adoption – handbok för socialtjänstens handläggning av ... · du får gärna citera...

AdoptionHandbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.

ISBN 9789175551968

Artikelnummer 201481

Foto Matton / Creatas

Sättning Edita

Tryck Edta Bobergs, Falun, augusti 2014

Förord

Handboken riktar sig framför allt till de familjerättssekreterare inom socialtjänsten som arbetar med adoptioner. Syftet är att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller för adoptionsområdet. Den är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd (2008:8) om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption.

Arbetet med handboken har ingått i ett regeringsuppdrag till Social styrelsen med följande delar: •uppdatera det utbildningsmaterial och den handledning som an-

vänds i den obligatoriska föräldrautbildningen inför internationell adoption

• ta fram ett utbildningsmaterial med tillhörande handledning som vid behov kan användas i ett uppföljande, frivilligt föräldrasamtal i utbildande syfte efter och i nära anslutning till besked om ett kommande barn

•uppdatera handboken för socialtjänstens handläggning av nationella och internationella adoptioner.

Handboken har kompletterats med nya och ändrade lagbestämmelser, föreskrifter, allmänna råd, handböcker, rättsfall och JO-uttalanden. Revideringen av handboken har i övrigt haft fokus på den del som rör internationella adoptionsfrågor. Förtydliganden samt kompletteringar i texten har gjorts samt vissa mindre förändringar i strukturen.

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA har deltagit i arbetet. Vi har också haft referensgrupper med personer från social-tjänsten, adoptionsorganisationer och adopterades organisationer, utbildare, adoptivföräldrar och barn som adopterats.

Carina Thåström Aronsson har varit projektledare och Gunilla Cederström har ansvarat för uppdateringen av denna handbok.

AnneMarie Danonavdelningschef

3ADopTIoNSoCIALSTYRELSEN

Innehåll

Förord ................................................................................................... 3

Förkortningar .......................................................................................13

1. Inledning ..........................................................................................15Utvecklingen av internationella och nationella adoptioner ....................15Utredarens ansvar ...........................................................................16Konventioner och lagstiftning ............................................................17

Läsanvisningar ...........................................................................17

2. Adoptionsprocessen ..........................................................................19olika typer av adoptioner ................................................................19

Socialtjänstens ansvar i olika skeden av adoptionen .......................19Gången i adoptionsärenden ........................................................21

DEL 1 INTERNATIONELL ADOPTION .................................................... 23

3. Allmänt om internationell adoption ................................................... 25Internationella konventioner om barns rättigheter ................................26Svensk lagstiftning ...........................................................................27Myndigheter och organisationer .......................................................27

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA.....................28Auktoriserade adoptionsorganisationer .........................................29Socialstyrelsen .......................................................................... 30Inspektionen för vård och omsorg, IVo .........................................31

Sveriges behörighet att fatta beslut i internationella adoptionsärenden .....31Ansvarig kommun ............................................................................32

Hemvistbegreppet .......................................................................32Bosättningskommun ....................................................................33

4. Socialnämndens uppgifter och ansvar .............................................. 37

5. Information till sökande ................................................................... 39Den första kontakten ........................................................................39

Information om de olika stegen ................................................... 40Grundläggande förutsättningar för medgivande ................................ 43


6. Anvisning av föräldrautbildning ....................................................... 45Föräldrautbildningen är obligatorisk ................................................. 46Kommunen ska anvisa lämplig föräldrautbildning ............................... 46

Utbildningens kvalitet ..................................................................47Utbildarens kompetens ................................................................48Utbildningens innehåll och upplägg ..............................................49Frivilligt förberedelsesamtal inför adoption ....................................50

7. Medgivandeutredning .......................................................................51Utredarens roll och hänsyn ...............................................................51Ansökan om medgivande .................................................................52Utgångspunkter ..............................................................................53Flera olika syften .............................................................................53Utredningsplan .............................................................................. 54Metoder i utredningen .....................................................................55

Utprövade strukturerade metoder saknas .......................................55Metoder för att samla in information .............................................56

Utredningsområden ........................................................................ 60Adoptivbarns generella och specifika behov ..................................61

Sökandens kunskaper, insikter och beredskap inför adoptivbarns behov ....................................................................... 64

Genomgång av föräldrautbildningens teman ................................ 65Synen på barn och tidigare barnerfarenhet ...................................... 66Förväntningar och beredskap ...................................................... 66Särskilda önskemål om barnet ......................................................69

Sökandens föräldraförmåga .............................................................71Uppgifter från register m.m. .........................................................72Ålderns relevans för lämplighet .....................................................73Fysisk och psykisk hälsa ..............................................................76Förutsättningar för en god föräldraförmåga ...................................82personliga egenskaper och förmåga till samspel .............................83Förluster och trauman t.ex. ofrivillig barnlöshet ...............................87Motiv till adoption ......................................................................89Beredskap att söka och ta emot hjälp ........................................... 90Föräldraförmåga hos sökande som har barn ..................................91Adoption när det redan finns barn i familjen ................................. 92Vilka barn är sökanden kvalificerad att ta emot? .............................93Livsåskådning och religion ...........................................................94Migrationserfarenhet och språk ....................................................96

Förutsättningar i sökandens relation, nätverk och miljö .........................98Förhållandet mellan de sökande .................................................. 99Ensamstående sökande .............................................................100Socialt nätverk och social integrering ..........................................102Sökandens arbete, ekonomi, boende och närmiljö ........................105

6 ADopTIoNSoCIALSTYRELSEN

Referenter.....................................................................................106Motiv till adoptionen ......................................................................107

Socialnämndens bedömning av motivet .......................................107Förhållandet mellan sökanden och barnet ....................................109Barnets behov och situation ....................................................... 110

Avslutande samtal ......................................................................... 112Utredarens analys och bedömning .................................................. 112

Bedömningsgrunder i lagen och förarbeten ................................. 113Förutsättningar och riskfaktorer................................................... 113Analys .................................................................................... 114Saklighet ................................................................................. 115

Utredningsrapporten ...................................................................... 116Formella krav på innehåll .......................................................... 116Information till ansvariga i barnets ursprungsland ......................... 117Innehållet i utredningsrapporten ................................................. 118Utredarens förslag till beslut ....................................................... 121

om sökanden inte vill fullfölja utredningen ....................................... 121Socialnämndens beslut ..................................................................122

Vid överklagande .....................................................................123Begränsningar i ett beslut om medgivande ...................................123Giltighetstiden för medgivande ...................................................124Information om det fortsatta adoptionsförfarandet ........................125Anmälan och utredning av mer väsentligt ändrade förhållanden ......125

Ta emot ett barn utan medgivande ..................................................126Återkallelse av medgivande ...........................................................127

Under väntetiden ......................................................................127När barnet tagits emot ..............................................................127om barnet behöver omplaceras .................................................128

Överklagande av återkallelse .........................................................128Begäran om ändringar efter beslut om medgivande ..........................129

Intyg .......................................................................................129Ny ansökan .................................................................................130

8. Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta ..........................131En sista avstämning ....................................................................... 131Samtycke eller avslag ....................................................................133planering av uppföljning ................................................................133

Meddelande till barnhälsovården ...............................................134Begäran om samtycke för ett annat barn .....................................135

9. Socialtjänstens fortsatta ansvar .......................................................137Information om praktiska frågor ......................................................137

Folkbokföring ...........................................................................137Föräldrapenning, barnbidrag m.m. .............................................137


Läkarundersökning ....................................................................137Adoptionsbidrag ......................................................................138Vad som gäller innan adoptionen är klar .....................................138

Hembesök och uppföljning .............................................................138Socialnämndens bevakning av att adoptionen fullföljs ...................139

olika sätt att fatta adoptionsbeslut ..................................................140Adoptionsbeslut i ett land anslutet till Haagkonventionen ............... 141Adoptionsbeslut i svensk domstol ................................................ 141Adoptionsbeslut i ett land där adoptivföräldrarna är medborgare eller har hemvist .................................................142Adoptionsbeslut efter godkännande av MIA ................................142Adoptionsbeslut i ett annat nordiskt land .....................................142

10. Socialnämndens yttrande till tingsrätt ............................................143Utredningsplan .............................................................................144

Särskilt om yttrande rörande släktingadoption ..............................144Särskilt om yttrande rörande adoption av feriebarn ......................145

planering av uppföljning ................................................................146

11. Socialnämndens medgivande eller yttrande vid enskild adoption ......147Socialnämndens handläggning .......................................................147MIA:s prövning av adoptionsförfarandet ..........................................147

12. Socialtjänstens uppföljning av barnets situation ..............................149Uppföljningsrapporter till utlandet ...................................................149

DEL 2 NATIONELL ADOPTION ............................................................151

13. Olika typer av adoption ................................................................153Barnkonventionen ..........................................................................153Lagstiftning ...................................................................................154

14. Adoption av ett spädbarn .............................................................157Utredning .....................................................................................158

Utredningsplan .........................................................................158De olika leden i handläggningen ....................................................160planering, samverkan och samordning .............................................160Ett första samtal med de biologiska föräldrarna ................................ 161

Underåriga biologiska föräldrar ................................................. 161Faderskapsutredning ......................................................................162Vårdnadshavares samtycke till adoption ...........................................163Fortsatta samtal med de biologiska föräldrarna .................................164

Den biologiska mammans beslutsprocess .....................................164Den biologiska pappans beslutsprocess ......................................166


Söka adoptivföräldrar ....................................................................167Sökande med medgivande för internationell adoption ...................168Krav på tänkbara adoptivföräldrar .............................................169Utredningsområden ..................................................................170

placering i den tänkta adoptivfamiljen .............................................171praktiska frågor .............................................................................171Bevakning av att adoptionen fullföljs ...............................................172

om de biologiska föräldrarna ändrar sig ....................................172Socialnämndens yttrande till domstolen ............................................173

Sökandens folkbokföringskommun .............................................. 174Barnets vårdnadshavares folkbokföringskommun .......................... 174Tingsrättens beslut om adoption ................................................. 175

Uppföljning och stöd efter adoptionen ............................................. 175Stöd till adoptivföräldrarna ........................................................ 175Stöd till biologiska föräldrar ....................................................... 176Information och kontakt mellan barnets biologiska föräldrar och adoptivfamiljen ..................................................... 176

15. Adoption av ett barn som sökanden har en relation till ...................179Socialnämndens yttrande ...............................................................179

Utredningsplan .........................................................................180Utredningsområden ..................................................................180Sökandens motiv och barnets behov ........................................... 181Sökandens relation till barnet .....................................................182Sökandens relation till barnets vårdnadshavare ............................182Barnets inställning .....................................................................183Eventuella blivande syskons inställning ........................................184Den andra förälderns inställning ................................................184Sökandens inställning till barnets andra biologiska förälder ...........185Sökandens lämplighet som förälder ............................................185Socialnämndens yttrande vid adoption av ett barn som fötts i en samkönad relation ................................................186Socialnämndens yttrande vid adoption av ett barn som är placerat i familjehem ......................................................188

16. Adoption av en vuxen ...................................................................191

DEL 3 STÖD OCH HJÄLP .....................................................................193

17. Stöd till adopterade och deras familjer ...........................................195Allmänt om adoptivfamiljers behov av stöd och hjälp ........................196

Verksamheter ...........................................................................197Stöd till blivande adoptivföräldrar under väntetiden ...........................198Stöd i samband med barnets hemkomst ...........................................198


Samtal och stöd efter hemkomsten ..............................................199Stöd i samspelet mellan barn och adoptivföräldrar .......................199Föräldragrupper .......................................................................202Socialtjänstens uppföljningsansvar vid internationell adoption ........202Stöd i språkutvecklingen för internationellt adopterade ..................203Rådgivning om samtal med barnet om adoptionen .......................204Rådgivning i samband med förskole och skolstart ........................205

Rådgivning och stöd senare under uppväxten ...................................206Stöd under tonårstiden ..............................................................206

Stöd i samband med eget föräldraskap............................................207Stöd och hjälp att söka sitt ursprung ................................................207

Att ta del av handlingar ............................................................208Biologiska släktingar som söker kontakt .......................................208

DEL 4 Handläggning och dokumentation ............................................ 211

18. Allmänt om socialnämndens handläggning ....................................213Information och rådgivning ............................................................ 213Utredningsskyldighet ..................................................................... 213Delegation ................................................................................... 214Utredaren..................................................................................... 214

Kompetens ............................................................................... 214Bemötande, saklighet och egna insikter ....................................... 215En eller två utredare? ................................................................ 216Byte av utredare ....................................................................... 216Externt anlitad utredare ............................................................. 217

Utredningstiden ............................................................................. 217Jäv .............................................................................................. 218Dokumentation .............................................................................. 219

Innehåll och utformning .............................................................220Minnesanteckningar ..................................................................220Journal ....................................................................................221Beslutsunderlag och utredningsrapport ........................................221partsinsyn och kommunicering ....................................................222

Rättelse av skrivfel och andra förbiseendefel ....................................223Underrättelse om beslut .................................................................223Överklagande ..............................................................................224Sekretess ......................................................................................225

Sekretess hos socialtjänsten .......................................................226Sekretess hos MIA ....................................................................226Sekretess hos adoptionsorganisationerna ....................................227Sekretess hos domstol ...............................................................228Sekretess mellan myndigheter ....................................................228


Sekretessbrytande regler ...........................................................229Utlämnande av handlingar ........................................................233

Arkivering ....................................................................................233Gallringsförbud ........................................................................234

Tolk .............................................................................................234Att ha tolk närvarande under föräldrautbildning ...........................234Tolk under utredningen ..............................................................234Översättning av handlingar .......................................................234

Begrepp ............................................................................................ 235Beslutsunderlag och utredningsrapport .............................................235Medgivandeutredning....................................................................235Samtycke .....................................................................................235Sökande ......................................................................................236Uppföljningsrapport ......................................................................236Ursprungsland ..............................................................................236

Referenser ......................................................................................... 237

Sakregister .........................................................................................241

BILAgA 1 ......................................................................................... 245Socialstyrelsens författningssamling ................................................... 247

BILAgA 2 ..........................................................................................261Blankettlista....................................................................................... 263


Förkortningar

AAI Adult Attachment InterviewAR Allmänna rådASI Attachment Style InterviewBrB Brottsbalken (1962:700)BBIC Barns behov i centrum BVC BarnavårdscentralFB Föräldrabalken (1949:381)FL Förvaltningslagen (1986:223 )FOL Folkbokföringslagen (1991:481)IAS Intervju om anknytningsstilICDP International child development programmesIRA Lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoptionJO JustitieombudsmannenKL Kommunallagen (1991:900)Lgeb Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barnLIA Lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedlingLVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MIA Myndigheten för internationella adoptionsfrågorPAS Post adoption serviceProp. PropositionOSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)RB Rättegångsbalken RegR RegeringsrättenRÅ Regeringsrättens årsbokSAFE Structured analysis family evaluationSFB Socialförsäkringsbalken (2010:110)SFS Svensk författningssamlingSoF Socialtjänstförordningen (2001:937)SOSFS Socialstyrelsens författningssamlingSOSB Socialstyrelsens blankett SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar


1. Inledning

Kunskaper och synsätt utvecklas och förändras kontinuerligt. Det är viktigt att rekommendationerna så långt som möjligt är vetenskapligt underbyggda.Detfinnsdock inte särskiltmycket forskning att lutasig emot när det gäller förutsättningar för adoptivföräldraskap eller utredningar och bedömningar av presumtiva föräldrars lämplighet. Ändå behöver socialtjänstens utredningar och bedömningar göras strukturerat och enhetligt, med stöd i aktuell forskning och teori-bildning kring barns utveckling och föräldraskap.

I en avhandling visar Lindgren hur adoptionsverksamheten i Sverige har påverkats av kulturella föreställningar om familj och släktskap, strävan efter att skapa acceptans för adoption som familje bildning samt utbudet av och efterfrågan på barn. Adoptionen är en process där olika privata och offentliga aktörer och instanser är delaktiga, och där betydelsen av familj, föräldraskap och barnets bästa disku-teras och förhandlas. Den äger rum i ett samhälleligt sammanhang präglat av politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar om barn, familj och föräldraskap. [1, 2]

Utvecklingen av internationella och nationella adoptioner Sverigeharlängevaritettavdeländersomharflestinternationellaadoptioner i förhållande till folkmängden. Den internationella adoptionsverksamheten har på senare år genomgått en snabb och om-fattande förändring i hela världen. Antalet internationellt adopterade som kommer till Sverige har minskat betydligt under senare år och för många tar adoptionsprocessen mycket längre tid än tidigare.

Enligt den i Haag år 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, ska myndigheterna i barnets ursprungsland lämna barnet för internationell adoption först närdetintegårattfinnaadoptivföräldrarihemlandet.Ifleraavdessaländer pågår en utveckling som bl.a. underlättar för ensamstående mödrar att ta hand om sina barn. Det är en önskvärd utveckling,


som vi känner igen från vårt eget land från 1950- och 1960-talen. Det innebär att färre barn behöver nya föräldrar från andra länder. I många länder ökar också de nationella adoptionerna.[4]

Det är i många fall svårt att hitta familjer som kan och vill adop-tera de barn som adoptionsorganisationernas samarbetskontakter söker familj till. Majoriteten av de barn som adopteras internationellt har i förväg kända särskilda behov på grund av sjukdomar, funktions-nedsättningar och svår social bakgrund. Många barn är äldre än tre år och det är vanligt att föräldrarna har fråntagits föräldrarätten.

I Sverige gjordes år 2013 cirka 1 150 medgivandeutredningar för internationell adoption. Under de senaste åren har antalet medgivande-utredningar totalt minskat med över 1 000 utredningar. Under 2013 kom 350 adoptivbarn till Sverige.1

År 2013 gjordes 361 nationella adoptioner, varav 45 rörde späd-barnsadoptioner och 11 gällde familjehemsplacerade barn. Merparten av de nationella adoptionerna gällde 305 styvbarn.2

Sedan slutet av 1950-talet har ungefär 50 000 adopterade barn kommit till Sverige och omkring hälften är idag vuxna.

Utredarens ansvarVarför ska vuxna som vill adoptera bli så grundligt granskade och utreddanärdetintefinnsnågrakravpådemsomfårbiologiskabarn?Svaret är att samhället tar på sig ett stort ansvar när dessa barn med extra sårbarhet och särskilda behov ska få nya föräldrar och upp-växtförhållanden. Samhället måste så långt som möjligt garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt och att barnet kommer till föräldrar som är väl förberedda och lämpade att ta hand om det. Förbarnetäradoptionenettlivsavgörandeochdefinitivtbeslut.

Adoptionen innebär att ett barn som står utan föräldrar eller någon annan person som har möjlighet att ta hand om det, får en ny familj och en ny släkttillhörighet, såväl känslomässigt som juridiskt. Den innebär samtidigt att de juridiska banden till den biologiska familjen brytsävenomdekänslomässigtkommerattfinnaskvar.

Vid adoption får enligt barnkonventionen inga andra intressen sättas före eller anses lika viktiga som hänsynen till barnets bästa.

1 Aktuellstatistikominternationellaadoptionerfinnspåwww.mia.eu2 Aktuellstatistikomnationellaadoptionerfinnspåwww.socialstyrelsen.se

16

1. Inledning

ADopTIoNSoCIALSTYRELSEN

Barnets bästa har här absolut prioritet. I vissa fall är det tveksamt om den eller de som vill adoptera kan tillgodose ett adoptivbarns särskilda behov, och då får de vuxnas längtan efter att få bilda familj stå tillbaka för det vanligtvis okända barnets behov av kompetenta föräldrar.3

Konventioner och lagstiftningProceduren för internationella adoptioner styrs av internationella konventioner samt svensk och utländsk lagstiftning. Bestämmelser förbedömningenavsökandeslämplighetattadopterafinnsisocial-tjänstlagen (2001:453), SoL och om beslutet om adoption ska fattas i Sverige gäller bl.a. bestämmelserna i föräldrabalken, FB.

De nationella adoptionerna däremot regleras enbart av den natio-nella lagstiftningen och lämplighetsbedömningen görs framför allt med utgångspunkt i föräldrabalkens bestämmelser.Detfinnsalltsåolikaregelverksomstyrbedömningarnaavsökan-

dens lämplighet som adoptivförälder samt utredningar och yttranden till domstolen m.m. beroende på vilken typ av adoption det är fråga om.

Enligt socialtjänstlagen ska man beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver när åtgärder rör barn. Det gäller t.ex. de medgivandeut-redningar som görs vid internationella adoptioner eftersom en adop-tion är till för det okända barnets bästa.4 I föräldrabalkens bestäm-melser om adoption har principen om barnets bästa inte kommit till lika tydligt uttryck. I betänkandet Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) föreslås att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om adoption av barn under 18 år.5

LäsanvisningarEfterdettainledandekapitelfinnsettkapitelsombeskriverAdoptions-processen. Själva handboken är sedan indelad i fyra delar:1. Internationell adoption,2. Nationell adoption, 3. Stöd och hjälp samt 4. Handläggning och dokumentation.

3 Propositionen Internationella adoptionsfrågor (prop. 2003/04:131 s. 24)4 Prop. 2003/04:131 s. 525 Betänkandet Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61 s. 92–105)

17

1. Inledning


Del 1 om Internationell adoption (kapitel 3–12) behandlar hela adop-tionsförfarandet steg för steg, oavsett om det rör sig om en adoption av okänt eller känt barn, eller om adoptionen sker via en auktorise-rad organisation eller görs som en enskild adoption. Under särskilda underrubrikerbeskrivsvadsomärspecifiktimedgivandeutredning,yttrande till tingsrätten etc. för kända barn och enskilda adoptioner.

Del 2 om Nationell adoption, (kapitel 13–16) inleds med ett allmänt avsnitt. Därefter är texten uppdelad efter dels adoption av spädbarn, dels adoption av barn som sökande har en relation till. I det senare kapitletfinnsunderrubrikerföradoptionavbarntillnärstående,barnsom fötts i samkönad relation respektive barn i familjehem.

Del 3 om Stöd och hjälp,(kapitel17)finnsenallmänbeskrivningavvilketbehovavstödochhjälpsomkanfinnasiolikaskedenavadoptionsprocessen.Därfinnsocksåexempelpåverksamhetersomkan ge stöd och hjälp.

Del 4 om Handläggning och dokumentation, (kapitel 18) beskriver detformellaregelverketutifrånvadsomärspecifiktförärendensomrör adoptioner. I övrigt hänvisas till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och Socialstyrelsens handbok om Handläggning och dokumentation i verksamhet som bedrivs enligt SoL, LVU, LVM och LSS [48].

Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning avärendenomadoptionärintegreradeihandbokenochfinnsibilaga1.

Blanketter som är aktuella i handläggningen av adoptionsärenden finnsibilaga2.Dekanocksåladdasnedfrånwww.socialstyrelsen.se.

18

1. Inledning


2. Adoptionsprocessen

olika typer av adoptionerAdoptioner kan delas in i nationella adoptioner och internationella adoptioner samt adoption av ett okänt eller ett känt barn. De inter-nationella adoptionerna kan delas in i sådana som förmedlas via en auktoriserad organisation och enskilda adoptioner. I Sverige är det vanligast med internationella adoptioner som förmedlas av en adop-tionsorganisation.

Regleringen på adoptionsområdet utgör en brokig karta av olika regelverk: konventioner och lagstiftning som rör familjerätt, offent-ligrättochinternationellprivaträtt.Detfinnsocksåettantalolikaaktörer med olika roller i adoptionsförfarandet; barn tillgängliga för adoption (ibland deras biologiska föräldrar, familjehem eller barnhem) och presumtiva adoptivföräldrar, nationella och utländska myndigheter (inklusive domstolar) samt organisationer. Socialnämn-dens ansvar i olika skeden av adoptionen framgår av översiktsbilden i slutet av detta kapitel.

Regelverket för adoption medger att en adoption kan göras på olika sätt, t.ex. med utgångspunkt i var barnet eller sökanden är bosatt eller medborgare. En annan distinktion är hur förmedlingen av adoptionen går till, dvs. hur barnet och sökanden kommer eller kommit i kontakt med varandra.

Denna handbok rör barn som adopteras inom eller till Sverige.

Socialtjänstens ansvar i olika skeden av adoptionenFrån det att sökanden tar kontakt har socialtjänsten en rad olika uppgifter och ansvar i olika skeden av adoptionen. När det gäller internationella adoptioner ansvarar socialnämnden för att de blivande adoptivföräldrarna är väl förberedda och lämpade att ta emot och adoptera ett barn från ett annat land. Det sker genom • att anvisa till den obligatoriska föräldrautbildningen •medgivandeutredningen • socialnämndens beslut rörande medgivande


• socialtjänstens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta när sökanden väl har blivit föreslagen som förälder till ett barn.

I samband med att samtycke lämnas erbjuds sökanden ett frivilligt förberedelsesamtal med fokus på det barn som ska tas emot.

Oavsett vilket förfarande adoptionsärendet följer så ska (i de allra flestafall)socialnämndenutredasökandensförutsättningarförattbli adoptivförälder innan adoptionen genomförs, antingen genom en medgivandeutredning enligt 6 kap. 12 § SoL eller genom ett yttrande till tingsrätten enligt 4 kap. 10 § FB. Ibland blir det aktuellt med båda utredningarna.

Vid nationella adoptioner, dvs. då barnet har hemvist i Sverige och adopteras inom landet, ska både den kommun där barnets vårdnads-havare är folkbokförd och den där sökanden är folkbokförd lämna ett yttrande till tingsrätten (4 kap. 10 § FB). Reglerna för vad socialtjäns-tens utredning ska innehålla är inte lika tydliga när ett adoptionsärende initieras hos socialnämnden genom en begäran om ett yttrande till tingsrätten.6

Ett långsiktigt ansvar för hjälp och stödSocialtjänstens uppgifter i samband med adoptioner tar inte slut i och med socialnämndens beslut om medgivande och domstolens beslut om adoption. Ett adoptivföräldraskap och ett adoptivbarns omställ-ning och utveckling kan innebära svårigheter, och det lägger ett ansvar på socialtjänsten när det gäller uppföljning, rådgivning, hjälp och stöd för att barnet ska få så bra förutsättningar som möjligt i sin nya familj. Socialnämnden har ansvar för att adoptivfamiljerna får det stöd och den hjälp som de kan ha behov av sedan adoptionen genomförts (5 kap. 1§ SoL). Bestämmelsen gör ingen skillnad på in-ternationell och nationell adoption. En del kommuner erbjuder sådant stöd inom ramen för socialtjänsten i samband med adoptionen, längre fram under barnets uppväxt och för att barnet ska få veta mer om sitt ursprung.

6 IModernareadoptionsregler(SOU2009:61)finnsförslagtillförändringarilagstiftningen.

20



Gången i adoptionsärenden

21



25

22 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gången i adoptionsärenden

Soci

alnä

mn-

dens

upp

gifte

r i s

amba

nd m

ed

olik

a ty

per a

v ad

optio

ner

Inte

rnat

ione

ll ad

optio

nN

atio

nell

adop

tion

geno

m a

dopt

ions

orga

nisa

tion

ensk

ild a

dopt

ion

barn

som

sök

ande

ha

r en

rela

tion

till

späd

barn

vid

ansö

k-ni

ngst

illfä

llet

okän

t bar

n

spec

ifikt

bar

n (t.

ex. s

läkt

ing-

barn

)

vid

ansö

ning

s-til

lfälle

t okä

nt

barn

spec

ifikt

bar

n (t.

ex. s

läkt

ing-

barn

)

barn

till

närs

tå-

ende

fa

milj

ehem

s-

plac

erat

bar

n,

ferie

barn

Förä

ldra

-ut

bild

ning

Kom

mun

en a

nvis

ar (S

OS

FS 2

008:

8)

Utr

edni

ngM

edgi

vand

eutre

dnin

g i e

nlig

het m

ed 6

kap

. 12

§ S

oLVi

d pl

acer

ing

före

ado

ptio

nsbe

slut

ut

redn

ing

i enl

ighe

t med

6 k

ap.

6 §

SoL

5

Sam

tyck

e til

l at

t ado

ptio

ns-

förf

aran

det f

år

fort

sätta

Enl

igt 6

kap

. 14

§ S

oL e

ller 3

§ in

korp

orer

ings

lage

n6

Yttr

ande

till

sven

sk d

om-

stol

Utre

dnin

g oc

h yt

trand

e i e

nlig

het m

ed 4

kap

. 10

§ FB

om

ado

ptio

nen

ska

besl

utas

i sv

ensk

dom

stol

Utre

dnin

g oc

h yt

trand

e i e

nlig

het m

ed 4

kap

. 10

§ FB

Stöd

och

hjä

lpE

nlig

t 6 k

ap. 7

§ S

oL fö

re a

dopt

ions

besl

ut, e

nlig

t 5 k

ap. 1

§ S

oL e

fter

besl

ut o

m a

dopt

ion

Enl

igt 5

kap

. 1 §

S

oL e

fter b

eslu

t om

ado

ptio

n

Enl

igt 6

kap

. 7 §

SoL

före

ado

p-tio

nsbe

slut

, enl

igt 5

kap

. 1 §

SoL

ef

ter b

eslu

t om

ado

ptio

n

5 V

iss v

ägle

dnin

g fö

r en

utre

dnin

g fin

ns i

besk

rivni

ngen

av

utre

dnin

g ef

ter a

nsök

an o

m m

edgi

vand

e en

ligt 6

kap

. 12

§ so

cial

tjäns

tlage

n.6

Lag

(199

7:19

1) m

ed a

nled

ning

av

Sver

iges

tillt

räde

till

Haa

gkon

vent

ione

n om

skyd

d av

bar

n oc

h sa

mar

bete

vid

inte

rnat

ione

lla a

dopt

ione

r

DEL 1 INTERNATIONELL ADOPTION


3. Allmänt om internationell adoption

En internationell adoption avser ett barn med hemvist utomlands. En förutsättning för att få ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det är att socialnämnden, efter en utredning om sökandens lämplighet att adoptera, lämnar sitt medgivande. För att få medgivande måste sökande som inte har adopterat ett barn från utlan-det tidigare delta i föräldrautbildning (6 kap. 12 § SoL).

Kontakterna med barnens ursprungsländer vid förmedling av barn sköts av adoptionsorganisationer i Sverige som är auktoriserade av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA).7Ideflestafall måste den som vill adoptera anlita en sådan organisation för för-medlingen.8 Sökande som fått ett medgivande för adoption lämnar in sinahandlingartillenellerfleraadoptionsorganisationer.Handling-arna får sedan enligt avtal mellan sökanden och organisationen bara sändas till ett land där sökanden uppfyller landets krav för adoption.

Sverige har tillträtt såväl den i Haag 1993 antagna konventio-nen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, Haagkonventionen som FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Enligt konventionerna ska barn lämnas till inter-nationell adoption av myndigheter i barnets ursprungsland först när andra möjligheter i det landet är uttömda.9 I en del fall utser myndig-heter eller organisationer i ursprungslandet lämpliga föräldrar till ett visst barn. I andra fall är det den svenska organisationen som föreslår familj till ett barn de fått förfrågan om att placera. Hela processen kantafleraår.

Socialtjänstens ansvar upphör inte i och med ett medgivande för adoption. Om sökandens förhållanden förändras i mer väsentliga avseendenskasocialnämndenbedömaomdetfinnsskälattinledaen utredning om hur detta påverkar grunderna för medgivandet. 7 Jfr. 3 § lag (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (LIA)8 4 § lag (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Se Del 1. Socialnämndens medgivande eller yttrande vid en enskild adoption.9 Artikel 4 Haagkonventionen. Artikel 21 barnkonventionen.


I vissa fall ska medgivandet återkallas (6 kap. 13 § SoL). När sökan-den har föreslagits som adoptivförälder till ett visst barn ska social-nämnden pröva om den kan ge sitt samtycke till att adoptionsförfaran-det får fortsätta (6 kap. 14 § SoL).

Internationella konventioner om barns rättigheterInternationella adoptioner styrs av internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till samt av lagstiftning i Sverige och andra länder.10 Sverige är, som tidigare nämnts, anslutet till Haagkonven-tionen och den gäller som svensk lag. Dess syfte är att internationella adoptioner ska ske på ett tryggt, lagligt och etiskt sätt och konventio-nen fördelar ansvaret för detta mellan mottagar- och ursprungsländer-na.Enligtkonventionenskadetivarjelandfinnasencentraladoptions-myndighet (artikel 6). I Sverige innehar MIA denna roll enligt 2 § inkorporeringslagen.11 Centralmyndigheten i den mottagande staten ansvarar t.ex. för att föräldrarna är lämpade och har fått den rådgiv-ning som kan vara nödvändig för att ta hand om ett adoptivbarn från ett annat land. I Sverige ligger detta ansvar på kommunernas social-nämnder (3 § inkorporeringslagen). Centralmyndigheten i barnets ursprungsland ska t.ex. utreda om barnet är tillgängligt för adoption (artikel 16). Konventionen innehåller också ett antal procedurregler. En adoption som har genomförts i enlighet med Haagkonventionen i ett konventionsland gäller automatiskt i Sverige.

Enligt både Haagkonventionen och barnkonventionen ska barnets bästa beaktas. Vid adoption anger barnkonventionen att det är barnets bästa som främst ska beaktas (artikel 21). Det innebär att inga andra intressen ska gå före eller vara likvärdiga med barnets, vare sig eko-nomiska, politiska eller de som framförs av adoptivföräldrarna. [7]

Familjens betydelse för ett barns utveckling och välfärd framhålls i de inledande avsnitten i de båda konventionerna. Där står att barn, 10 Vilka stater som tillträtt Haagkonventionen framgår av Regeringens tillkännagivande (2013:304) av staters tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. För uppdatering se Haagkonferensens webbplats, www.hcch.net (konvention 33)11 2 § lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (inkorporeringslagen)

26



för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familj och i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. Haagkonventionen ålägger ursprungsstaterna attförstochfrämstbeaktamöjligheternaattfinnaenlämpligfamilji hemlandet för barn som inte kan stanna kvar i sin ursprungsfamilj, innan man överväger internationell adoption. Även barnkonventionen ger uttryck för denna princip genom att slå fast att möjligheterna att ge barnet omvårdnad i dess hemland ska uttömmas innan det blir aktuellt med internationell adoption.

Såväl barnkonventionen som Haagkonventionen ger barn rätt att känna till sitt ursprung. Enligt barnkonventionen ska konventions-staterna så långt som möjligt säkerställa att barnet får vetskap om sina biologiska föräldrar. Enligt artikel 30 i Haagkonventionen ska staterna säkerställa att myndigheterna bevarar upplysningar om barnets ursprung, i synnerhet uppgifter om de biologiska föräldrarnas identitet och sjukdomshistoria. Dessutom ska barnet eller dess ombud få tillgång till sådan information, under lämplig vägledning, i den utsträckning som lagen i staten medger det. (Se även Del 3 Stöd och hjälp, kapitel 17 Stöd till adopterade och deras familjer, avsnitt Stöd och hjälp att söka sitt ursprung/Att ta del av handlingar; Del 4 Handläggning och dokumentation, kapitel 18 Allmänt om socialnämndens handläggning, avsnitt Sekretess/Utlämnande av handlingar.)

Svensk lagstiftningLagregleringenomadoptionerfinnsihuvudsaki4kap.FBsamti5 och 6 kap. SoL. Reglering om den internationella privaträtten på adoptionsområdetfinnsilag(1971:796)ominternationellarättsför-hållanden rörande adoption, IRA. Mer om lagstiftningen tas upp i respektive sammanhang i handboken.

Myndigheter och organisationerDet är många aktörer inblandade i en internationell adoptionsprocess. Förutom de berörda personerna (det aktuella barnet, biologiska för-äldrar, eventuell fosterfamilj eller barnhem) berörs ofta myndigheter och organisationer i barnets ursprungsland. I Sverige kan processen (förutom barnets blivande adoptivföräldrar) även involvera handläg-

27



gare vid socialtjänstens familjerätt, socialnämnden, MIA, någon av de auktoriserade organisationerna, Försäkringskassan, Migrations-verket, Skatteverket samt tingsrätten. I det följande beskrivs några av de svenska myndigheter och organisationer som har en central roll i adoptionsärenden. Socialnämndens uppgifter och ansvar tas upp i kapitel 4 Socialnämndens uppgifter och ansvar.

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIAMIA är svensk förvaltningsmyndighet för frågor om internationell adoptionsförmedling, liksom centralmyndighet i Haagkonventio-nens mening och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte annat följer av lag eller annan författning (2 § inkorporeringslagen).

Av bl.a. lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, LIA framgår att myndigheten har till uppgift att skapa hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige och besluta om auktorisation av de svenska adoptionsorganisationerna och utöva till-syn över dem. MIA ska särskilt övervaka att organisationernas arbete med internationell adoptionsförmedling följer lagstiftningen och prin-cipen om barnets bästa, enligt barnkonventionen och Haagkonventio-nen, samt att organisationernas arbete i övrigt är etiskt godtagbart.SomtillsynsmyndighetharMIAflerauppgifter.Omenauktori-

serad organisation har vägrat att förmedla en adoptionsansökan kan MIA på begäran av den sökande ge organisationen i uppdrag att ändå förmedla adoptionen (utom i vissa fall, se nedan under Auktoriserade adoptionsorganisationer). MIA kan också förelägga en auktoriserad organisation att avhjälpa eventuella brister i förmedlingsverksam-heten. Om adoptionsorganisationen inte följer ett föreläggande kan auktorisationen återkallas.

Myndigheten följer den internationella utvecklingen på området och samlar information i frågor som rör adoption av utländska barn. MIA bedriver även informationsverksamhet samt lämnar upplysningar och stöd åt myndigheter och organisationer.

I en del fall gäller adoptionsbeslut som har meddelats utomlands direkt i Sverige. I en del andra fall godkänner MIA adoptionsbeslut som meddelats utomlands (förordning (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption). Vid adoption från vissa länder gäller dock att adoptionen genomförs vid svensk tingsrätt. (Se vidare kapitel 9

28



Socialtjänstens fortsatta ansvar, avsnitt Hembesök och uppföljning när barnet har anlänt/Olika sätt att fatta adoptionsbeslut.)

Av 4 § LIA framgår att när det gäller enstaka fall av adoption av släktingbarnellerdärdetannarsfinnssärskildaskälattadopterautan förmedling av en auktoriserad organisation ska MIA innan barnet lämnar landet pröva om förfarandet är godtagbart. Det gäl-ler under förutsättning att sökanden har fått socialnämndens med-givande. (Se vidare kapitel 9 Socialtjänstens fortsatta ansvar, avsnitt Hembesök och uppföljning när barnet har anlänt/Olika sätt att fatta adoptionsbeslut.)

Auktoriserade adoptionsorganisationerAdoptioner av barn från utlandet får endast förmedlas av samman-slutningar som är auktoriserade av MIA, 3 § LIA. Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad adop-tionsorganisation.(Undantagfinns,seovanunderavsnittMyndigheten för internationella adoptionsfrågor.)

Auktorisation ges endast åt organisationer som har till huvud-sakligt syfte att förmedla internationella adoptioner och som gör det på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Förmedlingen ska ske utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. En organisation får beviljas auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land, i en viss del av annat land eller med viss adoptionskontakt i ett annat land. Auktorisationen är tidsbe-gränsad. Organisationerna får ta ut skäliga avgifter för att täcka sina kostnader för verksamheten. (5, 6 och 7 §§ LIA)

Adoptionsorganisationerna kan även bedriva biståndsverksamhet men detta får inte äventyra förtroendet för adoptionsverksamheten. De är också intresseorganisationer på adoptionsområdet och har verksamhet för sina medlemmar, såsom utbildning, information och service.

Adoptionsorganisationerna förmedlar ansökningar till organisatio-ner och myndigheter som de samarbetar med i barnens ursprungslän-der, och har sina länders tillstånd att arbeta med internationella adop-tioner. En auktoriserad adoptionsorganisation är skyldig att förmedla en ansökan till en utländsk förmedlingskontakt om den sökande har fått ett medgivande av socialnämnden. Den skyldigheten gäller dock inte om organisationen saknar en kontakt som kan förmedla barn till

29



sökanden eller om sökanden brustit i sina åtaganden, t.ex. inte har betalat de avgifter som krävs. (5, 6 och 8 §§ LIA)

Det formella beslutet om vilka som ska få adoptera ett barn sker alltid i barnets ursprungsland. Myndigheterna och organisationerna i utlandet kan ha olika syn på vad som är en lämplig adoptivfamilj och vilka egenskaper som kännetecknar goda föräldrar. När en sökande har föreslagits som förälder till ett barn förmedlas informationen från utlandskontakten i regel via adoptionsorganisationen.

I en del fall är det förmedlingskontakten i utlandet som väljer ut föräldrar till barnet. I andra fall skickar de utländska myndigheterna information om ett barn till adoptionsorganisationerna för att be dem ge förslag på en sökande som kan vara lämplig att adoptera barnet. Organisationen kan då välja att ta kontakt med en familj som lämnat in en ansökan eller att informera om barnet på sin webbplats eller i sin medlemstidning. Dessa förfrågningar från utlandet kan också ske genom att det aktuella landet använder ett webbaserat ansöknings-system där adoptionsorganisationen får information om barn som kan adopteras internationellt. Barn som förmedlas på detta sätt har ofta ett särskilt omvårdnadsbehov och många gånger kan kontakt med socialtjänsten behöva tas för att diskutera sökandens möjligheter att tillgodose barnets behov.

MIA ger ut en förteckning över auktoriserade organisationer med uppgifter om i vilka länder de arbetar.

SocialstyrelsenSocialstyrelsen ansvarar för och ger ut denna handbok med informa-tion och vägledning om socialtjänstens handläggning i samband med adoptioner. Dessutom ger Socialstyrelsen ut allmänna råd och andra handböcker som stöd för socialtjänsten i olika frågor. En del av dessa redovisas i denna handbok.12

Socialstyrelsen ansvarar också för det obligatoriska föräldraut-bildningsmaterialet och handledningen till dem som leder utbildningen. Vidare ansvarar Socialstyrelsen för det kompletterande material med handledning som tagits fram för ett frivilligt förberedande samtal i utbildningssyfte. Materialet används i slutet av adoptionsprocessen och är anpassat till det barn som ska tas emot.

12 3 § 7 förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen

30



Under medgivandeutredning kan socialnämnden behöva hjälp med att bedöma sökandens hälsotillstånd och eventuell funktionsnedsätt-ning, tolka läkarintyg, prognoser m.m. Utredaren kan då vända sig till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor, vanligen kallat Rättsliga rådet. (Se bilaga 2, blankett Adoption 8.)

Rättsliga rådet avger utlåtanden på begäran av domstol eller myn-dighet i bl.a. allmänmedicinska frågor, t.ex. över en persons hälso-tillstånd i samband med prövning av vederbörandes lämplighet att ta emot ett barn för adoption.13 Sammanträde hålls i regel en gång i månaden.

Rådet bygger sitt utlåtande på en sammantagen medicinsk eller psykiatrisk bedömning av sökanden, samt på läkarintyg, specialist-läkarintyg samt intyg från Försäkringskassan. Utlåtandet är kortfattat ochangeromRättsligarådetanserattdetfinnsellerintefinnsnågotmedicinskt hinder för adoption.

Inspektionen för vård och omsorg, IVoInspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över socialtjänsten vilket framgår av 13 kap. 1 § första stycket SoL. Inom ramen för sin tillsyn lämnar IVO också råd och vägledning, 13 kap. 2 § 1. SoL. För mer information om tillsynsmyndigheten hänvisas till www.ivo.se.

Sveriges behörighet att fatta beslut i internationella adoptionsärendenI svensk lagstiftning och i de internationella konventionerna används olika begrepp för att uttrycka en persons anknytning till ett visst om-råde eller en plats. Dessa begrepp bestämmer ofta vem som omfattas av vissa rättigheter eller skyldigheter. Några sådana begrepp är folk-bokföring, vistelse, bosättningskommun och hemvist samt medbor-garskap. Begreppen sammanfaller ofta på så sätt att man vistas, är bosatt och folkbokförd på samma plats, och där har man vanligen också sitt hemvist, men inte alltid. Innebörden av begreppen kan variera beroende på i vilket sammanhang de förekommer.Inomområdetadoptionsfrågoraktualiserasfleraavdessabegrepp,

men den viktigaste distinktionen här är hemvist och bosättningskommun. 13 16 § förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen

31



En persons hemvist (och ibland medborgarskap) är det som avgör vilket land som är behörigt att pröva adoptionen. När man väl bestämt att Sverige är behörig som nation återstår att bestämma vilken kommun som är behörig att fatta beslut om medgivande, dvs. vilken kommun som är bosättningskommun.

Ansvarig kommunI detta avsnitt behandlas frågan om vilken kommun som har ansvaret, dvs. behörighet och skyldighet att utreda och fatta beslut om medgi-vande.

HemvistbegreppetSverige är anslutet till Haagkonventionen. Enligt artikel 2 gäller kon ventionen när ursprungslandet och mottagarlandet är anslutna till konventionen. Konventionen reglerar bl.a. ansvarsfördelningen mel-lan mottagar- och ursprungsländer. Enligt artikel 14 ska den ansökan som inleder adoptionsprocessen göras hos centralmyndigheten i den stat där sökanden har sitt hemvist vid tiden för ansökan. I Sverige är socialnämnden i sökandens hemkommun den myndighet som fullgör uppgifterna enligt artikeln (3 § lag (1997:191) med anledning av Sve-riges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner).

Vad menas med hemvist?Detfinnsingetenhetligthemvistbegrepputaninnebördenavbegrep-pet kan variera beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Inomdensvenskainternationellaprivaträttenansesdefinitioneni7kap. 2 § lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap vara vägledande även utanför lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen har den som är bosatt i en viss stat sitt hemvist där om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande.Närenpersonflyttarmellanolikaländerkantveksamheteruppstå

om var hon eller han ska anses ha sitt hemvist. I princip ska två för-utsättningar (rekvisit) vara uppfyllda för att hemvistet ska anses vara ändrat. Det första rekvisitet är objektivt: personen ska ha ändrat sin vanliga vistelseort så att han eller hon i fortsättningen normalt vistas

32



i det nya landet. Enligt det andra, subjektiva, rekvisitet14 ska personen ha för avsikt att stanna kvar i det nya landet, om inte för alltid eller tills vidare, så i vart fall under en mycket lång tid. [8]

Den som har utvandrat från Sverige har inte längre sitt hemvist här.Detfinnsdockexempelpåsituationerdåmantrotsenrelativtlångvarig vistelse utomlands kan anses behålla sitt hemvist. Exem-pelvis torde den som studerar eller tar anställning i ett annat land i utbildningssyfte för att sedan återvända till sitt hemland inte förvärva hemvist i vistelselandet. Diplomater och representanter för privata arbetsgivare brukar trots långvarig vistelse i verksamhetslandet pre-sumeras ha hemvist i det land som de skickats ut från. [9]

Uppehållstillstånd för en person som har invandrat till Sverige är inte avgörande, även om det ofta kan ses som en faktisk förutsättning för att personen ska kunna vistas varaktigt här. Utan uppehållstill-stånd blir också framtiden mer osäker, vilket kan ha betydelse när man ska bedöma lämpligheten att adoptera ett barn.

BosättningskommunDet är socialnämnden i sökandens bosättningskommun som ska besluta i fråga om medgivande om att ta emot ett barn med hemvist utomlands (6 kap. 15 § och 2 a kap. 3 § SoL). Bosättningskommunen sammanfaller ofta med vistelsekommunen och är den kommun där en person är bosatt under större delen av året. En sökande som bor delar av året i ett sommarhus i en kommun men är bosatt större delen av året i en annan kommun ska således ansöka om medgivande i den senare kommunen. Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481), FOL kan ge vägledning vid bedömning av var en person ska anses vara bosatt. Folkbokföring är dock varken en tillräcklig eller nödvän-dig förutsättning för att bestämma vilken kommun som är bosätt-ningskommun. Det är inte alltid som folkbokföringens uppgifter överensstämmer med de faktiska förhållandena, t.ex. om en person intemeddelatSkatteverketatthonellerhanharflyttat.

14 Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt används begreppet ”residence habituelle” eller ”habitual residence” som översatts till hemvist på svenska. Begreppen har inte helt överensstämmande innebörd. Haagkonferensens begrepp tillmäter inte avsikten någon självständigbetydelse(Örtenhed1991s.74f.).Detfinnsdockingaprincipiellaskillnader som får någon större praktisk betydelse (prop. 1973:158 s. 128).

33



Sökande som planerar att flyttaÄvenomsökandenharföravsiktattflyttatillenannankommun,ärden kommun där sökanden är bosatt såväl skyldig som behörig att inleda en utredning och fatta beslut om medgivande, så länge kom-munen fortfarande är att betrakta som bosättningskommun.

Sökande som flyttarOmsökandenharflyttattillennykommununderdesenastetvåårenbör hon eller han uppmanas att komma in med ett utdrag ur social-tjänstens register från tidigare bosättningskommuner.15 (Se vidare Del 4 Handläggning och dokumentation, kapitel 18, avsnitt Sekretess/ Sekretess hos socialtjänsten.) Om sökanden inte vill medverka till detta kan det i sig vara ett observandum i den fortsatta utredningen. Detkansjälvfalletfinnasrimligaförklaringar,mendetkanvaralämpligt att ta upp frågan med sökanden.Omsökandenflyttartillenannankommuninnansocialnämnden

har fattat beslut är det den nya bosättningskommunen som är behö-rig att fatta beslutet rörande medgivande. Om sökanden vill fullfölja adoptionsförfarandetefterflyttenkandetvarabraomhonellerhanutan dröjsmål låter den nya kommunen ta del av eventuellt utred-ningsmaterial som upprättats i den kommun där utredningen inletts. Den kommun som inlett utredningen avslutar sitt ärende genom att fatta beslut om att avskriva ärendet.Ettmedgivandegällerävenomsökandenflyttartillenannankom-

munefterattmedgivandetharbeslutats.Enflyttkandockinnebäraatt sökandens omständigheter har förändrats på ett sätt som medför en skyldighet att anmäla mer väsentligt förändrade förhållanden till socialnämnden, enligt 6 kap. 13 § SoL. Socialnämnden i den nya kommunen kan då behöva göra en utredning med hänsyn till vilka omständigheter som har förändrats. Det är socialnämnden i den nya kommunen som ska besluta i frågor om samtycke till att adoptions-förfarandet får fortsätta då sökanden har föreslagits som förälder till ett barn, enligt 6 kap. 15 § SoL. (Se vidare Del 1 Internationell adoption, kapitel 7 Medgivandeutredningen avsnitt Återkallelse av medgivande/Utredning om mer väsentligt ändrade förhållanden och kapitel 8 Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.)

15 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:8) om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption

34



Sökande som bor utomlandsSom nämnts kan en person som bor utomlands ändå anses ha hem-vist i Sverige och således ansöka om medgivande till adoption här. Om sökanden vistas utomlands aktualiseras ett antal frågeställningar bl.a.vilkapraktiskamöjligheterdetfinnsattgenomföraenutredning.Först måste man dock fastställa om kommunen är behörig att fatta beslut om medgivande, dvs. om kommunen är sökandens bosättnings-kommun.Enpersonsombefinnersigutomlandskanfortfarandebetraktas

som bosatt i kommunen där han eller hon bodde före avresan. Det kan t.ex. gälla om utlandsvistelsen är relativt kortvarig och sökanden har för avsikt att återvända (jfr. ovan om hemvist). Det kan också tänkas att sökanden har kvar sin bostad i kommunen och vistas där undersemestrarellerdylikt,såattdetfinnspraktiskamöjligheterattgenomföra en utredning. Alla sökanden måste genomgå den obligato-riska föräldrautbildningen för att kunna få ett medgivande att adoptera.Ensökandesomborutomlandskanhaföravsiktattflyttatillen

svensk kommun där han eller hon inte har sin bostad sedan tidigare. Den kommunen räknas då inte som bosättningskommun och kan där-med inte besluta om medgivande. Det torde dessutom saknas praktiska förutsättningar för att kunna genomföra en utredning om sökanden inte har bostad i eller saknar annan anknytning till kommunen.

35



4. Socialnämndens uppgifter och ansvar

Den som vill adoptera ett barn med hemvist utomlands måste ha socialnämndens medgivande innan barnet lämnar hemvistland. Innan ett medgivande ges ska socialnämnden utreda om den som vill adoptera ett barn är lämplig. Vid den bedömningen ska särskild hänsyn tas till den sökandes kunskaper och insikter om adoptiv-barn och deras behov samt den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. Sökanden ska vidare ha deltagit i av kommunen anvisad föräldrautbildning inför adoption (6 kap. 12 § SoL).

Då en ansökan om medgivande kommit in till socialnämnden ska nämnden inleda en utredning (11 kap. 1 § SoL) som består av infor-mationsinsamling, analys och bedömning samt ett förslag till be-slut om medgivande eller avslag på ansökan. Beslutet fattas därefter av socialnämnden i sökandens bosättningskommun (6 kap. 15 § SoL).

Sökanden är skyldig att meddela om sökandens förhållanden för-ändras i mer väsentliga avseenden. Då ska socialnämnden utreda hur det påverkar grunderna för medgivandet. I vissa fall ska medgivandet återkallas (6 kap. 13 § SoL).

När sökanden valts ut som tänkbar adoptivförälder till ett visst barn ska socialtjänsten skyndsamt och senast inom två veckor utreda om förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda, så att social-nämnden kan ge sitt samtycke till att adoptionsförfarandet får fort-sätta (6 kap. 14 § SoL).

Sökanden erbjuds i samband med samtycket ett frivilligt förbe-redande samtal i utbildande syfte med inriktning på det barn som sökanden planerar att adoptera.

När barnet väl har kommit har socialnämnden ett ansvar för att ge det stöd som barnet och föräldrarna kan behöva (6 kap. 7 § eller 5 kap. 1 § SoL) i den nya familjebildning som samhället aktivt har medverkat till.

Det ingår också i socialtjänstens uppgift att ge stöd och hjälp till unga och vuxna adopterade om de önskar söka uppgifter om sitt ur-


sprung.16 (Se Del 3. Stöd och hjälp, kapitel 17 Stöd till adopterade och deras familjer/Stöd och hjälp att söka sitt ursprung.)

Socialtjänstens uppgifter i samband med ansökan om medgi-vande för internationell adoption kan i regel sammanfattas i följande punkter:• Informationssamtal med sökanden•Anvisning av föräldrautbildning•Genomgång tillsammans med sökanden av erhållna insikter och

kunskaper från föräldrautbildningen (inom ramen för medgivande-utredningen)

•Medgivandeutredning med utredarens bedömning av sökandens lämplighet, utifrån barnets bästa, och förslag till beslut

•Socialnämndens beslut rörande medgivande för adoption•Utredning och beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får

fortsätta i samband med ett s.k. barnbesked•Erbjudande om ett frivilligt förberedande samtal utifrån det mate-rialsomärinriktatmotdetspecifikabarnetsökandenskataemot

•Meddelande till barnhälsovården (med sökandens samtycke)•Erbjudande om stöd i samband med och efter adoptionen samt över-

enskommelse om uppföljning och hembesök efter barnets ankomst•Bevakning av att adoptionen fullföljs, exempelvis genom att MIA

godkänner det adoptionsbeslut som meddelats utomlands eller genom ansökan om adoption vid svensk tingsrätt

•Uppföljning av barnets situation och utveckling samt familjens behov av stöd och hjälp

•Uppföljningsrapport(er) till barnets ursprungsland (beroende på landets regelverk).

16 Prop. 2003/04:131 s. 65–68

38

4. Socialnämndens uppgifter och ansvar


5. Information till sökande

När någon tar kontakt med socialtjänsten angående internationell adoption är det viktigt att så snart som möjligt ge grundläggande in-formation om förutsättningarna för adoption och om hela adoptions-förfarandet.

Enligt Haagkonventionen stadgas att den mottagande statens behöriga myndigheter ska ha säkerställt att de tilltänkta adoptivför-äldrarna har fått den rådgivning som kan vara nödvändig (artikel 5 b). En stor del av rådgivningen och informationen lämnas inom ramen fördenobligatoriskaföräldrautbildningenmendetfinnsändåsådantsom det är viktigt att informera om i ett tidigt skede av adoptionsför-farandet.

Den första kontakten Par eller ensamstående kan vara i olika skeden av sin beslutsprocess när de vänder sig till socialtjänstens familjerätt för att ställa frågor eller ansöka om adoption. Den information om adoption och adop-tionsförfarandet som de får i samband med den första kontakten är viktig och behöver anpassas till vilken kunskap och insikt sökanden har och hur långt sökanden har kommit i sitt beslut. Många sökande har skaffat sig mycket information på förhand och tagit del av andras erfarenheter, genom vänner, litteratur, internet, organisatio-ner etc. I samtalet är det bra att orientera sig om vilken kunskap och föreställning sökanden har om adoption, om föräldrautbildningen samt om socialtjänstens roll och uppgift, inte minst vad gäller medgi-vandeutredningen och bedömningen av sökandens lämplighet som adoptivförälder. I varje led är det viktigt att skapa förståelse för syftet samt klargöra sökandens och de berörda instansernas olika roller och ansvar.

Samtalet kan bidra till att skapa insikt om att både föräldrautbild-ningen och medgivandeutredningen är delar i besluts-, utvecklings- och förberedelseprocessen och syftar till att ge ett eventuellt adoptiv-barn och adoptivföräldrar bästa tänkbara utgångsläge. Det kan också


skapa förståelse för att de ansvariga i barnets ursprungsland behöver utförlig information för att välja ut lämpliga föräldrar till varje barn. Därmed kan man bygga upp en positiv förväntan hos sökanden inför utbildningen och utredningen, om sökanden vill gå vidare med en ansökan om medgivande för adoption.

Information om de olika stegen De sökande behöver informeras om de olika stegen i adoptions-förfarandet, dvs. • föräldrautbildning • ansökan •medgivandeutredning •beslut.

Vid medgivande följer kontakt med adoptionsorganisation för för-medling och socialtjänstens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Sökanden behöver också information om socialtjänstens uppföljning samt särskilda ansvar för hjälp och stöd till adoptivfamiljer.

De kunskaper och insikter om adoption och adoptivbarns behov som föräldrautbildningen ger är viktiga innan den sökande tar ställ-ning till om man ska ansöka om ett medgivande.

När en person vill ansöka om medgivande att ta emot ett barn för adoption bör socialnämnden i regel rekommendera henne eller honom att genomgå föräldrautbildning innan en ansökan görs17 (Se vidare kapitel 7 Medgivandeutredning, avsnitt Ansökan om medgivande).

Sökanden behöver få veta att hon eller han kanske inte hinner bli föreslagen som förälder till ett visst barn under de två år som ett medgivande gäller. Sökanden behöver också får information om att väntetiderna är långa om sökanden p.g.a. sin ålder sannolikt inte kan räkna med att få ett nytt medgivande då det första har gått ut.

Vidare kan det vara viktigt för sökanden att få information om att myndigheter och organisationer i barnets ursprungsländer kan ha krav på adoptivföräldrar rörande hälsa, ålder m.m. och att dessa krav kan ändras efter hand. Vissa krav kan innebära att sökanden kanske inte blir vald som förälder till ett barn, även om sökanden har fått ett medgivande. Sökanden behöver också få veta att eventuella 17 SOSFS 2008:8

40



begränsningar i ansökan, och därmed beslutet om medgivande, kan begränsa möjligheten att bli föreslagen som förälder.

Om de sökande är ett par som har för avsikt att gifta sig kan det vara en fördel om de gör det så snart som möjligt, eftersom en del länder har krav på att äktenskapet ska ha varat en viss tid. Sökanden som inte är gifta kan inte adoptera tillsammans.Hosadoptionsorganisationernafinnsinformationomdekravsom

olika ursprungsländer ställer på sökande. De sökande behöver själva skaffa allmän kunskap om dessa förutsättningar och vilka länder som kan vara tänkbara för dem. Detfinnsävenskriftligtmaterialattlämnatillsökanden,t.ex.skrif-

ten Så går det till att adoptera.18 Trots ett medgivande kan vissa sökande ha små möjligheter att få

ta emot ett barn för adoption. Det gäller t.ex. för homo- och bisexuella sökande, i länder som inte jämställer dem med heterosexuella, samt för ensamstående sökande. Det är då viktigt att klargöra vilka krav som ställs. När sökanden ska överväga om hon eller han vill gå vidare behöver sökanden ha realistiska förväntningar på möjligheterna att få adoptera ett barn. Därför behöver sökande bl.a. veta att utrednings-rapporten tar upp allt som är relevant om sökandens lämplighet att adoptera.

Information till sökande med en relation till barnetIbland gäller det ett barn som sökanden har en relation till, och då oftastbarnidenegnasläkten.Dåfinnsoftaskälattlämnaytterligareinformation, utöver den som nämnts ovan.

Information om adoptionens innebördAdoptionen har inte samma rättsverkningar i alla länder och i vissa länder förekommer inte adoption. Därför är det av särskild vikt att sökande får information om innebörden och rättsverkningarna av en adoption i Sverige. Svensk lagstiftning tillämpas, exempelvis vid en eventuell separation, och myndigheterna kommer att bedöma vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge, oavsett tidigare släktband eller ursprung.

18 Skriftenfinnsattladdanerfrånwww.mia.eu.

41



Det är också viktigt att vara lyhörd för om båda sökande i ett par har lika stark vilja och motivation till att adoptera. (Se vidare kapitel 7 Medgivandeutredning, avsnitt Förutsättningar i sökandens relation, nätverkochmiljö/Frågordåansökanavserettspecifiktbarn.)

Information om föräldrautbildning och medgivandeutredning När sökanden vill adoptera ett barn från ett land som är anslutet till Haagkonventionen19 ska konventionens bestämmelser tillämpas. Det innebär bl.a. att adoptionsförfarandet inleds med en ansökan om med-givande hos socialnämnden (6 kap. 12 § SoL).

När adoptionsförfarandet inleds med en medgivandeansökan måste sökandendeltaiföräldrautbildning.Detfinnsocksåentydligarelagreglering om vad utredningen ska omfatta och vilka egenska-per man ska ta särskild hänsyn till vid en bedömning av sökandens lämplighet, jämfört med då FB:s regler ska tillämpas. Med en sådan process kan sökanden bli bättre förberedd och det är lättare att utreda sökandens lämplighet som adoptivförälder. Därför är det en fördel för adoptivbarnet om adoptionsförfarandet inleds på detta sätt, oberoende av om ursprungslandet är anslutet till Haagkonventionen eller inte.

Om sökanden vill adoptera ett barn från ett land som inte är an-slutet till konventionen är det möjligt att inleda adoptionsförfarandet med en ansökan till tingsrätten. Om tingsrätten fattar ett beslut om adoption innan barnet tas emot i sökandens hem så blir inte 6 kap. 12 § SoL tillämplig, eftersom barnet då kommer att tas emot i sin (nya) vårdnadshavares hem. Ett sådant förfarande förekommer exem-pelvis då sökanden vill adoptera ett släktingbarn. I sådana fall initie-ras ärendet hos socialnämnden först när tingsrätten begär ett yttrande.Utifrånbarnetsperspektivfinnsdetdockflerafördelarmedatt

börja med en föräldrautbildning och medgivandeutredning även om ursprungslandet inte är anslutet till Haagkonventionen.

19 InformationomvilkaländersomäranslutnafinnspåHaagkonferensenshemsida http://www.hcch.net

42



Grundläggande förutsättningar för medgivandeOm det redan vid den första kontakten framkommer uppgifter som talar för att sökanden sannolikt inte uppfyller kraven för ett medgi-vande är det viktigt att informera om detta. Det kan vara att sökanden inte vill delta i föräldrautbildning, eller att ett par som vill adoptera gemensamt inte vill gifta sig, har hög ålder, har en sådan sjukdom som direkt kan bedömas vara ett hinder för medgivande eller att den sökande är inblandad i kriminalitet.

Om sökanden ändå vill ansöka om medgivande ska en utredning göras. Då behövs en sedvanlig utredning som kan utgöra ett full-ständigt beslutsunderlag för socialnämnden och eventuellt domstol om beslutet överklagas. För ett eventuellt medgivande krävs dock att sökanden har deltagit i den obligatoriska föräldrautbildningen.

43



6. Anvisning av föräldrautbildning

Det är viktigt att ett adoptivbarn får komma till väl förberedda för-äldrar. Föräldrarna ställs inför en stor utmaning när de tar emot ett barn, vars bakgrund och tillvaro före adoptionen är mer eller mindre känd. Enligt Haagkonventionen ska den mottagande statens behöriga myndigheter säkerställa att de tilltänkta adoptivföräldrarna har fått den rådgivning som kan vara nödvändig (artikel 5 b). Vid lämplig-hetsbedömningen ska särskild hänsyn tas till bl.a. sökandens kunska-per och insikter om adoptivbarn och deras behov samt den planerade adoptionens innebörd. Därför är föräldrautbildningen obligatorisk och en förutsättning för medgivande för internationell adoption (6 kap. 12 § SoL).

Syftet är att föräldrautbildningen ska ge såväl kunskaper och in-sikter om adoption som den känslomässiga förberedelse som behövs för att förstå vad det innebär att adoptera. Genom utbildningen känner många sig stärkta i sin önskan och är beredda att gå in i ett adoptionsförfarande, medan andra får insikter som innebär att de inte fullföljer ansökan om adoption.

I samband med att socialnämnden samtycker till att adoptionsför-farandet får fortsätta erbjuds sökanden ett frivilligt samtal med fokus på det barn som sökanden ska ta emot. Målet med samtalet är att för-äldrar som tidigare genomgått den obligatoriska föräldrautbildningen ska få aktualisera sina kunskaper inför resan till barnet i ursprungs-landet. Samtalet förs utifrån fem områden som är särskilt viktiga: 1. Barnets situation utifrån tillgänglig information2. Familjens förberedelser3. Resan och mötet med barnet4. Den första tiden tillsammans5. Behov av råd, stöd och hjälp.


Föräldrautbildningen är obligatoriskDen som ansöker om medgivande att ta emot ett barn för internatio-nell adoption ska som nämnts ha deltagit i av kommunen anvisad för-äldrautbildning inför adoption för att ett medgivande ska få lämnas (6 kap. 12 § andra stycket SoL). Om det är ett par som söker ska båda ha deltagit i utbildningen.

Sökande som tidigare adopterat ett barn från utlandet bör i allmän-het ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter genom den adoptionen. De kan därför få ett medgivande utan att genomgå föräldrautbild-ningen igen (6 kap. 12 § tredje stycket SoL). Det är dock utredarens uppgift att bedöma om sökande som vill adoptera behöver delta i ut-bildningen eller inte.20 Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare, bör utredaren ta reda på om sökanden har tillräckliga kun-skaper och insikter om adoptivbarn, deras behov och vad en adoption kan innebära innan utredaren gör en bedömning av om personen i fråga behöver delta i föräldrautbildning eller inte.21

Vissa sökanden kan genom sina tidigare erfarenheter av adoption anses ha tillräckliga kunskaper och insikter om adoptivbarn. Då kan utredaren ändå informera om den föräldrautbildning som kommu-nen brukar anvisa adoptionssökande till, och sökanden får då själva avgöra om de vill delta i utbildningen.

Kommunen ska anvisa lämplig föräldrautbildningDet är kommunens uppgift att anvisa sökanden till en lämplig för-äldrautbildning (6 kap. 12 § SoL). Utredningen om internationella adoptioner föreslog att kommunerna skulle tillhandahålla föräldraut-bildning.22 Regeringen var dock tveksam till att utöka kommuner-nas åtagande och stannade i stället vid att kommunerna skulle få ansvar för att anvisa de blivande adoptivföräldrarna lämplig föräld-rautbildning. Regeringen uttryckte i förarbetena att varje kommun kan välja att anordna en sådan utbildning själv eller tillsammans med landstinget eller andra kommuner. Den som anordnar föräldrautbild-

20 Prop. 2003/04:131 s. 8721 SOSFS 2008:822 Adoption–tillvilketpris?(SOU2003:49)s.211

46



ningen bör dock inte ha egna intressen i adoptionsprocessen. Vidare ansågs det i många fall önskvärt med en ökad samverkan mellan kommuner, t.ex. vad gäller föräldrautbildning, bl.a. för att säkerställa kompetens och främja metodutveckling.23

Trots dessa intentioner varierar utbildningarna vad gäller ledar-nas kompetens, utbildningens uppläggning (t.ex. antalet utbildnings-tillfällen) och kostnaden för deltagarna. En hel del kommuner an ordnar utbildningen själva eller i samarbete med andra kommuner inom familjerätten, med särskilda utbildare eller på annat sätt. Andra anvisar exempelvis till en utbildning i ett studieförbunds eller privat regi.Detfinnsgodaerfarenheteravatthandläggareinomfamiljerät-ten håller i utbildningen. Det kan bidra till att stärka och utveckla kompetensen i verksamheten, med positiva effekter för såväl utbild-ningen som medgivandeutredningarna. [6]

Socialstyrelsens uppföljning av föräldrautbildningen 2010 visar att kommunerna inte har tillräcklig kontroll över innehållet i utbild-ningen och inte heller över kompetensen hos utbildarna. Det ansågs därför önskvärt att kommunerna bygger ut samverkan om föräldra-utbildningengenomettellerflerakommunförbundochattkommu-nerna ordnar avtal eller upphandlingar med utbildningsanordnaren för att tydligare styra innehållet i utbildningen och kompetensen hos utbildarna. [6]

Regeringen påpekade i förarbetena att det är mycket angeläget att bl.a. få tillgång till utbildning med hög och jämn kvalitet över hela landet.24 Väntetiderna till föräldrautbildning varierar dock mellan kommuner och över tid. För sökande är det problematiskt om vänte-tiden till den anvisade föräldrautbildningen är lång eftersom de sökande själva inte kan välja något annat utbildningsalternativ.

Kommunal föräldrautbildning inför adoption är en sådan social tjänst som kommunen får ta ut avgift för (8 kap. 2 § SoL).

Utbildningens kvalitetRegeringen ansåg i förarbetena att ett gemensamt föräldrautbild-ningsmaterial är ett sätt att säkerställa att alla blivande adoptivföräld-rar får en utbildning som har fokus på adoptivbarns särskilda behov

23 Prop. 2003/04:131 s. 6324 Prop. 2003/04:131 s. 63

47



och håller hög och jämn kvalitet över landet.25 Det innebär att det är varje kommuns ansvar att anvisa till en utbildning som uppfyller dessa kvalitetskrav. Den kartläggning som Socialstyrelsen genom-förde 2010 visar att kommunerna säkrar kvaliteten i utbildningen på olika sätt. Det kan ske genom kursutvärderingar, kontroll av utbilda-renskvalifikationer,intervjuermedanordarenellerkraviupphand-ling. [6]

Socialstyrelsen har i samråd med MIA utarbetat ett studiematerial förföräldrautbildninginföradoption.Tillmaterialetfinnsenhandled-ning. [10, 11] Socialstyrelsen ansvarar för materialet och spridningen av det.26 Dessutom tillhandahåller Socialstyrelsen en handledning.

Kommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som an-visas leds av en utbildare som följer föräldrautbildningsmaterialet.27

Utbildarens kompetens Kommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som anvisas leds av en utbildare som har:28

•beteendevetenskaplig grundutbildning (t.ex. socionom-, psykolog-, lärar- eller förskollärarutbildning)

• ingående kunskaper på de olika områden som behandlas i för-äldrautbildningsmaterialet

•kunskaper om hur en medgivandeutredning går till• erfarenhet av att leda grupper och kan känna igen och hantera

gruppprocesser•pedagogiska kunskaper.

Dessutom bör kommunen förvissa sig om att utbildaren: • följer utbildningsmaterialet•kontinuerligt tar del av kunskapsutvecklingen inom de områden

föräldrautbildningsmaterialet omfattar• inte ingår i samma handledningsgrupp som den som gör med-

givandeutredningen och• inte är delaktig i adoptionsförmedling.

25 Prop. 2003/04:131 s. 6326 Det kan beställas eller laddas ner från www.socialstyrelsen.se27 SOSFS 2008:828 SOSFS 2008:8

48



Utbildningens innehåll och uppläggSyftet med föräldrautbildningen är som nämnts att de sökande ska få kunskap och möjlighet att nå insikt om adoptivbarn och deras behov samt bli införstådda med adoptionens innebörd för dem själva och barnet.

Utbildningsmaterialet för föräldrautbildare strävar efter att ge deltagarna kunskaper om adoptivbarns särskilda behov samt kunskap om hur en adoption praktiskt går till. Deltagarna ska kunna känna igen och vara förberedda på olika situationer som kan uppstå under barnets uppväxt och vara införstådda med var de kan söka hjälp om svårigheter skulle uppstå. De ska ges möjlighet att nå insikt i de sär-skilda krav som adoptivföräldraskapet ställer och att göra en bedöm-ning av sin egen förmåga och beredskap att hantera dessa. [11]

Att nå insikter om adoptionens innebörd för barnet och för adop-tivföräldrarna är en process som kräver eftertanke och känslomässig bearbetning. Det betyder att kursen behöver läggas upp så att det finnstidförreflektionmellankurstillfällenaochdeolikaavsnitteniutbildningen. Utbildningen är tänkt att omfatta sju tillfällen om tre timmar per gång (dvs. 3 x 60 min.), alternativt två internathelger eller fyra heldagar om sammanlagt 21 timmar, med tillräckligt med tid för reflektionemellan.[11]

De sökandes kunskaper och insikter om adoption och adoptivbarns behov är en betydelsefull del av medgivandeutredningen och det är viktigt att deltagarna som går den obligatoriska utbildningen kan känna sig trygga med att deras tankar och känslor som framkommer inom utbildningens ram inte förs vidare. Det är inte lämpligt att den som leder den obligatoriska utbildningen – i de fall socialtjänstens ut-redare håller i denna – utreder sökanden som de utbildar. Utbildaren bör inte ingå i samma handledningsgrupp som utredarna.29

Utbildningsanordnaren utfärdar ett intyg på genomgången utbild-ning, vilket enligt handledningen kräver en viss minsta närvaro. [11] Det är dock socialtjänstens utredare som i samtal med sökanden bedömer om sökanden har kunskaper och insikter om adoption och adoptivbarns behov. Intyget är således inget bevis för att sökanden faktiskt har erhållit nödvändiga kunskaper och insikter.

29 SOSFS 2008:8

49



Frivilligt förberedelsesamtal inför adoption Väntetiderna hos adoptionssammanslutningarna blir allt längre och idagkandettafleraårmellanengenomgångenobligatoriskföräldra-utbildning till besked om ett kommande barn. Många gånger behöver kunskaperna aktualiseras och frågeställningar kring det kommande barnetdiskuteras.Därförfinnsytterligareettmaterialförettfrivil-ligt kompletterande samtal i utbildande syfte som är inriktat på det specifikabarnsomsökandenskataemot.Nämndenkanerbjudasamtalet i samband med att man prövar om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsatta. Samtalet kan hållas av en handläg-gare inom familjerätten eller av en av nämnden föreslagen utbildare. Fokus på samtalet ligger på det kommande barnet och syftet är att sökanden bättre ska förberedas inför mötet och omhändertagandet av sitt adoptivbarn.

Även detta frivilliga förberedelsesamtal inför adoption är en sådan social tjänst som kommunen får ta ut avgift för (8 kap. 2 § SoL).

50



7. Medgivandeutredning

Utredarens roll och hänsyn Vidinternationelladoptionharmedgivandeutredningenfleraolikasyften. I handläggningen kan det – inte minst för sökanden – vara svårt att skilja ut de olika berörda aktörernas ansvar. Det gör det särskilt viktigt att vara tydlig med socialtjänstens roll och uppgift.

Utredaren ska företräda ett (oftast) okänt barn, men träffar (oftast) bara de vuxna som önskar bli adoptivföräldrar. Det kan många gångervaralättareattidentifierasigmedvuxnamanmöterochderaslängtan efter barn än med ett okänt avlägset barn. Därför behöver utredaren ständigt påminna sig att det är barnets bästa som är avgö-rande och behålla barnperspektivet, trots att samtalen i utredningen i hög grad kommer att handla om sökandens känslor och önskningar.

Det ligger i sakens natur att de sökande strävar efter att lyfta fram sina bästa sidor, och kanske tona ner andra, för att nå sin önskan om att få adoptera. Att bli utredd är att vara i en utsatt situation, med en ingående och personlig granskning i en känslig fråga. Sökanden kan känna sig utlämnad till utredarens bedömning, vilken kan bli avgö-rande för om hon eller han ska kunna bli förälder.

Utredaren behöver tydligt förklara sin uppgift – att bevaka barnets intressen – men det kan vara svårt utan att sökanden tolkar det som ett misstroende. Samtidigt måste utredaren visa respekt och vara lyhörd för sökandens situation, tankar och känslor inför en önskad adoption.Detfinnssökandesomintekangeettbarnentillräckligtgodupp-

växtmiljö och då är det viktigt att socialnämnden kan ta ett välmoti-verat avslagsbeslut. Därför måste alla sökande genomgå en grundlig granskning.

En ansökan om att få adoptera innebär endast att sökanden erbjudit sig att bli förälder till ett barn som behöver föräldrar, och ett medgi-vande ger dem rätt att ta emot ett sådant barn. Någon rätt till föräld-raskapfinnsdockinte.Däremotharallasökanderätttillensakligutredning och bedömning.


Utredningen för ett generellt medgivande (dvs. ett okänt barn) för internationell adoption är en första urvalsprocess. Den syftar till att bedöma om sökanden är lämplig som potentiell adoptivförälder – utifrån svensk lagstiftning och vägledning – och utredningen fungerar som underlag för socialnämndens beslut om ett medgivande att ta emot ett barn. Bara sökande som får ett medgivande kommer i fråga för nästa led i urvalsprocessen – den som sker i barnens ur-sprungsländer–förattfinnalämpligaföräldrartillettvisstbarn. Detvaletgörsiregelutifråndespecifikagrunderochkriteriersomfinnsijustdetlandet.

Socialtjänstens utredningsrapport används dock som beslutsunder-lag både i det första och andra ledet i urvalsprocessen, dvs. av social-nämnden (och eventuellt domstol), utifrån svenska bestämmelser, samt vid medgivande från utländska organisationer och myndigheter utifrån deras bestämmelser (varierande för olika länder).

Ansökan om medgivandeNär en person vill ansöka om medgivande att ta emot ett barn för adoption bör socialnämnden i regel rekommendera henne eller honom att genomgå föräldrautbildning innan en ansökan görs.30 De som önskar ansöka om medgivande har rätt att lämna in ansökan när de vill. Det är dock viktigt att de har fått information om adoptionsförfa-randet, syftet med den obligatoriska föräldrautbildningen och medgi-vandeutredningen.

Ärendet inleds och utredningsprocessen börjar i och med att sökan-den lämnar in en ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption (se bilaga 2, blankett Adoption 5).

Om sökanden vill begränsa sin ansökan om medgivande till att gällaadoptionavettspecifiktbarn,barnienvissålder,barnfrånettvisst land eller liknande, är det viktigt att sökanden får information om hur en utredning och ett beslut om medgivande som innehåller begränsningar påverkar möjligheterna att få adoptera ett barn. (Se vi-dare nedan i detta kapitel, Utredningsrapporten och Socialnämndens beslut).

30 SOSFS 2008:8

52



Utgångspunkter Det är viktigt att utredningen bygger på ett samarbete mellan ut-redaren och sökanden, med så stor delaktighet och öppenhet som möjligt. När det gäller ensamstående sökande och samkönade par behöverutredarenställaspecifikaochmeringåendefrågorpåvissaområden. Utredaren behöver då förklara varför, så att frågorna inte uppfattas som kränkande eller särbehandlande. Samma sak gäller när det handlar om sökande som trots ett medgivande kan ha svårt att i praktiken bli valda som föräldrar till ett barn, eftersom barnens ursprungsländer kan exkludera t.ex. ensamstående och samkönade sökande samt sökande som är äldre eller har hälsoproblem.

Det är viktigt att förklara att allt som kommer fram i utredningen inte kommer att tas upp i den skrivna utredningsrapporten – där ingår bara sådant som utredaren bedömer har relevans för sökandens lämplighet som adoptivförälder och sådant som barnens ursprungs-länder önskar få information om.

Flera olika syften Haagkonventionen fördelar ansvaret för internationella adoptioner mellan mottagarlandet och barnets ursprungsland. Mottagarlandet ska pröva om sökanden är behörig och lämpad att adoptera (artikel 5 och 15). Barnets ursprungsland utreder om barnet är tillgängligt för adoption och fastställer om den tänkta placeringen är till barnets bästa, framför allt på grundval av rapporterna om barnet och de tilltänkta adoptivföräldrarna (artikel 4 och 16). Målet är gemensamt –attfinnagodaföräldrartillettbarn.

Som nämnts får ett barn med hemvist utomlands inte tas emot utan socialnämndens medgivande i syfte att adopteras av någon som inte är barnets förälder eller har vårdnaden om barnet (6 kap. 12 § SoL).

Det primära syftet med medgivandeutredningen är att ta fram ett underlag för socialnämndens beslut om sökandens behörighet och lämplighet som adoptivförälder. Om sökanden inte bedöms lämplig får sökanden inget medgivande, och ytterligare syften faller då auto-matiskt bort.

Om sökanden får ett medgivande ska utredningsrapporten också vara ett fullgott underlag för den utländska förmedlingskontakten, som

53



ska välja föräldrar till ett visst barn.31Ansvariga i barnets ursprungs-land behöver information om de sökandes egenskaper och bakgrund för att kunna välja de mest lämpliga föräldrarna till ett visst barn.

Medgivandeutredningen och samtalen i samband med den bidrar i sig dessutom till sökandens förberedelse för en adoption, så att den ska kunna bli så bra som möjligt.

Syftet med medgivandeutredningen• Samla in information om sökanden• Utifrån en analys av informationen göra en lämplighetsbedöm-

ning, med beaktande av vad hänsynen till barnets bästa kräver• Sammanställa och dokumentera relevant information om

sökanden• Bedöma och lämna förslag till beslut i en utredningsrapport,

som underlag för socialnämndens beslut• Beskriva sökanden i utredningsrapporten, så att man i barnets

ursprungsland kan använda informationen för att välja bästa möjliga föräldrar till barnet.

UtredningsplanEn medgivandeutredning bör inledas med att en utredningsplan upp-rättas i samråd med sökanden. Av planen bör utredningens prelimi-nära tidplan framgå.32

Syftet med planen är att ge struktur åt utredningen och göra den överblickbar för såväl utredaren som sökanden. Utredningsplanen tydliggör vilken information som ska samlas in, hur, när och i vilket syfte, samt vad som ska bedömas.

Information blir sedan underlag för en individuell bedömning och sammanvägning av sådant som talar både för och emot att sökanden är lämpad att ta emot ett utländskt barn för adoption. Vilken informa-tion som behöver samlas in kan därför variera. Det är utredarens ansvar att bedöma vilket material som behövs för bedömningen av sökandens lämplighet i det enskilda ärendet. 31 Prop. 2003/04:131 s. 5832 SOSFS 2008:8

54



Informationen samlas t.ex. in genom:• samtal och möten med sökanden•hembesök• samtal med sökandens barn•kontakt med referenspersoner och personer i sökandens nätverk • registeruppgifter och intyg m.m. Av planen behöver det också framgå:•Vilka registeruppgifter som hämtas in av utredaren och vilka

registeruppgifter som sökanden själv förväntas lämna in. •Vilka intyg om sökandens fysiska och psykiska hälsotillstånd som

utredaren kan behöva för utredningen.

Beroende på förändringar i den aktuella situationen eller vad som kommer fram i utredningen kan planen behöva ändras under arbetets gång. Planen bör vid behov kompletteras och revideras.33

Metoder i utredningenUtprövade strukturerade metoder saknasIdagfinnsingenenhetligochvetenskapligtgrundadutredningsme-tod och därför har olika kommuner utvecklat olika sätt att göra med-givandeutredningar, ofta på basis av frågematerial som ursprungligen har tagits fram för andra ändamål34 och egna intervjuformulär etc. Utredningen omfattar ofta intervjuer utifrån sökandens egna livsbe-rättelser, genogram och nätverksmöten.

Medgivandeutredningar görs också på olika sätt, är olika omfattan-de och har olika fördjupning i olika länder (s.k. home studies), men ofta utgår de från liknande frågeområden. I Nederländerna är basen för utredningen bl.a. anknytningsteori, och utredningen görs enligt ett särskilt instrument som syftar till att klarlägga olika skydds- och riskfaktorer. I Danmark fördjupas de områden i utredningen 33 SOSFS 2008:834 Många har t.ex. använt Kälvestens intervjumaterial (Kälvesten & Mehldal, 1982) som utarbetades för forskningsändamål på 1960-talet och så småningom vidareutvecklades för utredningavlämpligafamiljehem.Medtidenharutredareinomfamiljerättenmodifierat detta material för medgivandeutredningar, utarbetat egna frågeformulär och i många fall uteslutit den psykologbedömning och tolkning (på grundval av sökandes svar på frågorna i formuläret) som förutsätts i metoden.

55



som berörs i den obligatoriska föräldrautbildningen. Även här utgår utredaren ofta från anknytningsteori och kan vid behov besluta om en psykologutredning med en personlighetsbedömning. I Österrike varierar utredningarna mellan olika provinser, men en psykologut-redning är obligatorisk. I Storbritannien används instrument för at t bedöma anknytning ASI, Attachment Style Interview och AAI, Adult Attachment Interview som ett led i utredningen, och utredarna ut-bildasidessainstrument.IUSAanvändsiflerastaterettutrednings-instrument som kallas SAFE, Structured Analysis Family Evaluation, för att utreda både familjehem och presumtiva adoptanter. I Sverige använder en del kommuner IAS, Intervju om anknytningsstil, en semistrukturerad forskningsintervju med tillhörande kodningsproce-dur som utvecklats i England. Den som använder instrumentet för att bedömaanknytningbehöverideflestafallbådeutbildningochcerti-fiering.IASmäteranknytningsstilensådandenserutvidtidpunktförintervjun. Intervjun visar vilken den övergripande anknytningsstilen är och hur förmågan att gå in i och att skapa och behålla relationer ser ut. Detfinnsettstortbehovavsärskildautprövadeutredningsoch

bedömningsinstrument för medgivandeutredningarna, utifrån de speciella krav som ställs på adoptivföräldrar. I avvaktan på att sådana utvecklas måste utredningarna och bedömningarna så långt möjligt bygga på evidensbaserad praktik, dvs. på den bästa vetenskapligt prö-vade kunskapen i kombination med beprövad erfarenhet. Forskning och teoribildning kring anknytning samt föräldrars omsorgsförmåga har hög relevans för bedömningen av sökandens lämplighet att bli adoptivförälder, och därmed behövs utbildning av dem som ska göra dessa medgivandeutredningar.

Metoder för att samla in informationUtredningen av sökandens förutsättningar för adoptivföräldraskap behöver anpassas till det enskilda fallet, t.ex. om den sökande är ensamståendeelleromdetärettparsomsöker,omdetfinnstidigarebarn,omansökangällerettspecifiktbarn,omdetgjortsentidigaremedgivandeutredning etc.

Valet av metoder påverkar vilken information utredaren får fram. Uppgifter till utredningen behöver samlas in på ett strukturerat sätt.

Informationen som samlas in ska vara relevant för bedömningen av sökandens lämplighet att ta emot ett barn för internationell adoption.

56



Mängdeninformationsombehövskanvariera–omdett.ex.finnstveksamheter behöver ofta mer underlag för bedömningen samlas in. Ibland kan extra samtal också vara motiverade som förberedelse eller som ett led i en insiktsskapande process.

Strukturerade samtal med sökandenDen huvudsakliga metoden för att få fram information är samtal med sökanden.

Strävan i samtalen måste vara att öppet redovisa syftet med de frå-gor som ställs och förklara hur de är relevanta för utredningen. Delar i samtalen rör sökandens egen anknytningshistoria, och för dem finnsdethjälpmedeliformavintervjuinstrument(AAIochASI35) som dock kräver särskild utbildning för den som ska genomföra och tolka dem.

Om ansökan om medgivande görs av ett par bör samtal hållas både med sökandena gemensamt och med var och en för sig.36 I gemen-sammasamtalfinnsmöjlighetattfåbådassynpunkterochtankarsamtidigt som de får tillfälle att diskutera olika teman som tas upp iutredningenochtadelavvarandrasberättelserochreflektioner.Detfinnsocksåmöjlighetattsesökandenassamspelochrelationtillvarandra. I enskilda samtal går det att fråga kring sådant som är svårt att få reda på när båda är närvarande, t.ex. tvekan inför adoption eller förekomst av våld, kontroll och andra kränkningar.

Kontinuerlig reflektionEnbramodellförsamtalenkanvaraattinledamedenreflektionöver föregående samtal, eller något annat inslag i utredningen, samt avsluta med en summering och tankar kring vad som kommit fram och väckts i det aktuella samtalet. Det blir då en form av kontinu-erligreflektionmedsökanden,somgerenöppenhetiutredningensamt ökar sökandens delaktighet och kan bli en del i mognadspro-cessen. Samtidigt har man möjlighet att rätta till missuppfattningar och kan förbereda för när utredningen och bedömningen ska presen-teras i den skrivna utredningsrapporten.

En grannlaga fråga är hur utredaren kan hantera en eventuell tvek-samhet om möjligheten till medgivande, om den uppstår under

35 Adult Attachment Interview (AAI) och Attachment Style Interview (ASI). I ASI bedöms också kvaliteten på nuvarande relationer.36 SOSFS 2008:8

57



utredningens gång. Det är viktigt att vara öppen mot sökanden och samtala om detta. Ibland vill sökanden själv dra tillbaka sin ansökan, men i annat fall är det viktigt att göra en utförlig utredning som underlag för socialnämndens beslut. Då får sökanden en tydlig och väl underbyggd motivering till utredarens bedömning (och social-nämndens beslut), och vid ett eventuellt överklagande har domstolen ett fullgott underlag.

HembesökMinst ett av de utredande samtalen med sökanden bör hållas i sökandens hem.37 Vid ett hembesök får utredaren se sökanden i sin hemmiljö och personen får tillfälle att visa och berätta hur han eller hon har tänkt ordna det praktiskt för barnet, tala om närområdet, förskolor och skolor, omgivningar etc. Sökanden kan känna oro inför hembesöket och därför kan det vara bra att samtala om syftet för att avdramatisera det.Omsökandenflyttarinomkommunenefterattsocialnämnden

lämnat ett medgivande för adoption kan det innebära att sökandens förhållanden förändrats på ett sådant sätt att sökanden måste anmäla detta. Utredaren får då ta ställning till om ett nytt hembesök behöver göras.(Förvadsomgälleromsökandenflyttartillenannankommun,se Metoder för att samla in information/Uppgifter från register m.m. längre fram i detta kapitel).

LivsberättelserEtt vanligt inslag i utredningen är att sökanden får i uppdrag att skriva en levnads- eller livsberättelse. I så fall behöver utredaren beskriva syftet för sökanden.

Uppgiften att få tänka efter, formulera sig och i skrift berätta om sig själv och sina motiv till att adoptera kan vara insiktsskapande. Det ger också en förberedelse inför det som kommer att tas upp i utredningen och kan bli en bra och personlig utgångspunkt för samtal. Därför kan det vara värdefullt att få in livsberättelsen tidigt i utredningen för att använda den som grund för fördjupande frågor. Utredaren behöver dock ta hänsyn till att inte alla har lätt att uttrycka sig skriftligt.

37 SOSFS 2008:8

58



Samtal med barn och observationer av samspelOmdetredanfinnsbarnifamiljenärdetviktigtattobserverasam-spelet mellan barn och förälder.

Utredaren bör ta reda på om barnet har en god relation till sina föräldrar och hur samspelet mellan barn och förälder fungerar. Detta kan bl.a. göras genom samtal med barnet, om det är lämpligt med hänsyn till dess ålder och mognad.38 För samtal med barn krävs vård-nadshavares samtycke.

Det kan vara bra om någon av föräldrarna närvarar vid samtal, särskilt med yngre barn.39

I vissa fall vill sökanden vänta med att berätta om adoptionen för ett tidigare barn med tanke både på osäkerheten om möjligheten att få adoptera och den långa tid det oftast tar innan ett eventuellt barn kommer. Samtidigt kan ett barn känna att det är något viktigt som diskuteras i familjen och behöva bli delaktig i detta.

GenogramI utredningarna används ibland nätverkskartor och s.k. genogram, somschematisktåskådliggörsläktrelationerifleraled.Syftetärattsåväl sökanden som utredaren ska få en tydlig bild av det samman-hang som ett eventuellt adoptivbarn kommer in i – med styrkor och eventuella svagheter. Det kan också ge en bra utgångspunkt för sam-talomföräldraskapochanknytningiettflergenerationsperspektiv.

Referenter och nätverksmötenSökandens nätverk är av central betydelse för såväl möjligheten till stöd som det sammanhang som blir barnets, om det blir en adoption. Ett väl fungerande nätverk är särskilt avgörande för ensamstående sökandes möjligheter till stöd och avlastning.

Uppgifter om sökandens personliga egenskaper bör bl.a. hämtas in genom referenser från personer som sökanden själv hänvisar till. Utredaren bör informera varje referensperson om att uppgifterna kommer att ingå i utredningen. Uppgifterna bör hämtas in skriftligen och följas upp i ett fördjupande samtal med varje referensperson.40 38 SOSFS 2008:839 För allmänt om barnsamtal, se t.ex. Samtal med barn, Socialstyrelsen (2004) 40 SOSFS 2008:8

59



Uppgifter från referenter är naturligt nog inte opartiska och behöver därför ses som komplement till annan information.Utredarenbörundersökaomdetisökandenssocialanätverkfinns

personer som har möjlighet att vid behov ge stöd och hjälp efter en adoption. Utredaren bör också ha samtal med några personer som ingår i nätverket.41 Nätverksmöten (då sökanden deltar tillsammans med sitt nätverk) som ett led i utredningen är ett sätt för berörda att ömsesidigt undersöka förutsättningarna för vad en adoption skulle kunna innebära. Nätverket kan få information om de särskilda behov som internationellt adopterade barn kan ha och om det stöd som kan komma att behövas. Dessutom kan utredaren få information om vilket stödsomkanfinnasinätverketochvilketansvarolikapersonerärberedda att ta för ett eventuellt barn.

Ett nätverksmöte kräver samtycke från sökanden och att utredaren informerar sökanden om vad som kan komma att tas upp med nätver-ket. Nätverksmöten ska liksom samtal och andra inslag i utredningen dokumenteras (11 kap. 5 § SoL).

Intyg, registeruppgifter och upplysningarUppgifter från sökanden själv kompletteras i utredningen med intyg, uppgifter från register m.m. (Se närmare nedan.)

Om sökanden redan har barn bör utredaren hämta in uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola.42 (Se bilaga 2, blankett Adop-tion 10 och 11.)

UtredningsområdenMedgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adop-tera. Vid den bedömningen ska särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den pla-nerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, person-liga egenskaper och sociala nätverk. Sökanden ska vidare ha deltagit i av kommunen anvisad föräldrautbildning inför adoption (6 kap. 12 § SoL).

Utredaren bör ta reda på om sökanden har de förutsättningar som behövs för att kunna tillgodose ett adopterat barns särskilda behov 41 SOSFS 2008:842 SOSFS 2008:8

60



samtomdetfinnsriskfaktorersomäravbetydelseförenbedömningav sökandens förmåga att tillgodose dessa behov.43

Nedan beskrivs de områden som behöver utredas och den infor-mation som behöver samlas in, utifrån dels viktiga förutsättningar, dels eventuella hinder och riskfaktorer som behöver bedömas i en medgivandeutredning.

Väsentliga förutsättningar för lämplighet sammanfattas i särskilda rutor under avsnitten 1. Sökandens kunskap, insikter och beredskap för adoptivbarns behov, 2. Sökandens föräldraförmåga och 3. Förutsättningar i sökandens relation, nätverk och miljö.Ivarjeavsnittfinnsocksåexempelpåsådantsomtalaremoteller

kan tala emot sökandens lämplighet som adoptivförälder. Dessa punkter är inte uttömmande. De faktorer som nämns är också av olikadignitet–endeltalardefinitivtemotettmedgivande(personlig-hetsstörning, våldsbenägenhet, missbruk etc.) medan andra eventuellt kan uppvägas av andra faktorer eller kan ha mindre betydelse i ett visst sammanhang (vilket får bedömas från fall till fall).

Vissa faktorer som talar emot lämplighet är sådana som sökanden själv kan förändra för att skapa förutsättningar för ett medgivande längre fram. Det kan vara bristfälliga kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov, en otillräckligt bearbetad infertilitets-kris, hälsoproblem som kan förbättras med livsstilsförändringar etc.

Adoptivbarns generella och specifika behovDen som ska adoptera måste ha sådana personliga egenskaper och förmåga till samspel att adoptivbarnets särskilda behov kan tillgodo-ses. Detta framgår av förarbetena till bestämmelsen om medgivande att adoptera.44 Den sökande ska vidare ha tillräckliga kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov samt om innebörden av en adoption. Ett par som adopterar bör leva i en stabil relation. Det är vidare viktigt att den eller de som vill adoptera har ett fysiskt och psykiskt hälsotillstånd som medger att de kan fungera fullt ut i föräld-rarollen. Båda sökandena i ett par ska ha så god hälsa att de var och en kan bedömas fungera fullt ut under barnets hela uppväxttid. Såväl par som ensamstående måste vidare ha ett väl fungerande socialt nätverk som vid behov kan ge stöd till familjen. Det är av stor vikt att

43 SOSFS 2008:844 Prop. 2003/04:131 s. 87

61



en eventuell infertilitetskris har bearbetats och att sorgen över att inte kunna få ett biologiskt barn kan hanteras tillfredsställande.45

Enligt barnkonventionen ska de konventionsstater som tillåter adoption säkerställa att barnets bästa främst beaktas (artikel 21). Även socialtjänstlagen ställer krav på att vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör barn (1 kap. 2 § SoL). Barns bästa och föräldrars omsorgsförmåga är ofta i fokus i socialtjänstens utredningar som rör barn och unga över huvud taget, i såväl medgivandeutredningar som barnavårdsutredningar och ut-redningar om vårdnad, boende och umgänge. Medgivandeutredning-arna för internationell adoption i enlighet med Haagkonventionen utmärker sig dock eftersom socialnämnden inte ska utreda barnets behov och situation – det är i dessa fall utlandsmyndigheternas ansvar. I medgivandeutredningen är det därför kunskap om barns behov i allmänhet och adoptivbarns specifika behov generellt som är utgångspunkten, och det är mot detta som de sökandes förutsätt-ningar ska bedömas.

En annan skillnad mot t.ex. barnavårdsutredningar är att det i lämplighetsbedömningen i medgivandeutredningen inte kan bli fråga om att väga upp eventuella brister i föräldraförmågan genom stödin-satser eller liknande. Sökandens individuella och gemensamma för-utsättningar samt faktorerna i nätverket måste vara tillräckligt goda i sig för att nämnden ska kunna ge ett medgivande. Utredningen ska heller inte ligga till grund för begränsade insatser som kan omprövas, utan ett medgivande leder till ett livslångt och oåterkalleligt beslut.

Handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i cen-trum (BBIC) [12] ger struktur åt barnavårdsutredningar, men det är inte prövat i medgivandeutredningar. Systemet kan dock användas som tankemodell för att strukturera insamlingen av information på väsentliga områden i medgivandeutredningen, med komplettering av despecifikaförutsättningarsomettadoptivföräldraskapinnebär.

45 Prop. 2003/04:131 s. 87

62



Detadoptionsspecifikaförmedgivandeutredningarpreciserasutifrån:1. barnets behov, 2. föräldrarnas förmåga samt3. familj och miljö

och redogörs för längre fram under avsnitten 1. Sökandens kunskap, insikterochberedskapföradoptivbarnsallmännaochspecifikabe-hov. 2. Sökandens föräldraförmåga. 3. Förutsättningar för adoption i sökandens relation, nätverk och miljö.

Förutsättningar och riskfaktorerMedgivandeutredningen innebär i praktiken att man gör en prognos av sökandens förmåga att vara förälder till ett oftast okänt barn, med de särskilda förutsättningar som en adoption innebär för alla parter.

Prognoser är alltid svåra i mänskliga sammanhang och ingen kan på förhand säga hur det ska gå för ett visst barn i en viss familj eller faktiskt”mäta”gradenavlämplighethosolikasökande.Deflestasom önskar adoptera kan sannolikt också bli goda föräldrar, och av alla sökande är det en liten andel (under de senaste åren 1,5 procent) som inte bedöms som lämpliga och därför får avslag på sin ansökan om medgivande.

Lämplighetsbedömningen syftar till att minimera risken för att adoptivbarn, med särskilt stor sårbarhet, kommer till föräldrar som

Familj och miljö

Föräldrarnas förmåga

Grundläggande omsorg

Säkerhet

Känslomässig tillgänglighet

Stimulans

Vägledning och gränssättning

Stabilitet

Hälsa

Utbildning

Känslo- och beteende-mässig utveckling

Identitet

Familj- och socialarelationer

Socialt uppträdande

Klara sig själv

Fam

iljens

bak

grun

doc

h sit

uatio

nFa

milje

nätve

rkBo

ende

Arbe

teEk

onom

iSo

cial in

tegr

erin

g

resu

rser

Loka

lsam

hälle

ts

BARNETBarn

ets b

ehov

63



kan befaras sakna tillräcklig kapacitet att ge barnet den omsorg och det utvecklingsstöd som det behöver. Detta kan vara fallet om vissa förutsättningarsaknasoch/ellerdetfinnsvissariskfaktorer.Dåfinnsdet anledning att avslå ansökan om medgivande för internationell adoption.

Följande behöver fokuseras i utredningen som underlag för bedöm-ningen rörande medgivande:•Finns det sådana förutsättningar (hos individen, i relationen samt i

nätverk och miljö) som är viktiga för att ett barn ska kunna få sina behovtillgodosedda?

•Finns det sådana faktorer som kan innebära risk för att ett barn inte fårsinabehovtillgodosedda?

Den information om sökanden som tas in i utredningen måste ha di-rekt relevans för denna lämplighetsbedömning och kunna motiveras utifrån detta syfte.

Ytterligare information kan inhämtas för att ge de beskrivningar av sökanden som ursprungslandet har önskemål om, och då behöver också detta syfte framgå för sökanden.

Sökandens kunskaper, insikter och beredskap inför adoptivbarns behovVid lämplighetsbedömningen ska som nämnts särskild hänsyn tas bl.a. till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd (6 kap. 12 § SoL). I detta innefattas att den eller de som vill adoptera också ska ha en allmän kunskap om barn och barns behov.46

En viktig del i utredningen är att ta reda på sökandens kunskaper och förståelse för barns allmänna behov (se BBIC-triangeln s. 63) inom områdena hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig ut-veckling, identitet (med särskild innebörd för adoptivbarn), familj och sociala relationer, social förmåga samt förmåga att klara sig själv.

46 Prop. 2003/04:131 s. 59 och 131

64



1. Sökandens kunskap, insikter och beredskap för adoptiv-barns allmänna och specifika behov gäller särskilt:- Anknytning- Kontinuitet- Identitet- Sorgereaktioner över förluster- Traumatiska upplevelser - Fysiska och psykiska skador och funktionsnedsättning- Byte av språk – stöd i språkutveckling

I förarbetena sägs vidare att utredningen bör ta upp vilka förväntningar somfinnspåbarnetsamthursökandenserpåfråganombarnetsrätttill information om sitt ursprung.47

Genomgång av föräldrautbildningens teman Enligt förarbetena ska de blivande föräldrarna vara väl införstådda med adoptionens innebörd för sökanden själv och för barnet samt vara medvetna om innebörden av att adoptera ett barn från ett annat land och om vilka etiska och personliga överväganden som bör göras inför adoptionen.

Forskning på området visar enligt förarbetena att det är angeläget attdenellerdesomvilladopterakännertilladoptivbarnsspecifikasårbarhet och särskilda behov. Föräldrarna måste kunna känna igen och vara förberedda på olika situationer som kan uppstå under bar-nets uppväxt, och vara införstådda med möjligheterna att tidigt söka hjälp om svårigheter skulle uppstå.48

Den obligatoriska föräldrautbildningen syftar till att ge en för-beredelse genom att sökanden får hjälp att överväga sina motiv till adoption. Den syftar också till att sökanden ska få kunskaper och in-sikteromadoptionochadoptivbarnsspecifikabehov.Detfinnsdockingen garanti för att deltagarna har uppnått detta syfte. Utredaren bör därför ta reda på sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn, deras behov och vad en adoption kan innebära genom att tillsammans

47 Prop. 2003/04:131 s. 6848 Prop. 2003/04:131 s. 58

65



med sökanden gå igenom de olika teman som har tagits upp under föräldrautbildningen.49

Avsikten är att se vilka frågor och tankar utbildningen har väckt, på vilka områden den sökande anser att hon eller han har fått in-sikterochkunskaper,samtgemensamtidentifierapåvilkaområdensom den sökande kan behöva ytterligare känslomässig eller annan förberedelse under utredningstiden, för att få ett medgivande.

En genomgång av sökandens kunskaper och insikter kan också ge utredaren en uppfattning om huruvida föräldrautbildningen håller tillräckligt hög kvalitet.

Synen på barn och tidigare barnerfarenhet Enligt tidigare praxis värderades erfarenhet och kunskaper om barn högt och kunde därmed kompensera en hög ålder hos sökanden.50 Efter den senaste ändringen av bestämmelsen om medgivande torde det vara mer tveksamt om barnerfarenhet kan anses kompensera en hög ålder. Det är dock ännu för tidigt att veta hur praxis kommer att utvecklas. Men självfallet är barnerfarenhet en viktig fråga att ta med i utredningen och i helhetsbedömningen av sökandens lämplighet.

Om sökanden inte har barn sedan tidigare är det inte rimligt att kräva att de har någon mer ingående erfarenhet av barn. Yrkesmässig kunskap och erfarenhet av barn kan dock vara något positivt att lyfta fram i beslutsunderlaget och utredningsrapporten. De frågor som behöver tas upp i utredningen rör vilken erfarenhet sökanden har av barn sedan tidigare, hur sökanden själv värderar denna erfarenhet samt hur relevant den är i detta sammanhang. Vilken är sökandens syn på barn och vilka tankar har han eller hon om barnuppfostran är t.ex. frågor som behöver tas upp.

Förväntningar och beredskap En viktig del i utredningen handlar om att samtala om sökandens förväntningar inför en adoption.Detfinnsenriskattsökandetyckerattutredningentaruppför

mycket om eventuella svårigheter med att bli adoptivföräldrar och det är viktigt att samtalen i utredningen inte får en negativ slagsida.

49 SOSFS 2008:850 RÅ 1995 ref. 67

66



De positiva förväntningarna är en väsentlig del i förberedelsen för ett gott adoptivföräldraskap och måste få utrymme i utredningen. Samtidigt blir det en balansgång eftersom utredaren måste ta reda på om sökanden har en realistisk uppfattning om de utmaningar som det faktiskt kan innebära att ta emot ett adoptivbarn.

Adoptivbarn kan ha svåra erfarenheter med sig i bagaget. De har oftavaritmedomfleraseparationer,kanvaraundernärdaochunder-stimulerade och i vissa fall ha varit med om traumatiska upplevelser. Juäldrebarnetär,destoflererfarenheterhardetmedsigsommanofta inte vet så mycket om. Barnet behöver hantera och få stöd i sin sorgereaktion över att ha skilts från viktiga personer och hela sin tidigare livsmiljö. Omställningen till helt ny miljö och nya människor skapar också otrygghet i sig. En del barn har även fysiska eller psy-kiska funktionsnedsättningar som man inte känner till från början.

Möta barnets reaktioner och stödja dess utvecklingSamtalen kan bl.a. handla om hur sökanden ser på den stora omställ-ning en adoption innebär för såväl barnet som föräldern och hur sökanden kan stödja barnet i att hantera sina sorgereaktioner över förluster, utveckla en anknytning och utforska sin omgivning. Det är viktigt att den sökande kan sätta sig in i barnets belägenhet och reflekteraöverhurdetkankännasförbarnetiolikasituationer.Harsökanden beredskap att möta barnets tankar och känslor inför sitt biologiskaursprung?Hurtänkersökandenomsinaegnareaktionerpå att eventuellt bli avvisad och längre fram kanske ifrågasatt, samt sinförmågaatthanteradetta?Vilkatankarharsökandenomdeutmaningar som familjen kommer att stå inför vartefter barnet växer, särskilt under tonårstiden, och de särskilda frågor som kan aktuali-seraskringidentitetochfrigörelse?Harsökandenberedskapförattadoption är en livslång process med olika uppgifter att lösa i olika skedenförallaifamiljen?Harsökandenkapacitetförettlångsiktigtengagemangochuthållighetiettadoptivföräldraskap?

Klara vardagen som adoptivfamiljUtredaren bör försöka få en uppfattning om sökandens bild av och planering inför ett vardagsliv med ett adoptivbarn på kort och lång sikt – från den första tiden över förskoleåren till tonårstiden och längre fram.

67



Förstår sökanden att ett adoptivbarn kan behöva lång tid på sig förattfinnasigtillrättaochkännasigtryggmedsinnyafamiljochattdetdärmedkanbehövasenextralångföräldraledighet?Hurlångföräldraledighetplanerarsökandenför?Hursersökandenpånärettadoptivbarnkanbörjaiförskolanellerskolan?Vilkenmöjlighetkom-mer sökanden ha att ägna tid åt barnet, att lyssna, samtala, läsa för barnet, leka och ge barnet möjligheter att vidga sina kunskaper och erfarenheter?

Det är viktigt att ta upp hur par som söker resonerar kring arbets- och ansvarsfördelning, föräldraledighet, arbete och barnomsorg. Hur tänker de kring vem som ska vara hemma för vård av barn, vilka val finnsombarnetknyterantillenavdem,hurskadeskaklaranattvaketc.?Hurtänkerenensamståendesökandelösamotsvarandeprak-tiskafrågor?

Har sökanden insikt om att stabilitet och kontinuitet är särskilt viktigt för ett adoptivbarn, vilket innebär att man t.ex. bör undvika uppbrottiformavflyttningarmedbyteavbostad,kamrater,förskolaellerskolaetc.?

Förbereda tidigare barn i familjenOmdetredanfinnsbarnifamiljenbehöverutredarentaredapåhursökanden har tänkt förbereda tidigare barn på att få adoptivsyskon. Harsökandentänktigenomhursyskonkankommaattreagera?Harsökanden tänkt på att ett adoptivbarn eventuellt kan komma att upp-leva sin situation som annorlunda än det biologiska syskonets (det kan t.ex. gälla utseende, andra egenskaper, bakgrund och tillhörighet), och vaddetkaninnebäraförfamiljen?

Ge det adopterade barnet kunskap om sitt ursprungUtredningen ska omfatta hur sökanden har tänkt förhålla sig till barnets behov av kunskap om sin identitet och sitt ursprung. Hur ser sökanden på att barnet har rätt att växa upp med kunskap om sitt ursprung?Vilkaärsökandenstankaromdebiologiskaföräldrarna?Kansökandenkännarespektfördemochderasval?Hursersökan-denpåatteventuellthakontaktmedochmötabarnetsursprungsfamilj?Är sökanden beredd på att barnet så småningom kan komma att söka uppsinabiologiskaföräldrarochandraanhöriga?Harsökandenbered-skapförattbarnetsbiologiskaanhörigakankommaatttakontakt?

68



Vilkaförväntningarharsökandenpåettadoptivbarn?Hurpassförutsättningslöst kan sökanden tänkas möta ett adoptivbarn med dess personlighet och individuella egenskaper, som kan skilja sig från adoptivförälderns,t.ex.närdetgällertemperamentochandraanlag?Hur tänker sökanden ta till vara och stimulera barnets personlighet ochförutsättningar?

Hur ser sökanden på barnets olikheter i förhållande till adoptivför-äldrarna och omgivningen (t.ex. vad gäller utseende) och de känslor ochreaktionersombarnetkanbehövafåhjälpatthanterakringdetta?Hur har sökanden tänkt bemöta och hantera eventuella fördomar som barnet och familjen kan möta i sin omgivning samt hur de kan stödja barnetisådanasituationer?

Särskilda frågor för samkönade parSökande i samkönade par måste fundera på hur de kan bemöta even-tuella fördomar och negativa reaktioner från omgivningen, riktade mot både barnet och familjen, som har med det samkönade föräldra-skapet att göra. Vuxna som själva har mött sådana fördomar kan ha en större beredskap för hur man ska hantera dem och hur man kan hjälpa ett barn i sådana situationer. Hur kan de förklara/beskriva sin relationförbarnet?Hurkandestödjabarnetattförklaradenförsinakamrater?

SamstämmighetHur pass samstämmiga är de sökande i ett par när det gäller ovanstå-endefrågor?

Särskilda önskemål om barnetSökanden kan uttrycka särskilda önskemål om barnet hon eller han vill adoptera. Ett vanligt önskemål är att barnet ska vara i en viss ålder eller komma från ett visst land. Det behövs en fördjupad diskus-sion kring sådana önskemål för att utreda vilka motiven är och även vilken betydelse de har för sökanden.

Reflektioner kring särskilda önskemålDet är viktigt att diskutera hur rimliga önskemålen är i förhållande tilldebarnsomfinnstillgängligaföradoption.Hurkansökandenhantera situationen med att t.ex. inte känna till barnets ålder och hälsa,ochvilkenberedskapharsökandenförettoväntatbesked?

69



Vad händer om sökanden skulle bli tillfrågad om att bli förälder till ett barn t.ex. i en annan ålder eller med i förväg kända särskilda be-hov?Omsökandenendastkantänkasigettmycketlitetbarnbehöverman resonera kring realismen i detta och orsakerna till önskemålen – är sökanden verkligen redo för en adoption med allt vad det kan innebära?Samtidigtärdetviktigtattsökandenintefallerförpåtryck-ningar och säger ja till något de egentligen inte är beredda ta ansvar för.

Andra frågor som kan behöva diskuteras är vilka tankar sökanden har om barnets ursprungsland och vilka motiven är till det. Ett sätt att reflekteraöverdettaärattfunderaövervilkenskillnadenskullevaramed ett svenskadopterat barn, med de speciella förutsättningar som det innebär. Utredaren måste dock betona att mycket få barn adopte-ras i Sverige. Syftet är att väcka frågor om hur man tänker kring barn med olika bakgrund och kring biologiska föräldrar på längre eller kortare avstånd.

Särskilda önskemål när det gäller barnets kön behöver också dis-kuteras,bl.a.utifrånsökandenssynpåochförhållningssätttillflickorrespektive pojkar.

Särskilda önskemål kan bli begränsandeNär ursprungsländerna söker föräldrar till ett barn måste det naturligt-vis framgå vilka önskemål sökanden kan ha om barnet. Att ta in en begränsning i utredningen och/eller beslut om medgivande kan vara en tydlig signal till dem som ska välja föräldrar till barn i ursprungs-länderna. Men det kan även minska möjligheten att bli föreslagen somförälder,omdetintefinnssåmångabarntillgängligaföradop-tion som överensstämmer med sökandens önskemål. En utredare behöver samtidigt vara lyhörd för att sökanden kan behöva begränsa sina önskemål på grund av individuella förutsättningar. Medgivandet ska inte vara mer omfattande än vad sökanden klarar av att hantera och ta ansvar för.

70



Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a:• otillräckliga kunskaper och insikter om adoption, adoptivbarn

och deras behov• svårigheter att tänka sig in i föräldrarollen• bestämda förväntningar på barnet• orealistiska förväntningar på barnet eller adoptivföräldraskapet• olika syn på barnuppfostran i ett par• vilja att dölja adoptionen (för omgivningen och/eller barnet)• svårigheter att hantera tankar om barnets biologiska föräldrar

och nätverk.

Sökandens föräldraförmågaDen eller de som vill adoptera måste ha sådana personliga egenskaper och en sådan förmåga till samspel att ett adoptivbarns särskilda behov kan tillgodoses.51 I utredningen av sökandens föräldraförmåga ingår att ta reda på sökandens individuella förutsättningar att tillgodose adoptivbarns behov.

2. Sökandens föräldraförmåga Följande individuella förutsättningar att tillgodose adoptivbarns behov är särskilt viktiga:- ålder- fysisk och psykisk hälsa- välgrundade beslut om adoption- känslomässig tillgänglighet- lyhördhet för anknytningsbeteende reflexivförmåga- känslomässig stabilitet- god självtillit- god bearbetning av egna svåra upplevelser, t.ex. infertilitet och andra förluster- beredskap att söka och ta emot hjälp.

51 Prop. 2003/04:131 s. 87

71



Uppgifter från register m.m.Uppgifter ur socialtjänstens register samt ur polisens misstanke- och belastningsregister bör hämtas in tidigt i utredningen.Omsökandenharflyttattillennykommununderdesenastetvå

åren bör sökanden uppmanas att komma in med ett utdrag ur social-tjänstens register från tidigare bosättningskommuner.52 Om sökanden inte vill medverka till detta kan det i sig vara ett observandum i den fortsattautredningen.Somtidigarenämntskandetfinnasrimliga förklaringar, men frågan behöver tas upp med sökanden. (Se vidare Del 4 Handläggning och dokumentation, kapitel 19 Allmänt om socialnämndens handläggning avsnitt Sekretess hos socialtjänsten.)

Det är viktigt att informera sökanden om att uppgifter ur belast-ningsregistret om brott som föranlett någon annan påföljd än pen-ningböter ska lämnas ut av polismyndigheten om det begärs av en socialnämnd i ärenden om adoption enligt 6 kap. 12–16 §§ SoL (11 § förordning (1999:1134) om belastningsregister). Likaså har social-nämnden i dessa ärenden om adoption enligt 6 kap. 12–16 §§ SoL rätt att ur polisens misstankeregister få uppgifter om brott för vilket åtal har väckts (4 § förordning (1999:1135) om misstankeregister).

Sökanden bör även uppmanas komma in med ett utdrag som visar eventuella uppgifter om sökanden i Kronofogdens register.53 Syftet är att utesluta omfattande eller upprepade skuldproblem.

Noteringar i dessa register behöver diskuteras med sökanden som underlag för bedömningen utifrån relevansen för föräldraförmågan. Förutom brottets allvarlighetsgrad är det viktigt att tänka på om lämpligheten påverkas av brott som tyder på t.ex. impulsivitet, dåligt omdöme, brist på empati och brist på respekt för integritet. Vissa uppgifter kan sakna relevans för lämplighetsbedömningen och då antecknas detta i journalen. Det kan exempelvis vara smärre förse-elser som ligger långt tillbaka i tiden.

Utredaren bör endast beakta sådana registeruppgifter som är av betydelse för bedömningen av, om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera.54

52 SOSFS 2008:853 SOSFS 2008:854 SOSFS 2008:8

72



En viktig aspekt i en utredning som rör ett sökande par är om den andrapartenärinförståddmedeventuellauppgiftersomfinnsidessaregister.

En del registeruppgifter kan i sig motivera ett avslag på ansökan om medgivande, och då behöver detta diskuteras med sökanden. Om sökanden väljer att inte dra tillbaka sin ansökan behöver det göras en komplett utredning.

Vad gäller uppgifter från Försäkringskassan, se detta kapitel avsnitt Fysisk och psykisk hälsa nedan.

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • uppgifter om kriminalitet• uppgifter i socialregistret som har betydelse för föräldraförmåga• graverande uppgifter i Kronofogdens register.

Ålderns relevans för lämplighetVid lämplighetsbedömningen ska särskild hänsyn tas till bl.a. sökan-dens ålder vilket framgår av 6 kap. 12 § SoL. I förarbetena sägs att avsaknaden av en övre åldersgräns i lagen ibland uppfattas som en otydlighet bland såväl utredare som beslutsfattare och inte sällan utgör det en svårighet i handläggningen av ärenden om medgivande att ta emot ett barn för adoption. I samband med adoptionsärenden kandetocksåfinnasenvissbenägenhetattsetilldevuxnas intres-sen på bekostnad av barnens, vilket måste undvikas så långt som möjligt.55 Hög ålder hos sökanden kan ur barnets perspektiv i sig vara ett tillräckligt skäl för att nämnden inte ska lämna ett medgivande.56

Utgångspunkten i resonemanget om en övre åldersgräns måste, enligt regeringen, vara det okända barnets bästa.57

Som argument för detta anger regeringen att föräldrar under åtskilligaårframåtskahastyrkaochflexibilitetattmötabarnets speciella behov. Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av en 55 Prop. 2003/04:131 s. 6056 Prop. 2003/04:131 s. 6157 Prop. 2003/04:131 s. 60

73



svår sjukdom som i sin tur kan påverka möjligheten till ett gott för-äldraskap. För äldre adoptivföräldrar ökar sannolikheten att hälsan sviktar och krafterna inte räcker till. Därtill är risken större för att nätverketruntfamiljenocksåäräldre.Detfinnsdärmedenriskföratt barnet inte får tillgång till nära släktrelationer med t.ex. mor- och farföräldrar.58

Regeringsrätten har i två mål, nr 570–07 och 828–07, avslagit två gifta pars ansökan om medgivande. Makarna i det ena paret var 46 respektive 47 år vid tiden för ansökan och 49 år vid tiden för Reger-ingsrättens dom. Det andra paret var 47 respektive 49 år vid ansökan och 50 respektive 51 år vid tiden för Regeringsrättens dom. Domsto-len lyfte fram förarbetsuttalandena ovan i sin motivering och hänvi-sade även till 1 kap. 2 § SoL om att barnets bästa särskilt ska beaktas. Regeringsrätten framhöll i domarna att betydelsen av sökandens ålder borde bedömas utifrån den riktpunkt som angivits i motivtexten, dvs. 42 år vid ansökningstillfället. Inte i något av de båda målen ansågs detfinnasskälattgöraavstegfrånriktpunkten,ochrättenlämnadedärför inget medgivande (RÅ 2007 ref. 74).

Det har ibland förts fram att man skulle kunna acceptera en högre ålder på adoptivföräldrarna om de önskar adoptera ett äldre barn. I propositionen påpekade regeringen dock att hög ålder hos barnet vid adoptionärenriskfaktor somkräverextrakompetentaoch starkaföräldrar. Äldre barn har vanligtvis hunnit leva under svåra förhål-landen enlängretidochkanskevaritmedomfleraseparationer,vilket ställer stora krav på insatser av adoptivföräldrarna. Detta måste enligt förarbetena vägas in i lämplighetsbedömningen.59

I de refererade avgörandena i regeringsrätten hade de båda paren åberopat att deras ansökan avsåg ett något äldre barn och att ålders-skillnaden mellan dem och barnet inte skulle bli lika stor som om de ansökt om att få adoptera ett spädbarn. Åldersstrukturen i familjen skulle därför inte avvika från den i många andra familjer. Regerings-rätten ansåg inte att det gav anledning att göra avsteg från riktlinjen om sökandens ålder.

58 Prop. 2003/04:131 s. 6159 Prop. 2003/04:131 s. 61

74



Av de refererade domarna från Regeringsrätten framgår att det ska finnasskälförattgöraavstegfrånriktpunktenpå42årvidansök-ningstillfället.Iförfattningskommentarenfinnsnågraexempelpåsådana skäl som kan innebära att sökanden beviljas ett medgivande trots att sökanden fyllt 43 år. Där står att varje enskilt fall måste avgöras efter en sammanvägning av samtliga omständigheter i just detfallet.Ienskildaärendenkandetalltsåfinnasanledningattgöraen annan bedömning t.ex. när det är ett par som ansöker om medgi-vande och en av sökandena är något äldre än 42 år. Ett annat exempel är adoption av ett syskon. Ytterligare ett exempel är adoption av ett känt barn, exempelvis släktingbarn eller feriebarn.60

Om sökanden är över 42 år då ansökan görs, bör utredarna klargöra omdetfinnssärskildaomständighetersomkanvaraavbetydelseförhelhetsbedömningen av om sökanden är lämpad att adoptera. Sådana omständigheter kan bl.a. vara att:• sökanden har en relation till det barn som ansökan avser• enbart den ena parten vid en gemensam ansökan är något över

42 år, eller• ansökan avser adoption av ytterligare ett barn i familjen.61

De exempel som nämns här är inte på något sätt uttömmande. Det är inte möjligt att ta upp alla omständigheter som kan bli viktiga i ett enskilt ärende.

Kammarrätten har i tre mål avslagit medgivandeansökan om adop-tion av ett syskon, där paren var 43 respektive 48 år, 46 respektive 48 år samt 47 respektive 48 år. Vid en samlad bedömning fann rätten att riktlinjen för ålder passerats i så väsentlig mån att sökanden inte uppfyllde lämplighetskravet för adoptivföräldrar.62

ÄveniFBfinnsålderskravpådensomvilladoptera.Densomvilladoptera ska ha fyllt 25 år. Den som har fyllt 18 år men inte 25 får dock adoptera om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarnelleromdetfinnssynnerligaskäl(4kap.1§FB).63

60 Prop. 2003/04:131 s. 8761 SOSFS 2008:862 Mål nr 3967–09, 3045–11, 3856–1163 I Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) föreslås att medgivande inte får lämnas sökanden som har fyllt 43 år vid ansökningstillfället. Ingen ändring föreslås beträffande ålderskravet i föräldrabalken.

75



Fysisk och psykisk hälsaVid lämplighetsbedömningen ska särskild hänsyn tas till bl.a. sökan-dens hälsotillstånd (6 kap. 12 § SoL). Det är viktigt att den eller de som vill adoptera (båda sökande i ett par) har en så god fysisk och psykisk hälsa att de kan fungera fullt ut i föräldrarollen under adop-tivbarnets hela uppväxt.64 Bristande hälsa hos den ena parten kan således inte kompenseras av den andra. Skälet är att var och en för sig måste kunna ta ett fullt föräldraansvar, om den andra parten skulle bli sjuk eller avlida.

Enligt förarbetena kan en prognos för hälsotillståndet ha avgörande betydelse för lämplighetsbedömningen. Det är inte möjligt att exakt ange när hälsotillståndet, såväl det fysiska som det psykiska, utgör ett hinder för ett medgivande. Men det måste stå klart att sjukdomen eller funktionsnedsättningen inte påverkar möjligheten till ett gott föräldraskap för att ett medgivande ska kunna lämnas. Samhällets stödinsatser för att kompensera de eventuella begränsningar som följer med sjukdomen eller funktionsnedsättningen måste vägas in i bedömningen. Utredaren ska, med barnperspektivet i förgrunden, väga in prognosen i helhetsbedömningen.65 Det innebär att utredaren behöver beskriva vilket stöd sökanden kan komma att behöva och vad det innebär för ett adoptivbarn.

Det är viktigt att tidigt i utredningen samtala med sökanden om hälsofrågor, såväl fysisk som psykisk hälsa. Sökandens psykiska sta-bilitet och hälsa har särskild relevans för föräldraförmågan. Utifrån sin utbildning och professionella kompetens kan utredaren bilda sig en allmän uppfattning om sökandens psykiska hälsa och förmåga. Ibland kan utredaren konstatera att det behövs en mer ingående bedömning som ligger utanför utredarens kompetensområde.

Utredaren bör uppmana sökanden att lämna in följande dokument:66 •En hälsodeklaration och ett läkarintyg bör inlämnas så tidigt som

möjligt under utredningen.•Ett utdrag från Försäkringskassans register som visar eventuella

sjukskrivningsperioder och eventuell sjukersättning eller aktivitets-ersättning tio år tillbaka i tiden.

64 Prop. 2003/04:131 s. 8765 Prop. 2003/04:131 s. 60–6166 SOSFS 2008:8

76



•Ett specialistläkarintyg om sökanden har eller har haft en sjukdom eller en funktionsnedsättning som kan påverka ett föräldraskap, elleromdetannarsfinnstveksamhetomsökandensfysiskahälsa.Läkaren bör ha specialistkompetens inom det aktuella medicinska området. Intyget bör skrivas på formuläret Adoption 2 Specialist-läkarintyg.

•Ett utlåtande om sitt psykiska hälsotillstånd från en läkare med specialistkompetens i psykiatri eller från en legitimerad psykolog om tveksamheten gäller den psykiska hälsan eller en psykisk funktions-nedsättning. Utlåtandet bör skrivas på formuläret Adoption 3 Utlå-tande från läkare med specialistkompetens i psykiatri/legitimerad psykolog.

Om utredaren, utifrån utlåtanden och läkarintyg, inte kan bedöma hur hälsotillståndet skulle kunna påverka sökandens lämplighet att adoptera bör utredaren hämta in ett utlåtande från Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet).67 (Punkterna ovan utvecklas närmare nedan.)

Lämplighet utifrån fysisk hälsa och funktionsnedsättningAtt ta emot ett adoptivbarn är såväl fysiskt som känslomässigt krävande; barnets anpassning kan ta lång tid och bli mycket arbets-krävande för adoptivföräldrarna. Det kräver därför både fysisk och psykisk kapacitet.

Vid olika sjukdomstillstånd behöver utredaren utifrån barnets perspektiv bedöma konsekvenserna för den dagliga livsföringen, orken och föräldraförmågan, nu och på längre sikt, samt prognosen ur dessa aspekter.

Adoptivbarns bakgrund och situation innebär att man måste undvika att de kommer till familjer där adoptivföräldrarna på grund av sjukdom eller funk tionsnedsättning har svårigheter att tillgodose barnets behov av anknytning, stabilitet, kontinuitet, närhet, omsorg, säkerhet och stimulans. Det gäller exempelvis om sökanden behöver längre sjukskrivningsperioder eller sjukhusvistelser, medicinering med effekter och/eller bieffekter som påverkar sökandens kapacitet m.m.

67 SOSFS 2008:8

77



Utredaren samlar således information genom samtal med sökanden, läkarintyg och eventuellt utlåtande, uppgifter från Försäkringskassan samt eventuellt intyg från arbetsgivare. Sedan ska utredaren i be-dömningen av sökandens lämplighet väga in hur eventuell sjukdom eller funktionsnedsättning kan påverka sökandens, familjens och ett eventuellt adoptivbarns dagliga liv nu och i framtiden.

Om en sjukdom eller funktionsnedsättning kan ha betydelse för för-äldraförmågan behöver utredaren få ett underlag i form av ett särskilt utlåtande om det medicinska tillståndet och prognosen från en läkare med relevant specialistkompetens. (Se blankett Adoption 1 Beslutsun-derlag/utredningsrapport.)

Vid behov kan utredaren (med sökandens samtycke) kontakta en intygsskrivande läkare för att få hjälp med tolkningen. Det gäl-ler också för bedömningen om hur lång symtomfri period som kan behövas efter en allvarlig sjukdom för att man ska kunna anse att en person är frisk, tillräckligt återställd och har den ork som behövs.

Vid svåra bedömningar och tveksamhet kan utredaren, som nämnts, behöva ett utlåtande från Socialstyrelsens Rättsliga råd. (Se bilaga 2, blankett Adoption 8.)

Uppgifter om sjukskrivningar, sjukersättning m.m. från Försäk-ringskassan är ett viktigt underlag. Med uppgifter tio år tillbaka i tiden kan man se längre sjukskrivningar och samtala om orsaken till dem, men också se mönster eller upprepade sjukskrivningar som kan vara en indikation på fysisk eller psykisk skörhet, missbruk, förekomst av våld eller liknande. Vid tveksamhet kan utredaren be sökanden att även lämna in ett intyg om sjukskrivningar från arbets-givare för att kunna se förekomsten av kortare sjukskrivningsperio-der. Sökanden behöver inte ange syftet för sin arbetsgivare, men kan ändå ha rimliga skäl att inte vilja be om ett sådant intyg. Utredaren behöverdådiskuteraomdetfinnsnågotannatsättattfåinformationsom kan belysa eventuella tveksamheter.

För att ett medgivande ska kunna lämnas måste det således stå klart att en sjukdom eller funktionshinder inte påverkar möjligheten till ett gott föräldraskap.68

Bestående funktionsnedsättningar av olika slag måste bedömas från fall till fall. I bedömningen måste hänsyn tas till hur eventu-

68 Prop. 2003/04:131 s. 61

78



ella hjälpmedel kompenserar funktionsnedsättningen69 liksom vilken hjälp och vilket stöd personen får. En betydande funktionsnedsättning kan vara ett hinder för möjligheten att tillgodose ett adoptivbarns behov. Sökanden behöver (i ett par var och en för sig) ha förmåga till en nära och kontinuerlig fysisk och psykisk kontakt med barnet samt kunna sörja för barnets behov av omvårdnad och säkerhet. Det fram-hålls särskilt i författningskommentaren att båda sökandena i ett par ska ha så god hälsa att de kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarol-len under adoptivbarnets hela uppväxt.70

Livsstilsfaktorers betydelseLivsstilsfaktorer såsom rökning, fetma, riskbruk av alkohol och stress-relaterade symptom behöver bedömas utifrån en hälsosynpunkt med relevans för hälsorisker och (även framtida) föräldraförmåga. Sådana faktorer kan innebära att nämnden inte kan lämna ett medgivande, men det kan eventuellt stärka sökandens motivation att ändra sina vanor och återkomma för en ny medgivandeutredning när livsstilen ändrats.

Livsstilsfaktorer kan innebära risker för sökandens hälsa nu och i framtiden samtidigt som en sådan uppväxtmiljö kan innebära risker för ett barn.

Fetma (BMI71 över 30, BMI över 35 räknas som sjukdom) innebär exempelvis en lång rad hälsorisker på sikt, samt generellt sett risk för en ytterligare snabbare viktuppgång än för normalviktiga.

Såväl fetma som undervikt (BMI under 18,5) kan bero på en ät-störning. Sådana ätstörningar kan ha en komplex bakgrund, men kan ofta ses som tecken på psykisk ohälsa.[13, 14] Detta behöver utredas särskilt och utredaren kan behöva ett underlag i form av ett specialist-intyg (se nästa avsnitt).

Fetma kan också vara ett tecken på ohälsosamma levnadsvanor, dåliga kostvanor och ett extremt stillasittande liv, som i sig behöver bedömas i förhållande till barns behov och vad som är en lämplig uppväxtmiljö.

69 Prop. 2003/04:131 s. 60–6170 Prop. 2003/04:131 s. 60–61 och 8771 Body Mass Index visar förhållandet mellan vikt och längd (vikten genom längden i kvadrat) och ger ett mått på om man är normalviktig, överviktig eller underviktig. De nämnda siffrorna angerWHO:sklassificering i undervikt, fetmaochandragradens fetma.Allamåtthar sina begränsningar och en mycket vältränad person med stor muskelmassa kan ha ett högt BMI utan att vara överviktig. Ett annat sätt att mäta övervikt och fetma är att utgå från midjemått.

79



Socialnämnden kan besluta att ge medgivande till en sökande med sjukdom, sjukdomshistoria, funktionsnedsättning eller livsstilsfaktorer som kan innebära risker för hälsan. Då behöver dock sökanden vara förberedd på att barnets företrädare i utlandet kan ha en annan inställning till sjukdomen och funktionsnedsättningen, vilket kan innebära svårigheter att bli vald för att få ta emot ett barn, trots social-nämndens medgivande.

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Blanddemfinnsexempelvis• hög ålder, sjukdom, funktionsnedsättning, ständig värk eller

livsstilsfaktorer som kan innebära nedsatt kapacitet och föräldra-förmåga, i ett 20-årsperspektiv (dvs. tills barnet blir vuxet)

• livsstilsfaktorer som kan innebära en olämplig uppväxtmiljö för ett barn

• pågående långtidssjukskrivning eller sjukersättning• tidigare långvariga eller återkommande sjukskrivningar som

talar för risk för nya sjukskrivningsperioder• funktionsnedsättning som innebär behov av omfattande assistans

som kan störa eller hindra barnets anknytning till förälder.

Lämplighet utifrån psykisk stabilitet och psykisk hälsa Adoptivbarn behöver psykiskt stabila föräldrar, med så stor egen trygghet att de har kapacitet att ta hand om ett barn som kanske är avvisande, ger svaga eller svårtolkade signaler samt väcker känslor av oro och osäkerhet.

Adoptivbarn har under hela uppväxten extra stora behov av föräld-rarnas känslomässiga tillgänglighet, lyhördhet och stöd. Det innebär att adoptivföräldrar måste ha en sund och god självtillit och känslomässig stabilitet som gör att man kan tåla påfrestningar. Det handlar bl.a. om att inte vara rädd för starka egna känslor och att kunna möta starka känslouttryck från barnet på ett inkännande sätt. Detta ska dock inte förväxlas med att man har en orealistisk föreställning om sin förmåga, förnekar svårigheter eller hanterar känslomässigt krä-vande situationer genom att undvika att beröras.

80



Föräldrarna måste vara tillräckligt lyhörda för barnets signaler samt uppfatta, förstå och ge gensvar utifrån barnets behov för att adoptivbarnet ska kunna bygga upp en trygg anknytning. Detta kan ta tid, kräva mycket tålamod och vara psykiskt påfrestande, eftersom barnet kan vara svårt att nå eller förstå p.g.a. sina tidigare erfarenhe-ter. Ibland gör barnet inga försök att ta kontakt och då måste adop-tivföräldern aktivt och oförtröttligt erbjuda förutsättningarna för ett samspel. Om barnet upprepar sitt avvisande kan det vara smärtsamt och adoptivföräldrarna kan börja tvivla på om de verkligen klarar av och har kapacitet för föräldraskapet.

Ett barn som har vuxit upp i en miljö med starka påfrestningar och stress utvecklar ofta en ständig vaksamhet och misstänksamhet, och kan visa tendenser till att reagera aggressivt. Detta kan bero på att barnets anknytningsbeteenden ofta har avvisats eller negligerats, och barnet kan ha utvecklat en negativ bild av sig själv där han eller hon inte är värdig anknytningspersonens omsorg.[14]

Ett barn som uppfattas som lättirriterat kan väcka förälderns egen aggressivitet eller orsaka trötthet och leda till minskad lyhördhet hos föräldern. Samtidigt kan barn med besvärligt temperament också göra att en förälder tränar upp sin lyhördhet.[14]

Föräldraskapet blir självfallet svårare om man har en psykisk funktionsnedsättning, psykisk sjukdom, psykisk störning, psykisk sårbarhet, återkommande depressioner eller mer varaktiga tillstånd med ångest, tvångssyndrom eller psykosomatiska symtom, och det påverkarförmåganatttillgodoseettadoptivbarnsspecifikabehov.Samma gäller för personer med ett aktuellt eller tidigare missbruk eller andra självdestruktiva beteenden.

Om sökanden har eller har haft psykiska problem och/eller miss-bruk kan utredaren behöva ett expertutlåtande som underlag för sin bedömning. Det gäller även vid tveksamheter kring psykisk hälsa och stabilitet eller psykisk funktionsnedsättning.Omdetfinnstveksamheterkringdenpsykiskahälsanellerenpsy-

kisk funktionsnedsättning bör sökanden uppmanas att lämna in ett utlåtande om sitt psykiska hälsotillstånd från en läkare med specia-listkompetens i psykiatri eller från en legitimerad psykolog. Utlåtandet bör skrivas på formuläret Utlåtande från läkare med specialistkompe-tens i psykiatri/legitimerad psykolog.72

72 SOSFS 2008:8

81



Trots utlåtanden och läkarintyg händer det att utredaren inte kan bedöma hur det psykiska hälsotillståndet skulle kunna påverka sökandens lämplighet att adoptera, och då bör utredaren hämta in ett utlåtande från Socialstyrelsens Rättsliga råd.73

Det finns olika psykiska faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Blanddemfinnsexempelvis • psykisk instabilitet och sårbarhet• svag eller vacklande självkänsla• långvarig antidepressiv medicinering• allvarlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning• riskbruk eller missbruk och annat självdestruktivt beteende• våldsbenägenhet.

Förutsättningar för en god föräldraförmågaAllmän föräldraförmåga innebär att man kan ge ett barn grundläg-gande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans, vägledning och gränssättning samt stabilitet (särskilt viktigt för adoptivbarn). Se även BBIC-triangeln, s. 63.

Sökanden måste ha förutsättningar att tillgodose adoptivbarnets specifikabehovsomröranknytning,sorgereaktioneröverförluster,konsekvenser av eventuella traumatiska upplevelser och eventuella fysiska och psykiska skador och funktionsnedsättningar, otydliga signaler och destruktiva överlevnadsstrategier. Barnet kan också behöva särskilt stöd i språkutvecklingen samt stöd i utvecklingen av en identitet med dubbla tillhörigheter (till ursprungsfamilj och adoptivfamilj). De barn som är tillgängliga för internationell adop-tion är i dag dessutom generellt äldre än tidigare och/eller har funk-tionsnedsättningar. De har kanske i högre grad hunnit vara med om erfarenheter som väckt starka känslor av skräck, ilska och sorg utan att det har funnits någon vuxen till hands som de känt tillit till och som har kunnat hjälpa dem att hantera känslorna.

Forskningen kring barn och föräldrar, där barns utveckling gått i en icke önskvärd riktning, har lärt oss mycket om nödvändigheten av

73 SOSFS 2008:8

82



att föräldrar är tillräckligt känslomässigt tillgängliga för sina barn. [15,16,17] Graden av adoptivföräldrars lyhördhet samt barnets an-knytning har visat sig ha betydelse för om adoptivbarn senare ut-vecklar svårigheter eller inte. [18] Forskning tyder på att adoptivbarn ibland får leva upp till alltför höga krav i förhållande till sina förut-sättningar. [4] Därför är allmänna föräldraförmågor särskilt viktiga när det gäller adoptivbarn, såsom att se barnet som det är, att engage-ra sig i barnet på ett känslomässigt positivt sätt, att känna empati med barnet, att kunna låta egna behov stå tillbaka till förmån för barnets och att ha realistiska förväntningar på vad barnet klarar av. [19, 20]

personliga egenskaper och förmåga till samspel Vid utredningen av sökandens personliga egenskaper bör utredaren ta reda på, om sökanden har de förutsättningar som behövs för att kunna tillgodoseettadopteratbarnssärskildabehovsamtomdetfinnsriskfaktorer som är av betydelse för en bedömning av sökandens förmåga att tillgodose dessa behov.74

Sökanden måste ha förmåga att utveckla förståelse för och accep-tera ett adoptivbarns faktiska och känslomässiga erfarenheter samt kunnaunderlättaförbarnetattfinnasigtillrättaochgedetmöjlighetatt utveckla en trygg anknytning. Betydelsefulla förutsättningar rör sökandens egen anknytningshistoria, självkänsla, reflexivaförmåga, känslomässiga tillgänglighet samt förmåga att skapa och bevara nära relationer. Alla dessa egenskaper och aspekter hör nära samman med varandra.

Sökandens anknytningshistoriaKunskap om betydelsen av anknytningAnknytning handlar om hur barnet utvecklar och bevarar förmå-gan att vända sig till vissa utvalda personer för att få trygghet och skydd när fara hotar. Barnets anknytningsbeteende ska aktivera förälderns omvårdnadssystem. Barnets anknytningsmönster till föräldern bygger på deras gemensamma samspelshistoria. Ett barn som vet att det kan lita på att föräldern är lyhörd och förutsägbar får en tilltro till sin egen förmåga att samspela med andra. Barnets tidiga inre arbetsmodeller av anknytning, dvs. en generaliserad förväntan på bemötande, kommer att påverka hur barnet möter nya människor

74 SOSFS 2008:8

83



utanför familjen. En inre arbetsmodell hjälper barnet att uppfatta och tolka händelser, förutsäga vad som kommer att hända och planera sitt handlande utifrån detta. Tidigare erfarenheter påverkar anknytningen i nya relationer, men uppdateras också genom erfarenheter i nya rela-tioner. [14]

Om förälderns (eller en annan vårdares) bemötande av barnet är skrämmande och oförutsägbart kan barnet utveckla en desorgani-serad anknytning, med risk för allvarliga konsekvenser för utveck-lingen. [21]Detfinnsettsambandmellanföräldrarsberättelseromsinaegna

anknytningsrelationer och deras barns beteenden. Forskning visar att föräldrarnas egna inre arbetsmodeller kommer till uttryck i deras till-gänglighet för barnets behov, vilket i sin tur kan påverka hur barnets anknytning utvecklas. [21]

Föräldrars omvårdnad av sina barn har således att göra med hur de själva togs omhand när de var små och i behov av närhet och trygg-het. [14] Även om föräldrarna haft en svår barndom kan de utveckla en trygg anknytning med hjälp av andra viktiga psykologiska perso-ner.Härharenreflekterandeförmågavisatsigvaraenviktigpositivfaktor. [15, 22, 23]

En del sökanden har vuxit upp med brist på lyhördhet och värme eller brist på tillit och förutsägbarhet, t.ex. i en miljö med omsorgs-brist, missbruk, våld eller psykisk sjukdom, och de kan då ha utvecklat en otrygg eller i värsta fall desorganiserad anknytning och ha svårt mednärarelationer.Sättetattreflekteraöverochbearbetaeneventu-ell dålig omvårdnad kan dock ha betydelse för den omvårdnadsför-måga man själv utvecklar. En otrygg och framför allt desorganiserad anknytning tycks vara en riskfaktor för ångest, depression, självde-struktivitet och psykopatologi. [14] En desorganiserad anknytning är särskilt problematisk, när det gäller föräldraförmågan. Forskningen ger stöd för att en desorganiserad anknytning har sam band med problem med nära relationer, negativ självbild, svårig heter att reglera känslor m.m. [24]

84



Anknytning Alla barn mår bra av att ha föräldrar med så trygg anknytning som möjligt. Barn med svåra erfarenheter och brister i anknytningen är i särskilt stort behov av tillräckligt känslomässigt tillgängliga föräldrar [25] som själva har utvecklat en trygg anknytning och kan vara lyhörda för och uppmuntra barnets anknytningsbeteende. Viktiga komponenter i detta är känslomässig tillgänglighet och reflekterandeförmåga.[15,22]

områden att samtala kring om anknytningSökandens anknytningshistoria har grundläggande betydelse för om sökanden kan bedömas vara lämpad att adoptera. För utredningen är det därför viktigt att ta del av sökandens beskrivning av och uppfattning om sin uppväxt och relation till föräldrar, syskon och eventuella andra viktiga omsorgspersoner, samt hur erfarenheterna påverkar sökanden som vuxen, sökandens syn på nära relationer och synen på föräldraskap.

Exempel på områden att samtala om är vilka personer som var viktiga för sökanden under uppväxten, en närmare beskrivning av förhållandet och närheten till dem samt av positiva och negativa erfarenheter. Vilken betydelse har det som beskrivs haft för sökan-densutvecklingochförhållningssätttilllivetochandramänniskor?Utredaren behöver diskutera sökandens reaktioner och omgivningens stöd i samband med separationer från viktiga personer, andra förluster och svåra upplevelser. Beskrivningar av förhållandet till föräldrarna och andra viktiga personer efter uppväxten och i nuläget är andra betydelsefulla delar i utredningen. Hur ser sökanden i dag på sin uppväxt,påföräldrarnaochderashandlande?Finnsdetnågotsomhonellerhanharomvärderat?Finnsdetnågotsomsökandensjälvvillgöraannorlundasomförälder?Detviktigasteärintevadföräldernvaritmedomutanhurhanellerhonserpåochkanreflekteraöversinegen livsberättelse i dag. Desärskilda instrumentsomfinnsföranknytningsintervju

(Adult Attachment Interview eller Attachment Style Interview) är inte utprövade för medgivandeutredningar. De används ändå för att utreda sökandens anknytningshistoria (och vad gäller ASI, den aktuella

85



relationsförmågan). En anknytningsintervju kan ge ett värdefullt underlag, om utredaren har särskild utbildning för att göra en sådan.

Reflexiv förmågaReflexiv förmågakan beskrivas som en förmåga att se på sig själv utifrån, att kunna betrakta, analysera och förstå sitt eget mentala tillstånd samt sina tankar, känslor och intentioner. Detta är en förut-sättning för att förstå andras. [26]Enföräldersförmågaattreflekteraöversinegeninrevärldharbe-

tydelse för förmågan att sätta sig in i hur världen kan te sig ur barnets perspektiv samt förmågan att förstå barnets känslor, att känslomässigt möta och ta hand om sitt barn, liksom att förstå sitt eget sätt att fungera inuet.Enföräldersomkanreflekteraöversinegenhistoriaharbättreförutsättningarattocksåkunnatabarnetsperspektiv,reflekteraöveroch tolka vad som pågår i barnets inre, dess känslor, behov och önsk-ningar, och att kunna hjälpa det genom sin inlevelse. Föräldern är då flexibelochöppenförattförändrasynenpåsigsjälvochkunnaserealistiskt på sin föräldraroll utan att vara för kritisk eller förvränga den med olika försvar. [14]

Sökandens sätt att berätta om och beskriva sin uppväxt ger värde-fullinformationomhennesellerhansreflexivaförmåga.Beteendeti samband med samtalet och sättet att tala om sina erfarenheter ger minst lika viktig information som vad som sägs, t.ex. om hon eller han undviker ögonkontakt när man talar om känsliga saker. Det är då viktigt med det logiska sammanhanget och konsekvensen i det som sägs, relevansen och tydligheten i beskrivningar och om personen kan ge fullständiga men ändå koncisa svar.[27] Det tyder på svå-righeterompersonenharproblemattreflektera,svararundvikandeeller ensidigt och ger motsägelsefull eller knapphändig information om uppväxten och förhållandet till viktiga omsorgspersoner.

Frågor om självkänsla, identitet och sexuell läggningHurärsökandenssjälvkänsla?Hurtryggkännersigsökandenisinidentitet,könsidentitetochsexuellaläggning?Hursersökandenpåpersonermedannansexuellläggningändenegna?Hurskullesökan-den ställa sig till ett barn som så småningom visar sig ha en annan sexuellläggningänsökandens?

Även om acceptansen och respekten för olika sexuell läggning under de senaste decennierna har ökat markant, är samhället alltjämt

86



präglat av s.k. heteronormativitet (heterosexualitet ses som norm och annan sexuell läggning som avvikande). Personer med homo- och bisexuell läggning möts fortfarande av fördomar, negativa attityder, negativ särbehandling och även trakasserier. [28] Diskriminering kan isigpåverkahälsaochvälbefinnandenegativt.[29]

Kriterierna i medgivandeutredningen är desamma, oavsett sexuell läggning. För personer med homo- och bisexuell läggning tillkom-merdockvissaspecifikafrågorsomrörhuromgivningensattityderpåverkar familjerelationerna, vardagslivet, identiteten och självkäns-lan – vilket i förlängningen har betydelse för ett eventuellt föräldra-skap. [30] När och för vilka personer kom sökanden för första gången utmedsinsexuellaläggningochvadmöttedet för reaktioner?Finnsdet personer i den närmaste kretsen som inte känner till sökandens sexuella läggningeller somhar reageratnegativt?Hurharsökan-denhanterateventuellaslitningarochkonflikter kringdetta?Hurhanterar sökanden homofobi och andra negativa reaktioner känslo-mässigt?Vadinnebärdettairelationtilletteventuelltadoptivbarn?

Exempel på faktorer, vad gäller personliga egenskaper och förmåga till samspel, som talar emot eller kan tala emot lämplighet: • dålig och obearbetad relation till egna föräldrar• tecken på starkt otrygg eller desorganiserad anknytning• svårighet med nära relationer• svårighet att stå ut med starka känslor• vacklande självkänsla• brister i empatisk förmåga• bristerireflexivförmåga• osäkerhet kring identitet och könsidentitet• svårighetatthanterakonflikterochomgivningensreaktioner

kring sexuell läggning.

Förluster och trauman t.ex. ofrivillig barnlöshetEtt viktigt tema i utredningen är sökandens erfarenheter av kriser, förluster och trauman. Utredaren ska ta reda på hur sökanden har be-arbetat sina känslor i samband med dessa upplevelser samt försonats

87



med att det som hänt är en del i livserfarenheten, och om personen har kunnat gå vidare. Sökanden måste ha en god förmåga att hantera svårigheter i livet. Egna tidigare kriser och svåra upplevelser som är väl bearbetade kan vara en tillgång i föräldraskapet.

Föräldrar med egna svåra obearbetade upplevelser brukar oftare än andra feltolka barns signaler och reagerar på dem med aggressivitet eller rädsla. Barnets starka känslor uttryckta i gråt eller klängighet kan väcka något till liv hos föräldern, som då reagerar på sin egen obe-arbetade upplevelse snarare än på barnets signal. Förälderns beteende blir oförståeligt och skrämmande för barnet. [14]

Det är också av stor vikt att sökanden har bearbetat den eventuella sorgen över att inte kunna få ett biologiskt barn.75 Adoption får inte vara ett sätt att försöka reparera och bearbeta sorgen över infertilite-ten. Ofrivillig barnlöshet innebär ofta också en svår påfrestning för individen och för förhållandet. Det kan t.ex. påverka självkänslan och den egna föreställningen om att kunna klara av att vara mamma eller pappa.Ienstakafallkanbarnlöshetvaraettsymtompåkonflikterirelationen mellan de sökande. Det är viktigt att tala med båda parter om hur de hanterar barnlösheten och deras eventuella besvikelse, hur den har påverkat de sökande och relationen dem emellan samt hur de bearbetat detta känslomässigt. Vad betyder det att inte kunna föra sina gener vidare, att inte kunna känna igen sina och partnerns egenskaperochutseendeiettbarn?Förvissasökandekandetfinnasandra skäl än biologiska till ofrivillig barnlöshet, som också kan vara smärtsamma och behöva diskuteras.

Ett adoptivbarn behöver komma till föräldrar som kan ägna sig åt det och ge helhjärtad uppmärksamhet medan barnet bygger upp tillit ochanknytertillsinanyaföräldrarsamtfinnersigtillrättaisinfamiljoch miljö. Det betyder att adoptivbarnet inte ska behöva dela uppmärk-samheten med ett nyfött biologiskt barn. Pågående IVF-behandling (in vitrofertilisering, provrörsbefruktning) är t.ex. inte förenlig med ett samtidigt adoptionsförfarande. Hur ser sökanden på att skydda sig för att undvika graviditet i samband med att det kommer ett adoptivbarntillfamiljen?

Sökande som har förlorat ett barn måste ha bearbetat och hanterat sorgen innan de inleder ett adoptionsförfarande.

75 Prop. 2003/04:131 s. 87

88



För den som själv är adopterad kan ett adoptivföräldraskap väcka starka känslor och minnen från barndomen. Sökanden behöver ha bearbetat känslorna kring sin egen adoption, ha försonats med de förluster som den innebar och kunna känna glädje över det positiva som den fört med sig. Annars kan de egna erfarenheterna göra det svårare att leva sig in i och vara lyhörd för ett adoptivbarns behov.

Även andra sökande kan ha svåra tidiga separationsupplevelser som inte har bearbetats känslomässigt. För dem kan mötet med ett adoptivbarn, som är extra känsligt i separationssituationer, aktuali-sera egna starka känslor som gör det svårt att vara lyhörd för barnets behov.

Det finns olika förluster eller andra faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Det gäller exempelvis• problem med att hantera svårigheter och kriser• obearbetade svårigheter och kriser• obearbetad sorg kring barnlöshet eller över ett förlorat barn• obearbetad tidig förlust av en förälder.

Motiv till adoptionFrågor som rör motiven till adoption och förväntningarna på barnet är angelägna att ta upp i utredningen för att kunna bedöma sökandens lämplighet.76

Det är viktigt att sökanden känner sig trygg med sitt beslut att adoptera och anledningarna till detta. Det är dock naturligt att känna ambivalens inför ett beslut om adoption, precis som med andra betydelsefulla beslut i livet. Den som är medveten om ambivalensen har dock lättare att bearbeta den, till skillnad från den som förnekar sådana känslor.

Det är också viktigt att båda parterna i ett förhållande har en öns-kan att adoptera, att inte någon ställer upp för den andras önskemål eller påverkas av förväntningar från omgivningen. Det är naturligt att sökande i ett par inledningsvis kan ha kommit olika långt i sin beslutsprocess, men för ett medgivande är det viktigt att båda har en

76 Prop. 2003/04:131 s. 87

89



djupönskanomattadoptera.Annarsfinnsdetriskföratteventuellasvårigheter med barnet kan skapa extra stora påfrestningar i förhål-landet.Detfinnsfleraviktigafrågorsomutredarenkanställa:Vemtogförstuppfråganomadoption?Vilkaeventuellatveksamheterfinnsellerharfunnits?Hurharsökandenahanteratdem?Ärdetnå-gonavparternasomärmerangelägenochpådrivandeändenandra?

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Blanddemfinns• önskan om barn som ett sätt att lösa andra problem eller behov• stark eller obearbetad ambivalens till adoption som alternativ till

biologiskt föräldraskap• olika motiv till adoption hos parterna i ett par• någon som är starkt drivande.

Beredskap att söka och ta emot hjälpDetfinnsenstörreriskförpsykiskasvårigheterblandadoptivbarnsom grupp än bland andra barn, även om detta inte är särskilt vanligt i sig. Forskning tyder på att adoptivföräldrar generellt söker hjälp lite senare än andra föräldrar vid svårigheter i föräldraskapet eller med barnen. I socialtjänstens utredning är de angelägna om att visa sin lämplighet och kapacitet som föräldrar för att få ett medgivande, och därför kan det vara svårt att senare tillstå att de har svårigheter.

Enligt förarbetena måste föräldrarna känna till möjligheterna att tidigt söka hjälp om svårigheter skulle uppstå.77 Det är även viktigt att sökanden är öppen för att hon eller han som adoptivförälder kan be-höva hjälp att stödja och stärka barnets anknytningsbeteende och med andra omsorgs- och föräldrauppgifter, såväl under adoptivbarnets första omställning som senare, t.ex. i samband med olika övergångar och utvecklingsskeden, inte minst i tonåren.

Utredaren bör därför undersöka sökandens tidigare erfarenheter av svårigheter och av att efterfråga och ta emot hjälp samt sökandens självkänsla.

77 Prop. 2003/04:131 s. 59

90



Föräldraförmåga hos sökande som har barnOm sökanden har barn sedan tidigare är sökandens föräldraförmåga i förhållande till barnet/barnen och deras situation och utveckling av central betydelse för bedömningen. Detta ger värdefull information om sökandens lämplighet för att ta emot adoptivbarn.Hurharsökandenupplevtattbliförälder?Hursersökandenpå

sittföräldraskapochpåbarnet/barnen?Vadharvaritutmaningarochsvårigheteriattvaraförälder?

Om sökanden redan har adoptivbarn, hur har barnets anknyt-ningochdenömsesidigakontaktenutvecklats?Hurkändesdetnärsökandenfick barnbeskedetoch förstmöttebarnet?Vilka svårighe-terharmanhaft atthantera?Hurharbarnetreageratkänslomässigtiolikasituationerochhursökerbarnet tröst?Närhar föräldernkäntsigbekymradrespektivegladochstolt?Hurharbarnetspsykiska,fysiska,känslomässiga,socialaochspråkligautvecklingvarit?Harsökandensökthjälpvideventuellasvårigheter?Hurharsökandenlöstpraktiskafrågor?Hurharomgivningentagitemotbarnet?

När det gäller barn i tidigare förhållanden är viktiga frågor i utred-ningen föräldra – barnrelationen, sådant som rör vårdnad, boende och umgänge, eventuella domar och överenskommelser samt orsaker till dessa,samarbeteocheventuellakonfliktermedbarnetsandraförälderm.m. Många gånger kan ett samtal med den andre föräldern ge en bild av föräldraförmågan.

Om sökanden redan har barn, bör utredaren hämta in uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola.78(Se bilaga 2, blankett Adop-tion 10 och 11.)

Samtal med tidigare barnUtredaren bör ta reda på om barnet har en god relation till sina föräldrar och hur samspelet mellan barnet och föräldrarna fungerar.79 Det handlar bl.a. om barnets anknytning till föräldrarna samt om barnet har särskilda behov som kräver extra resurser av föräldrarna eller stöd och behandlingsinsatser. Detta kan bl.a. göras genom samtal med barnet, om det är lämpligt med hänsyn till dess ålder och mog-nad. Det gäller även barn från en tidigare relation och om barnet är i vuxen ålder.

78 SOSFS 2008:879 SOSFS 2008:8

91



Om det inte är lämpligt att samtala med tidigare barn behöver ut-redarenövervägavilkaandrasättdetfinnsatthämtaininformation.Samtal med barn förutsätter vårdnadshavarens samtycke. Det kan ändå vara bra att ha med åtminstone någon av föräldrarna, särskilt i samtal med yngre barn. Samtalet får givetvis inte försätta barnet i lo-jalitetskonfliktmedsinaföräldrarellerpåannatsättinnebärapåfrest-ningar för barnet.

Samtalet med barnet handlar om barnets erfarenheter från upp-växten och dess inställning till eventuella adoptivsyskon. Utredaren ska bl.a. bilda sig en uppfattning om ett hemmavarande barns möjlig-het att ta särskild hänsyn och ha extra tålamod om det kommer ett adoptivbarn till familjen. Samtidigt kan barn sällan sätta sig in i vad det innebär att få adoptivsyskon. Även vuxna barns inställning till att få adoptivsyskon är betydelsefull för det barn som eventuellt ska ingå i familjen. Förutsättningarna för goda syskonrelationer är en viktig fråga, men barnets inställning till syskon kan inte vara avgörande för bedömningen.

Adoption när det redan finns barn i familjenAntal barnOmdetredanfinnsbarnifamiljen,hur många barn har sökanden ka-pacitetför?Ettadoptivbarnbehöveroftamycketmeravföräldrarnastid och omsorg än biologiska barn. Hur många syskon är det rimligt attettadoptivbarnskadelasinaföräldrarstidmed?Orkardebefint-ligabarnenmedettadopteratsyskon?

Tidigare adoptivbarns behovOmdetfinnstidigareadoptivbarnifamiljenärenviktigfrågahurdet har gått för det barnet eller de barnen vad gäller anknytning, trygghet och samspel med föräldrarna. Svaren påverkar om och när det kan vara lämpligt att adoptera ett ytterligare barn. Eftersom det är individuellt för varje barn kan ingen bestämd tidsangivelse ges.Hurlängeharbarnetellerbarnenvaritifamiljen?Hardefått

tillräckligtidpåsigattfinnasig till rättaochutvecklaten trygganknytning?Kanbarnetellerbarnen tänkasvara redo förettadop-tivsyskonsomkrävermycketavföräldrarnastid?

92



Familjehemsplacerade barns behovOmdetfinnsettfamiljehemsplaceratbarnifamiljenärdetviktigtatt diskutera både vad detta skulle kunna betyda för ett eventuellt adoptivbarn och omvänt vad ett adoptivbarn skulle innebära för det familjehemsplacerade barnet. Det placerade barnet behöver också extra tid och omsorg men det ska kanske inte stanna i familjen. Finns barnettillfälligtifamiljenellerärdetlångtidsplacerat?Vadinnebärdet för det familjehemsplacerade barnet med dess särskilda behov om det kommer ett adoptivbarn som kan bli krävande och som blir en familjemedlempåandravillkor?Kontaktmeddenplacerandekom-munen kan ge information om sökandens kapacitet och möjlighet att ta emot ytterligare barn i familjen.

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • tecken på brister i sökandens relation till eller omsorg om

tidigare barn• tidigare barn som bedöms ha svårt att klara av att få adoptiv-

syskon som behöver mycket av föräldrarnas uppmärksamhet• barn i familjen med behov av särskilt stöd och/eller svårigheter

i familjen som kräver stor del av föräldrarnas ork och uppmärk-samhet

• samarbetsproblemochkonflikterkringtidigareföräldraskap.

Vilka barn är sökanden kvalificerad att ta emot?Alla adoptivbarn kan anses vara barn i behov av särskilt stöd utifrån sina erfarenheter av separationer tidigt i livet, byte av anknytnings-personer och hela livsmiljön. Barn som har varit med om ytterligare påfrestningar kan ha särskilt omfattande behov av stöd och behöva adoptivföräldrar med särskild kapacitet.Alltflerbarnhardessutomsärskilda behov. Eftersom man aldrig kan veta på förhand vilka särskilda behov ett barn har måste utgångspunkten vara att sökanden behöver ha kapacitet för att kunna möta och hantera även omfattande behovpåettadekvatsätt.Omsökandenintehardessakvalifikationerbehöver det framgå av medgivandeutredningen.

93



Forskning visar att hög ålder hos barnet vid adoptionen är en riskfaktor.[4] Äldre barn kan ha hunnit leva under svåra förhållan-denenlängretidochkanskevaritmedomfleraseparationer.Juäldreett adoptivbarn är, desto troligare att det behöver särskilt stöd. Har sökandenkvalifikationerfördet?Harsökandensärskildakvalifikationerföratttaemotettbarnsom

harnågonkändfunktionsnedsättning?Vilkenberedskapfinnshossökanden för ett barn som så småningom visar sig ha en funktions-nedsättning?Omsökandenärinställdpåatttaemotbarnmedenfunktionsnedsättning,vilkaärsökandensmotivtilldet?Ärdetenvälgrundad önskan eller beror den på att detta ökar möjligheterna att blivaldsomadoptivförälder?Utredarenbehövertillsammansmedsökanden resonera kring vilka möjligheter sökanden har att avsätta extra mycket tid, vilka resurser sökanden har i sitt nätverk, hur sökandenserpåattsökaprofessionellhjälpochomdetfinnssådantillgänglig inom rimligt avstånd m.m. Vidare har frågor om bostaden och närmiljön betydelse för ett barn som kanske har rörelsehinder, allergier etc.

Adoption av syskonparEn del sökande är positiva till att ta emot flerabiologiskasyskonsamtidigtföradoption.Atttaemotflerabarnsamtidigtkandockinnebäraspeciellasvårigheterochpåfrestningar,särskiltdåalltflerbarn som lämnas för adoption har omfattande behov av stöd och hjälp. Vilka är skälen och vilken är realismen i sådana tankar och önskemål?Sökandenasförutsättningarfördettabehöverutredas.Hurhartankarnakringettsyskonparuppkommit?Vadtrorsökandenärutmaningenmeddetta?Vadinnebärdetförbarnen?Hurplanerarsökandenförmottagandetavflerbarnsamtidigt?Harsökandenat.ex.tillräcklig barnerfarenhet sedan tidigare och erfarenhet av barn i olika åldrar?Harbådasökandemöjlighetattvaraföräldraledigaförvarsittbarn?Hurlångföräldraledighethardemöjlighettill?80

Livsåskådning och religionUtöverinformationsomskaingåisocialnämndensunderlagfinns det områden som behöver beskrivas om barnets ursprungsland önskar 80 SeävenFöräldraskapgenomadoption.Attbliföräldertillettbarnsomredanfinns, Socialstyrelsen; 2014.

94



viss information för att kunna välja ut föräldrar till ett speciellt barn. Det kan handla om sökandens intressen och personliga egenskaper som inte direkt har med föräldraförmågan att göra samt livsåskåd-ningsfrågor, trosuppfattning m.m. Olika länder har olika krav och förväntningar. I vissa fall krävs det att sökande har en kristen tro.

Utlandskontakterna önskar ofta en levande beskrivning av hur sökanden är som person, vilket förhållande de sökande i ett par har samt hur sökanden lever, för att kunna göra sig en bild av en potentiell förälder.Detfinnsoftaocksåförväntningarpåinformationomhursökanden, liksom släkten, ser på barnets ursprung, bakgrund och an-norlundaskap samt hur man har tänkt sig att ta hand om barnet.

I vissa fall är också barnets biologiska mamma med och väljer adoptivföräldrar utifrån sådana beskrivningar.

Det förekommer att en utlandskontakt önskar komplettering av utredningsrapporten med särskilda uppgifter. (Se längre fram i detta kapitel Begäran om ändringar efterbeslut om medgivande/Intyg.)

VärderingsfrågorEn beskrivning av sökandens religion och livsåskådning är många gånger viktig för myndigheterna och organisationerna i barnens ur-sprungsländer, och en sådan förväntas ingå i den skriftliga utrednings-rapporten.Detfinnsvissavärderingsfrågorsomocksåharrelevansförsocialnämndens lämplighetsbedömning.

Om sökanden är medlem i trossamfund, ideologiska sammanslut-ningar eller liknande är det viktigt att undersöka vilken betydelse detta har för sökandens värderingar, vardagsliv och syn på barnupp-fostran. Det är bl.a. relevant att ställa frågor om sökandens syn på religionsfrihet och andra synsätt på livsfrågor, liksom sökandens önskan om att ett eventuellt barn ska omfatta samma värderingar.

Synen på mänskliga rättigheter, jämlikhet, kvinnors och mäns lika rättigheter, liksom synen på kyskhetskrav, frihetsbegränsningar och heder är andra värderingsfrågor som är viktiga att ta upp.

Sökanden kan komma från grupper eller kulturer där aga före-språkas eller där traditioner med barnäktenskap, arrangerade äk-tenskap eller kvinnlig könsstympning förekommer, och då behöver utredaren försäkra sig om att de tar avstånd från sådana uppfost-ringsmetoder och sedvänjor.

95



Sökandensinställningtillbarnpornografiochandrasexuellagränsöverskridanden är ytterst väsentliga aspekter i lämplighetsbedömningen, men tveksamheter i sådana avseenden är naturligt nog svåra att upp-täcka genom direkta frågor. Det kan dock vara viktigt att i utredningen samtala om sökandens syn på barns och vuxnas sexualitet.

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • ideologisk eller religiös fundamentalism eller fanatism• intolerant inställning till oliktänkande• rasistiska värderingar• fördomar om adoptivbarns bakgrund• olika värdering av kvinnor, män och barn samt deras rättigheter• otydliga värderingar kring eller accepterande av otillåtna sexuella

handlingar.

Migrationserfarenhet och språkFörsökandesominvandrattillSverigefinnsspecifikafrågorsomrörmigrationsprocessen och integration som behöver belysas i utredning-en, liksom kunskaperna i svenska språket.

En migrationsprocess innebär att bryta upp från sitt hemland och rota sig i ett nytt land och ett nytt samhälle. Det är en stor omställning som handlar om att bygga upp ett nytt liv, och det är mycket som man behöver börja om med. Under en period kretsar tankar och känslor ofta kring det man lämnat och oron och osäkerheten inför detnya.Detkantaolikalångtidattfinnasigtillrätta,seframåtochta till sig de möjligheter som den nya situationen erbjuder. I vissa fall stannar migrationsprocessen dock av och det blir svårt att gå vidare. [31] Integrationen kan hindras av svårigheter att komma in på arbets-marknaden, nya roller i familjen och kollisioner mellan egna och omgivande värderingar.Detfinnsfördelarmedattettinternationelltadopteratbarnfår

adoptivföräldrar som talar barnets språk och har samma kulturella bakgrund, eftersom barnet får behålla sitt språk och lättare kan bevara och utveckla sina kulturella rötter och naturliga kontakter med ursprungslandet. Samtidigt blir Sverige barnets nya hemland.

96



Adoptivbarn behöver stabilitet samt föräldrar som känner sig till freds med tillvaron i Sverige. Sökanden måste därför vara klar med sin migrationsprocess. För att ett adoptivbarn ska kunna få stöd och vägledning in i samhället krävs dessutom att adoptivföräldrarna har god kunskap om och känner sig hemma i det svenska samhället. De måste kunna bejaka barnet när det tar till sig det omgivande samhäl-lets värderingar. Annars riskerar adoptivbarnet att få ta på sig rollen somförmedlandelänkochhamnaienlojalitetskonfliktmellanföräld-rarna och det omgivande samhället.

SpråkfrågorFör kontakten med omgivningen, inte minst förskola och skola, krävs också goda kunskaper i svenska. Om sökanden inte har lärt sig svenska kan detta vara en utgångspunkt för samtal om inställningen till Sverige och det svenska samhället, graden av integrering etc.

Ett barn som adopteras internationellt tvingas i regel byta språk när det kommer till Sverige (såvida inte adoptivföräldrarna talar barnets modersmål).Deflestaadoptivbarnklararattbytasittmodersmåltill svenska utan svårigheter, även om det kan ta tid att komma ifatt språkmässigt.[32] Att tillägna sig två nya språk (svenska och ett ytter-ligare hemspråk) ställer dock stora krav och tar längre tid än att lära in ett språk. Det innebär också att barnet kan behöva extra mycket stöd. För att det ska vara rimligt att klara måste barnet troligen vara så litet att det inte hunnit komma så långt i sin språkutveckling. Det är dock inte ovanligt att ett adoptivbarn har brister i sin språkutveck-ling, för att det haft små möjligheter till relation, dialog och såväl språklig som känslomässig bekräftelse.[32] Att då komma till en flerspråkigfamiljkanställastörrespråkmässigakravänvadbarnetharkapacitetför.Dentidsomdettarattblitvåspråkig(ellerflersprå-kig) måste också beaktas. Barn med ett svagt utvecklat första språk behöverbetydligtmycketmer tidomdetfinns tvåspråkidessnyaomgivning, samtidigt som det behöver både språklig och kulturell kontakt med båda språken.[33]

Sökande som talar mer än ett språk i hemmet behöver ha funderat över och förstå vilka påfrestningar detta kan innebära för ett barn, som bland andra omvälvande händelser fått bryta upp från sin invanda språkmiljö. Det betyder att ett adoptivbarn som kan komma ifråga helst ska tala ett av hemspråken eller vara så litet att det inte kommit så långt i sin språkutveckling. Vidare måste sökandena ha funderat över vilket

97



det gemensamma familjespråket ska vara, hur barnet ska lära sig svens-ka samt hur sökandena ska stödja barnets språkutveckling. Vid behov kan utredaren rådgöra med logoped för att kunna diskutera saken och ge råd till sökandena samt få ett underlag för bedömningen.

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Blanddemfinns• liten kontakt med eller avståndstagande till det svenska samhället• oavslutad migrationsprocess• otillräckliga språkkunskaper för kontakter med förskola eller

skola och för att vägleda barnet in i samhället.

Förutsättningar i sökandens relation, nätverk och miljöFaktorer att ta hänsyn till inom området ”familj och miljö” (se BBIC-triangeln s. 63) är sökandens bakgrund och situation, familjens nätverk, boende, ekonomi, arbete, social integrering och resurser i lokalsamhället. För att sökanden ska vara lämplig att ta emot adop-tivbarnmåsteförutsättningarnanedanfinnasisökandensrelation,nätverk och miljö.

3. Förutsättningar för adoption i sökandens relation, nätverk och miljö Följande faktorer är särskilt viktiga:- varaktighet och stabilitet i relationerna mellan sökande- god förmåga att ge varandra ömsesidigt stödgodförmågaattklarapåfrestningarochlösakonflikter- goda relationer med nära anhöriga samt stöd från dessa för adoption- kvalitet i vänskapsrelationer- möjlighet till tillräckligt med stöd och avlastning i nätverket- beredskap att hantera omgivningens synpunkter och reaktioner.

98



Förhållandet mellan de sökandeOm ett par ansöker om medgivande att adoptera bör utredaren ta reda på om de har en stabil relation.81

Ett par som adopterar bör leva i en stabil relation.82 Ett adoptivbarn behöver komma till föräldrar som kan ge förbehållslös kärlek och som, om de är gifta eller ingått partnerskap, själva lever i ett kärleks-fullt förhållande med ömsesidig respekt. Då kan de fokusera på bar-net och är inte upptagna med svårigheter i sin relation. Förhållandet behöver vara stabilt så att det klarar de påfrestningar som ett adop-tivföräldraskap kan innebära och så att risken för framtida separation är liten. Relationens stabilitet måste bedömas i varje enskilt fall – det går inte att ange några fasta tidsgränser eller andra kriterier.

Därför är det viktigt med samtal om förhållandet mellan de sökande för att få en bild av förhållandets historia och varaktighet samt tilliten och förtroendet mellan parterna. Hur ser de sökande på varandra, hur interagerarochkommunicerarde?Vilkennärhethardetillvarandra,hurbrafungerarrelationenochhurengageradeärdeiden?Ärnågonmerberoendeavdenandra?Vadgördetillsammansochvarförsig?Har förhållandet utsatts för prövningar och hur har de klarat att lösa dem?Huruppstårkonflikterochhurhanterardedem?Hardeförmågaattgemensamthanterasvårigheterpåettkonstruktivtsätt?Hur ärfördelningenavrollerochansvarochhurfattasbeslut?Hurstöttardesökandevarandraochmötervarandraskänslomässigabehov? Ärfamiljerelationernavarma,stödjandeochuppskattande?Huruttrycksochbesvaraskänslorifamiljen?Vaduppskattardesökandesärskilthosvarandraochvadirriterardesigpå?Hardesökandegodförmågaattanpassasigtillförändringarochvaraflexibla?Vilkaärrelationensstyrkorochsvagheter?Hurkanettadoptivbarnkommaattpåverkaförhållandet?Hardesökandenågongångtänktpåsepara-tion?Vadharändratssedandess?Vadskullehändavideneventuellseparation?

Andra frågor som kan ge värdefull information är tidigare nära relationer och varför de upphört, vad sökanden lärt av det och vilken relation sökanden nu har till tidigare partner.

81 SOSFS 2008:882 Prop. 2003/04:131 s. 59

99



Frågor om de sökandes sexuella samliv kan ha relevans om t.ex. en genomgången fertilitetsundersökning och fertilitetsbehandling kan ha medfört svårigheter som kan påverka stabiliteten i förhållandet.

I gemensamma samtal kan utredaren se sökandenas samspel med varandra och i enskilda samtal går det att bedöma samstämmigheten mellan dem i väsentliga frågor. Ofta kan man indirekt få informa-tion om familjerelationerna genom samtal om barnlöshet, inställning till barnuppfostran, egna uppväxtförhållanden och hur man löser de praktiska frågorna i familjen m.m. Dessa samtal är minst lika viktig som de direkta frågorna om förhållandet.

Hur har samkönade par hanterat sin relation i förhållande till eventuellafördomarisittnätverkochiomgivningen?Vadbetydereven tuella svårigheter med öppenhet om den sexuella läggningen för förhållandetochföretteventuelltföräldraskap?

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet. Till dem hör:• kortvarigt, oprövat eller instabilt förhållande•mycketkonflikteroch/ellersvårigheteratthanterakonflikter

konstruktivt• tecken på kontroll, våld eller andra integritetskränkningar

i förhållandet• brist på ömsesidig respekt• brist på ömsesidigt stöd• brist på samstämmighet• obalans i förhållandet• bristpåjämställdhetsomkanblienkonfliktanledning.

Ensamstående sökandeIutredningenavensamståendesökandefinnsenradsärskildafrågorom nära relationer som har relevans för en bedömning av lämplighe-ten. Syftet är att få en uppfattning om sökandens förmåga och inställning till nära relationer samt risken för att ett adoptivbarn ensamt kan komma att fylla sökandens behov av närhet.

100



Utredaren behöver ställa frågor om tidigare och nuvarande nära relationer till föräldrar, syskon, vänner etc., liksom om erfarenhet av tidigare partnerrelationer och varför de i så fall upphört, samt om tankar kring eventuella framtida relationer. Hur fyller sökanden behovet av vänskap och känslomässigt stöd? Vilka tankar har den sökande kring att hon eller han inte har en partner att bilda familj med?Ärsökandenöppenförattiframtidenfinnaenlivskamrat?

Om sökanden skulle träffa en partner – under väntetiden eller när barnetredanfinnshär–hurkandetpåverkaettadoptivbarnsamtmöjligheten till sökandens helhjärtade engagemang i relation till barnet ochdessbehov?

Det förekommer att en sökande på egen hand ansöker om med-givande,trotsattdetfinnsenpartnermedibilden.Orsakernakanvaraflera,t.ex.attförhållandetärrelativtnyttellerosäkertellerattpartnern inte är beredd att gå in i ett gemensamt föräldraskap. Svå-righeter i ett sådant förhållande behöver utredas. Om relationen tar slut i samband med att sökanden ska ta emot ett adoptivbarn kan den känslomässiga påfrestningen göra det svårt för sökanden att ge barnet bästa möjliga förutsättningar.Omdetfinnsenpartnersomkommerattingåibarnetsnärmaste

krets är det viktigt att den personen ingår i utredningen. Osäkerhet om förhållandet och dess varaktighet blir då något som kan tala emot lämplighet.

Om sökanden inleder en fast partnerrelation efter beslut om med-givande är det en så stor förändring i personens förhållanden att det kräver utredning. Detta behöver utredaren informera sökanden om. (Se detta kapitel, avsnitt Om någon tar till sig ett barn utan medgi-vande/Utredning om mer väsentligt förändrade förhållanden.)

Det finns olika faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • otillräckliga vuxenrelationer för känslomässigt stöd• önskan om barn som ersättning för andra nära relationer• oklarheter och tveksamheter kring en partner som inte deltar i

ansökan om medgivande.

101



Socialt nätverk och social integreringAdoptivbarnet ska inte bara få nya föräldrar, utan också känna till-hörighet till en ny släkt och ingå i ett nytt socialt sammanhang. Varje barnsomadopterasbehövervaraönskatochefterlängtatavflerändeblivande adoptivföräldrarna. Såväl par som ensamstående måste ha ett fungerande socialt nätverk som vid behov kan ge stöd till familjen.83

Kvaliteten på sökandens vänskapsrelationer har stor betydelse för bedömningen av sökandens förmåga att bygga upp och vidmakthålla närakänslomässigarelationer.Hurservänskapsrelationernaut? Hurlängehardeberördakäntvarandra?Hurnäravännerärde? Huroftaträffasde?Vilkentillitkännersökandentillolikavänner?Vilka kan sökanden tänka sig att vända sig till när hon eller han får svårigheteretc.?

Har sökanden diskuterat adoption med sina egna föräldrar, syskon, släktiövrigtochvänner?Vilkenärinställningen till den planerade adoptionen hos blivande mor- och farföräldrar, sökandens eventuella syskonochandraviktigapersonerinätverket?

Det behövs en kartläggning av sökandens sociala nätverk och resurser för såväl bekräftelse och stöd i föräldrarollen som praktisk avlastning vid behov.Utredarenbörundersöka,omdetisökandenssocialanätverkfinns

personer som har möjlighet att vid behov ge stöd och hjälp efter en adoption. Utredaren bör också ha samtal med några av de personer som ingår i nätverket,84 t.ex. i form av en nätverksträff. Centrala frå-gor att diskutera är bl.a. följande:

Vilken inställning har personer i nätverket till adoption i allmän-hetochdenplaneradeisynnerhet?Finnsdetensläktochettnätverki övrigt som välkomnar ett eventuellt adoptivbarn och är berett att ta dettillsig?

Är någon i nätverket tillräckligt engagerad för att seriöst erbjuda sigtaansvaromsökandensskulleblisjukellerdö?(Fråganavserstyrkan på engagemanget, och innebär givetvis inte att någon kan förbinda sig för ett sådant åtagande.) Har de personer som anser sig varavilligaattställauppnågoninsiktomadoptivbarnsbehov?

83 Prop. 2003/04:131 s. 5984 SOSFS 2008:8

102



Särskilda frågor till ensamståendeNär det gäller ensamstående sökande blir nyssnämnda frågor av-görande för deras möjlighet att ta emot ett adoptivbarn. Det är av särskild vikt att de har ett starkt nätverk och levande släktrelationer som kan bli ett eventuellt adoptivbarns livssammanhang utöver adop-tivföräldern.

Ensamstående har inte samma möjlighet som sökande par att dela ansvar, vardagsbekymmer och glädjeämnen kring barnet med någon annan.Detfinnsintehellernågonattturasommednärbarnetkräverextra mycket omsorg, i samband med nattvak, förälders sjukdom etc. Hurmycketstödochavlastningärdetrealistisktattsökandenkanfå?Finns det någon som är beredd att träda in och ta ansvar som engage-rad”extraförälder”,såvälkänslomässigtsompraktiskt?Vännerkanha en allmänt stödjande inställning, men det är något annat att fak-tiskt vilja och kunna träda in och hjälpa till när det behövs.

Hur tänker sökanden kring att möta ett barns frågor om varför det bara har fått en förälder och eventuella förebråelser mot sökanden fördet?Harsökandenreflekteratövervaddetbetyderförettbarn attkanskekännaoroförattförlorasinendaförälder–igen?85

En annan viktig fråga rör hur sökanden kan tillgodose barnets behov av goda förebilder och naturlig kontakt med personer av båda könen under uppväxten.

Särskilda frågor till samkönade parDe sökande i samkönade par kan få svara på vissa särskilda frågor: Känner en homo- och bisexuell sökande sig respekterad i sin familj (avföräldrar,syskonetc.)?Hurpåverkarfördomariomgivningenmöjligheten för sökanden att vara öppen kring sin sexuella läggning införövrigsläktochvänner?Vadbetydereventuellasvårigheterförmöjlighetenattfåstödiföräldraskapetfråndetsocialanätverket? Vad betyder det för ett eventuellt adoptivbarns kontakter med och tillhörighettillsinblivandesläkt?Hurkansökandenkompenseraeventuellaslitningargenomattbyggauppandranätverk?

Hur kan sökanden tillgodose barnets behov av goda förebilder ochnaturligkontaktmedpersoneravbådakönenunderuppväxten?

85 I en intervjuundersökning med ensamstående adoptivmammor framkom att barnen var oroliga för att förlora sin förälder samt att de funderar mycket på att de inte hade någon pappa (Teiling 2007).

103



Sökandes integrering i samhälletSökandens integrering i samhället är en viktig aspekt av alla ut-redningar. Det handlar om sökandens kunskap om och deltagande i samhällslivet samt graden av kontakter med grannar, arbetskamrater och den närmaste omgivningen.

Vissa är isolerade i subgrupper av olika slag och har liten kontakt med det omgivande samhället och dess värderingar – eller tar avstånd från dessa. De saknar då möjligheter att vägleda barnet in i samhället samt riskerar att försätta det i en mellanställning med lojalitetskon-flikterochutanförskap.

Det finns faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • nära vänner saknas• brutna kontakter med föräldrar, syskon eller egna barn• brist på stöd i nätverket• avsaknad av någon i nätverket som är beredd att träda in extra

mycket för stöd och hjälp, när sökanden är ensamstående• negativ inställning till adoption hos viktiga personer i nätverket• brist på kunskaper om eller kontakter med det svenska samhället• avståndstagande till det omgivande samhället• isolering, t.ex. i en etnisk, religiös eller ideologisk subgrupp.

Frågor då ansökan avser ett specifikt barnI vissa fall rör utredningen ett medgivande efter ansökan om adop-tionavettspecifiktbarn.Detärdåoftaettsläktingbarnellerettbarnsom sökanden på annat sätt har en relation till eller fått kontakt med.

Det som skiljer dessa ärenden från generella adoptionsmedgivan-denärjustattbarnetärkäntochattdetinågonmeningredanfinns en relation mellan barnet och sökanden. Utredningen får då handla om sökandens lämplighet i förhållande till just det barnet.86

Samma områden är aktuella i medgivandeutredningen som för andrainternationellaadoptionerävenomdetfinnsanledningatt lägga särskild vikt vid vissa frågor i utredningen och bedömningen 86 RÅ 1991 ref. 70

104



(se nedan). I dessa ärenden är det också särskilt viktigt med tydlig information och att frågan om motiv till adoptionen tas upp.

Det kan också bli andra avvägningar i bedömningen av sökandens lämplighet,eftersomdetspecifikabarnetssituationochbästabehövervägas in.

Sökandens arbete, ekonomi, boende och närmiljöFrågor om sökandens arbete, ekonomi, bostad och närmiljö är viktiga utifrån vad sådana förutsättningar betyder för möjligheten att ta emot ett adoptivbarn och tillgodose dess behov.

Arbetstillfredsställelse och trygghet i arbetssituationen är viktiga förutsättningar för att inte arbetsrelaterade problem ska försvåra ett helhjärtat engagemang i ett adoptivbarn. Det är också viktigt med en ordnad och trygg ekonomisk situation. Samtidigt kan arbets- och bostadssituationen samt ekonomin hinna ändras innan det kan bli aktuellt att ta emot ett barn. Förändringar efter att ett medgivande lämnats kan räknas som mer väsentligt förändrade förhållanden som sökanden ska informera utredaren om. (Se nedan i detta kapitel, Om någon tar till sig ett barn utan medgivande/Skyldighet att anmäla mer väsentligt förändrade förhållanden.)

Ett hembesök ger möjligheter att se bostadssituationen och disku-tera hur sökanden har tänkt lösa praktiska frågor i bostaden, samt vad närmiljön har att erbjuda i form av service till en barnfamilj. Man kan även ta upp vilka eventuella anpassningar som är möjliga om ett adoptivbarn skulle ha rörelsehinder eller allergier.Omsökandenplanerarattflyttabehöverdettahelstskeinnanett

eventuellt barn har kommit. Särskilt i början behöver adoptivbarn stabilitet i tillvaron. Nya uppbrott och separationer måste i möjligaste mån undvikas för ett barn som nyligen upplevt detta i och med adop-tionen och ankomsten till familjen.Skullesökandenplaneraattlängreframflyttatillettannatland

måste detta också diskuteras med hänsyn till barnets språkutveckling. Det kan nämligen vara mycket påfrestande att börja lära sig svenska för att sedan avbryta detta och i stället lära sig ytterligare ett språk. Ideflestafalltordedetvaraolämpligtattettadoptivbarnkommertillennyfamiljochettnytthemdåfamiljenplanerarattflyttatillettannat land. Det är också viktigt att förvissa sig om att en adoption skulle bli giltig eller möjlig att genomföra även i det land dit sökan-

105



denharföravsiktattflytta.(Seävenkapitel3Allmäntominternatio-nell adoption, avsnitt Sökande som bor utomlands.)

Det finns faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet, bl.a: • arbetslöshet eller osäker arbetssituation• ekonomiska svårigheter• brister i bostaden eller miljön i övrigt utifrån ett barns behov• planer på att bo och/eller tillfälligt tjänstgöra utomlands efter

barnets ankomst.

ReferenterUppgifter om sökandens personliga egenskaper bör bl.a hämtas in genom referenser från personer som sökanden själv hänvisar till.87

För att uppgifterna ska vara meningsfulla behöver det vara perso-ner som känner sökanden väl och referenterna behöver ha egen erfa-renhet av föräldraskap. Eftersom sökanden själv väljer referenter är detofrånkomligtattdekanhamnaienlojalitetskonfliktomdeskullesäga något ofördelaktigt om sökanden. Deras uppgifter är därför sna-rast att uppfatta som ett komplement och en eventuell bekräftelse av den information som utredaren får fram på annat sätt, och de kan inte i sig väga så tungt i bedömningen (såvida det inte talar emot sökan-dens lämplighet, för då behöver det utredas närmare).

Utredaren bör informera varje referensperson om att uppgifterna kommer att ingå i medgivandeutredningen. Uppgifterna bör häm-tas in skriftligen och följas upp i ett fördjupande samtal med varje referensperson88 eftersom ett sådant samtal kan ge mer nyanserad information.

Utredaren ställer fördjupande frågor utifrån de skriftliga beskriv-ningar som referenten lämnat. Följande frågor kan t.ex. vara relevanta (se bilaga 2, blankett Adoption 9.):

87 SOSFS 2008:888 SOSFS 2008:8

106



•Vad känner referenten till om sökandens erfarenhet av och kontakt med barn? I vilka situationer har referenten sett sökanden tillsam-mansmedbarn?Hurfungerarsökandenikontaktenmedbarn?Hur ser referenten på sökandens möjlighet att klara av de krav och påfrestningar som det kan innebära att vara förälder till ett adoptiv-barn?Vadärsökandensstyrkor?Vadkanvarasökandenssvagheter?Finnsdetnågotsomkangeanledningtilloro?

•Om det är ett par som gemensamt ansöker om adoption: Anser referentenattförhållandetdememellanärharmoniskt?Anser referentenattförhållandetdememellanärstabilt?Finnsdetnågot iförhållandetsomkangeanledningtilloro?

•Om sökanden redan har barn: Hur tycker referenten att sökanden är somförälder?Vadbrukarförälderochbarngöratillsammans?Hurärförhållandetmellanförälderochbarn?Hurärdett.ex.medföräld-ernsförmågatilllyhördhet,gensvarochförståelseförbarnetsbehov?Finns det något hos barnet eller barnen alternativt relationen till för-äldernsomgeranledningtilloro?Finnsdetnågonytterligareinfor-mationsomreferententrorkanvarabetydelsefullisammanhanget?

Motiv till adoptionenSocialnämndens bedömning av motivet Utredningen bör ta upp och behandla motivet till adoptionen.89 Om adoptionsplanernaavserettspecifiktbarnkandetfinnasolikaskältill att sökanden vill adoptera barnet, och dessa skäl kan i många fall skilja sig från dem som gäller för den som ansöker om att få adoptera ett okänt barn. I vissa fall är avsikten med adoptionen en annan än att skapa ett föräldra – barnförhållande, t.ex. att ge barnet en utbild-ning eller tillgång till svensk sjukvård och habilitering. Det innebär attfråganomsökandensmotivföradoptionkanvaraviktigurfleraperspektiv. Det ena är sökandens lämplighet som adoptivförälder till det aktuella barnet. Det andra är om en adoption överhuvudtaget kan genomföras i svensk domstol, utifrån föräldrabalkens krav på att avsikten ska vara att behålla eller skapa ett föräldra – barnförhållande.

När socialnämnden utreder om sökanden är lämpad att adoptera behöver man skilja på vad som ska prövas av socialnämnden i en 89 Prop. 2003/04:131 s. 87

107



medgivandeutredning och vad domstolen ska pröva vid en ansökan omadoptionavettspecifiktbarn.Regeringsrättenharuttalatattsoci-alnämndens prövning av en ansökan om medgivande normalt omfat-tar i stort sett samma omständigheter som en allmän domstol har att pröva i adoptionsärendet (dvs. tingsrätten, då rätten ska fatta själva adoptionsbeslutet). De båda ärendetyperna har dock skilda syften och rättsverkningar. Därför ansågs det inte vara socialnämndens uppgift att pröva förutsättningarna för adoptionen.90 Nämnden ska således utgå från bestämmelsen om medgivande för att adoptera enligt social-tjänstlagen och kriterierna för lämplighet i den bestämmelsen, inte den lämplighetsbedömning som ska göras enligt föräldrabalken av domstol vid en ansökan om adoption.

Som framgår av regeringsrättens dom är det normalt sett ändå sam-ma omständigheter som ingår i bedömningen av sökandens lämplig-het att adoptera (enligt 6 kap. 12 § SoL) och bedömningen av lämplig-heten av att adoptionen äger rum enligt 4 kap. 6 § FB.

Föräldrabalken är formellt inte tillämplig på den prövning som ska göras av socialnämnden, men enligt förarbetena vid inkorporeringen av Haagkonventionen bör socialnämnderna i praktiken kontrollera att förutsättningarna för adoption enligt 4 kap. föräldrabalken är uppfyll-da. [36] (Se kapitel 8, avsnitt Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.)

Motiven vid släktingadoptionIendelländerfinnsenannansynpåsläktingarsansvarförbarnänvad som är vanligt här i Sverige. Vid ansökan om släktingadoption är det därför inte ovanligt att det är sökandens släktingar som av olika skäl har tagit initiativ till adoptionsplanerna. De kanske anser att ett barn behöver tas om hand av släkten, men det kan också vara för att ett barn ska få en bättre framtid, för att sökanden är barnlös etc. I barnets hemland är det kanske inte ovanligt att så sker utan en formell adoption. Barnet har då också fortsatt tillhörighet till sina biologiska föräldrar. De berörda kanske inte inser att en svensk adop-tion betyder att de formella banden med ursprungsfamiljen upphör.Vilkaärmotiventillönskanomattadopteradetaktuellabarnet?

Vilkaalternativtilladoptionskullekunnafinnasförbarnet?

90 RÅ 1991 ref. 70

108



Eventuella påtryckningarDet är inte alltid säkert att sökanden verkligen vill adoptera. Ibland kan det handla om en vilja att hjälpa till eller rent av en känsla av att vara tvungen. Det kan hända att barnets släktingar i hemlandet eller sökanden genom adoptionen vill ge barnet bättre möjligheter till utbildning och bättre framtidsutsikter i Sverige eller, som nämnts, tillgång till sjukvård, habilitering etc.

Ibland är det den ena parten eller dennes släkt som har initierat adoptionen, och då kan den andra parten ha svårt att motsätta sig beslutet även om han eller hon är tveksam. I dessa fall kan det därför vara särskilt viktigt att noggrant utreda sökandens motiv till adop-tionsplanerna.

Samtal bör hållas både med sökandena gemensamt och med var och en för sig.91Ienskildasamtalfinnsmöjlighetattförsökataredapå vars och ens inställning, även om familjelojaliteten kan hindra en part som är negativ från att framföra sin uppfattning.

Hur har tankarna om adoption uppkommit och vem har tagit initiativtillattgöraenansökan?Hursamstämmigaärdesökandeiettparomönskanattadoptera?Hurskulledeageravideneventuellskilsmässa?

Förhållandet mellan sökanden och barnet Om adoptionen ska genomföras genom en ansökan till tingsrätten kommer föräldrabalkens regler att gälla, och då ska även rätten be-döma lämpligheten med en adoption. Domstolens lämplighetspröv-ning innebär att adoptionen ska vara till fördel för barnet, men det måsteocksåfinnasensärskildanledningtilladoptionenmedhänsyntill det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet. En sådan anledning är att sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet. Det brukar uttryckas som att man har eller har för avsikt att skapa ett föräldra – barnförhållande.Hurärsökandensrelationtilldetaktuellabarnet?Vilkatankarhar

sökanden kring den framtida relationen om adoptionen blir av respek-tiveinteblirav?

Socialnämnden kan komma fram till att avsikten med adoptionen är en annan än att skapa ett föräldra – barnförhållande, men det är 91 SOSFS 2008:8

109



ändå viktigt att sökandens lämplighet utreds utifrån de kriterier som gällerenligtsocialtjänstlagen.Dettaförattdetskafinnasettfullgottunderlag för beslut i alla instanser.

Man bör vara särskilt varsam om det kan misstänkas att avsikten med adoptionen är att kringgå den svenska invandringslagstiftningen. En allmän önskan att ge någon en möjlighet att vistas i Sverige är inte ett tillräckligt skäl för adoption. Detsamma gäller när adoptionen bara handlar om att barnet ska få uppehålls- eller arbetstillstånd. [34]

Barnets behov och situation Om ursprungslandet är anslutet till Haagkonventionen är det den utländska centralmyndigheten som ansvarar för att utreda barnets situation och behov (artikel 16). Vid en adoption från andra länder är det inte särskilt reglerat vilka uppgifter om barnet som socialnämn-den ska ta reda på.

Lagstiftningen om medgivandeutredningar utgår från att barnet oftast är okänt, och när ett visst barn föreslås för adoption ska social-nämnden samtycka till att adoptionsförfarandet får fortsätta (6 kap. 14 § SoL). Vid den prövningen ska nämnden ta ställning till om det finnsförutsättningarförattgenomföraadoptionen.Därförärdetlämpligt att nämnden redan i sin utredning om medgivande tar hän-syntillomdetfinnsomständighetersomkaninnebäraattadoptioneninte kan genomföras.

När prövningen avser ett visst barn måste övervägandena ta sikte på de blivande föräldrarnas lämplighet i förhållande till det aktuella barnet.92 Därför behöver barnets behov, situation och omständigheter utredas. Det är dock delvis oklart hur långt socialnämndens utred-ningsskyldighet sträcker sig för barn som har sitt ursprung utom-lands.93

När ansökan avser ett släktingbarn anser socialnämnden ibland att det inte är lämpligt med en adoption eftersom barnet har släktingar i hemlandet. Socialnämnden behöver trots detta pröva sökandens lämp-lighet och inte avgränsa sig till en bedömning av om barnet ska anses vara tillgängligt för adoption. Den bedömningen görs av hemlandets 92 RÅ 1991 ref. 7093 Utredningen om Modernare adoptionsregler har tagit upp frågan om reglerna behöver ändras eller kompletteras i syfte att förbättra domstolarnas underlag och säkerställa att adoptionen är till barnets bästa (SOU 2009:61). Utredningen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

110



myndigheter om det är ett land som är anslutet till Haagkonventionen (artikel 16).

Om beslutet om adoption ska tas av svensk domstol ska rätten bl.a. bedöma adoptionens lämplighet enligt föräldrabalkens bestämmelser, och som nämnts bl.a. avgöra om avsikten med adoptionen är att skapa ett föräldra – barnförhållande.

Eftersom barnet har sitt hemvist utomlands och i regel vistas där har socialtjänsten begränsade möjligheter att utreda barnets behov och situation. En källa är sökanden och vad sökanden kan berätta om barnets situation och omständigheter. En ytterligare möjlighet är att anlitautlandetssocialamyndigheter(omsådanafinns)förenutred-ning. Andra tänkbara källor är barnet självt och barnets biologiska föräldrar, om det är möjligt, samt andra släktingar i hemlandet. De kan t.ex. gå att kontakta via en svensk utlandsmyndighet. Svårigheten är emellertid att veta hur uppgifter från de olika källorna ska värderas och vad som verkligen går att få fram om barnets bästa. Barnet självt känner kanske stark lojalitet med det beslut som fattats om dess fram-tid och vill eller vågar inte framföra sin egen önskan och uppfattning. I vissa fall har barnet såväl föräldrar som syskon eller andra som kan ta hand om det, och det har ingen egen önskan om att bryta upp ur sitt sammanhang.Detfinnsenmindresvenskintervjuundersökningav29släkting

barn som adopterades från utlandet under en tioårsperiod, och i den hade merparten av barnen vid tiden för adoptionen en eller två biologiskaföräldrarilivet,mendeflestaboddeintehosdem.Mångaav barnen var syskonbarn till adoptanten. Relationen mellan barn och adoptant varierade; en del hade haft mycket kontakt och en relation före adoptionen, medan andra bara hade träffats vid något enstaka tillfälle.Ideflestafallfannsenöverenskommelseisläktenomattbarnet skulle växa upp hos adoptanten. I många fall utgick den från barnets behov av nya föräldrar, men för en tredjedel av barnen fanns andra huvudsakliga motiv utifrån de vuxnas behov, t.ex. att adoptan-ten var barnlös. [35] Frågorsomkanställasär:Vadvetsökandenombarnetssituation?

Hurserbarnetssocialasammanhangochnätverkihemlandetut? Vadvetsökandenombarnetsinställningtilladoption?Trorsökandenattbarnetkanochvågargeuttryckförsinegenönskan?

111



Avslutande samtalFör sökandens delaktighet i utredningsprocessen är det bra att konti-nuerligtreflekteraövervadsomkommerframisamtalenimedgivan-deutredningen. Särskilt i samband med det sista samtalet med sökan-den kan det vara lämpligt att göra en gemensam summering av vad somharkommitframunderutredningensamtreflekteraöverdetta.Det ger också möjlighet att reda ut eventuella missförstånd.Omdetfinnsfaktorersomtalaremotettmedgivandesominnebär

att utredaren troligen kommer att föreslå avslag kan skälen till detta diskuteras,samtomdetfinnsnågotsomsökandenskullekunna arbeta med att förändra, för att eventuellt kunna få ett medgivande vid en ny ansökan på sikt.

Det är en grannlaga uppgift att samtala med sökanden om riskfak-torer som kommit fram i utredningen, i synnerhet om sökanden är av en annan uppfattning än utredaren. Att lyfta fram barnets bästa, att adoptivbarn har en särskild sårbarhet och behöver en optimal situa-tionsamtattadoptivföräldraskapetkräversärskildakvalifikationerkan vara en utgångspunkt.

En beskrivning av sökandens svaga sidor satta på pränt i en utred-ningsrapport kan naturligtvis i sig bli något som påverkar sökanden negativt – förutom att sökanden, om socialnämnden följer utredarens förslag, inte får medgivande att adoptera. Om utredaren kommer att begränsa medgivandet eller föreslå avslag och sökanden inte vill få detta utvecklat i skrift kan sökanden välja att dra tillbaka sin ansökan.Omdetfinnsvissafaktorersomtalaremot,menutredarenändå

i en sammanvägning anser att sökanden är lämplig och lutar åt att föreslå ett medgivande, kan sökandens behov av stöd och förberedelse diskuteras.

Utredarens analys och bedömningMedgivandeutredningen ska utmynna i en bedömning av huruvida sökanden är lämpad att adoptera. Utredarens sammanvägning och bedömning ska utgå från (det oftast okända) barnets bästa. Enligt barn-konventionen får inga andra intressen väga tyngre eller jämställas med barnets vid internationella adoptioner utan barnets bästa har i det här

112



sammanhanget absolut prioritet. Vid tveksamhet kring lämpligheten som adoptivföräldrar ska utredaren föreslå att ansökan avslås.94

Bedömningsgrunder i lagen och förarbetenSökanden kan ha en mycket stark längtan efter att få bli förälder, och det måste bemötas med respekt och förståelse. Någon rättighet att få bliförälderfinnsemellertidinte,varesigilagstiftningenelleriinter-nationella konventioner. Det (oftast) okända barnets behov ska sättas före de vuxnas längtan efter barn.

Medgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. Beslutet bygger på en helhetsbedömning, men enligt social-tjänstlagen ska särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov, den planerade adoptionens innebörd samt sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk (6 kap. 12 § SoL).

Enligt förarbetena ska lämplighetsbedömningen göras med beak-tande av samtliga omständigheter som är avgörande för adoptionen. Regeringen konstaterar att det inte är möjligt att ge en uttömmande beskrivning av vad som ingår i uttrycket ”lämpad att adoptera”, men nämner några faktorer. Den eller de som ska adoptera måste ha såda-na personliga egenskaper och sådan förmåga till samspel att adoptiv-barnets särskilda behov kan tillgodoses. Den sökande ska ha tillräckliga kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov samt om innebörden av en adoption. Ett par som adopterar bör också leva i en stabil relation. Det är vidare viktigt att den eller de som vill adoptera har ett fysiskt och psykiskt hälsotillstånd som medger att de var för sig kan fungera fullt ut i föräldrarollen under barnets hela uppväxttid. Såväl par som ensamstående måste vidare ha ett väl fungerande socialt nätverk som vid behov kan ge stöd till familjen. Det är av stor vikt att en eventuell infertilitetskris har bearbetats och att sorgen över att inte kunna få ett biologiskt barn kan hanteras tillfredsställande.95

Förutsättningar och riskfaktorerUtredarens bedömning av sökandens lämplighet som adoptivförälder är således en helhetsbedömning, med sammanvägning av samtliga

94 Prop. 2003/04:131 s. 5895 Prop. 2003/04:131 s. 87

113



aspekter med relevans för föräldraförmågan. Den behöver utgå ifrån:• vilkaförutsättningarsomtycksfinnasförattettadoptivbarnska

kunna få goda uppväxtvillkor • omdetfinnsriskfaktorersomtalaremotdetta.

Följande tabell ger en översikt över de grundläggande förutsättningarna:

Personliga förutsättningar

Förutsättningar i förhållandet

(för sökande par)

Förutsättningar i nätverket

Fysisk och psykisk hälsa Varaktighet Goda vänskapsrelationer

personliga egenskaper och förmåga till samspel: Trygg anknytning, Empatisk förmåga, Reflexiv förmåga, Förmåga till nära relationer, Känslomässig tillgänglighet, God självtillit

Stabilitet Fungerande socialt nätverk

Insikt om adoptivbarns behov Ömsesidig respekt positiv inställning till adoption

Adoption som genomtänkt val Ömsesidigt stöd Möjlighet till stöd och avlastning

God förmåga att lösa svårigheter och konflikter



Samstämd motivation till adoption

Analys Analysen av insamlat material är en process där underlaget stegvis gås igenom på ett medvetet och strukturerat sätt, utifrån en bedöm-ning av vad som talar för ett medgivande, dvs. om nödvändiga förutsättningarfinns,ochvad som talar emot eller kan tala emot ett medgivande för adoption, dvs. olika riskfaktorer.

När det gäller det som talar emot eller kan tala emot är det en del i analysen att bedöma hur starka sådana faktorer är. Vissa riskfak-torer kan i sig vara tillräckliga för att sökanden inte kan anses vara

114



lämplig och ett avslag föreslås. Andra riskfaktorer kan bedömas vara av mindre betydelse om de förekommer tillsammans med vissa goda förutsättningar. Flera riskfaktorer kan tillsammans ändå väga över så att risken bedöms vara för stor för att ett adoptivbarn inte ska kunna få sina behov tillgodosedda. Riskfaktorer kan också förstärka varan-dra. [36]

Då det gäller ett okänt barn måste man i bedömningen ta hänsyn till att det inte går att veta på förhand hur stora behov av särskilt stöd ett adoptivbarn kan ha – utgångspunkten är att sökanden måste ha kapacitet även för ett barn vars behov kan komma att ställa mycket höga krav på föräldern.Omansökanommedgivandegällerettspecifiktbarnärdetviktigt

att undersöka barnets behov av nya föräldrar samt sökandens kapaci-tet (dvs. förutsättningar respektive riskfaktorer) i förhållande till vad somärkäntombarnetsspecifikabehov,liksomförhållandetmellanbarnet och sökanden.

SaklighetDet är komplicerat att analysera ett så omfattande material som infor-mationen i en medgivandeutredning. Utredarens subjektiva uppfatt-ning har alltid betydelse för den sammanvägning som ska göras. Det gör det extra viktigt att redovisa argumenten utifrån vilken relevans de har för sökandens föräldraförmåga. Om utredaren har en ”intuitiv känsla” som talar för eller emot lämplighet måste utredaren analy-sera, pröva och klargöra vilka faktorer som faktiskt skapar denna känsla och redovisa dessa.

Studier som undersökt logiken i beslutsprocesser har visat att män-niskor ofta inte har så genomtänkta underlag för sina beslut. Sakligt irrelevanta skäl för beslut kan spela en stor roll i beslutsfattandet. [37] Engelsk forskning inom socialtjänsten visar att utredare ofta har svårt att revidera sin uppfattning om klienter. [38] Tidiga intryck och uppfattningar kan vara svåra att ändra på, trots ny information. Det gäller för utredaren att vara medveten om sina eventuella förutfattade meningar, att kritiskt granska sina egna antaganden (såväl positiva som negativa) och att pröva vad som eventuellt kan tala för motsatsen.

115



UtredningsrapportenUtredningsrapporten är ett beslutsunderlag både i Sverige och i utlan-det och riktar sig till många läsare, med olika kunskaper och utgångs-punkter – sökanden, myndigheter, juridiska ombud, domstolar, orga-nisationer,barnhemm.fl.Socialstyrelsensföreskrifterochallmännaråd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU LVM och LSS gäller tills Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS träder i kraft 1 januari 2015.96

Formella krav på innehåll Utredningsrapporten ska enligt förarbetena redovisa hur det okända utländska barnets behov av en trygg uppväxt kan tillgodoses i det tilltänkta hemmet.97 Såväl starka som svaga sidor hos sökanden måste beskrivas och bedömas. Utredningen bör också ta upp och behandla motivet till adoptionen ochvilkaförväntningarsomfinnspåbarnet,liksom hur sökanden ser på frågan om barnets rätt till information om sitt ursprung. Utredningen ska utmynna i en bedömning av om den eller de sökande är lämpade att adoptera. Det är angeläget att all relevant information analyseras och redovisas i utredningen och att förslaget till beslut motiveras.98

Handlingar som upprättas och gäller enskilda, ska begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller.99 Av de upprättade handlingarna ska det framgå vad som är faktiska omständigheter och händelser av betydelse och vad som är bedömningar. Dokumenterade händelser av betydelse ska även innehålla uppgifter om när händelsen inträffat. Av varje upprättad handling ska det framgå varifrån uppgif-ten kommer. Av handlingen ska det också framgå vem (namn, befatt-ning eller titel) som har upprättat den och när det gjordes (år, månad,

96 Till dess gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.97 Prop. 2003/04:131 s. 5898 Prop. 2003/04:131 s. 5899 4 kap. 1 § SOSFS 2014:5

116



dag).100Isocialtjänstlagenfinnsbestämmelseromattdokumentatio-nen ska utformas med respekt för den enskildes integritet (11 kap. 6 § SoL). För att undvika missförstånd bör det framgå av dokumentatio-nen att nämnden har kontrollerat med uppgiftslämnaren att muntliga uppgifter har uppfattats korrekt.101 Utredningen måste vara objektiv och uttryck eller syftningar som kan misstolkas bör självfallet undvikas.102 (Se vidare Del 4. Hand-läggning och dokumentation.)

Information till ansvariga i barnets ursprungsland Utredningsrapporten utgör ett beslutsunderlag för socialnämndens beslut om medgivande, men den ska också vara ett fullgott besluts-underlag för den utländska myndighet som ska välja föräldrar till ett visst barn.

Haagkonventionens artikel 15 ålägger den ansvariga myndigheten, i Sverige socialnämnden,103 om den är övertygad att de sökande är behöriga och lämpade att adoptera, att sammanställa en rapport som innefattar följande:•upplysningar om sökandens identitet,•behörighet,• lämplighet att adoptera,•bakgrund,• familjeförhållanden,• sjukdomshistoria,• sociala miljö,•motiv till adoption,• förmåga att ta på sig ansvaret för en internationell adoption• uppgifteromvilkabarndeskullevarakvalificeradeföratttahand

om.104

100 4 kap. 8 § SOSFS 2014:5101 5 kap. 1 § SOSFS 2014:5102 JO 2001/02 s. 281103 3 § Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (inkorporeringslagen).104 “Identity, eligibility and suitability to adopt, background, family and medical history, social environment, reasons for adoption, ability to undertake an intercountry adoption, as well as characteristicsofthechildrenforwhomtheywouldbequalifiedtocare.”

117



Innehållet i utredningsrapportenMedgivandeutredningen bör inför socialnämndens beslut samman-ställas och dokumenteras i ett beslutsunderlag i form av en utred-ningsrapport. Den bör utformas i enlighet med bilaga 1, blankett beslutsunderlag/utredningsrapport.105

Utöver vad som följer av Socialstyrelsens föreskrifter och allmän-na råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS bör utredningsrapporten redo-visa samtliga de omständigheter som är av betydelse för helhetsbe-dömningen av om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera.106

I beslutsunderlaget och utredningsrapporten presenteras det som är väsentligt när det gäller relevans för föräldraförmågan. Därutöver kan det som nämnts behövas ytterligare beskrivningar av sökanden i vissa avseenden, såsom en presentation till de ansvariga i utlandet.

Enligt Haagkonventionen ska centralmyndigheten i ursprungs-landet sammanställa en rapport om ett barn som är tillgängligt för adoption, ta vederbörlig hänsyn till barnets uppfostran samt till dess etniska, religiösa och kulturella bakgrund m.m. I ursprungslandet ska det fastställas om den tänkta placeringen är till barnets bästa, framför allt på grundval av rapporterna rörande barnet och de tilltänkta adop-tivföräldrarna (artikel 16). Det är således viktigt att utredningsrappor-ten tjänar som vägledning i denna bedömning.

Utredningsrapporten bör även redovisa den information som kan vara av betydelse vid valet av föräldrar till ett visst barn, t.ex. sökan-dens fritidsintressen och livsåskådning.107

Om sökanden har särskilda önskemål om barnet bör dessa framgå av utredningsrapporten.108 (Se nedan i detta kapitel, avsnitt Social-nämndens beslut/Begränsningar i ett beslut om medgivande.)Detfinnsanledningattskiljamellansökandenseventuellaönske-

mål och förväntningar beträffande barnet och vilka barn som soci-alnämndenanserattsökandenärkvalificeradatttahandom.Detbehöver vara tydligt, både för de nationella beslutsinstanser som ska fatta beslut om medgivande och för de utländska instanser som ska

105 SOSFS 2008:8106 SOSFS 2008:8107 SOSFS 2008:8108 SOSFS 2008:8

118



välja föräldrar till ett barn, vad som är sökandens önskemål och vad sökandenansesvarakvalificeradför.(Senedanidettakapitel,avsnittSocialnämndens beslut/Begränsningar i ett beslut om medgivande.)

Strukturen för den skrivna utredningsrapporten enligt blankett Adoption 3 Utlåtande från läkare med specialistkompetens i psykia-tri/legitimerad psykolog är följande:•Sökandens bakgrund, utbildning, arbete eller sysselsättning, intres

sen, livsåskådning, ekonomi, bostad, närmiljö m.m. Här tas upp både sådant som har direkt relevans för föräldraförmå-gan och sådant som ger utlandskontakten en bild av sökanden som person (hit hör t.ex. livsåskådningsfrågor och intressen).

•Sökandens kunskaper, insikter och beredskap inför adoptivbarns behov. Hur har sökanden tagit till sig och förstått de olika delarna i föräld-rautbildningen?Vilkaförväntningarharsökandenpåbarnet?Hurkommer sökanden att förbereda sig och lösa praktiska frågor (med föräldraledighetm.m.)?Hursersökandenpåbarnetsursprungsamtbiologiskafamiljochbarnetsrätttillinformationomsittursprung?Här tas även upp eventuella önskemål som sökanden har om barnets ålder eller andra egenskaper hos barnet.

•Sökandens fysiska och psykiska hälsa, ålder, personliga egenskaper och förmåga till samspel, motiv till adoption m.m. Personliga egenskaper och förmåga till samspel handlar om sökan-densuppväxtochanknytningshistoria,reflekterandeförmåga,förmåga att etablera nära relationer, känslomässig tillgänglighet, självtillit, bearbetning av tidigare svårigheter och förluster, kon-fliktlösningsförmågaochvärderingar.Omsökandensjälv(ellerdenandra sökanden) har barn tar man upp sådana aspekter som barnets anknytning, relationen mellan barnet och föräldern eller styvföräldern samt föräldraförmågan. Här tas också upp sådan information ur registeruppgifter som har relevans för föräldraförmågan. Vidare tas här upp eventuella uppgifter om vilka barn som sökanden skulle varakvalificeradatttahandom.Detkant.ex.varaenbedömningavomsökandenärkvalificeradatttaemotflerasyskonföradoptionsamtidigt, om sökanden angett sådana önskemål.

119



•Parförhållandet (för sökande par) samt tidigare förhållanden (gäller även ensamstående). I beskrivningen tas upp sådant som tidigare relationer, varaktighet och stabilitet i nuvarande relation, ömsesidig respekt, stöd, förmåga attlösakonfliktersamtsamstämmighetimotivettilladoption.

•Nätverket. Här beskrivs sådant som socialt nätverk, social integrering, nätver-kets inställning till adoption samt möjlighet till stöd och avlastning.

•Utredarens analys och bedömning.

Fokus i beskrivningen behöver ligga på förutsättningarna för att ett adoptivbarn ska få goda uppväxtvillkor samt vilka riskfaktorer som eventuellt talar emot detta, enligt utredarens bedömning.

En väl genomförd utredning genererar en stor mängd information om sökanden, i de löpande journalanteckningarna samt i minnes-anteckningar, som ska vägas samman. En del av denna information saknar direkt relevans för lämplighetsbedömningen. Rapporten be-höver ge en tydlig bild av sökanden, sökandens lämplighet för adop-tivföräldraskap och grunderna för utredarens bedömning, dvs. inte göras alltför omfattande, men heller inte för knapphändig. Inget som är eller kan vara relevant för sökandens lämplighet som adoptivför-älder ska undanhållas från dem som fattar beslut – i socialnämnden, eventuell domstol samt i barnets ursprungsland. Samtidigt är det viktigt att inte tynga rapporten med onödig information, i synnerhet uppgifter som kan väcka frågor i utlandet.

Utredaren bör endast beakta sådana registeruppgifter som har betydelse för bedömningen av om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera.109 Registeruppgifter bedöms ibland inte vara relevanta för föräldraförmågan, och då räcker det med en anteckning om denna bedömning i journalen.

Den sökande ska få ta del av innehållet i utredningen innan beslu-tet fattas. (Se Del 4. Handläggning och dokumentation, kapitel 18, avsnitt Dokumentation/Partsinsyn och kommunicering.)

109 SOSFS 2008:8

120



Utredarens förslag till beslutOm det är tveksamt huruvida sökanden är lämplig som adoptivförälder ska utredaren föreslå att ansökan avslås.110 Alla faktorer som talar för respektive mot sökandens lämplighet måste lyftas fram, eftersom beslutsfattarna i olika instanser behöver ett fullgott underlag för att kunna fatta ett riktigt beslut.

Förslaget till beslut måste vara väl underbyggt samt sakligt, öppet och tydligt. Om förslaget är att avslå ansökan om medgivande behö-ver det motiveras utifrån barnets perspektiv, med tyngdpunkt på riskfaktorer och de förutsättningar för goda uppväxtvillkor som saknas. Ibland kan en sammanvägning av samtliga aspekter väga över för ett förslag till beslut om medgivande, trots vissa faktorer som skulle kunna tala emot, och då behöver motiven, avvägningarna och bedömningarna kring detta göras tydliga.

Utredarens analys och bedömning framgår av beslutsunderlaget och utredningsrapporten. Utredarens förslag till beslut bör inte tas med i utredningsrapporten, utan skrivas i ett separat dokument.111

Socialnämnden (eller en domstol) kan besluta om medgivande trots att utredaren föreslagit avslag, och då behöver myndigheten eller organisationen i utlandet ha tillgång till utredarens bedömning samt underlaget för den. Utredningsrapporten kan inte formuleras om i efterhand, även om socialnämnden eller domstol lämnar medgivande trots utredarens förslag till avslag.

om sökanden inte vill fullfölja utredningenUnder den tid utredningen pågår kan sökandens tankar kring adop-tion förändras och utvecklas. Utredningen kan i sig leda till ytterligare kunskaper och insikter om innebörden av en adoption och påverka sökandens inställning. Ibland kommer sökanden fram till att adoption inte passar henne eller honom. Det kan också inträffa förändringar i sökandens situation som leder till att sökanden inte längre önskar fullfölja sin ansökan om medgivande.

110 Prop. 2003/04:131 s. 58111 SOSFS 2008:8

121



Sökanden kan också dra tillbaka sin ansökan efter besked om att utredaren kommer att föreslå avslag, för att eventuellt åtgärda vissa brister och sedan återkomma med ny ansökan, eller för att undvika att få sina styrkor och svagheter beskrivna i en utredningsrapport.

Om sökanden inte vill slutföra utredningen kan hon eller han återta sin ansökan. Ärendet avslutas därefter genom att det avskrivs. Om sökanden inte återtar sin ansökan måste nämnden ta ställning till om medgivande ska lämnas eller inte.

Socialnämndens beslutDet är socialnämnden som fattar beslut i ett ärende om medgivande att ta emot barn för adoption (6 kap. 12 § SoL). Beslut om medgivan-de kan inte delegeras till enskild tjänsteman (10 kap. 4 § SoL).

Sökanden ska underrättas om att hon eller han har rätt till företräde inför nämnden (eller genom ombud) innan deras ärende avgörs (17 § FL och 11 kap. 9 § SoL).

Ett beslut om avslag ska motiveras (20 § FL).Om socialnämnden fattar beslut om att bevilja medgivande trots

att utredaren har föreslagit att ansökan ska avslås, bör skälen till det bifallande beslutet utvecklas noga.112 Vilka förutsättningar bedömer nämndenattdetfinnsförattettadoptivbarnkanfågodauppväxtvill-kor?Hurkandessauppvägaderiskfaktorersomenligtutredningsrap-portentalaremotdetta?

Om medgivande lämnas, bör sökanden få ett utdrag ur protokollet som visar detta samt en kopia av utredningsrapporten. Sökanden bör även få ett intyg om medgivandet som innehåller samma information som protokollet.113

Ett beslut om att lämna medgivande att ta emot ett barn för adop-tion bör innehålla information om att:114 •medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i

hemmet inom två år från det att medgivandet lämnades,• sökanden är skyldig att anmäla till socialnämnden om sökandens

omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller,

112 SOSFS 2008:8113 SOSFS 2008:8114 SOSFS 2008:8

122



• sökanden behöver hämta in socialnämndens samtycke till att adop-tionsförfarandet får fortsätta då ett visst barn föreslagits för adoption

•den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktorise-rad sammanslutning för adoptionsförmedling, och

•Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om förfarandet är godtagbart innan barnet lämnat sitt ursprungsland, i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas enligt 4 § LIA.

Vid överklagandeSökanden kan överklaga socialnämndens beslut om att avslå ansökan, och om förvaltningsrätten i stället lämnar ett medgivande kan social-nämnden överklaga detta till kammarrätten. Sökanden har då fått ett giltigt medgivande, men kammarrätten kan efter sin prövning besluta att ändra förvaltningsrättens beslut. En rättsprocess kan dock ta lång tid, och i praktiken skulle sökanden kunna ta emot ett barn i sitt hem med medgivande från förvaltningsrätten (eller kammarrätten) medan frågan om medgivande fortfarande är under prövning (i kammarrät-ten eller Regeringsrätten).

Om en förvaltningsrätt eller en kammarrätt lämnar medgivande efter ett överklagande måste nämnden överväga att begära inhibition om den överklagar domstolens beslut, dvs. att beslutet inte ska verk-ställas förrän det har vunnit laga kraft.

Begränsningar i ett beslut om medgivandeEn sökande kan ha uttryckt särskilda önskemål om ett eventuellt barn.Detkant.ex.gällaönskemålomettspecifiktnamngivetbarn,ett barn i en viss ålder eller från ett visst land. När man i barnens ursprungsländer söker föräldrar till barn är uppgifter om sökandens önskemål betydelsefulla. Det är därför viktigt att sådana uppgifter tydligt framgår av utredningsrapporten. (Se vidare i detta kapitel, avsnitt Önskemål om barnet). Man behöver dock skilja på vad som är sökandens önskemål om barnet och vad socialnämnden bedömer attsökandenärlämpadellerkvalificeradför.Ivissasituationerkanmedgivandet behöva begränsas för att sökandens möjligheter och föräldraförmåga är begränsad eller för att sökanden själv inte anser sig ha förutsättningar att ta hand om exempelvis ett äldre barn. Man behöver inte i onödan föra in begränsningar i ett beslut om medgi-

123



vande eftersom det senare kan medföra problem. Ett exempel är då sökanden har medgivande att adoptera ett barn som ännu inte fyllt två årochdetintefinnssåsmåbarntillgängligaföradoption.(Senedani detta kapitel, avsnitt Begränsningar i ett beslut om medgivande och Begäran om ändringar efter beslut om medgivande.)

Om sökanden trots detta har begränsat sin ansökan genom särskilda önskemålkanävenbeslutetommedgivandebegränsasellerspecifi-ceras enligt önskemålen. Det gäller särskilt om man i utredningen har utgått från dessa önskemål, något som t.ex. kan vara fallet då sökan-den vill adoptera ett släktingbarn.

En begränsning i beslutet om medgivande behöver inte vara sökandens önskemål. Socialnämnden kan exempelvis föra in det om ålderssammansättningen i sökandens familj innebär att ett barn bör haenvissålderelleromnämndenavandraanledningarfinnerskälatt begränsa medgivandet.

Man kan dock sällan veta vilka särskilda behov som ett adoptiv-barn kan ha eller få och därför behöver sökanden i allmänhet ha tillräckligt med resurser för att ta emot barn som har ett omfattande behov av stöd och hjälp. Ibland har det nämligen förts fram att man skulle kunna acceptera en högre ålder på adoptivföräldrar som vill adoptera ett äldre barn. Regeringsrätten har dock i två mål inte ansett att en sådan ansökan är skäl för att göra avsteg från ålderskravet på sökanden.115

Giltighetstiden för medgivande Ett medgivande att adoptera ett barn med hemvist utomlands upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det att medgivandet lämnades (6 kap. 12 § SoL). Det händer dock allt oftare att sökande med medgivande inte hinner adoptera ett barn inom den tid medgivandet gäller. Det är dock inte möjligt att förlänga giltighetstiden för ett medgivande med olika tidsgränser.

Ett medgivandes giltighetstid är följaktligen två år, och om sökan-den inte har tagit emot ett barn inom den tiden, men fortfarande vill adoptera, måste sökanden ansöka om medgivande på nytt. Om förutsättningarfinnsförattlämnamedgivandeochnämndenfattarbeslut om ett sådant, så gäller det nya medgivandet i två år från det att medgivandet lämnades. Det innebär att sökanden måste uppfylla de 115 Regeringsrätten, 2007–05–22 mål nr 570–07 och 828–07

124



kravochförutsättningarsomfinnsförattanseslämpadattadopteradå den nya ansökan prövas. Att sökanden har haft ett medgivande tidigare innebär inte att det kan ställas andra eller lägre krav på lämp-lighet att adoptera vid en ny ansökan (t.ex. om sökanden anses ha för hög ålder). En ny medgivandeutredning innebär en ny bedömning och utredningen med bl.a. nya uppgifter från register, från hälso- och sjukvården samt förnyad kontakt med referenter.

Information om det fortsatta adoptionsförfarandet Vid socialnämndens beslut om medgivande är det lämpligt att ge sökanden information om de fortsatta stegen i adoptionsförfarandet. På intyget om socialnämndens medgivandebeslut står att medgivandet upphör att gälla efter två år och att sökanden är skyldig att under denna tid anmäla mer väsentligt ändrade förhållanden till social-nämnden. Vidare står det att sökanden ska hämta in nämndens sam-tycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta när ett visst barn har föreslagits för adoption. Det betyder att sökanden måste anmäla till socialtjänsten när de har fått ett s.k. barnbesked. (Se bilaga 2, blankett Adoption 13.) Om sökanden inte har för avsikt att anlita en auktori-serad adoptionsorganisation framgår också av intyget att MIA ska pröva om adoptionsförfarandet är godtagbart innan barnet lämnar det land där det har hemvist.

Informationen handlar också om socialtjänstens uppföljning och sökandes möjlighet att få stöd under väntetiden, i samband med resan och efter att barnet anlänt. Väntetiden från medgivande till barnbe-sked kan ofta bli lång och känslomässigt påfrestande, och då måste sökanden veta att hon eller han är välkommen att vända sig till utre-daren för stöd. Det kan ses som en förberedelse för att ett adoptiv-barn ska få så goda förutsättningar som möjligt, när det väl kommer. (Se även Del 3. Stöd och hjälp.)

Anmälan och utredning av mer väsentligt ändrade förhållandenUnder de två år som ett medgivande gäller kan det inträffa föränd-ringar som påverkar sökandens lämplighet som adoptivförälder. Därför är den eller de som vill adoptera skyldiga att anmäla till social nämnden om deras omständigheter ändras ”mer väsentligt” (6 kap. 13 § SoL).

125



Utredning om mer väsentligt ändrade förhållandenOm något mer väsentligt förändras i sökandens förhållanden bör en kompletterande utredning göras, förutsatt att sökanden har ett aktuellt medgivande. En sådan väsentlig förändring kan t.ex. vara arbets-löshet, sjukdom eller ändrade familjeförhållanden.116 Förändringar ifamiljenskullet.ex.kunnavaragraviditet,allvarligakonflikteriförhållandet, separation, nytt förhållande, dödsfall eller problem i förhållandet till tidigare barn.

Möjligheten till stöd och hjälp från nätverket är en viktig förutsätt-ning för att ensamstående sökande ska få ett medgivande, eftersom detintefinnsnågonmake,makaellerpartnerattdelaansvarocharbete med. Minskade möjligheter till stöd och hjälp är därför en omständighet som innebär att en ensamstående sökande kanske inte skulle ha fått avslag om situationen varit sådan då medgivandet läm-nades.Utredarenbörtaredapåomdetfortfarandefinnsförutsättningar

för medgivande eller om medgivandet ska återkallas enligt 6 kap. 13 § SoL.117

Ta emot ett barn utan medgivandeEtt medgivande ska sökas innan barnet lämnar sitt hemland. Den skyldigheten gäller även om det i något fall skulle förekomma att barnet kommer till Sverige utan att socialnämnden har lämnat ett medgivande.118 I sådana fall måste sökanden ansöka om medgivande ävenombarnetredanfinnshärilandet.

Den som tar till sig ett barn utan medgivande kan dömas till böter om ett sådant medgivande krävs enligt 6 kap. 12 § SoL. Åtal får endast väckas efter medgivande av Socialstyrelsen (16 kap. 6 § SoL). Det kan också innebära böter om någon låter föra ut ett barn från hemvistlandet, i strid mot bestämmelsen om att anlita en auktorise-rad sammanslutning eller bestämmelsen att MIA ska ha bedömt att förfarandetärgodtagbartomdetfinnsskältillenenskildadoption(15 § LIA).

116 SOSFS 2008:8117 SOSFS 2008:8118 Om socialtjänsten del A (prop.1979/80 s. 539)

126



Återkallelse av medgivande Under väntetidenUnder väntetiden kan sökandens förhållanden ändras på ett sätt som innebärattförutsättningarnaförmedgivandetintelängrefinns,ochdå ska medgivandet återkallas genom beslut i socialnämnden (6 kap. 13 § SoL). Se även 10 kap. 4 § SoL om delegation. Ett medgivande ska återkallas om sökanden inte skulle ha fått ett medgivande om de nya omständigheterna varit kända eller aktuella då medgivandet lämnades.

När barnet tagits emotMedgivandet kan återkallas även när barnet har tagits emot i hemmet, om det inte är förenligt med barnets bästa att stanna kvar. Väsentliga förändringar kan alltså framkomma när barnet har tagits emot i hem-met, men innan adoptionen är genomförd, och då ska socialnämnden bedöma vad som är förenligt med barnets bästa. Vid den bedömningen skamantaställningtilldetspecifikabarnetsomständigheteroch situation, vilket inte behövs om frågan om återkallelse blir aktuell i ett tidigare skede.

Det kan också komma fram omständigheter som visserligen var aktuella redan vid nämndens beslut om att bevilja medgivande, men som nämnden då inte kände till. Kammarrätten i Sundsvall har vid ett tillfälle återkallat ett medgivande sedan man fått veta att det fanns problem med umgänget mellan de sökande makarna och mannens dotter från en tidigare relation. Kammarrätten ansåg att problemen var sådana att de sökande skulle ha upplyst socialnämnden om dessa förhållanden. Med dessa uppgifter ansåg kammarrätten att det inte fanns förutsättningar för medgivande till adoption och återkallade medgivandet.119

Regeringsrätten har i ett mål funnit att det saknades skäl att åter-kallaettmedgivande.Måletgälldeenfjortonårigflickasomunderdryga sex år, med ett kort avbrott, hade varit familjehemsplacerat hosmakarnasomvilleadopterahenne,ochflickanvillesjälvstannahos familjen.120 Barnet hade redan tagits emot i sökandens hem och 119 Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 3067–05120 RÅ 2006 not. 83

127



rätten tog därför hänsyn till barnets egen vilja och tiden som barnet redan bott tillsammans med sökanden. Socialnämnden hade återkallat medgivandet på grund av brister i makarnas kunskaper om barn och barns behov som nämnden inte kände till då de lämnade medgivandet.

Om ett medgivande återkallas avbryts adoptionsförfarandet. Det innebär att även ett beslut om samtycke förlorar sin betydelse utan att det behöver återkallas särskilt.

om barnet behöver omplacerasIbland framkommer väsentliga förändringar efter att barnet har tagits emot i hemmet men innan adoptionen är genomförd, och då ska socialnämnden bedöma vad som är bäst för barnet. Om en fortsatt vistelse hos familjen inte är förenlig med barnets bästa kan medgi-vandet som nämnts återkallas.Socialnämndenskaiförstahandfinnaenannanadoptivfamiljför

barnet, men under tiden måste man ta hand om barnet och placera det på ett lämpligt sätt, i enlighet med bestämmelserna om vård och om-sorg om barn i socialtjänstlagen eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. [36]

Denna ordning stämmer överens med bestämmelserna i artikel 21 i Haagkonventionen. Där står att nödvändiga åtgärder ska vidtas om det innan adoptionen ägt rum blir uppenbart att en fortsatt placering hos de tilltänkta adoptivföräldrarna inte är förenlig med barnets bästa. Detta kan t.ex. innebära att barnet tas från de tilltänkta adop-tivföräldrarna och får en tillfällig placering. I samråd med central-myndigheten i barnets ursprungsstat ska en ny placering göras, med sikte på adoption, och om detta inte är lämpligt ska man ordna en alternativ långsiktig vård. En adoption ska inte genomföras förrän centralmyndigheten i ursprungsstaten har informerats om de tilltänkta nya adoptivföräldrarna.

Överklagande av återkallelseEtt beslut att återkalla ett medgivande kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. hos förvaltningsrätten som första instans.

Ett beslut om att återkalla ett medgivande gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det vunnit laga kraft (16 kap. 3 § SoL).

128



I samband med att socialnämnden överklagar rättens beslut att inte återkalla medgivande är det viktigt att överväga om nämnden ska begära att förvaltningsrättens beslut inte ska gälla omedelbart (inhibition). Domstolen kan då förordna särskilt om att beslutet inte ska gälla förrän det vunnit laga kraft, dvs. då beslutet inte längre kan överklagas (16 kap. 3 § SoL).

Begäran om ändringar efter beslut om medgivandeSom redan nämnts kan begränsningar i ett beslut om medgivande få som konsekvens att det blir svårare för sökande att bli utsedda till föräldrar till ett barn för adoption. Det kan t.ex. vara en sökande medettmedgivandeföratttaemotettlitetbarn.Omdetintefinnsså många små barn tillgängliga för adoption kan det bli svårt att få möjlighet att bli förälder till ett så litet barn. Det är således viktigt att sökanden är införstådd med detta redan då ansökan görs. Samtidigt får sökanden naturligtvis inte påverkas att ansöka om något de inte är beredda eller har möjlighet att ta ansvar för.

Om ett beslut om medgivande innehåller en begränsning kan det förekomma att sökanden vänder sig till socialnämnden med önskemål om att få detta ändrat under den tid medgivandet gäller. En ny utred-ning och bedömning behöver då göras.

IntygSökande som har ett medgivande kan vilja få med ytterligare infor-mationomsinakvalifikationertillutlandskontakten,t.ex.attsökan-den kan anses vara lämpad att ta emot ett barn i en viss ålder eller ett barn med en funktionsnedsättning. I vissa fall kan socialnämnden utfärda ett intyg om detta.

Intyget är möjligt om det framgår av den tidigare utredningen och beslutet om medgivande att sökanden kan anses lämpad att adoptera barn i enlighet med de nya önskemålen. Det förutsätter således att beslutet om medgivandet inte innehåller begränsningar som motsäger det nya önskemålen. En sökande som har ett medgivande att ta emot ett barn som inte fyllt tre år kan inte få detta ändrat genom ett intyg om att få ta emot ett barn som är fyra år.

129



Ett intyg ändrar inget i det tidigare beslutet om medgivande, och det kan utfärdas av utredaren. Förutsättningen är dock att den aktu-ella frågeställningen tidigare är utredd av utredaren. Medgivandets giltighet ändras inte. Om socialnämnden inte utfärdar ett intyg, kan det inte överklagas av sökanden.

Före juli 1997 gällde ett medgivande i ett år. I samband med att giltigheten förlängdes till två år diskuterades om en socialnämnd skulle vara skyldig att inom giltighetstiden förnya ett medgivande om ett ursprungsland kräver att medgivandet ska vara nytt. Regeringen ansåg dock att det är en omfattande procedur att ta upp frågan på nytt isocialnämnden,ochideflestafallbordedetiställeträckamedettintyg från utredaren om att förhållandena är oförändrade. Skulle det ändå visa sig nödvändigt kan den sökande ansöka om ett nytt medgi-vande.121 Se även kapitlet Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.

Ny ansökanDet händer att socialnämnden inte kan utfärda ett intyg i enlighet med sökandens önskemål, t.ex. på grund av att beslutet om medgi-vande är begränsat på ett sätt som gör att medgivandet inte omfattar önskemålen. Då kan sökanden lämna in en ny ansökan om medgi-vande för att starta en ny utredning.

Om socialnämnden lämnar medgivande enligt ansökan blir det ett nytt slutligt beslut. Sökanden kan redan ha ett gällande medgivande och därför måste det tydligt stå att det nya beslutet ersätter det tidi-gare. I detta fall blir det ett nytt slutligt beslut med ny giltighetstid på två år.

Om sökanden får avslag på sin nya ansökan är det ett beslut som kan överklagas. Det tidigare medgivandet fortsätter då att gälla under giltighetstiden, under förutsättning att sökandens omständigheter inte har ändrats på ett sätt som ska leda till att medgivandet återkallas. (Se vidare ovan i detta kapitel, avsnitt Återkallelse av medgivande under väntetiden.)

121 Prop. 1996/97:91 s. 52

130



8. Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta

En sista avstämningNär sökanden föreslagits som adoptivförälder till ett visst barn, ska socialnämnden skyndsamt, senast inom två veckor från det att sökan-den har kommit in med en anmälan om detta, pröva om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta (6 kap. 14 § SoL). (Se bilaga2,blankettAdoption14a.)Samtycketgällerdådetspecifikabarnet.EnmotsvarandebestämmelsefinnsiHaagkonventionen(artikel

17 c). Enligt den tillämpas 3 § inkorporeringslagen om det barn som föreslås för adoption har sitt ursprung i ett land som är anslutet till konventionen och i övrigt omfattas av den (jfr 6 kap. 14 § SoL). (Se bilaga 2, blankett Adoption 14b.) För socialnämndens avvägningar och beslut bör det dock inte ha någon praktisk betydelse om det är socialtjänstlagen eller Haagkonventionens bestämmelse som tilläm-pas. Det kan dock vara av vikt att beslutet och intyget om samtycke anger vilken bestämmelse som tillämpats.122

Både barnets ursprungsland och sökandens hemland ska pröva om förutsättningarna för adoption är uppfyllda. Prövningen av ett eventuellt samtycke handlar om att bedöma sökandens behörighet och lämplighetattadopteradetspecifikabarnsomsökandenföreslagitsbliadoptivföräldertill.Idethärskedetmåstedetfinnasstarkaochtydliga skäl för att stoppa adoptionen. [36]

I det aktuella läget är både adoptivföräldrarnas och barnets förhål-landen kända. Prövningen av sökandens lämplighet får i det här ske-det framför allt inriktas på det som nu blivit känt om det föreslagna barnet. Det innebär bl.a. en kontroll av om sökandens medgivande att adoptera innehåller begränsningar, t.ex. om sökandens lämplighet 122 För information om vilka länder som har tillträtt Haagkonventionen se Haagkonferensens hemsida, www.hcch.net


enbart har prövats i förhållande till att adoptera ett barn i en viss ålder.

Prövningen innefattar även en rättslig kontroll av att de berörda staternas lagar inte innehåller skillnader som kan medföra hinder för adoptionen. Ett exempel som särskilt nämnts i förarbetena till be-stämmelsen är att barn som har fyllt tolv år enligt 4 kap. 5 § FB inte får adopteras utan eget samtycke (vissa undantag framgår av bestäm-melsen). Om avsikten är att adoptionen ska genomföras vid en svensk domstol är det viktigt att barnet har samtyckt till adoptionen innan det kommer till Sverige för att adopteras här. Om det av någon anled-ning inte går att få ett samtycke bör barnet inte adopteras till Sverige, och socialnämnden bör inte tillåta att processen fortsätter. [36]

Om utredaren eller socialnämnden känner tveksamhet angående de rättsliga förutsättningarna kan man kontakta den förmedlande adop-tionsorganisationen eller MIA. [36] 123

Sökanden bör kallas till ett personligt möte när ett visst barn har föreslagits för adoption och socialnämnden ska pröva om man kan ge samtycke till att adoptionsförfarandet fortsätter. 124

I samband med utredningen gällande samtycket kan det komma fram att förhållandena har förändrats mer väsentligt och att det krävs en utredning för att ta reda på om detta innebär att medgivandet ska återkallas (6 kap. 13 § SoL).Isambandmedmötetfinnsocksåmöjlighetattdiskuterahur

sökanden planerar att ta emot barnet samt funderingar kring resan och mötet med det barn sökanden ska bli föräldrar till. Nämnden kan också erbjuda sökanden ett förberedande samtal i utbildande syfte som har fokus på den tidigare föräldrautbildningen i förhållande till det barn sökanden nu ska möta. Om sökanden tackar nej till detta förberedande samtal kan det ändå vara bra om handläggaren förmed-lar kontaktuppgifter till lokala råd, stöd och behandlingsinsatser som sökanden kan ha behov av när barnet anlänt.

Det förekommer ibland att barnets företrädare i ursprungslandet vill ha ett särskilt intyg om att sökande anses lämpad att ta emot ett barn med en funktionsnedsättning. Ett sådant intyg förutsätter att den tidigare gjorda utredningen kan anses omfatta en sådan bedömning. 123 Förarbetena ger inte några närmare detaljer om vilken prövning socialnämnden ska göra i det här skedet av adoptionsförfarandet.124 SOSFS 2008:8

132



(Se ovan i detta kapitel, avsnitt Begäran om ändringar efter beslut om medgivande.)

Samtycket ska lämnas inom två veckor, men den tiden får förlängas omdetfinnssynnerligaskäl(6kap.14§SoL).Varkenförarbeteneller praxis anger dock vad som skulle kunna vara sådana synner-ligaskäl,menenförlängningbörvaraaktuellomdetfinnsallvarligatveksamheter till att lämna samtycke och detta kräver en utredning. Tids gränsen infördes för att adoptionsorganisationer i sina remissvar uttryckte en oro för att beslutet skulle dra ut på tiden och på så sätt försvåra eller äventyra adoptionen.125 Detta skulle kunna få olyckliga konsekvenser för det aktuella barnet.

Samtycke eller avslagDet är möjligt att delegera ett beslut om att ge samtycke till att adop-tionsförfarandet får fortsätta till tjänsteman. För att uppfylla kravet på skyndsamhet kan det därför vara en fördel om den tjänsteman som har gjort utredningen även prövar om samtycke ska lämnas.

Avslagsbeslut får dock inte delegeras till tjänsteman, utan måste tas av socialnämnden, eller med delegation till en särskild avdelning som består av ersättare i nämnden, t.ex. ett utskott (10 kap. 4 § SoL).

planering av uppföljning Som tidigare nämnts har socialnämnden ansvar för att tillgodose det särskildabehovavstödochhjälpsomkanfinnasefterenadoption(5kap. 1 § SoL). Detta ansvar gäller efter att beslut om adoption fattats, oavsett om beslutet har fattats i barnets ursprungsland eller i svensk domstol.Ombarnettasemotisökandensheminnandetfinnsettbeslutom

adoption är hemmet att betrakta som familjehem och socialtjänstens ansvar för stöd och uppföljning framgår av 6 kap. 7 § SoL. Enligt be-stämmelsen ska socialnämnden medverka till att barnet får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, verka för att barnet får lämplig utbildning samt ge dem som vårdar barnet råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

125 Prop. 1996/97:91 s. 62

133



I samband med mötet om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta bör utredaren informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge• enligt 6 kap. 7 § SoL innan beslut har fattats om adoption och• enligt 5 kap. 1 § SoL efter att beslut om adoption har fattats.

Vid mötet kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföl-jande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.126 Överenskommelsen dokumenteras i journalanteckning.Vidsamtycketfinnsvissinformationomdetföreslagnabarnet.Om

barnet t.ex. har någon känd funktionsnedsättning innebär det att man redan i detta skede kan gå igenom vilket eventuellt behov av stöd som kan bli aktuellt.

Meddelande till barnhälsovårdenI förarbetena tas upp att barnhälsovården har en viktig roll i att stödja adoptivfamiljen i ett tidigt skede, särskilt kring frågor som rör anknytningen, så att eventuella framtida problem kan undvikas.127 Regeringen konstaterar att barnhälsovården under senare år fått en allt viktigare roll när det gäller frågor om anknytning och har stor erfarenhet och goda kunskaper inom området. Ett sätt att stödja barn och föräldrar i ett tidigt skede kan enligt regeringen vara att ta fram särskilda omhändertagandeprogram för adoptivbarn. Detfinnsenhandbokinombarnhälsovårdenföradopteradeför

skolebarn, framtagen av en arbetsgrupp inom barnhälsovården. Enligt handboken kan barnhälsovården t.ex. ta kontakt med de blivande adoptivföräldrarna när socialnämnden lämnat samtycke. De blivande föräldrarna kan konsultera barnhälsovården före resan, boka in tid för hembesök m.m.128

Om barnet som föreslås för adoption inte har uppnått skolåldern bör utredaren be om sökandens samtycke till att barnhälsovården informeras.129 (Se bilaga 2,blankett Adoption 15.) Syftet är att barn-hälsovården ska kunna välkomna de blivande adoptivföräldrarna, 126 SOSFS 2008:8127 Prop. 2003/04:131 s. 66128 www.rikshandboken-bvh.se (Barnhälsovård för adoptivbarn efter ankomsten)129 SOSFS 2008:8

134



skapa kontakt och ge dem möjlighet att ställa frågor redan innan de hämtar barnet. Informationen lämnas till den barnavårdscentral som sökanden hör till eller väljer att tillhöra. De blivande adoptivföräld-rarna kan naturligtvis själva ta kontakt med barnhälsovården om de föredrar det.

En informationsskrift som heter Adopterade barn möter barnhälsovårdenhartagitsframochfinnsattbeställaellerladdanerfrånMIA:s webbplats.130

Begäran om samtycke för ett annat barn Det förekommer att sökande, när de väl träffar barnet, anser att de inte vill adoptera det barn som samtycket gäller för. Barnet kan t.ex. ha en allvarlig sjukdom eller en omfattande funktionsnedsättning som de sökande inte vetat om. Det har också hänt att barnet har avlidit då sökanden anländer för att hämta det.

Det kan i sådana situationer inträffa att myndigheten eller organi-sationen i barnets ursprungsland erbjuder sökanden att adoptera ett annat barn. Om sökanden vill adoptera ett annat barn ska nämnden samtycka till att adoptionsförfarandet får fortsätta med det nya barnet.

Det är viktigt att beakta hur sökanden har upplevt och hanterat det inträffade för att kunna avgöra om samtycke ska lämnas. Det innebär att sökanden behöver återvända till Sverige och träffa utredaren innan socialnämnden kan ta ställning till om det är lämpligt att fortsätta adoptionsförfarandet med ett annat barn.

Det inträffade kan även medföra att sökandens förutsättningar för att anses vara lämpad att adoptera har ändrats på ett sådant sätt att det behöver utredas om medgivandet ska återkallas.

När tilltänkta adoptivföräldrar fattar beslut om att inte ta emot ett barn kan de behöva stöd.

130 www.mia.eu

135



9. Socialtjänstens fortsatta ansvar

Information om praktiska frågorDetfinnsendelpraktiskafrågorsomsocialtjänstenkanbehövainfor-mera blivande adoptivföräldrar om.

FolkbokföringSökanden ska låta folkbokföra barnet senast tre månader och en vecka efter ankomsten, enligt 26 § FOL. Detta görs vid ett personligt besök på ett valfritt servicekontor hos Skatteverket, 23 § FOL. Barnets pass gäller som legitimation.131

Föräldrapenning, barnbidrag m.m.De blivande adoptivföräldrarna kan vända sig till Försäkringskassan för att ansöka om att få föräldrapenning, barnbidrag och underhålls-stöd (för ensamstående) från det att de får barnet i sin vård. Frågorna regleras i 12–19 kap. socialförsäkringsbalken (2010:10), SFB.

LäkarundersökningBarn som adopteras från utlandet behöver läkarundersökas. Under-sökningen bör helst ske inom 14 dagar efter barnets ankomst till Sverige. Syftena med hälsoundersökningen är bl.a:• att uppmärksamma medicinska vårdbehov, särskilt smittsamma

sjukdomar• att introducera barnet i svensk barnhälsovård

Hälsoundersökningen planeras i samråd med familjen så att barnets och familjens både kortsiktiga och långsiktiga behov tillgodoses (SOSFS 1989:20).

131 PåSkatteverketswebbplatsfinnsuppgiftomvarservicekontorenfinns.


AdoptionsbidragEnligt 21 kap. 2 § SFB kan adoptivföräldrar vid en internationell adoption få bidrag med 40 000 kronor per barn. Bidrag lämnas för barnsomintefyllttioårnäradoptivföräldrarnafickdetisinvårdochendast för adoptioner som förmedlats av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsför-medling. Bidrag lämnas inte om adoptionen avser eget eller makes barn eller makes adoptivbarn (21 kap. 5–6 §§ SFB). Adoptivföräldrarna måste ansöka om bidraget hos Försäkringskassan inom ett år från det att adoptionen blir giltig i Sverige, 21 kap. 3 § SFB.

Vad som gäller innan adoptionen är klarDet är sökanden som hos tingsrätten ska ansöka om att få adoptera barnet. (Se även avsnitt om Olika sätt att fatta adoptionsbeslut.) Så länge adoptionen inte är klar betraktas familjen formellt som ett familjehem och socialtjänsten har ett uppföljningsansvar enligt 6 kap. 7 § SoL. Socialnämnden bevakar också att adoptionen fullföljs (se nedan).Innanbeslutetomadoptionvunnitlagakraftfinnsingajuridiska

band mellan de tilltänkta adoptivföräldrarna och barnet. Barnet har t.ex. inte någon arvsrätt efter de presumtiva adoptivföräldrarna innan detfinnsettbeslutomadoption.Deblivandeadoptivföräldrarnakanändå försäkra sig om att barnet får ärva om de skulle avlida innan adop-tionen är klar, genom att upprätta ett testamente till förmån för barnet och även skriva in barnet som förmånstagare i olika försäkringar.

Hembesök och uppföljningFram till dess att adoptionen är beslutad har socialnämnden enligt socialtjänstlagen samma skyldigheter gentemot adoptivföräldrarna och barnet som i förhållande till ett familjehem (6 kap. 7 § SoL).132

Dessutom ska socialnämnden tillgodose det särskilda behov av stödochhjälpsomkanfinnasefterenadoption(5kap.1§SoL).

132 Till dess att adoptionen är genomförd ska familjen ingå i kommunens förteckning över barn som någon gång under året vistas i familjehem eller annat enskilt hem 7 kap. 1 § socialtjänst förordningen (2001:931), samt meddelas Inspektionen för vård och omsorg (IVO), se Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2003:15) om socialnämndens skyldighet att föra förteckning över barn som vistas i familjehem eller annat enskilt hem. Det betyder dock inte att familjehemsersättning utgår.

138



Detta ansvar gäller efter att beslutet om adoption fattats, oavsett om det fattas i barnets ursprungsland eller i en svensk domstol.

Vid samtycket kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska ske efter att barnet har tagits emot i sökan-dens hem.133Isambandmedettsådanthembesökfinnsdetmöjlighetatt följa upp hur samspelet mellan barn och adoptivföräldrar utveck-las och se om familjen behöver stöd och hjälp, samt hänvisa familjen till rätt instans vid behov som inte socialtjänsten kan tillgodose. (Se vidare Del 3. Stöd och hjälp.)

Socialnämndens bevakning av att adoptionen fullföljsOmettbarntasemotiföräldrarnasheminnandetfinnsettbeslutomadoption räknas det som en familjehemsplacering hos de presumtiva adoptivföräldrarna. När barnet kommer till Sverige måste social-nämnden,dvs.utredaren,därförtaredapåomdetfinnsettbeslut om adoption som gäller här i landet.

I vissa fall ska beslutet om adoption fattas av svensk domstol efter att barnet har tagits emot i Sverige, och i andra fall ska MIA god-känna ett beslut som fattats i ett annat land. I båda situationerna bör socialnämnden bevaka att sökanden ansöker om adoption eller om godkännande av MIA. Socialnämnden bör även följa upp utgången av den prövning som domstolen eller MIA gör.134

Idefalldeintefinnsbeslutomadoptionmåstesocialtjänstensär-skilt beakta att det kan behövas en ställföreträdare för barnet. Ibland har vårdnaden (genom ett beslut i ursprungslandet) överförts till de tilltänkta adoptivföräldrarna till dess att ett beslut om adoption gör dem till vårdnadshavare. I vissa fall kan ett beslut om adoption dock dra ut på tiden.

Så länge barnet inte har fått uppehållstillstånd i Sverige kan man förordna en god man för barnet med stöd av lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn, Lgeb. Den bedömningen gjordes av utredningen Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61). Från det att barnet har fått uppehållstillstånd – och därmed normalt sitt hemvist i Sverige – kan bestämmelserna i 6 kap. FB om särskild företrädare för barnet användas för att tillgodose barnets behov av representation.

133 SOSFS 2008:8134 SOSFS 2008:8

139



Lagen om god man för ensamkommande barn har bedömts tillämplig även om barnet kommer hit för att adopteras. I dessa fall kommer barnet till Sverige på initiativ av den eller dem som ska adoptera. De blivande adoptanterna kan vara rättsliga ställföreträdare för barnet, men i annat fall är barnet ”ensamt” i lagens mening. Om barnet då behöver en företrädare kan socialnämnden eller Migrationsverket göra en ansökan till överförmyndaren om god man, men överförmyn-daren får också självmant uppmärksamma frågan (3 § Lgeb). Över-förmyndaren kan då förordna den blivande adoptanten som god man. Företrädaren kan också vara en annan person om det av någon orsak skulle vara lämpligare (t.ex. om socialnämnden har återkallat sitt medgivande eller tingsrätten avslagit adoptionsansökan).135

I adoptionssammanhang skiljer man mellan stark och svag adop-tion. En adoption som är beslutad av svensk domstol är alltid stark. Det innebär att ett adoptivbarn i alla rättsliga sammanhang likställs med ett biologiskt barn (jfr 4 kap. 8 § FB) och att ett beslut om adop-tion inte kan hävas. Ett beslut om adoption innebär att de juridiska banden till barnets biologiska ursprungsfamilj bryts.

Ett adoptionsbeslut som fattats i barnets ursprungsland kan vara en svag adoption, beroende av ursprungslandets lagstiftning. En svag adoption har mer begränsade rättsverkningar och det kan t.ex. inne-bäraattadoptionenkanhävasellerattvissajuridiskabandfinnskvarmellan barnet och den biologiska familjen. Om landet är anslutet till Haagkonventionen kan ett sådant beslut om svag adoption omvand-las till en stark adoption i svensk domstol (5 § inkorporeringslagen). Beslutet om adoption kan i vissa fall meddelas i utlandet, men när det ska gälla i Sverige blir ändå svensk lagstiftning tillämplig om sådant som arv och vårdnad (4 § IRA). (Andra länders lagstiftning kan dock bli gällande om adoptivföräldrarna är utländska medborgare.)

olika sätt att fatta adoptionsbeslutDetfinnsolikasättattåstadkommaettformelltadoptionsbeslutvidinternationella adoptioner:•Adoptionsbeslutet fattas i ett land som är anslutet till Haagkonven-

tionen och gäller automatiskt i Sverige

135 Se vidare Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) kap. 17 Behovet av företrädare för barn som kommer till Sverige för adoption s. 259–261

140



•Adoptionsbeslutet fattas i en svensk domstol•Adoptionsbeslutet fattas i ett land där adoptivföräldrarna är med-

borgare eller har hemvist och gäller automatiskt i Sverige•Ett adoptionsbeslut som har fattats i annat land blir gällande när

MIA har godkänt det•Adoptionsbeslutet fattas i ett annat nordiskt land och gäller automa-

tiskt i Sverige.

Adoptionsbeslut i ett land anslutet till Haagkonventionen En adoption gäller automatiskt i Sverige om den har genomförts i enlighet med bestämmelserna i Haagkonventionen i ett land som har anslutit sig till denna. Om en adoption har genomförts i enlighet med konventionen, enligt intyg av den behöriga myndigheten i den stat där adoptionen har ägt rum, ska den omedelbart erkännas i de övriga fördragsslutande staterna (artikel 23.1).

Ett erkännande innebär att man erkänner det rättsliga förhållandet mellan barnet och adoptivföräldrarna tillsammans med adoptivför-äldrarnas föräldraansvar för barnet, samt att det tidigare rättsliga förhållandet mellan barnet och dess mor och far upphör. Detta förut-sätter att adoptionen har denna verkan i den fördragsslutande stat där den ägde rum (artikel 26).

Om ett sådant beslut har fattats i barnets ursprungsland är de sökande därmed barnets adoptivföräldrar, och inget ytterligare beslut behöver fattas efter ankomsten till Sverige. Adoptanten vänder sig direkt till Skatteverket för att registrera adoptionen.

Adoptionsbeslut i svensk domstolDet förekommer även att det formella beslutet om adoption fattas av en svensk domstol. Då tillämpas bestämmelserna i FB, vilket bl.a. innebär att domstolen ska pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Adoptionen ska vara till fördel för barnet och avsikten ska varaattskapaettföräldra–barnförhållande,omdetinteredanfinns(jfr 4 kap. 6 § FB). Tingsrätten ska också hämta in ett yttrande från socialnämnden (4 kap. 10 § FB). (Se vidare kapitel 10 Socialnämn-dens yttrande till tingsrätt.)

Sökanden ska lämna in ansökan om adoption till tingsrätten på den ort där sökanden har sitt hemvist (4 kap. 9 § FB).

141



Adoptionsbeslut i ett land där adoptivföräldrarna är medborgare eller har hemvistEn adoption kan vara giltig i Sverige även om den har beslutats i en stat som inte är ansluten till Haagkonventionen. Det gäller om adop-tivföräldrarna var medborgare eller hade sitt hemvist i det landet när beslutet meddelades (3 § IRA).136

Adoptionsbeslut efter godkännande av MIAI vissa fall kan ett adoptionsbeslut som fattats i ett annat land bli gäl-lande i Sverige när MIA har godkänt det. Vid ”svaga” adoptioner sker som regel en omadoption vid svensk domstol. MIA:s praxis är i dessa fall att hänvisa sökanden till domstol för ansökan om ett svenskt adoptionsbeslut.

Adoptionsbeslut i ett annat nordiskt landEtt adoptionsbeslut gäller automatiskt i Sverige om det har fattats i ett annat nordiskt land där adoptivföräldrarna hade sitt hemvist vid adoptionstillfället (förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap).

136 Detfinnsdockivissafallenskyldighetförsvenskamyndigheterattintetilläggabeslutet giltighet om detta skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket (6 § IRA).

142



10. Socialnämndens yttrande till tingsrätt

Då sökanden vänder sig till tingsrätten med en ansökan om adoption ska domstolen begära ett yttrande från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd. Det är inte särskilt reglerat vad som ska ingå i ett sådant yttrande enligt 4 kap. 10 § FB.

Om socialnämnden har gjort en medgivandeutredning behöver utredaren följa upp de aktuella förhållandena inför yttrandet. Om det intefinnsnågontidigaremedgivandeutredningbehöverutredarenundersöka samma förutsättningar och riskfaktorer som för en medgi-vandeutredning, så långt det är möjligt inom de tidsramar som anges av domstolen. Yttrandet behöver bl.a. ta upp sökandens kunskap och insikt om adoption och adoptivbarns behov, sökandens fysiska och psykiska hälsa, sökandens föräldraförmåga (t.ex. personliga egenska-per och förmåga till samspel) samt förutsättningar i förhållandet (hos sökande par) och i nätverket.

Socialnämnden ska, om det inte är olämpligt, försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten (4 kap. 10 § FB). Bestämmelsen i andra stycket kom till i samband med 1995 års ändringar i föräldrabalken om barnets rätt att komma till tals. I pro-positionen Barns rätt att komma till tals137 anges att barnets inställ-ning ska klarläggas ”om det inte är olämpligt”. Det är självfallet inte lämpligt om barnet inte är tillräckligt gammalt eller moget för att ha en egen uppfattning i saken. Det går dock inte att säga någon bestämd ålder för när ett barn bör tillfrågas utan utredaren får bedöma detta från fall till fall. Även i andra situationer kan det vara olämpligt att forska i barnets inställning, t.ex. om barnet är känsligt och labilt och om dess inställning har klarlagts genom en annan utredning. Social-nämnden måste också beakta bestämmelserna i 4 kap. 5 § FB om att samtycke inte behövs om barnet skulle ta skada av att tillfrågas.

Om det är aktuellt att undersöka barnets inställning måste utreda-ren sammanträffa med barnet och ställa relevanta frågor. Utredaren måste därvid vara varsam och bör inte försöka pressa barnet på 137 Prop. 1994/95:224 s. 52


synpunkter. Om möjligt bör det dock klarläggas om barnet känner någon tvekan inför adoptionen.

Av yttrandet bör det framgå om barnet har några synpunkter på adoptionen. Ofta behöver man bara ange att barnets inställning har efterforskats och att inget tyder på att barnet är tveksamt inför en adoption. Om utredaren bedömer att det inte var lämpligt att fråga barnet bör detta anges tillsammans med skälen till det.138 (Vad gäller kommunicering se Del 4. Handläggning och dokumentation, kapitel 18, avsnitt Dokumentation/Partsinsyn och kommunicering.)

UtredningsplanOm rätten i enlighet med 4 kap. 10 § FB begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas. Planen bör vid behov komplet-teras och revideras.139 Vissvägledningförenutredningochutredningsplanfinnsibe-

skrivningen av en utredning efter ansökan om medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL. I det ingår t.ex. att hämta in uppgifter om sökanden från polisens misstanke- och belastningsregister samt socialregister.

Om socialnämnden under de senaste två åren har fattat beslut om att lämna medgivande till att ta emot barn för adoption enligt 6 kap. 12 § SoL, kan utredningen som låg till grund för beslutet om med-givande även ligga till grund för yttrandet. I dessa fall kan utred-ningsplanen begränsas till att ta upp de kompletteringar som behöver göras.140

Särskilt om yttrande rörande släktingadoptionInför ett beslut om adoption av ett släktingbarn ska domstolen ta ställning till om adoptionen är till fördel för barnet (4 kap. 6 § FB). Det torde innebära att domstolen bör försöka hämta in en utredning om barnets förhållanden i hemlandet. Rätten kan vända sig till någon barnavårdande organisation eller en behörig myndighet i barnets hemland [4].

138 Prop. 1994/95 s. 52139 SOSFS 2008:8140 SOSFS 2008:8

144



Socialtjänstens utredning handlar om sökandens förutsättningar och eventuella riskfaktorer vid ett adoptivföräldraskap, men visar också vad som är känt om barnets behov av nya föräldrar, barnets inställning samt barnets relation till sökanden. Motivet till adoptionen och sökandenas samstämmighet kring detta behöver utredas, enligt vadsomfinnsbeskrivetikapitel7Medgivandeutredning.

Ibland kommer ansökan om medgivande att ta emot ett barn för adoption först sedan Migrationsverket avslagit ansökan om uppehålls-tillstånd för den som adoptionen gäller. Det kan tyda på att avsikten med adoptionen inte i första hand är att etablera ett föräldra – barn-förhållande. För att detta ska förhindras är domstolen skyldig att hämta in ett yttrande från Migrationsverket när den som adoptionen avser är utomnordisk medborgare och tolv år eller äldre (2 § tredje stycket IRA).

Särskilt om yttrande rörande adoption av feriebarnNär ansökan gäller adoption av ett feriebarn ska utredningen handla om sökandens förutsättningar och riskfaktorer vad gäller adoptivför-äldraskapet, men även visa vad som är känt om barnets behov av nya föräldrar, barnets inställning, motivet till adoptionen samt barnets relation till sökanden.

Det är också viktigt att de sökande är förberedda på vad adoptionen kaninnebärapålängresikt.Ettbarnsomlevtfleraårpåinstitutionkan ställa större krav på adoptivföräldrarnas förmåga att samspela, ge bekräftelse och stöd vid en permanent placering än vad som kom-mit fram under de begränsade tider barnet har vistats hos familjen under ferierna.

Det är viktigt att ferieföräldrarna inte behåller barnet utöver den tid som avtalades innan barnet kom till dem. Om en fråga om adoption uppkommer är det angeläget att barnet återvänder till sitt ursprungs-land medan frågan utreds och en adoptionsprocedur genomförs där.Densomvilladopteraettbarnfrånutlandetskaideflestafall

anlita en auktoriserad organisation.141 Det gäller även vid adoption av feriebarn, om någon av dessa organisationer förmedlar adoptioner i det aktuella landet (vad gäller enskild adoption, se kapitel 11 Social-nämndens medgivande eller yttrande om adoption).

141 Prop. 1996/97:91 s. 79

145



Det är barnets företrädare i dess ursprungsland som i första hand ska ta ställning till om en adoption är lämplig och får genomföras. Alla feriebarn är inte övergivna och tillgängliga för adoption, och många har redan en familj.

planering av uppföljningI samband med yttrandet bör utredaren informera sökanden om det stöd som kommunen enligt 6 kap. 7 § SoL är skyldig att ge innan beslut har fattats om adoption och om det stöd som kommunen enligt 5 kap. 1 § SoL är skyldig att ge efter att beslut om adoption har fat-tats. Om det inte gjorts tidigare kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.142

142 SOSFS 2008:8

146



11. Socialnämndens medgivande eller yttrande vid enskild adoption

Den som vill adoptera ett barn från utlandet ska som huvudregel anlita en auktoriserad organisation. I enstaka fall kan dock enskilda adoptioner tillåtas, dvs. adoptioner som genomförs utan att en aukto-riserad organisation anlitas (4 § lag (1997:192) om internationell adop-tionsförmedling, LIA). Enligt förarbetena bör de enskilda adoptioner-na begränsas till särskilda fall där det inte framstår som nödvändigt att anlita en adoptionsorganisation. Det kan röra sig om en släktinga-doption, eller en sökande som bott och arbetat i ursprungslandet eller som har sitt ursprung där.143

Socialnämndens handläggningI stort sett gäller samma lagstiftning för enskilda adoptioner som då adop tionen genomförs via en organisation. Det krävs föräldrautbildning och ett medgivande från socialnämnden även för en enskild adoption. (Se ovan, Medgivandeutredning.) Om adoptionsbeslutet fattas av en svensk domstol ska socialnämnden yttra sig enligt 4 kap. 10 § FB. (Se Socialnämndens yttrande till tingsrätt ovan.)

MIA:s prövning av adoptionsförfarandetOm någon vill genomföra en adoption på egen hand ska MIA pröva om adoptionsförfarandet är godtagbart. Denna prövning gäller dels fråganomdetfinnssådanasärskildaskälsomgörattenauktoriseradadoptionsorganisation inte behöver anlitas, dels om förmedlingssät-tet är tillförlitligt. Denna prövning görs först när socialnämnden har lämnat medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL.

MIA tillhandahåller en blankett för ansökan om prövning av adop-tionsförfarandet. Sökanden ska bifoga medgivandet, liksom andra 143 Prop. 1996/97:91 s. 79


handlingar som man önskar åberopa. Det kan t.ex. vara handlingar som styrker sökandens anknytning till det land hon eller han önskar adoptera ifrån.

MIA ska inte i detta sammanhang pröva familjens lämplighet eller om adoptionen är till barnets bästa.144

144 Prop. 1996/97:91 s. 79

148

11. Socialnämndens medgivande eller yttrande vid enskild adoption


12. Socialtjänstens uppföljning av barnets situation

Socialtjänsten har ett ansvar för att adoptivfamiljen får det stöd och den hjälp som den kan ha behov av sedan adoptionen genomförts (5 kap. 1 § SoL). Det är särskilt viktigt att familjen får tillräckligt stöd under den första tiden eftersom det innebär en stor omställning för såväl barn som föräldrar och i barnets anknytningsprocess. (Se vidare Del 3. Stöd och hjälp)

Innan adoptionen är genomförd jämställs barnet med ett familje-hemsplacerat barn, vilket innebär att socialtjänsten bl.a. ska medver-ka till att barnet får god vård samt ge de blivande adoptivföräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver (6 kap. 7 § SoL). För att kunna fullfölja detta ansvar behöver socialtjänsten ha kontakt med familjen efter det att barnet har anlänt.

Sökanden bör informeras om kommunens skyldigheter i samband med mötet om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta eller i samband med yttrandet. Det kan även vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas efter det att barnet har tagits emot i sökandens hem.145

Uppföljningsrapporter till utlandetDet är vanligt att barnens företrädare i ursprungslandet vill ha rap-porter146 om hur det går för barnet då det har vistats en tid i sin nya familj.Oftastrördetsigomflerarapporterunderenvisstidsperiod,och många vill att rapporterna skrivs av handläggare inom social-tjänsten. I vissa fall vill ansvariga i barnets ursprungsland till och med få rapporter om barnet innan adoptionen kan genomföras, under en s.k. prövotid.

145 SOSFS 2008:8146 UppföljningsrapporterfinnspåMIA:swebbplats


Detfinnsfleraskältillattskrivauppföljningsrapporter:•Det är ett bra tillfälle att följa upp hur adoptionen har gått och om

den nya familjen behöver stöd och hjälp. (Se vidare Del 3. Stöd och hjälp.)

•Det är betydelsefullt för de länder som lämnar barn till interna-tionell adoption att kunna följa hur adoptionerna faller ut och hur det går för varje enskilt barn. Ibland får också barnets biologiska föräldrar läsa rapporterna. Om adoptivföräldrarna inte uppfyller ursprungslandets krav på uppföljningsrapporter kan det försvåra framtida adoptioner från det landet.

•Uppföljningsrapporterna kan vara av värde för den adopterade att ta del av så småningom (därför kan det vara viktigt att tänka på hur man uttrycker sig i rapporten).

•Det är viktigt för Sveriges anseende som adoptionsland att denna uppföljning fullföljs på ett bra sätt, genom tillräckligt omfattande och tydliga rapporter. På så sätt kan representanterna i barnens ursprungsländer känna förtroende för Sverige som mottagarland i internationella adoptionsärenden.

Vanliga önskemål om innehållet i en uppföljningsrapport är t.ex. hur barnet utvecklas (uppgifter om psykosocial, kognitiv, motorisk, språklig och personlig utveckling, lekar, aktiviteter, intressen, talanger m.m.), barnets anknytning till adoptivföräldrarna samt dess relation tilleventuellasyskon,släktingarochvänner.Detkanocksåfinnasintresse att få veta något om barnets frågor om sitt ursprung och sin biologiska familj samt barnets minnen och berättelser från tiden i ursprungslandet. Vidare önskar man ofta uppgifter om barnets längd, vikt och matvanor samt ett utlåtande från barnläkare eller BVC rörande hälsotillståndet och information om eventuell medicinering eller annan behandling.

Det är oftast den handläggare som gjorde medgivandeutredningen som skriver uppföljningsrapporten tillsammans med de sökande. Det behövs inget beslut av socialnämnden för detta. De sökande ser sedan till att rapporten översätts och sänds till barnets ursprungsland (ibland med hjälp av adoptionsorganisationen).

150

12. Socialtjänstens uppföljning av barnets situation


DEL 2 NATIONELL ADOPTION


13. olika typer av adoption

Nationell adoption är när ett barn med hemvist i Sverige adopteras här i landet. Det kan exempelvis vara fråga om ett spädbarn vars vårdnadshavare vill lämna barnet för adoption eller ett familjehem som vill adoptera ett barn som varit placerat under en längre tid. Den vanligaste typen av nationell adoption är dock så kallad närstående-adoption (även kallad styvbarnsadoption), dvs. adoption av ett barn till en make, maka eller registrerad partner. Den kan ske i samband med barnets födelse eller senare under barnets uppväxt. De olika typerna av nationella adoptioner omfattar således barn i vitt skilda situationer, från spädbarn som ska få en ny familj till äldre barn som skafåettbefintligtföräldra–barnförhållandeattgällaijuridiskmening.

Nationella adoptioner är numera långt ifrån så vanliga som de internationella. Under den senaste treårsperioden har det gjorts cirka 300 nationella adoptioner årligen. Av de barn som adopterades natio-nellt rör det sig om 25–40 spädbarn som var födda i Sverige.

BarnkonventionenDe artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventio-nen) som berör adoptivbarn och deras särskilda behov och intressen är aktuella även vid nationella adoptioner. Barnkonventionen ställer strängare krav vid adoption än vid många andra åtgärder som rör barn. Barnets bästa ska främst beaktas. Det innebär att inga andra intressen får väga tyngre eller jämställas med barnets.147

Familjens betydelse för ett barns utveckling och välfärd framhålls i konventionen och konventionsstaterna ska så långt som möjligt säkerställa att barnet får vetskap om sina biologiska föräldrar (artikel 7 och 9).

Utredningen Modernare adoptionsregler gjorde 2009 en översyn av reglerna om adoption i 4 kap. FB. Utredningen föreslog en rad förändringar som ska stärka barnperspektivet. Det handlar bl. a. om

147 Prop. 2003/04:131 s. 24


att barnets bästa behöver komma till klarare uttryck i lagtexten.148 (Se vidare om barnkonventionen och Haagkonventionen i Del 1). Internationella konventioner bevakar barnets rättigheter.)

LagstiftningDengrundläggandelagregleringenomnationellaadoptionerfinnsi4kapitlet föräldrabalken. Det är adoptanten, dvs. den som vill adoptera barnet som ska ansöka om adoption hos tingsrätten (4 kap. 1 § FB).För att domstolen ska kunna besluta om en adoption krävs att vissa villkor är uppfyllda. Adoptionen måste vara till fördel för barnet och sökanden ska ha uppfostrat barnet eller vilja uppfostra det. Det kan även med hänsyn till det personliga förhållandet mellan barnet och densökandefinnassärskildanledningtilladoptionen(4kap.6§FB).

Om det barn som det gäller är över tolv år fordras normalt sam-tycke från barnet. Även om samtycke inte krävs ska barnets åsikter beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Om det inte är olämpligt ska socialnämnden söka klarlägga barnets inställning (4 kap. 5, 6 och 10 §§ FB).

Samtycke krävs av en förälder som har vårdnaden om barnet (4 kap. 5 a § FB).

Huvudregeln är att den som vill adoptera ska ha fyllt 25 år. Om det gäller adoption av makes, registrerad partners barn/adoptivbarn elleromdetfinnssynnerligaskälkanensökandesomharfyllt18år få adoptera.149 Sådana synnerliga skäl kan t.ex. vara när två unga makar som inte själva kan få barn vill adoptera och när det är fråga om adoption av barn till en närstående avliden släkting.150 Att den ena av två makar är över 25 år då den andra är yngre är dock ett skäl som har beaktats av Högsta domstolen vid bedömningen.151

Makar, registrerade partner och ensamstående kan få tillstånd att adoptera. Makar ska adoptera gemensamt; en av två makar eller re-gistrerade partner får inte adoptera ensam. Undantag från denna regel

148 SOU 2009:61 s. 92–105149 4 kap. 1 § FB och 3 kap. 1 § Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap (partnerskapslagen). Lagen upphävdes 20090501 men gäller fortfarande i fråga om ett enligt den lagen registrerat partnerskap, 2 § lag om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap 150 Om ändring i föräldrabalken mm. (Prop. 1970:186 s. 37–41). 151 NJA 1991 s. 21

154

13. Olika typer av adoption


kan dock göras då en gift person eller partner med makens samtycke vill adoptera den andre makens barn eller adoptivbarn, (4 kap. 3 § FB). Ett samboende par får inte adoptera gemensamt.152

Innan domstolen beslutar om adoption ska den hämta in upplys-ningar om barnet och adoptanten samt huruvida ersättning eller bidrag till barnets underhåll har lämnats eller utlovats. Om barnet är under 18 år ska rätten hämta in yttrande från socialnämnden. Vid nationella adoptioner ska yttrande hämtas in såväl från adoptantens som från barnets vårdnadshavares folkbokföringskommun. Social-nämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd ska, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten (4 kap. 10 § FB).

Det är inte tillåtet att ge eller utlova ersättning, inte heller får man avtala om bidrag till barnets underhåll. Om ersättning har getts eller utlovats får adoptionen inte bifallas (4 kap. 6 § FB).153 Det är dessutom straffbart att genom olaga tvång eller vilseledande samt genom att utlova eller ge otillbörlig ersättning utverka samtycke eller tillstånd till adoption. Ett sådant förfarande kallas otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn och kan leda till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 2 § BrB).DetfinnsocksåbestämmelseriSoLsomblirtillämpligainatio-

nella adoptionsärenden. Om barnet ska placeras hos de tilltänkta adoptiv föräldrarna innan ett adoptionsbeslut har vunnit laga kraft krävs socialnämndens medgivande eller beslut om vård (6 kap. 6 § SoL). Till grund för medgivandet eller beslutet om vård görs en utred-ning (11 kap. 1 § SoL). Vid en sådan utredning gäller även bestäm-melserna om hur en utredning till barns skydd eller stöd ska bedrivas (11 kap. 2–4 §§ SoL). Även här saknas uttrycklig lagreglering om vad en sådan utredning ska omfatta och innehålla.154

För de barn som avses i 6 kap. 6 § SoL ska socialnämnden med-verka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, verka för att de får lämplig utbildning, verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver och lämna 152 Se även Modernare adoptionsregler, (SOU 2009:61).153 Detfinnsenligtbestämmelsenmöjlighetattundervissaförutsättningarbetalainett engångsbelopp till socialnämnden.154 Se dock Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:5) som kan ge viss vägledning i delar av utredningsarbetet.

155



vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver (6 kap. 7 § SoL). Socialnämnden ska också noga följa vården av barnet samt ge stöd och annan hjälp till dem som vårdar barnet (6 kap. 7 a och 7 b §§ SoL). Efter att ett beslut om adoption har fattats ska socialnämnden tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp somkanfinnas(5kap.1§SoL).

156



14. Adoption av ett spädbarn

Att ett spädbarn fött i Sverige behöver nya föräldrar genom adoption kan aktualiseras hos socialtjänsten på olika sätt.

Det kan exempelvis vara den blivande mamman, mödrahälsovår-den eller kuratorn på BB som tar kontakt om ett väntat eller nyfött barn som ska lämnas för adoption. Ibland är det socialtjänstens individ- och familjeomsorg som har den första kontakten med den biologiska mamman och tar kontakt med familjerätten. Mer sällsynt är att tilltänkta adoptivföräldrar anmäler att de har kontakt med en kvinna (oftast en släkting) som vill lämna dem sitt barn (nyfött eller väntat) för adoption. Det kan förekomma i sällsynta fall att adoption aktualiseras för att barnet är ett hittebarn, vars biologiska föräldrar manintelyckasfinna.155

Föräldrartillinternationelltadopteradebarnärgeografisktmerav-lägsna än föräldrar som vill lämna sitt barn för adoption här i Sverige, och socialtjänsten och andra svenska myndigheter känner ofta inte till deras situation. En nationell spädbarnsadoption blir därför ofta särskilt laddad, för att det väcker starka känslor när man möter en förälder som inte vill eller anser sig kunna behålla sitt barn.

Det kan vara en personlig tragedi för mamman och pappan som troligen kommer att följa dem genom livet. Men föräldrarnas situa-tion får inte skymma sikten för att syftet med socialtjänstens insatser är att ge bästa möjliga förutsättningar för det barn som föds under sådana omständigheter. Det betyder att strävan är att barnet ska få möjlighet att knyta an till lämpliga föräldrar så snabbt som möjligt.

Mot denna bakgrund ställs det särskilt stora krav på ett professio-nellt och genomtänkt förhållningssätt i handläggningen. Genom att de nationella spädbarnsadoptionerna är så få, har handläggare och andra involverade sällan tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. Det ställerextrastorakravpåplaneringochreflektionihandläggningen.Här kan det behövas handledning.

155 I övrigt rörande hittebarn, se Att fastställa faderskap, Socialstyrelsen, 2005.


UtredningNär ett barn ska lämnas för adoption, gör vårdnadshavarens bosätt-ningskommun en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL (jfr. 6 kap. 9 § SoL).

Inledningsvis blir det ofta aktuellt att göra en familjehemsplacering i den blivande adoptivfamiljen (eller placering i jourhem) innan adop-tionen kan genomföras. Därmed blir bestämmelserna om familjehem tillämpliga (6 kap. 6–9 §§ SoL).

Ett barn får inte utan socialnämnds medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet måste vara utredda innan nämnden lämnar medgivande eller fattar beslut om vård (6 kap. 6 § SoL). Innan ett beslut om adoption har fattats har socialtjänsten samma ansvar som för andra barn som är placerade i familjehem (6 kap. 7 § SoL och 5 kap. 1 § SoL).

Även om presumtiva adoptivföräldrar redan har utretts och be-viljats ett medgivande för internationell adoption är det viktigt att göra en utredning och bedömning utifrån de särskilda krav som kan komma att ställas på adoptivföräldrar vid en nationell spädbarnsadop-tion (se vidare nedan).

UtredningsplanSocialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäl-ler barn och unga (SOSFS 2014:6) har inte särskilt fokus på utred-ningar om barn i adoptionsärenden. De är dock tillämpliga i de delar somärrelevantaföradoptionsärenden.Detkanfinnasskälatttauppandra moment i en utredning om ett barn som behöver nya föräldrar genom adoption som inte är av relevans i andra barnavårdsutredningar. Likasåkandetfinnasfrågorsomärrelevantavidfamiljehemsplace-ringar som inte blir aktuella i ett ärende om adoption.156

Enligt de allmänna råden bör socialnämnden157 inleda en utredning med att planera hur den är tänkt att bedrivas.158

156 Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård och boende.157 Ansvaret vilar på utredaren. 158 SOSFS 2014:6

158



Ett ärende som gäller adoption av ett barn fött i Sverige innehåller två parallella processer – dels den som rör olika aspekter av det biolo-giska föräldraskapet, dels den som syftar till att hitta en adoptivfamilj åt barnet. Handläggningen kan se något olika ut beroende på situa-tionen i det enskilda fallet, t.ex. när ärendet aktualiseras i förhållande till barnets födelse.

Socialnämndens uppgift är att informera och samtala med mamman, göra faderskapsutredning om föräldrarna inte är gifta, informera och samtala med pappan. Båda biologiska föräldrarna kan behöva stöd, såväl inför beslutet som efter. Samtidigt är det viktigt att det inte sker någon påverkan. Utredaren måste också vara vaksam på risken för att fokus hamnar på de biologiska föräldrarna eller de tilltänkta adoptiv-föräldrarna, att deras perspektiv blandas samman med barnets och att det akuta i situationen gör det svårare att tänka på barnets bästa i ett långsiktigt perspektiv.

Det betyder också att handläggningen i samband med nationella spädbarnsadoptioner präglas av en öppenhet för att adoptionen i vissa fall inte kommer att bli av samt att det då kan behövas andra insatser. Socialtjänsten behöver bl.a. överväga om den utredare som ska ha kontakterna med de biologiska föräldrarna också ska ha kontakterna med de tilltänkta adoptivföräldrarna. Det förutsätter att handläggaren ärmedvetenomochkanhanteradenrollkonfliktsomkanuppkommanär det gäller att stödja de biologiska föräldrarna i deras beslutspro-cess, som eventuellt innebär att det inte blir någon adoption, samtidigt som man vet hur starka känslor detta kan komma att väcka hos de tänkta adoptanterna. Det kan vara en fördel att vara två utredare i dessa ärenden.

Om barnet ska lämnas till adoption är det oftast utredaren som söker lämpliga adoptivföräldrar. Liksom i andra ärenden där barn stadigvarande behöver tas emot i ett enskilt hem som inte tillhör föräldrar eller vårdnadshavare behövs som redan nämnts socialnämn-dens medgivande eller beslut om placering. Socialnämnden måste utreda förhållandena och förutsättningarna för vård i hemmet inför sitt beslut (6 kap. 6 § SoL).

159



De olika leden i handläggningenHandläggningen av nationella spädbarnsadoptioner innehåller i regel följande moment:•Planering av handläggning, samverkan och samordning•Samtal med den biologiska mamman•Faderskapsutredning (om föräldrarna inte är gifta)•Samtal med den biologiska pappan•Sökande av presumtiva adoptivföräldrar•Utredning av tänkbara adoptivföräldrar•Beslut om placering•Yttrande till domstolen•Hjälp och stöd

planering, samverkan och samordningEn viktig del i planeringen är att minimera antalet professionella, som är inblandade samt att ha ett nära samarbete, med tydliga över-enskommelser om arbets- och ansvarsfördelning.

De berörda instanserna är i regel socialtjänsten i den kommun där vårdnadshavaren (oftast den biologiska mamman) är bosatt och socialtjänsten i den kommun där den blivande adoptivfamiljen finns,159 eventuellt både familjerätt och ansvariga för jour- och familje-hemsplaceringar, samt mödrahälsovården, förlossningsvården och kurator eller psykolog inom mödrahälsovården eller på kvinnokliniken.

Enligt förvaltningslagen(1986:223), FL har socialtjänsten en skyldighet att samverka med andra myndigheter (6 § FL). Även SoL ålägger socialtjänsten att samverka (3 kap. 5 § SoL). Om det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa ska nämnden dessutom aktivt medverka till att samverkan kommer till stånd (5 kap. 1 a § SoL). Det är dock viktigt att man uppmärksammar och beaktar gällande sekretessbestämmelser även vid samverkan. (Se vidare Del 4 Hand-läggning och dokumentation, kapitel 18 Allmänt och socialnämndens handläggning, avsnitt Sekretess.)

Om fördelningen av ansvar och roller samt gången i handläggningen preciseras i en gemensam plan för arbetet, i syfte att bevaka barnets 159 Enligt 4 kap. 10 § FB är det socialnämnden där barnets vårdnadshavare är folkbokförd och den socialnämnd där sökanden är folkbokförd som ska yttra sig till domstol i ett adoptionsärende.

160



perspektiv, så kan risken för att någon del tappas bort minimeras och det ger bättre förutsättningar för att alla drar åt samma håll. Om socialtjänsten åtar sig att vara samordnare för kontakterna kan det innebära att handläggningen får förutsättningar att bli så effektiv som möjligt.

Ett första samtal med de biologiska föräldrarnaEn förutsättning för att handläggningen ska fungera väl är att utreda-ren försöker skapa en förtroendefull kontakt med barnets biologiska föräldrar. Oftast är det med den biologiska mamman som den första kontakten sker. Socialnämndens insatser för den enskilde ska utfor-mas och genomföras tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Ett första steg är ett samtal för orientering och information. Syftet är att utreda mammans motiv till att lämna barnet till adoption och informera om innebörden av en adoption, hur den går till och vilka de juridiska konsekvenserna är. Om föräldrarna inte är gifta behöver mamman också informeras om faderskapsutredningen.

Det är viktigt att i samtalet vara öppen för handlingsalternativ, så att utredaren inte medverkar till en fastlåsning i ett adoptionstänkan-de, samtidigt som socialtjänsten inte får skuldbelägga mamman eller påverka hennes beslut.

Hur kan socialtjänsten och andra instanser hjälpa och stötta mam-man och/eller pappan och barnet om föräldern/föräldrarna inte väljer adoption?Kännerföräldrarnatillvilketstöddekanfå?Vilkaandraalternativkanfinnas,t.ex.inomföräldrarnassläkt?

Underåriga biologiska föräldrar Även om den biologiska mamman som vill lämna sitt barn för adop-tion är underårig, dvs. inte har fyllt 18 år, blir hon vårdnadshavare till barnet. Även en underårig pappa kan vara vårdnadshavare. En under-årig förälder kan däremot inte vara förmyndare.

De här redovisade reglerna, t.ex. om en förälders samtycke eller hörande, gäller således oavsett föräldrarnas ålder, och trots att föräld-rarna p.g.a. att de är underåriga själva kan stå under sina föräldrars vårdnad.

161



Oavsett sin ålder kan en mamma också godkänna bekräftelse av faderskap eller föräldraskap, om hon förstår innebörden av rättshand-lingen.

FaderskapsutredningBarns rätt att få kännedom om sitt ursprung är en allmänt vedertagen princip.160 Principen framgår av barnkonventionen (artikel 7) och genomsyrar även svensk lagstiftning. Det är också viktigt att utreda vem som är barnets far för att ta reda på om han vill söka vårdnaden och ta hand om barnet.

Även då den biologiska mamman vill lämna barnet för adoption har socialnämnden samma skyldighet som annars att försöka utreda och se till att faderskapet fastställs (2 kap. 1 § FB).

Om det ska bli en adoption ligger det i barnets intresse att så snart som möjligt få knyta an till sina adoptivföräldrar. En faderskapsut-redning måste därför bedrivas skyndsamt och intensivt och får inte medföra att adoptionen fördröjs i onödan. Det är också viktigt att in-leda utredningen så tidigt som möjligt (helst före barnets födelse). [40]

Om utredningen påbörjas innan barnet är fött görs den av mam-mans folkbokföringskommun. Efter födelsen görs utredningen av den kommun där barnet är folkbokfört. 161

I faderskapsutredningar kan det ibland behövas ett mycket långsik-tigt motivationsarbete för att få mamman att medverka. Om mamman inte vill medverka i utredningen, bör utredaren samtala med henne om hur viktigt det är för barnet att få kännedom om sitt ursprung.162

Om frågan om faderskap i adoptionsärenden kommer upp sent i graviditeten eller efter att barnet är fött kommer tidsaspekten in. Be-hovet av att adoptionen för barnets skull inte i onödan drar ut på tiden måstevägasmotmöjlighetenattdetfinnsenpappasomvilltahandom barnet samt barnets rätt till kännedom om sitt ursprung.

I de fall där faderskapet inte föranleder tvekan, bör det fastställas, och pappan bör få tillfälle att yttra sig i adoptionsfrågan.163 Om han själv vill ta hand om barnet kan han ansöka om att få vårdnaden om det. 160 Se t.ex. den sekretessbrytande bestämmelsen för att få vetskap om biologiska föräldrar (26 kap. 8 § OSL)161 SOSFS 2011:2162 SOSFS 2008:8163 Om ändring i ärvdabalken mm. (prop. 1969:124).

162



Efter att mamman eller en särskilt förordnad vårdnadshavare har lämnat samtycke till adoption bör utredaren i regel inte vidta några ytterligare utredningsåtgärder i en eventuellt pågående faderskapsut-redning.164 Det ska dock inte förstås som att utredningen ska läggas ner, utan innebär snarare att utredaren gör en bedömning av utsik-terna att kunna få faderskapet fastställt.

Utredaren tar då ställning till om det är möjligt att slutföra utred-ningen genom att fastställa faderskapet.165

Om faderskapsutredningen framstår som komplicerad efter att samtycke lämnats, t.ex. för att mamman inte vill medverka, bör ut-redningen i regel läggas ner.166

Då adoptionen är genomförd och domstolsbeslutet vunnit laga kraft är socialnämnden inte längre skyldig att försöka fastställa fader-skapet. [46]

Vårdnadshavares samtycke till adoptionBiologiska föräldrar som har vårdnad om barnet måste lämna sitt samtycke till en adoption. Samtycke behövs inte av den som lider av enallvarligpsykiskstörningellerbefinnersigpåokändort.

Samtycke till adoption kan ges ”in blanco” eller generellt, dvs. den som ska samtycka kan samtycka till de adoptivföräldrar som social-nämnden föreslår.167 Samtycket kan även avse en viss person eller vissa personer.

Den biologiska mammans samtycke får inte lämnas innan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten (jfr. 4 kap. 5 a § FB). Den tiden bör inte understiga sex veckor efter förlossningen. Om mam-man skulle ha samtyckt tidigare kan detta dock rättas till genom att hon bekräftar att hon står fast vid sitt samtycke i efterhand.168

En förälder som inte är vårdnadshavare behöver inte samtycka för att adoptionen ska kunna komma till stånd. Däremot ska han eller hon höras, om det kan ske (4 kap. 5 a och 10 §§ FB).

164 SOSFS 2011:2165 SOSFS 2011:2166 SOSFS 2011:2167 Om ändrad lydelse av 4 kap. föräldrabalken mm. (prop. 1968:114)168 Om ändrad lydelse av 4 kap. föräldrabalken mm. (prop. 1968:114)

163



Omdetintefinnsnågonsomenligtdenämndareglernaskalämnasamtycke ska rätten i stället hämta in samtycke från en särskilt för-ordnad vårdnadshavare (4 kap. 5 a § FB).

Fortsatta samtal med de biologiska föräldrarnaDen biologiska mammans beslutsprocessOm adoptionen aktualiserats hos socialtjänsten under graviditeten har den biologiska mamman i regel stöd i sin beslutsprocess av kurator eller psykolog inom mödrahälsovården eller på kvinnokliniken. Det är dock inte ovanligt att en kvinna som inte vill eller kan behålla det barn hon väntar av olika skäl uppmärksammar graviditeten i ett sent skede. Om hon inte har byggt upp eller inte önskar någon stödkon-takt med mödrahälsovården eller kvinnokliniken uppstår frågan vem som ska ansvara för att stödja kvinnan i hennes beslutsprocess. Att hjälpa mamman att klargöra sina känslor och tankar inför barnet och en eventuell adoption är en uppgift som kan kräva psykologisk och psykoterapeutisk kompetens.

För såväl barnet som mamman är det en stor fördel om så mycket som möjligt i hennes beslutsprocess och bearbetning kan ske före förlossningen, så att en eventuell adoption kan förberedas. För mam-mans del måste det bli ett välgrundat och genomtänkt beslut, oavsett om hon väljer att fortsätta vara förälder till barnet eller väljer adop-tion. Många av de frågeställningar som är aktuella inför adoptionen behöver därför också tas upp med mamman i samtalen med social-tjänsten, även om hon har annat samtalsstöd.

Mammor med stark ambivalensErfarenheten visar att det inte är ovanligt att mammor som önskar lämna sitt barn för adoption ändrar sig när barnet väl är fött – i samband med förlossningen eller i ett senare skede, innan adoptionen vunnit laga kraft.

En vårdnadshavare kan ångra sig och återkalla sitt samtycke fram till att adoptionsbeslutet har vunnit laga kraft, dvs. då beslutet inte

164



längre kan överklagas. Då ett samtycke återkallats innebär detta att adoptionen inte kan komma till stånd.169

Olika grader av ambivalens kan vara naturliga under en graviditet, i synnerhet om mamman i ett sent skede har uppmärksammat att hon är gravid. Ett avståndstagande från det väntade barnet kan i vissa fall vara en del i en krisreaktion. Det är viktigt att mamman får möjlig-het att bearbeta denna, så att inte krisreaktionen ligger till grund för adoptionsbeslutet. Samtidigt är det ur barnets synpunkt viktigt att inte påverka en mamma som är starkt negativ till graviditeten att över-väga att behålla barnet.

För att i samarbete med mamman och eventuellt pappan kunna göra bästa möjliga planering för barnet, med en beredskap för att adoptionen kanske inte blir av, är det bra att i möjligaste mån försöka identifieravilkamammorsomärsåstarktambivalentaattdesannoliktkan komma att ändra sig om adoptionen. Eventuell ambivalens kan påverka valet av placering av barnet i samband med förlossningen. Erfarenheten visar samtidigt att detta kan vara svårt att bedöma på förhand.

Olika skäl till adoptionDetkanfinnasmångaolikaskältillattenmammavilllämnasittbarn för adoption. Inte sällan rör det sig om mycket unga föräldrar, där det inte är aktuellt för mor- eller farföräldrar att hjälpa mam-man eller pappan genom att gå in i en stödjande föräldraroll. Andra orsaker kan vara utvecklingsstörning, allvarlig psykisk störning eller djup depression hos mamman. Det kan vara kvinnor som är så starkt negativa till graviditeten att de har förnekat den och upptäcker den för sent för att kunna göra abort. Det kan vara barn som har kommit till genom våldtäkt eller där mamman p.g.a. hot, våld eller av andra skäl är så starkt negativ till pappan att hon inte kan acceptera gravidi-teten och barnet. I vissa fall kan det vara fråga om en graviditet som måste döljas för att mamman annars kan bli utsatt för hot eller våld. En del mammor har en så svår livssituation att de inte anser att de har möjlighet att ta hand om ett barn. Det förekommer också att kvin-nor kommer till Sverige enbart för att föda barnet och lämna det för adoption här.

169 NJA 2006 s. 505

165



Samtalets innehåll Idefortsattasamtalenmedmammankandetfinnasanledningattåterkomma till frågorna om skälen till att hon vill lämna barnet för adoption och eventuella alternativ, samt ge henne möjlighet att fun-dera över och ta ställning till frågor hon kanske inte tänkt på tidi-gare.Vilkatankarochfantasierharhonombarnetochdessframtid?Vilkaärhennesönskemålförbarnet?Hurvillhonattdenfamiljskavarasomskatahandomhennesbarn?Vadtänkerhonomdemsomskablibarnetsföräldrar?Hurönskarhongöraisambandmedförlossningen?Vilkeninformationvillhonlämnatillbarnetomdessbakgrundochomsittbeslut?Villhonträffaadoptivföräldrarna?Vadtänker hon om att barnet kan komma att söka upp henne och annan släktiframtiden?Vilkapersonerisittnätverkkanhontänkasigattprataochrådgöramed?

Om det är en blivande mamma har hon oftast redan kontakt med mödrahälsovården. Om hon beslutar sig för adoption är det viktigt att hon har pratat om sitt beslut med mödrahälsovården, så att detta framgår av journalen när hon kommer till BB, för den förberedelse som behövs när det gäller hur barnet ska tas om hand efter förloss-ningen.

Den biologiska pappans beslutsprocessÄven en förälder som inte är vårdnadshavare ska höras i adoptions-ärendet om det kan ske (4 kap. 10 § FB). Det innebär att en förälder utan vårdnad ska få tillfälle att lämna sina synpunkter och sin inställ-ning till adoptionsplanerna. En sådan förälder har även rätt att över-klaga domstolens beslut om adoption (4 kap. 11 § FB).Närdetfinnsenkändpappasomintevetatomatthanärfartillett

barn eller ett väntat barn behöver han få tid på sig att bearbeta denna information. Pappan behöver i lugn och ro få komma fram till vad det betyder för honom att vara far, hur han ställer sig till en eventuell adoption eller alternativt till att själv ta hand om barnet. Ambivalens är naturlig i den situationen.

Han kan också behöva samtalsstöd i sin beslutsprocess. Vill han ha stödfrånsocialtjänstenellernågonannaninstans?

166



Samtalets innehåll Liknande frågeställningar är aktuella i samtal med pappan som med mamman. Vilka tankar och fantasier har han om barnet och dess framtid?Vilkamöjligheterharhan–känslomässigtochpraktiskt –attträdainsompappa?Vadinnebärettbeslutattlämnabarnettilladoptionförhonom?Vilkaärhansönskemålförbarnet?Hurvillhanattdenfamiljskavarasomskatahandomhansbarn?Vadtänkerhanomdepersonersomskatahandomhansbarn?Villhanträffaadoptivföräldrarna?Vilkeninformationvillhanlämnatillbarnetomdessbakgrundochomsittbeslut?Vadtänkerhanomattbarnetkankommaattsökaupphonomochannansläktiframtiden?Vilkaperso-nerisittnätverkkanhantänkasigattprataochrådgöramed?

Om pappan vill bli vårdnadshavareDå frågan om adoption har aktualiserats är det inte vanligt att det finnsenpappasomvillhavårdnadenombarnet,mendetförekom-mer. Om pappan vill bli barnets vårdnadshavare är regleringen i 6 kap. FB tillämplig. Han kan väcka talan om vårdnad hos tingsrät-ten. Innan tingsrätten fattar beslut ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar, eller då det behövs, anmodas att inkomma med ett skriftlig yttrande (6 kap. 5 och 19 §§ FB).

Det är viktigt att ett sådant ärende får en så snabb handläggning som möjligt, eftersom det rör sig om ett barn som så snart det går behöver komma till den förälder där det sedan ska bo. Det är också möjligt för föräldrarna att avtala om att pappan ska ha vårdnaden om barnet (6 kap. 6 § FB).

Om pappan får vårdnaden och önskar ta hand om barnet, behöver han så snart han är känslomässigt beredd få ta hand om barnet och få det stöd som kan behövas för barnets anknytning. Socialnämnden har en skyldighet att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kanfinnassedanettmålomvårdnadharavgjorts(5kap.1§SoL).

Söka adoptivföräldrarNär en förälder vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med adoption för sitt väntade eller nyfödda barn är det ofta, till skillnad från vid internationella adoptioner, socialtjänstens uppgift att söka tänkbara adoptivföräldrar. Det är viktigt att utredaren utgår från ett

167



barnperspektiv och att barnets bästa är avgörande vid valet av vård- eller behandlingsinsats (jfr. 1 kap. 2 § SoL).

Den biologiska mamman och eventuellt pappan är vårdnadshavare tills ett beslut om adoption vunnit laga kraft. Vårdnadshavaren har formellt sett beslutanderätten när det gäller barnet och ska ge sitt samtycke till var barnet placeras.170 Det är vanligt att handläggare intervjuar den biologiska mamman och pappan, om han är känd, om deras önskemål när det gäller den blivande adoptivfamiljen. Att få vara delaktiga i var barnet ska komma att växa upp blir därmed också en del i deras beslut och bearbetning. Denna konkretisering kan bli en hjälp för mamman och pappan att sätta sig in i vad beslutet betyder och slutgiltigt ta ställning. I bästa fall kan det kanske också minska risken för att de biologiska föräldrarna ändrar sig sent i processen.

Det vanliga är att de biologiska föräldrarna vill att utredaren söker lämpliga adoptivföräldrar. Det kan dock förekomma att de själva kän-ner till någon eller några de önskar ska adoptera barnet. I sådana fall kandetiblandfinnasskälattvaravaksampåattdetinteharförekom-mit någon otillåten ersättning, tvång eller vilseledande som påverkat de biologiska föräldrarnas val. (Se vidare ovan i detta kapitel, avsnitt Lagstiftning.)

Sökande med medgivande för internationell adoptionDetfinnsinteiSverigenågonsärskildköförnationelladoption.Detfinnsflerafördelarmedattsökaadoptivföräldrarblanddemsomfåttmedgivande för internationell adoption, om de är aktivt barnsökande och kan tänkas vilja bli föräldrar till ett barn fött i Sverige. De har genomgått föräldrautbildning och är redan utredda.

En fördel med att välja sökande som relativt nyligen fått sitt med-givande, är att de inte har kommit så långt i sin process för interna-tionell adoption. Dels för att det inte ska komma ett barnbesked från utlandet under tiden som förutsättningarna för den nationella adop-tionen utreds. Dels för att de sökande kanske inte har hunnit ställa in sig på ett barn i en viss ålder från ett visst land och då kan ha större möjlighet att tänka om.

Skulle personer som inte har ett medgivande för internationell adoption komma i fråga, t.ex. personer i föräldrarnas nätverk, behö-ver det göras en mer omfattande utredning.170 Förutsatt att situationen inte är sådan att ett omhändertagande enligt LVU är aktuellt.

168



Krav på tänkbara adoptivföräldrarUtredaren behöver formulera kriterier för tänkbara adoptivföräldrar, utifrån det enskilda barnets behov och vårdnadshavarnas önskemål samt kunskap om de särskilda krav som ställs på adoptivföräldrar vid nationell adoption.Kriteriernakanhameddetspecifikabarnetssituationattgöra.Det

kan vara ett barn som t.ex. på grund av funktionsnedsättning, befarad alkoholskada eller av andra skäl behöver särskilt stöd.

En viktig utgångspunkt i valet av adoptivföräldrar är på vilket geografisktavstånddetkanvaralämpligtattsökaadoptivfamilj.Oftafinnsdetpågrundavriskenföroförbereddamötenmellanbarnochbiologiska föräldrar och eventuella syskon skäl att välja adoptivför-äldrar i en annan kommun, i samarbete med den kommunens social-tjänst.

Nationella spädbarnsadoptioner innebär en större närhet till barnets biologiska ursprung än internationella, och det är lätt att genom folk-bokföringenhittauppgifteromvarbarnetfinns.Detärdärförinteosannolikt att någon ur barnets biologiska släkt kan komma att ta kontakt under barnets uppväxt. De blivande adoptivföräldrarna be-höver ha en beredskap för detta.Detfinnsenmöjlighetförenvårdnadshavareattändrasittbeslut

om adoption ända fram tills domstolsbeslutet vunnit laga kraft, vilket kan ta åtskilliga månader.171 Därför måste en tänkbar adoptivfamilj vara beredd att ta emot ett barn för adoption, med vetskap om att det inte är helt säkert att adoptionen kommer att kunna fullföljas. Erfa-renhet visar att sökande som önskar adoptera sällan kan tänka sig att i stället vara familjehem åt det aktuella barnet om de biologiska föräldrarna skulle ändra sig om adoptionen, men ändå inte själva kan eller vill ta hand om sitt barn. Det kan trots det vara bra att ta upp en sådan möjlighet till diskussion. Det är viktigt att såväl utredaren som den tänkta adoptivfamiljen är införstådda med vad det kan innebära och vilka alternativ som kan övervägas om vårdnadshavaren vill att barnet ska placeras i familjehem i stället för att adopteras.

171 NJA 2006 s. 503

169



UtredningsområdenVid nationell adoption kan särskilda kompetenser och egenskaper hos de tilltänkta adoptivföräldrarna vara viktiga. Om de tilltänkta adop-tivföräldrarna inte har utretts för internationell adoption är de utred-ningsområden som nämns för en sådan utredning relevanta. (Se Del 1 Internationell adoption. Kapitel 7 Medgivandeutredning.) Om de tilltänkta adoptivföräldrarna har ett medgivande att adoptera inter-nationelltärfleraviktigautredningsområdenredanutredda.Utöverdetta kan några exempel på viktiga utredningsområden vara följande:• Eventuellaspecifikafrågorutifrånvadsomärkäntomdetaktuella

barnets behov.•ÄrsökandenlämpadatttaemotettnyföttbarnsomföttsiSverige?•Har sökanden beredskap att hantera situationen om adoptionen drar

ut på tiden eller eventuellt inte fullföljs (hur har man t.ex. klarat tidigarekriser)?

•Sökandens tankar om de biologiska föräldrarna. Att de lämnar ifrån sig sitt barn här i landet kan väcka många frågor och känslor, sär-skilt hos dem som inte själva kan få biologiska barn. Kan sökanden kännarespektfördemochderasval?

•Hur ser sökanden på barnets eventuella kontakter med de biologiska föräldrarnaochandraibarnetsbiologiskasläkt?Hurkansökandenhantera att mamman, pappan eller andra från ursprungsfamiljen kansökauppfamiljen/barnet,elleromvänt?Kansökandensebådemöjligheterochsvårigheteridetta?Kansökandensedetsomenfördelförbarnetattdetbiologiskaursprungetfinnspånärahåll?

•Hur kan sökanden möta omgivningens eventuella antagande om att barnetärsökandensbiologiskabarnsamtfrågoromadoptionen?

•Är sökanden införstådd med barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung?Hurreflekterarsökandenöverattivardagligasamtalmed barnet integrera insikten om att barnet är adopterat och att samtalaomvarfördetharlämnatsföradoption?

En viktig aspekt i bedömningen av sökandens lämplighet är om sökanden verkar ta dessa och andra relevanta frågor på allvar och tar sig tid att överväga hur hon eller han ska ställa sig.

170



placering i den tänkta adoptivfamiljenBarnet placeras med vårdnadshavarens samtycke hos de tilltänkta adoptivföräldrarna, som i det här skedet blir att betrakta som familje-hem (6 kap. 6 § SoL).Urbarnetssynpunktfinnsdetgenerelltsettfördelarmedattplace-

ras direkt i den tilltänkta adoptivfamiljen. Visserligen måste adoptiv-föräldrarna leva med en osäkerhet om att vårdnadshavaren kan ändra sig om adoptionen. Men för barnet är det bättre att det redan från början får möjlighet att börja knyta an till adoptivföräldrarna, så att man inte i onödan bygger in en extra separation.

Ibland kan det dock vara bättre att placera barnet i ett jourhem. Det kan t.ex. vara aktuellt om mamman är ambivalent och det skulle kunna innebära att hon kan komma att ändra sig. Detsamma kan gälla om frågan om adoption aktualiserats så sent i graviditeten att alla parter kan behöva mer tid för att bearbeta sina känslor och tänka igenom sina beslut. Fördelen med jourhem är då t.ex. att mamman och eventuellt pappan kan känna sig fria att besöka barnet och lära känna det.

Om barnet placeras direkt hos den blivande adoptivfamiljen är det formellt sett ett familjehem tills adoptionen vunnit laga kraft. Det betyder dock inte att det utgår någon familjehemsersättning till det blivande adoptivhemmet i avvaktan på adoptionen. Däremot kan de tilltänkta adoptivföräldrarna vända sig till Försäkringskassan för atttaredapåomdetfinnsmöjlighetattfåbarnbidragochföräldra-penning.

praktiska frågorDetfinnsendelpraktiskafrågorsomsocialtjänstenkanbehövainfor-mera den biologiska mamman om. Eftersom hon är vårdnads havare tills adoptionen genomförts skickas exempelvis Skatteverkets och Försäkringskassans information och förfrågningar som har med barnet att göra till henne. Det kan gälla frågor om barnets namn eller frågor som rör barnbidraget. Det är också mamman som vårdnads havare som måste skriva på en adressändring för barnets räkning. Det kan förekomma att mamman av olika skäl inte vill eller kan hantera detta på egen hand, utan behöver utredarens stöd.

171



Bevakning av att adoptionen fullföljsFram till dess att adoptionen är beslutad har socialnämnden samma skyldigheter gentemot barnet och de tilltänkta adoptivföräldrarna som i förhållande till familjehem (6 kap. 7 § SoL).172

Det förekommer att vårdnadshavarens samtycke till adoptionen drar ut på tiden. Barnets tilltänkta adoptivföräldrar kan i ett sådant läge behöva extra stöd.

Socialnämnden ska minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Skulle vårdnadshavaren inte ha fattat sitt beslut när barnet varit placerat i samma familjehem under tre år, ska socialnämndensärskiltövervägaomdetfinnsskälattansökaomöverflyttningavvårdnadenenligt6kap.8§FB(6kap.8§SoL).[43]Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:20) om social-nämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare bör socialnämn-den, i samband med att barnet placeras i familjehemmet, informera både föräldrarna och familjehemsföräldrarna om denna skyldighet. I det sammanhanget är det viktigt att påminna om att adoption kräver vårdnadshavares samtycke. Det krävs inte samtycke till adoption från en förälder som inte har vårdnad om barnet, men en sådan förälder ska ges tillfälle att höras i ärendet (4 kap. 5 a och 10 §§ FB).

om de biologiska föräldrarna ändrar sig Om barnets biologiska mamma eller pappa ändrar sig och inte vill fullfölja adoptionen, är det viktigt att utreda hur alternativet kan bli så bra som möjligt för barnet samt vilket stöd alla parter kan behöva.

Om någon av de biologiska föräldrarna bestämmer sig för att behållabarnetkanhonellerhanbehövakvalificeradhjälpförattbearbeta sin ambivalens. Föräldern kan också behöva stöd i att för-behållslöst kunna ta till sig sitt barn och lyhört svara på barnets anknytningsbeteende.

Skulle mamman eller pappan ångra sig om adoptionen, och i stället vilja att barnet placeras i familjehem, är det viktigt att informera om att det för barnets del är viktigt med en långsiktigt god och stabil 172 Till dess att adoptionen är genomförd ska familjen ingå i kommunens förteckning över barn som någon gång under året vistas i familjehem eller annat enskilt hem, samt meddelas Inspektionen för vård och omsorg (SOSFS 2003:15).

172



lösning, så att det får möjlighet att knyta an och känna trygghet och inte riskera framtida separationer från viktiga omsorgspersoner.

Skulle det bli fråga om en familjehemsplacering är det för att undvika uppbrott för barnet i regel bäst om de tilltänkta adoptiv-föräldrarna i stället kan tänka sig att vara familjehem. Om de har ett medgivande att adoptera internationellt torde det förhållandet att de blir familjehem vara en sådan mer väsentlig förändring av deras omständigheter som innebär att det ska utredas om deras medgivande att adoptera ska återkallas (6 kap. 13 § SoL). (Se Del 1. Internationell adoption, kapitel 7 avsnitt Återkallelse av medgivande.) De kan i så fall behöva extra stöd för att ställa om till denna lösning och bearbeta att barnet formellt sett inte blir deras. Blir det en lång placering kan dockenvårdnadsöverflyttningövervägas.

Om situationen är sådan att de tilltänkta adoptivföräldrarna inte kommer att kunna ha barnet kvar hos sig, kan de också behöva hjälp med att bearbeta denna förlust.

Socialnämndens yttrande till domstolenDe tilltänkta adoptivföräldrarna ansöker om adoption hos tingsrätten. Tingsrätten ska hämta in yttrande från såväl sökandens som barnets vårdnadshavares folkbokföringskommun (4 kap. 10 § FB). Det saknas uttrycklig reglering om vad ett yttrande ska innehålla vid nationell adoption. Det framstår också delvis som oklart vad socialnämndens yttrande ska innehålla och hur långt socialnämndens utredningsskyl-dighet sträcker sig.173 Även om det är domstolen som är skyldig att se till att ärendet är tillräckligt väl utrett innan beslut om adoption fattas, blir det i praktiken socialnämnden som skaffar fram de upplysningar som är nödvändiga genom sitt yttrande. [41]

Beslutet om yttrandet kan inte delegeras till handläggare eller utskott, utan fattas av socialnämnden. (Se vidare Del 4 Handläggning och dokumentation, kapitel 18 Allmänt om socialnämndens hand-läggning avsnitt Delegation.)

173 Se även Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)

173



Sökandens folkbokföringskommunOm rätten i enlighet med 4 kap. 10 § FB begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas.174 Om socialnämnden under de senaste två åren har fattat beslut om att lämna medgivande till att ta emot barn för adoption enligt 6 kap. 12 § SoL, kan utredningen som låg till grund för beslutet om medgivande även ligga till grund för yttrandet. I dessa fall kan utredningsplanen begränsas till att ta upp vilka kompletteringar som behöver göras. Planen bör vid behov kom-pletteras och revideras. 175

När socialnämnden ska yttra sig har barnet vistats i den blivande adoptivfamiljen en tid. Det innebär att nämnden även har möjlighet att belysa hur barnets anknytning och relation till adoptivföräldrar har utvecklats samt hur barnet självt utvecklats, då nämnden ska beskriva adoptivföräldrarnas förutsättningar och lämplighet för ett adoptivföräldraskap.

Barnets vårdnadshavares folkbokföringskommunDe biologiska föräldrarnas beslut att lämna barnet ifrån sig bör vara grundat på en saklig bedömning. Tillfälliga stämningar eller akuta svårigheter bör inte få leda till en åtgärd som kan vara bestämmande för barnets hela framtid. Frågan om huruvida en adoption bör komma till stånd kan avgöras först när de villkor barnet kommer att beröras av genom adoptionen beaktats. [49] Yttrandet från vårdnadshavarens folkbokföringskommun behöver därför beskriva hur de biologiska föräldrarna fått stöd i att fatta ett välgrundat beslut om adoption. De uppgifter som kommit fram i utredningen sammanställs inför nämn-dens beslut om yttrande. (Se vidare Del 4 Handläggning och doku-mentation. Kapitel 18 Allmänt om socialnämndens handläggning, avsnitt Delegation.)

Om barnet är familjehemsplacerat hos de tilltänkta adoptivför-äldrarna har vårdnadshavarens bosättningskommun fattat beslut om detta och är s.k. placeringskommun (6 kap. 6 och 9 §§ SoL). Den informationsomfinnsiutredningeninfördennaplaceringkanocksåvara av intresse för domstolen.

174 SOSFS 2008:8175 SOSFS 2008:8

174



Tingsrättens beslut om adoptionTingsrätten prövar om de formella förutsättningarna för adoption är uppfyllda, t.ex. att de som ska samtycka till adoption har lämnat samtycke och att sökanden uppfyller ålderskraven. (Se ovan i detta kapitel, avsnitt Lagstiftning.) Rätten gör även en lämplighetsprövning enligt 4 kap. 6 § FB. Enligt bestämmelsen ska rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Adoptionen ska vara till fördel för barnet och sökanden ska ha uppfostrat barnet eller vilja uppfostra det.

Tingsrättens beslut vinner laga kraft efter tre veckor såvida ingen överklagar beslutet. Därmed är adoptionen klar (jfr. 52 kap. 1 § RB). En ansökan om adoption är ett ärende hos domstolen och avgörs genom rättens beslut, inte genom dom.

Uppföljning och stöd efter adoptionenStöd till adoptivföräldrarnaSocialtjänsten i sökandens folkbokföringskommun gör en uppfölj-ning av barnets situation i adoptivhemmet i samband med yttrandet till tingsrätten som grund för det formella adoptionsbeslutet. Utre-daren bör informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge innan ett beslut har fattats om adoption enligt 6 kap. 7 § SoL samt efter ett adoptionsbeslut enligt 5 kap. 1 § SoL. Om det inte gjorts tidigare kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas.176

Adoptivföräldrar till nationellt adopterade spädbarn har inte alltid så mycket gemensamt med adoptivföräldrar till internationellt adopte-rade, utöver just att de har adopterat sitt barn. Barnens bakgrund och erfarenheter är olika och därmed de frågor som man har att hantera som förälder, inte minst eftersom de internationellt adopterade barnen i regel är äldre när de kommer till adoptivfamiljen. Adoptivföräldrar-na vid nationell adoption har vidare barnets ursprungsnätverk på nära håll, och eventuella frågor kring detta att hantera. I vissa avseenden har de mer gemensamt med föräldrar i allmänhet, men kan inte med dem dela frågorna kring adoptivföräldraskapet. De har därmed inte samma möjligheter till stöd i form av föräldragrupper som andra 176 SOSFS 2008:8

175



föräldrar och kan ha större behov av att ventilera sina frågor kring adoptivföräldraskapet med socialtjänsten.

Stöd till biologiska föräldrarDe biologiska föräldrarna kan behöva stöd under lång tid för att bearbeta att de lämnat sitt barn för adoption. Vem som bäst kan ge det stödet varierar. Mamman har ofta redan kontakt med en kurator/psykolog som kan ge fortsatt stöd. Även pappan kan behöva samtals-stöd. Det kan vara aktuellt för socialtjänsten att erbjuda det stöd som behövs eller hänvisa till adekvat stödinstans.

Information och kontakt mellan barnets biologiska föräldrar och adoptivfamiljenFrågan om vilken information från de biologiska föräldrarna som ska förmedlas till barnet via adoptivföräldrarna, och omvänt informa-tion om adoptivföräldrarna till den biologiska mamman och pappan om han är känd, liksom eventuell kontakt mellan barnet och dess ursprungsfamilj blir särskilt aktuell i samband med nationella späd-barnsadoptioner.

Frågan om eventuell kontakt är inte så lätt att ta ställning till ur barnetsperspektivochdetfinnsintemycketforskningpåområdet. I en pågående amerikansk longitudinell studie har man följt 190 barn under hela uppväxten (den senaste uppföljningen gjordes år 2004), som adopterades före ett års ålder under slutet av 1970- eller under 1980-talet. Det rör sig om s.k. öppna adoptioner, med olika grader av kontakt med den biologiska mamman. [42] Forskarna drar slutsatsen att processen ser olika ut och behovet av kontakt med den biologiska mamman varierar under olika faser av barnets liv. Strävan efter att upprätthålla kontakt är inte oproblematisk. Författarna menar att kon-takterna kräver gott samarbete, ömsesidig respekt, empati och att alla parter värdesätter relationen. De menar att familjer som uppmuntras till kontakter mellan ursprungsfamilj och adoptivfamilj behöver hjälp och stöd i att skapa och upprätthålla kommunikationen och respekten föradoptivfamiljensintegritetsgränsersamtiatthanterakonflikter.Annarskanbarnetriskeraatthamnaienlojalitetskonflikt.

De biologiska föräldrarna kan framföra önskemål om kontakt, men efter adoptionen är det adoptivföräldrarna som bedömer och bestäm-mer graden av kontakt, tills barnet är moget att själv välja.

176



Om båda parter uttrycker en önskan om någon form av fortsatt information eller kontakt och vill att socialtjänsten hjälper till eller fungerar som förmedlande länk får man diskutera formerna för detta. Det skulle eventuellt kunna handla om att förmedla frågor och svar och annan information, ordna ett möte eller förmedla brev, ”uppfölj-ningsrapporter” eller liknande. Om de biologiska föräldrarna vill kan de lämna information till barnet i socialnämndens akt. En möjlighet är att använda en s.k. livsbok som ibland används för barn i familjehem.

177



15. Adoption av ett barn som sökanden har en relation till

Adoption av barn till närstående är ofta s.k. styvbarnsadoption, då en person adopterar makes/makas eller registrerad partners barn. Det handlar således om ett barn som föds inom ett registrerat partnerskap eller om ett barn som redan lever i en familj med en biologisk för-älder och en annan vuxen som önskar adoptera. (De måste vara gifta eller registrerade partner). Det kan också handla om ett familjehem som vill adoptera ett barn som är placerat i hemmet.

Syftet med adoptionen är att den vuxne som barnet lever med ska bli förälder även juridiskt sett. Barnet får också en anknytning till den personens släkt och blir t.ex. syskon till och likställt med den sökandes eventuella tidigare barn.

Det betyder samtidigt (om den biologiska föräldern är känd) att det juridiska bandet till den biologiska förälder som barnet inte lever tillsammans med bryts. Det gäller för alla frågor där släktskapet har rättslig betydelse (4 kap. 8 § FB). Det handlar t.ex. om frågor om vårdnad, boende och umgänge samt frågor om arv och liknande.

Barnets vardagstillvaro förändras ofta inte av beslutet – vare sig det blir eller inte blir en adoption. Trots det är det ett beslut som kan bli avgörande för barnet och dess framtid – såväl känslomässigt som materiellt.

Socialnämndens yttrande Socialtjänsten kommer in i ett sådant adoptionsärende när tingsrätten begär ett yttrande (4 kap. 10 § FB). Det saknas särskild reglering om vad detta yttrande ska innehålla.

Enligt bestämmelsen ska rätten hämta in upplysningar om barnet och om sökanden samt huruvida ersättning till barnets underhåll har lämnats eller utlovats. Har barnet inte fyllt 18 år, ska yttrande hämtas in från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd och från den kommun där den som har vårdnaden om barnet är


folkbokförd. I adoptionsärenden som avser makes/makas eller regist-rerad partners barn bor barnet, vårdnadshavaren och sökanden oftast tillsammans och är folkbokförda i samma kommun. Den kommun där sökande är folkbokförd ska även, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.

När det kan bli fråga om en styvbarnsadoption är oftast en av föräldrarna skild från vårdnaden. Det är svårt att föreställa sig en situation där man skulle anse att det är lämpligt med en adoption om barnets föräldrar har en fungerande gemensam vårdnad.

En förälder som är skild från vårdnaden behöver som tidigare beskrivits inte samtycka till adoptionen, men ska ändå höras om det kan ske. En sådan förälder kan också föra talan mot rättens beslut i adoptionsärendet (4 kap. 11 § FB).

UtredningsplanOm rätten i enlighet med 4 kap. 10 § FB begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas. Planen bör vid behov komplet-teras och revideras.177

Vissvägledningförenutredningochutredningsplanfinnsibe-skrivningen av en utredning efter ansökan om medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL. I det ingår t.ex. att hämta in uppgifter om sökanden från polisens misstanke- och belastningsregister samt socialregister.

UtredningsområdenEn utredning för att undersöka om en styvbarnsadoption är till barnets bästa behöver behandla bl.a. följande frågeställningar:•Motivet till adoptionen och barnets behov av ökad juridisk trygghet•Sökandens relation till barnet•Sökandens relation till den förälder barnet bor tillsammans med

(boföräldern)•Barnets inställning•Den andra förälderns inställning (oavsett om föräldern är vårdnads-

havare eller inte)•Barnets relation till den förälder som det inte bor med samt den

delen av dess släkt•Sökandens lämplighet som förälder.177 SOSFS 2008:8

180



Den information som utredaren behöver som underlag för yttrandet samlas in från registerutdrag samt genom samtal med:•Sökanden•Barnet (efter ålder och mognad, se nedan)•Boförälder•Eventuella blivande syskon och andra nära släktingar•Förälder (och eventuella syskon och andra nära släktingar) som

barnet inte bor tillsammans med•Referenser

Utredaren bör hämta in uppgifter om barnet från barnhälsovård, för-skola och skola.178 Vilken typ av uppgifter som kan vara bra att hämta in framgår av informationen till barnhälsovård och förskola/skola på blankett Adoption 10 respektive 11 (med anpassning till den aktuella situationen). Det är t.ex. sådant som kontakten mellan BVC respektive förskola/skola och barnets/barnens förälder/föräldrar, barnets/barnens hälsa, utveckling och eventuellt behov av särskilt stöd, samspelet mellan förälder/föräldrarochbarnet/barnensamtomdetfinnsnågothosbarnet/barnen eller i barnets/barnens situation som ger anledning till oro.

Om det inte är olämpligt ska utredaren klarlägga barnets inställ-ning till adoptionen 4 kap. 10 § FB. Utredaren bör då även ta reda på barnets relation och anknytning både till de biologiska föräldrarna och till sökanden.179 Om detta inte är lämpligt, behöver utredaren i stället tala med personer som ingår i barnets närmaste nätverk. Om utredaren bedömer att det inte är lämpligt att samtala med barnet, antecknas utredarens ställningstagande och skälen till detta.

Sökandens motiv och barnets behov För att få tillstånd till adoption ska sökanden ha uppfostrat barnet eller vilja uppfostra det, eller att det med hänsyn till det personliga förhållandetmellansökandenochbarnetfinnssärskildanledningtilladoptionen (4 kap. 6 § FB). Ett viktigt motiv till adoption är således attbefästaenbefintligföräldra–barnrelationmellanbarnetochdensökande. En adoption ger också barnet ökad juridisk trygghet i för-hållande till styvföräldern.

178 SOSFS 2008:8179 SOSFS 2008:8

181



Utredningenbehöverbelysaomdetfinnsgrundfördessamotivsamt för- och nackdelarna med adoption ur barnets synpunkt.Vemhartagitinitiativettilladoptionsansökan?Grundasönskanom

adoption på barnets behov, eller är det annat som spelar in, som t.ex. överväganden som rör relationen mellan de vuxna, önskan om att skapa ennyfamiljellerattdöljadetverkligafaderskapetförbarnetetc.?Vadharbarnetattvinnapåadoptionen?Vadgårförloratförbarnet

omadoptionenintebliravrespektiveomdenkommertillstånd?Hurförändras barnets inställning i familjen i praktiken av en eventuell adoption,t.ex.iförhållandetillandrabarn?

Sökandens relation till barnetHur nära, varaktig och stabil relationen är mellan sökanden och barnet är en central fråga i utredningen. Hur länge och i vilken utsträckning harsökandenivardagenfylltenföräldrafunktionförbarnet? Ju äldre barnet är då relationen inleds, desto längre tid krävs i regel för att det ska byggas upp ett föräldra – barnförhållande.

Hur är den känslomässiga kontakten, vad betyder den sökande för barnet,vilketengagemangharsökandenförbarnet?

Är det självklart för sökanden att fortsätta vara en fullgod förälder till barnet vid en eventuell skilsmässa eller om den biologiska boför-äldernskulleavlida?

Utredaren behöver också se och bedöma samspelet mellan barnet och den sökande.

Sökandens relation till barnets vårdnadshavareFör ett så genomgripande beslut för barnet som en adoption formellt sett innebär är det viktigt att förhållandet mellan sökanden och boför-äldern är stabilt och varaktigt. Utredningen behöver ta upp vad som skulle ske vid en eventuell skilsmässa och om sökanden skulle vilja och kunna ha en fortsatt nära relation till barnet, även om det inte blir någon adoption.

Även om barnet redan bor med sökanden och sin förälder, är den känslomässiga kvaliteten i de vuxnas förhållande viktig att utreda. Finnsdetömsesidigkärlekochrespekt?Hurlöserdekonflikter,hardetförekommitvåldellerhot?

182



Barnets inställningBarn som fyllt tolv år ska samtycka till adoptionen. Annars får barnet inte adopteras (4 kap. 5 § FB). Det är möjligt att göra undantag om barnet är under 16 år och det skulle skada barnet att bli tillfrågat. Samtycke behövs inte heller om den som ska adopteras är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom eller på grund av något annat liknande förhållande.180

Det är alltså bara barn som fyllt tolv år som har vad man kan kalla en vetorätt i och med att de måste samtycka för att det ska kunna bli en adoption. I förarbetena till bestämmelsen sägs att domstolarna inte torde ha som regel att ta reda på de yngre barnens inställning till en adoption. En adoption är i allmänhet en ingripande händelse i ett barns liv. Det kan förekomma situationer där barnet känslomässigt är motståndare till en adoption. Det är alltså viktigt att klargöra barnets inställning och det bör skapas garantier för att barnens synpunkter och vilja kommer fram och beaktas i adoptionsärenden.181 För att säkerställa detta ska domstolen vid bedömning av om det är lämpligt att adoptionen äger rum, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mog-nad (4 kap. 6 § andra stycket FB). Socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd ska, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten (4 kap. 10 § andra stycket FB).

När man ska klarlägga barnets inställning är oftast samtal med barnet den bästa informationskällan. Det förutsätter naturligtvis att barnet är tillräckligt moget för det. I samtal med barnet behöver utre-daren ta reda på hur barnet ser på och känner för sin familj, mamma och pappa, sökanden, nuvarande syskon och blivande syskon, mor- och farföräldrar samt övrig släkt (nuvarande och blivande) etc. Hur ser kontakterna ut och vad skulle barnet önska i förhållande till den föräldersombarnetintebormed?

Barnets egen inställning till en eventuell adoption i förhållande till ålder och mognad är av stor betydelse. Samtidigt kan innebörden och konsekvenserna av en adoption vara svåra även för ett äldre barn att förstå, överblicka och ta ställning till. En viktig del i samtalet är 180 Se även Modernare adoptionsregler, (SOU 2009:61)181 Prop. 1994/95:224 s. 39–40

183



därför information till barnet om vad en adoption innebär, anpassad till barnets ålder och mognad.

Eventuella blivande syskons inställningFör barnet är det viktigt att det blir välkomnat även som formell familjemedlem. Om eventuella blivande syskon (gäller även vuxna syskon) är negativa till adoptionen kan detta i vissa fall vara något som talar emot adoption.

Den andra förälderns inställning Anledningen till en ansökan om adoption kan vara att barnet lever med den sökande och har ringa eller ingen kontakt med den förälder som det inte bor tillsammans med.

Den aktuella kontakten med den förälder som barnet inte lever med, hur den varit tidigare och orsaker till en eventuell bristande kontakt behöver utredas. Har föräldern intresse av att stärka eller återupptakontaktellerumgängemedbarnet?

Ibland kan kontakt och umgänge ha avbrutits som en följd av tvis-ter om barnet mellan föräldrarna. Ansökan om adoption kan i vissa fallvaraendelisådanakonflikter.

Vare sig föräldern är positiv eller negativ till adoptionen är det viktigtatttanärmareredapåorsakernatilldettasamtomdetfinns en möjlighet till kontakt och umgänge som skulle kunna vara till gagn för barnet. Själva frågan om adoption kan ibland väcka ett starkare intresse hos föräldern att uppta eller stärka kontakten med sittbarn–menävendetmotsattaförekommer,attförälderndefinitivtfrånsäger sig föräldrarollen.

Det är viktigt att utredaren försäkrar sig om att föräldern förstår vad en adoption innebär och vilka konsekvenser den får, t.ex. att för-äldern inte har någon möjlighet att begära umgänge med barnet.

Även frågan om hur kontakten med eventuella syskon, halvsyskon och släktingar på den andra förälders sida kan påverkas av en adop-tion behöver utredas.

Förälder som är vårdnadshavareAv en förälder som är vårdnadshavare till barnet krävs ett samtycke till adoptionen (4 kap. 5 a § FB).

184



Förälder som inte är vårdnadshavareÄven om föräldern inte är vårdnadshavare är hans eller hennes in-ställning till adoptionen viktig. Om föräldern motsätter sig adoption kan det vara tveksamt om den är till barnets bästa. Detta bedöms uti-från förutsättningarna i varje enskilt fall. Risken att barnet helt tappar kontakten med sin förälder får vägas mot de fördelar som en adop-tion kan innebära för just det barnet. Om föräldern t.ex. motsätter sig adoption, men ändå inte arbetar aktivt på att uppta eller förbättra en bristande kontakt med barnet kan fördelarna med adoption ändå överväga. I praxis har det förekommit att ett beslut om adoption har undanröjts om en förälder som inte är vårdnadshavare inte har hörts i ärendet.182

Sökandens inställning till barnets andra biologiska förälderNär det blir fråga om en adoption torde barnets relation till den förälder som det inte bor med oftast vara bruten, och i och med en adoption upphör den även juridiskt sett. Det är ändå viktigt att beröra vilken inställning sökanden har till den föräldern och den delen av barnets släkt, och därmed också vad sökanden förmedlar till barnet.

Sökandens lämplighet som förälderSökandens lämplighet som förälder behöver utredas. Som tidigare nämnts är det inte reglerat vad ett yttrande ska innehålla och det kan anses vara oklart vad socialnämnden ska utreda. De kriterier som gäl-ler för medgivandeutredningar enligt 6 kap. 12 § SoL är inte formellt tillämpligapåyttranden,menvissvägledningkanmanändåfinnadär.

I bedömningen ingår bl.a. sökandens vilja, förmåga och möjlighe-ter att ta hand om barnet vid eventuell skilsmässa eller om barnets biologiska förälder avlider.

En viktig aspekt är om sökanden och den förälder som barnet bor med har insikt om barnets behov av öppenhet om adoptionen och rätt att få kännedom om sitt biologiska ursprung.

182 NJA 1967:257

185



Upplysningar från barnhälsovård och förskola/skolaOm sökanden har barn sedan tidigare är relationen till dem en viktig del i utredningen och bedömningarna.

Utredaren behöver efter samtycke från vårdnadshavaren hämta in uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola (Se bilaga 2, blankett Adoption 10 och 11.)

Inställning hos viktiga personer i nätverketDet är även viktigt att höra med blivande mor- och farföräldrar och andra betydelsefulla personer i nätverket, om dels deras inställning till adoptionen, dels deras uppfattning om sökanden som förälder.

Socialnämndens yttrande vid adoption av ett barn som fötts i en samkönad relationNär ett barn föds efter en insemination eller befruktning utanför kroppen enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet med sam-tycke av en kvinna som var moderns registrerade partner, maka eller sambo, blir den kvinna som inte är barnets mor barnets förälder efter en fastställelse av föräldraskapet (1 kap. 9 § FB).

Om barnet kommit till genom insemination på annat sätt än i enlig-het med lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. och faderskapet tillbarnetintekunnatfastställas,finnsingenpappasomkanyttrasig i ärendet. Det gäller adoption av ett barn som föds i en samkönad relation (observera att det måste röra sig om ett partnerskap eller giftermål då sambor inte får adoptera gemensamt) genom en dona-torsinsemination i utlandet, där mammans partner/maka i samband med barnets födelse ansöker hos tingsrätten om att som närstående få adoptera barnet.

UtredningsplanVid ansökan om adoption begär tingsrätten ett yttrande från social-tjänsten (4 kap. 10 § FB). Det saknas som tidigare nämnts särskild reglering om vad ett sådant yttrande ska innehålla.

Om rätten i enlighet med 4 kap. 10 § FB begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas. Planen bör vid behov kompletteras och revideras.183

183 SOSFS 2008:8

186



Vissvägledningförenutredningochutredningsplanfinnsibe-skrivningen av en utredning efter ansökan om medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL. I det ingår t.ex. att hämta in uppgifter om sökanden från polisens misstanke- och belastningsregister samt socialregister.

UtredningsområdenUtredningen för yttrandet behöver bl.a. ta upp följande frågeställningar:•Motivet till adoptionen.•Relationen mellan sökanden och barnets mamma.•Sökandens lämplighet som förälder.

Sökandens relation till barnets biologiska förälder Tyngdpunkten i utredningen ligger på förhållandet mellan sökanden och partnern, dvs. barnets biologiska förälder. Hur länge har de känt varandraochhurlängehardelevttillsammans?

Till skillnad från andra närståendeadoptioner har de båda par-terna inte alltid någon erfarenhet av ett gemensamt föräldraskap. Om parterna inte har haft någon längre relation är det särskilt viktigt attutredavilkaförutsättningardetfinnsattbyggaettstadigvarandegemensamt föräldraskap samt klara de påfrestningar som det kan innebära att tillsammans ansvara för ett barn som den ena parten är biologisk förälder till.

Även om barnet redan bor med sökanden, är den känslomässiga kvaliteten i förhållandet mellan parterna viktig att utreda. Finns det ömsesidigkärlekochrespekt?Hurlöserdekonflikter,hardetföre-kommitvåldellerhot?Sökandens lämplighet som förälderSökandens lämplighet som förälder behöver utredas. Som tidigare nämnts är det inte reglerat vad ett yttrande ska innehålla och det kan anses vara oklart vad socialnämnden ska utreda. De kriterier som gäl-ler för medgivandeutredningar enligt 6 kap. 12 § SoL är inte formellt tillämpligapåyttranden,menvissvägledningkanmanändåfinnadär.

I bedömningen ingår bl.a. sökandens vilja, förmåga och möjlighe-ter att ta hand om barnet vid eventuell skilsmässa eller om barnets biologiska mamma avlider.

187



Socialnämndens yttrande vid adoption av ett barn som är placerat i familjehemAv Socialstyrelsens kartläggning 2014 framgår att adoption framför-allt kan vara ett alternativ för en liten grupp barn som är eller kan komma att bli familjehemsplacerade. Det kan exempelvis gälla barn som saknar föräldrar i livet och barn som placerats som späda och inte kan leva med sina biologiska föräldrar. [51]

UtredningsplanOm familjehemsföräldrar ansöker om att få adoptera ett barn som är familjehemsplacerat hos dem begär tingsrätten ett yttrande från socialtjänsten (4 kap. 10 § FB). Det saknas särskild reglering om vad ett sådant yttrande ska innehålla.

Om rätten i enlighet med 4 kap. 10 § FB begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas. Planen bör vid behov kompletteras och revideras.184 Vissvägledningförenutredningochutredningsplanfinnsi

beskrivningen av en utredning efter ansökan om medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL. I det ingår t.ex. att hämta in aktuella uppgifter om sökanden från polisens misstanke- och belastningsregister samt från socialregister.

UtredningsområdenSökande är redan utredda genom att de har utretts inför ett medgi-vande eller beslut om vård när de blev familjehem (6 kap 6 § SoL). Ävenomuppgifterfinnsimedgivandeutredningenochsocialtjänstenkontinuerligt har gjort uppföljningar behöver den aktuella situationen utredas och beskrivas utifrån vad en adoption innebär.

En adoption kan ge barnet möjlighet att långsiktigt få en stabil familjetillhörighet. Individuella bedömningar behöver dock göras i varje enskilt fall utifrån barnets bästa och det är av stor vikt att utreda de blivande adoptivföräldrarnas vilja och lämplighet eftersom beslu-tet är slutgiltigt.

Av särskild vikt i utredningen är således barnets relation till sina biologiska föräldrar och till övrig släkt, relationen mellan barnet och sökande, barnets inställning samt vårdnadshavares inställning.

184 SOSFS 2008:8

188



Vårdnadshavares samtyckeEtt omyndigt barn får inte adopteras utan vårdnadshavares samtycke (4 kap. 5 a § FB).185 Även om föräldrarna inte har vårdnaden om barnet ska de ändå höras (4 kap. 10 § FB) om familjehemsföräldrarna ansöker om att få adoptera barnet.

Barnets samtyckeOm barnet har fyllt tolv år måste det lämna sitt samtycke till adoptio-nen(4kap.5§FB).Detfinnsenmöjlighettillundantagombarnetärunder 16 år och det skulle skada barnet att bli tillfrågat. Undantaget när det gäller samtycke av barn mellan 12 och 16 år infördes år 1959 och tar i första hand sikte på barn som är familjehemsplacerade och som skulle kunna ta allvarlig skada av att få kännedom om att famil-jehemsföräldrarna inte är biologiska föräldrar. Synen på barnets ställ-ning, barnets vilja och barnets rätt till information om sitt ursprung har sedan dess förändrats. Idag torde bestämmelsen inte tillämpas i adoptionsärenden som rör familjehemsplacerade barn.186

Även om barnet inte har fyllt tolv år ska domstolen ta hänsyn till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad, vid sin bedömning av om det är lämpligt att adoptionen äger rum (4 kap. 6 § FB). Likaså ska socialnämnden, om det inte är olämpligt, söka klar-lägga barnets inställning och redovisa den för rätten (4 kap. 10 § FB).

185 Se även Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)186 Se SOU 2009:61

189



16. Adoption av en vuxen

Då den som ska adopteras är över 18 år behöver domstolen inte hämta in något yttrande från socialnämnden (4 kap. 10 § FB). Det innebär att socialtjänsten inte berörs av vuxenadoptioner. Vid eventuella för-frågningar kan socialtjänsten hänvisa till Domstolsverket eller tings-rätten, som kan ge upplysningar om hur en vuxenadoption går till.


DEL 3 STÖD OCH HJÄLP


17. Stöd till adopterade och deras familjer

Adoption är en livslång process där alla i familjen har olika uppgifter att lösa i olika skeden [44].

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att adoptivfamiljerna får det stöd och den hjälp som de kan behöva sedan adoptionen genom-förts (5 kap. 1 § SoL). Detta ansvar kommer av att samhället genom socialnämnden aktivt har medverkat till att ge barnet en ny familj och nya uppväxtvillkor.

Dessutom har i synnerhet internationellt adopterade en särskild sårbarhet genom att de har skilts från sina biologiska föräldrar, och ofta även från andra vårdare. Barnet har inte alltid har kunnat knyta an till någon eller fått adekvat stöd och stimulans i utvecklingen. De har en särskild sårbarhet för uppbrott och övergångssituationer i livet. Risken för att adoptivbarn får svårigheter av olika slag är högre än för andra barn, även om risken i sig är liten. Det mest avgörande för adoptivbarns framtida nära känslomässiga relationer är vilken om-vårdnad de får av sina adoptivföräldrar. [4]Detfinnssärskilda”GuidelinesforPostAdoptionService”,utarbe-

tadeavUnicef(ChildONEurope),[45]ochfleraländerharenutbyggds.k. Post Adoption Service (PAS), t.ex. Nederländerna och Danmark. I Danmark drev Familjestyrelsen ett försöksprojekt med PAS under perioden 2007–2010. Inom projektet fanns särskilda statligt anställda familjekonsulenter. De hade, utöver en relevant terapeutisk utbild-ning, yrkesmässig erfarenhet av de svårigheter som adoptivfamiljer kan ha. Rådgivningen inleddes med ett samtal där adoptivföräldrarna tillsammans med familjekonsulenten bestämde vad man ville ha hjälp med. Projektet utvärderades och visade på positiva resultat.187 Under perioden2012–2013finansieradeAnkerstyrelsenettfortsattprojektdär adoptivfamiljer mot en mindre avgift erbjöds kontakt med PAS-rådgivare. Projektet utvärderades och har nu lett till att rådgivningen permanentats. Adoptivfamiljer erbjuds under de första fem åren två rådgivningstillfällen under totalt 20 timmar.188

187 Se www.familiestyrelsen.dk/adoption188 www.ast.dk


Adoptivfamiljer kan behöva mer rådgivning, hjälp och stöd än vad socialtjänsten har kompetens för. De behöver då bli hänvisade till rätt instans med adekvat kompetens.189

Allmänt om adoptivfamiljers behov av stöd och hjälpBestämmelsen om stöd och hjälp (5 kap. 1 § SoL) infördes 1998 sedan FN:s kommitté för barnets rättigheter hade påtalat att Sverige saknade ett system för att följa upp hur det går för internationellt adopterade barn. Genom bestämmelsen tydliggörs socialnämndens särskilda ansvar för adoptivbarn.190 Bestämmelsen har dock inte avgränsats till adoptivbarn med ursprung utomlands och gäller därmed oavsett om barnet har adopterats nationellt eller internationellt.

Utredningen om internationella adoptionsfrågor konstaterade år 2003 att det förtydligade ansvaret för adopterade barn och ungdomar fortfarande bara hade fått genomslag i några få kommuner.191 I propo-sitionen Internationella adoptionsfrågor togs därför upp att stöd och rådgivning till föräldrarna, såväl inför som efter adoptionen, är av stor vikt för att uppmärksamma problem, ge hjälp i ett tidigt skede och förebygga framtida problem.192

Enligt propositionen bör adoptivbarn och adoptivföräldrar i första handfåstödidegenerellaverksamhetersomfinnsförallabarnochföräldrar. Men socialtjänsten har en viktig uppgift att hjälpa familjerna vidare till rätt instans i samhället eller att bistå dem, i samverkan med andra när det generella stödet inte är tillräckligt. I propositionen sägs vidare att de som arbetar med att ge stöd och hjälp eller vård och behandling till adopterade och adoptivföräldrar måste ha särskilda kunskaper om vad en adoption innebär för den adopterade och för adoptivföräldrarna samt om adoptionsrelaterade problem. Mindre kommuner kan ha svårt att bygga upp en egen specialistkompetens, men enligt regeringen kan samverkan mellan olika aktörer vara en lösning på detta problem.

189 TipsområdgivningföradoptivfamiljerfinnspåMIA:swebbplats,www.mia.eu.190 Prop. 1996/97:91 s. 74191 SOU 2003:49 s. 247192 Prop. 2003/04:131 s. 28 och 65–68

196



VerksamheterNågra kommuner i landet erbjuder adoptivfamiljerna särskild rådgiv-ningochstöd,medspecifikkompetenskringadopteradesochadop-tivföräldrars behov.Detfinnsgodaexempelpåkommunersomerbjuderallaadoptiv-

föräldrar stöd i samband med internationell adoption – genom verk-samheter i egen regi, i samarbete kommuner emellan, i samarbete med landstinget eller genom tjänster som kommuner köper in från privata vårdgivare. Det kan vara verksamheter som ger stöd i an-knytningen, adoptionsrådgivning, resurscenter, föräldragrupper för adoptivföräldrar, särskilda tider för adoptivbarn inom öppen förskola, föreläsnings- och informationskvällar för adoptivföräldrar m.m. (Se nedan i detta kapitel, avsnitt Stöd i samband med hemkomsten och därefter.)Detfinnsvidareexempelpåsamverkansochsamrådsgrupper

med de instanser i kommuner och landsting som närmast berörs av adoptionsfrågor, såsom socialtjänstens familjerätt, BVC, förskola, skola, barnpsykiatri och olika mottagningar inom barnsjukvården samt adoptionsorganisationer. Syftet kan t.ex. vara att få ett ömsesi-digt informations- och erfarenhetsutbyte samt att samordna de olika resurserna för att kunna ge stöd till adoptivfamiljer. Det kan också vara att ge information till personal på BVC, i barnsjukvård, förskola eller skola m.m.

Adoptivföräldrarnas och de adopterades intresseorganisationer har också en viktig roll att fylla som ett komplement till samhällets ansvar för att ge stöd och hjälp. Adoptionsorganisationerna samt intresseorganisationer för adoptivföräldrar och för adopterade har exempelvis föräldragrupper (för väntande, ensamstående, adoptiv-föräldrar med barn från vissa länder m.m.), temakvällar, barn- och ungdomsverksamheter (öppen förskola, läger m.m.), kontakter med ursprungsländerna, återvändarresor m.m.

197



Stöd till blivande adoptivföräldrar under väntetidenVid internationella adoptioner får de sökande ofta vänta länge innan de får ett s.k. barnbesked, dvs. får veta att de har blivit utsedda som föräldrar till ett visst barn. Väntetiden tenderar att bli allt längre eftersomdetfinnsflersökandeändetfinnsbarnsomärtillgängligaför adoption.

De blivande adoptivföräldrarna kan behöva stöd och möjlighet till samtalochreflektionunderväntetidenförattdeskahabästamöjligaförutsättningar att ta emot ett barn när det väl kommer. I många fall räcker den kontakt som sökanden har med sin adoptionsorganisation och eventuellt med andra väntande. Men det kan även behövas stöd från socialtjänsten. I samband med medgivandet ska utredaren infor-mera de sökande om att de vid behov kan ta kontakt för rådgivning och stöd.

Det kan också vara en fördel inför utredningen för samtycke om socialtjänsten har kontakt med sökanden under tiden mellan med-givandet och barnbeskedet.

Stöd i samband med barnets hemkomst Utredaren bör som nämnts informera sökanden om det stöd som kommunen är skyldig att ge innan ett beslut har fattats om adoption enligt 6 kap. 7 § SoL samt efter ett adoptionsbeslut enligt 5 kap. 1 § SoL. Denna information kan vara lämplig att ge under mötet om sam-tycke och under det frivilliga förberedande samtalet. Vid mötet kan det också vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas efter det att barnet har tagits emot i sökandens hem.193

Stöd och hjälp kan vara särskilt viktigt under den första tiden då barnet och föräldrarna lär känna varandra och blir en familj, det ömsesidiga samspelet inleds och barnet ska knyta an till föräldrarna. Ett tidigt stöd i samband med adoptionen kan stärka både barnet och föräldrarna. Vidare kan ett gott stöd hjälpa adoptivföräldrarna att möta barnets utvecklingsbehov på ett adekvat sätt samt att hantera stress och förebygga framtida svårigheter. [44]

193 SOSFS 2008:8

198



Sådant stöd kan vara särskilt angeläget för ensamstående adoptanter samt till adoptivföräldrar med äldre barn samt barn som har någon funktionsnedsättning. Stödet kan utformas på olika sätt.

Samtal och stöd efter hemkomstenSjälva resan när föräldrarna hämtar sitt barn är ofta känslomässigt omvälvande på många sätt, med alla intryck av landet, eventuellt barnhemmet eller fosterfamiljen, i vissa fall mötet med barnets bio-logiska förälder eller föräldrar samt framför allt mötet med barnet. Föräldrarna kan ha önskemål om samtal kring detta. Särskilt ensam-stående adoptanter kan behöva en sådan möjlighet.

Om barnet har en funktionsnedsättning kan föräldern eller föräld-rarna behöva stöd i att bearbeta detta känslomässigt och hantera det praktiskt, i synnerhet om de inte kände till funktionsnedsättningen i förväg.

Stöd i samspelet mellan barn och adoptivföräldrarAnknytningens betydelseAdoptionen innebär en stor omställning för både barnet och adop-tivföräldrarna, med både känslomässiga och praktiska påfrestningar. Adoptivföräldrarna kan behöva hjälp med att förstå barnets signaler, beteende och reaktioner, få råd om hur de ska möta barnet på bästa sätt samt få tillfälle att prata om sina känslor, t.ex. oro och besvikelse. [46]Hosinternationelltadopteradebarnfinnsenöverrepresentationav

otrygga anknytningsmönster, framför allt desorganiserad anknytning. En otrygg och särskilt en desorganiserad anknytning utgör en större riskförframtidasvårigheter.Alltflerbarnsomadopterasinternatio-nellt har haft en svår start med långa barnhemsvistelser, och därmed ofta sämre möjligheter till trygg anknytning. [4]

Adoptionen innebär en möjlighet för barnet att skapa en trygg anknytning till sina nya föräldrar. Även barn med otrygg anknyt-ning får därmed chansen att bygga upp tillit och trygghet. Men dessa barns tidigare erfarenheter kan samtidigt innebära problem för anknytningsprocessen. En del har också varit med om traumatiska upplevelser. Barnets beteende kan vara svårare att förstå och barnet kanske inte svarar på föräldrarnas försök till kontakt. Detta ställer större krav på adoptivföräldrarna att vara lyhörda och tålmodiga, att fortsätta med sina kontaktförsök och att uppmuntra varje tendens till

199



intresse och gensvar hos barnet. [46] Det kan dock vara smärtsamt, frustrerande och utmattande att ha omsorg om adoptivbarn som inte ger något gensvar på föräldrarnas kärlek och omvårdnad. [44] Barnets eventuella avvisande, brist på eller svaga signaler kan vara oroande för adoptivföräldrarna och skapa osäkerhet och missmod som de kan behöva hjälp med.

En annan aspekt är att barnets anknytningsrelationer är hierarkiskt organiserade. Det innebär att barnet inte sällan behöver knyta an till den viktigaste personen först, dvs. den som oftast tar hand om barnet. Då kan den andra föräldern känna sig temporärt avvisad och av mindre betydelse. Detta kan vara smärtsamt och göra adoptivföräldrar osäkra på om de klarar av föräldraskapet. [46]

Alla barn som vårdats av någon eller några kommer vid en separa-tion att sörja förlusten av den eller dem som tidigare var de viktigaste personerna i barnets liv. Det är inte alltid lätt för föräldrar att se och känna igen denna sorgeprocess som kan beskrivas som en känslo-mässig losskoppling eller ett avslut. Själva vill ju föräldrarna välkomna något nytt och efterlängtat i stället för att fokusera på en avslutning. Detta gör ofta att barn och föräldrar hamnar i otakt. Många barn protesterar genom att inte vilja låta sig tröstas och lugnas, medan föräldern längtar efter att få visa kärlek. Ibland kan sorgen ta sig oväntade uttryck: Först när barnet känner tillräcklig trygghet får det plötsliga och oförklarliga känsloutbrott. Barnet kanske klamrar sig fast, får sömnproblem etc. Barnet påminns om sorgen och visar rädsla för att förlora sina nya föräldrar. [46]

Adoptivföräldrar kan känna att de måste ”bevisa” att de är goda föräldrar. Bristen på kunskap om adoption gör ofta att personer i om-givningen kan ha andra uppfattningar än adoptivföräldrarna om hur de ska vara med sitt barn, vilket kan öka osäkerheten kring föräldraskapet i stället för att utgöra ett stöd. En negativ inställning från t.ex. mor- och farföräldrar är dessutom till nackdel för barnet. [44, 46]

Rådgivning och samspelsstödAdoptivföräldrarkanbehövahjälpmedattidentifieraochförståbarnets anknytningsbeteenden och mönster, mot bakgrund av dess tidigare erfarenheter (som ofta är en okänd del i barnets bakgrund), samtattfinnastrategierförhurdekanhjälpabarnetattbyggaupp en trygg anknytning.

200



Samspelsstöd och samtal kan vara betydelsefulla även om det inte finnsnågradirektasvårigheter.Förföräldraförmåganochdenfort-satta utvecklingen är det dock viktigt att få bekräftelse på att det man gör är bra nog och att man är på rätt väg.

Barnets beteenden och reaktioner kan väcka starka och obearbetade känslor hos adoptivföräldrarna från deras egen historia som de kan behöva hjälp att hantera. Inte minst behöver adoptivföräldrar få bekräf-telse i sin föräldraroll, hjälp med svårigheter och sådant stöd som stär-ker deras möjligheter att upprätthålla goda relationer i familjen, trots påfrestningar, så att de kan ge sitt barn bästa möjliga betingelser. [44]DetfinnsgodaerfarenheterfrånNederländernaavattgeadoptiv-

familjerna särskilt stöd i samband med adoptionen för att underlätta barnets anknytning till adoptivföräldrarna. Där har man skapat och utvärderat ett interventionsprogram som bygger på forskning om stöd i anknytningen för barn i allmänhet. [4] För adoptivfamiljer med ”ir-ritabla spädbarn” har man visat att ganska enkla men riktade insatser kan hjälpa föräldrarna att uppmärksamma och svara mer lyhört på barnetssignaler,vilketledertillattflerbarnlyckasbyggauppentrygg anknytning. [14]

Adoptivbarn kan ha en förhöjd risk för att ha eller utveckla en desorganiseradanknytning,ochdåfinnsdetenligtBroberg[4]anled-ning att erbjuda föräldrarna stöd av det slag som den nederländska forskargruppen utvecklat. Risken kan vara förhöjd om barnet har ett besvärligt temperament och/eller om det kan ha haft svårt att utveckla anknytning.Detfinnsvidareanledningatterbjudaextrastödtilladoptivföräldrar som adopterar barn som är några år gamla vid adop-tionen och som vistats större delen av sina första år på institution. [4]Exempel på kommunala verksamheter med samspelsstödDet går inte att veta på förhand hur anknytningsprocessen och barnets anpassning till den nya situationen kommer att fungera. I en delkommunerfinnsdärföretterbjudandeomstödtillallafamiljerisambandmedadoptionen.Iendelfallsamarbetarfleramindrekom-muner kring erbjudanden om stöd till adoptivfamiljer.

En modell är att adoptivföräldrarna erbjuds tre samtal med en utbildadterapeut–ettsamtalmedreflektionerochkänslomässigförberedelse innan föräldrarna ska hämta sitt barn, ett samtal strax efter hemkomsten med videoinspelning av samspelet, och ett samtal därmangemensamttittarpåinspelningenochreflekteraröverhur

201



samspeletfungerar.Omdetfinnsytterligarebehovavstödellerupp-följningkanmanerbjudaflersamtal.

Ett liknande upplägg på andra håll innebär att kommunen under barnets första tid i familjen erbjuder adoptivföräldrar stöd i anknyt-ningsprocessen enligt den s.k. Marte Meo-metoden, med upp till tolv träffar.Samspeletfilmasochdärefterbjudsfamiljeninförens.k.återgivning där de får se och samtala kring valda sekvenser som visar betydelsen av det som sker i samspelet.

Ett annat exempel är grupper med adoptivföräldrar där metoden Vägledande samspel, ICDP (International Child Development Pro-grammes), har använts. Programmet är utvecklat i ett samarbete mellan forskare i Norge och Israel och har utvärderats i Norge. Syftet är att utveckla ett positivt samspel mellan föräldrar och barn, i åtta samspelsteman som utgår från forskning om samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för den sociala och kognitiva utvecklingen. [47]

FöräldragrupperIbland erbjuder kommunen särskilda grupper för adoptivföräldrar för att de ska få träffa andra adoptivföräldrar samt kunna dela med sig av upplevelser, frågor och funderingar utifrån det speciella föräldraskapet.

I somliga kommuner får familjerna en inbjudan till sådana träffar när de kommit hem med sitt barn. Vid träffarna, som hålls en gång per månad på öppen förskola, deltar personal från barnomsorgen, BVC och socialtjänst. Ibland bjuds också olika experter in för att ta uppspecifikafrågor.

I vissa fall har BVC särskilda föräldragrupper för adoptivföräldrar. Även adoptionsorganisationerna har ibland föräldragruppsverksamhet.

Socialtjänstens uppföljningsansvar vid internationell adoptionDet kan ibland vara svårare för adoptivföräldrar än för andra föräld-rar att söka hjälp när de behöver stöd i föräldraskapet. Detta bekräftas också i forskningen; adoptivföräldrar tenderar generellt sett att söka hjälp senare än andra föräldrar vid svårigheter i föräldraskapet eller med barnen.[4] Särskilt kontakten med socialtjänsten kan vara känslig eftersom utredaren har bedömt föräldrarna som lämpliga för att ta emot ett adoptivbarn.

202



Därför är det särskilt viktigt att socialtjänsten aktivt erbjuder adop-tivföräldrarna stöd samt avdramatiserar detta genom att betona att det är naturligt att behöva hjälp och stöd i omställningen till att vara en adoptivfamilj.

Som nämnts bör utredaren informera om det stöd kommunen kan och ska ge, och göra det i samband med mötet om samtycket eller om yttrandet till domstolen. Vid mötet kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas efter det att barnet har tagits emot i sökandens hem.194

Det är bra om utredaren och de blivande adoptivföräldrarna kom-mer överens om att ta kontakt när barnet har varit i familjen en tid. Då kan de stämma av hur det går och om familjen har något behov av hjälp och stöd. Samtidigt kan man komma överens om att socialtjäns-ten kan ta kontakt med familjen och boka tid för ett hembesök. (Se även Del 1 Nationell adoption. Kapitel 12 Socialtjänstens uppföljning av barnets situation.)

Stöd i språkutvecklingen för internationellt adopteradeAdoptivföräldrar kan behöva stöd och rådgivning när det gäller barnets språkutveckling och vid behov kan socialtjänsten hänvisa till en logoped. Adoptionen blir ett avbrott i språkutvecklingen eftersom barnet får byta språkmiljö och språk från sitt modersmål till svenska. I vissa fall kan barnet behålla sitt språk om adoptivföräldrarna talar barnets språk, men det byter ändå språklig omgivning. Detta är en stor omställning som också innebär en viss försening i språkutveck-lingen. Barnet måste inleda en andra språkutveckling, utan att kunna bygga på vad det lärt sig förstå och behärska av sitt modersmål. De kommer också att förlora sitt första språk, även om detta redan var välutvecklat vid tiden för adoptionen. [4]Deflestaadoptivbarnlärsigsnabbtatttalasittnyaspråkochderas

språkutveckling tycks följa samma mönster som för andra barn, även omdettarlitelängretid.Deflestaadoptivbarnkommerdockikappsina jämnåriga och har ett åldersadekvat språk inom ett till två år efter adoptionen.Detgällerdockintealla,ochdetfinnsstoraindividuellavariationer. För en del blir språkutvecklingen helt enkelt försenad och för cirka 20–38 procent av de internationellt adopterade i Skandinavien 194 SOSFS 2008:8

203



innebär språkutvecklingen ytterligare svårigheter. [4] Det kan också föra med sig andra problem, eftersom språket är ett redskap för att förstå omvärlden och hantera den sociala utvecklingen. [33]

Grunden för en god språkutveckling ligger i en trygg och accepte-rande atmosfär i hemmet, med uppmuntran till samspel och kommu-nikation, lek och utforskande utan att ställa för höga krav på barnet. [4]

Även personal i förskolan och skolan kan behöva mer kunskap om de speciella svårigheter som adoptivbarn kan ställas inför och hur man stärker deras språkutveckling. Eftersom barnen oftast haft kor-tare tid på sig att tillägna sig språket kan de inte förväntas fungera på samma nivå som sina jämnåriga och de kan behöva särskilt stöd och stimulans i språkutvecklingen. [4]

Rådgivning om samtal med barnet om adoptionenDet är viktigt att vara öppen med barnet om adoptionen eftersom den ärendelibarnetsbakgrund.Adoptionenbehöverodramatisktfinnasmed som en naturlig och integrerad del i barnets liv och vardag under hela uppväxten. Här kan föräldrar behöva rådgivning.

Ibland är barnet och föräldrarna i otakt med varandra. När föräld-rarna tar upp frågor som har med adoptionen och barnets ursprung att göra måste de utgå från barnets behov och intresse samt göra det i dess egen takt. Ibland har föräldrarna för bråttom och betonar detta för mycket. Barnet behöver först och främst rota sig i sin nya familj och för mycket prat om barnets rötter kan komplicera anknytnings-processen. [46] Samtidigt ska man inte vänta för länge – vetskapen om adoptionen behöver vara en naturlig del i barnets vardagsliv.

Ett svårt avgörande är hur mycket och när föräldrarna ska berätta för barnet om sådant som kan vara särskilt smärtsamt.

Under förskoletiden behöver föräldrarna skapa en atmosfär av öppenhet om adoptionen och om de biologiska föräldrarna. Barnet får då höra delar av sin historia och kan ställa frågor om adoptionen. Längre fram ska adoptivföräldrarna hjälpa barnet att acceptera vad adoptionen innebär, inklusive förlusterna samt hjälpa barnet att få en positiv bild av sig självt i nuet och av sitt biologiska ursprung. I detta behöver föräldrarna kunna hantera dels sin egen osäkerhet kring att samtala om barnets andra tillhörighet, dels den ilska som barnet ibland riktar mot adoptivföräldrarna. För barnet handlar det om att hantera känslor kring att ha blivit lämnad, att skapa en berät-

204



telse kring adoptionen som är möjlig att acceptera och att hantera sin dubbla tillhörighet. [44]

Längre fram behöver föräldrarna stödja tonåringen i att bygga upp en identitet som inbegriper både det biologiska ursprunget och adoptivföräldrarna, olikheter och likheter i egenskaper, utseende etc. Vidare ska föräldrarna ha en trygg och stödjande hållning för att han-tera eventuella ifrågasättanden, upproriskhet etc. från den unges sida. De ska också ge stöd om den unge vill söka sina rötter och hjälpa den unge att skapa realistiska förväntningar. För tonåringen handlar det omattinförlivaadoptionenientryggidentitet,attfinnaenbalansochvare sig idealisera eller nedvärdera sitt biologiska ursprung. Han eller hon behöver också förstå att inte alla omtumlande känslor i tonåren behöver ha med adoptionen att göra, utan är normala för ungdomar i allmänhet. [44]

Rådgivning i samband med förskole och skolstartEtt adoptivbarns utveckling följer inte alltid barnets ålder utan kan vara försenad i olika avseenden. Adoptivföräldrar kan behöva få råd om hur de bäst stödjer sitt barn i utvecklingen.

De kan också behöva rådgivning om när adoptivbarnet är moget för att börja i förskolan eller skolan. Detta har med barnets anknyt-ningsprocess och trygghet i sin nya familj att göra, liksom med känsligheten för separationer, barnets mognad och fas i utvecklingen. Adopterade behöver särskilt mycket stabilitet och kan generellt vara mer sårbara än andra i övergångsskeden, t.ex. vid förskole- och skol-start, som kan aktualisera svårigheter med separationer. [44] Rådgiv-ning i dessa frågor kräver särskild kompetens om adoptivbarn, deras behovochutveckling.Sådankompetensfinnsvidsärskildaadop-tionsrådgivningar och i vissa fall inom t.ex. barnhälsovården.

Personal inom förskola och skola saknar ofta kunskap om adoptiv-barnsspecifikabehovochdåfåradoptivföräldrarnaetttungtansvarför att beskriva och förklara vad deras barn behöver och varför, uti-frånbarnetsspecifikabakgrund,erfarenheterochutveckling.

En del kommuner har särskilt informationsmaterial och erbjuder stöd från socialtjänsten i form av kontakter med barnets förskola eller skola, särskilt i samband med inskolningen.195

195 Ett exempel på informationsmaterial är en folder som tagits fram i Stockholm, inom ramen för Resurscentrum för adopterade och deras familjer, se www.mia.eu

205



Internationell adoption är en lång resa för både barnen och deras föräldrar.Dessabarnharvaritmedomenellerfleraseparationerochmånga har levt på barnhem utan föräldrar före adoptionen. Att börja förskolan kan påminna om hur det var att bli lämnad, men det kan samtidigt vara en möjlighet att få erfarenheter. Hur barnet reagerar på inskolningen är individuellt och en del barn kan behöva en långsam inskolning. Det är först när barnet börjar fästa sig vid någon i perso-nalen som det kan ägna sig åt lek och utforskande. MIA har tagit fram skriften Ska jag vara här? som ska öka förståelsen för adopterade barns situation och inspirera personal i förskolan till att stödja adop-terade barns utveckling.196

Rådgivning och stöd senare under uppväxtenStöd under tonårstidenAdopterade har en annan väg att gå i sin identitetsutveckling än andra barn och unga. De har en dubbelhet i sin livssituation med två upp-sättningar föräldrar. Internationellt adopterade har dessutom ett annat ursprungsland som de har anknytning till, såväl genetiskt som utse-endemässigt. Förr eller senare måste det adopterade barnet inse att adoptionen innebär att det både blivit ”valt” och ”bortvalt” (även om det i praktiken ofta inte varit fråga om några reella val), att det har ett annorlunda utseende och en annan bakgrund än sina föräldrar. [4] Dessa existentiella frågor kan bli särskilt aktuella under tonårstiden.Inågrakommunerfinnsensärskildadoptionsrådgivningdit

adoptivföräldrar och adopterade kan vända sig för råd och stöd under barnets hela uppväxt och även senare. En stor andel av besökarna är tonåringar och tonårsfamiljer som behöver stöd i samband med att den unge frigör sig från föräldrarna, utvecklar en egen identitet och ibland funderar över sitt ursprung och sina biologiska föräldrar.

I denna fas kan man också få stöd från t.ex. ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatri.

Statens Institutionsstyrelse har också ett behandlingshem, Folåsa, med särskild kompetens och inriktning på mer djupgående svårighe-ter hos adopterade ungdomar.

196 Skriften Ska jag vara här?finnspåwww.mia.eu

206



Stöd i samband med eget föräldraskapFrågor kring adoptionen och separationen från den biologiska mam-man kan bli särskilt aktuella i samband med att den adopterade själv ska bli förälder. Det är angeläget att mödrahälsovården har beredskap att möta de tankar och funderingar som en graviditet och ett väntat barn kan ge upphov till hos adopterade, såväl blivande mammor som pappor. Samma gäller för socialtjänsten när en adopterad ansöker om ett medgivande för att själv adoptera.

Stöd och hjälp att söka sitt ursprungDeflestaadopteradefunderarnågongångöversittursprung.Intressetär särskilt vanligt under tonåren, i samband med giftermål, graviditet, barnsfödelseochföräldrarnasdöd.Deflestaadopterade(cirka70procent) har ett inre sökande genom tankar på de biologiska föräld-rarna och skälen till adoptionen. Det är betydligt färre som faktiskt aktivt söker kontakt med sin biologiska familj. [4]

Vissa adopterade har fått med sig en hel del information om sina biologiska rötter och omständigheterna kring att de lämnades för adoption, medan andra har sparsam information eller ingen alls.

Unga som vill veta mer om adoptionen än vad föräldrarna kan berätta vänder sig oftast i första hand till den adoptionsorganisation somförmedladeadoptionen.Allatillgängligahandlingarfinnsocksåbevarade hos socialtjänsten. Adopterade som vill veta vilka upplys-ningarsomfinnsomdemochom

adoptionen kan behöva socialtjänstens hjälp och råd om hur de ska gå tillväga för att få veta mer om sitt ursprung och varför de blev adopterade.

Om en person begär att få ta del av uppgifter om sin adoption bör socialnämnden erbjuda honom eller henne råd och stöd i samband med att uppgifterna lämnas ut. En del begärda uppgifter omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut, och socialnämnden bör erbjuda råd och stöd även då. Den adopterade bör också få informa-tion om vart hon eller han kan vända sig för att få veta mer om sitt ursprung, t.ex. adoptionsorganisationen och Myndigheten för interna-tionella adoptionsfrågor.197

197 SOSFS 2008:8

207



Att söka uppgifter om sitt ursprung är många gånger ett stort steg för den adopterade, vilket kan väcka starka känslor. Detta kräver särskild kunskap, intresse, förståelse och lyhördhet i bemötandet från socialtjänsten. Handläggaren behöver förstå det känsliga i situationen och ha en förmåga att leva sig in i och förstå den adopterades reak-tioner inför kanske obehagliga upplysningar, liksom att det kan vara känsligt i förhållande till adoptivföräldrarna.

Alla adopterade tänker inte försöka komma i kontakt med de biolo-giska föräldrarna. En del vill bara ha tillgång till den information som finnsomdem.

Om den adopterade vill göra efterforskningar och kanske ta kon-takt med sin biologiska familj kan det vara värdefullt att i förväg få samtala om vad det kan innebära att eventuellt få kontakt med den, hur det kan kännas att t.ex. mötas av ointresse eller förväntningar på ekonomisk hjälp eller andra reaktioner. Det kan också behövas stöd efteråt.Härfinnsvärdefullkunskaphosadoptionsorganisationernaoch de adopterades organisationer.

Att ta del av handlingarUppgifter om förhållanden av betydelse för att en adopterad person som är myndig ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är får lämnas ut till den adopterade personen utan hinder av sekretess (26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL). (Se vidare Del 4 Handläggning och dokumentation, kapitel 18 Allmänt om socialnämndens handläggning, avsnitt Sekretess). Även en omyndig person kan få ut handlingar efter socialnämndens prövning. Det har dock stor betydelse hur handlingarna visas. Det är viktigt att handläggaren själv har gått igenom handlingarna och tänkt igenom vad uppgifterna betyder och hur de, inte minst känslomässigt, kan komma att påverka den adopterade som ska få ta del av dem. Omhandläggarenfinnstillhandskanpersonendetgällerställafrågorellerfåstödförattbearbetasinareaktionerpådeuppgiftersomfinns.

Biologiska släktingar som söker kontaktDet händer att biologiska släktingar hör av sig till socialtjänsten och vill ha kontakt med den adopterade och hennes eller hans familj, eller bara veta hur den adopterade har det. Det är t.ex. inte ovanligt vid

208



nationella adoptioner (där biologiska släktingar genom barnets person-nummersjälvalättkanfåvetavarbarnetfinns).

Det är adoptivföräldrarna eller den adopterade själv, när hon eller han är tillräckligt mogen för det, som avgör om de vill ha en sådan kontakt. Den adopterade behöver få tänka igenom hur hon eller han vill förhålla sig till en sådan kontakt.

209



DEL 4 HANDLÄggNINg OCH DOkumENTATION


18. Allmänt om socialnämndens handläggning

Information och rådgivningMyndigheter har en serviceskyldighet som innebär att lämna upplys-ningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt (4 § FL).

Serviceskyldigheten innebär att myndigheterna ska hjälpa enskilda att ta till vara sin rätt i förvaltningsärenden. Det kan exempelvis gälla upplysningar om hur man gör en ansökan, råd om vilka handlingar som bör bifogas och hjälp med att fylla i blanketter.198

UtredningsskyldighetSocialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som ge-nom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § första stycket SoL). Bestämmelsen gäller alla utredningar. Med utredning avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende hos nämnden.199 Bestämmel-serna om utredning tar inte bara sikte på den verksamhet som regleras i SoL utan även andra åtgärder. Ett exempel är då en tingsrätt begär ett yttrande från socialnämnden i ett ärende om adoption i enlighet med FB.

En ansökan om medgivande att ta emot ett barn för adoption inne-bär att det uppkommer ett ärende hos nämnden som ska utredas och avslutas med ett beslut.

198 Om ny förvaltningslag m.m. (prop. 1985/86:80) s. 59–61199 Prop. 1979/80:1 Del A s. 397 f.


DelegationMed delegation menas att beslutanderätten överförs till ett organ eller en person som är underställd nämnden. Ett beslut som är fattat på delegation betraktas som ett beslut av nämnden. Regler om delegation finnsikommunallagen(1991:900)ochsocialtjänstlagen.

Av 10 kap. 4 § SoL framgår att socialnämnden i vissa ärenden får delegera beslutanderätten endast till en särskild avdelning som består av ersättare i socialnämnden (exempelvis ett utskott). I samband med adoption gäller det följande ärenden:•medgivande enligt 6 kap. 12 § SoL att ta emot barn med hemvist

utomlands i syfte att adoptera det,• återkallelse av sådant medgivande enligt 6 kap. 13 § SoL och•om samtycke enligt 6 kap. 14 § vägras.

Beslut om att samtycka till att adoptionsförfarandet får fortsätta får delegeras till enskild tjänsteman. Detta har ansetts nödvändigt för att beslutet ska kunna fattas skyndsamt.200 För att uppfylla kravet på skyndsamhet är det därför ofta den tjänsteman som har gjort utred-ningen som även prövar om samtycke ska lämnas.

Delegation av socialnämndens beslutanderätt vid yttrande enligt 4 kap. 10 § FB är däremot inte möjlig (jfr 10 kap. 5 § SoL).

UtredarenKompetensRegeringen underströk i propositionen om Internationella adoptionsfrågor vikten av samverkan i adoptionsanknutna frågor för att säker-ställa kompetens och utveckling, bl.a. ökad samverkan mellan kommuner i handläggning av adoptionsanknutna frågor, t.ex. med-givandeutredningar. 201 Om kommuner samverkar blir adoptionsfrå-gorna inte längre sällanfrågor, och det blir lättare att bygga upp en hög kompetens och den särskilda kunskap om adoption som behövs för att tillgodose de adopterades och deras familjers behov. I social-tjänstlagen anges att socialtjänstens uppgifter ska utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 § SoL).200 Prop. 1996/97:91 s. 82 f.201 Prop. 2013/14:131 s.67–68

214



För den som gör utredningar m.m. i samband med adoption innebär det att utredare som handlägger medgivandeutredningar därutöver bör ha ingående kunskaper om adoptionsfrågor och det föräldraut-bildningsmaterial som Socialstyrelsen nu uppdaterat.202 I det ingår att ha insikt om vad adoption kan innebära, för såväl barn som adoptiv-föräldrar, och ha en inblick i de olika villkor som barn som är till-gängliga för adoption lever under i sina ursprungsländer.

Enligt Utredningen om internationella adoptioner ställs vissa krav på utredaren och den som fattar beslut om medgivande. De bör ha goda kunskaper om barns utveckling och behov samt särskild kun-skap om adopterade. Vidare sägs att utredaren och beslutsfattaren måste kunna sätta det okända barnets behov före vuxnas längtan efter barn.203

För att kunna vara saklig, opartisk, tydlig, nyanserad, empatisk, lyhörd och visa respekt behöver utredaren ha ett professionellt för-hållningssätt. Det är också bra om utredaren kan följa kunskapsut-vecklingen inom området samt får kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning. På så sätt kan utredaren upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs.

Bemötande, saklighet och egna insikterFör att utredaren ska få fram den nödvändiga informationen är det viktigt att sökanden kan få förtroende för utredaren och att det går att skapa ett gott samarbetsklimat. Utredaren måste vara medveten om den känsliga och utlämnade situation som en medgivandeutredning eller utredning för yttrande till tingsrätten rörande adoption kan inne-bära för den som blir utredd. Sökanden har kanske gått igenom en utdragen process med förhoppningar om graviditet, infertilitetsutred-ning, IVF-behandlingar etc. För de sökande kan utredarens bedöm-ning vara avgörande för deras framtida möjligheter att bli föräldrar.

Utredaren behöver i utredningen gå in på ömtåliga och känsliga frågor som det kan vara svårt att tala om. Det är viktigt att vara ly-hörd och visa att man inte ifrågasätter eller misstänkliggör sökanden, utan det är omtanken om barnets bästa som kräver en noggrann utred-ning. För utredaren är det krävande att dels vara barnets företrädare som

202 SOSFS 2008:8203 Adoptiontillvilketpris?(SOU2003:49)s.225

215



utreder den tänkbara familjen, dels vara samtalspartner och rådgivare åt den som önskar adoptera.

För att kunna ge ett gott bemötande behöver utredaren vara medve-ten om och ha bearbetat sina egna reaktioner, tankar och känslor kring graviditet, föräldraskap, adoption, familjebildning, relationer m.m.Detärocksåviktigtattdetfinnsstödiformavarbetsledningoch

handledning,såattutredarenfårmöjlighetattreflekteraöversinaegna reaktioner och eventuella svårigheter i utredarrollen.

En eller två utredare?En vanlig diskussion är om det ska vara en eller två utredare i medgi-vandeutredningen. Till fördelarna med två utredare hör att de kan se olika saker och diskutera tveksamheter samt att risken för subjektiva värderingar minskar. Vid nätverksmöten kan det vara bra att vara två för att hinna iaktta vad som händer. Möjligen ökar också förutsätt-ningarna för att sökandena ska kunna bygga upp ett förtroende för åtminstone en av utredarna. En nackdel är resursåtgången – det är inte alltid möjligt eller rimligt att ha två utredare.

En ny utredare kan göra utredningen tillsammans med en kollega som har erfarenhet av utredningar i samband med adoption, eller under handledning av någon med adekvat kunskap och erfarenhet.

I vissa utredningar kan det dock vara viktigt med två utredare. Det kant.ex.varaettsättattundvikalojalitetskonflikter.Dessutomstärkssökandens rättssäkerhet om utredaren inte är ensam om svåra bedöm-ningar särskilt i de situationer utredaren överväger att föreslå avslag på ansökan om medgivande.

Byte av utredareDet förekommer att sökande önskar byta utredare p.g.a. samarbets-problem, att de inte trivs med utredaren, brist på förtroende, att kommunikationen låser sig eller liknande. Detta kan vara svårt och känsligt att diskutera för sökanden, som känner sig i underläge och kanske oroar sig för hur önskemålet kan komma att påverka bedöm-ningen inför ett medgivande. Det är viktigt att försöka ha ett så öppet samtalsommöjligtomfrågan.Omdetfinnstillräckligtmedpersonaloch det är möjligt att byta utredare utan att i onödan fördröja proces-sen kan det ibland vara det bästa för alla parter. Byte av utredare kan

216



vara praktiskt svårt i en liten kommun, men kan ibland lösas i sam-arbete med en annan kommun.

Externt anlitad utredareOm sökanden inte vistas i kommunen, men också i andra fall, kan socialnämnden vilja anlita en extern utredare för att utföra utred-ningen. Frågan är om det är tillåtet. En förvaltningsuppgift kan över-lämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat tros-samfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till en enskild individ. Innefattar uppgifterna myndighetsutövning ska det ske med stöd av lag (12 kap. 4 § regeringsformen, RF).

JO har i ett beslut tagit ställning till om socialnämnden kan anlita externa utredare. Enligt JO:s beslut kan en kommun inte överlämna utredningsuppdraget till ett bolag eller annat privaträttsligt subjekt. Däremot har kommunen möjlighet att anlita en uppdragstagare som är en namngiven fysisk person. Personen måste knytas till myndig-heten så att personen anses delta i kommunens verksamhet och står under myndighetens arbetsledning. På så sätt behåller kommunen huvudansvaret.204

UtredningstidenDetfinnsingenlagstadgadtidsgränsinomvilkenenmedgivandeut-redning ska vara slutförd. När det gäller ett yttrande till tingsrätten brukar domstolen ha utsatt en tid då yttrandet ska vara inlämnat.

En medgivandeutredning måste få ta den tid som behövs för att social nämnden ska få ett fullgott underlag till beslutet, men utan onödig fördröjning. Utredningen och frågorna är också en del i sökandens egen beslutsprocess och hon eller han kan behöva tid för eftertanke och bearbetning. Dessutom ska sökanden själv ordna vissa delar i utredningen, såsom att skaffa intyg, eventuellt skriva en livs-berättelse m.m. Dessa moment kan utredaren inte påverka.

I samband med att en utredningsplan upprättas bokar man in tider för samtal, hembesök m.m. och gör en preliminär tidplan.

I vissa fall kan sökanden försöka vinna tid genom att påbörja utred-ningen parallellt med föräldrautbildningen. De kunskaper och insikter 204 JO 2001/02 s. 250

217



som utbildningen ger är dock en utgångspunkt för utredningen. När en person vill ansöka om medgivande att ta emot ett barn för adop-tion bör socialnämnden i regel rekommendera att han eller hon först genomgår föräldrautbildningen.205 Ibland står det dock redan från börjanklartattdetfinnsomständighetersomtalaremotettmedgi-vande. Om en föräldrautbildning därför kan bli onödig informeras sökanden om det.

JävEn socialnämnd ska följa det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (10 kap. 1 § SoL). Det innebär att kommunallagens bestämmelser om jäv ska tillämpas. En förtroendevald eller anställd inom socialtjänsten är jävig om saken t.ex. angår honom eller henne eller någon närstående, om ärendets utgång ”kan väntas medföra syn-nerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående”, om han eller hon eller någon närstående ”är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada avärendetsutgång”,ellerom”detiövrigtfinnsnågonsärskildom-ständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet” (6 kap. 25 § KL). Det torde framför allt vara den sistnämnda jävsgrunden (s.k. delikatessjäv) som kan innebära tolkningssvårigheter.

Enligt JO går det inte att uttömmande ange alla de olika situationer i vilka det kan förekomma delikatessjäv. Exempelvis kan en tjänste-manvaranäravänellerhaendjupkonfliktmedenpartiettärende.Så här skriver JO:

”Andra fall där jäv kan föreligga är när en tjänsteman står i ett på-tagligt beroendeförhållande till en part, t.ex. därför att parten är hans överordnade. Däremot torde den omständigheten att ett ärende rör en person som är underställd handläggaren inte nödvändigtvis utgöra skäl för att betrakta denne som jävig. Frågan om delikatessjäv kräver en samlad bedömning av omständigheterna i varje särskilt fall.”206

En tjänsteman hos socialnämnden får inte delta i handläggningen av ett ärende om hon eller han är jävig. Den anställde tjänsteman-nen får inte heller närvara vid ett sammanträde eller annat möte där ärendet behandlas. Den som kan vara jävig i ett ärende ska självmant

205 SOSFS 2008:8206 JO 2002-04-25 Dnr 3159-1999

218



berätta det, t.ex. att hon eller han känner till en omständighet i ären-det. Normalt ska ett konstaterat jäv leda till att personen ifråga inte längrebefattarsigmedärendet.Ideflestafallbehöverintehellernämnden fatta ett formellt beslut i jävsfrågan, utan personen avstår självmant och ersätts med en annan person. Annars måste nämnden avgöra jävsfrågan snarast genom ett formellt beslut.

Socialnämndens beslut i jävsfrågan får bara överklagas ”i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet” (6 kap. 24 § KL).Detfinnsävenandraförhållandensominnebärattutredningeninte

bör göras av en viss utredare, utan att det behöver röra sig om jäv. Det är som nämnts (se Del 1 Internationell adoption, kapitel 6 Anvisning av föräldrautbildning) inte lämpligt att samma person som hållit i för-äldrautbildningen för den aktuella sökanden också gör utredningen. Ismåkommunerfinnsocksåstörreriskförattutredarenochsökan-den känner varandra eller någon närstående, och det kan påverka förtroendet och sakligheten. Om mindre kommuner samarbetar med varandragårdetkanskeattfinnalösningarpådettaproblem.(Seävenovan i detta kapitel, avsnitt Externt anlitad utredare.)

DokumentationDet är viktigt att dokumentera handläggningen av ärenden som rör enskilda samt genomförandet av stödinsatser, vård och behandling (11 kap. 5 § SoL). Med handläggning av ärenden menas alla åtgärder som görs från det att ärendet påbörjas, t.ex. när en ansökan eller en begäran om yttrande från domstol inkommer, till dess att ärendet avslutas genom ett beslut.207 I adoptionsärenden gäller dokumenta-tionsskyldigheten t.ex. utredningar om medgivande, samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta, återkallelse av medgivande och yttranden enligt 4 kap. 10 § FB.

Den enskilde behöver få en korrekt handläggning av ärendet.208 En tillfredsställande dokumentation är också en förutsättning för att den som ärendet rör ska kunna följa ärendets handläggning.

Dokumentationen ska vidare säkerställa ärendets handläggning om den ordinarie handläggaren är frånvarande, t.ex. på grund av sjukdom.

207 Prop. 1996/97:91 s. 48 208 Prop. 1996/97:91 s. 52

219



Den ska även trygga nämndens underlag för olika beslut samt ge möj-lighet att granska ärendets handläggning i efterhand.209

EnmerutförligframställningomdokumentationfinnsiHandläggning och dokumentation i verksamhet som bedrivs enligt SoL, LVU, LVM och LSS 210[48] samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.211

Innehåll och utformningDokumentationen ska utvisa beslutet och de åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och viktiga händelser (11 kap. 5 § SoL).

Upprättade handlingar som gäller enskilda ska bara innehålla upp-gifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller.212

Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes inte-gritet. Den sökande bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs om honom eller henne, och om sökanden anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas (11 kap. 6 § SoL). För att undvika missförstånd bör det framgå att nämnden har kontaktat uppgiftslämnaren för att kontrollera muntliga uppgifter.213

MinnesanteckningarDet är ofta praktiskt att föra anteckningar på lösa minneslappar under en utrednings gång, t.ex. vid samtal med sökanden, hembesök eller nätverksmöten.Detfinnsingetsomhindrarattutredarengörsådanaanteckningar till stöd för minnet. Alla åtgärder som vidtas när man handlägger ett ärende ska dokumenteras i journalen, liksom när man genomför eller följer upp en insats. Dokumentationen ska göras fortlöpande och ”utan oskäligt dröjsmål”. Detsamma gäller faktiska

209 JO 2006-01-31 Dnr. 3832-2004210 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten omarbetas och beräknas vara klar under 2014. 211 SOSFS 2014:5 träder i kraft 1 januari 2015 till dess gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.212 4 kap. 1 § SOSFS 2014:5213 5 kap. 1 § SOSFS 2014:5

220



omständigheter och händelser som har betydelse för handläggningen av ett ärende, eller genomförandet och uppföljningen av en insats. Journalanteckningarna bör vara kortfattade och innehålla tydliga hänvisningar till andra handlingar i personakten som ger ytterligare information.214

JournalÅtgärder som vidtas vid handläggningen av ett ärende ska dokumen-teras fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål215 och på ett sätt så att det är möjligt att vid varje tidpunkt utläsa vad som har kommit fram i ärendet. JOharvidfleratillfällenuttalatsigomdokumentationsplikten.

Följande uttalande rör dokumentationen i ett adoptionsärende: Det räcker inte med att de uppgifter som har hämtats in under en

utredning sammanställs när utredningen är slutförd. Det åligger ut-redaren att kontinuerligt tillföra akten alla de uppgifter som kan vara av betydelse. Anteckningar ska föras löpande och lämpligen i form av s.k. journalanteckningar.216

Beslutsunderlag och utredningsrapportInför nämndens beslut i ett ärende ska faktiska omständigheter, hän-delser av betydelse och bedömningar som ligger till grund för nämn-dens beslut sammanställas till ett beslutsunderlag. Beslutsunderlaget ska ange vad ärendet gäller, vem eller vilka personer ärendet avser, och vilka överväganden som ligger till grund för nämndens förslag till beslut. Beslutsunderlaget bör i regel dokumenteras i en handling som är åtskild från journalen.217 I underlaget sammanställer man allt-så den relevanta dokumentation som förts löpande under utredningen, i form av journalanteckningar och annan dokumentation.

Ett beslutsunderlag eller en utredningsrapport i en medgivande-utredningriktarsigsomtidigarenämntstillfleraadressaterochharflerasyften.Alldokumentationiärendetbehöverintetasuppidenslutliga skrivna rapporten, utan endast den information som behövs för socialnämndens beslut om medgivande och ursprungslandets val 214 4 kap. 9 § SOSFS 2014:5215 4 kap. 9 § SOSFS 2014:5216 JO 2006-01-31 Dnr. 3832-2004217 5 kap. 9 § SOSFS 2014:5

221



av lämpliga föräldrar till ett visst barn. Utredningen behöver redovisa det som är relevant för hur barnets behov av en trygg uppväxt kan tillgodoses i det tilltänkta hemmet. (Se vidare Del 1 Internationell adoption, kapitel 7 Medgivandeutredning.) Utredningsrapporten bör utformas i enlighet med blankett Utredningsrapport/beslutsunder-lag.218 (Se bilaga 1, blankett Beslutsunderlag/utredningsrapport).

partsinsyn och kommuniceringPartsinsyn innebär att sökanden har rätt att ta del av uppgifterna i ärendet (11 kap. 8 § SoL och 16 § FL), men bara om sökanden själv tar initiativ för att få ta del av utredningsmaterialet. Insyn i ärendet ger sökanden möjlighet att ta till vara sina intressen under utredning-en. Han eller hon kan följa om handläggningen utförs på ett korrekt sättsamtkompletteraochbemötauppgiftersomfinnsiärendet.

Innan ärendet avgörs ska den sökande underrättas om utred-ningsmaterialet (11 kap. 8 § SoL och 17 § FL). Inför beslutet ska sökanden således få ta del av materialet efter myndighetens initiativ (kommunicering). Förvaltningslagen anger endast minikraven för kommunicering och de omfattar inte utredarens bedömningar eller förslag till beslut, utan endast de uppgifter som kan beskrivas som utredningsmaterial.219 Det är dock lämpligt att utredaren under hela utredningens gång samtalar med sökanden om det som kommer fram i utredningen. (Se Del 1 Internationell adoption, kapitel 7 Medgivan-deutredning, avsnitt Metoder i utredningen).

Av dokumentationen ska det framgå om och i så fall när och på vilket sätt beslutsunderlaget eller andra uppgifter har kommunicerats med den enskilde enligt 17 § förvaltningslagen. Det ska också framgå vilka synpunkter som sökanden har fört fram till nämnden samt när och på vilket sätt synpunkterna kommit nämnden tillhanda.220

Sökanden ska också få tillfälle att yttra sig över utredningsrappor-ten, och bör få rimlig tid på sig för detta.221

218 SOSFS 2008:8219 JO 1998/99 s. 189220 5 kap. 12 § SOSFS 2014:5221 MerompartsinsynochkommuniceringfinnsiSocialstyrelsen(2014)

222



Rättelse av skrivfel och andra förbiseendefelDetfinnssärskildareglerkringrättelseavfelaktigheteriettbeslut.Myndigheten som meddelade beslutet får själv rätta en uppenbar oriktighet som beror på myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande (26 § FL). Dessa fel kallas förbiseendefel, och de ska skiljas från s.k. bedömningsfel, vilka beror på att myndighe-ten har haft ett ofullständigt beslutsunderlag eller bedömt underlaget på ett felaktigt sätt. Sådana fel kan däremot inte rättas med stöd av bestämmelsen i 26 § FL.

Om ett bedömningsfel kan rättas till beror på om det är möjligt att ompröva beslutet med stöd av 27 § FL. Annars kan det rättas först av en högre instans efter ett överklagande.

Möjligheten att rätta skrivfel etc. med stöd av 26 § FL beror alltså på om det är fråga om en uppenbar oriktighet eller inte. Beslutet i sig ska alltså inte vara felaktigt, utan bara de siffror eller de ord som står i beslutet. Det kan vara fråga om förväxlingar av namn, där det är uppenbart för alla att myndigheten har blandat ihop personerna.

Innan myndigheten rättar förbiseendefel enligt 26 § FL ska parten i vissa fall få tillfälle att yttra sig. Det gäller om ärendet rör myn-dighetsutövning mot någon enskild och yttrandet inte är obehövligt. Någon kommunicering behövs inte om det är den sökande själv som har fäst myndighetens uppmärksamhet på felet.

Rättelsen ska antecknas på beslutshandlingen. Det ska framgå vilken dag rättelsen skedde, och rättelsen ska undertecknas av den som har utfört den.

Om ett beslut har rättats enligt 26 § FL eller omprövats enligt 27 § FL ska detta dokumenteras med uppgifter om vem som har gjort det och när.222

Underrättelse om beslutSökanden ska underrättas om innehållet i beslutet om medgivande. Nämnden bestämmer själv på vilket sätt – muntligt, genom ett vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt om parten begär det (21 § FL).

222 5 kap. 14 § SOSFS 2014:5

223



Om nämnden avslår ansökan om medgivande ska underrättelsen om beslutet innehålla information om hur beslutet kan överklagas. Sökanden ska också få veta om det har antecknats någon avvikande mening (21 § FL).

Nämnden kan muntligt informera sökanden om innehållet i ett beslut eller om hur ett beslut som går honom eller henne emot kan överklagas, och då ska det framgå av dokumentationen när och på vilket sätt den enskilde har underrättats.223

Om nämnden lämnar medgivande till att ta emot ett barn för adop-tion bör sökanden få ett utdrag ur protokollet som visar detta samt en kopia av utredningsrapporten. Sökanden bör även få ett intyg om medgivandet som innehåller samma information som protokollet.224

Ett medgivandebeslut och ett intyg bör innehålla följande information:225

•Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det att medgivandet lämnades.

•Sökanden är skyldig att anmäla till socialnämnden om hans eller hennes omständigheter ändras mer väsentligt under den tid med-givandet gäller.

•Sökanden behöver hämta in socialnämndens samtycke till att adop-tionsförfarandet får fortsätta när ett visst barn föreslagits för adoption.

•Den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktori-serad sammanslutning för adoptionsförmedling.

•Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om för-farandet är godtagbart innan barnet lämnar sitt ursprungsland, i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

ÖverklagandeSocialnämndens medgivandebeslut enligt 6 kap. 12 § SoL kan över-klagas hos en allmän förvaltningsdomstol. Av dokumentationen ska det framgå om ett beslut har överklagats samt när en förvaltnings-domstol har avgjort målet och när avgörandet har vunnit laga kraft.226

223 5 kap. 16 § SOSFS 2014:5224 SOSFS 2008:8225 SOSFS 2008:8226 5 kap. 17 § SOSFS 2014:5

224



Ett beslut om medgivande att ta emot ett barn för adoption gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först när det har vunnit laga kraft (16 kap. 3 § SoL). Socialnämnden kan överklaga en förvaltningsrätts beslut att lämna medgivande, och då måste nämnden överväga om den ska begära att förvaltningsrättens beslut inte ska gälla omedelbart (inhibition). Domstolen kan då förordna särskilt om att beslutet inte ska gälla förrän det vunnit laga kraft, dvs. inte längre kan överklagas (16 kap. 3 § SoL). I annat fall skulle sökanden i princip kunna ta emot ett barn genom ett gällande medgivande, varefter domstolen kommer fram till att sökanden inte får något medgivande.

SekretessSom tidigare nämnts kan det vara många inblandade i en adoptions-process och uppgifterna i olika dokument är ofta av känslig natur. Det kan röra sig om hälsotillstånd, relationer till familj och närstå-ende, privatekonomi m.m. Det är därför viktigt för de inblandade myndigheterna att känna till vilka uppgifter man kan lämna ut och vilka man inte kan lämna ut.

Sekretess innebär ett förbud mot att röja en uppgift, oavsett om det görs muntligen, genom att allmän handling lämnas ut eller på annatsätt.Ioffentlighetsochsekretesslagen(2009:400),OSL,finnsbestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet samt om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Bestämmelser om sekretess tillskyddförenskildspersonligaochekonomiskaförhållandenfinnsi21–40 kap. OSL.

För uppgifter som rör enskilds hälsa eller sexualliv gäller sekretess hosallamyndigheter,omdetintefinnsandrasekretessbestämmelsersom ger ett starkare skydd (21 kap. 1 § OSL). Sekretessbestämmel-serna som gäller inom socialtjänsten ger ett sådant starkare skydd och det är den starkare sekretessen som ska tillämpas för sådana uppgif-ter hos socialtjänsten. Med socialtjänst avses bl.a. all verksamhet som socialnämnden ansvarar för enligt lag, t.ex. handläggning av ärenden om medgivande till adoption (26 kap. 1 § OSL).

225



Sekretess hos socialtjänstenSocialtjänsten ska bygga på respekt för människors självbestämman-derättochintegritet.Detkräverbl.a.attdetfinnssekretessreglersomskyddar den som vänder sig till socialtjänsten från obehörig insyn i hennes eller hans privatliv. Sekretessreglerna är samtidigt grundläg-gande för socialtjänstens möjligheter att få till stånd ett förtroende-fullt förhållande till den enskilde.227

Huvudregeln inom socialtjänsten är att sekretess gäller för ”uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgif-ten kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”, s.k. omvänt skaderekvisit (26 kap. 1 § OSL). Grundregeln är alltså att sekretess gäller. En uppgift får inte röjas om man inte är säker på att detta inte kan leda till men. Begreppet ”men” syftar i för-sta hand på integritetskränkningar av olika slag som kan uppstå om uppgifter om någons personliga förhållanden lämnas. ”Men” innefat-tar både kroppsliga ingrepp och psykiska obehag. I förarbetena sägs att den berörda personens egen upplevelse bör vara vägledande när det gäller att bedöma om det ska räknas som men eller inte.228

Med uppgifter om någons personliga förhållanden menas så vitt skilda förhållanden som ekonomi eller psykiskt sjukdomstillstånd. Även uppgifter om någons bostadsadress och anställning rör person-liga förhållanden. [49]

Sekretess hos MIAMIA har uppgifter där de deltar i handläggningen av enskilda ären-den. Det gäller t.ex. då MIA ska godkänna ett adoptionsbeslut som fattats i ett annat land och då MIA ska pröva om adoptionsförfarandet i ett ärende om enskild adoption är godtagbart. I ärenden om sådana frågor gäller sekretess för uppgifter om enskilda människors personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstå-ende lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som överlämnats till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, LIA (26 kap. 13 § OSL). Sekretessen är begränsad genom ett s.k. rakt skade-rekvisit. Presumtionen vid en sekretessprövning är då för offentlighet. 227 Jfr JO:s beslut den 4 juni 1999, dnr 1097-1998228 Offentlighets- och sekretesslag (prop. 2008/09:150) s. 349.

226



För att sekretess ska gälla bör det typiskt sett medföra skada för den enskilde om uppgiften lämnas ut. Uppgifter som genomsnittligt sett måste betraktas som harmlösa faller utanför sekretessen, om det inte finnsnågonsärskildanledningatthållademhemliga.

Sekretess hos adoptionsorganisationernaÄvenhosadoptionsorganisationernafinnskänsligauppgifter,t.ex.eftersom sökanden sänder utredningsrapporten till organisationen då hon eller han fått ett medgivande. Sekretess gäller även hos de auktoriserade adoptionsorganisationerna: ”Den som är eller har varit verksam inom en auktoriserad sammanslutning får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om enskildas personliga förhål-landen” (13 § LIA).

Personen kan begära ut sina handlingar: ”Den som en sammanslut-nings handlingar i förmedlingsverksamheten rör skall på begäran, så snart som möjligt, tillhandahållas efterfrågade handlingar för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om det inte kan antas att en annan enskild person lider men” (8 c § första stycket LIA). Bestämmelsen har införts för att en adopterad ska kunna få del av de handlingar som rör henne eller honom själv. Men även andra kan få del av handlingar som rör dem, t.ex. adoptivföräldrar eller den adopterades barn, förutsatt att ingen enskild kan antas lida men av att uppgifterna lämnas ut. Frågor om utlämnande prövas av den som ansvarar för handlingen. Anser denne att någon handling eller en del av en handling inte bör lämnas ut ska han eller hon genast överlämna frågan till MIA för prövning, tillsammans med ett eget yttrande (8 c § andra stycket LIA).

Organisationerna ska också dokumentera sin förmedlingsverk-samhet.Detkandärförfinnasuppgifterhosdemsomintetillhörettenskilt förmedlingsärende, men som kan innehålla viktig information om förmedlingsverksamheter. Sådan information kan de adopterade behöva få tillgång till för att kunna söka sitt ursprung.

Om sammanslutningen upphör med sin förmedlingsverksamhet ska dokumentationen av förmedlingsverksamheten överlämnas till MIA för förvaring (8 b § LIA). Hos MIA omfattas handlingarna av den sekretessregel som gäller för myndigheten, dvs. 26 kap. 13 § OSL.

227



Sekretess hos domstolI ärenden om adoption enligt 4 kap. FB gäller sekretess hos domstol ”för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs”, s.k. rakt skaderekvisit (36 kap. 1 § OSL). Detta innebär att sekretessen hos domstolen är svagare än den som gäller inom socialtjänsten. När domstolen får uppgifter från andra myndigheter överförs dock den sekretess som gäller hos den andra myndigheten (43 kap. 2 § första stycket OSL). För uppgif-ter från socialnämnden, t.ex. då ett avslag på en ansökan om medgi-vande överklagas, råder således samma sekretess för uppgifterna som inom socialtjänsten. Däremot är domstolens beslut eller domar alltid offentliga. Samma sekretessregler gäller oavsett om det är uppgifter i förvaltningsdomstolen (t.ex. förvaltningsrätt) eller en allmän domstol (t.ex. tingsrätt).

Sekretess mellan myndigheterSekretessen gäller såväl gentemot enskilda som mellan myndigheter. Inomenkommunfinnsfleraolikamyndigheterochkommunalla-gen ger kommunerna stor frihet att organisera nämndarbetet som de vill.Detärbl.a.möjligtattdelauppsocialtjänstensuppgifterpåfleranämndergenomengeografiskuppdelningpåsocialadistriktsnämn-der eller kommundelsnämnder. Det går också att göra en uppdelning efter sakkompetens. Varje nämnd i en sådan organisation, tillsam-mans med underlydande förvaltning, räknas som en egen myndighet i offentlighets- och sekretesslagens mening.

Enligt huvudregeln gäller alltså sekretess såväl mellan de olika nämnderna inom samma kommun som gentemot andra myndigheter.

Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenarBestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, under förutsätt-ning att de fungerar självständigt i förhållande till varandra (8 kap. 2 § OSL).

228



Sekretessbrytande reglerUppgiftsskyldighetSekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndig-hetomdetfinnsenuppgiftsskyldighetenligtlagellerförordning(10kap. 28 § OSL).

Möjlighet att lämna ut uppgifterFör att socialtjänsten ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter är det i vissa fall nödvändigt att man lämnar ut uppgifter även utanför den egna myndigheten. Sekretess utgör inget hinder mot att sådana upp-gifter lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myn-digheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL).

Uppgifter får dock inte lämnas ut med stöd av denna bestämmelse för att den mottagande myndigheten ska kunna fullgöra sin uppgift.

Ett exempel kan vara att samtycke oftast torde krävas för att soci-altjänsten ska kunna lämna ut de uppgifter som adoptionsorganisatio-nen behöver för att kunna förmedla en adoption.Detfinnstydligauttalandeniförarbetenatilloffentlighetsochse-

kretesslagen om att den aktuella bestämmelsen ska tillämpas restrik-tivt. Undantag från sekretessen får bara göras när det är nödvändigt att lämna ut en sekretesskyddad uppgift, för att en myndighet ska kunna fullgöra ett visst åliggande. Det räcker inte med bedömningen att sekretessen gör myndighetens handlande mindre effektivt.229

JO har i ett beslut bedömt att en socialnämnd hade visst utrymme för att lämna ut uppgifter till en adoptionsorganisation med stöd av bestämmelsen. I ärendet hade det inkommit uppgifter som ledde till att man startade en utredning om att återkalla medgivandet till adop-tion. Detta gjordes i ett sent skede i adoptionsprocessen; samtycke till att fortsätta förfarandet hade lämnats och sökanden planerade att snart hämta barnet. JO ansåg att det kunde diskuteras om bestämmel-sen var direkt tillämplig i ett fall som detta. I sammanhanget tillkom dock den viktiga faktorn att nämnden har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar och bl.a. ska verka för att de växer upp under trygga förhållanden. När åtgärder rör barn ska nämnden särskilt beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver. Nämnden informerade adoptions-organisationen om att man hade inlett en utredning om att återkalla 229 Prop. 2008/09:150 s. 322

229



medgivandet till adoption. Detta ansågs försvarligt eftersom hämt-ningen av barnet var mycket nära förestående och socialnämnden behövde fullgöra sina skyldigheter mot barnet. Mot bakgrund av konsekvenserna ur barnets perspektiv torde det enligt JO ha funnits ett visst utrymme för att med stöd av bestämmelsen informera adop-tionsorganisationen om situationen.230

Socialtjänsten har möjlighet att lämna ut information för att kunna hämta in vissa uppgifter, men det säger ingenting om möjligheten att få information. Den styrs nämligen av den tillfrågade myndighetens uppgiftsskyldighet och sekretessbestämmelser. Socialnämnden kan begära ut viss information med stöd av 10 kap. 2 § OSL men det är inte säkert att den utlämnande myndigheten i sin tur kan lämna ut in-formationen. Det krävs därför vanligtvis ett samtycke från sökanden för att en handläggare ska kunna få de nödvändiga uppgifterna från den som tillfrågas.

Samtycke till att hämta in uppgifterSekretess till skydd för en enskild gäller inte gentemot den enskilde själv och hon eller han kan helt eller delvis efterge den (12 kap. 1 och 2 §§ OSL). Det gäller dock inte om något annat följer av en bestäm-melse i offentlighets- och sekretesslagen. I regel är det alltså möjligt att lämna ut uppgifter om den som skyddas av sekretessbestämmel-sen samtycker.

Offentlighets- och sekretesslagen ställer inga krav på att samtycket ska vara skriftligt. JO menar dock att man inom socialtjänsten bör skaffa ett uttryckligt och skriftligt samtycke, när ett samtycke behövs, eftersom det ofta är fråga om uppgifter av känsligare natur. Samtycket kan formuleras av en tjänsteman på socialförvaltningen, men det bör undertecknas av den sökande själv. Vid utformningen bör man vara ytterst noggrann så att inte samtycket t.ex. blir mer omfattande än vad personen i fråga avsett.231

JO har vidare pekat på det olämpliga i att använda förtryckta blan-ketter om samtycke för utredningskontakter.232 Samtycket kan då bli mer omfattande än nödvändigt, utan att sökanden vågar ifrågasätta 230 JO 2006-05-31, dnr 3043-2005231 JO 1990/91 s. 366232 JO 1997/98 s. 328

230



förvaltningens behov av att kontakta en viss referensperson. I de fall ett samtycke endast lämnas muntligen ska detta dokumenteras.233

Det är möjligt att lämna samtycke i förväg med tanke på en kom-mande situation, men samtycket kan i så fall återkallas när som helst. Ett samtycke får inte heller vara så generellt att sökanden allmänt avstår från sekretessen hos en viss myndighet eller hos en viss tjänsteman.

Ett samtycke kan avse endast vissa uppgifter eller gälla endast utlämnande till en viss person.

Sökandens samtycke kan behövas i en medgivandeutredning om man samlar sökandens nätverk till ett möte om den planerade adop-tionen. Redan uppgiften att man har ansökt om medgivande till adop-tion kan för många vara känslig. Vidare behövs sökandens samtycke för att hämta in registeruppgifter samt uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola.

GeneralklausulenAv generalklausulen framgår att en uppgift får lämnas till en myndig-het om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut väger tyngre än det intresse sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § OSL). Bestämmelsen gäller emellertid inte för socialtjänsten, även om den kan få betydelse om socialtjänsten behöver uppgifter från andra myn-digheter som omfattas av regeln, t.ex. Skatteverket. Uppgifter som är sekretesskyddade hos Skatteverket får alltså lämnas till socialtjänsten efter en sådan intresseavvägning som uttrycks i generalklausulen.

Insyn på en parts eget initiativEn sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts ett ärende om det gäller myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten gäller med de begränsningar som anges i 10 kap. 3 § OSL (16 § FL). Huvudregeln innebär alltså att sekretessen inte hindrar en part från att ta del av en handling eller annat material i sitt eget ärende. Undantag från huvudregeln kan bara göras under de förutsättningarsomfinnsi10kap.3§OSL,när”detavhänsyntillallmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs”. Tillämpningen av undantagsbestäm-melsenförutsätterattdetfinnsenbestämmelsesomsekretessbeläg-ger uppgiften.

233 JO 2003/04 s. 289

231



Rätt för myndigt barn att ta del av uppgifterSekretessen hindrar inte att uppgifter lämnas till en person som uppnått myndig ålder, om de gäller förhållanden av betydelse för att denne ska få veta vilka hennes eller hans biologiska föräldrar är (26kap.8§OSL).DennabestämmelseärenföljdavSverigesratifi-cering av barnkonventionen.

I första hand är det föräldrarna som har ansvar för adoptivbarns praktiska möjligheter att få närmare kunskaper om sitt ursprung. Om det behövs ska socialnämnden hjälpa till att förmedla uppgifter. (Se även Del 3. Stöd och hjälp. Kapitel 17 Stöd till adopterade och deras familjer, avsnitt Stöd och hjälp att söka sitt ursprung.)

De uppgifter som får lämnas ut med stöd av bestämmelsen ska ha betydelse för möjligheterna att få kunskap om de biologiska för-äldrarna. Uppgifter som saknar betydelse för detta omfattas inte av detta undantag från sekretess. Undantaget gäller alltså inte uppgifter om adoptivföräldrarnas personliga förhållanden i medgivandeut-redningen. Om sådana uppgifter begärs av ett adopterat barn ska en sedvanlig sekretessprövning göras och det måste stå klart att adoptiv-föräldrarna eller deras närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Föräldrarna kan också lämna sitt samtycke till att uppgif-terna lämnas ut.

Den adopterade ska få ta del av de handlingar som rör honom eller henne i det egna adoptionsärendet. Dessutom ska den adopterade kunna ta del av handlingar som generellt avser förmedlingsverksam-heten i hans eller hennes ursprungsland under den period då adoptio-nen förmedlades.

Vissa uppgifter om ursprunget eller om förmedlingsverksamheten i allmänhet kan uppfattas som obehaglig för den adopterade, men den omständigheten ska inte kunna ligga till grund för att vägra lämna ut den.

Även andra personer som handlingarna rör ska kunna ta del av dokumentationen, t.ex. adoptivföräldrar eller den adopterades barn.Detkandockfinnashandlingarelleruppgifterienhandling,som

i och för sig kan anses röra den adopterade, men som avser en annan person. Dessa handlingar eller uppgifter kan vara av sådan känslig art att det är till men för den andra personen om de lämnas ut. Den adopterade bör i sådant fall inte få ta del av handlingen eller vissa

232



uppgifter i handlingen. Ett exempel på en sådan handling kan vara adoptivföräldrarnas medgivandeutredning.234

En bedömning ska göras om handlingen rör den som begär att få ta del av den, samt om någon annan enskild person kan lida men av att handlingen lämnas ut.235 En adoptionsorganisation kan anse att en handling eller en uppgift i en handling inte ska lämnas ut, men dåfinnssomtidigarenämntsenmöjlighetfördenenskildeattfåsinbegäran prövad av MIA (8 c § andra stycket LIA).

Utlämnande av handlingarEn allmän handling som får lämnas ut ska på begäran lämnas ut till den som önskar ta del av den, genast eller så snart som möjligt (2 kap. 12 § TF). Att det är tidsödande och besvärligt att få fram handlingar är inget skäl för att avslå en begäran.236 Sökanden ska informeras om hur lång tid det kan tänkas ta och att socialnämnden återkommer när handlingarna tagits fram. Om den som begär handlingar bor på annan ort skickas de som rekommenderat brev. Om handlingar inte kan lämnas ut på grund av sekretess ska sökanden informeras om sin rätt till ett beslut av myndigheten. Sökanden har också rätt att överklaga ett avslag, vare sig det är helt eller delvis. Vid ett avslagsbeslut ska information om hur ett överklagande går till bifogas.

ArkiveringUppgifter om adoptivbarnet kommer till socialnämnden i samband med prövningen av samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsät-ta. Dessa handlingar ska arkiveras hos nämnden. Syftet är att samt-liga handlingar om barnets ursprung och levnadsförhållanden före ankomsten till adoptivfamiljen arkiveras på ett ställe. På detta sätt kan barnet senare, kanske som vuxen, vända sig till socialnämnden för att få del av dessa handlingar. Det kan behövas om familjens egna handlingar har förkommit eller om adoptivföräldrarna trots allt har dolt någonting för barnet.

234 Prop. 2003/04:131 s. 45–48235 Prop. 2003/04:131 s. 45–48236 Några frågor om sekretess (prop. 1992/94:165) s. 23–30.

233



GallringsförbudHandlingar som kommit in eller upprättats i samband med en utred-ning om adoption får inte gallras (12 kap. 2 § SoL).

TolkAtt ha tolk närvarande under föräldrautbildningDet kan vara svårt att avgöra hur stora svenskkunskaper deltagarna bör ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Ibland kan delta-gare behöva tolk för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Om en tolk deltar ställer det höga krav på utbildaren att anpassa upplägg och kommunikation så att det fungerar för gruppens alla deltagare och tolken.Genomattkontaktaandrakommunerkandetocksåfinnasmöjlighet att samordna grupper där tolk kan behöva ingå.

Tolk under utredningenEn myndighet kan behöva anlita tolk om man har att göra med någon som inte behärskar svenska eller är allvarligt hörsel- eller talskadad (8 § FL). Förvaltningslagens bestämmelser gäller för handläggning av förvaltningsärenden. Det innebär att en utredning i ett adoptions-ärende faller inom lagens tillämpningsområde, medan deltagande i föräldrautbildning inte omfattas av bestämmelsen.

Enligt bestämmelsen bör tolk anlitas vid behov och det är myndig-heten som bedömer om det behövs. Det kan t.ex. vara vid samman-träden i ärenden där det är fråga om myndighetsutövning mot enskilda (såsom en medgivandeutredning).

Översättning av handlingarMed tolk menas inte bara den som tolkar muntligt utan också den som gör en skriftlig översättning. Socialnämndens eventuella skyldig-het att översätta handlingar torde bara gälla de handlingar som krävs för kommunikationen mellan nämnden och sökanden.

Vid internationella adoptioner behöver man översätta handlingar som ska sändas till det land man önskar adoptera ifrån. Sökanden ordnar som regel själv (eventuellt med hjälp från adoptionsorganisa-tionen) de nödvändiga översättningarna av dessa handlingar.

234



Begrepp

Beslutsunderlag och utredningsrapportMedgivandeutredningen sammanställs och dokumenteras inför socialnämndens beslut i ett beslutsunderlag i form av en utrednings-rapport. Utredningsrapporten är den skriftliga sammanfattningen av utredningen (dvs. relevanta delar av den information som samlats in samt utredarens analys och bedömning).

MedgivandeutredningEtt barn med hemvist utomlands får inte tas emot för adoption utan socialnämndens medgivande. Socialnämnden måste utreda förhål-landena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för att kunna lämna medgivande. En sådan utredning kallas ibland hemutredning, men medgivandeutredning är ett mer passande begrepp, eftersom det inte är hemmet utan sökandens lämplighet som ska utredas.

SamtyckeI adoptionssammanhanganvändsbegreppet samtycke ifleraolikabetydelser:- Det kan handla om sökandens samtycke till att utredaren i en med-

givandeutredning ska hämta in vissa uppgifter eller upplysningar.- När en sökande som har fått ett medgivande för internationell

adoption får ett besked om att sökanden är föreslagen som förälder till ett visst barn behövs ett samtycke från socialtjänsten till att adoptionsförfarandet får fortsätta.

- Samtycke kan vidare avse vårdnadshavarens eller barnets samtycke till adoption.


SökandeI handboken använder vi i stort sett genomgående ”sökanden” i singular om den som önskar adoptera. Även i ett par som ansöker om medgivande utreds, förutom förutsättningarna i relation och nät-verk, varje sökandes individuella lämplighet.

UppföljningsrapportVid internationell adoption vill ansvariga i barnens ursprungsländer i regel ha uppföljningsrapporter om hur adoptionen utfaller. Önske-målen om innehåll och omfattning varierar mellan olika länder. Det finnsförväntningaromattsocialtjänstenskaskrivarapporternaochadoptivföräldrarna ansvarar för att översätta och sända rapporterna till ursprungsländerna.

UrsprungslandDet land som ett barn adopteras från vid internationell adoption räk-nas som ursprungslandet. Barnets ursprungsland och mottagarlandet ansvarar för olika delar av adoptionsförfarandet.

236

Begrepp


Referenser

1. Lindgren C. En riktig familj. Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917–1975. Carlssons; 2006.

2. Adoption. En vägledning för myndigheter, tjänstemän och för-troendemän, vilka har att syssla med frågor angående adoption. Stockholm: Direktionen över Allmänna Barnhuset; 1955.

3. Selman P. The Movement of Children for International Adoption. Trends in receiving States and States of origin 1998–2004. Proceedings of: ”On Philias and Phobias”: From biological to cultural kinship. Adoption, Homoparentality and other ways to construct families, Barcelona 2006 29 Sept–3 Oct

4. Socialstyrelsen. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. Internationellt adopterade i Sverige. En antologi; 2007.

5. Westin M & Lindblad F. Nationella spädbarnsadoptioner i Sverige. Socialmedicinsk tidskrift nr 1; 2001.

6. Internationella adoptioner – Nya krav på blivande adoptivföräld-rar, Socialstyrelsen; 2010.

7. UNICEF Sverige. Handbok om barnkonventionen; 20088. Bogdan M. Svensk internationell privat- och processrätt.

Sjätte uppl. Norstedts juridik; 2004.9. Proposition 1973:158 med förslag till lag om ändring i lagen

(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, m.m.

10. Föräldraskap genom adoption. Att bli förälder till ett barn som redanfinns.Socialstyrelsen;2014.

11. Föräldraskap genom adoption. Att bli förälder till ett barn som redanfinns.Handledningsmaterialförföräldrautbildareoch samtalsledare. Socialstyrelsen; 2014.

12. Grundbok Barns behov i centrum (BBIC). Socialstyrelsen; 2013.13. Swanberg I. Prevention av ätstörningar. Kunskapsläget idag.

Statens Folkhälsoinstitut 2004:40.14. Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T & Risholm Mothander P.

Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur & Kultur; 2006.


15. ErikssonMF&EgelandB.ChildNeglect.In:MyersJEB,m.fl.(red.) The APSAC Handbook on Child Maltreatment. Second Edition. Thousand Oaks: SAGE Publications; 2002.

16. Sroufe L A, Carlsson Levy & Egeland B. The development of the person: the Minnesota study of risk and adoption from birth to adulthood. N Y: Guilford Press; 2005.

17. Ziv Y, Aviezer O, Gini M, Sagi A & Koren-Karie N. Emotional availability in the mother-child dyad as related to the quality of infant-mother attachment relationship. Attachment and Human Development. Vol. 2, nr. 2, s. 149–169; 2000.

18. Stams G-J, Juffer F & van IJzendoorn M H. Maternal Sensitivity, Infant Attachment, and Temperament in Early Childhood Predict Adjustment in Middle Childhood: The Case of Adopted Children and their Biologically Unrelated Parents. Developmental Psychology. Vol. 38, nr. 5, s. 806–821; 2002.

19. Killén K. Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Smedjebacken: Wahlström & Widstrand; 2002.

20. Killén K. Sveket. Omsorgssvikt är allas ansvar. Andra upplagan. Oslo: Kommuneforlaget; 2004.

21. George C & Solomon J. Attachment and caregiving behavioral system. In Cassidy J & Shaver P R (red.). Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. New York: Guilford Press; 1999.

22. FonagyP&TargetM.Attachmentandreflectivefunction:Theirrole in self-organization. Development and Psychopathology. Vol. 9. s. 679–700; 1997.

23. Fonagy P, Gergely G, Jurist E L & Target M. Affect Regulation, Mentalization, and the Development of the Self. NY: Other Press; 2002.

24. LiebermanAF&AmayaJacksonL.Reciprocal InfluencesofAttachmentandTrauma.I:BerlinLJm.fl.(red).Enhancingearly attachments: theory, research, intervention and policy. New York: Guilford Press; 2005.

25. Kanuik J, Steele M & Hodges J. Report on a longitudinal research project, exploring the development of attachments between older, hardtoplacechildrenandtheiradoptersoverthefirsttwoyearsof placement. Adoption and Fostering. Vol. 28, nr. 2, s. 61–67; 2004.

238

Referenser


26. CooperGm.fl.TheCircleofSecurityIntervention;differentialdiagnosisanddifferentialtreatment.I:BerlinL.J.m.fl.(red).Enhancing Early Attachments; Theory, research, intervention, and policy. The Guilford Press. Duke series in Child Development and Public Policy. pp 127–151; 2007.

27. Broberg A, Ivarsson T & Hinde M. Anknytningsintervjun: En metod för att studera vuxnas mentala representationer av sina barndomserfarenheter. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Rapport nr 2; 1996.

28. Statens Folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor – hälsa och livsvillkor bland HBT-personer. R 2006:08; 2006

29. Statens Folkhälsoinstitut. Särbehandlad och kränkt. R 2005:49; 2005

30. Mallon G P. Lesbian and Gay Foster and Adoptive parents. Recruiting, Assessing, Supporting an Untapped resource for Children and Youth. The Child Welfare League of America; 2006.

31. Bravo M & Lönnback E-B. Invandringskrisen eller Det förlorade paradiset. I: Ahmadi N (red). Ungdom, kulturmöten, identitet. Liber; 2001

32. LagergrenC.Hurfårmanspråk?Omadoptivbarnsspråkutveck-ling. Utgiven av adoptionsorganisationerna i samverkan; 2000.

33. Lagergren C, personlig kommunikation34. Wallin G & Vängby S. Föräldrabalken. En kommentar.

Stockholm. Norstedts juridik; 2013.35. Fagrell E-B. Att behålla sina rötter – om släktingadopterade barns

levnadsförhållanden. FoU-Södertörn Skriftserie nr 12/00; 2000.36. Socialstyrelsen. Risk och prognos i socialt arbete med barn

– Forskningsmetoder och resultat; 2000.37. ShafirE,SimonsonI&TverskyA.Reasonbasedchoice.

Cognition, 49, 11–36; 1993.38. Walker S & Young K. Analysis in Assessment. Opublicerat ut-

bildningsmaterial från SSIW. Social Services Inspectorate for Wales; 2006.

39. Domstolsverkets handbok40. Socialstyrelsen. Att fastställa faderskap; 2005.41. Föräldrabalken. En kommentar på Internet. Uppdaterad den

1 september 2007. (t.o.m. supplement 7)

239

Referenser


42. Grotevant H D, Perry Y V & McRoy R G. Openness in adoption: Outcomes for adolescents within their adoptive kinship networks. I: Brodzinsky D M & Palacios J (red). Psychological issues in adoption. Research and practice. Westport, Conn. Praeger; 2005.

43. Om barnet behöver ny vårdnadshavare. Socialstyrelsen; 2006.44. Bingley Miller L & Bentovim A. Adopted Children and their

Families. Building secure new lives. Routledge; 2007.45. UNICEF. ChildONEurope. Guidelines for Post Adoption Service;

2007. www. childoneurope.org46. Havermans A & Verheule C J. Guidelines on Post-Adoption

Services (PAS).Foundation Adoption Services. The Netherlands.47. Bremberg S (red). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya

former av föräldrastöd. Statens Folkhälsoinstitut 2004:49; 2004.48. Handläggning och dokumentation i verksamhet som bedrivs

enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen; 2014.49. Regner N, Regner H & Regner G. Svensk juridisk litteratur;

1990–2005. Stockholm. Norstedts juridik; 2007 s. III:17, 7:25.50. Lindgren C. Internationell adoption i Sverige. Politik och praktik

från sextiotal till nittiotal. MIA; 2010.51. Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av

hur socialnämnderna uppmärksammar frågan. Socialstyrelsen; 2014.

240

Referenser


Sakregister

Adult Attachment Interview ......13, 56 adoption av spädbarn .......................18 adoptionens innebörd .... 60, 64, 65, 113 adoptionsbeslut ..28, 38, 140–142, 147, ......... 155, 164, 165, 175, 198, 226, 254 adoptionsbidrag .............................138 adoptionsorganisationer ......25, 28–30, ...................41, 133, 197, 202, 208, 227 adoptionsrådgivning ...... 197, 205, 206 analys ...37, 54, 86, 112, 114–116, 120, 121 anknytning ..........55, 83, 134, 150, 197 anmälan om väsentligt ändrade förhållanden ...................................131 ansökan ...140–145, 147, 175, 180, 184, ..........186–188, 213, 216, 219, 224, 228 anvisa lämplig föräldrautbildning ............................46arbetslöshet .................... 106, 126, 253 arkivering .......................................233avslag ..... 112, 115, 121, 122, 126, 130, ..........133, 140, 145, 216, 228, 233, 253 barnbesked ..........38, 91, 125, 168, 198barnbidrag ...............................137, 171 barnerfarenhet............................66, 94 barnets inställning ... 92, 111, 143–145, ..........154, 155, 180–183, 188, 189, 255barnets samtycke ............183, 189, 235barnhälsovård ......38, 60, 91, 134, 135, .......... 137, 181, 186, 205, 231, 251, 255 barnkonventionen ...........16, 25–28, 62, ......................... 112, 153, 154, 162, 232

barnsamtal ..........................59, 91, 183Barns Behov i Centrum, BBIC ...62, 63barn som sökande är kvalificeradatttaemot ............93, 118bedömning .....................................112bedömningsgrunder ....................... 113begränsningar ........41, 52, 76, 79, 123, .................................124, 129, 131, 231begäran om ändringar .............95, 124, ................................................ 129, 133bemötande ...........83, 84, 208, 215, 216beslutsunderlag .............43, 52, 66, 78, ..........116–118, 121, 221–223, 235, 249 bevakning av att adoptionen fullföljs ............................. 38, 139, 172biologiska föräldrar .........68, 108, 111, ................................. 161, 172, 176, 183byte av utredare ............................. 216delaktighet ..........................53, 57, 112 delegation ........................127, 133, 214dokumentation ....... 116–118, 120, 211, .........219–222, 224, 227, 232, 247, 249 efterforskningar .............................208ensamstående ........39, 41, 53, 56, 59, 61, 100, 102–104, 113, 120, 126, 154, 197, 199enskild adoption ............. 126, 147, 226faderskapsutredning .............. 159–163 familjehemsplacerat barn ........ 93, 149 feriebarn ............................75, 145, 146 FN:s konvention om barnets rättigheter ....................25, 153


folkbokföring .............. 31, 33, 137, 169 funktionsnedsättning ...........31, 65, 67, 76–82, 129, 132, 134, 135, 169, 199, 250 fysisk hälsa.......................................77 förhållandets stabilitet .....................99 förmåga till samspel ......61, 71, 83, 87, ......................................... 113, 114, 119 förskolestart ...................................205förslag till beslut ........37, 54, 121, 221, ................................................222, 252 förutsättningar och riskfaktorer .............................. 63, 113förväntningar på adoptivföräldraskap .........................66förälder som inte är vårdnadshavare ...............163, 166, 185 föräldra – barnförhållande .... 109, 141föräldragrupper ...............175, 197, 202 föräldraledighet ................. 68, 94, 119 föräldrapenning ......................137, 171 föräldrautbildarnas kompetens ........48föräldrautbildning ............. 45, 65, 168, .........................217–219, 234, 248–250 föräldrautbildningens innehåll ........49 föräldrautbildningens kvalitet .........47 gallringsförbud ..............................234 genogram ...................................55, 59 genomgång av föräldrautbildningen ........................65 giltighetstid ............................124, 130 Haagkonventionen ........ 25–28, 32, 39,

42, 45, 53, 62, 108, 110, 111, 117, 118, 128, 131, 140–142

hembesök .....38, 55, 58, 105, 134, 138, ......................... 139, 203, 217, 220, 251

hemvist....20, 25, 31–33, 35, 37, 53, 111, .. 124, 125, 139, 141, 142, 153, 214, 235 hälsodeklaration .......................76, 250 identitet ....... 27, 63–65, 67, 68, 82, 86, ...................................87, 117, 205, 206 identitetsutveckling .......................206 informationssamtal ..........................38 insikter om adoptivbarns behov ............................................... 64 integrering.......... 97, 98, 102, 104, 120 intresseorganisationer ............. 29, 197intyg ... 31, 49, 55, 60, 77, 78, 122, 125, ..........129–132, 141, 217, 224, 250, 253jourhem .................................. 158, 171journal .............. 72, 120, 166, 220, 221IVO...................................................31jäv ........................................... 218, 219kommunicering ......................222, 223livsberättelser ............................55, 58livsstilsfaktorer ..........................79, 80 livsåskådning ......94, 95, 118, 119, 249läkarintyg ......31, 50, 76, 77, 78, 82, 250läkarundersökning .........................137lämna barn för adoption ................157lämna ut handlingar .......................233meddelande till barnhälsovården .......................38, 134medgivande, ansökan ......................52 medgivande, begränsningar ...........123medgivande, begäran om ändringar ..................................129medgivande, giltighetstid ..............124medgivandeutredning, analys ..........114medgivande, återkallelse ...............127

242

Sakregister


metoder i utredningen ......................55MIA, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ......13, ..25, 26, 28–30, 48, 125, 126, 132, 135, . 139–142, 147, 148, 206, 226, 227, 233 migrationserfarenhet .......................96minneslappar ..................................220motiv till adoptionen .............. 105, 107 närståendeadoption ................ 153, 187 nätverkskartor ..................................59nätverksmöte .........55, 59, 60, 216, 220observation .......................................59ofrivillig barnlöshet ...................87, 88omplacering ...................................128partsinsyn.......................................222personliga egenskaper .....37, 59–61, 71, ........ 83, 87, 95, 106, 113, 114, 119, 251Post Adoption Service .............13, 195 psykisk hälsa ..... 71, 73, 76, 80, 81, 114 referenter .................... 59, 60, 106, 125 reflexivförmåga ............71, 86, 87, 114registeruppgifter ....55, 60, 72, 73, 119, ........................................ 120, 231, 252relationens stabilitet .........................99religion .......................................94, 95riskfaktorer ............. 55, 61, 63, 64, 83, ..........112–115, 120–122, 143, 145, 251 rotsökning ......................................207rådgivning ......20, 26, 39, 45, 195–198, ................................200, 203–206, 213 rätt att ta del av uppgifter ..............222rättelse ............................................223saklighet .......................... 115, 215, 219samkönade par ........... 53, 69, 100, 103

samrådsgrupper .............................197samspel .........................59, 83, 91, 100 samspelsstöd ..........................200, 201samstämmighet ........ 69, 100, 120, 145samtal med barn .... 59, 91, 92, 170, 183, ................................................204, 251 samtycke för ett annat barn ...........135samtycke till att adoptions- förfarandet får fortsätta ....... 20, 34, 37, .... 38, 40, 123, 125, 130–132, 134, 149, .........................219, 224, 233, 252, 253samtycke till att hämta in uppgifter ....................................230samverkan ......... 47, 160, 196, 197, 214 sekretess .... 160, 207, 208, 225–233, 255sekretessbrytande regler ................229sexuell läggning .........................86, 87sjukdom ............................................76sjukersättning .............76, 78, 80, 252,sjukskrivning .......................76–78, 80självkänsla ............... 82, 83, 86–88, 90släktingbarn .........29, 42, 75, 104, 110, .........................................111, 124, 144 social integrering .............98, 102, 120socialnämndens samtycke ............123, ................................................224, 252socialnämndens uppföljningsansvar.........................202socialnämndens yttrande .......141, 143, ................................. 173, 179, 186, 188 socialt nätverk .......... 61, 102, 113, 114, ................................................120, 251 språkfrågor ...................................... 97 språkutveckling ..................65, 82, 97, .................................. 98, 105, 203, 204

243

Sakregister


spädbarn .............. 18, 74, 153, 157, 201styvbarnsadoption ..........153, 179, 180stöd och hjälp .................................195 summering ............................... 57, 112 syften med utredningen ...................53syn på barn ..................... 66, 71, 95, 96syskon ......68, 75, 85, 92–94, 101–104, ....111, 119, 150, 169, 179, 181, 183, 184 sökandens relation till barnet ....180, 182 sökandens ålder .......37, 60, 73, 74, 113sökandens önskemål ........70, 119, 123, ................................................124, 130 söka sitt ursprung ..................207, 227ta del av handlingar ...............208, 232tidigare adoptivbarn ........................92tidigare barn ...... 56, 59, 66, 68, 91–93, ................................................ 126, 179 tidigare barnerfarenhet ....................66tolk .................................................234underrättelse om beslut ..................223underåriga föräldrar ....................... 161uppföljning .....20, 38, 40, 47, 125, 133, .138, 146, 149, 150, 175, 188, 202, 221, ................................................253–255 uppföljningsrapporter ........... 149, 150, ................................................ 177, 236uppgifter från barnhälsovård ....60, 91, .........................................186, 231, 251 uppgifter från förskola och skola ..........................................91 uppgiftsskyldighet .................229, 230utlämnande av handlingar .............233utredningsområden ......... 60, 170, 180, ........................................ 187, 188, 249

utredningsplan .........54, 144, 158, 174, ................. 180, 186–188, 217, 249, 254 utredningsrapport .......................... 116 utredningstid ............................ 66, 217vuxenadoption ...............................191vårdnadshavares samtycke ..... 59, 163, ................................................ 172, 189 värderingsfrågor ..............................95 väsentligt ändrade förhållanden ...........................125, 126 yttrande ............143, 147, 173, 186, 188 ålder ..................... 60, 66, 73, 124, 161 återkallelse av medgivande .... 127, 219återta ansökan ................................122återvändarresor ..............................197önskemål om barnet ....69, 118, 123, 249öppen förskola .......................197, 202 överklagande ............58, 123, 128, 219, ........................................223, 224, 233 översättning ...................................234

244

Sakregister


BILAgA 1


Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:8 (S)

Utkom från trycket den 16 juni 2008

Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption;

beslutade den 27 maj 2008.(ändrad genom SOSFS 2014:8)237

TillämpningsområdeI dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för handlägg-ning och dokumentation av ärenden som rör adoptioner vid tillämp-ningen av-3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453),-6 kap. 6, 7 och 12–15 §§ socialtjänstlagen,-11 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen i samband med en socialnämnds

yttrande till tingsrätten i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken, och

-5 kap. 1 § socialtjänstlagen.

237 Författningen återges i konsoliderad form, dvs. med alla den 9 juli 2014 gällande rekommendationer från grundförfattningen (SOSFS 2008:8). Ändringarna är markerade genom att ändringsförfattningens nummer anges efter ändringen. Ändringarna avser - texten under rubriken ”Utredarens kompetens”, och - första strecksatsen under rubriken ”Registeruppgifter” Observera att det är den tryckta utgåvan av författningen som gäller. Den tryckta författningen, grundförfattningen och ändringsförfattningen, kan beställas från Socialstyrelsens hemsida (www.socialstyrelsen.se). Författningen kan även laddas ner som pdf från hemsidan.


Den obligatoriska föräldrautbildningenNär en person vill ansöka om medgivande att ta emot ett barn för adoption bör socialnämnden i regel rekommendera att han eller hon genomgår föräldrautbildning innan en ansökan görs. Föräldrautbildarens kompetensKommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som anvisas leds av en utbildare som har-beteendevetenskaplig grundutbildning, t.ex. socionom-, psykolog-,

lärar- eller förskollärarutbildning,-ingående kunskaper på de olika områden som behandlas i det

studie- och handledarmaterial för föräldrautbildning som Myndig-heten för internationella adoptionsfrågor har utarbetat i samråd med Socialstyrelsen (föräldrautbildningsmaterialet),

-kunskaper om hur en utredning om medgivande att ta emot barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (medgivandeutredning) går till,

-erfarenhet av att leda grupper och kan känna igen och hantera grupprocesser, och

-pedagogiska kunskaper.

Dessutom bör kommunen förvissa sig om att utbildaren-följer föräldrautbildningsmaterialet,-kontinuerligt tar del av utvecklingen på de områden som föräldra-

utbildningsmaterialet omfattar, -inte ingår i samma handledningsgrupp som den som gör medgivande-

utredningen, och -inte är delaktig i adoptionsförmedling.

utredarens kompetensEn utredare som handlägger medgivandeutredningar bör ha ingåendekunskaper om adoptionsfrågor och föräldrautbildningsmaterialet somSocialstyrelsen har utarbetat.(SOSFS 2014:8)

248



medgivandeutredningutredningsplanEn medgivandeutredning bör inledas med att en utredningsplan upp-rättas i samråd med den som ansöker om medgivande att ta emot barn för adoption (sökanden).

Av planen bör utredningens preliminära tidsplan framgå.

Planen bör vid behov kompletteras och revideras.

utredningsrapportMedgivandeutredningen bör inför socialnämndens beslut samman-ställas och dokumenteras i ett beslutsunderlag i form av en utred-ningsrapport. Den bör utformas i enlighet med formuläret SoSB 58000 (bilaga 1).

Utöver vad som följer av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS bör utredningsrapporten redovisa– samtliga de omständigheter som är av betydelse för helhetsbe- dömningen av om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera, och – den information som kan vara av betydelse vid valet av föräldrar till ett visst barn, t.ex. sökandens fritidsintressen och livsåskådning.

Om sökanden har särskilda önskemål om barnet, t.ex. vad gäller åldern, bör även dessa framgå av utredningsrapporten.

utredningsområdenKunskaper och insikterUtredaren bör ta reda på sökandens kunskaper och insikter om adop-tivbarn, deras behov och vad en adoption kan innebära genom att tillsammans med sökanden gå igenom de olika teman som har tagits upp under föräldrautbildningen.

249



Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare, bör utredaren ta reda på, om denne har tillräckliga kunskaper och insikter om adoptiv-barn, deras behov och vad en adoption kan innebära innan utredaren gör en bedömning av, om personen i fråga behöver delta i föräldra-utbildning eller inte.

ÅlderOm sökanden är över 42 år då ansökan görs, bör utredaren klargöra, omdetfinnssärskildaomständighetersomkanvaraavbetydelseförhelhetsbedömningen av, om sökanden är lämpad att adoptera. Sådana omständigheter kan bl.a. vara att– sökanden har en relation till det barn som ansökan avser, – enbart den ena parten vid en gemensam ansökan är något över 42 år, eller– ansökan avser medgivande för adoption av ytterligare ett barn i familjen.

Fysiskt och psykiskt hälsotillståndUtredaren bör uppmana sökanden att så tidigt som möjligt under utredningen lämna in en hälsodeklaration och ett läkarintyg.

Om sökanden har eller har haft en sjukdom eller en funktionsnedsätt-ningsomkanpåverkaettföräldraskapeller,omdetannarsfinnstvek-samhet om dennes fysiska hälsa, bör sökanden uppmanas att lämna in ett intyg från en läkare med specialistkompetens inom det aktuella medicinska området. Intyget bör skrivas på formuläret SoSB 58005 (bilaga 2).

Om tveksamheten gäller den psykiska hälsan eller en psykisk funk-tionsnedsättning, bör sökanden uppmanas att lämna in ett utlåtande om det psykiska hälsotillståndet från en läkare med specialistkom-petens i psykiatri eller från en legitimerad psykolog. Utlåtandet bör skrivas på formuläret SoSB 58010 (bilaga 3).

Om utredaren utifrån utlåtanden och läkarintyg inte kan göra en bedömning av hur hälsotillståndet skulle kunna påverka sökandens lämplighet att adoptera, bör utredaren hämta in ett yttrande från Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet).

250



Personliga egenskaperVid utredningen av sökandens personliga egenskaper bör utredaren ta reda på, om sökanden har de förutsättningar som behövs för att kunna tillgodose ett adopterat barns särskilda behov samt, om det finnsriskfaktorersomäravbetydelseförenbedömningavsökan-dens förmåga att tillgodose dessa behov.

Stabilitet i parrelationerOm ett par ansöker om medgivande att adoptera, bör utredaren ta reda på, om de har en stabil relation.

Socialt nätverkUtredarenbörundersöka,omdetisökandenssocialanätverkfinnspersoner som har möjlighet att vid behov ge stöd och hjälp efter en adoption. Utredaren bör också ha samtal med några av de personer som ingår i detta nätverk.

Sökande som redan har barnOm sökanden redan har barn, bör utredaren hämta in uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola.

Utredaren bör ta reda på, om barnet har en god relation till sina föräldrar och hur samspelet mellan barnet och föräldrarna fungerar. Detta kan bl.a. göras genom samtal med barnet, om det är lämpligt med hänsyn till dess ålder och mognad.

Samtal och hembesökMinst ett av de utredande samtalen med sökanden bör hållas i dennes hem. Om ansökan om medgivande att ta emot ett barn för adoption görs av ett par, bör samtal hållas både med sökandena gemensamt och med var och en för sig.

ReferenserUppgifter om sökandens personliga egenskaper bör bl.a. hämtas in genom referenser från personer som denne själv hänvisar till (referens-personer).

Utredaren bör informera varje referensperson om att uppgifterna kommer att ingå i medgivandeutredningen.

251



Uppgifterna bör hämtas in skriftligen och följas upp i ett fördjupande samtal med varje referensperson. RegisteruppgifterUppgifter ur socialtjänstens register samt ur polisens misstanke- och belastningsregister bör hämtas in tidigt i utredningen.

Sökanden bör uppmanas att komma in med– utdrag ur socialtjänstens register från tidigare bosättningskommuner, omsökandenharflyttattillennykommununderdesenastetvååren,– ett utdrag från Försäkringskassans register som visar eventuella sjukskrivningsperioder och eventuell sjukersättning eller aktivitets- ersättning tio år tillbaka i tiden, samt– ett utdrag som visar eventuella uppgifter om sökanden i Krono- fogdemyndighetens register.

Utredaren bör endast beakta sådana registeruppgifter som är av be-tydelse för bedömningen av, om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera. (SOSFS 2014:8)

utredarens förslag till beslutUtredarens förslag till beslut bör inte tas med i utredningsrapporten utan skrivas i ett separat dokument.

Beslut om medgivandeBeslutets innehållEtt beslut om att lämna medgivande att ta emot ett barn för adoption bör innehålla information om att – medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det att medgivandet lämnades,– sökanden är skyldig att anmäla till socialnämnden, om dennes omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller,– sökanden behöver hämta in socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då ett visst barn har föreslagits för adoption, – den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad sammanslutning för adoptionsförmedling, och

252



– Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om förfarandet är godtagbart innan barnet lämnar sitt ursprungsland, i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Socialnämnds bifall trots förslag om avslagOm socialnämnden fattar beslut om att bevilja medgivande fastän utredaren har föreslagit att ansökan ska avslås, bör skälen till det bifallande beslutet noga utvecklas.

Protokollsutdrag och intygOm ett medgivande lämnas, bör sökanden få ett utdrag ur protokollet som visar detta samt en kopia av utredningsrapporten. Sökanden bör även få ett intyg om medgivandet som innehåller samma information som protokollet.

Väsentligt ändrade omständigheterOm något inträffar som innebär en mer väsentlig förändring i sökan-dens förhållanden under den tid ett beslut om medgivande gäller, bör en kompletterande utredning göras. En sådan väsentlig förändring kan t.ex. vara arbetslöshet, sjukdom eller ändrade familjeförhål-landen.Utredarenbörtaredapå,omdetfortfarandefinnsförutsätt-ningar för ett medgivande eller om medgivandet ska återkallas enligt 6 kap. 13 § socialtjänstlagen.

Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsättaSökanden bör kallas till ett personligt möte då ett visst barn har föreslagits för adoption och socialnämnden ska pröva om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 6 kap. 14 § socialtjänstlagen eller 3 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

Planering av uppföljningI samband med mötet om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta bör utredaren informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge

253



– enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen innan beslut har fattats om adoption, och – enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen efter att beslut om adoption har fattats.

Vid mötet kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.

Om barnet som föreslås för adoption inte har uppnått skolåldern, bör utredaren be om sökandens samtycke till att barnhälsovården infor-meras.

uppföljning av adoptionsbeslutOm beslut om adoption ska fattas av svensk domstol efter att barnet har tagits emot i Sverige, bör socialnämnden bevaka att sökanden ansöker om adoption.

Om Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska godkänna ett beslut som har fattats i ett annat land, bör socialnämnden bevaka att sökanden ansöker om godkännande.

Socialnämnden bör även följa upp utgången av den prövning som domstolen eller Myndigheten för internationella adoptionsfrågor gör.

Yttrande till domstolutredningsplanOm rätten i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken begär att social-nämnden ska yttra sig i ett ärende om en internationell eller nationell adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas.

Om socialnämnden under de senaste två åren har fattat beslut om att lämna medgivande till att ta emot ett barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen, kan utredningen som låg till grund för beslutet om medgivande även ligga till grund för yttrandet. I dessa fall kan utredningsplanen begränsas till att ta upp vilka kompletteringar som behöver göras.

254



Planen bör vid behov kompletteras och revideras.

upplysningar om barnetUtredaren bör i förekommande fall hämta in uppgifter om barnet från barnhälsovård, förskola och skola.

När socialnämnden i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken söker klarlägga barnets inställning till adoptionen bör utredaren även ta reda på barnets relation och anknytning både till de biologiska föräld-rarna och till sökanden.

Planering av uppföljningI samband med yttrandet bör utredaren informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge– enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen innan beslut har fattats om adoption, och – enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen efter att beslut om adoption har fattats.

Om det inte har gjorts tidigare, kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.

Stöd till adopterade som söker information om sitt ursprungOm en person begär att få ta del av uppgifter om sin adoption, bör socialnämnden erbjuda honom eller henne råd och stöd i samband med utlämnandet av uppgifterna. Även om de begärda uppgifterna omfattas av sekretess och därför inte kan lämnas ut, bör socialnämn-den erbjuda råd och stöd.

Den person det gäller bör också få information om vart han eller hon kan vända sig för att få veta mer om sitt ursprung, t.ex. till adoptions-organisationen och Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.

255



BESLUTSUNDERLAG/UTREDNINGS-RAPPORTför socialnämndens beslut vid ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453)

Om socialnämnden lämnar medgivande, utgör utrednings-rapporten även en beskrivning av sökanden till barnets företrädare i utlandet.

Kommunal nämnd (plats för stämpel)

Handläggare

Telefon (inkl. riktnr) E-post

Datum

Sökande

Efternamn och samtliga förnamn Efternamn och samtliga förnamn

Personnummer Personnummer

Medborgare i Medborgare i

Mobiltelefon Mobiltelefon

E-post E-post

Bostadsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr)

Familjeförhållanden

Äktenskap/partnerskap ingicks (år) Födelseår för samtliga barn (även vuxna barn och barn i tidigare förhållanden)

Ansökan inkom

Datum

Ansökan avser

Generellt medgivande till att ta emot ett utländskt barn för adoption

Medgivande till att ta emot ett specifikt utländskt barn för adoption Hur har sökanden fått kännedom om barnet (t.ex. släkting)?

Barnets namn Kön Födelsedatum/ålder

Medborgare i Nuvarande vistelseadress

Föräldrars och eventuell särskilt förordnad vårdnadshavares (eller motsvarande) namn

Sammanställning av utredningsrapporten

Beskriv sökandens • bakgrund, utbildning, arbete/sysselsättning, livsåskådning, intressen, ekonomi, bostad, närmiljö m.m. • kunskaper, insikter och beredskap inför ett adoptivbarns behov • fysiska och psykiska hälsa, ålder, personliga egenskaper och förmåga till samspel, motiv till adoption m.m.

Beskriv parförhållandet (för sökande par) samt tidigare förhållanden (gäller även ensamstående)

Beskriv nätverket

Utredarens analys och bedömning

(Skriv på fortsättningsblad som numreras) Sid. 1 (av ….)SoS

B 5

8000

200

8-06

cae

k


Blankett 1 i de allmänna råden

SPECIALISTLÄKARINTYGvid ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

Personuppgifter för den som intyget avser (sökanden)

Efternamn och samtliga förnamn Personnummer

Identiteten styrkt genom legitimation personlig kännedom

Hälsotillstånd

Ange om sökandens hälsotillstånd är gott tillfredsställande otillfredsställande

Sjukdom/-ar och/eller funktionsnedsättning/-ar

Ange om sökanden har eller har haft sjukdom eller funktionsnedsättning som nu eller i framtiden påverkar den dagliga livsföringen

Medicinering

Påverkan på den dagliga livsföringen

Beskriv hur ovannämnda sjukdom/-ar och/eller funktionsnedsättning/-ar yttrar sig och påverkar den dagliga livsföringen

Prognos

Beskriv prognosen för ovannämnda sjukdom/-ar och/eller funktionsnedsättning/-ar och ange om den är god, oförändrad, oviss eller ogynnsam i ett 10–20-årsperspektiv

Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning

Befattning Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn

Tjänsteställe Telefon (inkl. riktnr) E-post

Utdelningsadress Postnummer Postort

(Om utrymmet inte räcker till, skriv på fortsättningsblad som numreras) Sid. 1 (av ….) SoS

B 5

8005

200

8-06

cae

k

Rensa



Socialtjänsten har begärt in ett intyg/utlåtande om sökandens hälsotillstånd. I sin utredning om medgivande för att ta emot ett utländskt barn för adoption ska socialtjänsten bl.a. göra en be-dömning av sökandens fysiska och psykiska hälsotillstånd (6 kap. 12 § socialtjänstlagen). Ditt intyg/utlåtande är därför ett viktigt underlag för socialtjänstens utredare.

Det sammanhang där sökandens hälsotillstånd kommer att ingå i en helhetsbedömning är följande:

• Adoptivbarn har ofta varit med om flera separationer och har särskilt behov av trygghet och stabilitet.

• Adoptivbarn har inte sällan varit med om andra svårigheter och kan ha behov av särskilt stöd.

• Att ta emot adoptivbarn ställer särskilt stora krav på föräldrarnas ork och kapacitet.

• Den som ska ta emot ett barn för adoption (båda sökandena i ett par) måste ha så god hälsa att personen kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt.

• Sökandens psykiska stabilitet och hälsa har särskild relevans för bedömningen av lämp- lighetenföradoptivföräldraskap.Adoptivbarn har under hela uppväxten extra stora behov av föräldrarnas känslomässiga tillgänglighet, lyhördhet och stöd. De behöver psykiskt stabila föräldrar, med så stor egen trygghet att de har kapacitet att ta hand om ett barn som kanske är avvisande, ger svaga eller svårtolkade signaler, väcker känslor av oro och osäkerhet.

• Vid eventuell sjukdom, funktionsnedsättning eller psykiska svårigheter är prognosen särskilt betydelsefull som underlag för utredarens bedömning.

• Uppgifteromhälsotillståndetärocksåviktiga för barnets ursprungsland, när de ansvariga där väljer bland olika tänkbara adoptiv- föräldrar.

Till dig som ska skriva intyg/utlåtande i samband med ansökan om medgivande för adoption

InformaTIon TIll läkare eller psykolog om intyg/utlåtande om sökandens fysiska eller psykiska hälsotillstånd i samband med ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption



UTLÅTANDE från läkare med specialist-kompetens i psykiatri/legitimerad psykologvid ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

Personuppgifter för den som utlåtandet avser (sökanden)


Identiteten styrkt genom legitimation personlig kännedom

Psykiskt hälsotillstånd

Ange om sökandens hälsotillstånd är gott tillfredsställande otillfredsställande

Psykisk ohälsa och andra psykiska svårigheter

Ange om sökanden visar tecken på, har eller har haft psykiska svårigheter, psykisk labilitet, psykisk sjukdom, psykisk störning, missbruk eller psykisk funktionsnedsättning

Medicinering

Det psykiska hälsotillståndets betydelse

Beskriv vilken betydelse ovannämnda sjukdomar eller svårigheter kan ha för psykisk ork och funktionsförmåga, psykisk stabilitet, stresstålighet m.m.

Prognos

Beskriv prognosen för ovannämnda sjukdomar eller svårigheter och ange om den är god, oförändrad, oviss eller ogynnsam i ett 10–20-årsperspektiv. Beskriv även risken för återfall i tidigare psykiska ohälsotillstånd

Ort och datum Den legitimerade läkarens/psykologens namnteckning

Befattning Den legitimerade läkarens/psykologens efternamn och förnamn

Tjänsteställe Telefon (inkl. riktnr) E-post


(Om utrymmet inte räcker till, skriv på fortsättningsblad som numreras) Sid. 1 (av ….) SoS

B 5

8010

200

8-06

cae

k



Socialtjänsten har begärt in ett intyg/utlåtande om sökandens hälsotillstånd. I sin utredning om medgivande för att ta emot ett utländskt barn för adoption ska socialtjänsten bl.a. göra en be-dömning av sökandens fysiska och psykiska hälsotillstånd (6 kap. 12 § socialtjänstlagen). Ditt intyg/utlåtande är därför ett viktigt underlag för socialtjänstens utredare.

Det sammanhang där sökandens hälsotillstånd kommer att ingå i en helhetsbedömning är följande:

• Adoptivbarn har ofta varit med om flera separationer och har särskilt behov av trygghet och stabilitet.

• Adoptivbarn har inte sällan varit med om andra svårigheter och kan ha behov av särskilt stöd.

• Att ta emot adoptivbarn ställer särskilt stora krav på föräldrarnas ork och kapacitet.

• Den som ska ta emot ett barn för adoption (båda sökandena i ett par) måste ha så god hälsa att personen kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt.

• Sökandens psykiska stabilitet och hälsa har särskild relevans för bedömningen av lämp- lighetenföradoptivföräldraskap.Adoptivbarn har under hela uppväxten extra stora behov av föräldrarnas känslomässiga tillgänglighet, lyhördhet och stöd. De behöver psykiskt stabila föräldrar, med så stor egen trygghet att de har kapacitet att ta hand om ett barn som kanske är avvisande, ger svaga eller svårtolkade signaler, väcker känslor av oro och osäkerhet.

• Vid eventuell sjukdom, funktionsnedsättning eller psykiska svårigheter är prognosen särskilt betydelsefull som underlag för utredarens bedömning.

• Uppgifteromhälsotillståndetärocksåviktiga för barnets ursprungsland, när de ansvariga där väljer bland olika tänkbara adoptiv- föräldrar.


InformaTIon TIll läkare eller psykolog om intyg/utlåtande om sökandens fysiska eller psykiska hälsotillstånd i samband med ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption



BILAgA 2


Blankettlista

Adoption 1 Beslutsunderlag/utredningsrapport (SOSFS 2008:8, bilaga 1) Adoption 2 Specialistläkarintyg (SOSFS 2008:8, bilaga 2)Adoption 3 Utlåtande från läkare med specialistkompetens i psykiatri/legitimerad psykolog (SOSFS 2008:8, bilaga 3) Adoption 4 Utredarens förslag till beslutAdoption 5 Ansökan om medgivande Adoption 6 HälsodeklarationAdoption 7 LäkarintygAdoption 8 Förfrågan till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet)Adoption 9 ReferentuppgifterAdoption 10 Information till barnhälsovård om upplysningar Adoption 11 Information till förskola/skola om upplysningar Adoption 12 Intyg om socialnämndens beslut om medgivandeAdoption 12 Intyg om socialnämndens beslut om medgivande, engelskaAdoption 12 Intyg om socialnämndens beslut om medgivande, spanska Adoption 13 Anmälan om att ett utländskt barn har föreslagits för adoptionAdoption 14a Socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta (enligt 6 kap. 14 § SoL)Adoption 14a Socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet fårfortsätta(enligt6kap.14§SoL)flerspråkigAdoption 14b Socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta (enligt 3 § inkorporeringslagen)Adoption 14b Socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet fårfortsätta(enligt3§inkorporeringslagen)flerspråkigAdoption 15 Meddelande till barnhälsovård


ADOPTION 4UTREDARENS FÖRSLAG TILL BESLUTUnderlag för socialnämndens beslut vid ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap. 12 § SoL

Utredarens förslag till beslut bör enligt SOSFS 2008:8 inte tas med i utred-ningsrapporten utan skrivas i ett separat dokument.

Sökande

Namn Personnummer

Namn Personnummer

Utredarens föreslår på grundval av bifogade utredningsrapport att:

£ socialnämnden beviljar ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

£ socialnämnden beviljar ansökan om medgivande att ........................................................................................................................................................................................................................................

£ socialnämnden avslår ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

SoSB 58015 2014-06 AL

Rensa Skriv ut


Bilaga 2 Blankettlista

Efternamn och samtliga förnamn Efternamn och samtliga förnamn

Personnummer Personnummer

Medborgare i Medborgare i

Mobiltelefon Mobiltelefon

E-post E-post

Bostadsadress Postnummer Postort

Telefon

Ansökan avser

£ Generellt medgivande till att ta emot ett utländskt barn för adoption

...............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

.

£ Medgivande till att ta emot ett specifikt utländskt barn för adoption

Namn Kön Födelsedatum/ålder

Medborgare i Nuvarande vistelseadress

£ Jag/vi har släktskap med barnet. Vilken?

£ Jag/vi har kommit i kontakt med barnet på annat sätt. Vilket?

Underskrift

(Namnteckning sökande 1)

Upplysningar Ansökan lämnas till socialnämnden i bosättningskommunen.

Gifta/registrerade partner ansöker gemensamt.

Före ansökan är det viktigt att du som sökande har fått information från socialtjänsten om obligatorisk föräldrautbildning och om

grundläggande krav för medgivande.

ADOPTION 5ANSÖKAN om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption (enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen)

Föräldrars och/eller andra vårdnadshavares namn

(Namnteckning sökande 2)

Sökande

Datum

Mottagande nämnd

SoSB 58020 2014-06 AL

................................................................................................................................... ................................................................................................................................... ................................................................................................................................... ...................................................................................................................................

Rensa Skriv ut



SökandeEfternamn och samtliga förnamn Personnummer

Röker du? £ ja £ nej

Har du haft följande sjukdomar/hälsoproblem? (Om det är något du inte förstår – hoppa över och fråga sedan läkaren)

Gulsot (hepatit A B C)

Hudsjukdom

Ögon-/öronsjukdom

Kronisk ledsjukdom

Lungsjukdom

Sjukdom I bukorgan

Njursjukdom

Diabetessjukdom

Struma eller endokrin sjukdom

Tuberkulos

Neurologisk sjukdom

Depression

Beroende eller missbruk av alkohol, droger eller läkemedel

Annan långvarig eller allvarlig sjukdom

Om ja ange vilken/vilka:

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

Medicinering (namn och aktuell dos)

Funktionsnedsättning

Har du någon funktionsnedsättning

Har du något stöd/hjälpmedel

ja nej Om ja, är detta ett hinder i ditt vardagsliv ja nej

Om ja, på vilket sätt?

ja nej

Hälsotillstånd

Hurdant är ditt hälsotillstånd? gott tillfredsställande otillfredsställande

Beskriv:

Underskrift Datum Namnteckning Namnförtydligande

ADOPTION 6HÄLSODEKLARATIONför ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

Läs bifogade information innan du fyller i hälsodeklarationen. Ta med deklarationen till läkarbesöket.

SoSB 58025 2014-06 AL

£ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ ££ £ £ £ £ £ £ £ £ £

£ £ £ £ £ £

£ £ £

Rensa Skriv ut



Socialtjänsten ska i sin utredning om med-givande för att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt socialtjänstlagen bland annat göra en bedömning av ditt fysiska och psykiska hälsotillstånd. Den som ska ta emot ett barn för adoption får inte ha någon sjukdom eller funktionsnedsättning som kan komma att vara ett hinder för att man ska kunna fungera fullt ut som förälder till ett adoptivbarn, med dess särskilda behov.

Därför behöver du genomgå en läkarunder- sökning. Det kan du göra hos din husläkare eller motsvarande.

Fyll i hälsodeklarationen och ta med den till den läkare som ska undersöka dig.

Om du har någon sjukdom eller funktionsned-sättning kan det också behövas ett intyg från en specialistläkare som underlag för social-tjänstens bedömning av hur detta kan påverka familjens dagliga liv nu och i framtiden. I vissa fall kan det också behövas ett utlåtande från psykiater eller psykolog. Det kommer din utredare i så fall att informera dig om.

Socialnämnden kan vid svårare bedömningar också vända sig till Socialstyrelsens rättsliga råd för ett utlåtande.

Enligt FN:s barnkonvention är det hänsynen till barnets bästa som ska avgöra vid adoption, inga andra intressen får gå före eller väga lika tungt. Det är barnets behov av nya föräldrar som kan tillgodose dess behov som har absolut prioritet.

I ett par ska båda sökandena ha så god hälsa att de kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt.

Uppgifter om hälsotillståndet är också viktiga för barnets ursprungsland, när de ansvariga där väljer bland olika tänkbara adoptivföräldrar till barnet.

Hälsodeklaration och läkarintyg för dig som ansöker om att få adoptera



ADOPTION 7LÄKARINTYGför ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

Personuppgifter för den som intyget avser (sökanden)


Identiteten styrkt genom £ legitimation £ personlig kännedom

Hälsotillstånd Kroppskonstitution, allmäntillstånd

Munhåla, näsa, svalg, stämman, talet, tandstatus

Sköldkörtel

Cirkulationsorgan

Andningsorgan

Bukorgan

Ledstatus

Ua Anm:

Ua Anm:

Ua Anm:

Ua Anm:

Ua Anm:

Ua Anm:

Ua Anm:

HIV-test utfört den (datum): pos neg

Urin: Äggvita…………….. Socker…………………

Blodtryck Längd, cm Vikt, kg Midjemått, cm

Synskärpa

Normal syn med/utan optiska synhjälpmedel £ ja £ nej

Grav synskada £ ja £ nej

Hörsel

Grav hörselskada £ ja £ nej

Har sökanden eller finns det tecken på något av följande?:

Organisk nervsjukdom

Ögon- eller öronsjukdom

Annan somatisk sjukdom

Psykisk sjukdom eller störning

Funktionsnedsättning

Om ja i någon av rutorna ovan

Om ja, beskriv:

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

ja nej

Har intygsskrivande läkare med patientens medgivande tagit del av aktuella patientjournaler?

Medicinering:

Hälsotillstånd

Sökandens hälsotillstånd är gott tillfredsställande otillfredsställande

Prognos Beskriv prognosen för ovannämnda sjukdom/-ar och/eller funktionsnedsättning/-ar och ange om den är god, oförändrad, oviss eller ogynnsam i ett 10–20-årsperspektiv

(Om utrymmet inte räcker till, skriv på numrerade fortsättningsblad) Sid. 1 (av ….)SoSB 58030 2014-06 AL

Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Den legitimerade läkarens namnteckning Befattning

Ort och datum Tjänsteställe Telefon (inkl. riktnr) E-post


£££££££

£ £

£££££

££££££

£ £ £

Underskrift

Rensa Skriv ut



Socialtjänsten har begärt in ett intyg/utlå-tande om sökandens hälsotillstånd. I sin ut-redning om medgivande för att ta emot ett utländskt barn för adoption ska socialtjäns-ten bl.a. göra en be-dömning av sökandens fysiska och psykiska hälsotillstånd (6 kap. 12 § socialtjänstlagen). Ditt intyg/utlåtande är därför ett viktigt underlag för socialtjäns-tens utredare.

Det sammanhang där sökandens hälsotill-stånd kommer att ingå i en helhetsbedöm-ning är följande:

• Adoptivbarnharoftavaritmedomflera separationer och har sä skilt behov av trygghet och stabilitet.

• Adoptivbarnharintesällanvaritmedom andra svårigheter och kan ha behov av särskilt stöd.

• Atttaemotadoptivbarnställersärskiltstora krav på föräldrarnas ork och kapacitet.

• Densomskataemotettbarnföradoption (båda sökandena i ett par) måste ha så god hälsa att personen kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt.

• Sökandenspsykiskastabilitetochhälsahar särskild relevans för bedömningen av lämp- ligheten för adoptivföräldraskap. Adop-tivbarn har under hela uppväxten extra stora behov av föräldrarnas känslomäs-siga tillgänglighet, lyhördhet och stöd. De behöver psykisktstabila föräldrar, med så stor egen trygghet att de har kapacitet att ta hand om ett barn som kanske är avvi-sande, ger svaga eller svårtolkade signaler, väcker känslor av oro och osäkerhet.

• Videventuellsjukdom,funktionsnedsätt-ning eller psykiska svårigheter är prog-nosen särskilt betydelsefull som underlag för utredarens bedömning.

• Uppgifteromhälsotillståndetärocksåviktiga för barnets ursprungsland, när de ansvariga där väljer bland olika tänkbara adoptivföräldrar.


Information till läkare eller psykolog om intyg/utlåtande om sökandens fysiska eller psykiska hälsotillstånd i samband med ansökan om medgi-vande att ta emot ett utländskt barn för adoption



ADOPTION 8Förfrågan till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet)Bedömning av sökandes hälsotillstånd i samband med ansökan om medgi-vande att ta emot ett utländskt barn för adoption (enligt 6 kap. 12 § social-tjänstlagen)

Socialnämnden önskar att Rättsliga rådet yttrar sig över om sökandens hälsotillstånd innebär att sökanden kan anses vara lämpad

att ta emot ett utländskt barn för adoption

Sökande som förfrågan gällerEfternamn och samtliga förnamn Personnummer

Diagnos/funktionsnedsättning

Yrke/sysselsättning

Arbetar eller studerar

£ Heltid

£ Deltid, .......... %

£ sjukskriven, .......... %

£ sjuk- eller aktivitetsersättning, .......... %

Ev. kommentarer (t.ex. vid sjukskrivning planer på att återgå i arbete):

Bilagor:

• Hälsodeklaration(SocialstyrelsensblankettAdoption6,formulärSoSB58025)

• Läkarintyg(SocialstyrelsensblankettAdoption7,formulärSoSB58030)

• Specialistläkarintyg(SocialstyrelsensblankettAdoption2,formulärSoSB58005)

• IntygfrånFörsäkringskassan(sjukskrivningarfördesenaste10åren)

Kommunal nämnd

Handläggare


Datum

SoSB580352014-06AL

Rensa Skriv ut



Kommunal nämnd

Handläggare


Datum

ADOPTION 9REFERENTUPPGIFTERUnderlag för socialnämndens utred-ning om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption

När någon vill adoptera ett barn från utlandet ska socialnämnden lämna medgivande innan den som önskar adoptera får ta emot barnet. Socialtjänsten utreder och bedömer personens (sökandens) lämp-lighet som förälder till ett adoptivbarn, dvs. ett barn som kan ha särskild sårbarhet och särskilda behov. Som referent lämnar du uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens bedömning. Även om du väl känner till den aktuella personens/personernas önskan om barn är det därför viktigt att du i första hand försöker tänka ur ett adoptivbarns perspektiv när du uttalar dig om den/dem det gäller som eventuell förälder/föräldrar.

Den eller de personer som uppgifterna gällerNamn Personnummer

Namn Personnummer

Uppgifter om hur ni känner varandra Beskriv vilken typ av relation ni har (vänner, släktingar etc.), hur länge ni har känt varandra, hur väl ni känner varandra och hur

ofta ni träffas.

Om det är ett par som söker gemensamt om att adoptera, beskriv hur väl du känner båda parter.

Uppgifter om digVilken är din kunskap och erfarenhet av barn? Har du särskild kunskap eller erfarenhet om adoptivbarn och deras behov?

Uppgifter som kan vara bra att ta upp i din beskrivning av den eller dem som vill adoptera

Namnteckning Datum Telefon (inkl. riktnr)

Namnförtydligande Adress

• Vad känner du till om sökandens erfarenhet av och kontakt med barn?• Hur ser du på sökandens möjlighet att klara av de krav och påfrestningar som det kan innebära att vara förälder till • ett adoptivbarn?• Om det är ett par som söker gemensamt om att adoptera: Beskriv förhållandet mellan dem.• Om sökanden redan har barn: Beskriv hur sökanden är som förälder, förhållandet mellan förälder och barn och vad

de brukar göra tillsammans.• Finns det någon ytterligare information som du tror kan vara betydelsefull i sammanhanget?

(Skriv på fortsättningsblad som numreras)

SoSB 58040 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Kommunal nämnd

Handläggare


Datum

ADOPTION 10INFORMATION till barnhälsovårdom upplysningar som socialnämnden kommer att hämta in för utredning om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption (enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen)

I samband med en ansökan om medgivande för adoption gör socialtjänsten en s.k. medgivandeut-redning som grund för en helhetsbedömning av om sökanden är lämpad att adoptera.

Vid adoption är det enligt FN:s barnkonvention hänsynen till barnets bästa som är avgörande, inga andra intressen får gå före eller väga lika tungt. Det är barnets behov av nya föräldrar som kan tillgo-dose dess behov som har absolut prioritet.

I utredningen är sökandens relation till tidiga re barn samt banets situation och utveckling värdefull information. Utredaren kommer därför att ta kontakt med barnhälsovården för att hämta in upplys-ningar.

Observera att kontakter mellan socialtjänsten och barnhälsovården enligt sekretesslagen kan kräva sökandens samtycke.

Förälder/föräldrar som upplysningarna gällerEfternamn och samtliga förnamn

Efternamn och samtliga förnamn

Barn som upplysningarna gällerNamn och personnummer

Områden som samtalet med utredaren kan komma att beröra

• Kontakten mellan barnhälsovården och barnets/barnens förälder/föräldrar

• Barnets/barnens hälsa

• Barnets/barnens utveckling

• Samspelet mellan förälder/föräldrar och barnets/barnen

• Har barnet/barnen behov av särskilt stöd i sin utveckling?

• Finns det något hos barnet/barnen eller i barnets/barnens situation som ger anledning till oro?

• Eventuell annan information som kan ha betydelse i sammanhanget

SoSB 58045 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Kommunal nämnd

Handläggare


Datum

ADOPTION 11INFORMATION till förskola/skola om upplysningar som socialnämnden kommer att hämta in för utredning om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption (enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen)

I samband med en ansökan om medgivande för adoption gör socialtjänsten en s.k. medgivandeutred-ning som grund för en helhetsbedömning av om sökanden är lämpad att adoptera.

Vid adoption är det enligt FN:s barnkonvention hänsynen till barnets bästa som är avgörande, inga an-dra intressen får gå före eller väga lika tungt. Det är barnets behov av nya föräldrar som kan tillgodose dess behov som har absolut prioritet.

I utredningen är sökandens relation till tidigare barn samt barnets situation och utveckling värdefull information.

Utredaren kommer därför att ta kontakt med förskolan/skolan för att hämta in upplysningar.

Observera att kontakter mellan socialtjänsten och förskolan/skolan enligt sekretesslagen kan kräva sökandens samtycke.

Namn

Namn

Barn som upplysningarna gällerNamn och personnummer

Områden som samtalet med utredaren kan komma att beröra

• Kontakten mellan förskolan/skolan och barnets/barnens förälder/föräldrar

• Barnet/barnen i förskolan/skolan

• Samspelet mellan förälder/föräldrar och barnet/barnen

• Har barnet/barnen behov av särskilt stöd i sin utveckling?

• Om ja på föregående fråga, hur kan det tänkas påverka barnets/barnens situation att få ett adoptivsyskon?

• Finns det något hos barnet/barnen eller i barnets/barnens situation som ger anledning till oro?

• Eventuell annan information som kan ha betydelse i sammanhanget

Förälder/föräldrar som upplysningarna gäller

SoSB 58050 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Kommunal nämnd

Handläggare


ADOPTION 12INTYG OM SOCIALNÄMNDENS BESLUT om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen

Socialnämnden har vid sitt sammanträde den (datum) fattat beslut om att

(sökandens namn och personnummer)

(sökandens namn och personnummer)

(sökandens bostadsadress)

får medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption.

Ev. begränsningar i medgivandet (t.ex. ålder, namngivet barn):

Medgivandet baseras på socialnämndens utredningsrapport daterad den:

Datum för eventuellt tidigare medgivande:

Enligt socialnämndens uppdragDatum Namnteckning Namnförtydligande

Den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad sammanslutning för adop-tionsförmedling enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om förfarandet är godtagbart innan bar-net lämnar sitt ursprungsland i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas, enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Observera:

Medgivandet upphör att gälla två år efter beslutsdatum.

Om förhållandena förändras mer väsentligt är sökande skyldig/a att anmäla detta till socialnämnden.

När sökanden/a får besked om att ett barn föreslagits behöver sökanden/a hämta in socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.

SoSB 58055 2014-06 sve edqu

Rensa Skriv ut



Municipal Social Welfare Committee

Case worker/our reference

Telephone E-mail

ADOPTION 12CERTIFICATE OF THE CONSENT of the Social Welfare Committee to receiving a child domiciled abroad with the purpose of adoption ac-cording to Chap. 6, Section 12, of the Swedish Social Services Act.

At its meeting ondate) the Social Welfare Committee decided to give

(applicant’s name and personal identity number)

(applicant’s name and personal identity number)

its consent to receiving a child domiciled abroad with the purpose of adoption

Limitations to this consent, if any (e.g. child’s age, specific child):

This consent is based upon the Social Welfare Committee’s home study report dated

Date of any previous consent:

By the authority of the municipal Social Welfare Committee Date Signature Name in block capitals

Anyone who wishes to adopt a child from abroad is normally required to do so via an authorised Swedish adoption organisation, in accordance with Section 4 of the Swedish Intercountry Adoption Intermediation Act (1997:192). In cases where no authorised adoption organisation is involved MIA (the Swedish Intercountry Adoptions Authority), according to Section 4 of the Act (1997:192), must consider whether the procedure is acceptable of the proposed adoption before the child can leave his/her country of origin.

Note:

This consent is valid for two years from the date of the Committee’s decision.

The applicant(s) are required to notify the Social Welfare Committee of any substantial changes in their circumstances.

When the applicant(s) have received notification that a specific child has been proposed for adoption, they are required to apply to the Social Welfare Committee to obtain the Committee’s agreement to continue with the adoption proceedings.

SoSB 58055 2014-06 eng AL

Rensa Skriv ut



La Comisión Local de Asuntos Sociales (Sello) Kommunal nämnd

Trabajador/a Social/nuestra referencia Handläggare

Teléfono Telefon (inkl.riktnummer

Correo Electrónico E-post

ADOPCIÓN 12ADOPCIÓN CERTIFICADO DE CON-SENTIMIENTO /INTYG OM SOCIAL-NÄMNDENS BESLUT Otorgado en conformidad con lo dispuesto en el cap.6, el artículo 12 de la ley Sueca de Servicios Sociales, que autoriza a recibir a un menor extranjero en adopción /om medgi-vande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap. 12 § social-tjänstlagen .

En su reunión del ................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................ .La Comisión Local de Asuntos Sociales ha

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................(Nombre, y número personal del solicitante)

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................ (Nombre, y número personal del solicitante)

...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... drección del solidante

consentimiento para que reciban a un menor/ en adopción .........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Limitaciones a este consentimiento, si alguno (e.g. edad del menor, niño específico): niño/a: ..........................................................................................................................................................................................

Este consentimiento está basado en los datos del Informe de Hogar Adoptivo hecho por La Comisión Local de ........................................................................................................

DFecha de consentimiento anterior, si hay.................................................................................................................................................................................................................................................................... .................................................................................... .............................................................................................

Con autoridad de La Comisión Local de Asuntos Sociales/ Enligt Socialnämndens uppdrag Fecha /Datum Firma /Namnteckning Nombre en Letra imprenta /Namnförtydligande

Cada uno que solicite adoptar un niño del extranjero gestiona la adopción a través de una orga-nización sueca autorizada para tramitar adopciones internacionales en conformidad con la ley (1997:192) artículo 4. En caso que no se utilice una organización, La Autoridad Sueca de Adopcio-nes Internacionales (MIA), conforme artículo 4 de la ley (1997:192), tiene que aprobar si el proce-dimiento de la adopción propuesta es aceptable antes de que el menor pueda dejar su país de origen. Den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad sammanslutning för adop-tionsförmedling enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om förfarandet är godtagbart innan barnet lämnar sitt ursprungsland i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas, enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

N.B.: Este consentimiento es válido por dos años a partir de la fecha en que fue otorgado. Los solicitantes están obligados de notificar a La Comisión Local de Asuntos Sociales cualquier cambio substancial en sus circunstancias. Cuando los solicitantes reciban notificación de que un menor les haya sido asignado, están obligados a solicitar consentimiento de seguir la adopción a la Comisión Local de Asuntos Sociales Medgivandet upphör att gälla två år efter beslutsdatum. Om förhållandena förändras mer väsent-ligt är sökande skyldig/a att anmäla detta till socialnämnden. När sökanden/a får besked om att ett barn föreslagits behöver sökanden/a hämta in socialnämndens samtycke till att adoptionsförfaran-det får fortsätta.

SoSB 58055 2014-06 spa AL

får medgivande för att ta emot ett utländskt barn för adoption

Ev. Begränsningar i medgivandet (tex. Ålder, namngivet barn)

Asuntos Sociales con fecha /Medgivandet baseras på Socialnämndens utredningsrapport daterad den

Socialnämnden har vid sitt sammanträde den (datum) fattat beslut om att

(Sökandens namn, och personnummer)

(Sökandens namn, och personnummer)

(sökandes bostadsadress)

Rensa Skriv ut



ADOPTION 13ANMÄLAN om att ett utländskt barn har föreslagits för adoption enligt 6 kap. 14 § socialtjänstlagen eller 3 § inkorporeringslagen

Anmälan lämnas till socialnämnden i bosättningskommun

Uppgifter om barnetNamn Födelsedatum

Ursprungsland Förmedlande svensk adoptionsorganisation

Adoptionsbeslutet

£ Jag/vi har för avsikt att ansöka om adoption i barnets ursprungsland

£ Jag/vi har för avsikt att ansöka om adoption i svensk domstol

Uppgifter om sökanden/a Efternamn och samtliga förnamn Personnummer


Bostadsadress Telefon (inkl. riktnr) E-post

Postnummer Postort

Undertecknad/e har föreslagits för att ta emot ovannämnda barn som adoptivbarn. Socialnämndens samtycke behövs för att adoptionsförfarandet ska få fortsätta.

Underskrift/erOrt och datum Ort och datum

Namnteckning Namnteckning

Namnförtydligande Namnförtydligande

Bilaga: Uppgifter om barnet från dess ursprungsland

SoSB 58060 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Socialnämnd

Handläggare


Datum

ADOPTION 14aSOCIALNÄMNDENS SAMTYCKE till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 6 kap. 14 § socialtjänstlagen*

Socialnämnden beslutar att adoptionsförfarandet rörande nedan angivet barn samt nedan angivna sökande/na får fortsätta


Ursprungsland

Sökande/na Efternamn och samtliga förnamn Personnummer




Enligt socialnämndens uppdragOrt och datum

Namnteckning Befattning/titel

Namnförtydligande

* Gäller om det är frågan om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till

Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

Vidinternationellaadoptionersomomfattasavdenlagenfinnsenannanblankettförsamtycke,blankett14b.

SoSB 58065 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Socialnämnd

Social Welfare Committee

Comisión de Asuntos Sociales

Handläggare/Our reference/Nuestra referencia

Telefon (inkl. riktnr)/Telephone (incl. area code)/Teléfono (incl. prefijo)

E-post/E-mail/Correo electrónico

ADOPTION 14aSOCIALNÄMNDENS SAMTYCKE till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 6 kap. 14 § socialtjänstlagen*

AGREEMENT BY AUTHORITY OF THESOCIAL WELFARE COMMITTEE that the adoption may proceed in ac-cordance with the Swedish Social Servi-ces Act, Chap. 6, section 14*

APROBACIÓN DE LA COMISIÓN DE ASUNTOS SOCIALESpara que pueda seguir el procedi-miento de adopción conforme al Cap. 6, art.14 de la Ley sueca de Servicios Sociales*


The Social Welfare Committee agrees that the adoption of the child specified below by the applicant(s) specified below may

proceed

La Comisión de Asuntos Sociales decide por el presente que el procedimiento de adopción referente al menor indicado más

abajo y al/a los solicitante/s indicados más abajo, puede seguir adelante

Uppgifter om barnet/Child/Datos sobre el menorNamn/Name/Nombre y apellidos Födelsedatum/Date of birth/Fecha de nacimiento

Ursprungsland/Country of domicile/País de origen

Sökande/na/Applicant(s)/Solicitante/sEfternamn och samtliga förnamn/Surname and all first names/Apellidos y todos los nombres

Personnummer/Personal Code No./Nº personal de identidad

Efternamn och samtliga förnamn/Surname and all first names/Apellidos y todos los nombres


Bostadsadress/Home address/Domicilio

Postnummer/Postcode/Código postal Postort/City/town/Localidad

Telefon (inkl. riktnr)/Telephone (incl. area code)/Teléfono (incl. prefijo) E-post/E-mail/Correo electrónico

Enligt socialnämndens uppdrag/By the authority of the Social Welfare Committee/Por la Comisión de Asuntos SocialesOrt och datum/Place and date/Lugar y fecha

Namnteckning/Signature/Firma Befattning/titel / Position/title / Cargo/título

Namnförtydligande/Clarification of signature/Aclaración de firma

* Gäller om det inte är fråga om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbetet vid internationella adoptioner. Vid internationella adoptioner som omfattas av den lagen finns en annan blankett för samtycke, blankett 14b.

* Valid if it is not an adoption procedure subject to Act (1997:191) consequent on Sweden’s accession to the Hague Convention on Protection of Children and Cooperation and Respect of Intercountry Adoption. For international adoptions subject to this law, use form 14b.

* Válido si no se trata de un procedimiento de adopción sujeto a la Ley (1997:191) con motivo de la adhesión de Suecia al Convenio de La Haya sobre Protección del Niño y Cooperación en Materia de Adopción Internacional. Para adopciones internacionales sujetas a esa ley, utilice el impreso 14b.

SoSB 58065 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



Socilanämnd

Handläggare


Datum

ADOPTION 14bSOCIALNÄMNDENS SAMTYCKE till att adoptionsförfarandet får fort-sätta enligt artiklel 17 c i Haagkon-ventionen*



Ursprungsland

Sökande/na Efternamn och samtliga förnamn Personnummer




Enligt socialnämndens uppdragOrt och datum

Namnteckning Befattning/titel

Namnförtydligande


Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (inkorporeringslagen). Då ska 3 § i den lagen

tillämpas (6 kap 14 § SoL).

SoSB 58070 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



SocialnämndSocial Welfare CommitteeComisión de Asuntos Sociales

Handläggare/Our reference/Nuestra referencia

Telefon (inkl. riktnr)/Telephone (incl. area code)/Teléfono (incl. prefijo)

E-post/E-mail/Correo electrónico

ADOPTION 14bSOCIALNÄMNDENS SAMTYCKE till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt artikel 17 c i Haagkonventionen*

AGREEMENT BY AUTHORITY OF THESOCIAL WELFARE COMMITTEE that the adoption may proceed in ac-cordance with Article 17 (c) of the Hague Con-vention*

APROBACIÓN DE LA COMISIÓN DE ASUNTOS SOCIALESpara que pueda seguir el procedi-miento de adopción conforme al art.17 c del Convenio de La Haya*


The Social Welfare Committee agrees that the adoption of the child specified below by the applicant(s) specified below may pro-

ceed

La Comisión de Asuntos Sociales decide por el presente que el procedimiento de adopción referente al menor indicado más

abajo y al/a los solicitante/s indicados más abajo, puede seguir adelante

Uppgifter om barnet/Child/Datos sobre el menorNamn/Name/Nombre y apellidos Födelsedatum/Date of birth/Fecha de nacimiento

Ursprungsland/Country of domicile/País de origen

Sökande/na/Applicant(s)/Solicitante/sEfternamn och samtliga förnamn/Surname and all first names/Apellidos y todos los nombres


Efternamn och samtliga förnamn/Surname and all first names/Apellidos y todos los nombres


Bostadsadress/Home address/Domicilio

Postnummer/Postcode/Código postal Postort/City/town/Localidad

Telefon (inkl. riktnr)/Telephone (incl. area code)/Teléfono (incl. prefijo) E-post/E-mail/Correo electrónico

Enligt socialnämndens uppdrag/By the authority of the Social Welfare Committee/Por la Comisión de Asuntos SocialesOrt och datum/Place and date/Lugar y fecha

Namnteckning/Signature/Firma Befattning/titel / Position/title / Cargo/título

Namnförtydligande/Clarification of signature/Aclaración de firma


Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (inkorporeringslagen). Då ska 3 § i den lagen

tillämpas (6 kap 14 § SoL).

* Valid for adoption procedures subject to Act (1997:191) consequent on Sweden’s accession to the Hague Convention on Protection

of Children and Cooperation and Respect of Intercountry Adoption. Article 3 of this Act is applicable. (Swedish Social Services Act,

Chap. 6, section 14).

* Válido si se trata de un procedimiento de adopción sujeto a la Ley (1997:191) con motivo de la adhesión de Suecia al Convenio

de La Haya sobre Protección del Niño y Cooperación en Materia de Adopción Internacional (Ley de incorporación). En tal caso se

aplicará el art. 3 de esa ley (Cap. 6, art. 14 de la Ley Sueca de Servicios Sociales).

SoSB 58070 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



ADOPTION 15MEDDELANDE TILL BARNHÄLSOVÅRDom utländskt barn som tas emot för adoption

Socialtjänsten i (kommun)

Handläggare vid socialtjänsten Barnavårdscentral/motsvarande

Telefon (inkl. riktnr) Adress

E-post

Blivande adoptivförälder/föräldrar Efternamn och samtliga förnamn Personnummer


Bostadsadress Telefon E-post

Postnummer Postort

BarnetNamn Födelseland

Kön Födelsedatum

Beräknad utresa för att hämta hem barnet Beräknad hemkomst

UppgiftslämnareUppgiftslämnare och befattning

Datum Namnteckning

Till

SoSB 58075 2014-06 AL

Rensa Skriv ut



adoption – handbok för socialtjänstens handläggning av ... · du får gärna citera...

Documents