. . N:r 27. . .Stockholm 1 8 Jyli 1908 . . 1:a Arg .

I Preuumerationspris : I llednktiou: I Reduktbr o. tkvar ig utgifvure: I Expcditiou Anuon~pris :

- . 3 . . . Ada. Negri. . .

. Fbr Dagny ar ~ l i s a ' Albano. . .

m?;ersatt n f Tyra Ii'leen. . .

lir... kr. 4: 50 ilr... h-r. 3: 50 rn ... rn r:5011/i ... 1:26 Ldsnummer 10 dre.

Prellumeratiou sker silviil lhiidsorteu. som i Stockholm li nlirmaste postniistltlt ellcr bok- handel. . .

hvarje medveten individ .mHste en dag komma, man sH jt;t- siigj f8r perspektiv ofver sitt eget

lif, 'niir man dser dess gAng, och den dagen randas, niir

-

~~ i i s t er srmue i s~ t~ tu i~ 61, en tr.

T c l e f o n e r : Allm. '6358. Riks- 1.22'85.

. -.

TJtCifninptid hvnrjc torsdng.

jaget n j t t kulmen af sin utveckling. . . Och dH kan ingen beskrifva en manniska med rikti-

gare, traffsiikerhet och intimare orsik- och foljdkanne- dom, iin hvad en sHdana auto-observator kan fiirtiilja om ~ i g sjillf:

Ingen skulle kunnat skrifva nKgot battre om Ada Negris konst an, hennes egna enkls yttranden om den- sammn infor florentinska publiken, dB hon fiir tre .%r se- . dm blef ombedd att h51h ett foredrrrg om den i Leo- nardo-da-Vinci-klubben 'd l rs t~des:

~ d r det inte egerik5rlek att tala om sig sji i lf?~ - . fr8- . gnde hon farst, oskker, . och forsagd.

Men hennes rnedvetand;, skiirpt och differentieradt genom konflikter. och lidanden, bemotte det . egna tviflet m e d observationen: D A ~ icke det miinskliga lifveta rytm. densamma som hafvets. och .vindene rytm? Och hvarfor skulle inte den form aga samma ododliga rattighet till fritt uttryck som den senare?,

Och sH talade Ada ~ e ~ r i om sig sjiilf, afslojande dolda skatter af utsijkt firfinad. kiindighet, den kiinslighet, ur hvilken hela hennes lyrik spontant framviiller. Denna niistan vilda haftighet i Ada Negris poesi, t. o. m. i hennes stiitnningsbilder a£ itilla frid, beror pH att den i r uttryck for det otamjbarn och iiherviildigande i naturen.

- -

ELLEN. KLEMAN. Mottqgningstid .

. . K1. 3-2. -

. och ~ u ~ o n s k o u t o r :

A~~sters~muel&atall bll en tr- -

15 6re per mm. Eiikel spaltbredd 50 mm.

Afargiiialannons under tejrten 16 mm:s h6jd per g&ng 10: -. Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 0/0,

post- och telegrarnadress : s m ~ k a ~ l m IWS, ~ r t ~ n m a c h ~ Y C ~ W I . ( D A (I N I, Stock.holm. .

~ ~ f ~ ~ $ $ ; ~ ~ a g ~ ~ ~ ~ , ~ ~ , - seilast mllndt~g f . m.

Nar hon skrifver, underkastar hon sig . en blind nod- vgndighet. Hennes eget val Hr upphkfdt.

Nagon .kar rned ratt ssgt, k t ' A . . N:s lyrik iir impro- visation ; och clkigenom blir den uttryck for henhes egnaste personlighet. och en utpraglaci italiensk sadan, ty vHr na- tion frambringnr just dessa onledelbarn intuitionens snill'en.

Och dock hade den unga ~kaldinnan redan helt tidigt pjort beknpskap me.d en ' stenhlird verklighet : vid 18 kr blef hon genom knmpen- for brodet tvungen att i en af- lagseiz by liira. halfvilda,, ouppfostrade ungar a, b, c.

.Men sA snart det otacksamma arbetets timmar voro forbi, sokte den ..uu'ga konstnarinnan godtgorelse i .sins egna drommar om frihet .och harmoni, och darur upp- stodo dB forsta tonerna . af de sanger, som sedan skulle skaffa henne ryktbarhet., : Ett at hennes allra foists. poemer iir en snostamning

DI Sverigew. Denna bil'd, sorn forfattarinnhn sagar vara ~hast igt nedslangd, sorn nar en malare t.ar en slrisss, skall sakert uppskattas for hennes nlarkvardiga familjaritet med amnet:

BPB falten och pk viigarna tyst, latt, svlfvande faller snon.

5

Den hvi ta flingan dansar ystert genom vidderna och lagger sig sedan mot jorden trott till hvila.

I tusen ororliga former . . pB taken, p% skorstener, pB grafstenar, i trad,alrdar sofver den.

Allt omkring den ar frid, ar djup glomska. Hela den ljkgiltiga varlden tiger. .

Men i dat oiindliga lugnet agnda rninnena Ater till hjartat, och till en LiBrlekens susning . lyssnnr det. B

. .

Bilden' ar val tecknad, men pb slutet kommer for- . . , fattarinnans ungdomliga naivitet till ett mindre lyckadt

i~ttryck.. Jag citernde dennn dikt, sorn ej hiir till hennes battre, endast for att den franlstaller ett nordiskt land- skap.

' * * F

Genom hennes forsta diktsamling %Fatalitto vibrerar en underton at fordran pA en batatre rii.ttvisa, ett skrik efter rattfiirdighet, sorn 5nnu mer accentueras i en annan volym w Oviiders, och soni hon sjalf forltlarar :

wEn smartfull samhorighetak5nsla, som band mig vid min mors gamln arbetskainrater och vid fattiga vedhug- gare och ba t~mdn i Motta Viscontil), sokte sig spoatana uttryck i skrik, som stego hogt och g8fvo eko l h g t

l) By, dar A. N. bodde.

bort. Jag hade ej last Engel, ej llist Lassalle och Marx; jag var iinnu ej prenumerant p& 'sKlasskamp s eller ph w Social Kritik w ; jag lydde he1 t enkelt kraf ter, sorn under- bnrt 'sanzn~ansnlalte mig sjdlf rned 'de sjiilnr och ting, som omgAfvo inig, och rned deras djups. mBnsklign betydelse. Meced ennlma enkla klarhet redogor-diktnrinnan for Genesis till sip sista' diktsamling whfocierskap w .

wMin konst mhste rned naturnodv5ndighetens lag fram springs. ur mitt epas te jag, ur mio sjal, lnin kropp, min hela miinniska, I annat fall' hsde ' den intet existens- berattigande. - Och det var just ur mitt intimaste vasen sorn kviuna - tvk ganger helgadt genom modersknpets

mystiska insegel - sorn jag hiimtat den nya es~ensen till min poesi.,,

* * . *

Ada Negri studerade i Motta Visconti iinnu. nAgra m k nader efter utgifvandet af sin forsta bob.

Sedan flck hon 'frlin Florens Millistipendiet pH. 1,742 lire, ett stipendium, son1 1873 stiftades a t italienska'damer for att hjalpa Giannina Milli, talarinna for italienska fri- heten, samt sedan destineradt uteslutande At itdienska for- fattarinnor med verkligt originell begifning samt lef va.nde

i fattiga' och hederliga forh8llanden. Dessutom erbjods henne plats som lararinna vid Milanos normalskola.

NAgra i r darefter forenades hon i ett lyckligt iikten- skap rned signor Garlnnda, valsituerad piemontesislc borgare. Genom 15sandet at hennes dikter hade hart 'fiiriilskat sig i heme och utan att nfigonsin ha sett henne, skref han till heme och'friade. Hon antog, och efter. tv% br foddes hennes forsta barn, en dotter; senare fick hon en sndra, dock blott for att strax mista henne igen.

Under tiden slrref Ada Negri lie dikter, sorn sarnlats till . dennn 'siata volym w Moderakap~, dar forfattari~nan sager sig ha wkant son1 sin uppgift att i dikt forhLliga det heliga rnoderskapet, .det. som fyller viirlden rned for- fiirliga spasmer a t fgsiskt lidande och m&alisk Bngest, af gladje och tArar, af offer och kar lek~.

Och n5r hennes drom forvel.kligades och hon helt hiin- gaf sig At denna gudomligt kvinnlign lycksalighet, d& onskade hon, att ' hennes pdesi skulle l&ra miinniakoraa att fatta skonheten i en religion, som annu ej' tillrackligt forsf i t ts och vordats, en religion f ramsprungen ur naturens egna k U ~ r . . . I sin &kt rl)der siiger sknldinnan: - . .

~Blott en moder kan f a t t ~ dbt stora rnysteriet,' Som 6ppnar li £vet s kiillor. Jag &all bli denna moder. Den oandliga gladjeu Som kommer hvarje anlete att blekns

Skall jag sjunga om. Med bnrnet i famnen i en ofverjordisk rysning kiinner jag samklangeu. .

med alla v5rldens kvinnor. Och genom n ~ i g skola alla deras roster bli h6rda.

6ch en stolthetens berusning &all iln genom vHra Bdror vid mitt skrik: Ave o Moder, heliga Moder, sorn bar och lifnar viirlden i ditt sktlte.~

D A G N P

Konstnarinnails utveckling formade sig alltjamt efter de yttre konturerna af hennes lif, och hennes sjal 'var alltid bppen att ur dat verkliga lifvet rnottaga de hegsta 1Br- domar. I hennes sanger kiinner manskligheten igen sig sjalf med sina tArar och lidanden och med den enda gladje, sorn kan fortjiina dettfi namn. .

Hvarje hogtstAende sjal Bterfinner &gon gdng i lifvet hos sig ~jalf sin tillvaros h~gs t a iinclamAl, sitt existens- beriittigande, men blott Kt f A utvalcln iir det gifvet., att ge konstnarligt uttryck At sin andes intilna ~ibrationer. Det ar en lycka, att just Ada Negri f5tt denna gAfva, ty hennes sjiil iir underbart lampad att vidrora de Ijusaste hojderna i kaaslnns varld.

Det tar sig afven uttryck genom hennes outtrottliga deltagande i arbetet for Unione Femnlinile i Milano, diir hennes sarskildn intresse omfattade Afariceccia-asylen, ett hem for ofvergifna och fstllna flickor, grundadt 1902. Det tal, sorn Ada Negri diir holl ett Ar efter dess grundande, ar ett harligt dokument p% den maktiga ideella kraft, sorn leder denna kvinna i hvarje hennes handling.

Jag vill citera nAgra ord daraf: wDet Sr ej nog att skapa nya lagar och nycz sociala

ordningar; det a r lika nodvandigt att hoja och. foradla individen; gora honom vardig sina rattigheter, of vertyga honom . om . sina plikter. Genom att som jamlike blanda sig med manniskomassan utan namn, massan, sorn bar lastens och elandets Kainsmiirke, kan kvinnan slutligen finna det praktiska botemedlet ntt satta upp emot de teorier, sorn mAngen glng grundats pa molnen. Sh knn hon for viirlden bli en positiv kraft, i stallet for en seati: mental s8da1-I, som hon hittills varit. Och allt det.t.a under det hon forblir lwinna i sitt atavistiskt fina kanslolif och aldrig . glommande, att hon kan of vervinrra allt genom kiir- lek, genom sin kilrleks ofBrst8rbarn intensitet.,

Utrymmet tillAter mig ej att Aterge mera; men. jag hoppas, ntt Sveriges kvinnor skola instamma med mig i en 'systerlig t.acksamhetshyllning till denna rnin landsman- inna, lika beundransvard f6r sina handlingar som for

. . sin poesi. t

Bland Edra bekanta finnas sakert mhga, sorn annu ej prenumererat p i DA G NY. Upplys dem om tidningens tillvaro, strafvan och m i l och sok formd dem att understodja I

1 desamma genom prenumeration. I

Konservativa och moderata kvinnor infor den nuvarande situationen.

u r tanka sig kt,,

inG sallan stalle

kvinnoraa n u efter nederlaget b k a ar en frhga, sorn inan i dessa dagar

r till oss. Och frhn de 126 rostr8tts- foreningarna i alla bygder af vhrt ldnga land, frAn Kiruaa till Trelleborg, svaras rned Carlyles ord: par- beta och icke fortvifla!))

En konservativ, htigaristokratisk kvima, som ' i det langsta tvekat, men just efter riksdagsbeslutet skrifvit in sig i 'vBr ortsfiirening, utbrister: #Nu miste kon- servativa och liberala, radikala och" 'trhngsinta' ax- bets ihop!.~

I de sista orden ligger nog sjiilfva vhrt program angif vet. Den kvi~nl.iga riistrfittsriirelsen kominer att fortgR lika enhetligt-neutralt sol n f orut, afven om dess rnedlemmar allt efter olika partisthndpunkt intrada i miibnens olika politiska organisatiouer. Faktiskt b(lr det icke erbjuda nAgon svlirighet for liberala och kon- servativa kvinilor att samarbeta nled hvarandra. Kon- servatismen 110s kvinnor och koaservatismen hos miin #ro i viss mRn inkommensurabla storheter. De kvin- nor, som best& sig med Plsikter - och i moraliska och religiijsa frAgor gBra de det i regel allesainnians - de liro vanligen starkare individualister Bin mii~men: de ha Hsik- ter, men med en sanlmansattning., som ofta narmar sig vildetypens i st. f. partitypens. E n kvinna ar icke ntrdviindigt protektionist, dador att hon iix forsvars-

van, eller ' frihandlare, darfor att hon ar fredevaa, hon har kzlnske lika mycken antipati mot proportionalisnlen son1 mot den allmiinna rostratteas idger, och bland de bildade religiosa kvinnorua iir en wantiklerikals typ (for att -nu anvanda ett pB det hela taget oegentligt uttryck) af nyprotestantislct eller rent a£ individualistiskt kynne nuinera allt vaaligare, liksoin iifven i r e l i g h t .afseende icke socialismens trhagsiata fanatism: och absoluta okunnighet 'i frBga om f olkets innersta sjlilsz lif i allmanhet kunnat ta arbetarehustrurna fatt. Re- dan den' svenska kviunoriSrelsen ar ett hevis p% hyad jag has sagt. Det kan hiinda., att konservativa kvin- nor. af social riittf ardighetskansla - for bostadsfr%gans och nykterhetsfrligans skull t. ex. - rosta pA radikala stadsfullmaktige, och det kan handa, att en kvinnlig r6striittsf6rening . af ofverviigande liberal pragel valjer en ofverviigande konservativ styrelse, diirfijr att .den satter varde pi% duglighet, hvar deana an finns. ... ::

Man kan under ' s8da.na fiSrhAllanden. ined rBtta frAga, llvnd j i g menar med en konservativ. kvinna, och jag skall d i forsoka en definition. Jag tror mig ha fuanit, att det &I.- tre frhgor, som mer a11 andra bestamma gransen mellan konservatisln och liberalistu hos kvinnor, namligea den religiiisa frhgan, forsvars- frhgan och frhgan om demokrati. Konserva tiv kallar jag den kvinna, som anser kristendomen for d.et va-

sentligaste villkoret for aqdlig halsa oc11 iidelt kultur- lif icke blott hos individerna, utan Bfven hos ett folk, och som darfar bRde for slatens oah kyrkans skull iinskar sanibandet' mellan dem b%da bevaradt. Kon- servativ kallar jag vidare den, som riikilar v h natio- nella sjalfsttindighet som vBrt oumbtlrligaste goda aast efter virt religiosa lif, och~som diirfor satter forsvars- utgifterna framst a£ alla. Konservativ kallar jag slut- ligen den, som stltter fhtalets sakkunskap och andliga ofverliigsenhet hogre &u allt niassv&lde, vare sig kapita- listiskt eller demokratiskt, ocb s o i 'diirfor o?~skar en regeringsmakt, stark nog att kunna leda en folkmakt! som aldrig genom skattestreckets borttagande b6r ut- lamnas Bt ansvarslosheten. Gladstone har en g h g kallat konservatismen for misstro och liberalismen for tilltro till folket, och jag inedger, att bakom detta pro- gram ligger mycken misstro bdde till den innersta m&nniskonaturens, till de fralnmande maltternas och till v%ra egna folkmassors .formAga nf sjalfbeh&rskning, men dar ligger ocks% nhgot af tro, nfimligea tron pB Gud, ph fosterlandsklinslnn och 1x3, deli ofver- lligsna personlighetens riitt.

Men p& detta satt har jag, halft omedvetet, kom- mit fram till Allmanna valmansforbundets program. ~ r a h s k a r man dotta under ji-imfiirelse med Frisinnade landsfiireningens, finner man snart, att, till foljd af den snabba utvecklingen ph alla omrbden i vAra da- gar, skillnaden mellan vanster- och hbgerpartiet allt- mera utjamnats. FrAn 90-talets synpunkt sedt skulle hijgerprogrammet for i dag i vissa punkter kanske kunna karakteriseras som ett viinsterprograin. Hogern har upptagit nhgra af de s~cial~olitiska reform punkter, dem dell moderna vansteril forst ' upptagit; ' det Br nhgot nytt, som genast faller i ogonen. Men motsat- serna aro i alla'fall miirkbara nog. HiTgern vill varna status quo i religion. och kyrka, medan vanstern af kyrkliga frhgor endast lziinsyftar ph undervisaingens frigorande frhn kyrkan, hogern vill ett starkt, okadl f orsvar, medan vanstern betonar f orsvarsutgif teruas begransning, och hogern vill en stark regeringsmakt, medan vsiustern synbarligen vill forlagga maktei~s tyngdpunkt till Andra kammaren eller rent af till v~ljar-mnssornsc (genom folkoinrostning i vissa fall). A ena sidan en alltfor stark tilltro miih&nda till sak- kuilskapens auktoritet' i kyrka, har och regering, 5 andra sidan till demokratiens sunda bondforsthad! Men af dessa b%da fijrefaller. mig dock det sistni~irihda farligare inom det parti, som vill lagga s51 mycken makt ofver ekonomiska detaljer i statens hiinder som den yngre liberalismen med dess stsrkt statssocialistiska tendenser och dess dro p% lagstiftningen vill. Och A andra sidan forefalla hijgei~s st&tssocialistiska medgif- vanden b%de alltfor snart framkomma - och alltfor framtvungna af socialistskriick, fiir att dess program till alla delar skulle verka tilltalgnde.

'

Sjalf intar jag s%lunda en neutral standpunkt icke endast shsom tillhorande den kvinuliga rdstrattsrorel- sen, utan ocksh i egenskap a1 indivicl, men har icke

en a0agsen tanke pA att vilja gijra deima min person- ligh l~hllning till valen for vare sig konservativa eller

. . liberala kvi~lnor. Tvar ton1 !

Kunua vi med allvarlig afsikt att satta kvinno- frdgan ofver nlla sndra frtigor p% partiprogrammet gA in i de respektive partiorganisationerna, sR kunna vi

'nog ockd darigenom gagua kvinuaus rostrtltt! De eugelska kviunornas lifliga rerksamhet i d e respektive politiska .partiernas sak har icke litet bidragit att visa deras politiska auvandbarhet och diirigenom gjort de- ras ros trattsfrhga s% aktuell, soin den for narvarande r . net . ar ju namligen ' ett faktum, att den nye eagel- ske premierministern helt nyss till en deputation af mtln och kvinnor forklarat, att han, ehuru sjalf tvif- lande ph fordelarna af kvinnans rijistratt, icke skulle motsiittu sig, om regeriugens flertal skulle vilja upp- taga denna reform i det forslag till vidgad rostratt, som mart skall koinma att framl.aggas. Den till Beaconsfields mime st-iftade kollservativa och hag- aristokratiska fiireningen Primrose league borjade upp- taga kvinuljga medlemmar, sedan de liherala organiea- tionerna ph 80-talet borjat gora det. Och att afven de konservativa i Sverige vakunt upp fijr vBdan af att lhta liberalerna ensainma begagna kvinnornas hjiilp, det frainghr daraf, att Allm~inua' valrnansfor- bundets lokalafdelningar i ~tockholii och Gtifle beslutit lamna kvianor tilltrade.

Frhn den konservativa Reformklubben, det s. k. Nationella jramstegspartiets foreaing, d. v. s. den klubb, dit professorerna Hjiirne, KjellBn och Fablbeck hora, svarades, att intet hinder i stadga.raa fiirelhg for kvinnors intriide och att man txoligen ej skulle gora svirigheter for inval af dylika. Dot 'ar - elt i y t t bevis ph att kvihnorna redan iiro en politisk faktor ntt riikna med, och det skulle ge ett .skeft och oriktigt intryck af kvinaorijrelsen, om endast de liberala kvinnorua hor- sammade kallelsen. Ett intrade i partilifvet mhste ocksc4 ovillkorligen vidga kvinuornas inflytande och 6ka derai politiskd intresse, hvilket slikerljgen de konservativa kvin- norna hro i storre behof af an de liberala. Men val fordras

' det ' aE 'de konservativa lwinnorna om mojligt storre fijrsiktighet, sh alt de iclm genom, anslutning till sin parti-organisation I-ielt enkelt riskera att .' f% h jalpn fram sAdana riltsclagsmiin, soin sedan ticka dem for bjalpen g&om ' utt s6kn utestaaga kvinnorna. I det fallet fordras af de konservativa kvinnorna .storre mhl- inedvetenhit i frhga om kdinnosakcn och storre solidarite tskansln rned kvinnorna a11 af de libeialn, bvil'ka utan vidare veta sig gorh kvinbosakei en. tjiinst,. clh de veta ansluta sig till Frisinnade lands- fiSreningen, som redan i nov. 1907' upptog kvii~nans rijstrgtt pa sitt program. Man skulle kanske 'efter detta vam frkstad att friga, hur man efter detta ens kan taulta pB -att bckara kvi~morijrelseus aeutralitet. H ~ r p i ' 9r dock icke svhrt' att s%ra. Som 93 roster vid sist.a riksdagsdebatten afgBfvos i Aadra ka~nrnaren fijs'kviaaans riistriitt oc11 'man vh.1 f8r antaga, att de 17 socialistiskn riksdagsmiinn'en ' rosta.de tarnligen

mangrannt, Br det icke svBrt att riikna ut, att Htskil- liga af liberalerna - ~ibera la sarnlingspartiet forfogar ofver 97 rijster - icke rostade for, afven om man mdste rakna med, att en del voro frBnvarande. Alltsh kunna kvinnorna, hvilket. ocks3' var att vanta, icke helt lita p & det liberala partiet. Och B andra sidan ha de icke skal att helt iiiisstrosta oinde konservativa. Forst och frtimst utvisa de 49 rosterna'i F ~ r s t a kam- maren, att icke alla konservativa aro emot oss, ,om ocksh Andra kammarens konservativa rostat emot. De 49 rosterna voro af verklig betydelse, dlirfor att de afglifvos, innan voteriugen' skett i Andra kamma- ren och det under debatten oclisk uttryckligen fram- hijlls, att ett ja f r h Forsta kammaren skulle, darest Andra kammaren Moll Liberala samlingspartiets motion, ha foranledt sal-nman jamkaing och alltsi Bt- miistohe en partiell seger for kvinnorna. Det ar vi- ,dare att observera, att i . hijst de konservativa riksdags- mannakaudidaterua faktiskt borde ku~lna klinha s,ig fullkomligt oforhindrade att pA valmirten' lofva att un- der nastkomrnande riksdagsperiod r h t a for kvinuans rirstratt, dB de icke langre behofva vara bulldna af hoger- partiernas fruktan for att saken skulle hindra det nu hvi- lande rostrrttsforslaget. Med det nuvarande laget, dB kvinnorna i basta fall icke kunna tiinkas fB g& till val forran 1914, ha de konservativa intet a.tt forlora men At- skilligt att vinna. pH en nnslutuing till kvinnor6striitten.

Under i$dana forhhllanden k a i saken ju icke med sinning- &gas vara e n , ' y a r t ~ ~ h ~ a ; och det skulle vara bbde en dumhet. och en ohederlighet af den kvinn- .

liga rilstrattsr6relsen att, som liberalerna redan strax efter Frisinnade iandsforeningens anslutning' till vhr sak 'pliderade for, ofvergh en corps till de liberala. Det vore en dumhet, darfirr att en mycket stor del af landsortens kvinuliga rostr&ttsfl(reningar st& under of- vervagapde l i~~er ledning och vi darfor genom en dy- lik ofverg8ng skulle stota ifran oss . just de basta af de hirgerkvinnor, som hittills ifrigt arbetat far den kvinnliga rostrattssaken, och darigenom' betydligt min- ska kraften af vhr rorelse, som till stor del just berott pB kvinnornas sallsporda enighet. Och det vore en oheder- lighet, ty det skulle fRrutsatta, att de mera ))smidiga~ bland ' kvinnorna utan 'vidars kunde byia iifvertygelse, som man byter om drakt.

Och om man slutligen frhgar oss, hur vi kunna satta en w cletaljfrhga~ , sadan som kvinnofrAgan, ofver de olika partifrigorna, s% ar det icke svh t att .

svara darph. En rdetaljfrhgaw, som visar sig omfatta halfva manniskoslaktet, som stracker sig in pB det etiska,' det juridiska oc11 sociala omriidet oc11 som skar alla partier och samhallsklasser - rval ar den vard att upptas af oss a-lla~, skulle jag har vilja saga med en forandring a£ skaldens ord.

(Ur Aftonbladet.) LYDIA 'WAHLSTROM.

En internationell kvinnoklubb i Paris. la 6r nligra mhnader sedan bildade tvB behjartade

- I I. franska darner, fruarna Jane Misme och Paul de E ,Lauribar, bagge tvA forfattare ocb foreliisarinnor i Paris, eu kvinnoklubb vid sue Lafit.te 49, son de kallade ))le Salon international de la Franqaisew, och som skulle hafva till uppgift att blifva eu samlingsplats och ett hem for kvinnor a£ alla nationaliteter. I d h var god och fyllde ett 15iage klindt bellof. Utan att bafva gjort mycket Imller af sig riiknar klubben redan bSde engelska, amerikanska, skandinaviska, polska, grekiska och ru- iniiniska medlemmar, hvilka i ldubbens salonger stifta bekantskap mejl frmsyskorna frbn sHriil Paris som landsorten.

w VAr mening iir w , forklarn lilubbeas bagge stiftare, ratt lita kvinnor af olika stand och nationalitet men med likartad uppfo&ran komma i beraring med hvar- .andra .p& neutral mark, dar de hafva mojlighet att knyta niirmare f orbindelser med hvarandra. . Oc11 sA lzar rue Lafitte blif vit. 'mijtesplatsen firr eli mangd kvinnor frAn de meat skilda delar af Europa. I wle Salon international de la Franqaisew eller, som den heter, ~ l e Cercle de progrks fdmininw iir allting inredt pd, det mest eleganta och smakfulla satt. Dar

finns ett las- . och skrifrum, .en f irrelasningssal oc11 ett .

hemtrefljgt tdrurn . Klubbens b%da f orest Andarinnor st$ alltid vglvilligt till medlemmarnas tjlinst, - antingen det ar friiga om att valja ett liimpligt pensionat eller ph annat satt att hjalpa en utlaadsk medlem tillratta i de parisiska forh8llandeua.

Om ekonomien dot tillliter, &r inan betankt pR att ' llingre fram inkopa ett hotel1 oc11 en restaurant enkom afseddi for klubbens medlernmar.

I forel&sningssalen hallas allt s o n oftast foredrag eller soareer med lnusik och deklamation, oc11 vid dessa samkvam, dit iifven manliga individer hafva till- trade, behandlqr man de olika landernas koast och litte- ratur. SB har klubben t. ex. under juni m%nad an- ordnat en norsk musikafton, en dansk mntin6, en polsk soar6 o. s. v. Klubben besth af nationella sektioner. For narvarande ar en rumanisk s$dan under hildande med prinsessan Helene Vacaresco som ordforande.

Lrsaf giften for medlemskap i f oreningen uppgir endast till 20 francs och Arsabonnementet p% klubbeny tidniug La, Franqaise till 6. francs.

(Sv. D.)

Kvinnorna och riksdagsmannavalen. ed nbgot af en lavins hastighkt, sbsom ett ytt- & rande . foll under Arets rostriittsdebatt i forsta

. ka.&maren, har de svenska kvinnorn& rostritttsrtjrelse under de sista' h e n gbtt framkt. Med kraft och energi ha kvinnorna sokt att samtidigt med mannen fb sin rostrattsfrbga lbst. Stora grupper a£ miin hafva upp- tagit kvinnornas sak nastan shsom sin och nedlagt ett drygt 'arbete for att fbra den till seger. Men kvinno- rostrattens motsthdare voro till och med i andra kam- maren starkare an dess) anhangare, och frbgan foll. Detta hande 1908 i Sverige. 1907 beviljades Norges komlnunalt rostberattigade kvinnor politisk rostratt, och 1906 fingo Finlands kvinqor dm&n rostratt.

I hela den civiliserade varlden arbeta i deima stund upplysta och framsynta man och kvinnor p i losandet a£ en af tidens viktigaste saml~allsfrt%gor, den frAga, sorn de ihsett utgora grunden for utvecklingen p% de flesta andra omrlden, kvinuans politiska frigbrelse.

I Sverige erbjuder den narmaste tiden det basta tillfalle for kvinnorna att fora fram sin sak. Infor ~landet i v a l ~ kunna kviimorna nu klart och tydligt

, f ramlagga sin rostrattsfrt%gas hela vikt och betydelse. Det galler att f& den nya andra kammaren vald p% programmet srostrlitt At kvinnornaro , sb at.t valmannens uttalande i dctta afseende blir en tydlig fingervisniug icke blott fiir andra kammarens arbetsplan, utan an mer for regeringens initiativ och f orsta kammarens beslut. PA hostens val kornmer det ytterst att bero, om riistrattsstriden for Sveriges kvinnor skall hinna afvecklns, innau den fattar dirnensioner af en for hela folkets suuda utveckling kanske odesdiger art. Det blir pb den nya andra kammarens m h , sorn det kom- lner att hero, om ett hvilande grundlagsf6rslag, om rostratt &t kvinnor skall g% i arf till 1912, brs man for slutgiltig l~sning. Men det kommer Bterigen att

bero pk kvinnorna' sjalfva och den stallning de ta. till 1908 hrs val, om kvinnorostratteil vid dessa skall komma att inta den ledande plats, som den nurnera. intar t. ex. vid valen i England, d&r kvinnorna icke l&ta sig noja, forran de f&tt klart besked om hvarje. kandidats stallning till kvinnornas rostrattsfrhga, och. hvarken sky moda eller kostnader for att f% sina, kandidater igenorn och utestanga motstbndarna. De- svenska kvinnorna mp&ste komma till. insikt om, att tills deras rostrattsfriiga ar Ih t , finris det for .deln ingen viktigare frbga att arbeta for, ocl~ att denna. frlga mbste stb bfver afven partihansynen.

Flerstades hhr i landet har valrorelsen redan bdr- jat rned ftirberedande underhandlingar och mtiten, och nu galler det for kvinnorna att icke lhta nhgot till- ,

fdle gk sig ur hrinderna att offentligt och enskildt. paverka valmannen till ftirlnbn for kvinnorostratten,. att i stort antal infinna sig vid valmotena och sjalfva eller genom nigon val betrodd man lAta iaterpellera. kandidaterna och att icke slappa fram 118gon kandidat, sorn icke klart och tydligt uttalat sig f6r losning af kvinnornas rostrattsfrkga under narmaste riksdags- period.

Genom ett mhlmedvetet, vardigt och energiskt upp- tradande vid somrnarens maten och hastens val skok. Sveriges kvinnor snabbare och s&kra.re an pp& nkgon annan vag erofra den plats, sorn med all ratt till- kommer dem vid sidan om Finlands och Norges fria medb~r~arinnor. Mb Sveriges kvinnor visa lika stort politiskt intresee sorn de finska och aorska, och m& Sveriges man, liksom Norges och Finlands fore dem, kom'ma till en allt allmannare insikt om, att afven for Sverige galler den regeln, atb ett lands kulturella be- tydelse s t k i jamnhojd ined aktningen fiir dess kvinnor.

SIGNE BERGMAN.

Therese Huber.

ler hette den unge man, som under Mainztiden hade vunnit fru Forsters till tiktenskap lediga hjkta och sorn hon nu s& smhingorn drog till mates. Han hade varit sekreterare vid sAchsiska legationen i Mainz men of vergif vi t diplomatin och sammantraffade med Therese i Neuchiitel sommaren 1793. Forsters d6d onodiggjorde phtankta skilsmassof6rha.ndlingar, och Therese kunde sorn pensionsberattigad och sarjande

&nka intriida i det nya aktenskapet, sorn ingicks fijl- jande v h .

Om Huber saknade den universella begAfning och det briljanta vasen, sorn aldrig upphorde att fangsla Therese hos Forster, st3 agde han till gengald en fin- kanslig godhet, ett vinnaude saktmod, sorn icke rite- slot en stilla och mAlssllrer energi. Han kompletterade PA det lyckligaste den skarpa, lidelsef ullt despotiska

D A G N Y

l'herese, och deras forbindelse fyller de ljusaste Bren i hennes lif.

Ett par mhnader efter vigseln utvisades de a£ po- litiska skal frhn NeuchBtel och bosatte sig i den nar- belagna byn B61e, dar de framlefde ntigra Br i landt- 1i.g jdyllro och litterar id. Huber utofvade ett ofor- trutet skriftstalleri af det subalterns slag, sorn i dktta bildningslystna och oblaserade tidehvarf kunde inbringa ganska godt anseende - han ofversatte och bearbe- tade fr%n franskan, snickrade ihop teaterpjaser, med- verkade i bladen - och hos Therese, sorn redan tidigt forsokt sin penna, utbildade sig en 'novellistisk talang; hvars alster ' i hagn af makens beka~lta namn fram- tradde for publiken;

Huber, sorn outtrottligt modade sig att blidka. den af Thereses giftermlilsaf ventyr schockerade familjen i Gottingen, . skildrar raljeraude for pappa Heyne den vittra firmans arbetsmetod. Hur ofvertygande han forstar att lugna fadershjartat, sorn bafvar far en blA- strumpa till dotter!. Kan det kallas forfattarskap, f r i gar han, som sysselsatter henne bara den stund hon hiller p i ined det, sorn hon med frbjd ofverger hvad stund son1 h.elst for en skjorta, en troja eller en lek- tion med bnrnen och sorn holl bedrifver bara darfor att det, niir hau 6Everarbetat och snyggat upp hennes utkast, har visat sig ganska irtbringande! Med lika forceradt nit framhdler han hennes politiska men- loshet, starkt betvifl.ad af slakten - aldrig tittar hon i en tidning, och om hon pi% kvgllarna vid stick- strumpan skall hora d g o t lasas, sA foredrar hon fram- for dagsnyheterna (det var inte banah nyheter, sorn stodo i bladen dessa omhvalfningstir) en natt komedi eller snhgot ur den iildre historien~ . Den fiff ige Huber ljuger sorn en jesuit, han vet pH pricken hvilket kvin- noideal sorn hiigrar for en gamma1 professor i grekiska.

I B61e hade Hubers en intressant granne och van, madame de Charribre, beryktad for sin egendoml.iga forbindelse rned den unge Benjamin Constant, sorn sedan madame de Stael skulle Gfverta. Med smart- Sam saknad ekildes de f r h den fridfulla t-illflyktsorten for att flytta till Stuttgart, dar Huber skulle redigera den store forlaggaren Cottas 2 Allgemeine Zeitungr . Har s%val sorn i Ulm, dit tidningen 1803 fijrlades, intog paret en ansedd sttillning i societh, Huber utnamdes till Landesdirektionsrat och deras ekonomi borjade bli solid. Men julafton 1804 dog Huber i lunginflammation, och darmed vidtog fiir Therese efter ett hrtiondes and- rum den osakra, blbsiga existens, sorn hennes stjiirnor hade foretecknat.

En liten dramatiserad skiss, i hvilken hon for ',en van Bskbdliggor sin dotter Claires brollop rned jag- mastaren von Greyerz vBren 1806, rojer under drastisk humor och' ofvermodigt balanserand~ fantasi en bitter lifstrotthet, som sublimt kontrasterar. Led den festliga familjetilldragelsen. Sakert har Therese aldrig for tryck skrifvit nAgot, sorn g k upp mot detta lilla pri- vata konstverk, dar hela lifvets rund genomlopes i en

. handfull baska. och latta repliker oih sorn lyktar rned

filljande epilog: ~Diidsb%rar, till sist varldens under- ghng. Gud Fadeer gaspar:' HAM! Om bara nagon ville hjalpa mig att andtligen en gang gora nhgon- ting nytt! Jag ar s& hjartans led vid det gamla! Jag fAr lof att slil efter i RIeusels lexikon hvem sorn har skrifvit mest om varldsforbattring. GBr in 'i sitt arbetsrum. Rid&. D

En originell svarmor, eller hur? Emellertid fyllde Therese ganska val sin uppgift sorn shdan under de elfva &r hon bodde pH landet hos herrskapet Greyerz. Hon red omkring rned sin mtig i skogarna, arrange- rade rned smak och uppfinning smh familjefester och holl husets intellektuella, intressen vid makt. Utom Claire hade %on tre barn att sijrja for: Therese, For- sters dotter, hvilken' tidigt kom ut sorn guvernant i hogvlilborna och furst-liga fan~iljer, sonen Aim& sorn hon anfijrtrodde Bt den beromde pedagogen Fellenbergs institut, och Luise, som blef hennes sorgebarn genom sin labpintiskt invecklade aktenskapshistoria rned Her- ders son Emil. For at.t icke tala om aIla de ulga man, A t hvilka hon turvis agnade en kanslofull och exalterad moderlighet, vard att namna sorn tidssym tom.

~ ~ s a n d e gaster kunde fiuna vagen till hennes gornma: rned sin gamle bekante frAn Forstertiden, Fritz Jacobi, fira.de hon ett rordt Aterseende, och sjalfva madame de Stael arade henne med en oforbereddvisit, som aflopte synnerligt tillfredsstallande.

Me11 i hela sitt lif orkade hon inte sitta pB undan- . tag. Sedan en del andra planer pB en sjiilfstiindigare tillvaro slagit fel, flyttade hou hosten 1816 till Stutt- gart ocli ijfvertog redaktionen af ~ D a s Morgenblatt~. Detta - var en daglig tidning, utgifven af den vidt- famnande Cotta och liksolp hans ofriga publikationer spridd och ausedd. Den var hvarken politisk eller nyhetsblad utan motsvarade narmast de nutida tyska tidningarnas afdeluing under strecket (foljetoug i den ursprungliga berntlrkelsen) och. s Unterhaltuagsbeila.gen s .

I bref till litterlira viinner'frarnlade den nya redak- toren vid biirjan af sin bana rned mycken precision och energi de principer hon Bmnade fiilja. Hon iude- lade publiken i klasser : 2 den larde, societetsdamen, den late, somnige ambetsmannen, snobben, den vet- giriga froken, den efter en vederkvickelse tiirstande husmodern~. SB g b hon igenoln de fack, som kunna ifrhgakomma: >Historia - den betraktar jag sorn ,

spegel f ijr sarntiden eller prof etia for framtiden : iiden, drag, sorn undervisa sB har: forr var det likadant - eller: ciet kan inte handa mer - eller: ta er i akt, annars hander det omigen - eller: det mhste kunna ske hos er ocksh - alltsti lefvande framstall- ning, men kort och enkel, hallre traaktig tln blom- m i g . ~ . Vidare kommer roman, biografi (adet mest till- talande for alla manskor #), allvarligare ve tenskaper, sarskildt naturlara., och sist poesi - DSB litet som mojligt och. endast det basta -- eller! det oundvikliga, shsom hvad Voss och Seckendorff skicka ins. Man .

hor, att hon redan %r invigd och erfaren - hon vet att rakna rned det-oundviklige. Korrespondanserna

350 D A G ) . N Y

onskar hoii inskfanka ..till det 'intressantaste och undan- ber sig askvaller om' histrioner. s

.

Dessa uttalanden .vittna fdrmfinligt. om grundlig praktisk insikt och ell smula nedstammande om en torr 1700-talspedagogisk uppfattning. En tidning, som bland sina medgrbetare raknade Goethe och Jean Paul, kuude ju kosta ph sig lite friare. lyftning: Men en veirkligt glansande ide. hade dock Therese : =nya recen- sioner af gamla - backer. Synpunkten vore bnra for- .andrad, man' kadde dem p& deras frukter och gran- skade hvad. de 9zutna-a hade for varde som lektyrs.

Hennes forsta gora blef att ordna det kaos a£ ma- nuskript, som enligt god journalisttradition limnats henne i arf a£ foreghngaren, den unge ikalden Riio kert. dfver hufvud torde icke nAgon af redaktijrs-

. kallets vedervardigheter hsi gktt henne forbi. Den lbngvarigaste och mest betungande var hennes bero- ende af forlaggaren. Baron Cotta var en myndig man, icke sinnad att l&mna sina redaktorer for fritt spel- rum. Pi% ham order mAste Therese nied svidande hjkta ta in heme ytferst osympatiska saker, och ha.n skydde inte att bakom hennes rygg vidta Btgarder till obehag for henne. Under allt detta upprattholls emel- lertid e tt urbant, aastan vanskapligt f ijrh%llande, och den skarptungade redaktoren later oandligt hansyns- full och vad jnnde i sina bijne- och forsvarsskrifvelser till den hoge chefen. O

. En olagenhet, sol< icke horde till ambet-et men soin mlste stilrande inverka p& detta, var. Thereses oppositionellt-reaktionara stallning till samtiden. Med sin revolutioasuppskattlling, sinsl franska sympatier, .sin f ornuftskult och-sin art af s Empfiadsamkeito horde hon heinma i adertonde seklet, oc11 hvarken politiskt eller litterart hade hon ryckts med af det nya Brhun- dradets stromningar. Romantiken var henne en styg- gelse, om hou an med sitt liffulla, intelligensskolade skbuhetssinne kuude njuta af Btskilliga dess produkter, -och yttringarna a£ den tyska f osterlandsk&nsla~~, r das Teutschtum)), togo iig ut soin barbariskt skriin och .pr&lande for henne, kosmopoliten, tillbed jaren af Na- poleon, d enna rationalismens inkarnation, -som ville for- vElhdla v~rldshistorien till ett strategiskt problem.

Det Atterbomsbref, ur hvilket inledningsraderna 'till denna artikel hirmtsts, Aterger i otv&digaste form den stamhing, som r&dde mellan Morgenblattsredak- trisen och en yagre generations suillen.

wEn icke durn, men helt och hhllet fransosiserad pulverhaxas, karaktariseras hou. sHon har nu i seuare tider gifvit sitt blad en fredlig karaktar (du vet, att 'denna &mmas garderob ofta varit Wallmarks rust- kammare), formodljgen diirfor att ungefar alla de, af 'hvilks bon mlste ha bidrag, tillh6ra mer eller mindre den skola, som hon annars bekrigat. I det stallet ut- gjuter hon i privata bref sin smarta; och i g8r upp- lastes for -mig ett af dessa, hvari hon for ett fruntim- mer a£ mina bekanta fijrklarar, att ingenting vore fijr Tyskland nyttigare an att s& tidigt som mirjligt om- gifvas af unga Fransoser (!), att Frmsmannen vore det

mest bildadk, det forst&ndi&aste, det 9-edligaste; det sji i l- .

fullaste, det religiosaste folk pii jorden (hvem skulle trott det? i saming, nya upptackter!); att Tyska litte- raturen vore in co?$o?.e iansinnig, och a£ all dennh vansiunighet karleken for Tysklaids och' Nordens f om: tid. det mest vansinniga, att hvarken Jean Paul .eller Fouqu6 skola hinna od~dli~heten; . . a'tt . Oehlenschl&ger, hvilken hon personligt kiinner, yore ett godt amlie och tiimligen forsttindig, blott hk i icke hadesnarjt iu sig i . den orirnliga och vamjeEiga nordiska mytologien o. s. v. ,Nu folja ett antal anekdoter so& bevis'for shuru mycket allfid kvinnan influerar p& en dylik vitter madams omdomen., och slutligen utbrister den het- - sige forfattaren: ~ H v a d vore icke denna ' Madame ,Huber for ett kostligt fynd Bt Hrr Leopold, Rosen- stein, Rlom ' och advokat-fiskalen Bergstrom, if all hon kunde komma till Stockholm, dar genoln fru Lenn- grens dod en stor tepresidentskas blifvit ledigs. . .

Den arma Therese, efter detta var hon ohjalpligt misskrediterad i Uppsala! Vi aro henne skyldiga en smula upprtittelse, ' och jag vill betona, att den pole- miske romantikern delvis gjorde-dg till fortalets spr8k- ror. Therese var icke s& konselivent illvillig sorn han forestallde sig, men hon var i sallsynt hog grad be- haftad med antipatier, som hon icke vajde for att oformildradt uttrycka. Hon skref g&ma sina bref med en fruktansvardt hvass penna, och hennes karlekslosa syn p& medsyndarna kan endast godtgoras af den sjalfsvBldigt ettriga kvickhet, hvarmed hon hudfliinger dern till kropp och sja.1. Hennes litteriira utlktanden praglas alltfor ofta a£ en obeh6rig sub jektivitet, men dar icke denna f&r tillf alle att spela in, kan ' hon £ illla . djupa, varma, inspirerade ord.

Hennes redaktorskap tog en snoplig anda, icke genom hennes eget forvhllande utan genonl Cottau despotism. Han underrattade heme om att tidningen skulle flyttas till Augsburg och -anmodade heme att folja med. Med sin vanliga foglighet infor den mak- tige brat hon upp rned snaraste, men. denna afresa, sorn kanske p&kom hastigare an ha11 tankt sig, tog han till forevandning att utan uppsagning undandra henne redaktionen. Detta skedde 1823.

Det nya residenset inisshagade heme i liogsta grad - Augsburg var merkantilt och smAborgerligt - hon saknade Strassburgs littergra societ6 och kauske ock - hvem vet? - sitt besvarliga Morgenblatt, och hen- nes stijrsta vederkvickelser blefvo nu llnga piihalsnin- gar i Bayreuth hos dottern 1;uise och hennes man, Emil v. Herder.

Men e6 1ittek.r mission, sorn hon i A&nga Hr ph- nerat, gaf heme spannande sysselsattning under dessa &r, hennes sista. Det var samlaudet och ordnandet a£ Forsters 'bref, som inledda med. en lefn&stecknihg offentliggjordes i tv& digra band 1829, kort f6re . . hen- nes dad, som intraffade den 15 juni detta Br. Huber hade ltingt fbrut fi t t sin lninnesvhd i en liten Bin biografi, men med &ren steg Forsters intellektuella betydenhet illt mera ogrumlad.fram for henne, och

'

en llyllningsghrd &t honom blef det naturliga kronet krets, men den som narrnare studerar den tyska klas- pii hennes brokiga -1ifsverk. siska och romantiska litteraturens historia kan icke

* Therese Huber ii.r icke liiugre ihkgkommeu sorn undgA att stifta beliantskap med Forsters hustru och ftkfattarinnan till den massa intrigfulla noveller och Cottas ~or~enblattaredaktris . romaner, hvarmed hon tjusade 1Bnbibliotekens kund- KLARA JOHANSON.

Andelsbeuis i F6reningen Dagny bora losas p i tidningens snarast mojligt mot iterstallande af ititerimskvitto.

Litteratur. T7wkZa Hnmmcw. Anthologie -des poetes 0fver Cu Bellay, Maynard, Corneille, La Fon-

lyriques frangais. Stockholm, Alb. .Bonnier. taine, Chhier IGL vi det stora lyriska skedet. Har

Tr den franska poesiens blolnsterg&rd, olnsluiande slag, hans Gethsdma'i i sin visiol'ara hugest, Hugos

@ ' diktare f rBn Ronsard till Bonnarcl, 'har utgifvar- ,Un peu de musicpe~, -ett ~notstycke i rodt till Ryd-

innan af .Antnthologie des poetes lyriques franCais, bergs ))Dromlif>), llans suggererande vemodiga ~ T r i s -

plocknt en liten, helt liten bukett. -- ~r den val dar- tesse dlOlympio~, Mussets B Souvenir )), Vjgnys )) Moho>).

far miidre f6rtjusmidej utbrister i sitt foretal M. Lu- Hiir f ima vi Barbiers ~l 'ldole)): Frankrike, det frus-

cien Maury, och med 'ratta, ty just dess ringa omfling, tande, af konungars blod rykande stoet., som dodsrides dess utsoktliet f drlanar den ett sallsy nt behag. af korsikanaren lned det raka hhret:

Det ar en siiker hand som samlat dessa dikter, eu person som med vidstrackt och djupgaende kuuskap f orenar konstnarlig kansla.

Tag och jamfor denna lned andra franska antolo- gier, och ni skall fh se!

Det ligger framfor mig en antologi af Merlet, myc- ket anvand, tycks det, i Frankrike. StrSn ocl; halm och blolnmor .om hvartanaat, en kompakt blomster- kvast, jamford med denna luftiga bukett, dar 11varje blomma komnler till sin ratt i kontrast och harmoni

0 Corse & cheveux plats! que t s France &ait belle, Au grand soleil ' cle messidor !

I b a p p t vill man sluta upprakningen af clessa dikter, dar blolt ett fiirsvinnaude .fAtal tagits lned af nodvan- dighetsskal och liimnar lasaren kall. Man vjlle nainna - a h dessa Leconte de Lisles och EIeredias esotiska taflor, alln Vicairos staxnniagar frAa Bresse, alla Le Goffics f h n Bretagne, liksom clenne Bonnards, ' den yngstes, en lyckligt ungdomslif Aterspeglande poesi.

pB satnrna ghng med sin granne. I ticlsfoljd komma diktarne, som ~iaturligt. Br, men Det har 1yckat.s. froken Hatnmar att valja sAval hailket ej alla utgjfvaro tyckas anse vara det enda

vackert och kaiakteristiskt som i koncis korthet. Tv6, rn~jijga. Harvid ar att marks ..annu ett och for tre dikter ge oss full uppfattning af hur poeten skrif- vit, dA han skrifvit bast, och af de stora dragen i hans utveckling.

Att 1500- och 1600-talen blott sparsamt represen- teras, 1700-talet ej alls, sA nar som p& Cl~hie r , synes nsturligt, dK tyngdpunkten sB llelt faller p& 1800-talet, och man &r uteslutande tacksam for dessa 1500- och 1600-tals-exem pel, soln folja utveckliageas trkd tillbaka och fasts den vid deli nyare diktningens begynnare.

Redan med denne visar autologien sin viigledande och urvaljande form6ga. Man finnix i de dikter af

utgifvarinnan ' originellt - de utdrag ur litterntur- historiska forfattare sorn foregc5, diktarnes verlc och som gijm antologien afven till en liten litteraturllistoria.

OcksB hiir visar urvalet s,alnm& takt, salnma litter+tur- kannedom. En Faguet med sin f6rmAga att ge slhende bilder af situationer och handelser drar utvecldingens yttre konturer. E n Leniaitre 1ned sin finare k.aasla ,

vardesatter, eller ock uppkallas dartill en Brunetiere, en Pellissier, en Anatole France. I l~varje full ha ci- taten afskurits just da.r de horde nfskaras, och till- samtnaris bilda de ett helt af lliiadelser och omdoinen j

Ronsard, som anforas, den yppersta essensen af bans den pregnanta form, som millnet med latthet ocB kiirlekspoesi med dess ljusa, spr6da farger, dess natur- ghclje behUler. vasen, blommor och fri.ge1sL~n.g. Hvilkeu koutrast inel- 176r ungdom vid skola ocl-1 un.iversitot, . for liirare, Ian hans ,Sonnet pour Hdlbne)) - den spotska skon- for din soln tilslska fransk diktning, skall deona auto- het, som i honom s5g blott gubben - och ett liknaiide logi, soin i sig Eorenar sh mycket viirclelullt, blifvtt vredesutbrott a£ Corneille, .Stances h la Marquise,, till njutlling och gkiinka rik behAllning. nhgra biad liingre fram, dtirur i bredd och glod fram- . KEBSTIN HARD AF SEGERSTBD. stiger lnanuen a£ folket !

I\'atlonnZf6ren,i~'Ige1?, m o t e ~ n i y r a t i o n e n har i .C. A . Lindhageil (11 k.) motionerar om rost~at t och dagarlla utgifvit ett forstn c~ub~elLl&fte nf siu kvartals- valbnrhet far kvinnor 1)B grundval af det hvilande rost-

publikation, lned omviiixlande och jntressant innehAl1. forslaget (med utesl. a£ vissa i detsammn upptagnn ga- rantier). 7 inedmotiona~er.

Haftet inledes med en oiienterande fmmst&lli~ing nf knnz.: afsllir 140 mot 47. foreningens syften rHvad vill Nationalfiireningen mot 1908,. 1 juni. Lsndsforeningen raknar 126 lokalf& elnjgrationen~ af ftireniligens sekreterare d r Adrian Mo- ' eningnr. tin. 1 liteu &jss ))Nilr de kolnma Aterr bar fore- . ~it ter i turfbr tecknin~ei l innehhller en ny skrift: gvin-

nans medborgarratt af Anna Klemau. ningens byrdEorestAndare i Goteborg, J. Foolcker, gett Millneslistnn siiljes till ett pris ore. ': a

nBgra stiimniagsbilder fl-ha de hemvc'lntlaude svensk- - - amerikanarnas anko~ns t till Giiteborg. Vidare iune- hAller hfiftet ml redogorelse for en aE dr Nils MTohlin, officielln emigrationsutredningens sekreterare, verkstiilld 6 hers ikt af utvaudriugslagstif tningens historia och all-

. miinua yrindiper. Skrif still1 aren 13. W d e r Ai:ii&hers . har liiinnat en liten kanslig skiss ~ G i f folket hem!)) och journalisten Tme W. Schonbny har bidragit med eu artikcl om planerna ph i~~vauclringsforbud till Forenta staternn. Slutligeu iane11Aller hiiftet. en redo- gorelse for ftireningens verksamhet under 1:mlfAret 1 okt. 1907--31' mars 1908.

Kvartalsbladet utdelas under 1908 ined ett dubbel- hiifte i juli i dmad och ett h5ifte i l~vardera af rnSna- derna septelnber ocll noveiuber till sapt l iga medlem- mar i Nationalforeninen mot emigrationen. n e t er- h&lles a h e n efter rekvisition 110s fiireningen till ett pris af 1 krona ftir hr. Det n u utkomna d.ubbelhaftet sKl- jes i bokhandeln ftir 50 ore.

Notiser.

Fikeni i~ga~~s I6:r kvii~~lairs poli tiska riistriitt i Stock- holm ~Wmeslistn har utlrommit i fjirde komyletterade upplagan. Bland nyheter miirkas :

Dantnnrk, 1908. Kvinnor - giftn och ogiftn - son1 fyllt 25 Hr och son1 ejiilfva eller genom sinn 111ii11 hetala skatt. till kommnnen, erhHlln kommunal rostratt och . val- barhet.

Sverigc, 1908. C. A, Sjocronn (I k.) motiouerar om rostriitt fijr kvinnor siisom ett tilliigg till det hvilande forslagct om allmiin rostriitt for m8a.

Votering om politisk riistriitt for komnlunalt rost- berlttigacle kvinnor enligt frdn herr Trygger franlkommet f6rsl?g.

I Icnnt.: afsl5r 79 mot 49.. I<. A. St.aaff (11 I<.) n~otionerar om rijstratt och val-

barhet fijr kviimor sKsoln ett tilliigg till det lavilnnde fijr- slaget om allmiin rostriitt for rn5l;; 15 medmotionker. (Li bernla sainljngspar tiets f ~r.troenderAd.)

II kmz . : afslhr 110 mot 93. K. H. Branting (11 k.) motionerar on1 lika, alln15n

och direkt rostriitt och valbnrhet fiir miin och kvinnor .16 medmotioniirer.

II Icanz.: afslkr 146' mot 48.

,Dct fiirsth svc~rskn kvi11nlig.c~ gy~~~iumist- odz stu- dentmiitet nled kristligt program iigde rum i forsta veckan ;If juli pB Hammarskog i narheten af Uppsala. Motet,, som riiknade ett antal af nlellan 50 A 60 mediemmar, hijlls under ordforandeskap af fil. kand. Tngeborg Wi- kinder', , Bland de hB11na foredragen kan namnas ))VAra ideal)) af' froken Jeanna 0 terdahl, ruProEetgest,alter D a£ fil.' kancl. Emilin Fogelklou, ~Kristendomen och kulturen D af fil. kand. 0. 31anristrom, ' ~Kristendomen och personlig. heten, nf teol. kancl. J. Viotti, DVlir stallning till Bibelnn, a£ fil. lic. fru ' Maj Lagerheim-Bjorck, ))Renhet)) af fil. kaud. Ingeborg Wikander och ~Tillkomme ditt .rike)) af fru G. Norenius. Fil.. kmd. Dngny Thorvall inledde en diskussion om ))Den socidn frHgan och framtiden)).

Komyctc~isvillkorcn fir kviiinliga postelver. ' Gene- ralpoststyrelsen har till k. ni:t afgifvit utl5tande med anledning nf de framstiillningar, Eom gjorts roraide den kompetens, afghngebetyg frlin Attaklaesig flickskola kan anses medfora ur post.al synpunkt.

Efter en liingre utredning a£ramhlill& genernlpostyrel- sen soln sin dsikt, att fullstandig afghngsexamen nied minst betyget godkiind i modersmhlet, tyska, franska, geografi och matematik vid normalskolan for flickor eller Attaklaseig flickskola bor berattiga till int.riide i postverket under forutsattning att undervisningen ager rum i huJvud- eaklig ofverensstan~melse med uppgjordn tim- och kurs- planer. Styrelsen forutsatter hiirvid, att K. M:t kommer att genorn laroverksofverstyrelsen eller ph annst s l t t kon- trollern undervisningen.

I snn~manhang harmed pspekar styrelsen, att det frAn postal synpunkt ar minst lika fordelaktigt, orn e,n flick- skola hnr fransks som grundliiggningssprlik i sta1kt"for tyska. Dessutom f ramhiiller styreleen onskvardlieten . d nnordnande a£ en kurs i bokf6ri-n-g.

Under forutsattniag af nyesriazimda kontroll fijrmaler styrelsen sig slutligen limn% utfarda sidana best~am,melser, ntt .tilltriicle till postelevkurs mR kunna beviljas afven den, son1 n ~ e d oEvnnniimncls betygsforutsatt.ningal aflagt fullstiindig afgi"lngaesanle11 frAn Attaklassjg flickskola.

E'rh Norge meddellzs, att vid Landskvindestemmerets- forci~ingens nu hi'illns mote i Lillehan~mnr tal hollos for upprKttqnde af slrolkok och huemoderskolor. I anslutniug till foredragen antogs en resolution, sti-illcl till Stortinget, uttaliznde onskvardheten af en fast ordnad under~isning i huslig ekonomi sfival i statens akolor son1 folkskolorna, salnt att staten m&t;te uppratta en liirarinneskola med olningsskoln och sn2libruk nliri I<ristia.nia, sA ntt hus- inoclerskolorna ute i bygderna inlitte kunna erhBlla fullt utbildade och sk ick l ig~ krarinnor.

AR Nl EN WAN AF DAGNY och onskar framging bt densamma, gor d i hvad Ni kan for en iikad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att prenumerera. Betank att en tidnings . spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.

1 ORGLAR R.%n lnndets fBrnOmsta fahiker siiljas mot er-

Iaggande af 4 % d priset strax och loch sedan 12 % i hvarje foljande kvartal under 2 fir snmt

PI ANINON mot 4 % strax och 8 % i hvnrje kvnrtal

under 3 Ar. Kataloger 'och nilrlnare upplys-

ningnr erhRllas mot 20 61% i frim.

Extra fina Dorrskyltar, Stamplar

och Sigill erh5lias nlltid billigast f r h

GUSTAV HAKANSSON Hvar kan man prenumerera pi Dagtiy? . I landcts all* postanstalter och bokl&d$ kan man beat8lla

huru mhnga ex. som helst. ' . - 'Skall man alltid prenumerera H dessa sfallen?

Ja, ifall man (inskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gbra det. I .:

Stockholm. Box.173. Mastersamuelsga fan 54..

Rodens famska JACOBSO NS, 2 Hamngat an,

midt far Berzelii park. Tapisseri- handarbeten.

Slojd- osh Hushi~lssliolan, - - Hudiksvall.

Hvad kosfar Dagny i posfansfalter och boklidor? Dqgnys postprenimerations- och boklddspris itr kr. 4: 50 fbr I/,, 2: 50 fBr I/, och 1: 25 fbr I/,

Husmoderskurs. Skolkiikslararinne curs. Slojdlararinnekurs. Dam- o. presentartiklar. I

Hvilka villkor erhHlla prenumeran fshmlare B Dagny ? Don, som sarnlar minst 5 prenumerantor, orhhller en provision af kr. 1: - fbr hvarje b e l % r ~ , 50 Bre ftir hvarje hnlfhrs- och 20 (ire far hvarje kvartal~prenumerant.

Huru ' kkall man fbrfara' fBr denni prbvisions er- htIllande 3 ._.. . .

Sectzn man samlat vninst 5 prenumeranter, g k man tillvaga pb ptt af ' P(iljande e8tt:

Egnahemssparbanken. I Kontor: Vasagatan 38. 1

Begngna denna sparbank fbr in- slittning A sparbanksriikning. ICan anvlindas &f ven for hushiillsriikaing. Tntill 500 kr. kunnn i regel utftls utqn uppsligning.

Oppen half 10 f . m.-7 e. m. dllm. tel. 917. Rikstel. 73.

InlAningsrlinta f. n. 5'1, proc. 1) Antingen: Genom insLidandet a£ prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beat511er man det behB0iga antalet ex. (hur m t ~ g r t som hclat, men al{ticE minst 5) direkt frBn Dagnys exp., Stockholm, som under sam1a:ens aclress i ett oc!~ salnfua paket slinder alla bestallda ex. Scrlnlaren har dli- att ombesisrjs utdelningen till de simlade pre- numeranterna.

PA grund a£ sin uppfrfskande nverkan & hudsystemet vinner jalubrin en stlidso bkad anvand. ling vid hudens vArd. Siirskildt ~ a r frottering af kroppen ined ett .f Salilbrin fnktaclt tygstycke be. i~nnits verksam till ftirekominnnde .f fiirkylning efter svettning och ill motverknncle aE bmhet oc1.1 Irk efter Bfveranstrangniag. Sa- nlsrin tillhandahBlles i Parfym-, ipeceri- flt Fiirgaftlirer. I parti 10s Geijer S: C:o, Stockholm.

Vejbystrands S j u k h e m vid Skelderviken

(BarkAkra station, VLstkustbanan) f ~ r . ben- och korteltuberkulos, rachitis oeh allm. svaghet, mot- tager barn pch vuxna, dagafgift 4-6,50 kr. bppet Bret om, central uppvlirmning, hiirligt lage i barr- akog vid hafvet. Lskare : Dr Ernst Lindahl vid Kronpr. Victorias Kustsanatorium, BarkAkra.

' 2 ) Ellw: Man prenumererar & narmaste postkontor (ej an- nb'rstndes) fbr de enrnlade prenumeranterna, detta nnder hvars och ens adress, begar postens kvitto % samtliga er- lagda afgifter, tillst3ller oss detta kvitto, dA vi omgliende pr postanvisning sander sa~nlaren den stadgrtde provisionen

Hvar, och till hvilkef ~ r i s kan man hummervis I6sa Dagny ? --

I stadernas tidnings1:ontor och cigarraffarer samt hos Cag- nye kom~nissioniher i landsorten. P r i ~ 10 61-0 pr numrrer. De nu s& moderna

Exlf bris (Bokagaremlrken) tforns konstniirligt och till liigsta yris I Curl Xilssons I~j~~strycksunstult, Stock- I lm 0. Frofver och yrislistu mot 10 rcs porto. Agenter antngas.

Kemisk Tvtttt. Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras:

-

- Stockholm. -

I Prenumernntsnmlare B DAGWY I Fackskolan fiir huslig ekonomi i Uppsala L2irarinnekurs. i matlagning och handarbete , (fnllstiindi

iirarinnekurs i h~lslig ekonomi) bbrjar den 1 sept. An1113lan till i rade g6ras fare den 1 juli:

Husmodersku~s nred undcrvisning i m&lagning, aBmnnd oc lLilso1Iirn och nsrtrmast ahedd for flickor ~necl hogre skolbilclnin )Orjar den 1 sept. Ann~Blan fore den 1 nug. '

Specialkurs (hogre husmoderskui.~) i finare matlngning, kl%c ;omnad och barnavard bdrjtw den 22 aug. AnmBIan Bore den 1 nn!

Praktisk yrkeskurs for utbildning nf kokerdror och h u s l ~ l erskor borjm den 22 ang. Anmii.lilan fore den 1 ang. .

Anstikan t111 cle Ltirarinnekurser (endast Ftir ~kolktik), sor 18rjn i jan. 1909, in~iiaclas fore .den 'I nov.

Tryckt program gratis och franko ph begsran. Inspektor: Profcsso~ 0'. Hav)znm~stm. '

Forestkndarinna: Fvokat Ida ATowby.

sokas pa alla platser i landet och erhalla fordelaktiga vill kor. Tillskrif

Dagnys Expedition, Stockholm C.

Glgm ej utt frkq l~okl&dau hem- ~kaffa M. L. Gapners E'N UTMARKT BOK. - 3 : ~ UPPLAGAN.

b d broschyr om- Barn och Biograffore-

stallningar i 25 5%. Frlgan iir irk- uell och broschyren be- tktnnsvitrd.

I VARA BARNS 1 (FOSTRAN o c ~ VARN Lediga platser Fiir resande till AF PROF. Soved Ribbing I U N D .

Till Sommarlektyr nnbe- 'ullcs siirskildt :

fiermelin : Fr%n svenska bygder

h kr. 2: 50 och Wide :

Iamraterna p i Forsbro L kr. 2: 25, allt i.. bok- hdornu pll LARS HORER- BERGS forlag, Stockliolm.

nom alla omrkden ,zf for kvin- lor Eirnpljgt arbete annonserns 'ordelaktignst i Dngny, hvil ken, lorn tidning for svenska kvinno- tirelsen, torcle erhBlli den mest ridstriickta spriclning landet undt.

Prsfvad af ftirlldrar i tusental och tacksam t befunnen god. Btir ej saknas i Izd,qot hem, ndgot folkbibliotek. Sgljs i. boklddor samt A Lars Hokerbergs fbrlag, Stockholm, B kr. 2: 75. Ger gagn for eitt prie miingdubbeltl

rekomrnenderns det. skanciinavisk pensionatet Vilh Elsie i San Rem (Norditalien). qensionatct fbrestd a1 en dansk dam. . 20 rum oc' trildgllrd med utsikt bfver Mecle h f vet. Moderata priscr.

D A U N Y -m

I' T VARLIG; PLIKTTROGEN, AJ.J 1 husliga sysslof fullt kunnig,

bilclad flicka, helst 25 -35 fir, o n skas i enkel priiutgL.cl pR landet (Smhlancl) att,, emeclan husmoclern iir kl.en, sltota I-Iush&llet.ani~~t bjalpn till med bfrigfi ~ r b e t e n inoln hem met.. 3 bnrn. Barniun,afru Limes.

I Vid folks~olesemimriet K v i n n l i g a juridiska b y r A n Vallingatnn 12. - . .

A. T. 183 36.

I

I

,

" w > Bfven yngre tjiinarinna till grof- gtirotohlen. : Den, sorn ej khn finnn b. sig i enklkre f6rhAllnnclen samt 0

Boutredningar, Inknsseringar, P6rlikningar, RiittegHngar, Egendoinsfbrsiiljningar AfRrsiifverlBtelser, Legala lmidlingars uppslittande, Juridiska uppdrag af,alla slag

Kontorstid. kl. 'J210-4. borjar nnsl n .liishr tisdngen clen-2E angnsti, ~ 1 5 ~ intriiclessoknnele hafvs a t t ' infinnn sig Pi. seminariet kl 10. f. ni. Anstikningnrnn om in trnde barn w r a i~ilnmnade f o ~ c sistniimncla dng.

Upplysningsvis ~nedclelas, alt clel antal nyi elever, som i iir kan intagas, iir 24 i forsta klassen och 1 i l'j#rcle klassen.

Urn& den 25 jnni 1908.

v&.kligen vill varn till nytta, tor& hiirt'l ej reflektera. VZinligt, tack ssmt bolnotxnde. S w r med foto. grafi, lonepretentioner och referen. ser, 11-18rkt ~Prlistgfird~, fore 19 juli .till Tr$rt Lands exp., f. y. b.

. .

PL A T S S ~ K A NDE. (Plalssiikande .f& sina annonser ivtfiirda I

Par kapitalister sarskildt frutitimmb, har det iange varif' et1 j onskningsmil att. kunna ofverlamna v8rden al

sina vardepapper och. skotseln .af sina affarer Ht nHgon person. eller institution, som nied absolut dkerhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda. uppdraget afvensom pris- billighet. En sidan institution 5- Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning

(Lilla Nyga f an 2 7, expeditionstid 10-4), sow under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vird och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahiller deponenten influtna medel. Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- liar forslag till ny placering af. det ledigblifna kapitalet..

Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att riintorna H in- tvck.tiingarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sorn inflyta, . till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen, att inte,ckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos af- delningen deponerad inteckniilg genom underliten f6rnyelse skulle Forfalla, ersatter Stockholrns Enskilda Bank darigenorn uppkommen skada.

FZirvaringsafgift: 50 ore for i r per 1,000 kronor af depositio- nens varde, dock ej under tvH kronor.

Dagxy for hnljva priset eller ?'I/, orepr mm.) -

v ARDINN EPL ATS sakes nf bile dad Ernnsk dam (tdar iifven

svenska) inecl godt siitt, ~ltseel~cle och hiilsn. Ager formkga at t skota ett biittre 1.1em san-~t spridn tref- nad. B#sta'ref. nTiH litisten 38, Srenskn Dagblndet.

NTELLIGENT, FRlSINNAD, 1 URG ~ * R A R I N N A ihlskns.10 h 12 timtnnr i veckan fijr tvL flic- kor uncler 10 fir. Runskap i teck- ning tji~kvikrcl. Svar Fosfe Re- stante A. R. Djursholni.

L A R A R ~ N U I EVIKARIAT vid Trollhlittnns.6-klnssign samskola

Br pti gmnd a € sjukdom lecligt for inst.unclm-~de hosttern~in. Uncler- \~isningssl;yldigl-~et hufvuclsakl~gen i tyska oc1-1 Ihisto~in, for tifrigt .en- ligt of~rere~~skommelse. Lijn efter kompetens, n~inst 650 kr. for hela hostterminen. Anstiknings- och ko11~pete1~shanclli1~gar med nppgift pii alla Zimnen, 11vnri sokanden kan fitagn sig unclervisning, lifvensom 18neansprb.k 11-15 insandas till Relc- to?. J. Tl"allinde?., sommaradress Lilleskog, fore den 27 clennes:.

Trolll~iLttan i Juli 1908.

+ MOISELT!E FBBNCAISE DCbonne fa~nille ddsire pour l'nutomne place c1ans falnille di- stingnee. Meil. ref. DM. g. g . ~ Sv. Dagblndet-.

{NKRL OCH ANSPRARS- E:& FLICKA af god familj, soln hnr lust och fnllenhet for affiir, onskar plats i s&clan. Ar konnig i d l a i ett hcm fijreko~n- mancle gbromkl och iir villig cliiri clelthga, om sii onskas. Tacksnni om b a r om ~niijligt inom filfn cln- gar,- ~niirlit ~Pil l ig 16 fir), Oster- suncj.

STORRE EGENDOM I HAL- ' LAND. N1. . r h eten nf stad fLr undervisningsvan Ilrarinna, helst

, . ika-Bremer- Forbundet : ~ro&;ntJjatan 54. . FGrbundets byrh tippen 11-4. Allm. tel. 48 16.

h-Bremer:Forbundets Sjuksko ferskebyri: Tunnelgatan 25. b l a engelska elier franska. Ltine- Rikstel. 68 98. ~ l l m . ' tel. 82 li., villkor 4- B 500 pr 18sb. Nys Inack. Byrhn, Brunkebergsgat. 3 B, Sthlm.

I

I LEDIGA PLATSER. F~REST~NDARINNEPI~ATSEN

!L Tr+ida.?lstalten Xylteaz i Hcl- si~gborg for obiltlba?.~ si?z?ressloa iir till ansijknn ledig. ForestSndarin- 11311 skall cleltaga uti och ofver- vaka viirden nl cle sinnessltia samt varn anstaltens husmocler. Begp- nelseliSnen u t g k meci 400 kr. fir- ligen samt kost och bostad 111. m. Reflekterancle torde snaraat moj- ligt insiincln anstikan jiimte betyg l ill Regemen tsllkaren E. Bloller (Aclr. Helsingborg), hvilken med- clelar nfirmare upplysningar.

I-lelsingborg den 10 juli 1908. &/,*8ls8 la.

K VINNLIG STENOGRAF 0~1.1 mnskinskrifverska meci goda

kunsknpcr i tyska erhhller genast plats L hlirvarande grosshandels- kontor.

Svnr med uppgift :"I Klcler . och lonepretentioner mlirkt ~ S n a b b mnskinskrifverskn~ und. adr. ' S. Gumdii Annonsbyrii, Stockhol~n.

Dagens nummer innehlller : t ' - . . ... . . . . . . . t

Ada Nopi; Af. Elisn; A1bm1.0. O E v e r ~ r ~ t ~ RE l'yra Kleen: . . .

Iioilservstivn oc11 moderntn kvimioi~ infar (ten nuvnrrtade situptionen; Af E@in Wii7rlstzii11z. - .. . .

v AN KVINNLIG 8TENOGRAF och maskinskrif ve r sk kunnig

i tyska sp+et erbAller gennst, vikarint 1 a 2 man., eventuellt gtadigvnrnnde plats i stad i mel- lersta Svcrige. Den som iir van vid Barlocks skriflnaskin och ftirut varit anstalld vicl mekaniuk verk- stnd liger'fdretriide. Svnr till ~Steno- grnfn under aclress S Gum:elii Annonsbyrii, Stockholm, f. v. b.

I D SOLVESBORGS 5-Ii1,AS- V sIGA SAMsKOLA iir fF inst. ISst: I#rarinneplats ledig. Amnen : hlatemntik kl. 2-5, WaturlUra (bo- tnnik, xoologi, fysik, kemi) kl. 1- S, . Geografi k1. 4-5. Llrokurser enl. renlskolestndgnn. Lon fo i fullt ltompetent kr. 1,500. Ntidiga I~nndlingnr, stiilldn till Solvcsborgs Samskolestyrelse, insihlas fore 15 Juli till Bo~g)nustaven P. W. Hzo~zbla.

Prenumeration & Dagny sker 6 narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. -