Klass fr Acta Wexionensia

Robert Nyqvist

2007/02/12

Sammanfattning

Dokumentklassen actawex r anpassad fr typsttning av avhandlingarsom ska publiceras i Acta Wexionensia. Ngot std fr LATEX 2.09 ges inte.Hr beskrivs bde hur denna klass anvnds och hur den r implementerad.Dokumentationen avser version 3.2, senast ndrad 2007/02/12.

Innehll1 Manual 2

1.1 Initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.2 Dokumentstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.3 Kommandon fr sammanlggningsavhandlingar . . . . . . . . . . . 31.4 Bild- och tabelltext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.5 Ogiltiga kommandon och omgivningar . . . . . . . . . . . . . . . . 41.6 Att generera pdf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2 Implementation 62.1 Inledande deklarationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.2 Klassalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.2.1 Sammanlggning eller monografi? . . . . . . . . . . . . . . . 62.2.2 Utkast eller spikad version? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.2.3 Kapitelrubriker p endast hgersidor? . . . . . . . . . . . . 6

2.3 Exekvera frvalda klassalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.4 Dokumentlayout . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.4.1 Pappersformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.4.2 Typsnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.4.3 Stycken och radfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.4.4 Satsyta och marginaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92.4.5 Fotnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102.4.6 Placering av flytande objekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102.4.7 Kolumntitlar och paginering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.5 Redaktionella strukturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122.5.1 Rubriker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122.5.2 Frsttssidor i sammanlggningsavhandlingar . . . . . . . . 162.5.3 Allmnna parametrar fr listor . . . . . . . . . . . . . . . . 182.5.4 Numrerade listor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192.5.5 Punktlistor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192.5.6 Gloslistor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

1

2.5.7 Citat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202.5.8 Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202.5.9 Dimensioner i existerande omgivningar . . . . . . . . . . . . 212.5.10 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212.5.11 Erknnanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222.5.12 Numrering av fristende formler . . . . . . . . . . . . . . . 222.5.13 Flytande bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222.5.14 Flytande tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232.5.15 Bild- och tabelltext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

2.6 Korsreferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242.6.1 Innehllsfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242.6.2 Figurfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252.6.3 Tabellfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252.6.4 Litteraturfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262.6.5 Fotnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

2.7 Initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

3 Schablonfil 273.1 Kort om konferenspublikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

1 Manual

1.1 Initiering

\documentclass[klassalternativ]{actawex}Laddar klassen actawex. Nedan fljer de klassalternativ som r specifika frklassen. Det finns inga klassalternativ fr att vlja pappersformat eller grad pbrdtexten, d dessa r frutbestmda.

collection monograph

Fr att ange om man skriver en sammanlggningsavhandling eller en monografi.Frvald r collection.

draft final

Med draft markeras en s.k. Overfull \hbox med en svart fyrkant, det vill sgasamma funktions som i standardklasserna. Frvald r final.

openany openright

Med openright kommer bl.a. kapitelrubriker att endast brja p en hgersida ochmed openany tillts de ven hamna p en vnstersida. Frvald r openany.

1.2 Dokumentstrukturplain emptyheadings noheadings

Frdeklarerade sidstilar. Anvnds internt av bl.a. \frontmatter, \mainmatter,och \backmatter. Fr att manuellt ndra sidstilen anvnd \pagestyle{sidstil}eller \thispagestyle{sidstil}.

2

\frontmatter

Fljande sidor ingr i frtexten: smutstitel, blank sida, titelsida, tryckortssidaoch innehllsfrteckning. De fyra frsta sidorna grs av Vxj University Pressoch finns drfr inte implementerade i denna mall. Drfr stter \frontmattersidrknaren att brja p 5. Sidstilen r noheadings.

\mainmatter

Inleder huvudtexten genom att se till att denna brjar p en hgersida (uddasidnummer). Sidstilen r headings.

\backmatter

Sidor efter detta kommando betraktas som en del av eftertexten och drfr tas b-de paginering och kolumntitlar bort. Br inte anvndas, eftersom Vxj UniversityPress gr eftertexten. Sidstilen r empty.

\part*[kort rubrik]{lng rubrik}\chapter*[kort rubrik]{lng rubrik}\section*[kort rubrik]{lng rubrik}\subsection*[kort rubrik]{lng rubrik}\paragraph*[kort rubrik]{lng rubrik}

Kommandon fr rubiker. Som standard numreras alla rubriker, utom de som sttsmed \subsection och \paragraph. Asterisken och [kort rubrik] kan utelm-nas. Dessa anvnds fr undertrycka numreringen av en enskild rubrik respektivege en kort version av en lng rubrik som inte fr plats i bl.a. innehllsfrteck-ningen. Notera att \chapter endast r tillgnglig om actawex har laddats medklassalternativet monograph.

\begin{abstract}text\end{abstract}\begin{abstract*}text\end{abstract*}\keywords{nyckelord}

Omgivning fr typsttning av sammanfattning och nyckelord, dr abstract* intelgger till rubriken i innehllsfrteckningen. Notera att \keywords br anvndasinnan abstract.

\begin{acknowledgments}text\end{acknowledgments}\begin{acknowledgments*}text\end{acknowledgments*}\acknowledgmentsname

Omgivning fr typsttning av erknnanden. Liknar abstract ovan. Texten i rubri-ken ges av \acknowledgmentsname, som kan definieras om med \renewcommand.

1.3 Kommandon fr sammanlggningsavhandlingarDetta avsnitt r endast aktuellt om man laddat actawex med klassalternativetcollection.

\papertitle[kort titel]{lng titel}\papersubtitle{undertitel}\paperauthor{namn}\papernotes{text}

3

Kommandon fr deklaration av den informationen som placeras ut p en frstts-sida till en infogad artikel.

\about{text}\and

Dessa tv kommandon ska anvndas i argumentet till \paperauthor. Kommandot\about placeras direkt efter ett namn, vilket typstter text under namnet (hrkan text vara den till exempel den institution som personen i frga hr hemma).Vid flera frfattare stt ut \and mellan varje namn.

\makefrontpage

Skapar en frsttssida till en infogad artikel. Anvnder den information som dekla-rerades med de fyra fregende kommandona. Tips: Ladda paketet chapterbib fratt kunna ha separata referenslistor en fr varje fil som infogas med \include.Observera att varje sdan infogad fil mste kompileras med BibTEX.

\papername

Typ av dokument som sammanlggs. r frdefinierad som Paper, men kan defi-nieras om med hjlp av \renewcommand.

paper

Heltalsregister som anvnds fr att numrerar de artiklar som infogas i en samman-lggningsavhandling. Representeras med romerska versala siffror. Genom att skriva\renewcommand{\thepaper}{\arabic{paper}} anvnds arabiska siffror istllet.

1.4 Bild- och tabelltext

\captionwidth

Styr bredden p bild- och tabelltexten i flytande objekt. Kan modifieras med\setlength eller \settowidth, fr att f samma bredd som tillhrande bild ellertabell.

1.5 Ogiltiga kommandon och omgivningarKlassen r mycket lik standardklasserna, d de flesta kommandon i t.ex. book ochreport ven finns definierade i actawex. Fljande kommandon och omgivningarr dock inte tillgngliga via actawex:

\author \bf \cal\date figure* \it\maketitle \mit \rm\sc \sf \sl\subsubsection \subparagraph table*theindex \title titlepage\tt verse

1.6 Att generera pdfVxj University Press vill ha dokumentet i form av en pdf-fil. Det finns fleraolika stt att generera en pdf-fil:

4

1. Direkt frn tex till pdf med pdfLATEX.

2. Via dvi och PostScript till pdf med LATEX, dvips och ps2pdf.

Det frsta alternativet rekomenderas. Men i vissa fall fungerar inte denna, t.ex.om man anvnder paketet pstricks. Det andra alternativet gr till p fljande stt:Generera frst en dvi-fil med hjlp av LATEX. Exekvera drefter kommandot

dvips -Ppdf -G0 -T 16.5cm,24.2cm dvi-filfr att skapa en PostScript-fil, och kr till sist kommandot

ps2pdf -dPDFsettings=/prepress PostScript-filIstllet fr ps2pdf kan man anvnda Acrobat Distiller.

5

2 ImplementationImplementationen av klassen r i stora drag inspirerad av koden i standardklas-serna report och book.

2.1 Inledande deklarationer\if@collection Fr att hlla reda p om dokumentet r en sammanlggning eller en monografi.

1 acta2 \newif\if@collection

\@ptsize Vissa paket anvnder \@ptsize fr avgra vilken teckenstorlek som dokumentetstts i. S ven om vi inte anvnder detta kommando i denna klass, definierar viden till 0, vilket motsvarar entalssiffran i 10.3 \newcommand{\@ptsize}{0}

Dokumentet ska sttas tvsidigt. Observera att detta inte pverkar storleken pmarginalerna, sedan vnster- och hgermarginal ska vara lika stora. Dremot p-verkas kolumntitlar och i vilken marginal som marginaltexten ska placeras.4 \@twosidetrue5 \@mparswitchtrue

\if@openright Fr att hlla koll p om frfattaren vill att ett nytt kapitel alltid ska brja p enhgersida eller inte.6 \newif\if@openright

2.2 Klassalternativ2.2.1 Sammanlggning eller monografi?

collectionmonograph

Klassalternativ fr att ange om avhandlingen r en monografi eller en samman-lggning av flera artiklar, dr den sistnmnda typen r frvald.7 \DeclareOption{collection}{\@collectiontrue}8 \DeclareOption{monograph}{\@collectionfalse}

2.2.2 Utkast eller spikad version?

draftfinal

Med klassalternativet draft vald markeras s kallade overfull boxes med en svartrektangel.9 \DeclareOption{draft}{\setlength\overfullrule{5pt}}10 \DeclareOption{final}{\setlength\overfullrule{0pt}}

2.2.3 Kapitelrubriker p endast hgersidor?

openanyopenright

Fr att ange om man vill att varje kapitel mste inledas p en hgersida.11 \DeclareOption{openany}{\@openrightfalse}12 \DeclareOption{openright}{\@openrighttrue}

6

2.3 Exekvera frvalda klassalternativMed \ExecuteOptions anger vi vilka klassalternativ som ska vara frvalda ochmed kommandot \ProcessOptions lter vi anvndaren gra egna val.13 \ExecuteOptions{collection,final,openany}14 \ProcessOptions

Drefter lser vi in den fil med instllningar som beror p vilken typ av dokumentdet rr sig om.15 \if@collection16 \input{awcollection.clo}17 \else18 \input{awmonograph.clo}19 \fi

2.4 Dokumentlayout2.4.1 Pappersformat

\paperwidth\paperheight

Stt pappersstorleken till 165 242 mm.20 \setlength\paperwidth{165mm}21 \setlength\paperheight{242mm}

\pdfpaperwidth\pdfpaperheight

Testar om \pdfpagewidth r definierad eller inte. Om kommandot existerar, be-tyder det att dokumentet kompileras med pdfLATEX och d mste \pdfpagewidthoch \pdfpageheight tilldelas rtt vrden.22 \ifx\pdfpagewidth\undefined\else23 \setlength\pdfpagewidth{165mm}24 \setlength\pdfpageheight{242mm}25 \fi

2.4.2 Typsnitt

\normalsize Storleken p brdtexten stts till 10 puntker med ett radavstnd p 12 punkter.Kommandot definierar ven det vertikala avstndet fre respektive efter fristen-de formler. De parametrar som styr listor p frsta nivn ges av \@listI (seavsnitt 2.5.3).26 \renewcommand\normalsize{%27 \@setfontsize\normalsize\@xpt\@xiipt28 \abovedisplayskip 9\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@29 \abovedisplayshortskip \z@ \@plus3\p@30 \belowdisplayshortskip 5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@31 \belowdisplayskip \abovedisplayskip32 \let\@listi\@listI33 }

Vlj 10 punkter som standardstorlek.34 \normalsize

\small En storlek mindre n \normalsize.35 \newcommand\small{%36 \@setfontsize\small\@ixpt{11}%37 \abovedisplayskip 7.5\p@ \@plus2.5\p@ \@minus3\p@

7

38 \abovedisplayshortskip \z@ \@plus2\p@39 \belowdisplayshortskip 3.5\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@40 \belowdisplayskip \abovedisplayskip41 \def\@listi{%42 \leftmargin\leftmargini43 \topsep 4\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@44 \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@45 \itemsep \parsep}%46 }

\footnotesize Tv storlekar mindre n \normalsize.47 \newcommand\footnotesize{%48 \@setfontsize\footnotesize\@viiipt{9.5}%49 \abovedisplayskip 5.5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@50 \abovedisplayshortskip \z@ \@plus\p@51 \belowdisplayshortskip 2.5\p@ \@plus\p@ \@minus2\p@52 \belowdisplayskip \abovedisplayskip53 \def\@listi{%54 \leftmargin\leftmargini55 \topsep 3\p@ \@plus\p@ \@minus\p@56 \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@57 \itemsep \parsep}%58 }

\scriptsize\tiny\large\Large\LARGE\huge\Huge

Fr vriga teckenstorlekar deklarerar vi endast grad och radavstnd.59 \newcommand\scriptsize{\@setfontsize\scriptsize\@viipt\@viiipt}60 \newcommand\tiny{\@setfontsize\tiny\@vpt\@vipt}61 \newcommand\large{\@setfontsize\large\@xiipt{14}}62 \newcommand\Large{\@setfontsize\Large\@xivpt{18}}63 \newcommand\LARGE{\@setfontsize\LARGE\@xviipt{22}}64 \newcommand\huge{\@setfontsize\huge\@xxpt{25}}65 \newcommand\Huge{\@setfontsize\Huge\@xxvpt{30}}

2.4.3 Stycken och radfall

\lineskip\normallineskip\baselinestretch

De tv frsta kommandona hanterar radavstndet d tv rader tenderar att hamnaalltfr nra varandra.66 \setlength\lineskip{1\p@}67 \setlength\normallineskip{1\p@}68 \renewcommand\baselinestretch{}

\parskip\parindent

Inget extra mellanrum mellan tv stycken, utan vi markerar ett nytt stycke medett indrag som motsvarar bredden av ett s kallat em-streck.69 \setlength\parskip{0\p@ \@plus \p@}70 \setlength\parindent{1em}

\smallskipamount\medskipamount\bigskipamount

Definierar storleken p \smallskip, \medskip och \bigskip.71 \setlength\smallskipamount{3\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}72 \setlength\medskipamount{6\p@ \@plus 2\p@ \@minus 2\p@}73 \setlength\bigskipamount{12\p@ \@plus 4\p@ \@minus 4\p@}

\@lowpenalty\@medpenalty\@highpenalty

Beroende p deras argumentet anvnder \nopagebreak och \nolinebreak fl-jande tre kommandon fr att ange grad av acceptans fr sidbrytning respektiveradbrytning. Ju hgre vrde, destor mindre acceptans.

8

74 \@lowpenalty 5175 \@medpenalty 15176 \@highpenalty 301

\clubpenalty\widowpenalty

Stter toleransen fr s kallade nkor.77 % \clubpenalty 15078 % \widowpenalty 150

\displaywidowpenalty\predisplaypenalty\postdisplaypenalty

Tillt nkor men frbjud sidbrytning precis innan en fristende formel. Dremottillts sidbrytning direkt efter en sidbrytning.79 % \displaywidowpenalt 5080 % \predisplaypenalty 1000081 % \postdisplaypenalty 0

\interlinepenalty Tillt sidbrytning inne i ett stycke.82 % \interlinepenalty 0

\brokenpenalty Tillt sidbrytning direkt efter en rad som avslutas med en avstavning.83 % \brokenpenalty 100

2.4.4 Satsyta och marginaler

\headheight\headsep\topskip

Kolumntiteln ska f plats i en box med hjden 12 punkter och som placeras 6 mmovanfr satsytan. Kommandot \topskip r radavstndet fr frsta raden p ensida.84 \setlength\headheight{12\p@}85 \setlength\headsep{17\p@}86 \setlength\topskip{10\p@}

\footskip Avstndet mellan sista raden i satsytan och frsta raden i den box som innehlleren fotnot.87 \setlength\footskip{25\p@}

\maxdepth Maximalt djup hos en box.88 \setlength\maxdepth{.5\topskip}

\textwidth Vnster- och hgermarginaler ska bda vara 25 mm. Allts ska bredden p satsytanvara lika med 115 mm, d satsytans bredd r 165 mm. Drefter ser vi till att\textwidth i enheten punkter lagras som ett heltal.89 \setlength\textwidth{115mm}90 \@settopoint\textwidth

\textheight Satsytans hjd ska vara ungefr 200 mm, vilket i antal rader, frutom frsta,motsvarar

(200 10) 2,845/12 45,dr 2,45 r antalet punkter som det gr p en millimeter. Att vi bortser frn frstaraden, beror p att denna inte ger ett helt radavstnd som bidrag, utan endast\topskip. Allts stter vi hjden p satsytan att motsvarar 46 rader. Notera att viinte behver avrunda \textheight med hjlp av \@settopoint, eftersom fljandeberknar ger ett heltal som resultat.91 \setlength\textheight{45\baselineskip}92 \addtolength\textheight{\topskip}

9

\oddsidemargin\evensidemargin

Bde vnster- och hgermarginal ska vara 25 mm. Med \oddsidemargin ochevensidemargin styr man hur mycket extra mellanrum som lggas till i vns-termarginalen p sidor med udda respektive jmna sidnummer. Vi mste frstaplocka bort den extra tum som TEX internt adderar till samtliga vnstermargina-ler.93 \setlength\oddsidemargin{-1in}94 \addtolength\oddsidemargin{25mm}95 \@settopoint\oddsidemargin96 \setlength\evensidemargin{\oddsidemargin}

\topmargin Sidhuvudet ska vara 17 mm. Vi mste dock ta hnsyn till kolumntitelns hljd,givet av \headheight, och till avstndet mellan satsytan och kolumntiteln, somges av \headsep. Notera att TEX lgger ven till en tum lngst upp p varje sida,vilket vi mste ta hnsyn till.97 \setlength\topmargin{-1in}98 \addtolength\topmargin{17mm}99 \addtolength\topmargin{-\headheight}100 \addtolength\topmargin{-\headsep}101 \@settopoint\topmargin

\marginparwidth\marginparsep\marginparpush

Bredden p eventuell marginaltext stts till ungefr 20 mm och avstndet mellanmarginaltexten och satsytan till ungefr 2,5 mm. Det minsta tilltna vertikalaavstndet mellan tv marginaltexter stts till 5 punkter.102 \setlength\marginparwidth{57\p@}103 \setlength\marginparsep{7\p@}104 \setlength\marginparpush{5\p@}

2.4.5 Fotnoter

\footnotesep\footins

Med \footnotesep styr vi hur mycket tv fotnoter ska sras vertikalt, och med\skip\footins stter storleken p avstndet mellan sista raden satsytan och frs-ta fotnoten.105 \setlength\footnotesep{6.65\p@}106 \setlength{\skip\footins}{9\p@ \@plus 4\p@ \@minus 2\p@}

2.4.6 Placering av flytande objekt

Eftersom klassen endast stder dokument satta med en kolumn, utelmnar vi dekommandon och parametrar som styr flytande objekt i tv kolumner.

topnumberbottomnumbertotalnumber

Vi stter maximalt antal tilltna flytande objekt som fr placeras lngst uppeller lngst ned p en textsida, samt det totala antalet flytande objekt som frfrekomma p en textsida.107 \setcounter{topnumber}{1}108 \setcounter{bottomnumber}{1}109 \setcounter{totalnumber}{2}

\topfractionbottomfraction\textfraction

Med \topfraction och \bottomfraction anger vi hur stor andel av den vre re-spektive undre delen av en textsida som fr upptas av flytande objekt. Kommandot\textfraction stter en nedre grns p hur mycket text det mste frekommap en textsida.

10

110 \renewcommand\topfraction{.7}111 \renewcommand\bottomfraction{.3}112 \renewcommand\textfraction{.2}

\floatpagefraction Stt en nedre grns fr hur mycket av en sida som mste upptas av flytande objektinnan sidan grs om till en bildsida.113 \renewcommand\floatpagefraction{.5}

\floatsep\textfloatsep

\intextsep

Lngdparametern \floatsep styr avstndet mellan tv intilliggande flytande ob-jekt. Avstndet mellan brdtexten och ett flytande objekt, ges av \textfloatsep.Avstndet mellan brdtexten och ett flytande objekt som placerats inne i textenges av intextsep.114 \setlength\floatsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}115 \setlength\textfloatsep{13\p@ \@plus 3\p@ \@minus 3\p@}116 \setlength\intextsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}

\@fptop\@fpsep\@fpbot

Dessa kommandon styr avstndet mellan flytande objekt p en bildsida, enligtfljande: verst p sidan infogas \@fptop, mellan tv flytande objekt anvnds\@fpsep och nederst p sidan infogas \@fpbot.117 \setlength\@fptop{0\p@ \@plus 1fil}118 \setlength\@fpsep{6\p@ \@plus 2fil}119 \setlength\@fpbot{0\p@ \@plus 1fil}120 /acta

2.4.7 Kolumntitlar och paginering

\ps@headings Sidstil avsedd fr huvudtexten. Som kolumntitel anvnder vi rubrik/titel och mel-lanrubrik/rubrik p vnster- respektive hgersida, beroende p om vi skriver enmonografi eller en sammanlggning. Paginering stts i fotens ytterkant.121 collection | monograph122 \newcommand{\ps@headings}{%123 \renewcommand{\@oddhead}{\hfil\small\rightmark}%124 \renewcommand{\@evenhead}{\small\leftmark\hfil}%125 \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%126 \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%127 \let\@mkboth\markboth128 monograph129 \def\chaptermark##1{\markboth{\thechapter\hspace{.5em}##1}{}}%130 /monograph131 \def\sectionmark##1{\markright{\thesection\hspace{.5em}##1}%132 }%133 }

\ps@noheadings Sidstil som saknar kolumntitel. Ska frst och frmst anvndas i fr- och eftertext.134 \newcommand{\ps@noheadings}{%135 \renewcommand{\@oddhead}{}%136 \renewcommand{\@evenhead}{}%137 \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%138 \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%139 }

11

\frontmatter Kommando fr att ange att fljande sidor ingr i frtexten. Ingen kolumntitel ochpaginering i gemena romerska siffror. P frsta sidan ska innehllsfrteckningeninfogagas och pagineringen ska inledas med sidan fem.140 \newcommand{\frontmatter}{%141 \pagestyle{noheadings}%142 \pagenumbering{roman}%143 \setcounter{page}{5}%144 }

\mainmatter Inleder huvudtexten med att byta till rtt sidstil, se till att aktuell sida r enhgersida och pagineringen nollstlls och ges med arabiska siffror.145 \newcommand{\mainmatter}{%146 \cleardoublepage147 \pagestyle{headings}148 \markboth{}{}%149 \pagenumbering{arabic}%150 }

\backmatter Kommando som inleder eftertexterna. Inga kolumntitlar. Kommer troligtvis inteanvndas eftersom Vxj University Press gr eftertexterna.151 \newcommand{\backmatter}{%152 \pagestyle{empty}%153 }

\cleardoublepage Definierar om \cleardoublepage s att ingen kolumntitel och paginering stts utp en tom vnstersida.154 \def\cleardoublepage{%155 \clearpage156 \ifodd\c@page\else157 \hbox{}\thispagestyle{empty}\newpage158 \fi159 }

2.5 Redaktionella strukturer2.5.1 Rubriker

\chaptermark Kommando som anvnds i defintionen av sidstilen headings ovan.160 monograph\newcommand*{\chaptermark}[1]{}Notera att \sectionmark r redan definierad internt i LATEX.

secnumdepthtocdepth

Styr vilka rubriker som ska numreras och hamna i innehllsfrteckningen.161 \setcounter{secnumdepth}{1}162 \setcounter{tocdepth}{1}

partchaptersection

subsectionparagraph

Deklarerar heltalsvariabler fr respektive rubrik.163 \newcounter{part}164 monograph\newcounter{chapter}165 monograph\newcounter{section}[chapter]166 collection\newcounter{section}167 \newcounter{subsection}[section]168 \newcounter{paragraph}[subsection]

12

\thepart\thechapter\thesection

\thesubsection\theparagraph

Definierar representationen av heltalsvariablerna ovan.169 \renewcommand\thepart{\@Roman\c@part}170 monograph\renewcommand\thechapter{\@arabic\c@chapter}171 monograph\renewcommand\thesection{\thechapter.\@arabic\c@section}172 collection\renewcommand\thesection{\@arabic\c@section}173 \renewcommand\thesubsection{\thesection.\@arabic\c@subsection}174 \renewcommand\theparagraph{\thesubsection.\@arabic\c@paragraph}

\@chapapp Deklarerar den namnparameter som internt anvnds av \chapter.175 monograph\newcommand\@chapapp{\chaptername}

\part Kommandot \part anvnds fr att dela upp innehllet i delar. Varje rubrik till endel ska typsttas p en egen sida.176 \newcommand{\part}{%177 \if@openright178 \cleardoublepage179 \else180 \clearpage181 \fi182 \thispagestyle{empty}%183 \secdef\@part\@spart184 }

\@part Det kommando som utfr sjlva typsttningen av \part.185 \def\@part[#1]#2{%186 \ifnum \c@secnumdepth >-2\relax187 \refstepcounter{part}%188 \addcontentsline{toc}{part}{\thepart\hspace{.75em}#1}%189 \else190 \addcontentsline{toc}{part}{#1}%191 \fi192 collection \markboth{\partname\space\thepart:\hspace{.5em}#1}{}%193 \begin{flushright}194 \null195 \vskip2cm196 \bfseries197 \LARGE198 \partname\nobreakspace\thepart199 \par200 \vskip3ex201 \huge202 #2203 \end{flushright}204 \@endpart205 }

\@spart Det kommando som utfr sjlva typsttningen av \part*.206 \def\@spart#1{%207 \markboth{#1}{}%208 \addcontentsline{toc}{part}{#1}%209 \begin{flushright}210 \null211 \vskip2cm

13

212 \bfseries213 \LARGE214 \vphantom{\partname\nobreakspace\thepart}%215 \par216 \vskip3ex217 \huge218 #1219 \end{flushright}220 \@endpart221 }

\@endpart Avslutar \@part och \@spart.222 \def\@endpart{%223 \vfil\newpage224 \if@openright225 \null226 \thispagestyle{empty}%227 \newpage228 \fi229 }230 /collection | monograph

\chapter En rubrik som infogas med \chapter typstts olika beroende vilken av klassalter-nativen chapterstyle eller sectionstyle man valt.231 monograph232 \newcommand{\chapter}{%233 \if@openright234 \cleardoublepage235 \else236 \clearpage237 \fi238 \thispagestyle{plain}%239 \global\@topnum\z@240 \@afterindentfalse241 \secdef\@chapter\@schapter242 }

\@chapter Anropas fr typsttning av numrerade kapitelrubriker. Kommandot \m@ne r de-finierad som konstanten 1.243 \def\@chapter[#1]#2{%244 \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne245 \refstepcounter{chapter}%246 \typeout{\@chapapp\space\thechapter.}%247 \addcontentsline{toc}{chapter}{%248 \protect\numberline{\thechapter}#1%249 }%250 \else251 \addcontentsline{toc}{chapter}{#1}%252 \fi253 \chaptermark{#1}%254 \addtocontents{lof}{\protect\addvspace{4\p@}}%255 \addtocontents{lot}{\protect\addvspace{4\p@}}%256 \@makechapterhead{#2}%257 \@afterheading

14

258 }

\@makechapterhead Sjlva typsttningen av numrerade kapitelrubriker.259 \def\@makechapterhead#1{%260 \vspace*{40\p@}%261 {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries262 \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne263 {\Large\slshape\@chapapp\space\thechapter}%264 \else265 \null266 \fi267 \par\nobreak268 \vskip 10\p@269 \interlinepenalty\@M270 \LARGE #1\par\nobreak271 \vskip 30\p@272 }%273 }

\@schapter Anropas fr typsttning av onumrerade kapitelrubriker.274 \def\@schapter#1{%275 \@makeschapterhead{#1}%276 \@afterheading277 }

\@makeschapterhead Sjlva typsttningen av onumrerade kapitelrubriker.278 \def\@makeschapterhead#1{%279 \vspace*{40\p@}%280 {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries281 \null\par\nobreak282 \vskip 10\p@283 \interlinepenalty\@M284 \LARGE #1\par\nobreak285 \vskip 30\p@286 }%287 }288 /monograph

\section\subsection\paragraph

vriga rubrikkommandon r detsamma fr bda dokumenttyperna.289 collection | monograph290 \newcommand{\section}{\@startsection{section}{1}{\z@}%291 {-3ex \@plus -1ex \@minus -.2ex}%292 {2ex \@plus .2ex}%293 {\normalfont\Large\bfseries}%294 }295 \newcommand{\subsection}{\@startsection{subsection}{2}{\z@}%296 {-2.25ex\@plus -1ex \@minus -.2ex}%297 {1ex \@plus .2ex}%298 {\normalfont\large\bfseries}%299 }300 \newcommand{\paragraph}{\@startsection{paragraph}{3}{\z@}%301 {-1.75ex \@plus -.75ex \@minus -.2ex}%302 {.7ex \@plus .2ex}%303 {\normalfont\normalsize\bfseries}%

15

304 }

\@seccntformat Minskar avstndet mellan numrering och text i rubriker.305 \renewcommand\@seccntformat[1]{\csname the#1\endcsname\hspace{.5em}}306 /collection | monograph

2.5.2 Frsttssidor i sammanlggningsavhandlingar

\papertitle\@papertitle

\@shortpapertitle\papersubtitle\@papersubtitle

\paperauthor\@paperauthor\papernotes\@papernotes

Kommandon fr att deklarera information om en uppsats eller artikel, ssom titel,undertitel, frfattare och allmn information, som till exempel var den r publi-cerad.307 collection308 \newcommand*\papertitle[2][\DefaultOpt]{%309 \gdef\@papertitle{#2}%310 \def\DefaultOpt{#2}%311 \gdef\@shortpapertitle{#1}%312 }313 \papertitle{}314 \newcommand*\papersubtitle[1]{\gdef\@papersubtitle{#1}}315 \papersubtitle{}316 \newcommand*\paperauthor[1]{\gdef\@paperauthor{#1}}317 \paperauthor{}318 \newcommand*\papernotes[1]{\gdef\@papernotes{#1}}319 \papernotes{}

\papername Typ av dokument som sammanlggs.320 \newcommand{\papername}{Paper}

paper\makefrontpage

Heltalsparameter och kommando fr numrering respektive typsttning av frstts-sida.321 \newcounter{paper}322 \renewcommand\thepaper{\@Roman\c@paper}323 \newcommand\makefrontpage{%324 \if@openright325 \cleardoublepage326 \else327 \clearpage328 \fi329 \thispagestyle{empty}%330 \refstepcounter{paper}%

Nollstll numrering av rubriker och fotnoter.331 \setcounter{section}{0}%332 \setcounter{subsection}{0}%333 \setcounter{paragraph}{0}%334 \setcounter{footnote}{0}%

Vi anvnder layout som \part, fr att fr enhetligt utseende.335 \begin{flushright}336 \null337 \vskip2cm338 \bfseries339 \LARGE340 \papername\nobreakspace\thepaper

16

341 \par342 \vskip3ex343 \huge344 \@papertitle345 \par346 \vskip1.5ex347 \Large

Infoga undertitel, om en sdan r given.348 \ifx\@empty\@papersubtitle349 \null350 \else351 \@papersubtitle352 \fi353 \par354 \vskip4ex

Lgg till titel i innehllsfrteckningen och kolumntitel.355 \addcontentsline{toc}{part}{\thepaper\hspace{.75em}\@papertitle}%356 \markboth{%357 \papername\space\thepaper:\hspace{.5em}\@shortpapertitle358 }{}%

Infoga frfattare.359 \ifx\@empty\@paperauthor\else360 \large361 \begin{tabular}[t]{r@{}}362 \@paperauthor363 \end{tabular}364 \fi365 \end{flushright}

Lngst ned p sidan placeras vrig information.366 \ifx\@empty\@papernotes\else367 \vfill368 \bgroup369 \small370 \@papernotes371 \egroup372 \fi373 \cleardoublepage374 }

\about\and

Kommandon fr anvndning i \paperauthor.375 \def\about#1{%376 \\377 \textnormal{\textit{#1}}%378 }379 \def\and{%380 \end{tabular}%381 \vspace{2ex}\par382 \begin{tabular}[t]{r@{}}%383 }384 /collection

17

2.5.3 Allmnna parametrar fr listor

\leftmargin\leftmargini\leftmarginii\leftmarginiii\leftmarginiv\leftmarginv\leftmarginvi

Dimensionen p vnstermarginalen i listor.385 acta386 \setlength\leftmargini{2em}387 \leftmargin\leftmargini388 \setlength\leftmarginii{1.8em}389 \setlength\leftmarginiii{1.5em}390 \setlength\leftmarginiv{1.7em}

Fljande tv lngdparametrar kommer troligtvis aldrig att anvndas, men eftersomde r givna i krnan till LATEX tar vi med dem.391 \setlength\leftmarginv{1em}392 \setlength\leftmarginvi{1em}

\labelsep\labelwidth

Avstndet mellan markering och text i lista, samt bredden p markeringen.393 \setlength\labelsep{.5em}394 \setlength\labelwidth{\leftmargini}395 \addtolength\labelwidth{-\labelsep}

\partopsep Nr man infogar en tom rad innan en listomgivning, s skjuts en \partopsep intillsammans med \parskip och \topsep.396 \setlength\partopsep{2\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}

\@beginparpenalty\@enparpenalty\@itempenalty

Tillt sidbrytning precis fre och efter en lista, samt mellan tv avsnitt i en lista.397 \@beginparpenalty-\@lowpenalty398 \@endparpenalty-\@lowpenalty399 \@itempenalty-\@lowpenalty

\@listi\@listI

Kommandot \@listi stter \leftmargin, \parsep, topsep och \itemsep. Med\@listI sparar vi standardvrdena, s att man med \normalsize kan g tillbakatill dessa.400 \def\@listi{%401 \leftmargin\leftmargini402 \parsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@403 \topsep 6\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@404 \itemsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@405 }406 \let\@listI\@listi407 \@listi

\@listii\@listiii\@listiv\@listv\@listvi

vriga listniver. Dessa modifieras inte av \normalsize eller ngot linande kom-mando och drfr br nstlade listor endast anvndas i huvudtexten.408 \def\@listii {%409 \leftmargin\leftmarginii410 \labelwidth\leftmarginii411 \advance\labelwidth-\labelsep412 \topsep 3\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@413 \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@414 \itemsep\parsep415 }416 \def\@listiii{%417 \leftmargin\leftmarginiii

18

418 \labelwidth\leftmarginiii419 \advance\labelwidth-\labelsep420 \topsep 2\p@ \@plus\p@\@minus\p@421 \parsep \z@422 \partopsep \p@ \@plus\z@ \@minus\p@423 \itemsep\topsep424 }425 \def\@listiv{%426 \leftmargin\leftmarginiv427 \labelwidth\leftmarginiv428 \advance\labelwidth-\labelsep429 }430 \def\@listv{%431 \leftmargin\leftmarginv432 \labelwidth\leftmarginv433 \advance\labelwidth-\labelsep434 }435 \def\@listvi{%436 \leftmargin\leftmarginvi437 \labelwidth\leftmarginvi438 \advance\labelwidth-\labelsep439 }

2.5.4 Numrerade listor

\theenumi\theenumii\theenumiii\theenumiv

Represenation av markrer p respektive listniv.440 \renewcommand\theenumi{\@arabic\c@enumi}441 \renewcommand\theenumii{\@alph\c@enumii}442 \renewcommand\theenumiii{\@roman\c@enumiii}443 \renewcommand\theenumiv{\@Alph\c@enumiv}

\labelenumi\labelenumii\labelenumiii\labelenumiv

Hur varje markr ska skrivas ut alltid i rak stil.444 \newcommand\labelenumi{\textup{\theenumi.}}445 \newcommand\labelenumii{\textup{(\theenumii)}}446 \newcommand\labelenumiii{\textup{\theenumiii.}}447 \newcommand\labelenumiv{\textup{\theenumiv.}}

\p@enumii\p@enumiii\p@enumiv

Hur \ref ska typstta korsreferenser till ett avsnitt i en lista.448 \renewcommand\p@enumii{\textup{\theenumi}}449 \renewcommand\p@enumiii{\textup{\theenumi(\theenumii)}}450 \renewcommand\p@enumiv{\textup{\p@enumiii\theenumiii}}

2.5.5 Punktlistor

\labelitemi\labelitemii\labelitemiii\labelitemiv

Olika ornament p respektive listniv.451 \newcommand\labelitemi{\textbullet}452 \newcommand\labelitemii{\normalfont\bfseries\textendash}453 \newcommand\labelitemiii{\textasteriskcentered}454 \newcommand\labelitemiv{\textperiodcentered}

2.5.6 Gloslistor

description Listomgivning fr glosor, ordfrklaringar med mera.

19

455 \newenvironment{description}{%456 \list{}{%457 \labelwidth\z@458 \itemindent-\leftmargin459 \let\makelabel\descriptionlabel460 }%461 }{%462 \endlist463 }

\descriptionlabel Formatering av markr i description.464 \newcommand*\descriptionlabel[1]{%465 \hspace\labelsep466 \normalfont\bfseries #1467 }

2.5.7 Citat

quotation Omgivning fr citat, dr frsta raden stts med indrag.468 \newenvironment{quotation}{%469 \list{}{%470 \listparindent 1.5em%471 \itemindent \listparindent472 \rightmargin \leftmargin473 \parsep \z@ \@plus\p@474 }%475 \item\relax476 }{%477 \endlist478 }

quote Omgivning lik quotation, fast utan indrag av frsta raden.479 \newenvironment{quote}{%480 \list{}{481 \rightmargin\leftmargin482 }%483 \item\relax484 }{%485 \endlist486 }

2.5.8 Bilagor

\appendix Kommando som inleder bilagor, genom att nollstlla om kapitelnumrering ochndra represenationerna till versala latinska bokstver.487 \newcommand\appendix{%488 \par489 \if@collection\else490 \setcounter{chapter}{0}%491 \fi492 \setcounter{section}{0}%493 \setcounter{subsection}{0}%494 \setcounter{paragraph}{0}%

20

495 \gdef\@chapapp{\appendixname}%496 \gdef\thechapter{\@Alph\c@chapter}%497 }

2.5.9 Dimensioner i existerande omgivningar

\arraycolsep\tabcolsep

\arrayrulewidth\doublerulesep

Olika avstnd i tabeller.498 \setlength\arraycolsep{5\p@}499 \setlength\tabcolsep{6\p@}500 \setlength\arrayrulewidth{.4\p@}501 \setlength\doublerulesep{2\p@}

\tabbingsep Styr hur mycket mellanrum som \ ska infoga i tabbing.502 \setlength\tabbingsep{\labelsep}

\@mpfootins Fotnoter i minipage ska sras lika mycket ifrn varandra som standard.503 \skip\@mpfootins = \skip\footins

\fboxsep\fboxrule

Dimensioner fr \fbox.504 \setlength\fboxsep{3\p@}505 \setlength\fboxrule{.4\p@}506 /acta

2.5.10 Sammanfattning

abstract*abstract

\keywordsname\keywords\@keywords

Omgivning fr typsttning av sammanfattning, dr med abstract* hamnar interubriken i innehllsfrteckningen.507 collection | monograph508 \newenvironment{abstract*}{%509 \begin{center}%510 \bfseries\abstractname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}511 \end{center}%512 \quotation513 }{%514 \ifx\@keywords\empty\else515 \par\medskip516 \noindent517 \textbf{\keywordsname:} \@keywords518 \fi519 \endquotation520 }521 \newenvironment{abstract}{%522 \begin{abstract*}%523 monograph \addcontentsline{toc}{chapter}{\abstractname}%524 collection \addcontentsline{toc}{section}{\abstractname}%525 \thispagestyle{plain}%526 }{%527 \end{abstract*}%528 }529 \newcommand{\keywordsname}{Keywords}530 \def\@keywords{}531 \def\keywords#1{\gdef\@keywords{#1}}

21

2.5.11 Erknnanden

acknowledgments*acknowledgments

\acknowledgmentsname

Omgivning fr erknnanden.532 \newenvironment{acknowledgments*}{%533 \begin{center}%534 \bfseries\acknowledgmentsname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}535 \end{center}%536 \quotation537 }{%538 \endquotation539 }540 \newenvironment{acknowledgments}{%541 \begin{acknowledgments*}%542 monograph \addcontentsline{toc}{chapter}{\acknowledgmentsname}%543 collection \addcontentsline{toc}{section}{\acknowledgmentsname}%544 \thispagestyle{plain}%545 }{%546 \end{acknowledgments*}%547 }548 \newcommand{\acknowledgmentsname}{Acknowledgments}

2.5.12 Numrering av fristende formler

\theequation Fristende formler ska numreras med avseende p \chapter eller \section, be-roende p om man skriver en monografi respektive sammanlggning.549 collection\@addtoreset{equation}{section}550 monograph\@addtoreset{equation}{chapter}551 \renewcommand\theequation{%552 collection \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@equation553 monograph \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@equation554 }555 % \def\@eqnnum{(\theequation)}

2.5.13 Flytande bilder

figure Figurer numreras med avseende p \chapter (eller \section).556 collection\newcounter{figure}[section]557 monograph\newcounter{figure}[chapter]558 \renewcommand\thefigure{%559 collection \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@figure560 monograph \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@figure561 }

fps@figureftype@figure\ext@figure\fnum@figure

De parametrar som styr typsttning av flytande bilder. I tur och ordning deklarerarvi placering, internt identifikationsnummer, filndelse fr innehllsfrteckning ochrubriken fr bildtext.562 \def\fps@figure{tbp}563 \def\ftype@figure{1}564 \def\ext@figure{lof}565 \def\fnum@figure{\figurename\nobreakspace\thefigure}

figure Omgivningen fr flytande bilder. I standardklasserna definieras ven figure* frtypsttning i tv kolumner.

22

566 \newenvironment{figure}{%567 \@float{figure}%568 }{%569 \end@float570 }

2.5.14 Flytande tabeller

table ven tabeller numreras med avseende p \chapter (eller \section).571 collection\newcounter{table}[section]572 monograph\newcounter{table}[chapter]573 \renewcommand\thetable{%574 collection \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@table575 monograph \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@table576 }

\fps@table\ftype@table\ext@table\fnum@table

De parametrar som styr flytande tabeller (se motsvarande fr bilder ovan).577 \def\fps@table{tbp}578 \def\ftype@table{2}579 \def\ext@table{lot}580 \def\fnum@table{\tablename\nobreakspace\thetable}

table Sjlva omgivningen fr flytande tabeller. I standardklasserna definieras ventable* fr typsttning i tv kolumner.581 \newenvironment{table}{%582 \@float{table}%583 }{%584 \end@float585 }

2.5.15 Bild- och tabelltext

\abovecaptionskip\belowcaptionskip

Lngdparametrar fr styrning av avstnd fre och efter bild- och tabelltext.586 \newlength\abovecaptionskip587 \newlength\belowcaptionskip588 \setlength\abovecaptionskip{4\p@}589 \setlength\belowcaptionskip{0\p@}

\captionwidth\@makecaption

Kommandot \caption anropar \@makecapion med tv argument: dels det inter-na identifikationsnumret fr aktuell flytande objekt och dels sjlva texten. Med\captionwidth styr man hur bred bildtexten ska vara.590 \newlength\captionwidth591 \setlength{\captionwidth}{0.7\textwidth}592 \long\def\@makecaption#1#2{%593 \vskip\abovecaptionskip594 \sbox\@tempboxa{\small\textbf{#1:} #2}%595 \ifdim \wd\@tempboxa >\captionwidth596 \hb@xt@\hsize{\hfil597 \parbox[t]{\captionwidth}{\small\textbf{#1:} #2}%598 \hfil599 }\par600 \else601 \global \@minipagefalse

23

602 \hb@xt@\hsize{\hfil\box\@tempboxa\hfil}%603 \fi604 \vskip\belowcaptionskip605 }

2.6 Korsreferenser2.6.1 Innehllsfrteckning

\@pnumwidth\@tocrmarg\@dotsep

Bredden p box i vilken sidnumret stts, hgermarginalen fr referenser som grver flera rader och avstndet mellan punkter.606 \newcommand\@pnumwidth{1.55em}607 \newcommand\@tocrmarg{2.55em}608 \newcommand\@dotsep{4.5}

\tableofcontents Typstter innehllsfrteckningen.609 \newcommand\tableofcontents{%610 collection \newpage\section*{\contentsname}611 monograph \chapter*{\contentsname}612 \@mkboth{\contentsname}{\contentsname}%613 \@starttoc{toc}%614 }

\l@part Hur rubriker infogade med \part ska typsttas i innehllsfrteckningen. Till attbrja med ser vi till att om sidbrytning mste ge s ska det ske innan referensen.Drefter lgger till ett vertikalt mellanrum.615 \newcommand*\l@part[2]{%616 \addpenalty\@secpenalty617 \addvspace{.75em \@plus\p@}%

Fr att kommandot \numberline ska fungerar mste bredden p sidnumret varalagrat i \@tempdima.618 \setlength\@tempdima{3em}%619 \begingroup

Inget indrag och lmna plats fr sidnumret. Genom att ge \parfillskip ettnegativt vrde slipper vi varningsmeddelande om overfull boxes.620 \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth621 \parfillskip -\@pnumwidth

Typstt sjlva listreferensen.622 {%623 \leavevmode624 \normalsize\bfseries625 #1\hfil \hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}%626 }\par

Frhindra sidbrytning direkt efter referensen.627 \nobreak628 \global\@nobreaktrue629 \everypar{\global\@nobreakfalse\everypar{}}%630 \endgroup631 }

24

\l@chapter\l@section

\l@subsection\l@paragraph

Hur vriga rubriker ska typsttas i innehllsfrteckningen.632 collection\newcommand*\l@section[2]{%633 monograph\newcommand*\l@chapter[2]{%634 \addpenalty\@secpenalty635 \setlength\@tempdima{1.5em}%636 \begingroup637 \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth638 \parfillskip -\@pnumwidth639 \leavevmode640 \advance\leftskip\@tempdima641 \hskip -\leftskip642 #1\nobreak\hfil \nobreak\hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}\par643 \endgroup644 }645 collection\newcommand*\l@subsection{%646 monograph\newcommand*\l@section{%647 \@dottedtocline{1}{1.5em}{2.3em}%648 }649 collection\newcommand*\l@paragraph{%650 monograph\newcommand*\l@subsection{%651 \@dottedtocline{2}{3.8em}{3.2em}%652 }653 monograph\newcommand*\l@paragraph{\@dottedtocline{3}{10em}{5em}}

2.6.2 Figurfrteckning

\listoffigures Typstter en figurfrteckning.654 \newcommand\listoffigures{%655 collection \section*{\listfigurename}%656 monograph \chapter*{\listfigurename}%657 \@mkboth{\listfigurename}{\listfigurename}%658 \@starttoc{lof}%659 }

\l@figure Hur listreferenser till figurer ska typsttas.660 \newcommand*\l@figure{\@dottedtocline{1}{0pt}{2.3em}}

2.6.3 Tabellfrteckning

\listoftables Fr att infoga en frteckning ver tabeller.661 \newcommand\listoftables{%662 collection \section*{\listtablename}%663 monograph \chapter*{\listtablename}%664 \@mkboth{\listtablename}{\listtablename}%665 \@starttoc{lot}%666 }

\l@figure Listreferenser till tabeller ska typsttas p samma stt som till figurer.667 \let\l@table\l@figure

25

2.6.4 Litteraturfrteckning

thebibliography Omgivning fr typsttning av litteraturfrteckning.668 \newenvironment{thebibliography}[1]{%669 collection \section*{\bibname}%670 monograph \chapter*{\bibname}%671 \@mkboth{\bibname}{\bibname}%672 collection \addcontentsline{toc}{section}{\bibname}%673 monograph \addcontentsline{toc}{chapter}{\bibname}%674 \list{\@biblabel{\@arabic\c@enumiv}}{%675 \settowidth\labelwidth{\@biblabel{#1}}%676 \leftmargin\labelwidth677 \advance\leftmargin\labelsep678 \usecounter{enumiv}%679 \let\p@enumiv\@empty680 \renewcommand\theenumiv{\@arabic\c@enumiv}%681 }%682 \sloppy683 \clubpenalty4000684 \@clubpenalty \clubpenalty685 \widowpenalty4000%686 \sfcode\.\@m687 }{%688 \def\@noitemerr689 {\@latex@warning{Empty thebibliography environment}}%690 \endlist691 }

\newblock Avstnd mellan olika poster i en litteraturreferens.692 \newcommand\newblock{\hskip .11em\@plus.33em\@minus.07em}

\@biblabel\@cite

Anvnd de frdefinierade versionerna av hur referenser ska typsttas.693 %\renewcommand*\@biblabe[1]{[#1]\hfill}694 %\renewcommand*\@cite[1]{[#1]}

2.6.5 Fotnoter

\footnoterule Den linje som stts mellan huvudtext och fotnot.695 \renewcommand\footnoterule{%696 \kern-3\p@697 \hrule\@width.25\columnwidth698 \kern2.6\p@699 }

footnote Rknaren fr fotnoter ska nollstllas vid varje nytt kapitel.700 collection\@addtoreset{footnote}{section}701 monograph\@addtoreset{footnote}{chapter}

\@makefntext Det kommando som tystter fotnoten.702 \newcommand\@makefntext[1]{%703 \parindent 1em%704 \noindent705 \hb@xt@1.2em{\hss\@makefnmark}\hspace{.1em}#1706 }

26

\@makefnmark Kommandot fr typsttning av markren fr fotnoten inne i texten. Vi anvnderden frdefinierad definitionen.707 %\renewcommand\@makefnmark{%708 % \hbox{\@textsuperscript{\normalfont\@thefnmark}}%709 %}710 /collection | monograph

2.7 Initiering\contentsname

\listfigurename\listtablename

\bibname\indexname

Frvalda rubriker.711 acta712 \newcommand\contentsname{Contents}713 \newcommand\listfigurename{List of Figures}714 \newcommand\listtablename{List of Tables}715 \newcommand\bibname{Bibliography}716 \newcommand\indexname{Index}

\figurename\tablename

Rubriker fr flytande objekt.717 \newcommand\figurename{Figure}718 \newcommand\tablename{Table}

\partname\chaptername\appendixname\abstractname

vriga rubriker.719 \newcommand\partname{Part}720 \if@collection\else721 \newcommand\chaptername{Chapter}722 \fi723 \newcommand\appendixname{Appendix}724 \newcommand\abstractname{Abstract}

\today Dagens datum.725 \def\today{\ifcase\month\or726 January\or February\or March\or April\or May\or June\or727 July\or August\or September\or October\or November\or December\fi728 \space\number\day, \number\year729 }

Vlj sidstil, typ av paginering och en kolumn.730 \pagestyle{headings}731 \pagenumbering{arabic}732 \onecolumn733 /acta

3 SchablonfilEn enkel fil att utgr ifrn.734 template735 \documentclass[]{actawex}736 %% -- preamble --737 \begin{document}738 %% -- no text here --739 \frontmatter

27

740 %% -- the text before the main content --741 \keywords{}742 \begin{abstract}743 \end{abstract}744 \newpage745 \begin{acknowledgments}746 \end{acknowledgments}747 \tableofcontents748 %% \listoffigures749 %% \listoftables750 \mainmatter751 %% -- put your main text here --752 \backmatter753 %% -- no text here --754 \end{document}755 /template

3.1 Kort om konferenspublikationerFr sammanstllning av en konferenspublikation rekomenderas klassen combine.Varje artikel typstts med actawex. Fr att fr en enhetligt utseende p t.ex. satseroch bevis kan man skapa ett paket som varje frfattare mste ladda. Fr att sedansl samman alla artiklar till en konferenspublikation skapar man en huvudfil:

\documentclass[colclass=actawex,notoc,nolof,nolot]{combine}\begin{document}\tableofcontents\begin{papers}\import{artikel1}\import{artikel2}. . .\import{artikeln}\end{papers}\end{document}

P detta stt behver man inte bryr sig om bl.a. varje \documentclass och\begin{document} i varje infogad artikel. Grundstrukturen p huvudfilen r fl-jande: Fr mer information se manualen till combine. Notera att litteraturfr-teckningen i varje enskild artikel br infogas med thebibliography, undvikBibTEX.

28