”Från pedagogik för ’speciella’ till universell design för lärande” 

Malmö, 190516 (Börshuset)Stockholm, 190527 (Clarion Sign)

Daniel Östlund, fil drLektor i pedagogik inriktning specialpedagogik

Forskningsgruppen Relationell Pedagogik 

1900‐talets början • Idén om en sammanhållen skola för alla introduceras 

För elever med (vad vi idag kallar) funktionsnedsättningar: • Särskilda skolor för elever med funktionsnedsättningar inom syn/hörsel/intellektuell funktionsnedsättning. • Försöksavdelning för bedömning av bildbarheten, för barn som bedömts vara ”sinnesslöa”. 

2

1950‐talet: Med olika kategorier som grund • Hjälpklass;  • Observationsklass för barn med psykiska särdrag;  • Läsklasser för barn med speciella läs‐ och skrivsvårigheter; • Hörselklasser för hörselsvaga barn; • Synklasser barn med synfel; • Talklasser för barn med talfel;• Skolmognadsklasser för barn med försenad skolmognad; • Friluftsklasser för barn som haft tuberkulos eller som har tuberkulos men ej är smittförande;  

• Hälsoklasser för allmänt klena barn, barn med nedsatt motståndskraft mot infektioner samt barn i långvarig konvalescens (U 55, s. 263).

3

1970‐talet: Integreringstanken växer fram 

• SIA‐utredningen • Kritik mot "speciell undervisning, för speciella elever, av speciella lärare på en speciell plats”, föreslag om avveckling av klinikerna. 

• Från segregering till integrering 

4

Lgr 80: Från individ till miljö/relationer

” Att utgå från eleven innebär inte att  det räcker med diagnostisering av eleven. En sådan kan ge otillräcklig information för att förstå svårigheter som uppstår i skolan.  Det är nödvändigt att belysa elevens relationer till andra och diskutera arbetsförhållanden i skolan”     Lgr 80/1982:7 s. 22

5

1990‐talet: 

• Specialpedagogutbildningen startar i och med att speciallärarutbildningen lades ned. 

• Salamancadeklarationen (1994)• Relationellt respektive kategoriskt perspektiv • Elever i svårigheter respektive elever med svårigheter

6

7

Hjörne & Säljö, 2008, s. 55

Stöd till elever från ett historiskt perspektiv

• Ett ”dual system” för utbildning • Placering av elever i särskilda skolor/klasser• ”Särskilda lärare” som undervisar ”särskilda elever” på en ”särskild plats” 

”Universal perspektivet”  

Rätten till full delaktighet och inkludering

10

Universal Design for Learning (UDL)

Ron Mace som är arkitekt och en av grundarna av UDL uttrycker det så här: 

“Consider the needs of the broadest possiblerange of users from the beginning” 

11

Provide multiple means ofEngagement

Provide multiple means ofRepresentation

Provide multiple means ofAction & Expression 

Erbjud flera olikaengagemangsmöjligheter

Erbjud flera olika sätt för presentation av information 

och  innehåll

Erbjud flera olika sätt för eleverna att visa vad de kan

Bilder hämtade från: http://www.cast.org/our‐work/about‐udl.html

Checkpoints för lektioner

Mål med lektionen• Är målet klart och begripligt för alla elever?

• Finns det olika (flexibla) vägar till målet?

• Hur får eleverna tillgång till målet? 

• Kan eleverna återkomma till målet under lektionen?

Bedömning • Hur ska det se ut när eleverna lyckas? 

• Har du erbjudit flera olika sätt för eleverna att ”lyckas”? 

• Hur kan olika stödstrukturer byggas in i lektionen? 

• Ligger kriterierna för bedömningen i linje med målet ?

Barriärer?  • Finns det hinder i sammanhanget (plats, gruppering, ljudnivå)? 

• I vilka format ges information (muntligt, skriftligt, osv. )? 

• Kan eleverna själva reglera när de t.ex. behöver pauser? 

Några grundläggande utgångspunkter: 

• lämna samma information med olika metoder (som uppfattas med syn, hörsel, känsel)

• lämna information i justerbara format (till exempel text och grafik som kan förstoras, ljud som kan förstärkas, textad återgivning av talat språk och muntliga beskrivningar av bilder och grafik)

• se till att viktiga ord och symboler förklaras och förstås• visa innehåll från flera medier, inte bara text och • aktivera elevernas förkunskaper (Mitchell, 2014, s. 241). 

14

• Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande? 

• Skapar lektionen förutsättningar för alla  elever att utveckla kunskaper och förmågor på olika sätt ? 

• Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.  

(fritt översatt efter Meyer, Rose & Gordon, 2014). 

16

Kontaktuppgifter: http://www.hkr.se/daniel‐ostlundhttp://danielostlund.blogspot.sehttps://twitter.com/danneostlundhttps://www.instagram.com/dr_ostlund/daniel.ostlund@hkr.se