JUNI 2016

Mikael Andersson & Tina Henriksson OM PERSONLIG ASSISTANS

Efterskottsbetalning

magasinet#4

Program

Almed

alen

Full dela

ktighet

sid 14

–17

INTERVJUER MED: Stefan de Vylder,

Pernilla Jeppsson, Pernilla Hålén

Full delaktighet I ALMEDALEN

3

Vad är Aiai?Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administratio nen och säkrar kontrollen av personlig assistans. Det webbase rade systemet har skräddar sytts för den som arbetar med eller brukar assistans. Aiai under lättar och automatiserar den omfattande admi-nistration som personlig assistans kräver, vilket innebär att användarna i högre grad kan fokusera på själva utförandet av assistansen. Med över 40 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.

Om KaustikKaustik är ett IT-företag, men också ett kunskapsföretag som med ett genuint engagemang förmedlar kompetens och bidrar i angelägna frågeställningar inom området personlig assistans. Kaustik publicerar Aiai-magasinet, anordnar Akademi samt arrangerar en viktig mötesplats under Almedalsveckan kring ämnena personlig assistans och tillgänglighet. Kaustik har även utvecklat produkten Omsorg24 som är ett skräddar sytt verksamhetsstöd åt HVB-hem och LSS-boenden.

3

AIAI-MAGASINET JUNI 2016

INNEHÅLL04 Från vision till

korta sprintar Systemutveckling med kundens behov i fokus

06 Kaustik vinnare av årets nyhetsrum

07 Aiai.se får nytt utseende

08 Ansvarfördelnings- verktyget

11 Tips & tricks från kundsupport

12 Full delaktighet i Almedalen

14 Program Full delaktighet

18 Efterskottsbetalning & Försäkringskassans IT-stöd

28 Tina Henriksson & Mikael Andersson

33 Politikerutfrågning från IfAs rådsmöte

34 Fullt ös på Rehab Station Stockholm

38 Aiai Akademi

40 Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket

41 Funktionshinderpolitik Tidning för oberoende röster

42 Stefan de Vylder

46 Parasportklubben Eskilstuna HIF

50 Moha Frikraft går sin egen väg

51 Kalendarium

PROJEKTLEDARE & REDAKTÖR: Per LuthanderFOTOGRAF: Leif R JanssonGRAFISK DESIGN/LAYOUT: Bergman Illustrerat och Plymforshell.se TRYCKERI: Pipelinenordic.seKAUSTIK: Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg www.kaustik.com | www.aiai.se | www.omsorg24.se

Oskar Svarfvar, vd Kaustik

Förändringarnas tid2016 är ett år då vi alla tycks sättas på prov och nu närmar sig höstens förändringar med stormsteg. Hur omfattande konse-kvenserna kan komma att bli när utbetalningen av assistans-ersättningen övergår till efterskottsbetalning är något svåra att förutse. Hur som helst är det ett faktum att god likviditet krävs i en anordnares verksamhet tillika effektiva och säkra rutiner för administrationen av personlig assistans. Det är med nöje, jag som nytillträdd vd för Kaustik, kan konstatera hur väl Aiai fyller dagens men också morgondagens behov.

Vilka förändringar är viktiga att känna till? I detta nummer av Aiai Magasinet bjuds ni på mycket av den kunskap och informa-tion Kaustik besitter. Kunskap som vi själva samlat under åren men även genom att samarbeta med Försäkringskassan, in-tresseorganisationer, anordnare och arbetsgivarorganisationer. Vår ambition är att verka där du som kund finner ett värde. Vår uppgift är att samla kunskap genom påvisat och oavbrutet engagemang.

I många av dessa möten känner vi den kraft som finns till förändring. En kraft som i grunden bygger på en rättighet om allas lika rätt att delta i samhället. Men kraften verkar inte alltid nå den stora allmänheten eller beslutsfattare. Jag har därför hög förväntan att se resultat av den samverkan och engage-mang som sker under Almedalsveckan och den nya mötes-platsen Full delaktighet.

OmslagMikael Andersson och Tina Henriksson i samtal om personlig assistans. Läs mer på sidorna 28–32.

Leif R Jansson Olof Plym ForshellEmilie BergmanPer Luthander

4 5

Från vision till korta sprintar

Aiai är ett verksamhetsstöd i ständig utveck-ling. Vårt mål är att inte bara lyssna till våra kunders behov, utan helst föregå dem så att känslan av att sakna något uppstår så sällan

som möjligt. Vårt intensiva utvecklingsarbete har gjort oss

marknadsledande och vår ambition att fortsatt vara marknadsledande attraherar medarbetare som drivs av ett positivt utvecklingstempo. Ständiga förbätt-ringar blir därför ett naturligt inslag i alla medarbe-tares arbetsinsatser.

– Vår produktvision hjälper oss att nå våra lång-siktiga och strategiska mål, men eftersom assistans-branschen är så föränderlig behöver vi även lämna utrymme för omprioriteringar, berättar Christofer Håkansson som är Kaustiks produktägare.

DEN SOM KAN SIN RUGBY VET att begreppet scrum syftar till en formation som används när bollen ska sättas i spel. Ett moment som i affärsvärlden, såväl som i rugbyn, kan vara helt avgörande.

– När vi på Kaustik ska sätta en ny boll i rullning, oavsett om det är en ny funktion i Aiai eller att följa Försäkringskassans förändringar med efterskottsbe-talning, så är det viktigt att vi gör det rätt från bör-jan så att kunden blir nöjd med resultatet, fortsätter Christofer.

Kaustik arbetar efter systemutvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet för Kaustiks utvecklingsteam går i tvåveckorscykler, även kallad sprint. I praktiken innebär varje sprint ny funktionalitet i systemet var-annan vecka.

KAUSTIKS UTVECKLING ÄR MYCKET KUNDDRIVEN.

– Vi tar alltid tid att värdera varje kundönskemål och se om, hur och när det kan realiseras. Utmaningen lig-ger i att värdera varje enskilt förslag och prioritera ut-vecklingsförslagen utifrån vår roadmap och produkt-vision. Det häftiga med vår agila arbetsmetod är att vi på bara två veckor kan ställa om vårt utvecklingsteam utifrån omvärldskrav och kundbehov, vilket inte var möjligt med tidigare arbetsmetoder. Men det gäller att ha en fast produktvision så att det inte bara blir de kortsiktiga önskemålen som genomförs, berättar Oskar Svarfvar, vd för Kaustik.

Utifrån omvärldskrav förändras och kompletteras därför innehållet i vår roadmap och därmed sprin-tarnas innehåll. Däremot är vår produktvision fast, berättar Oskar.

Vår produktvision hjälper oss att nå våra långsiktiga och strategiska mål, men efter-som assistansbranschen är så föränderlig behöver vi även lämna utrymme för omprioriteringar.

Systemutveckling med kundens behov i fokus.

4 5

FAKTA

Kaustiks roadmap är en årsplan där nya funktioner och funktionsförbättringar anges. Den innehåller även i vilken ordning utvecklingen ska ske vilket föregås av en noggrann prioritering. Prioriteringen baseras främst på kundernas behov och omvärldsfaktorer.

Oskar Svarfvar och Christofer Håkansson delar rum på kontoret i Göteborg där tavlan med Kaustiks roadmap är i fokus.

Ytterligare schemavyer och hantering av raster – Schemaläggningen för delade turer förbättras och det blir en bättre överblick av det planerade schemat.

Aiai för kommuner – Aiai anpassas för att bättre möta upp krav som kommunernas kollektivavtal ställer vid schemaläggning och tidrapportering. Bl a innebär det kolumner i tidrapporten för Natt OB på helg och storhelg samt uträkningar gällande jour som delas med två. Allt detta utan att påverka rapporter och blanketter till FK.

Ny funktion för export av data – en efterlängtad funk-tion som gör det möjligt att exportera rapporterad tid och kontaktuppgifter till Excel för analys och uppföljning.

Möjlighet att kontrollera BankID-signering – En funktion som hjälper kunder att säkerställa att deras medarbetare har ett giltigt BankID som också fungerar för digital signering gentemot Försäkringskassan.

Vad levereras från närliggande sprintar?

Produktvision

ProduktplanRoadmap

Releaseplan

Sprintplan

ProduktvisionHur är den långsiktiga

produktvisionen?Årlig (rullande)

Hur kan varje release skapa värde för vår

kund? Kvartal/månad

Vad ska vi bygga?Hur skapar denna sprint värde gent-emot releaseplan?

Varannan vecka

Vilka mål ska vi jobba mot?Halvår/kvartal

Modellen för processutveckling är inspirerad av Cape Project Management ink för mer information se: http://www.agileprojectmanagementtraining.com/

6 7

Kaustik vinnare av Årets NyhetsrumEngagemang lyfts fram på ett inspi-

rerande sätt. Så lät det när Kaustik vann Sveriges mest prestigefyllda

pris inom digital PR – Årets Nyhetsrum – i kategorin Sjukvård, hälsa och forsk-ning.

– Vi är väldigt stolta över att ha vun-nit pris för Årets Nyhetsrum. Det är en bekräftelse på att vi tänker rätt när det gäller vår kommunikation och att vi lyckas skapa ett intressant innehåll för våra olika målgrupper, säger Magnus Crossner på Kaustik.

MYNEWSDESKS MOTIVERING; ”Vinnaren har ett välöverskådligt ny hets rum där även evenemang lyfts fram på ett inspire-rande sätt. De arbetar med alla olika

Vi utvecklar ständigt vårt sätt att kommunicera och använder alltmer film.

Magnus Crossner tog emot priset för Årets Nyhetsrum.

OM TÄVLINGEN

Mynewsdesk vill med Årets Nyhetsrum belöna och lyfta fram företag eller organisa-tioner som använt sina nyhetsrum för att på ett modernt sätt nå ut med sina budskap.

Förhoppningen är att vinnarna ska fungera som inspiration för andra som kämpar med att nå ut.

element Mynewsdesk erbjuder vilket ger ett professionellt och väl sammanhållet intryck av verksamheten.”

– Vi utvecklar ständigt vårt sätt att kommunicera och använder oss alltmer av film. Under Almedalsveckan kommer vi bland annat producera webb-TV från de 23 seminarier som arrangeras från Full delaktighet, säger Magnus.

6 7

Den nya webbsidan nås

som vanligt via aiai.se och kommer att lanseras

inom en snar framtid. Håll utkik!

Kaustik vinnare av Årets Nyhetsrum

Webbplatsen aiai.se får nytt utseendeModernare, enklare och mer lättåtkomlig information. Snart lanseras en ny webbplats för Aiai.

Inom kort får aiai.se ett nytt uppdaterat utseende. Vårt mål är att den nya webbplatsen ska bli enkla-re och mer tilltalande. Inloggning till systemet blir dessutom tydligare. En förbättring är att mer information om våra

tjänster och funktioner, som dessutom görs sökbar, kommer presenteras. Där utöver kommer besökaren till aiai.se hitta mer information om aktuella ämnen, nyheter och uppdateringar. Sidan för kundsupport blir tydligare och det blir enklare att framföra förslag, önskemål och synpunkter.

AIAI.SE

Skissförslag på den nya webbsidan.

Bilden visar ett förslag på hur aiai.se changelog kan se ut.

– I den senaste NKI-undersökningen förstod vi att kunderna önskade en förbättring kring att fram-ställa förslag, klagomål och synpunkter. Det har vi nu tagit intryck av varför kundsupportsidan byggts om. Det blir nu enklare och snabbare att framföra sin åsikt, säger Pia Carlsson, teamansva-rig för kund support.

Med den nya webbsidan erbjuder vi möjlighe-ten att alltid vara uppdaterad på de funktions-förändringar som lanserats. Genom en så kallad ”changelog” är det enkelt för användarna att följa dessa förändringar i samband med release av nya funktioner i Aiai.

8 9

IfA och Kaustiks samarbete förväntas ge stor spridning av Ansvarsfördelningsverktyget.

Tydlighet – vägen till självbestämmande

Rätten till självbestämmande och delaktighet utifrån sin egen förmåga gäller alla oavsett ål-der och funktionsnedsättning.

För den assistansanvändare som på grund av ålder eller funktionsnedsättning behöver stöd i beslutsfattande och i styrningen av sin assistans är det viktigt att det finns en tydlighet gällande hur stödet ska utformas och när det ska ges. Delaktighet och självbestämmande kommer till olika uttryck be-roende på skiftande krav och förutsättningar. Stödet måste därför anpassas till den enskilda personens önskemål, förmåga och situation.

2014 startade IfA projektet IFOKUS med upp-giften att utforma ett verktyg för ansvarsfördelning. Verktyget kan användas i utformningen av assistan-sen för personer som behöver stöd i styrningen av sin assistans eller vill klargöra den personliga assistentens roll och hur assistansen ska ges i olika situationer.

VAD ÄR ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET?

Ansvarsfördelningsverktyget är ett webb ba serat verk-tyg bestående av kategorier med underliggande frå-gor om vanliga assistanssituationer och behov. Det är ett verktyg för den assistansberättigade och för assistansanordnaren i arbetet med att utforma assis-tansen i enlighet med LSS intentioner och de krav som ställs gällande den enskildes rätt till självbestäm-mande och delaktighet.

ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGETS POSITIVA EFFEKTER:

• Tydliggör den assistansberättigades önskemål om hur assistansen ska utföras samt hur delaktighet och självbestämmande ska uppnås.

• Ger stöd i föräldrarollen/rollen som legal företrädare.• Tydlighet för de personliga assistenterna och an-

nan eventuell företrädare gällande deras roll och funktion i olika situationer kopplat till den assis-tansberättigades förmåga till självbestämmande.

• Verktyget ger möjlighet att reflektera över de in-blandades roller och deras funktion i användarens assistans.

• För assistansanvändaren som arbetsleder och styr sin assistans på egen hand kan verktyget utgöra en god grund till en arbetsbeskrivning.

ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET finns både anpassat till vuxna och barn och kan med fördel utgöra en del av den assistansberättigades genomförandeplan.

Ansvarsfördelningens frågor kan kompletteras med bildstöd. Bildstödet kan kostnadsfritt laddas ner via IfAs hemsida.

IfA och Kaustik har inlett ett samarbete för att ge-nom Aiai ge användarna tillgång till Ansvarsfördel-ningsverktyget.

INFO OM IFA

IfA är en förening för personer med behov av personlig assistans. IfA har idag drygt 800 medlemmar. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om IfA på www.intressegruppen.info

ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET

8 9

Sophie Karlsson, Karin Boskovic och Carina Ekblad har haft många givande samtal inför IfAs och Kaustiks samarbete.

– Vi ser ett stort värde av att sprida Ansvarsfördelningsverktyget och samtidigt underlätta för våra an-vändare att enkelt hantera verk-tyget i modulen Personakt, säger Carina Ekblad på Kaustik.

Samarbetet mellan IfA och Kaustik inleddes under hösten 2015. Sammarbetet kommer med föra att alla de assistans-användare som använder Per-sonakt även kommer få tillgång till verktyget som stöd i utform-ningen av assistansen.

Just nu pågår arbetet med att implementera verktyget och till

hösten förväntas Kaustik kunna släppa en första version. Inled-ningsvis kommer verktyget att prövas och utvärderas av assis-tansanordnare som deltar i IfAs projekt IFOKUS.

Samarbetet innebär även att IfA kommer hålla utbildningar genom Aiai Akademi inom so-cial dokumentation samt me-tod kring hur ansvarsverktyget används på bästa sätt.

IFOKUS genomförs i samarbete med DART (Kommunikations- och dataresurscenter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och

projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Bildstödet till Ansvarsfördelningsverktyget.

10 11

AIAI-MEDARBETARE – Det känns värdefullt att få bidra till något som har ett större värde för

mottagaren än IT-projekt generellt brukar ha.

Calle HögbergUTVECKLARE/SCRUM MASTER

Hans N. HjortUTVECKLARE/SCRUM MASTER

Hans började i september 2013 och under tre år på Kaustik har han hunnit med mycket. Ärendehantering, nya designen, nya schemat, beslut och import/export av data till Aiai är

några av funktionerna som han varit med och utvecklat.Hans är både utvecklare och Scrum master. – Jag trivs i rollen som Scrum master där min upp-

gift är att säkerställa att utvecklingsteamet ges rätt för-utsättningar och gör rätt saker för att kunna genomfö-ra den planerade utvecklingen, förklarar Hans. Rollen som Scrum master delar han med Calle Högberg.

ASSISTANSBRANSCHEN VAR helt ny för Hans när han bör-jade på Kaustik. Nu med god inblick i branschen trivs han med att göra något utöver det vanliga.

– Det känns värdefullt att få bidra till något som har ett större värde för mottagaren än IT-projekt generellt brukar ha, säger Hans.

Hans har ett brinnande intresse för kodning och har läst en mängd programmeringskurser. Hans har även studerat Music Management i Hultsfred.

Det var önskan om ett arbete där arbetsinsats-en bidrar till andras mervärde som fick Calle att söka tjänsten hos Kaustik för 1,5 år sedan. – Jobbet är så stor del av livet. För mig är det

viktigt att jag gör samhällsnytta. Det tycker jag verk-ligen att vi gör på Kaustik. Genom Aiai underlättas administrationen och det frigörs tid. Tid som kan läggas på utförandet av assistansen, säger Calle.

När Hans gick på föräldraledighet fick Calle möj-ligheten att prova på rollen som Scrum master. Calle trivdes och nu när Hans är tillbaka alternerar de rollen

och är ansvariga för varannan sprint.

– Som Scrum master är jag engagerad och stöttan-det för teamet och det är roligt och utvecklande att vi tillsammans löser reella problem som påverka våra kunders vardag, konstatera Calle.

CALLE HAR TIDIGARE arbetat som personlig assistent och har därmed viss erfarenhet av branschen. Innan han började på Kaustik jobbade han på en produktions-byrå inriktad på reklam.

– Jobbet är så stor del av livet. För mig är det viktigt att jag gör samhällsnytta. Det tycker jag verkligen

att vi gör på Kaustik.

Scrum är en etablerad metodik för systemutveckling. Grundtanken är att skapa största möjliga kundnytta genom ett nära samarbete med använ-darna samt genom regelbundna möten mellan utvecklare och produktägare.Roller i Scrum: Produktägaren sam-

manställer och prioriterar önskemål.Scrum mastern coachar teamet och ser till att allt rullar på smidigt. Scrum mastern stämmer av mellan produk-tägare och teamet och ser till att det inte finns några hinder för teamet.Teamet består av utvecklare som ge-

mensamt bestämmer vem som gör vad och hur de olika uppgifterna ska lösas.I Scrum delas arbetet in i sprintar. En sprint hos Kaustik varar i två veckor. Detta innebär att nyheter och upp-dateringar i Aiai släpps via så kallade releaser varannan vecka.

FAKTA OM SCRUM

10 11

Jonas Franksson med sin fru Emma Nordenstam FOTO: LEIF R JANSSON

Tips & tricksfrån kundsupport

ÖNSKNINGARMed funktionen önskningar

i schemat aktiverat kan assistenterna markera om de kan eller inte kan

jobba på obemannade pass i schemat. Aktivera funktionen under

Inställningar – Schema.

BESLUT I SCHEMATFunktionen beslut i schemat

underlättar om brukaren har ett delat beslut, så som beslut från både

kommun, landsting och Försäkringskassan. Exempelvis kan schematypen VIK användas samtidigt som timmarna

automatiskt styr mot kommunbeslutet. Kontakta supporten för att

aktivera funktionen.

TABBA DIG FRAMOm du vill slippa klick

med musen kan du använda tabb-knappen och tabba dig

fram i funktionsrutan i schemat. Kombinera med pil- och

mellanslagstangenten och enter för att markera

och välja.

DUBBELKLICKA PÅ DAGEN FÖR ATT

SKAPA PASSOm du snabbt vill skapa ett

nytt pass kan du dubbelklicka på aktuellt datum i schemavyn

så kommer datumet i funktionsrutan automatiskt

till den önskade dagen.

Tobias Karlsson, kundsupport.

NOTERINGAR I SCHEMATDu har väl inte missat den nya

funktionen som möjliggör att skriva noteringar på pass i schemat? Du väljer

om noteringarna ska vara synliga för dig som schemaläggare,

för alla assistenter eller bara den bemannade assistenten.

Funktionen aktiveras av en person med behörighet till

företagsinställningar.

PASSÖVERSIKTI passöversikten kan du se

om assistenter har gjort några önskningar eller om det finns noteringar skrivna på passet.

Aktivera passöversikten genom att klicka på knappen ”Passöversikt: Av/På” under funktionsrutan.

12 13

23 unika seminariepunkter samsas under

Full delaktighet i AlmedalenUnder Almedalsveckan står Kaustik värd för en ny viktig mötesplats. Detta för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och den viktiga assistansreformens bestående och utveckling.

Det är flera organisatörer som ser behov av att samverka under Almedalsveckan i syfte att skapa medvetenhet och förståelse för hur vik-tigt det är för var och en att kunna delta i vårt

samhälle fullt ut. Mot den bakgrunden har Kaustik tagit initiativ till att upplåta en ny mötesplats åt oli-ka organisatörer under Almedalsveckan med namn ”Full delaktighet!”

– Vi ser behovet och vi kan bidra med platsen. En-sam är det svårt att göra skillnad. Men var och en kan dra sitt strå till stacken och genom samverkan skapa nödvändig kraft, säger Magnus Crossner. De närmsta tre åren – fram till valåret 2018 – har Kaustik etablerat en ny, centralt belägen mötesplats, under Almedals-veckan.

– VÅR AMBITION ÄR att skapa en given och återkomman-de möteplats för dessa viktiga frågor under Alme-dalsveckan, fortsätter Magnus. Kaustiks grundare Erik Ljungberg [1973–2012] star-tade FullDelaktighet.nu på dagen fem månader innan riksdagvalet 2010. Varje dag fram till valet bloggade

En ny arena för påverkan och diskussion

Vi önskar fortsätta att inspireras av vår grundare Erik Ljungberg.

12 av Sveriges mest kända skribenter och debattö rer inom funktionshinderrörelsen för att ta upp frågor som politikerna inte lyft i den politiska debatten. Bloggen blev förutom en viktig påverkans kanal även en efterlängtad arena för diskussion och debatt inom rörelsen och fler skribenter tillkom. Ett år efter riks-dagsvalet gavs 69 av blogginläggen ut i bokform. De handlar om rätten till ett självvalt liv och fullt med-borgarskap, oavsett funktionsförmåga.

– Vi önskar fortsätta att inspireras av vår grundare Erik Ljungberg. Vårt arrangemang i Almedalen är ett fristå ende initiativ till bloggen fulldelaktighet.nu.

12 13

För er som planerar att vara på Gotland v 27. Missa inte mötesplatsen Full delaktighet, tidigare Kafé Strandporten vid Packhusplan. FOTO: MICHAELA CASTELLARI

Samverkan kan vara avgörande för att frigöra den kraft som krävs i debatten.

Vi låter Full delaktighet i Almedalen bli en ny platt-form där det är deltagarna som utgör den intresse-politiska rösten för att kunna påverka politiker och beslutsfattare i rätt riktning, säger Anna Bonnevier, som även levde tillsammans med Erik Ljungberg, tillika delägare av Kaustik.

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN har fulldelaktighet.se som samlingsplats på webben. Där kommer nyheter publiceras och varje programpunkt kommer sändas live genom webb-TV av ett filmteam bestående av tre kameramän, bild- och ljudtekniker. Även teckentolk kommer finnas på plats och även visas på webb-TV. På så sätt gör vi denna plats i Almedalen mer till-gänglig för allmänheten, berättar Magnus.

– Vi kommer även ha egna journalister på plats un-der veckan i syfte att sprida viktig informa tion till media. Förutom Fulldelaktighet.se finns information att hämta från Youtube, Facebook, Twitter och Kaus-tiks egna nyhetsrum. Sammantaget kommer viktig information kunna spridas till en bredare krets ge-nom variation av kanaler, avslutar Magnus.

14 15

Detta händer i Almedalen

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 4–7 JULI

MÅNDAG 4 JULI

9:30–10:15Vad kostar neddragningar av personlig assistans?Det finns ett starkt politiskt tryck för att strama åt utvecklingen av den statliga assistansersättningen. Men en minskning av antalet assistanstimmar inne-bär inte att kostnaderna försvinner. Vi presente rar Umeå Universitets kostnadsjämförelse och diskuterar slutsatserna.ARRANGÖR: STILMEDVERKANDE: Maria Persdotter (förbundsord fö ran-de RBU), Mattias Näsman (ekonomhistoriker, Umeå Universitet), Susanne Berg (chef för STILs politiska avdelning), Vio Szabo (samtalsledare, STIL)

10:45–11:30Praktiska konsekvenser i samband med över-gången till efterskottsbetalning och införande av Försäkringskassans nya IT-stöd.Vi klargör de praktiska konsekvenserna vid Försäk-rings kassans införande av efterskottsbetalning och nytt IT-stöd för assistansanordnare och assistans-berättigade. ARRANGÖR: Kaustik ABMEDVERKANDE: Carina Ekblad (Kaustik)Oskar Svarfvar (vd, Kaustik)

15:30–16:15 Hur öppna dörrar? Livet bör vara en lätthet istället för en kamp.Ett samhälle för alla är ett samhälle som berör. Ett samhälle som berikar och berikas. Det handlar om Mitt Liv. Vad är det vi skapar, hur och varför? Anno

Panaanen föreläser utifrån egna erfarenheter och delger hennes slutsatser. Det handlar om Ditt Liv och om Oss! ARRANGÖR: Anno Paananen

16:30–17:15Mångfald och funktionsvariation – hur når vi dit?Vill du öka mångfalden och vara säker på att inte missa kompetens, kunder eller medlemmar? Med tillgänglighet kan du skapa mångfald på riktigt, stärka ditt varumärke och öka lönsamheten, kundnöjdheten, kreativiteten, konkurrenskraften och få en inklude-rande och hållbar arbetsmiljö.ARRANGÖR: Företaget Futurista i samarbete med föreläsare och inspiratör Anna BergholtzMEDVERKANDE: Åsa Gustafsson (Futurista),Anna Bergholtz (journalist mm)

TISDAG 5 JULI

9:30–10:15Kris för små aktörer inom personlig assistansVi samtalar om den politiska ambitionen att dämpa kostnadsutvecklingen för personlig assistans. Hur på verkas branschen och mindre assistansanord nare i synnerhet? Situationen är ohållbar och många, i synner het mindre assistansanordnare saknar ekono misk uthållighet. Hur ser framtidsutsikterna ut? Vad händer med assistansanordnarna och hur påverkas kvaliteten? ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO, Vård-företagarna BPAMEDVERKANDE: Bengt Westerberg (fd partil edare

14 15

FOTO

: LO

UIS

E FL

ORI

N

och statsråd), Helena Sjölander (ordförande, Vård-företagarna BPA), Cecilia Blanck (ordförande, Assi-stansanordnarna) SAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans, Arbets-givarföreningen KFO)

13:00–13:45Kontroll av assistansersättningen ur assistans-berättigades perspektivMånga assistansberättigade upplever det som att tvångsjackan snörs åt allt mer kring den personliga assistansen genom införda kontrollåtgärder. Måste kontrollåtgärder genomföras på bekostnad av själv-bestämmandet?ARRANGÖR: Intressegruppen för Assistans be rätti-gade (IfA)MEDVERKANDE: Sophie Karlsson (Verksamhets-ansvarig, IfA)

14:15–15:00Den personliga assistansen i en värld där allt bestäms utifrån kronor och örenEtt seminarium med ideologiska förtecken. Ska människor med assistansbehov få leva ett liv som and ra med allt vad det innebär av frihet och förpliktel-ser eller ska samhället med ekonomiska styrmedel få bestämma vilket liv människor med assistansbe-hov får leva?ARRANGÖR: DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

15:15–16:00LSS: Kostnader, samhällsvinster och framtida utmaningarVad är samhällets kostnader och vinster med LSS? Hur ser de framtida utmaningarna ut för mottagare, handläggare och personal?ARRANGÖR: Handikappförbundet – HSOMEDVERKANDE: Dan Andersson (Nationalekonom), Michael Karlsson (Vice ordförande, Vision), Camilla Sköld (Socialpolitisk chef, Akademikerförbundet SSR), Mikael Klein (Moderator/Intressepolitisk chef), Handikappförbundet – HSO

16:30–17:15Ansvarsfördelningsverktyget – uttryck ditt självbestämmande!Personlig assistans utgår från självbestämmande, delaktighet och inflytande, vilket påverkas mycket av hur den assistansberättigade och de person liga assi-stenterna samarbetar. Hur kommer självbestämman-

det till uttryck om man som assistansberättigad har svårt att kommunicera eller har en kognitiv funk-tionsnedsättning.ARRANGÖR: Intressegruppen för Assistans be-rättigade (IfA)MEDVERKANDE: Karin Boskovic (Projektledare IFO-KUS, IfA), Carina Ekblad (Kundansvarig/HR, Kaustik AB), Sophie Karlsson (Verksamhetsansvarig, IfA)

ONSDAG 6 JULI

9:30–10:15Hur kan vi säkra kompetensutveckling för per-sonliga assistenter?Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal driver se-dan en tid ett projekt inom kompetensutveckling och trygghetsskapande åtgärder för bland annat perso-nliga assistenter. Hur kan en allmängiltig kompe-tensutveckling av personliga assistenter se ut? Hur ser erfarenheterna ut så här långt? För närvarande pågår pilotprojekt med assistansanordnare och ut-bildningsanordnare. Vi samtalar med en assi stans-anordnare som ingår i projektet. Varför behövs det en generell satsning på kompetens utveckling för per-sonliga assistenter? Hur förväntas assistans anordnare arbeta med kompetensutveckling framöver?ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO MEDVERKANDE: Birgitta Svensson (Assistans på Gotland), Björn Jidéus (Förhandlare och rådgivare personlig assistans), Arbetsgivarföreningen KFOSAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (Bransch- och närings politiskt ansvarig personlig assistans), Arbets -givarföreningen KFO

10:45–11:30Vad betyder personlig assistans ur ett anhörig-perspektiv?Vilka utmaningar finns med personlig assistans? Som pappa till Lucas med en kromosomavvikelse

16 17

berättar Johan Klinthammar om familjens betydel se att ha en fungerande assistans. Vinsten för familj och samhället när föräldrar och anhöriga har energi att klara av vardagen utan att själva gå in i väggen.ARRANGÖR: Johan Klinthammar

11:30–11:50 HETA STOLENHur kan Försäkringskassan skapa förbättrade förutsättningar för personlig assistans?Höstens förändringar är många. Men vilka konse-kvenser och effekter kommer införandet av efter-skottsbetalning och Försäkringskassans IT-stöd ge?ARRANGÖR: Kaustik ABMEDVERKANDE: Birgitta Målsäter (Försäkrings-direk tör, chef för avdelningen Funktionsnedsättning, Försäkringskassan)

13:00–13:45 Grunderna i Independent Living – En Medborgar-rättsrörelseIndependent living (IL) jobbar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna styra sina liv med fullt självbestämmande och inte utsättas för diskrimi nering som orsakas av funktionsnedsätt-ningen. Det handlar om mänskliga rättigheter som anses självklara i en demokrati.ARRANGÖR: VIMPA – Vi Med Personlig Assistans i Jönköpings län

14:15–15:00Hur säkrar man självbestämmandet för personer med behov av beslutsstöd?Självbestämmandet är centralt i Independent Living- filosofin och den personliga assistansen. För perso-ner i behov av beslutsstöd kan det vara förenat med vissa utmaningar. Kom och ta del av STILs erfaren-heter som resulterat i Självbestämmandekompassen.ARRANGÖR: STIL – Stiftarna av Independent Living i SverigeMEDVERKANDE: Malin Waldermarsson (projekt-ledare, STIL)

15:15–16:00Självbestämmande i verkligheten, hur får man det att fungera?I STILs arbete för Independent Living och självbe-stämmande har vi dragit många viktiga lärdomar. I

det här samtalet vill vi belysa både positiva erfaren-heter och utmaningar som man kan möta i proces-sen med att skapa möjligheter till självbestämmande även för personer med behov av beslutsstöd.ARRANGÖR: STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige

TORSDAG 7 JULI

09:30–10:15Universellt utformade arbetsplatser för ett håll-bart arbetslivEtt hållbart arbetsliv förutsätter att många får plats och möjlighet att bidra utifrån sina individuella förut-sättningar och resurser.ARRANGÖR: Handikappförbundet – HSOMEDVERKANDE: Anna Denell (Hållbarhetschef, Vasa-kronan), Markus Furuberg (Förhandlingschef, Akade-mikerförbundet SSR), Ines Uusman (Vice ordförande Handikappförbundendet), Camilla Sköld (Moderator chef, Handikappförbundet – HSO)

10:45–11:30Full delaktighet – enbart politisk retorik?Sverige har ratificerat FNs konvention om rättighe-ter för personer med funktionsnedsättning. Målet för funktionshinderpolitiken är full delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Trots detta

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 4–7 JULI

FOTO

: MAL

IN E

RICS

SON

16 17

Almedalenshotell

Almedalen

Wisby StrandCongress& Event

Donnersgatan

Stra

ndvä

gen

Tage

Cerv

ins ga

ta Birgers gränd

Mel

lang

atan

Stra

ndga

tan

ser vi dagligen politiska ståndpunkter som går i mot-satt riktning. Är målet enbart politisk retorik?ARRANGÖR: DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinderMEDVERKANDE: Ken Gammelgård (Förbundssekre-terare, DHR)

11:30–11:50 HETA STOLENVad krävs för att personer med funktionsned-sättning ska kunna delta i samhället fullt ut? Vilka hinder finns på vägen?ARRANGÖR: Kaustik ABMEDVERKANDE: Heta stolen – Åsa Regnér (Barn, Äld-re- och Jämställdhetsminister, Socialdepartemen tet)

13:00–13:45Säker kartläggning, en förutsättning för korrek-ta beslut vid ansökan om personlig assistans.Personlig assistans är för många en förutsättning för ett aktivt liv. Idag krävs en mycket detaljerad beskrivning av hjälpbehoven för att få rätt assistans. Rehab Station Stockholm har utvecklat två checklis-tor och ska utveckla en app som hjälper brukare att beskriva sina hjälpbehov mer korrekt.ARRANGÖR: Rehab Station Stockholm ABMEDVERKANDE: Malin Håkansson (leg. Arbets tera-peut, Rehab Station Stockholm AB)

14:15–15:00Verktyg för bättre hälsa – för HELA familjen runt ett barn med funktionsnedsättningVilket stöd behöver familjer med ett funktionsned-satt barn? Hur kan hela familjen få verktyg för bättre hälsa och återhämtning i en ofta tungt belastad var-dag? Här delges erfarenheter och kunskaper från FSDBs arvsfondsprojekt Verktyg för bättre hälsa, rik-tat till familjer med barn med dövblindhet.

ARRANGÖR: Förbundet Sveriges DövblindaMEDVERKANDE: Gunilla Kvist / Pernilla Nagy (FSDB)

15:15–16:00Hur kan assistansanordnare arbeta i enlighet med FN-konventionen?Varför pratar vi så lite om FN-konventionens betydel-se i vardagen – är det bara ord eller något vi är be-redda att omsätta i praktik? Branschorganisationen Assistansanordnarna förklarar varför assistans an-ordnare bör försäkra sig om att de arbetar med FN-konventionen som grund. Myndigheten för delak-tighet har fått i uppdrag att sprida information och öka kunskapsnivån om FN-konventionen. Hur ser intres-set ut? Vad kan vi göra för att mänskliga rättigheter ska bli en del i det dagliga arbetet? Hur kan assistans-anordnare arbeta med FN-konventionen som grund?ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO (Assis-tansanordnarna)MEDVERKANDE: Else-Marie Brisenhorn (Myndig-heten för delaktighet), Cecilia Blanck (Ordförande, Assistansansordnarna)SAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (Bransch- och närings politiskt ansvarig personlig assistans, Arbetsgivarföreningen KFO)

16:30–17:15Är en person hindrad eller uppstår hindret i mötet med en otillgänglig miljö?Då någon inte ges förutsättningar att vara fullt delak-tig uppstår hinder. Funktionsnormen i vårt samhälle är så stark att vi inte ens reflekterar över den. Vi med en funktionsnedsättning har ofta fått lära oss att vi bär vårt hinder, vårt problem. Vilket perspektiv har du?ARRANGÖR: Särnmark, Personlig AssistansMEDVERKANDE: Caroline Hammar (Särnmark Personlig Assistans)

Kafé Strandporten ligger vid cirkeln på kartan.

KART

ILLU

STRA

TIO

N: E

MIL

IE B

ERGM

AN

18 19

EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Information från Försäkringskassan CHRISTINE LILJENDAHL VERKSAMHETSUTVECKLARE PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN INFORMERAR SID. 20–21

Vi måste vara väl förberedda! KUNDREPORTAGE, PERNILLA HÅLÉN VD, OP ASSISTANS SID. 22–23

Ett efterlängtat nytt IT-stöd. REPORTAGE MED PERNILLA JEPPSSON CPO, FÖRSÄKRINGSKASSAN SID. 24–25

Aiai som systemstöd vid efterskottsbetalning. NYHETER OCH TIPS SID. 26–27

18 19

Efterskottsbetalning &Försäkringskassans IT-stöd Införandet av efterskottsbetalning närmar sig och på olika håll pågår för-beredelser för att hantera övergången. I Aiai Magasinet har vi samlat viktig information och inspiration som vi tror kan bidra.

20 21

Information från FörsäkringskassanChristine Liljendahl, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, sammanfattar några av de förändringar som är att vänta under hösten 2016 samt besvarar ett antal frågor som berör efter-skottsbetalning och kommande IT-stöd.

Christine LiljendahlVERKSAMHETSUTVECKLARE, FÖRSÄKRINGSKASSAN

Efterskottsbetalning innebär att assistanser-sättningen betalas ut först när komplett tids-redovisning (FK 3059) och räkning (FK 3057) inkommit till Försäkringskassan samt kon-

trollerats och godkänts.I och med att förskottsbetalningen upphör för de

allra flesta blir det inte längre aktuellt med avräk-ningar. Begreppet avräkningsperiod kommer därför att upphöra och istället benämns tidsintervallet då beslutade timmar ska fördelas för beviljandeperiod.

EFTERSKOTTSBETALNING KOMMER GÄLLA ALLA assistansbe-rättigade, förutom flertalet av de egna arbetsgivarna. För de med schablonbelopp kommer övergången ske den 1 oktober, oavsett hur beviljandeperioden är för-lagd. För de med högre timbelopp sker övergången successivt i samband med en ny beviljandeperiod.

För att underlätta införandet av efterskottsbetal-ning inför Försäkringskassan ytterligare en dag för utbetalning av assistansersättningen.

UNDER HÖSTEN 2016 erbjuder Försäkringskassan möj-ligheten att digitalt lämna in tidsredovisningen (FK 3059) för de som har tillgång till ett systemstöd som möter upp Försäkringskassan krav och tekniska för-utsättningar (Aiai svarar upp mot de kraven). För att kunna skicka tidsredovisningen digitalt kommer sig-natur genom BankID krävas av både den personliga

assistenten och den person som företräder anordnaren.I och med Försäkringskassans införande av ett

nytt internt IT-stöd kommer även uppgifter på blan-ketten FK 3066 från och med våren 2017 kontrolleras maskinellt i samband med handläggning av tidsre-dovisningar.

FRÅGOR OCH SVAR

Kommer räkningen digitaliseras?I dagsläget kommer inte räkningen (FK 3057) att digitaliseras. Blanketten kommer fortsättningsvis behöva skrivas ut på papper, manuellt signeras och postas till Försäkringskassan. Försäkringskassan ser dock över möjligheterna att digitalisera räkningen men kan idag inte säga när en sådan lösning finns.

Hur hanterar Försäkringskassan ankomststämpling på tidsredovisning och räkning om underlagen lämnas in på lokalt kontor eller direkt till inläsnings-centralen i Östersund?Oavsett hur dokument kommer till Försäkrings kassan så ankomststämplas de enligt de riktlinjer som finns och som ytterst styrs av förvaltningslagen. Doku ment som kommer till Inläsningscentralen räknas också som att de har kommit till Försäkringskassan. För att handläggningen ska kunna påbörjas så snart som möjligt ska man använda de normala ruti nerna och skicka räkningen till Inläsningscentralen. När

EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

20 21

det gäller tidsredovisningen kan man istället välja att lämna den digitalt.

När det gäller inläsningscentralen i Östersund finns ingen mottagare eller möjlighet att lämna do-kument direkt.

Hur kan jag som anordnar assistans få kvittens på att underlagen kommit fram till Försäkringskassan?För tidsredovisningar som skickas digitalt genom ett systemstöd (exempelvis Aiai) får man ett felmedde-lande om något saknas. Får man inget felmeddelande så har Försäkringskassan tagit emot uppgifterna.

För de dokument som skickas per post till För-säkringskassan finns idag inget system som hanterar kvittens för mottagna dokument. Försäkringskassan ser över framtida möjligheter för hur kvittens av mottagna dokument kan utformas.

När anses redovisningen komplett så att ersättning kan betalas ut?En redovisning är komplett när räkningen och samt-

liga tidsredovisningar kan granskas av Försäkrings-kassans handläggare. Assistansersättningen betalas sedan ut vid nästkommande utbetalningstillfälle, dvs den 5:e eller 20:e i månaden. Försäkringskassan har inte fastställt några exakta datum för när under-lagen behöver ha kommit in för att få utbetalning ett visst datum.

I och med att handläggningen först påbörjas när samtliga underlag når handläggaren har det ingen betydelse om vissa tidsredovisningar skickas digitalt och några kommer via postgång. Detta innebär även att handläggningen inte kan påbörjas förrän räk-ningen når handläggaren, oavsett om alla tidsredo-visningar skickats digitalt.

Kommer assistansersättning betalas ut även om redo visningen kommer in till Försäkringskassan ef-ter den 5:e i månad två?Konsekvensen om en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistan-sersättning för den redovisade månaden fördröjs.

Christine Liljendahl om förändringarna hösten 2016.

22 23

Med information, övningar, tester, individuella handlings-planer, skärpta rutiner och ef-fektivisering av verksamheten

från botten till toppen hoppas hon att övergången ska bli så smärtfri som möj-lig. Även om många frågetecken från Försäkringskassan kvarstår som har av-görande betydelse för huruvida omställ-ningen kommer att lyckas, är hon inte beredd att avveckla sin verksamhet som startade i liten skala i Ockelbo 1998.

– Vi kan klara en utebliven utbetalning i skarven mellan förskott och efterskott i höst men inte så mycket mer. Vi är ett välskött företag men har aldrig gjort enorma vinster.

– Alternativet är att fråga banken om hjälp men vad kan jag erbjuda som sä-kerhet? Jag har ju bara personal och våra kunder, det räcker inte som säkerhet för bankerna.

– Eller så kan jag sälja hela eller delar av företaget för att få kapital men det är uteslutet för min del, säger Pernilla

Vi måste vara väl förberedda!

Pernilla HålénVD OP ASSISTANS

Hålén som ensam äger OP Assistans.– Nej, min chans för att överleva är

att skicka in alla tidsrapporter och räk-ningar i tid och att Försäkringskassan betalar ut i tid, säger hon.

REDAN UNDER 2014 började OP Assistans ”trimma” sina assistenter och kunder i konsten att fylla i tidrapporter och inse allvaret i att lämna in i tid.

Man upprättade individuella hand-lingsplaner för kundernas signering av räkningar och konstaterade att antalet ”missar” minskade för varje mätning.Även kontorets personal fick skärpta rutiner och till och med postgången har

Vi kan klara en utebliven utbetalning i skarven mellan förskott och efterskott i höst men inte så mycket mer.

I två år har Pernilla Hålén, vd för OP Assistans i Gävle, haft siktet inställt på att klara omställningen till efterskottsbetalning.

EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

22 23

Valfriheten är kärnan i handikapp-reformen där de assistans-berättigade själva ska ha makten.

kartlagts och testats för att minimera risken för all-varliga förseningar.

– Det har hänt att räkningar kommit bort på vä-gen eller kommit fram för sent, konstaterar Pernilla Hålén.

Ytterligare en åtgärd som OP Assistans genomfört för att klara omställningen är att övergå från för-skottslön till efterskottslön för alla anställda.

För att klara övergången fick personalen låna pengar av företaget till förmånliga villkor.

PERNILLA HÅLÉN TROR ATT höstens tuffa omställning kan medföra ett antal konkurser främst för små och med-elstora assistansföretag och kooperativa organisatio-ner. Men även uppköp.

– Det är viktigt att valfriheten överlever och inte ur-vattnas. Valfriheten är kärnan i handikapp reformen där de assistansberättigade själva ska ha makten, konsta terar hon.

Hon befarar att några kommuner troligen inte kommer att klara av att omedelbart ta hand om assistans berättigade som står utan anordnare.

– Det hela är mycket obehagligt. Det känns som om Försäkringskassan inte tar oss på allvar, säger hon.Tillsammans med flera andra företag och branschor-

ganisationer håller hon nu på att ta fram informa-tionsmaterial för att visa vad som kan hända i höst.

– Bästa scenariot är att Försäkringskassan tar våra farhågor på allvar och inför utbetalningsgarantier istället för att tala om ambitioner.

VÄRSTA SCENARIOT, är enligt henne, att små och medel-stora företag slås ut, att kommuner tvingas ta över till ökade kostnader för samhället och att kompetensen försvinner när anställda inte vill jobba i kommunal regi.

– Vi hör att Försäkringskassan tagit kontakt med kommunerna och informerat dem om att de måste ha beredskap för detta i höst. Det visar allvaret i situ-ationen, säger Pernilla Hålén på OP Assistans.

Pernilla Hålén har under en längre tid förberett OP Assistans inför övergången till efterskottsbetalning.

24 25

Ett efterlängtat nytt IT-stöd

Pernilla Jeppsson är Chief Product Owner, CPO, i projektet Nytt IT-stöd för assistansersättning på av-delningen för funktionsnedsätt-

ning på Försäkringskassan.

DEN 18 SEPTEMBER är en viktig dag för hen-ne och hennes medarbetare. Då ska en första stor leverans av det nya IT-syste-met äga rum som möjliggör bland an-nat att tidsredovisningar kan skickas in elektroniskt och att assistansersättning börjar betalas ut i efterskott.

– Det gäller från oktober och rör den utförda assistansen i september. Vi ska lämna den gamla miljön och det kan vi inte göra på en gång utan etappvis. Vi har sen två delleveranser under 2017, en under sommaren och en under hösten, berättar Pernilla.

NÄSTA ÅRS SYSTEMFÖRÄNDRINGAR, som redan påbörjats, ska fokusera på maskinella kontroller av tidsredovisningar och räk-ningar. I dag sker det också manuellt.

IT-projektet är det pågående största projekt inom Försäkringskassan och be-räknas tillsammans med andra åtgärder inom assistansersättning spara runt 2

miljarder kronor årligen genom bättre handläggning och kontroller av utbetal-ningar.

PERNILLA ÄR verksamhetsutvecklare sen 2012 och innan dess arbetade hon som personlig handläggare inom assistanser-sättning.

Hon har varit med i IT-projektet sedan starten med en förstudie 2012. Hösten 2013 startade projektet på allvar. Runt ett 80-tal medarbetare är involverade i projektet.

– Bakgrunden till IT-projektet är bud-getpropositionen 2012/13:1 där Försäk-ringskassan fick i uppdrag att ta till åtgärder för att komma tillrätta med fel-aktiga utbetalningar. Vi skulle dessutom ha ett utökat informationsutbyte med andra myndigheter och vi skulle leverera bättre statistik till våra uppdragsgivare. Det IT-stöd som vi hade räckte helt enkelt inte längre.

FÖRSÄKRINGSKASSAN TOG på ett tidigt stadi-um kontakt med assistansanordnare för att höra vad de önskade av ett nytt system. Det gällde inte minst kraven på att kunna redovisa elektroniskt.

– Det är dags att lämna den gamla IT-miljön. Det ska ske etappvis. Just nu känns det bra, vi går framåt och ligger enligt plan. Men visst finns det alltid risker med ett nytt, stort system.

FAKTA

All IT-utveckling för hela Försäkringskassan kostar enligt 2015 års siffror 600–700 miljoner om året varav ca en tredjedel avser lag- och regeländringar.

Under 2015 uppgick kostnaden för projekt med IT-inslag för Avdelningen för funk-tionshinder och varaktig nedsatt arbetsförmåga, där förmånen assistans-ersättning ingår, till cirka 100 miljoner kronor. IT-projektet för assistansersättning står för en stor del av den kostnaden.

EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

24 25

Pernilla Jeppsson CPO för nytt IT-stöd för assistansersättningen.

– När väl hela IT-stödet är på plats blir det andra ty-per av arbetsuppgifter för handläggarna. De slipper det monotona med manuella kontrollberäkningar. De kan istället fokusera på annat, som ger mer kund-värde. Projektet är utan tvekan efterlängtat av många, säger Pernilla.

– Det kommer att bli ett bra system som ger mer-värde både åt våra uppdragsgivare, handläggare och kunder. Vi får bättre koll på pengarna som då ökar legitimiteten för försäkringen. Vi måste värna om as-sistansen, säger hon.

FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMER i vår att skicka ut de nya blanketterna, både räkningsblanketten och tidsredo-visningsblanketten samt ytterligare en blankett så att företag som Aiai kan bygga in dem i sina system.

Pernilla nämner flera riskfaktorer som kan försena det stora IT-projektet.

– Den långa kalendertiden är alltid en risk, even-

tuella lagändringar som kan komma under tiden och som vi måste hantera snabbt är en annan. Vi har en komplex samordning som ska fungera på Försäk-ringskassan. Vi använder oss av en för Försäkrings-kassan relativt ny teknik som nu prövas i stor omfatt-ning. Men det känns bra, vi går framåt.

– Utvecklingen av assistansen har varit ett eftersatt område, det är en utmaning att föra ut förändringen både internt och externt, konstaterar hon.

Det kommer att bli ett bra system som ger mervärde både åt våra uppdragsgivare, handläggare och kunder.

26 27

Aiai som systemstöd vid efterskottsbetalning

Redan genom att använda Aiai som systemstöd har ni effektiviserat en betydande del av era rutiner. Säker ställ därför att ert användande av

Aiai är optimalt och att samtliga av era brukare an-vänder systemet.

VÅR VIKTIGASTE UPPGIFT I SAMBAND med övergången till efterskottsbetalning och den kommande digitala redovisningen av tidsredovisningen (FK 3059) är att underlätta för våra användare. Högst prioriterat är fortsatt förbättring av befintliga funktioner som under lättar tidrapporteringen samt ny utveckling av funktioner som gör administrationen än mer effektiv och säker, säger Christofer Håkansson, produktägare på Kaustik.

TIPS! ÄRENDEHANTERINGVia ärendehanteringen, en kostnadsfri tilläggstjänst i Aiai, får användaren ett

stöd för företagets rutiner och ärenden. Ärendehanteringen kan med fördel användas för rutinförfarandet kring

inrapportering av tidsredo visning och räkning till Försäkringskassan.

Aiai är ett av få utvalda system - stöd som, innan lanseringen i höst, ska testa Försäkringskas-

sans kommande digitalisering av tidsredovisningen. Försäkrings-

kassan har informerat om att tester planeras påbörjas

under juni månad.

Efterskottsbetalning ställer höga krav på effektiva rutiner för att säkra en snabb och korrekt inrapportering till Försäkringskassan. Detta i och med att tidpunkten för inrappor-terad redovisning avgör när utbetalning av assistansersättningen kommer att ske.

EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

26 27

Så kommer Aiai underlätta vid övergång till efterskottsbetalning

Tidsredovisning och räkningUtifrån lagt schema skapar Aiai automa tiskt

tidsredovisning (FK 3059) och räkning (FK 3057). Genom Aiai kommer tidsredo-

visningen även kunna signeras via BankID och digitalt skickas till Försäkringskassan.

Sms och mailutskick med länk till tidrapport

I de sms och mail från Aiai, där assistenten uppmanas att godkänna sin tidrapport, kom-mer det framöver att finnas en länk direkt till

assistentens tidrapport. Detta för att underlät-ta ett snabbare godkännande.

BankIDSäkerställ att alla era medarbetare som ska signera tidsredovisningen (FK 3059) har BankID. Detta gäller både de personliga assistenterna

samt de tjänstemän som ska signera som anordnare.

Redan nu ges möjlighet att via en testsida låta assistenter och admi-nistratörer testa att de har korrekt BankID för signering. Hör av er till

Aiai support för att få tillgång till testsidan.

Stöd att säkerställa att rätt kontaktuppgifter är registreradeTidrapporten kommer uppdateras med en spärrfunktion som innebär att den inte kan

godkännas utan att alla kontaktuppgifter är ifyll-da. För att mer överskådligt kunna kontrollera vilka användare som saknar kontaktuppgifter kommer dessa data enkelt kunna exporteras

från Aiai till exempelvis Excel.

Information om när tidsredovisningen godkänns

Du som anordnare kan ta del av en samman-ställning som bygger på er data i Aiai om

när tidsredovisingar godkänns. Utifrån den datan kan ni sedan rikta era insatser för att effektivisera era rutiner kring godkännande av tidrapporter. Kontakta kundsupport för

prisuppgift och mer information.

29

REPORTAGE

29

Tina Henriksson & Mikael Andersson De möttes på Eugeniahemmet under 60-talet. 1994 förändrades deras liv med LSS-reformen. Idag ser de hur reformen löper risk att urholkas.

30 31 30

REPORTAGE

Tina Henriksson åkte regelbundet som barn, från Värmland till Eugeniahemmet i Stockholm, för att träna och prova ut nya benproteser.

– Oftast fanns det andra barn som jag kän-de där, och det var ju roligt att träffa dem. Men det kunde ta månader utan att jag fick träffa min familj. Hur kunde man behandla barn på det viset, undrar hon i dag.

MIKAEL ANDERSSON TÄNKTE med fasa på varje besök på Eugeniahem-met och längtade bara hem till Örebro efter varje utprovning av obekväma proteser.

Han har livfullt skildrat sin upp-växt i den kritikerrosade boken ”Armlös, benlös men inte hopp- lös” (Norstedts förlag) som kom 2009.

Eugeniahemmet, som skapades 1879, avvecklades 1971 då Karolinska sjukhuset över-tog lokalerna.

I dag arbetar Mikael som professionell föreläsare över hela Norden. Tina arbetar sedan 2012 med kund-support på Kaustik. Båda upplevde LSS-reformen på 90-talet som revolutionerande.

– REDAN SOM 19-ÅRING lyckades jag få ett bra jobb på SEB i Stockholm med hjälpsamma kolleger, men livet var krångligt utan assistans. Jag var som andra hänvisad till hemtjänsten. Under två år testade jag att bo i ser-vicehus men då passerade närmare 150 olika perso-ner min dörr, berättar hon.

När LSS-reformen infördes 1994 förändrades hennes liv. Från att ha varit en hjälptagare med litet inflytande

blev hon självbestämd och tog kontroll över sitt liv. – Jag fick själv välja vad jag ville få assistans med,

när det skulle ske och vem som skulle assistera mig. Innan var jag tvungen att anpassa mig efter service-huset och hemtjänsten, säger Tina.

IDAG ÄR HON KRITISK till alla utredningar som mest tycks fokusera på kostnaderna för den personliga assistansen.

– Pengarna kommer ju till-baka till samhället. Poli tikerna måste se till helheten. Bespa-ringar betyder att kostnader-na hamnar någon annanstans. Assistansen är inte bara väldigt effektiv, man får också exakt det man betalar för, menar Tina.

HON TYCKER ATT PERSONER med var-aktiga funktionsnedsättningar

skulle få ett ”grönt kort” efter en stor utredning för att slippa nya, ständigt återkommande förnedrande utredningar.

Mikael kan bara hålla med. Före LSS-reformen kämpade han och hans anhöriga för varje liten för-bättring. Mot alla odds lyckades han skaffa sig en värdig tillvaro med bostad, arbete, karriär och familj.

– Reformen var fantastisk! Jag fick välja assistenter och valde personer som stod mig nära. Valfriheten att själv forma sitt liv var oerhört viktig, säger han.

MIKAEL SATSADE stenhårt på att träna och därmed minska sitt beroende av assistans. I dag driver han en framgångsrik föreläsningsverksamhet.

Men för snart två år sedan kom kallduschen. För-

LSS-reformenökade valfriheten

Jag fick själv välja vad jag ville få assistans med, när

det skulle ske och vem som skulle assistera mig.

30 31 30

Inget hinder tycks vara för stort för Mikael Andersson.

32 33

Uppgradera personlig assistans till 2000-talet – Facebookgrupp

säkringskassan ansåg efter en utredning att han inte längre behövde personlig assistans eftersom han tycktes klara sig utan.

– Jag blev straffad för att jag kämpat. Hade jag lutat mig tillbaka hade jag fått all assistans i världen. Det måste vara ett systemfel, säger han och biter ihop. Nu är han ett fall för kommunens tjänstemän med nya utredningar.

– Jag kom dock relativt lindrigt undan. Det finns många som helt blivit av med sin as-sistans, säger Mikael som anser att samhäl-let tagit ett steg tillbaka jämfört med LSS intentioner.

– Det är jobbigt att bli utpekad som en belast-ning. Jag har fått en stämpel att jag kostar pengar. Men jag har arbetat som egen företagare på heltid sen jag var 19 år och betalat skatt. Jag har faktiskt inte valt att vara funktionshindrad, säger han.

Mikael Andersson är mycket aktiv både som föreläsare och på soci-ala medier. Förutom sin

hemsida www.mikael-unlimited.se och sin facebooksida (som har 5.000 följare) driver han sedan drygt två år debatt på Facebook-gruppen kallad ”Uppgradera per-sonlig assistans till 2000-talet”där programförklaringen lyder: ”Vi hoppas att du vill stödja oss i kam-pen för en personlig assistans som genomsyras av respekt för indivi-dens integritet, självbestämmande och valfrihet.

En reform som är förankrad i

2000-talet och handikapprörel-sens värderingar. Utformad ut-ifrån en enhelhetssyn för att ge individen möjlighet att själv bygga och ta ansvar för sitt liv.”

– Där finns plats för stora och små debattinlägg och bloggar, för politiska åsikter som förhoppnings-vis når makthavare. En brist inom funktionshinderrörelsen är att vi är splittrade i flera grupper med olika agendor. Vi jobbar i motvind och borde svara vassare, tycker Mikael.

Facebookgruppen har över 4000 medlemmar i skrivande stund.

Tina Henriksson svarar på samtal i Aiais kundsupport.

Mikael Andersson

Innan var jag tvungen att anpassa mig efter service-huset och hemtjänsten.

32 33

Politikerutfrågning

Frågorna var många till politikerna i social-utskottet som utfrågades då IfA Debattforum ägde rum i Stockholm i april.

IfA:s ordförande Vilhelm Ekensteen öppnade debatten om den kommande LSS-utredningen, även kallad ”Elefanten i rummet” och redogjorde för den stora oro och ovisshet som råder så länge direktiven inte är kända.

– Det handlar om vårt existensberättigade, konsta-terade Vilhelm Ekensteen.

MIKAEL DAHLQVIST (S) fick försvara regeringens inställning att man måste komma tillrätta med den stora kost-nadsökningen för personlig assistans. LSS-reformen kan och måste förbättras och effektiviseras, anser (s).

STEFAN NILSSON (MP) kritiserade de påstått stora vinstut-tagen hos de stora privata assistansanordnarna men fick mothugg av Per Lodenius (c) som hävdade att 90

procent av assistansbolagen är småföretag som inte kan ta ut några stora vinster.

– (V) vill inte förbjuda vinster utan vinstuttag som inte återinvesteras. LSS ska förbli en rättighetslag-stiftning och en frihetsreform, sa Pia Ortiz Venegas som är partiets landstingsledamot.

BENGT ELIASSON (L) konstaterade att vi lever i en obe-haglig tid och efterlyste en bred LSS-utredning. Han var också kritisk till Försäkringskassans beslut att in-föra efterskottsbetalning i höst.

FLERA PARTIREPRESENTANTER undrade varför direktiven till LSS-utredningen dröjt så länge och fick svar från (s) att man måste vara ytterst noggrann med formu-leringarna, annars kan utredningen enligt honom hamna i papperskorgen.

Oron inför höstens efterskottsbetalning dominera-de åhörarnas frågor till politikerna.

Varför har direktiven till LSS-utredningen dröjt så länge? Varför talar man mer om pengar och mindre om kvalité? Varför kan inte beslutet om efterskotts betalning dras tillbaka?

Det handlar om vårt existensberättigade - Vilhelm Ekensteen.

IfAs politikerutfrågning den 8:e april 2016.

34 35

KUNDINTERVJU

Fullt ös på Rehab Station Stockholm

34 35

Fullt ös på Rehab Station Stockholm I den gamla exercishallen dånar rytmisk musik under

träningspassen.

36 37

KUNDINTERVJU

Just nu pågår en stor utbyggnad av verksamheten i Frösundavik med ett helt nytt rehabiliterings-center som bland annat ska få 50 slutenvårds-platser. Visionen är att bli ett ledande centrum,

nationellt och internationellt, i neurologisk rehabil i-tering.

PÅ ANDRA SIDAN E4 står ett antal röda tjänstecyklar par-kerade utanför Rehab Station Assistans moderna kontorslokaler.

– Cykeln är perfekt när vi ska ta oss ner till kolle-gorna i Frösundavik, säger Annika Törnsten, operativ chef för den personliga assistansen på Rehab Station Assistans.

Assistansen, som startades för fem år sedan, har i dag ett 40-tal kunder och sysselsätter omkring 300 personliga assistenter, främst i Storstockholm.

Rehab Station Assistans började använda Aiai redan 2011.

– Vi tycker att systemet har blivit bättre och bättre och känner oss trygga i att Aiai också fortsätter att utvecklas samt anpassas allt eftersom nya krav ställs på oss som assistansanordnare, säger Annika.

– Assistansen har tack vare erfarenheter från Rehab Stations snart 30-åriga verksamhet en särskild kom-

petens att möta assistansberättigade med funktions-nedsättningar till följd av neurologiska skador och sjukdomar, förklarar Annika.

Växande rehabcentermitt i EkoparkenMitt i Ekoparken i Solna, världens första nationalstadspark, bygger Rehab Station Stockholm ut sitt stora rehab iliteringscenter dit Rehab Station Assistans flyttar in nästa år.

Annika Törnsten tar cykeln mellan sina arbetsplatser.

36 37

Målsättningen är att skapa förutsättningar för den enskilde att behålla en aktiv roll i samhället med en hög grad av egenmakt och livstillfredsställelse.

Rehab Station satsar på att utbilda och kompetens-utveckla de personliga assistenterna i rehabilitering och förståelse för diagnoserna. Rehab Station Academy har i dag utbildning för personliga assistenter från hela landet.

DEN OMTALADE SPINALISKLINIKEN är sedan 2010 en del av Rehab Station och ingår i vårdkedjan för ryggmärgs-skadade.

Spinaliskliniken har i dag runt 1300 inskrivna patienter varav drygt 200 med ryggmärgsbråck.

– Vi tar assistansen på stort allvar. För våra kunder som är nyskadade har livet förändrats radikalt. I de flesta fall har kunskapen om assistans varit obefintlig till att de på kort tid behöver anpassa sig till assistans dygnet runt. Därför är det så viktigt med utbildning bland vår personal, säger Annika Törnsten som är utbildad sjukgymnast.

Hon visar oss sedan runt i regementet Ing 1 (Svea ingenjörsregementes) gamla lokaler i Frösundavik

där olika former av rehabiliteringsaktiviteter pågår samtidigt med utbyggnadsverksamheten.

VI MÖTER DEN OPERATIVE CHEFEN Lars Holmström som ilar från möte till möte.

– Vi har levt i dessa provisoriska lokaler sedan star-ten 1987. Nu får vi 6400 kvadratmeter i Eko parken, mitt emellan sjukhusen Karolinska och Danderyd. Vi kommer att bli en av de största rehabklinikerna i Norden och kommer kunna ta emot 650–700 neuro-patienter och nästan lika många kirurg/ortoped pati-enter under ett år, säger han.

Runt 180 anställda ska jobba i det nya centret, varav 20 som själva är rullstolsburna.

– De jobbar som förebilder till de nyskadade och visar på att det går att komma tillbaka till yrkeslivet efter skadan, konstaterar Lars.

Vi tar assistansen på stort allvar. För våra kunder som är nyskadade har livet förändrats radikalt.

Florian Oertel och Annika Törnsten på Rehab Station Assistans.

38 39 38 39

AIAI AKADEMI

Aiai Akademi workshopAiai Akademi är en mötesplats för Aiaianvändare där kompetens-utveckling, i både teori och praktik, kombineras med möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra inom branschen.

Under 2016 har Aiai Akademi utökats och er-bjuder nu, förutom de uppskattade seminarier-na, även workshops med inriktning mot schema-

läggning. Den 10 mars var det dags för första workshoptill-

fället som ägde rum i Stockholm. – Intresset för workshopen var väldigt stort. Trots

att vi utökat antalet platser hade vi inte möjlighet att ge alla en plats på workshopen, säger Carina Ekblad som är ansvarig för Aiai Akademi.

Dagen inleddes med en genomgång av arbetstids-reglernas ramverk. Frågorna var många och deltagar-nas engagemang visar på ett stort intresse för ämnet.

– Det är just engagemanget och möjligheten för deltagarna att utbyta erfarenhet och knyta nya kon-takter som är syftet med våra utbildningstillfällen, konstaterar Carina.

Dagen fortsatte med tips och arbetsmetoder i Aiai samt en gruppuppgift om utmaningar i arbetet med schemaläggning. När workshopen närmade sig slutet var det ett trött men glatt gäng som avslutade dagen med den sedvanliga mentometerutvärderingen.

Vi är väldigt stolta för de fina omdömen vi fick. Att få 4,6 av 5 på frågan om deltagarna har lärt sig något de kan ha användning av i sin vardag är vi mer än nöjda med, säger Carina med ett leende.

AIAI AKADEMI

Aiai Akademi workshop kommer under hösten 2016 hållas i Göteborg den 27 september och Aiai Akademi seminarierna hålls i Örebro den 16-17 november. För mer information och anmälan se www.aiai.se/akademi

38 39 38 39

Aiai Akademi SeminarierAIAI AKADEMI Seminarier som hölls den 4–5 april på World Trade Center i Stockholm inne-fattade en dag om arbetsmiljö och en dag kring det uppskat-tade och återkommande ämnet arbetstid, nu även med tillägg för efterskottsbetalning.

Vd för Kaustik, Oskar Svarf-var, inledde dagarna med att hälsa alla välkomna.

Arbetsmiljöseminariet hölls av Mikael Friberg, utbildare inom arbetsmiljö på Runö folkhögskola. Under dagen gick Mikael igenom arbetsmiljöns lagstiftning och regelverk.

När dag två inleddes var deltagarna varma i kläderna och stämningen var på topp. Den första övningen bestod i att lära känna varandra runt bordet och sorlet i lokalen tog snart överhand.

Efter lunch var det så äntligen dags för det heta ämnet efter-skottsbetalning. Efterfrågan på platser för just detta pass var stort, så stort att det var fullt i lokalen när Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare från Försäkringskassan, informerade om införandet av efterskottsbe-talning. Frågorna lät inte vänta på sig och Christine hade fullt upp att försöka besvara alla frå-gorna från deltagarna.

Dagen avslutades med att Pernilla Hålén från OP Assistans berättade om hur de jobbar med förberedelser inför kommande efterskottsbetalning och vår alldeles egen Christofer Hå-kansson berättade hur Aiai kan underlätta övergången till efterskottsbetalning samt möta upp Försäkringskassans kom-mande IT-stöd.

Vilka intryck/idéer/ny kunskap tar du med dig från workshopen?Intressanta funktioner som jag lärde mig med systemet har underlättat mitt arbete både tidsmässigt och kvalitetsmässigt.

Hur bedömer du Aiai Akademi workshop i jämförelse med andra utbildningar?Jordnära. Engagemanget visar hur bra en utbildning har varit och mitt engagemang var på topp!

Vad fick dig att anmäla dig till Aiai Akademi workshop?Jag var på Aiai Akademi i Göteborg och tyckte det var givande. Efter-som jag jobbar alltmer med schema läggning tyckte jag att workshopen skulle ge mig verktygen för att kunna arbeta mer effektivt.

Vilka intryck/idéer/ny kunskap tar du med dig från workshopen?Utbyte av erfarenhet! Att höra hur andra löser problem som man ofta stöter på var väldigt givande. Jag tyckte även att tipsen vi fick av föreläsarna är väldig användbara.

Maral GalvaniKOLMÅRDENS PERSONLIGA ASSISTANS OCH SERVICE

Ghaeth KarkhAB MTG HUMANUS

41 40 41

Mikael Friberg har tidigare under många år arbetat på fackföreningen Kommunal, och då främst som Regionalt skyddsombud med särskilt ansvarsområde inom personlig assistans.

Ny föreskrift från Arbetsmiljö-verket från 31 mars 2016

ARBETSMILJÖ INOM PERSONLIG ASSISTANS

Mikael FribergUTBILDARE

Mikael är väl medveten om arbetsgivarnas utmaningar när arbetsmiljölagen och LSS i vissa lägen företräder olika intressen.

– Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivaren som måste tillse att varken bryta mot arbetsmiljölagen eller LSS, konstaterar Mikael. Han menar dock att man kommer långt genom dialog och kreativa lösningar som inte behöver innebära alltför stora inskränkningar i den assistansberättigades självbestämmande.

EN ANNAN UTMANING som blir särskilt påtaglig inom per-sonlig assistans är svårigheterna med att utse skydds-ombud. Skyddsombud ska utses av medarbetarna på ett arbetsställe där det jobbar fler än 5 anställda. Bland deltagarna under Aiai Akademi var det bara ett fåtal som hade skyddsombud. I de situationer då ett skyddsombud saknas behövs ett regionalt skydds-ombud. När det gäller regionala skyddsombud har de dock inte alls samma dagliga möjlighet som ett skyddsombud att bevaka arbetsmiljön. Snarare fung-erar det regionala skyddsombudet som en skydds-kommitté tillsammans med arbetsgivaren.

Därav faller det, enligt Mikael, ett stort ansvar på arbetsgivaren att se till att alla anställda är sina egna skyddsombud och är delaktiga i arbetsmiljöfrågorna, exempelvis vid riskbedömningar.

Den stora nyheten inom arbetsmiljö är den nya förskriften från arbetsmiljöverket, organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften lyfter fram frågor som arbets-mängd, ohälsosam arbetsbelastning, återhämtning,

kommuni kation, delaktighet, bemanning samt åter-koppling och prioritering.

FÖRESKRIFTENS INNEHÅLL I KORTHET INNEBÄR ATT

ARBETSGIVAREN MÅSTE SÄKERSTÄLLA ATT:

• Resurserna anpassas till kraven i arbetet och vice versa

• Arbetets innehåll är klargjort: Vad som ska göras, av vem och när samt förväntat resultat och kvalitet

• Risker för psykisk påfrestning identifierats• Risker kopplade till arbetstid är bedömda• Kränkande särbehandling förebyggs• Tillse att chefer och arbetsledare har nödvändig

kunskap• Befintlig arbetsmiljöpolicy kompletteras med mål

för organisatorisk och social arbetsmiljö

OM RUNÖ

Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljö-området anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum arbetsmiljöutbildningar för skyddsombud/arbetsmiljö-ombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud samt chefer/arbetsledare. Läs mer på www.runo.se/arbetsmiljo Företag inom privat sektor som tecknat TFA, Trygghets-försäkring vid arbetsskada, kan söka ekonomisk ersätt-ning för arbetsmiljöutbildningar via AFA försäkring. Läs mer på AFA Försäkrings hemsida: www.afaforsakring.se/arbetsmiljoutbildning

41 40 41

Dramatiskt svartvita omslag, spännande innehåll och ett ovanligt namn – DHR:s tidning Funktionshinderpolitik väcker uppmärksamhet.

Tidning öppnar föroberoende röster

Från enmansredaktionen på Storforsplan i Farsta håller redaktören Albert Martinsson koll på det mesta som händer i just funktionshinderpoliti-

ken, därav det djärva namnet på DHR:s tidskrift som kommer ut med sex nummer per år och har en upp-laga runt 11.000 exemplar.

–Vi var två journalister när jag kom hit för ett antal år sedan. Nu sitter jag ensam och det känns lite trist men sådan är konjunkturen för alla annonsberoende medier i dag, säger han.

HAN FÖRVALTAR EN 93-ÅRIG TIDNINGSTRADITION. 1923 bilda des organisationen De Vanföras Väl i Göteborg och tid-ningen som gavs ut hette följaktligen Svensk Vanföre-tidning.

1965 fick organisationen nytt namn, De Handi-kappades Riksförbund (med svensk Handikapptid-skrift), för att 2009 bli DHR som står för Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet.

– Förra året gjorde vi om tidningen eftersom vi tyckte det var dags att granska funktionshinderpolitik i vi-dare bemärkelse, om villkoren för delaktighet, om en bredare tolkning som genomsyrar hela vårt samhälle. Vår primära målgrupp är personer med nedsatt rörelse förmåga, säger Albert Martinsson.

HAN HAR LÄNGE VARIT INTRESSERAD av mänskliga rättig-hetsfrågor och med tidningen som plattform har han möjlighet att driva debatt och starta diskussioner som inte alltid överensstämmer med DHR:s politik. DHR har i varje nummer egna informationssidor.

–Tidningen är redaktionellt självständig gentemot förbundet. Men det är en utmaning att vara objektiv och jag släpper gärna fram oberoende röster. Vi kan presentera frågeställningar som inte får plats i det van-liga medieflödet, säger han. I nr 2/2016 avslöjades ex-empelvis vardagstrakasserier, olika villkor för män och kvinnor samt tillgänglighetsmål som inte uppnåtts.

Dramatiskt svartvita omslag pryder DHR:s tidningar.

42

Stefan de VylderINTERVJU

– Det är morötter åt de rika och piska åt de fattiga. Man ställer krav på dem som har det kärvt.

43

44 45

INTERVJU

Nationalekonomen och författaren Stefan de Vylder skräder inte orden när han kommen-terar utvecklingen inom den personliga as-sistansen.

– Det är en trend att spara in på grupper som är svaga ekonomiskt, som inte har en stark röst i den ekonomiskpolitiska debatten och där inget parti ver-kar angeläget att fiska röster i denna grupp, säger han.

STEFAN DE VYLDER KONSTATERAR att politiker och medi-er oftast talar om bruttopengar när man hävdar att ”hoppsan, här går den offentliga sektorn miste om kanske 30 miljarder kronor årligen”.

– Men man glömmer lätt bort att den övervägan-de delen av pengarna kommer tillbaka till samhället i form av skatteinkomster och medför ökad sysselsätt-ning vilket indirekt skapar positiva spiraler, säger han.

Personlig assistans sysselsätter ofta låginkomst-grupper som konsumerar mycket av sin inkomst. Många har invandrarbakgrund med ganska svagt utgångsläge på arbetsmarknaden men samtidigt un-derlättar de för både brukare och anhöriga att kunna skaffa sig ett jobb och resurser frigörs för kommu-nerna.

ALTERNATIVET TILL personlig assistans är enligt Stefan de Vylder främst tre:

– Institutioner, vilket vore förfärligt; en utvidgad hemtjänst med alla nackdelar det innebär samt en ökad börda för anhöriga som tvingas sluta arbeta. Alla tre alternativen är behäftade med stora nackdelar

och är absolut inte billigare. Det vore väldigt kortsik-tigt att bara se på bruttokostnaden, konstaterar han.

HAN TYCKER DET ÄR obehagligt när politiker spelar ut ut-satta grupper mot varandra – som till exempel perso-ner med personlig assistans mot flyktingar.

– Samtidigt har man skapat ett skatteparadis i Sve-rige för dem med stora tillgångar. Ingen arvsskatt, ingen förmögenhetsskatt, ingen fastighetsskatt, kraf-tigt sänkt bolagsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och nästan avskaffad skatt på avkastning på kapital.

– Därför är det uppseendeväckande att regeringen ger direktiv om skärpning och nedskärningar när det gäller den personliga assistansen. Regeringen gör sig till domare över lagstiftningen men glöm inte att LSS är en rättighetsreform, säger Stefan de Vylder som tror att många små och medelstora assistansbolag kan få stora problem vid övergången till efterskotts-betalning i höst.

Stefan de VylderFÖRFATTARE OCH NATIONALEKONOM

Därför är det uppseende väckande att regeringen ger direktiv om skärpning och nedskärningar när det gäller den personliga assistansen.

Skapar positiva ekonomiska spiraler

Personlig assistans:

44 45

Alternativen till personlig assistans har

stora nackdelar, enligt Stefan de Vylder

46

REPORTAGE

På rull i Eskilstuna

46 47

Spelare i mästarlaget Eskilstuna HIF på väg till kvällens träningspass.

48 49

Ny strategi för parasporter

I januari i år återtog parasportklubben Eskilstuna HIF SM-guldet i rullstolsinnebandy med en final-seger över Nacka HI med 4–2.

På tredje plats kom GRIF Invalidos från Göteborg som besegrade Kalmars Calmifs Knigts med 8–1. De fyra klubbarna utgör i dag hela serien i denna speciella sport där den manliga dominansen är förkrossande.

ENDA KVINNLIGA DELTAGARE denna tisdagskväll i Eskilstuna är 22-åriga Elin Gill:

– Jag har ofta varit ensam tjej bland alla män men det gör inte så mycket. Det är så bra gemenskap i klubben. Man får tänka mycket och det är jättekul att spela matcher, säger Elin som började spela rullstols-innebandy och basket som 13-åring.

Innebandyn är en av flera sporter som parasport-klubben Eskilstuna HIF erbjuder deltagare från 3–4 år och uppåt.

Mikael Axtelius var med och bildade Eskilstuna Handikappidrottsförening tillsammans med Joakim Larsson redan 1980 med bowling och basket på schemat, lite i protest mot DHR:s idrottsutbud som man då tyckte var lite mossigt. I dag har han lagt trä-ning och matcher på hyllan och ägnar sig åt admi-nistrativt arbete i klubben som har drygt 160 med-lemmar.

I parasport tävlar idrottare med liknande funk-tionsnedsättningar mot varandra. För att få så jämna tävlingar som möjligt, och i viss mån även träna på bästa sätt, delas idrottare in i grupper.

REPORTAGE

15 rullstolar i en häftig dans med millimeterprecision i jakten på en vit plastboll. Det är träning i rullstolsinnebandy i MunktellArenan i Eskilstuna.

Lagkaptenen Peter Nilsson spelar också i landslaget.

48 49

Grupperna kallas skadeklasser och delas in i tre typer:• Rörelsehinder.• Synnedsättning.• Utvecklingsstörning.

Medelåldern ligger kring 25 år och många har varit med i många år. Tre spelare från klubben ingår i landslaget i rullstolsinnebandy och det syns tydligt under trä-ningspasset vilka som skjuter bäst och manövrerar de speciella tävlingsstolarna allra suveränast.

PARASPORTFÖRBUNDET UPPLEVER att många föreningar har problem med nyrekrytering av både ledare och aktiva. Därför har förbundet enats om en strategi till år 2020 där det bland annat heter att man ska ha ett väl fungerande stöd till alla föreningar för rekrytering av aktiva och ledare. Vidare ska förbundet ha ett ut-ökat samarbete med landets samtliga habiliteringar, syncentraler och särskolor.

Förbundet trycker också på nödvändigheten att ta fram material om parasport till personliga assistenter.Mikael Axtelius hoppas på nyrekryteringar av ung-

domar när klubben 2017 får flytta in i den nya stora idrottshallen i Eskilstuna. Där har man fått vara med och utforma spelplanen för kommande rullstolsinne-bandy.

– Vi fick till exempel igenom vårt krav på parkett-golv, säger han.

Idag sponsras klubben med i runda tal 100.000 kronor/år, pengar som ska räcka till en rad sporter förutom innebandyn: basket, ”minirullare” mel-lan 0–8 år, Rull&Lek från 8 år och uppåt, boccia, el-hockey, simning och mycket annat.

– Vi är den enda renodlade handikappföreningen i Eskilstuna men vi har ett bra samarbete med kom-munen och med kommunala och privata sponsorer, säger Mikael Axtelius.

Inne i hallen kör ungdomarna i rasande fart men kollisionerna är förvånansvärt få.

– Träningen är tuff, konstaterar Elin Gill som re-dan som femåring började med Rull&Lek, en idrotts-skola för barn och ungdomar med rörelsehinder i ål-dern 0–18 år där man får pröva på olika idrotter som friidrott, skytte och volleyboll.

Det är trångt i kampen om bollen.

50 51

Moha har alltid varit en tjej med fart och fläkt och som oftast vågat gå sin

egen väg. I dag är hon extra stolt över sin senaste bedrift: hon har nyligen givit ut boken ”Synlig fast osynlig. En dotters tankar om sina ”pappor”.

Boken är skriven naket utan onödiga detaljer, med en enkel text som även de med lässvårig-heter kan läsa. Många känslor förmedlar hon och budskapet går rätt in i hjärtat.

DET ÄR HENNES LIVSKRAFT som sprud-lar och hon är i dag stolt över att vara som hon är. På frågan om hon kommer att fortsätta att skriva svarar hon:

– Det vill jag och jag tror att min nästa bok kommer att bli en hyllningsbok till mina förmågor: ADHD, Aspergers och min CP-skada.

– Men först ska jag ut på boksigneringsturné. I höst ska jag vara med på bokmässan i Göteborg och förhoppningsvis får jag åka runt i landet och före-läsa, dels om mitt eget liv med min bok och om hur jag hittat kraften inom mig, dels för att få andra människor att förstå att allt är möjligt, säger Moha.

Hon tycker att fler människor skulle behöva våga mer.

– Det kan ju gå fel. Om det gör det så är det lätt att börja om igen, säger Moha.

Hennes livskraft sprudlar och det är lätt att smittas av hennes charm. Hennes humor är aning-en ironisk, framför allt mot sig själv. Med glimten i ögat är hon både vass och rapp i det hon för-medlar.

MOHA VILL VISA världen att hon le-ver och hon har alltid tyckt om att synas och att vara i centrum. Hon vill att människor ska förstå att rullstolen och övriga diagno-

ser egentligen inte betyder någonting.Det finns stunder i Mohas liv då hon förvånat sagt

att det verkar som om hon är lyckligare än många andra människor, trots sina funktionsnedsättningar, eller kanske tack vare?

Moha säger spontant:– Kommunikation är svårt… för alla, lite mer för

mig kanske, men det går.”

Moha Frikraft

Moha Frikraft går sin egen väg

För Moha verkar ingenting omöjligt. En funktionsnedsättning har inte hindrat henne från ett bli personlig tränare, kostrådgivare,

låtskrivare, kennelägare och nu också författare.

FOTO

: PET

RA A

NJO

U

50 51

Vi vill träffa dig!Här är sommarens och höstens mötesplatser:

Besök oss gärna på något av våra kontor!

GöteborgHeurlins plats 1A413 01 Göteborg

StockholmGustavslundsvägen 143167 51 Bromma

ÖrebroNygatan 20 B702 11 Örebro

Mötesplats Full delaktighet 4–7 juli, Almedalsveckan Visby Under Almedalsveckan står Kaustik värd för en ny viktig mötesplats. Detta för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och den viktiga assistansreformens bestående och utveckling. 23 unika seminariepunkter samsas under Full delaktighet i Almedalen.

Frukostseminarium september, Stockholm och Göteborg Frukostseminarium om efterskottsbetalning. Det sker stora förändringar i Försäkringskassans ersättningssystem under 2016. Kaustik och Grant Thornton kommer att infor mera och diskutera utmaningarna för branschen samt hur assistansanordnare kan förbereda sig för att möta dessa på bästa sätt. Tid och plats annonseras under sommaren på aiai.se och Kaustiks nyhetsrum på Mynewsdesk.

Aiai Akademi 27 september, GöteborgWorkshop med ett begränsat antal plats riktat till dig som vill vässa dina kunskaper inom schema-läggning. Här ges den teoretiska grunden inom arbetstid med fördjupning i praktiska utmaningar i schemaläggning. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Aiai Akademi 16 november, Örebro Arbetsmiljö inom personlig assistans. Seminarieutbildning med fokus på arbetsmiljö och de nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjat gälla den 31 mars 2016. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Aiai Akademi 17 november, Örebro Arbetstid och efterskottsbetalning. Seminarieutbildning om arbetstid och efterskottsbetalning. Under utbildningsdagens första del fokuseras på teorin kring arbetstidsregler och på vilket sätt Aiai underlättar administrationen av arbetstid. Under utbildningsdagens andra del informeras om de nya reglerna kring efterskottsbetalning. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Omsorg24Skapar kontroll över ditt

HVB-hem och LSS-boende

www.omsorg24.se

• Smart schema• Automatisk tidsrapportering• Underlag för lönehantering• Elektronisk signering• Ärendehantering• Dokument• HR-system

Omsorg24_annons_190x260_aiaimagasin.indd 1 2015-11-19 11:35