidens arbetsmarknad och arbetsliv i

Göteborg. Göteborgs stad, Stadsledningskontoret. 2013.

http://www.overenskommelsen.se/

http://www.sofisam.se/

http://www.socialforum.se/

http://idekom.org/

http://www.famna.org/

http://www.skoopi.coop/

http://www.rainbowsweden.com/

aktörer inom social ekonomi i upphandling - sofisam.se · den sociala ekonomins egna...

Documents