Å R S R E D O V I S N I N GÅ R S R E D O V I S N I N GÅ R S R E D O V I S N I N GÅ R S R E D O V I S N I N G

S T U D S V I K 2 0 0 2 2

KALENDARIUM 2003

Delårsrapport januari–mars, 23 april

Delårsrapport januari–juni, 19 augusti

Delårsrapport januari–september, 28 oktober

Bolagsstämma kommer att hållas

den 23 april 2003 kl 16:00

på Salén Konferens & Matsalar,

Norrlandsgatan 15, Stockholm.

INNEHÅLL

Året i korthet 1

VDs kommentar 2

Studsvik – en internationell

koncern 4

Mål och strategier 5

Medarbetare 6

Aktien 8

Marknad 10

Rivning av kärntekniska anläggningar – en tillväxtmarknad 14

Affärsområden

Nuclear Technology 16

Waste & Decommissioning 20

Industrial Services 24

Nuclear Medicine 28

Miljö, säkerhet och kvalitet 32

Femårsöversikt 34

Faktorer som påverkar

Studsviks verksamhet 36

Förvaltningsberättelse 38

Resultaträkningar 41

Balansräkningar 42

Kassaflödesanalyser 44

Redovisnings- och

värderingsprinciper 45

Noter 47

Vinstdisposition 61

Revisionsberättelse 62

Ledande befattningshavare 63

Styrelse 64

Styrelsens arbete 65

Nyckeltalsdefinitioner 66

Teknisk ordlista 67

Adresser III

Studsvik är ett internationellt, högteknologiskt företag

med fokus på kärnkraftsindustrin, bestrålningstjänster och

nukleär medicin. Genom att leverera produkter och tjänster

med ett stort teknikinnehåll bidrar Studsvik till att effektivi-

sera driften och höja säkerheten vid kundernas kärnkrafts-

anläggningar. Därutöver tillhandahåller Studsvik säker

och kostnadseffektiv hantering av låg- och medelaktivt

nukleärt avfall. Koncernen utnyttjar även sin kompetens

inom kärnteknik för att utföra bestrålningstjänster samt för

att marknadsföra produkter och tjänster inom medicinsk

teknik.

Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer, labo-

ratorier och anläggningar för avfallshantering i Sverige,

vid anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i

Erwin, USA, samt i kundernas – främst kärnkraftverks och

kärnbränsleproducenters – anläggningar.

Studsvik omsatte under 2002 MSEK 1 002,3 och hade cirka

1 100 anställda i sju länder, varav hälften i Sverige.

1 S T U D S V I K 2 0 0 2

Nyckeltal 2002 2001 2000

Koncernens omsättning, MSEK 1 002,3 882,7 818,8

Rörelseresultat, MSEK 2,8 –125,7 56,5

Resultat efter fi nansnetto, MSEK –1,1 –132,4 43,3

Resultat per aktie, SEK 1) –1,06 –17,86 – 0,05

Rörelsemarginal, % 2) 0,3 neg neg

Soliditet, % 43,9 41,9 31,5

Eget kapital per aktie, SEK 1) 57,45 67,98 61,73

Antal anställda, medelantal 1 128 1 134 1 204

1) Värdena för 2000 justerade för fondemission 2001.

2) Vid beräkning av rörelsemarginal för 2000 har återbäringsmedel SPP m m exkluderats.

Året i korthet

Koncernens omsättning steg med 14 procent till MSEK 1 002,3 (882,7).

Resultatet före skatt förbättrades kraftigt och uppgick till MSEK –1,1 (–132,4). Resultatet efter skatt uppgick till MSEK –8,6 (–135,4).

Resultatet per aktie uppgick till SEK –1,06 (–17,86).

Eget kapital per aktie uppgick den 31 december 2002 till SEK 57,45 (67,98) och soliditeten uppgick till 44 (42) procent.

Tvisten med konsortiet Metric Duke avgjordes efter årets utgång till Studsviks fördel. Metric Duke dömdes att betala MUSD 4,3 till Studsvik.

Ett bolag bildades för bearbetning av federalt nukleärt avfall i USA.

Stabil produktion och positivt kassafl öde i Erwin-anläggningen.

S T U D S V I K 2 0 0 2 2

MSÄTTNING OCH RESULTAT förbättrades för

alla affärsområden med undantag av

Nuclear Medicine vars BNCT-verksamhet

ännu befi nner sig i klinisk prövningsfas.

Studsviks stora satsning på THORSM-tekniken i Erwin,

Tennessee börjar äntligen visa resultat. Orderingång,

prisnivå och driftsäkerhet har förbättrats under året

vilket resulterat i ett avsevärt förbättrat kassafl öde. De

tekniska inkörningsproblemen har näst intill upphört.

Sedan mer än två år har Studsvik drivit en skiljedoms-

process i USA mot det konsortium (Metric Duke) som

levererat anläggningen i Erwin. Processen har för

Studsviks del inneburit mycket stora kostnader och

en belastning på ledningsresurser. Enbart under 2002

uppgick de direkta kostnaderna för skiljedomsproces-

sen till 23,2 miljoner kronor. Den 29 januari 2003

meddelade skiljenämnden sitt utslag vilket innebär

att konsortiet åläggs att betala Studsvik 4,3 miljoner

dollar. Studsvik kommer att reducera anläggningens

värde med motsvarande belopp. Det är en stor lättnad

att vi nu kunnat lägga denna fl eråriga tvist bakom

oss och helt kan koncentrera våra ledningsresurser på

intäktsgenererande aktiviteter.

Koncernen tog under året ytterligare ett viktigt steg

på den amerikanska marknaden när vi i juni, tillsam-

mans med Washington Group International Inc.,

bildade bolaget THOR Treatment Technologies, LLC

(TTT), i USA. Bolaget, till 50 procent ägt av Studsvik,

avser att för den amerikanska energimyndighetens

(DOE) räkning konstruera, bygga och driva anlägg-

ningar för bearbetning och omhändertagande av det

radioaktiva avfall som uppstod under uppbyggnaden

av det amerikanska kärnvapenprogrammet. Genom

det nya bolaget får Studsvik i ett slag möjlighet att

ytterligare kommersialisera THORSM-tekniken på den

marknad som enligt offi ciella bedömningar har ett

totalt värde på 150–300 miljarder dollar över en

period på 20–30 år.

Trots den avsevärda affärspotentialen innebär TTT

ingen större riskexponering för Studsviks del. Den så

kallade DOE-marknaden, på vilken TTT kommer att

verka, innebär en affärsmodell som tillåter hantering

av stora projekt utan nämnvärd risk för inblandade

leverantörer. Jag bedömer möjligheterna som goda

att Studsvik får betydande resultattillskott från TTT

inom tre till fem år. I ett ännu längre tidsperspektiv

är vinstpotentialen mycket hög.

Vi ser stora möjligheter för lönsam tillväxt inom

om rådet avveckling och rivning av nukleära anlägg-

ningar. Den tyska marknaden utvecklas snabbt, men

även i Italien och England kan vi se tecken på att en

marknad börjar att utvecklas. Det är vår ambition att

ytterligare förstärka vår närvaro på dessa marknader.

Studsvik fokuserar idag på ett antal lönsamma

nischer inom nukleär teknik. Vi har lång internationell

erfarenhet, ett mycket starkt varumärke och interna-

tionellt erkänd kompetens inom områdena kärnkrafts-

teknik och nukleärmedicin.

För att nå uthålligt god lönsamhet krävs dock

fort satta åtgärder. Den enskilt viktigaste är att öka

volymen genom såväl organisk tillväxt som genom

förvärv. Vi har möjlighet att höja produktiviteten i våra

anläggningar och vi har system och ledningsresurser

för att hantera en större affärsvolym. Vi har också

möjlighet att förbättra våra marginaler. Vägen dit

heter fokus på kundnytta och affärsmannaskap.

Ett ständigt förbättringsarbete utgör en naturlig del

av vår vardag. Den platta organisation som infördes i

början av 2002 har fallit väl ut. Snabba besluts vägar,

tydliga ansvarsområden och en prestations- och

resultatorienterad företagskultur är de ledord som styr

min och organisationens gärning idag.

Efter två tunga år med betydande förluster i

vår rörelse blev 2002 början till en vändning.

Under året har vi arbetat hårt med ett antal

underliggande problem i verksamheten.

Rörelse resultatet för 2002 blev MSEK 2,8

(–125,7) och omsättningen steg med MSEK

119,6 till MSEK 1 002,3 (882,7).

O

Studsvik är på väg mot uthållig lönsamhet

3 S T U D S V I K 2 0 0 2

VDs KOMMENTAR

Samtidigt förutspår jag att marknaden för Studsviks

produkter är på väg mot en vändning. Elpriserna har

börjat stiga igen vilket underlättar för våra kunder,

kärnkraftsbolagen, att ta beslut om investeringar och

underhållsåtgärder. Jag bedömer också att konkur-

renssituationen för våra testreaktorer kan komma att

bli bättre på några års sikt. Konkurrerande reaktorer

som idag fi nansieras med statliga medel tvingas till

marknadsmässig prissättning då de statliga subsidi-marknadsmässig prissättning då de statliga subsidi-

erna minskar. Jag håller det inte heller för uteslutet erna minskar. Jag håller det inte heller för uteslutet

att någon konkurrerande testreaktor kan komma att att någon konkurrerande testreaktor kan komma att

stängas inom några år.

Vi har mycket kvar att förbättra och fi nslipa, men det Vi har mycket kvar att förbättra och fi nslipa, men det

viktiga för mig under mitt första år som koncernchef viktiga för mig under mitt första år som koncernchef

har varit att snabbt vända den negativa trend som har varit att snabbt vända den negativa trend som

rått de senaste åren. Detta har varit möjligt tack vare rått de senaste åren. Detta har varit möjligt tack vare

mycket goda insatser från vår engagerade och kom-mycket goda insatser från vår engagerade och kom-

petenta personal. På våra marknader kommer behovet petenta personal. På våra marknader kommer behovet

av den kompetens som vår organisation besitter att av den kompetens som vår organisation besitter att

öka. Det fi nns därför anledning att tro att koncernens öka. Det fi nns därför anledning att tro att koncernens

resultat fortsätter att förbättras under 2003 och att resultat fortsätter att förbättras under 2003 och att

Studsvik har förutsättningar att åstadkomma en god Studsvik har förutsättningar att åstadkomma en god

volym- och resultattillväxt under de närmaste åren.volym- och resultattillväxt under de närmaste åren.

Nyköping i februari 2003

Hans-Bertil Håkansson

Verkställande direktör och koncernchefVerkställande direktör och koncernchef

S T U D S V I K 2 0 0 2 4

Studsvik – en internationell koncern

Studsvik är ett högteknologiskt företag med fokus på

kärnkraftsindustrin, bestrålningstjänster och nukleär-

medicin. Genom att leverera produkter och tjänster

med ett stort teknik innehåll bidrar Studsvik till att

effektivisera driften och höja säkerheten vid kunder-

nas kärnkraftsanläggningar. Därutöver tillhandahål-

ler Studsvik säker och kostnadseffektiv hantering av

låg- och medelaktivt avfall. Koncernen utnyttjar även

sin kompetens inom kärnteknik för att utföra bestrål-

ningstjänster samt för att marknadsföra produkter

och tjänster inom medicinsk teknik.

Studsvik verkar på en internationell marknad och kun-

derna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsle-

producenter, men innefattar även läkemedelsföretag

och vårdsektorn.

Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer

och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid

anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i

Erwin, USA, samt vid kundernas produktionsanlägg-

ningar.

Koncernen är indelad i fyra affärsområden:

Nuclear Technology

Waste & Decommissioning

Industrial Services

Nuclear Medicine

Nuclear Technology levererar produkter och tjänster

till kärnkraftsindustrin. Utbudet innefattar test och

analys av kärnbränsle och material, programvaror för

optimering av reaktordrift samt konsulttjänster.

Waste & Decommissioning behandlar låg- och

medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och

Erwin, USA, från i första hand kärnkraftverk, men

framöver även från nukleära avfallsanläggningar.

Affärsområdet utför även konsultuppdrag i samband

med rivning av kärntekniska anläggningar.

Industrial Services utför dekontaminering, strål-

skydd, dosimetriservice, sanering, rivning, avfalls-

hantering, mekanisk service och processrengöring

inom kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin.

Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige och

Tyskland.

Nuclear Medicine utvecklar och tillhandahåller avan-

cerade produkter och metoder för medicinskt bruk

med anknytning till nukleär teknik. Affärsområdets

verksamhet startade 1998 och är fortfarande under

uppbyggnad.

Studsvik hade i slutet av året 1 085 medarbetare,

varav 542 i Sverige och 478 i Tyskland. Studsvik har

dotter bolag i Sverige, Tyskland, USA, Japan, Norge,

Stor britannien och Schweiz.

Studsviksaktien är sedan den 4 maj 2001 noterad på

Stockholmsbörsens O-lista.

5 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsviks mål är att skapa värdetillväxt för

ägarna genom att vara en ledande leve-

rantör av produkter och tjänster inom

nukleär teknik.

FINANSIELLA MÅL

De fi nansiella målen är att:

Den organiska nettoomsättningstillväxten skall

uppgå till lägst 5 procent per år.

Rörelsemarginalen skall uppgå till lägst 7 procent,

vilket motsvarar cirka 8 procents rörelsemarginal

före goodwillavskrivningar.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital i nya projekt,

anläggningar och bolag skall uppgå till lägst

15 procent.

Soliditeten skall uppgå till lägst 40 procent.

Delar av koncernens produkt- och tjänsteportfölj har

stor potential att utvecklas och därmed höja kon-

cernens rörelsemarginal väsentligt. Det gäller främst

inom områdena avfallshan tering och nukleärmedicin.

STRATEGIER

Studsvik har utvecklat ett antal huvudstrategier som

fokuserar på ökade affärsvolymer, bättre marginaler

och att göra Studsvik attraktivt för kunder och med-

arbetare.

Expansion

Studsviks position på världsmarknaden skall förstärkas

genom en kombination av organisk tillväxt, joint ven-

tures, strategiska allianser samt förvärv. Den organiska

tillväxten skall utgöra basen för tillväxten och drivas

av produkt- och tjänsteutveckling samt genom eta-

blering av egna affärsenheter och anläggningar på

nya marknader i egen regi eller genom strategiska

allianser. På strategiska marknader kommer Studsvik

att genomföra förvärv när så är möjligt och lämpligt.

Produkter och tjänster

Studsvik skall fokusera på produkter och tjänster som

skapar långsiktiga värden för kunderna. Studsvik skall

leverera ett mervärde till kunderna genom att erbjuda

helhetslösningar snarare än enskilda produkter och

tjänster av standardkaraktär. Koncernens produkter

och tjänster skall upplevas som mer prisvärda än

konkurrenternas. Studsvik skall ständigt förbättra sin

konkurrenskraft genom att ligga i frontlinjen när det

gäller forskning och produktutveckling.

Effektiv produktion

Studsvik binder betydande kapital i anläggningarna

utanför Nyköping och i Erwin, USA. Anläggning-

arna skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och få

oplanerade stopp för att möjliggöra hög och effektiv

produktion.

Kompetensutveckling

Organisationens samlade kompetens måste ständigt

utvecklas. Därför satsar Studsvik på kompetens-

höjning speciellt inom affärsmannaskap, teknik och

marknadsföring. Detta sker genom utbildning, nyrek-

rytering samt kontinuerliga utbyten med privata och

offentliga forskningsinstitutioner.

Organisationsutveckling

Studsvik strävar efter att utveckla en decentraliserad

och dynamisk organisation som präglas av korta

beslutsvägar, stark lönsamhetsinriktning, affärsman-

naskap och fokus på kundtillfredsställelse. Målet är

att skapa en atmosfär av kreativitet och entrepre-

nörskap där individen får stort utrymme under eget

ansvar.

Mål och strategier

S T U D S V I K 2 0 0 2 6

ANSTÄLLDA

Vid utgången av 2002 hade Studsvik 1 085 anställda,

varav 542 i Sverige och resterande i övriga länder.

Detta motsvarar en minskning med 2,4 procent jäm-

fört med utgången av 2001. Personalomsättningen

var drygt 7 procent.

REKRYTERING

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för Studsviks

fortsatta utveckling är förmågan att rekrytera rätt

medarbetare och att utveckla och behålla dessa.

En generationsväxling har under de senaste åren

pågått inom koncernen, vilket medfört ett behov

av att rekrytera specialistkompetens inom ett antal

om råden. Studsvik har lyckats väl med detta, både i

Sverige och utomlands eftersom företaget har gott

renommé i kärnkraftsindustrin internationellt.

BELÖNINGSSYSTEM

Bolagsstämman 2002 beslutade om ett tecknings-

optionsprogram till samtliga anställda i Studsvik

utanför USA. Optionsprogrammet genomfördes under

våren samma år med syfte att stärka delaktigheten

hos anställda när det gäller Studsviks utveckling.

För nyckelmedarbetare fi nns i vissa dotterbolag vinst-

andelssystem.

CHEFS- OCH LEDARSKAPSUTVECKLING

Ett långsiktigt arbete med chefs- och ledarskaps-

utveckling lägger grunden för en positiv företags-

kultur. Studsvik genomför en satsning på såväl

gemensamma som individuella chefsutvecklingspro-

gram. Dessa externa och interna utbildningsinsatser

inom ledarskap och affärsmannaskap ger Studsviks

ledare möjlighet att förkovras och aktivt bidra till

koncernens utveckling.

Anette Jangebro arbetar som strålskyddstekniker inom Studsvik RadWaste. I hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att mäta eventuell strålning i avfallskollin.

KOMPETENS- OCH KARRIÄRUTVECKLING

En stor del av kompetens- och karriärutvecklingen

inom Studsvik sker genom arbete i intressanta och

utmanande kundprojekt. Det fi nns dessutom goda

möjligheter för individen att utvecklas i olika rikt-

ningar inom koncernens breda verksamhet. Intern

rörlighet uppmuntras. En viktig del i individens

kompetensutveckling är därutöver de handlingsplaner

som tas fram i samband med de årliga utvecklings-

samtalen.

För att säkerställa kompetensen inom strategiskt

viktiga områden, men också för att ge medarbetare

en teknikorienterad karriärutveckling har särskilda

specialisttjänster inrättats.

Medarbetare

Den världsunika specialistkompetens Studsvik erbjuder

inom det nukleära området gör företaget till en attraktiv

arbetsplats för specialister på den internationella mark-

naden.

1. Moderbolaget 2%

2. Nuclear Technology 20%

3. Waste & Decommissioning 5%

4. Industrial Services 73%

MEDARBETARE PER AFFÄRSOMRÅDE

12

3

4

0 250 500 750 1000 1250 1500

PERSONAL 2002

Medelantal anställda

Antal ny- anställningar

Antal avgångar

därav kvinnor

varav med pension

ANTAL MEDARBETARE

1200

900

600

300

0 98 99 00 01 02

7 S T U D S V I K 2 0 0 2

MEDARBETARE

Kristina Lidberg-Berg är kemist och arbetar bland annat med nya metoder för avfallshantering på Studsvik RadWaste.

Mikael Karlsson marknadsför Studsvik Nuclears produkter inom områden som tester och undersökning av kärnbränsle och material samt dopning av kisel.

Karin Aquilonius är anställd som pro-jektledare på Studsvik Eco & Safety, där hon bland annat gör miljökonsekvens-analyser för förorenade markområden.

1. Doktor eller motsvarande 4%

2. Universitetsexamen eller motsvarande 10%

3. Högst gymnasieutbildning eller motsvarande 86%

UTBILDNINGSNIVÅ

1 2

3

1. < 30 år 9%

2. 31–40 år 29%

3. 41–50 år 35%

4. 51–60 år 22%

5. 61–65 år 5%

ÅLDERSFÖRDELNING

1

2

3

45

S T U D S V I K 2 0 0 2 8

Aktien

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den

31 december 2002 till 8,1 miljoner. Antal utestående

teckningsoptioner var samma datum 104 400 stycken,

vilket innebär att antalet aktier efter fullt utnyttjande

av optionsrätter skulle bli 8 218 611 stycken, motsva-

rande en utspädning om 1,3 procent. Samtliga aktier

har en röst och representerar lika andel i bolagets

tillgångar och resultat. Det nominella beloppet är

1 krona per aktie och aktiekapitalet uppgår till

MSEK 8,1.

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Börsåret 2002 präglades av svaga börser världen runt.

Stockholmsbörsens generalindex sjönk med 37 pro-

cent.

Även om Studsviksaktien påverkades av den allmänna

börsnedgången, utvecklades kursen bättre än Stock-

holmsbörsens generalindex. Kursen på Studsviksaktien

steg med 12,5 procent under året, från 40,00 kronor

den 2 januari till 45,00 kronor den 31 december,

innebärande ett börsvärde om MSEK 365,1 per den

31 december. Kursen har under året pendlat mellan

högsta köpkurs 48,00 kronor den 10 juli och lägsta

köpkurs 31,50 kronor den 10 oktober.

Kursen den 31 januari 2003 uppgick till SEK 47,80.

Årets resultat per aktie uppgick till SEK –1,06

(–17,86). För defi nitioner se sidan 66.

Under 2002 omsattes 2,9 miljoner Studsviksaktier till

ett värde av MSEK 117. Detta motsvarar en omsätt-

ningshastighet på de fria aktierna (defi nierat som alla

aktier förutom de som ägs av Euroventures Nordica

II BV) på 50 procent, jämfört med 122 procent för

Stockholmsbörsen totalt.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över

tiden skall uppgå till minst 30 procent av koncernens

resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning

kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konso-

lideringsbehov, likviditet samt fi nansiella ställning i

övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår bolagsstämman

att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2002.

Ägarstruktur

Vid årsskiftet var antalet aktieägare i Studsvik 6 663

(6 866) stycken. Av dessa ägde 96 procent 1 000

aktier eller färre. De tio största ägarna svarade för

66 (62) procent av aktierna. Andelen institutionellt

svenskt ägande uppgick till cirka 23 (33) procent av

aktiekapitalet. Andelen utländskt ägande var 48 (49)

procent.

Optioner

Studsvik har den 22 april 2002 utfärdat ett tecknings-

optionsprogram som fortfarande löper. Syftet med

optionsprogrammet är att Studsvik skall främja sina

långsiktiga intressen genom att stimulera koncernens

medarbetare till ett ägarintresse i bolaget.

I optionsprogrammet ställdes 310 000 teckningsoptio-

ner ut för tilldelning till anställda i Studsvikkoncernen.

För mer detaljerad information, se förvaltningsberät-

telsen.

Kontakt med aktiemarknaden

D. Carnegie och Remium Securities publicerar

löpande analyser på Studsvik. Därutöver följs Studsvik

av Nordiska Fondkommission.

Årsredovisning och delårsrapporter publiceras på

svenska och engelska. Rapporter och pressmeddelan-

den publiceras på Studsviks hemsida.

Studsviksaktien noterades på Stockholmsbörsens O-lista

den 4 maj 2001. En börspost uppgår till 200 aktier.

Aktien

SAX All-Share Index

(c) SIX

Omsatt antal aktier 1000-tal

(inkl efteranm)

AKTIENS UTVECKLING, MAJ 2001– JANUARI 2003

60

55

50

45

40

35

30

25

202001 2002 2003

500

1000

1500

9 S T U D S V I K 2 0 0 2

STÖRSTA ÄGARNA

Aktieägare Antal aktier Andel, %

Euroventures Nordica II BV 2 330 641 28,7

Bear, Stearns & Co 627 435 7,7

Handelsbankens Småbolagsfond 377 278 4,7

Didner & Gerge aktiefond 370 000 4,6

Morgan Grenfell & Co 325 683 4,0

Bengtsson, Jan 317 600 3,9

SE-bankens Allemansfond Småbolag 309 800 3,8

Karinen, Anna 269 060 3,3

Karinen, Lena 250 060 3,1

Svenska Handelsbanken SA 183 680 2,3

Summa de 10 största ägarna

– innehavsmässigt 5 361 237 66,1

Övriga aktieägare 2 752 974 33,9

SUMMA 8 114 211 100,0

AKTIEÄGARSTRUKTUR

Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier

1 – 500 6 211 347 201 4,3

501 – 2 000 312 321 230 3,9

2 001 – 10 000 91 437 764 5,4

10 001 – 50 000 29 574 530 7,1

50 001 – 100 000 5 348 160 4,3

100 001 – 15 6 085 326 75,0

SUMMA 6 663 8 114 211 100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

Ökning av Aktiekapital, TotaltÅr Transaktion antal aktier kronor antal aktier

1994 Bildande 500 000 500 000 500 000

2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000

2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK 2002 2001 20001) 19991)

Antal aktier vid periodens slut 8 114 211 8 114 211 500 000 500 000

Genomsnittligt antal aktier 8 114 211 7 581 625 500 000 500 000

Kurs den 31 december 45,00 40,00 – –

Resultat per aktie före utspädning –1,06 –17,86 – 0,05 6,91

Resultat per aktie efter utspädning –1,06 –17,86 – 0,05 6,91

Eget kapital per aktie 57,45 67,98 61,73 54,92

P/ E-tal neg neg – –

1) Beräkning av resultat per aktie och eget kapital per aktie för 2000 och 1999 har justerats för fondemission genomförd 2001.

AKTIEN

1. Svenska privatpersoner 29%

2. Svenska institutioner 23%

3. Utländska ägare 48%

ÄGARSTRUKTUR

1

2

3

S T U D S V I K 2 0 0 2 10

Idag projekteras och byggs det ett stort antal nya

kärnkraftsreaktorer runt om i världen, bland annat i

Japan, Indien, Ryssland och Kina. Vid slutet av 2002

fanns det 35 reaktorer under projektering och i USA

och Finland fi nns långt framskridna planer på att byg-

ga nya kärnkraftsreaktorer. Större delen av tillväxten

i det globala reaktorbeståndet under den närmaste

tioårsperioden förväntas ske i Asien.

Samtidigt med nybyggandet ökar medellivslängden

för kärnkraftsreaktorer i världen. Orsaken är att det

ofta är lönsamt att modernisera gamla kärnkraftverk

istället för att bygga nya. I takt med att kärnkrafts-

beståndet åldras växer behovet av externa nukleära

tjänster, såsom underhåll, materialprovning och

avfallshantering. Medelåldern för världens kärnkrafts-

reaktorer uppgår idag till knappt 20 år. En modern

kärnkraftsreaktor har en livslängd på minst 40 år.

KONSOLIDERADE MARKNADER

Under 1980-talet påbörjades en successiv avreglering

av elmarknaderna i delar av Europa och Nordamerika.

Avregleringen har lett till en stark konsolideringstrend

inom elkraftsindustrin där uppköp och sammanslag-

ningar har lett till allt färre och allt större aktörer.

En annan följd av avregleringen är en ökad interna-

tionalisering där fl era aktörer redan idag är globala.

Det fi nns tre ledande aktörer i västvärlden inom

projektering av kärnkraftverk: BNFL Westinghouse

Atom, General Electric och Framatome ANP. I Japan

fi nns ytterligare tre aktörer: Mitsubishi Heavy Indu-

stries, Hitachi och Toshiba. Dessutom fi nns ett antal

nationella aktörer i länder såsom Ryssland, Sydkorea,

Taiwan och Kanada.

Konsolideringen på kärnbränslemarknaden har om

möjligt nått ännu längre. Idag återstår endast tre

internationella konsortier: BNFL Westinghouse Atom,

Framatome ANP samt GNF Global Nuclear Fuel som

är en sammanslagning av bränsletillverkningen inom

General Electric, Toshiba och Hitachi.

MARKNADEN FÖR RADIOAKTIVT AVFALL

En modern kärnkraftsreaktor producerar i genom-

snitt cirka 25 ton låg- och medelaktivt metallskrot

och cirka 15 ton brännbart avfall varje år. Vid större

regelbundna underhåll och byten av komponenter

tillkommer 100–200 ton metallskrot vart femte år. Vid

en avveckling tillkommer 1 000 –1 500 ton metallskrot

per år under en tioårsperiod.

Ett antal reaktorer avvecklas årligen över hela världen.

Tiden från att ett avvecklingsbeslut tagits till att av-

vecklingsarbetet är slutfört är beroende av politiska

beslut. I exempelvis Tyskland har man valt att påbörja

rivning av forskningsreaktorer och kommersiella kärn-

kraftsreaktorer tidigare än i andra länder.

Ökad priskonkurrens, större kostnadsmedvetande

samt allt högre miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav vid

kärnkraftverken gör att kraftverksägarna i ökande

utsträckning lägger ut underhålls- och kringtjänster på

entreprenad. Studsvik expanderar inom dessa områden.

Marknad

0

100

200

300

400

500

ANTAL KOMMERSIELLA REAKTORER I DRIFT

65 70 75 80 85 90 95 02

ANTAL REAKTORER UNDER UPPFÖRANDE

Slova

kien

Iran

Argen

tina

Ryssl

and

Tjeck

ien

Indien Kina

Rum

änien

Ukrain

aÖvri

gaJa

pan

0

2

4

6

8

10

ANTAL REAKTORER PER LAND

USA

Frank

rike

Stor

brita

nnien

Ryssl

and

Tysk

land

Sydk

orea

Indien

Kanad

a

Ukrain

a

Övriga

Japa

n0

25

50

75

100

125

11 S T U D S V I K 2 0 0 2

Metalliskt skrot smälts, vilket förutom volymminsk-

ning förenklar bestämningen av radioaktiviteten i

metallen. Metall kan i vissa länder, däribland Sverige,

friklassas och säljas som vanligt skrot på marknaden

under förutsättning att radioaktiviteten understiger av

myndigheterna fastställda gränsvärden.

Vått avfall – jonbytarmassor

Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärn-

krafts reaktorer, exempelvis då radioaktivt reaktor-

vatten fi ltreras genom ett fi lter som innehåller s k

jonbytarmassa. Jonbytarmassan utgörs av pulver

eller små kulor av organiskt material. I och med att

reaktor vattnet fi ltreras blir jonbytarmassan radioaktiv,

vilket gör att den måste skickas för slutförvaring och

ersättas av ny.

En stor del av det låg- och medelaktiva avfall som

hittills har producerats vid världens kärnkraftverk

har inte bearbetats för slutförvaring. Stora mängder

fi nns lagrat i s k mellanlager, ofta i väntan på politiska

beslut om hur och var slutförvaring skall ske.

Utöver det radioaktiva avfall som produceras vid

världens kärnkraftverk fi nns även stora mängder avfall

från kärnvapenproduktion och annan kärnteknisk ut-

veckling som också måste bearbetas och slutförvaras.

Bland annat innehar DOE (US Department of Energy)

och DOD (US Department of Defense) i USA stora

mängder sådant så kallat federalt avfall. Den totala

kostnaden för att behandla och slutförvara avfall

anges i storleksordningen 150–300 miljarder dollar.

Liknande avfall fi nns i ett fl ertal andra länder, såsom

Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Indien.

Under ett kärnkraftverks hela livstid – från byggnation

till avveckling – krävs olika typer av dekontamine-

rings-, rivnings-, förbrännings- och nedsmältnings-

tjänster som Studsvik erbjuder. Även vid kärnbränsle-

fabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forsk-

ning genereras avfall som kräver särskild behandling

och slutförvaring.

Avfallet från kärnkraftsreaktorer, kärnbränslefabriker,

sjukhus och institutioner för teknisk forskning kan in-

delas i högaktivt avfall respektive låg- och medelaktivt

avfall. Studsvik erbjuder tjänster inom hantering och

behandling av låg- och medelaktivt avfall.

Högaktivt avfall

Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av utbränt

kärnbränsle, men även vissa härdkomponenter som

har utsatts för lång bestrålning.

Låg- och medelaktivt avfall

Låg- och medelaktivt avfall innefattar torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrust ning,

metalliskt skrot, samt vått avfall, exempelvis jonbytar-

massa från kärnkraftverkens reningsfi lter. Låg- och

medelaktivt avfall liksom högaktivt avfall måste slut-

förvaras. Då tillgången på slutförvaringsplats är

begränsad, fi nns ett ekonomiskt intresse att minska

avfallets volym. Dessutom är det viktigt att det avfall

som slutförvaras är kemiskt stabilt. Behandlingen av

låg- och medelaktivt avfall är därför inriktad mot att

öka avfallets stabilitet och att minska dess volym och

vikt inför slutförvaring.

Torrt avfall och metalliskt skrot

För torrt brännbart avfall minskas volymen genom

förbränning i särskilda förbränningsanläggningar.

MARKNAD

1. Sverige 31%

2. Europa, exklusive Sverige 36%

3. Nordamerika 28%

4. Asien 5%

STUDSVIKS NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

1

2

3

4

1. Nuclear Technology 31%

2. Waste & Decommissioning 28%

3. Industrial Services 39%

4. Nuclear Medicine 2%

NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE*

1

2

3

4

* Beräknas som andel av affärsområdenas samlade nettoomsättning.

REAKTORERNAS ÅLDERSFÖRDELNING

0 30

0–5

6–10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–35

36– 40

över 40

60 90 120 150

S T U D S V I K 2 0 0 2 12

BESTRÅLNINGSTJÄNSTER

Parallellt med utvecklingen inom kärnkraftsindustrin

fi nns det också en strävan att utnyttja kunnandet

inom nukleär teknik till forskning och utveckling inom

andra tillämpningsområden. Ett exempel är bestrål-

ning av kisel för att producera halvledare med förbätt-

rade egenskaper. Ett annat är det växande området

för nukleärmedicin, där nukleär teknik idag används

inom ett antal medicinska tillämpningsområden.

MARKNADEN FÖR NUKLEÄRA TJÄNSTER

Marknaden för nukleära tjänster kan delas in i ett

antal segment. De områden där Studsvik är verksamt

är driftoptimering & säkerhet, underhåll & service,

avfallshantering & avveckling, nukleärmedicin samt

bestrålningstjänster.

Driftoptimering & säkerhet

Driftoptimering & säkerhet består av tjänster som är

relaterade till driften av kärnkraftverk, såsom:

Tester, undersökningar och analyser för optimering

av kärnbränsle och material

Programvara för optimering av reaktordrift

Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöteknik

Kunderna utgörs i huvudsak av kärnkraftverk och

bränsleleverantörer. Flera av dessa tjänster har tradi-

tionellt hanterats av kärnkraftverken själva. Med fokus

på att sänka sina produktionskostnader lägger nu

kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade

tjänster på entreprenad. Detta har öppnat en mark-

nad för oberoende tjänsteleverantörer som Studsvik.

Studsviks bedömning är att denna trend kommer

att fortsätta att utgöra en stark drivkraft inom detta

marknadssegment. En del av de driftrelaterade tjäns-

terna, exempelvis test och analys av bränsle, kräver

tillgång till en testreaktor. Studsviks bedömning är

att det fi nns cirka tio testreaktorer i världen som är

tillräckligt kraftfulla för att genomföra material- och

bränsletester i. Dessa innefattar Studsviks R2-reaktor,

Haldenreaktorn i Norge, HFR Petten i Nederländerna

samt OSIRIS i Frankrike och JMTR i Japan.

Underhåll & service

Underhållsarbete i strålningsklassade miljöer kräver

ingående radiologisk kompetens. Strålningsnivåerna

registreras och kontrolleras samtidigt som åtgärder

vidtas för att minimera de nivåer personalen utsätts

för.

Underhåll & service består av tjänster som är relate-

rade till driften av kärnkraftverk, såsom:

Dekontaminering och sanering av anläggningar

Reparation, mekanisk service och processrengöring

Strålskydd och dosimetriservice

Transporter och lyft

Avfallshantering och registrering

Tvätt och service av skyddsutrustning

Inom området är Studsviks konkurrenter ofta ren-

odlade tjänsteleverantörer. De ledande aktörerna i

Europa är Studsvik, Cosmos och KEI i Tyskland, Serco

och AEA i Storbritannien samt Cogema i Frankrike.

Avfallshantering & avveckling

Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och

institutioner för teknisk forskning och utveckling

genereras avfall som kräver särskild behandling och

slutförvaring. Behandlingen syftar till att volymredu-

cera avfallet och att skapa en kemiskt stabil produkt

för slutförvaring. Tjänster Studsvik erbjuder är:

Behandling av lågaktivt fast, icke metalliskt avfall

Behandling av låg- och medelaktivt metalliskt avfall

Behandling av låg- och medelaktivt vått avfall

Avveckling av kärntekniska anläggningar

Studsvik är, enligt företagsledningens bedömning,

en av de ledande aktörerna i Europa inom hantering

av torrt avfall, men en betydligt mindre aktör inom

metalliskt avfall. Andra stora aktörer inom dessa

områden är Cilva i Belgien, Forschungszentrum i

Karlsruhe och Siempelkamp i Tyskland, GTS Duratek i

USA samt franska Socodei.

Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärn-

kraftsreaktorer, exempelvis vid rening av reaktor-

systemens vatten med s k jonbytarmassa.

Den internationella kärnkraftsindustrin svarar idag för

cirka 30 procent av världens elkraftsproduktion. Vid

slutet av 2002 fanns det 448 kommersiella kärnkrafts-

reaktorer i drift i världen, varav hälften i Europa,

omkring en tredjedel i Nordamerika och övriga i Asien.

USA var den största enskilda marknaden med 104

reaktorer i drift, följt av Frankrike med 59 och Japan

med 53. Dessutom fanns cirka 250 forskningsreaktorer

och drygt 150 ubåtar med kärnreaktorer.

13 S T U D S V I K 2 0 0 2

Metalliskt avfall och materialOm särskilda åtgärder ej vidtas måste metalliskt skrot som uppkommer vid byte av reaktor-komponenter och rivning av reaktorer slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik kan genom dekontaminering och smältning minska radioaktivitetsinnehållet så att metallerna kan återvinnas.

Vått avfallVissa typer av kärnkraftverk genererar vått avfall i form av jonbytarmassor från kärnkraft-verkens filtersystem. Studsvik komprimerar och stabilserar det våta avfallet innan det skickas till slutförvaring.

BränsletestTest av bränslestavar i reaktorn för att säkerställa att bränslet och kapslingen bibehåller de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift, men även för att kunna använda bränslet så länge som möjligt för en bättre bränsleekonomi.

DosimetriPersonalen vid ett kärnkraftverk riskerar att utsättas för joniserande strålning. Studsvik tillhandahåller persondosimetrar som registrerar erhållen dos.

ProgramvaraBränsle utgör den största insats-varan för kärnkraftverk. Det finns ett stort ekonomiskt värde i att optimera bränsleutnyttjandet. Studsvik tillhandahåller avancerad programvara för optimering av reaktordrift.

Materialtest Material i anslutning till reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Studsvik genomför materialtester för att kontrollera materialets motståndskraft vid olika drift-situationer samt kondition mot slutet av livstiden.

DekontamineringI alla kärnkraftverk blir med tiden ytor och detaljer kontaminerade, dvs de blir ”nedsmutsade” och avger joniserande strålning. Studsvik avlägsnar denna strålning genom olika rengöringsmetoder, så kallad dekontaminering.

Torrt avfallI kärnkraftverk genereras radio-aktivt brännbart avfall. Avfallet utgörs i huvudsak av emballage, trasor, plast och skyddskläder. Studsvik förbränner sådant lågaktivt avfall för att minska volymen innan det skickas till slutförvaring.

MARKNAD

Studsvik har utvecklat en världsunik process, THORSM

(Thermal Organic Reduction), som reducerar jonbytar-

massans volym inför slutförvaring. Metoden, som

även medför att avfallet får en stabil kemisk form,

används i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Andra

metoder marknadsförs av ATG (Advanced Technology

Group) och GTS Duratek.

Studsviks THORSM-process är ledande på marknaden

för behandling av jonbytarmassa i USA. Företagsled-

ningen bedömer också att THORSM-processen har en

mycket stor potential för så kallat federalt avfall. Med

anledning av det har ett joint venture, THOR Treat-

ment Technologies, bildats tillsammans med Washing-

ton Group International Inc. (WGI) för bearbetning av

federalt nukleärt avfall för US Department of Energys

räkning. Bolaget ägs till lika delar av Studsvik och

WGI.

Nedmonteringen av nukleära anläggningar har påbör-

jats i ett antal länder. Studsvik är engagerat i projekt

i Tyskland och Sverige. Studsviks “fältorganisation”

inom Industrial Services i kombination med koncer-

nens avfallshanteringsanläggningar bildar här en

slagkraftig enhet. Projekten löper ofta över ett fl ertal

år och innefattar många kompetensområden, från

planering och kartläggning till den rena rivningen.

Allteftersom projekten framskrider och nya tillkom-

mer avser Studsvik att söka allianser med företag med

kompletterande verksamheter för att fortsatt spela en

framträdande roll på marknaden.

Nukleärmedicin

Genom att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik

har Studsvik utvecklat avancerade produkter och

metoder för medicinskt bruk, innefattande behand-

ling av cancertumörer samt produktion av radio-

isotoper.

Bestrålningstjänster

Utöver produkter och tjänster inom bränsle- och

materialprovning samt nukleärmedicin, används de

två reaktorerna för diverse andra bestrålningstjänster.

Exempel på sådana tjänster är neutronbestrålning

av olika grundämnen. Neutroner används också av

forskare på universitet och högskolor. Bestrålning av

kisel görs för att uppnå specifi ka halvledaregenskaper

som används främst av halvledarproducenter i Japan

och Europa.

Principskiss av ett kärnkraftverk. Bilden visar en del av Studsviks tjänste- och produktutbud till kärnkraftverken.

S T U D S V I K 2 0 0 2 14

STUDSVIK är sedan lång tid specialiserat

på tjänster för rivning och nedmontering

av kärntekniska anläggningar – främst

genom det tyska dotterbolaget SINA, som nu

även är på väg in i Italien.

Marknaden för avveckling av kärntekniska anlägg-

ningar är ett av kärnkraftsmarknadens snabbast

växande och mest lönsamma områden. Framför allt är

det idag Tyskland och inom kort Italien som utgör de

mest intressanta områdena i Europa, men även länder

som England och Litauen är av intresse i framtiden.

Hittills har främst kärntekniska forskningsanlägg-

ningar och andra icke kraftproducerande anlägg-

ningar rivits. I Tyskland har dock processen med att

stänga kärnkraftverk pågått sedan en längre tid och

arbetet med att dekontaminera och riva anlägg-

ningar förväntas komma igång på allvar inom en snar

framtid. Exempel på anläggningar som skall rivas är

kärnkraftverken Mülheim-Kärlich, Stade som är inne

på sin sista driftsäsong och Obrigheim som sannolikt

kommer att starta avvecklingen inom några år. Som

det ser ut idag kommer de fl esta kärnkraftverk att av-

vecklas på ett sådant sätt att marken där de står får så

kallad ”green fi eld”-status, dvs inga spår från tidigare

verksamhet får lämnas.

”Vi märker redan nu att efterfrågan är hög. När

avvecklingen av Mülheim-Kärlich påbörjas uppstår

kapacitetsbrist”, säger Kjell Westerberg som är VD för

SINA i Tyskland. ”Projekten är i allmänhet långa efter-

som det vid rivning av en hel kraftreaktor tar 10–15

år innan man nått ”green fi eld”. Vi är väl förberedda

för att möta den ökande tyska efterfrågan och har

lång historik på den tyska marknaden, vilket är en stor

fördel.”

SINA demonterar material, dekontaminerar, förpackar,

gör strålningsmätningar, mäter aktivitet med friklass-

ningsutrustning, packar material som skall skickas

till smältning, kompakterar material som inte går att

Kärnkraften i Tyskland skall avvecklas i framtiden och

nukleära anläggningar har börjat rivas. Den starka

tillväxt som därmed på allvar börjat inom området

öppnar en stor marknad för Studsvik. Samtidigt håller

nästa tillväxtmarknad inom avveckling och rivning på att

ta fart i och med att den italienska staten budgeterat för

att montera ned kärntekniska anläggningar och kärn-

kraftverk under de kommande åren.

dekontaminera eller smälta osv. Det kan handla om

många ton avfall per dag som skall dekontamineras

och friklassas innan det får lämna anläggningen.

SEDAN 1990-TALETS BÖRJAN har SINA bl a genomfört av-

vecklingsprojekt i forskningsanläggningar som For-

schungszentrum Karlsruhe och i Forschungszentrum

Rossendorf i forna DDR. För närvarande driver SINA

därutöver ett projekt i Hanau där Siemens avvecklar en

bränslefabrik som producerat uranbränsle och MOX-

bränsle. Ytterligare ett aktuellt projekt är kärnkraft-

verket Würgassen. Flertalet av dessa uppdrag gene-

rerar även uppdrag till Studsviks svenska dotterbolag

Studsvik RadWaste i form av skrot och brännbart avfall

som transporteras till Studsviks anläggningar utanför

Nyköping.

TILLVÄXTEN PÅ MARKNADEN för avveckling av kärnkraft-

verk, bränslefabriker, forskningsreaktorer och kärntek-

niska laboratorier har sin bakgrund i kombinationen

nationella politiska beslut och att gamla kärnkraftverk

ofta är ineffektiva jämfört med moderna reaktorer.

Vilken väg ett land väljer handlar mycket om arbets-

marknadspolitik och vad staten bestämmer att marken

skall användas till efter en eventuell rivning.

I Italien har fl era kärnkraftverk och andra kärntekniska

anläggningar varit stängda ända sedan 1980-talet utan

att några beslut om rivning fattats. Nyligen budgete-

rade dock det italienska parlamentet för att montera

ned anläggningarna och en organisation, SOGIN, har

byggts upp med uppdrag att leda avvecklingen. SINA

har som mål att etablera en verksamhet i Italien för

att tillsammans med en italiensk partner ta rivnings-

uppdrag på den italienska marknaden. Den italienska

marknaden är extra intressant eftersom den inhemska

kompetensen är begränsad som en följd av att kärn-

kraftverken varit stängda under så lång tid.

I Sverige avvaktar man än så länge med att riva av-

stängda anläggningar för att istället låta aktiviteten

klinga av. Detta alternativ förutsätter att personal med

avancerad kunskap stannar i anläggningarna och över-

vakar dem under mycket lång tid. I England förväntas

de första rivningsprojekten påbörjas inom några år.

UPPDRAGEN VID EN RIVNING kan se väldigt olika ut. Vissa

kraftverk håller själva i avvecklingen och lägger ut

deluppdrag till entreprenörer som SINA, andra väljer att

anlita en huvudleverantör som i sin tur anlitar under-

leverantörer.

Målet är hela tiden att dekontaminera material – t ex

avlägsna oxidskikt som avger strålning – för att i så

hög grad som möjligt friklassa materialet. Eftersom

Rivning av kärntekniska anläggningar – en tillväxtmarknad

15 S T U D S V I K 2 0 0 2

54321

MARKNAD

Slutförvar av radioaktivt avfall utgör en stor kostnadspost. Genom dekontaminering kan en stor del av det radioaktiva avfallet omvandlas till konventionellt avfall och den radioaktiva del av avfallet som blir kvar ges en betydande volymreduktion. Studsvik arbetar i Tyskland i ett stort antal projekt med allt från projektledning till operativ rivning, inklusive maskinutrustning samt personal för strålskydd, dekontaminering, avfallsbehandling och volymreduktion.

kostnaden för slutförvar av radioaktivt material ofta är

hög är volymreduktion viktig. Beroende på vilket ma-

terial som behandlas kan Studsvik erbjuda ett fl ertal

olika metoder för volymreduktion, såsom t ex dekon-

taminering med efterföljande friklassningsmätning,

högtryckskompaktering, smältning eller förbränning.

En stor del av ett rivningsprojekt består därutöver av

dokumentation. Varenda liten del som lämnar anlägg-

ningen skall vara registrerad och dokumenterad och

varje steg i rivningsprocessen kräver myndighetstill-

stånd.

”Det som är så speciellt vid rivning av kärntekniska

anläggningar är att man skall utföra en rätt konven-

tionell hantering i en riskfylld miljö där personalen

kan utsättas för stråldoser. Man tvingas under hela

rivningsarbetet arbeta nära olika strålkällor, hantera

bestrålat material och måste därför ha ingående kärn-

teknisk kompetens”, berättar Kjell Westerberg.

EN TILLKOMMANDE SVÅRIGHET i främst kärnkraftverk är

risken att andas in alfa- eller betastrålande nuklider.

Huden räcker som skydd mot alfastrålande nuklider,

men det kan vara farligt att andas in dem. Direkt-

strålning däremot, t ex gammastrålar som man kan

skydda sig mot med hjälp av skärmar och dekontami-

nering, är lättare att hantera under rivningsarbetet.

SINAs styrka som leverantör av tjänster i samband

med rivning av kärntekniska anläggningar är främst

den breda praktiska kompetens företaget har inom

detta område och att man tillsammans med Studsvik

RadWaste kan erbjuda ett heltäckande tjänstepaket.

Det är denna erfarenhet och kompetens inom strål-

skyddsområdet som är speciellt viktig i konkurrensen

om framtida projekt.

Visst material som inte går att dekon-taminera på plats högtryckskompakte-ras eller transporte-ras från Tyskland till Studsviks smält- och förbrännings-anläggningar utan-för Nyköping. Där behandlas det med syfte att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt stabil slutprodukt.

STEG I RIVNINGSPROCESSEN

Myndighetsgod-kännande för olika

1kännande för olika

1projektsteg. Ingenjörs-1projektsteg. Ingenjörs-1fi rma tar tillsammans 1fi rma tar tillsammans 1med kunden fram 1med kunden fram 1ett koncept för hur 1ett koncept för hur 1rivningen skall gå till.

Förfrågan görs till ett antal underleve-

2ett antal underleve-

2rantörer – däribland 2rantörer – däribland 2SINA – som utför 2SINA – som utför 2olika delar i rivnings-2olika delar i rivnings-2arbetet.2arbetet.2Allt material friklassas, alternativt registreras och

3alternativt registreras och

3transporteras för ytterligare 3transporteras för ytterligare 3behandling i t ex Studsvik 3behandling i t ex Studsvik 3RadWastes anläggningar, 3RadWastes anläggningar, 3alternativt skickas för slut-3alternativt skickas för slut-3förvar.

Byggnadsstrukturer dekontamineras

4dekontamineras

4och mäts för fri-4och mäts för fri-4klassning av SINA.4klassning av SINA.4Myndigheterna godkänner att kon-

5godkänner att kon-

5ventionell rivning 5ventionell rivning 5kan påbörjas.5kan påbörjas.5

S T U D S V I K 2 0 0 2 16

T E S T O C H A N A L Y ST E S T O C H A N A L Y ST E S T O C H A N A L Y ST E S T O C H A N A L Y S

K O N S U L T T J Ä N S T E RK O N S U L T T J Ä N S T E RK O N S U L T T J Ä N S T E R

PR

OG

RA

MV

AR

AP

RO

GR

AM

VA

RA

FÖ

R

DR

IFT

OP

TIM

ER

ING

FÖ

R

DR

IFT

OP

TIM

ER

ING

FÖ

R

DR

IFT

OP

TIM

ER

ING

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

NE

UT

RO

NB

ES

TR

ÅL

NIN

GS

TJ

ÄN

ST

ER

17 S T U D S V I K 2 0 0 2

Kraftigt förbättrad lönsamhet

AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till

MSEK 323,1 (310,2). Rörelseresultatet uppgick till

MSEK 22,5 (–30,2).

Affärsområdet redovisar åter positivt resultat. Den

laboratorie- och reaktoranknutna verksamheten har

lämnat de två senaste årens kvalitetsproblem bakom

sig och redovisar återigen vinst. Årets resultat för om-

rådet programvara för driftoptimering är väsent ligen

högre än de två senaste åren. Studsvik har utökat

sin produktportfölj under året genom lanseringen

av härdövervakningssystemet Gardel och befäst sin

marknadsledande position.

ANLÄGGNINGAR

Affärsområdets verksamhet bedrivs i huvudsak vid

bolagets anläggningar utanför Nyköping. Dessa

utgörs av R2-anläggningen med reaktorerna R2 och

R2-0, Hot Cell Laboratoriet för kärnbränsleundersök-

ningar, Aktiva Material Laboratoriet för testning och

undersökning av bestrålat material (kapsling och kon-

struktionsmaterial) samt Autoklavhallen där studier

görs av korrosion och vattenkemifrågor på obestrålat

och bestrålat material.

R2-reaktorn togs i drift 1960 och används idag främst

för bestrålning och test av kärnbränsle och material,

framställning av isotoper och neutrondopning av

kisel. Reaktorn används även för grundforskning inom

materiallära och för neutronbestrålningstjänster.

R2-reaktorns effekt uppgår till maximalt 50 MWt, att

jämföra med en genomsnittlig effekt på cirka 2 500

MWt för de svenska kraftproducerande reaktorerna.

Den genererade neutronfl ödestätheten är dock cirka

2,5 ggr högre för R2 än för elproducerande kom-

mersiella reaktorer, vilket gör att material kan ges en

viss stråldos på väsentligt kortare tid i R2 än i de fl esta

kraftreaktorer.

R2-0-reaktorn, som är licensierad för en maximal ef-

fekt på 1 MWt, byggdes och togs i drift 1960.

Reaktorn genomgick en stor modernisering under

åren 2000–2001. R2-0 är placerad i R2-bassängen.

R2-0-reaktorn används som neutronkälla, dels för

strålningsterapi (BNCT), dels för forskning inom medi-

cinsk neutronbestrålning.

Hot Cell Laboratoriet, som uppfördes i slutet av 1950-

talet, utnyttjas främst för analyser och undersökningar

av bestrålat kärnbränsle. Det kan även användas för

analyser av annat bestrålat material. Laboratoriet har

sju betongceller med blyglasfönster. Genom denna

konstruktion kan operatören arbeta med kärnbränsle

och annat radioaktivt material skyddad från strål-

ningen.

I Aktiva Material Laboratoriet, som funnits sedan bör-

jan av 1960, provas och analyseras reaktorkonstruk-

tionsmaterial och bränslekapsling i blyceller, delvis

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR TECHNOLOGY

BOLAG INOM

AFFÄRSOMRÅDET

Studsvik Nuclear AB

VD: Jean-Marc Holt

Studsvik Scandpower

VD: Malte Edenius

Studsvik Eco & Safety AB

VD: Jan Dahlberg

Studsvik Japan Ltd

VD: Toshio Yamazaki

Nyckeltal 1)

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000

Nettoomsättning 323,1 310,2 319,3

Andel av koncernens omsättning,% 30,8 33,4 36,7

Rörelseresultat före goodwillavskrivn 22,5 –30,2 9,9

Rörelseresultat 22,5 –30,2 9,9

Investeringar 37,3 26,7 31,4

varav R2-bränsle 21,6 18,1 18,9

Medelantal anställda 223 225 250

1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.

Affärsområde Nuclear Technology erbjuder produkter och

tjänster relaterade till driften av kärnkraftverk. Tjänsterna

innefattar test och analys av kärnbränsle och material,

programvaror för optimering av reaktordrift samt konsult-

tjänster inom miljö- och säkerhetsanalys. Kärnkraftverken

är den största kundgruppen, andra är bränsletillverkare och statliga myndigheter. Där-

utöver framställs isotoper för medicinskt och industriellt bruk.

1. Test och analys av kärnbränsle och material 47%

2. Programvara för driftoptimering 24%

3. Konsulttjänster inom säkerhet och miljö 7%

4. Neutronbestrålning och neutronforskning 10%

5. Övriga tjänster 12%

FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT

1

2

34

5

S T U D S V I K 2 0 0 2 18

med hjälp av fl era nyutvecklade

metoder. All surveillanceprovning

av reaktortankstål åt de svenska

kärnkraftverken utförs här.

Autoklavhallen blev klar i början

av 1970-talet. I anläggningen

simuleras lättvattenreaktormiljöer

och bland annat utförs spricktill-

växtmätningar, korrosionsstudier

och så kallade crudstudier på

obestrålat och bestrålat material.

INVESTERINGAR

Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till

MSEK 37,3 (26,7) varav bränsleelement till reakto-

rerna uppgick till MSEK 21,6 (18,1).

MARKNAD OCH PRODUKTER

De successiva avregleringar som inleddes på ett fl ertal

elmarknader i delar av Europa och Nordamerika

under 1980-talet har lett till ökad konkurrens inom

elkraftsindustrin, ökat kostnadsmedvetande hos

elkraftsproducenterna och färre men större aktörer.

Kostnadssänkningar har hög prioritet och de under-

leverantörer till kraftindustrin som är kostnadseffek-

tiva blir vinnare.

Flera av Studsviks konkurrenter, som i samtliga fall har

statliga ägare, genomgår en utveckling där kraven på

ökad lönsamhet ökar. Antalet faciliteter och anlägg-

ningar väntas därför minska i framtiden.

Reaktorbränsle är en tung kostnadspost där kärn-

kraftsindustrin kan göra besparingar. Detta kan

åstadkommas bland annat genom driftoptimering

och en högre utbränning av bränslet innan det byts

ut. Därutöver prioriteras områden som korrosion samt

tillsatser i kylvattnet för att uppnå driftfördelar.

För att uppnå högre utbränning krävs omfattande

tester av bränslets egenskaper samt avancerad pro-

gramvara för optimering av reaktordriften. Korrosions-

och kemifrågor kräver omfattande provning både

i autoklav och testreaktor för att säkerställa att

önskade effekter inte ger oönskade och kost samma

effekter i en annan del av kraftreaktorn. Dessutom

måste undersökningar av i kärnkraftverken använda

material göras för att verifi era materialens beteende

– både i den gamla och i den nya miljön.

Radioisotoper utgör en snabbt växande marknad.

Radioisotoper har starkt skiftande användningsområ-

den – allt från medicinsk användning till olika typer

av industriell verksamhet såsom nivåreglering inom

processindustrin, i brandvarnare och i rökdetektorer.

Producenterna av medicinska radioisotoper levererar

sina produkter till de stora diagnostika- och läke-

medelsföretagen, som i sin tur utnyttjar radioisoto-

perna som väsentliga komponenter i sina diagnostika-

produkter och terapeutiska läkemedel.

AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN

Nuclear Technologys marknad utgörs framför allt av

den internationella kärnkraftsindustrin. Marknaden

för affärsområdet kan indelas i fyra delmarknader.

Test och analys av kärnbränsle och material

Programvara för driftoptimering

Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys

Neutronbestrålningstjänster och neutronstrålar

för forskning

Test och analys av kärnbränsle och material

Studsvik har en världsledande position inom området

bränsletester. Marknaden för bränsletester är starkt

cyklisk med få aktörer och därmed ofta få men stora

uppdrag. Denna marknad har varit vikande under

de senaste två åren, men beräknas på nytt öka då

fl ertalet kraftverksägare höjer utbränningsgraden av

bränslet för en bättre bränsleekonomi samt börjar

använda tillsatser i kylvattnet. Både den förhöjda

utbränningsgraden och tillsatserna ökar behovet

av att verifi era bränslets, kapslingens och struktur-

materielens egenskaper.

Test av kärnbränsle innebär att bränslestavar som

använts, eller kommer att användas i kärnkraftverk,

testas i R2-reaktorn för att studera materialets mot-

ståndskraft mot skador under olika driftsituationer

samt status under livstiden.

Korrosionsstudier, där man bland annat studerar

spricktillväxt görs, förutom i reaktorn, även i Auto-

klavhallen. Data från sådana studier används som

underlag för skadetålighetsanalyser och för beräkning

av en komponents återstående livslängd.

Undersökningar och analys av kärnbränsle görs i Hot

Cell Laboratoriet och avser mätning av fysiska och

kemiska egenskaper hos bestrålat bränsle. Efterfrågan

på dessa så kallade efterbestrålningsundersökningar

har ökat.

19 S T U D S V I K 2 0 0 2

I Studsviks Aktiva Material Laboratorium undersöks

material som utsätts för neutronbestrålning. På grund

av den hårda belastning som ett material utsätts för

i ett kärnkraftverk utförs tester på alla olika typer av

material som ingår i konstruktioner och system. Även

nya material som skall användas i ett kärnkraftverk

måste först genomgå tester, analyseras och godkän-

nas innan det får användas.

Kombinationen av laboratorier och expertis i Studsvik

är mycket kraftfull och gör Studsvik till en ledande

aktör på marknaden.

Programvara för driftoptimering

Studsvik är världsledande inom programvara för

optimering av reaktordrift. Av världens drygt 400

kärnkraftsreaktorer använder idag cirka 200 Studsviks

programvara och tjänster. I USA har Studsvik en mark-

nadsandel på över 80 procent och i Europa, Frankrike

exkluderat, 50 procent.

Studsviks programvara innehåller tekniskt avancerade

neutronik- och hydraulikmodeller och används av

kärnkraftverk och bränsletillverkare för att beräkna

hur bränsle och härd skall utformas för optimal och

säker drift. De individuella bränslestavarnas placering

inom en bränslepatron och patronernas placering i

härden är avgörande för reaktorns driftegenskaper

och ekonomi. Programvaran används också för härd-

övervakning och i simulatorer för träning av reaktor-

operatörer. Vidareutveckling av programvaran sker

kontinuerligt, dels för att omfatta nya tillämpningar,

dels för att förbättra befi ntlig funktionalitet.

Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys

Konsulttjänster inom reaktorteknik, miljöteknik och

annan kärnteknik har främst kunder på de svenska

och tyska marknaderna. Reaktorteknik omfattar

säkerhets- och riskanalys för befi ntliga och projektera-

de kärnkraftverk. Med hjälp av delvis egenutvecklade

produkter utförs konsekvensanalyser av onormala

driftfall som simuleras i datormiljö.

Miljöteknik omfattar säkerhets- och riskanalys

avseende nukleära anläggningars påverkan på den

omgivande miljön. Utbudet innefattar såväl kom-

pletta miljökonsekvensbeskrivningar som fallstudier

där radionukliders påverkan på människan analyse-

ras. Konsulttjänsterna innefattar även konventionell

miljöteknik som behandlar störningar från exempelvis

förorenade markområden och effekter på miljön.

Neutronbestrålningstjänster och neutronstrålar för forskning

Studsviks R2-reaktor används också för olika slags

neutronbestrålningstjänster. Isotoper framställs för

diagnostik och terapi av olika cancerformer samt som

signalsubstanser i olika industriella processer. Studsvik

bestrålar kisel till samtliga ledande halvledarproducen-

ter i världen. Genom neutronbestrålning får materialet

halvledande egenskaper för tillämpning i bl a kraft-

elektronik.

Studsvik är den enda leverantören av neutroner för

forskningssyfte till universitet och högskolor i Sverige.

Svenska staten ersätter årligen Studsvik för denna

neutronanvändning. Kostnadsersättningen fastställs

årligen av Sveriges Riksdag. För 2002 uppgick ersätt-

ningen till MSEK 29,7 (27).

FRAMTIDSUTSIKTER

Avregleringen av elmarknaden sätter fortsatt press på

kraftindustrins kostnadseffektivitet. Marknaden för

bränsletester, materialundersökningar, programvara

och konsulttjänster är inne i en snabb förändrings-

process. Kunderna efterfrågar i större utsträckning

helhetslösningar. Den medicinska isotopmarknaden är

i stark tillväxt.

Affärsområdet har en stark position på marknaden

med kraftfulla tekniska resurser och hög kompetens

och har därmed ett bra utgångsläge att ytterligare

förstärka sin position. Marknadsbilden kan också

komma att förändras genom att någon konkurre-

rande materialprovningsreaktor läggs ned. Genom

att bredda produktprogrammet och applikationsom-

rådet bedöms affärsområdet ha goda möjligheter att

expandera ytterligare inom området programvara för

driftoptimering.

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR TECHNOLOGY

S T U D S V I K 2 0 0 2 20

B E H A N D L I N G A V T O R R T B E H A N D L I N G A V T O R R T B E H A N D L I N G A V T O R R T L Å G A K T I V T A V F A L LL Å G A K T I V T A V F A L LL Å G A K T I V T A V F A L L

BE

HA

ND

LIN

G

AV

M

ET

AL

LIS

KT

B

EH

AN

DL

ING

A

V

ME

TA

LL

ISK

T

BE

HA

ND

LIN

G

AV

M

ET

AL

LIS

KT

B

EH

AN

DL

ING

A

V

ME

TA

LL

ISK

T

BE

HA

ND

LIN

G

AV

M

ET

AL

LIS

KT

L

ÅG

AK

TIV

T

MA

TE

RIA

L

OC

H

AV

FA

LL

LÅ

GA

KT

IVT

M

AT

ER

IAL

O

CH

A

VF

AL

LL

ÅG

AK

TIV

T

MA

TE

RIA

L

OC

H

AV

FA

LL

LÅ

GA

KT

IVT

M

AT

ER

IAL

O

CH

A

VF

AL

LL

ÅG

AK

TIV

T

MA

TE

RIA

L

OC

H

AV

FA

LL

LÅ

GA

KT

IVT

M

AT

ER

IAL

O

CH

A

VF

AL

L

V O L Y M R E D U K T I O N V O L Y M R E D U K T I O N V O L Y M R E D U K T I O N A V J O N B Y T A R M A S S O RA V J O N B Y T A R M A S S O RA V J O N B Y T A R M A S S O R

K O N S U L T - O C H P R O J E K T T J Ä N S T E R K O N S U L T - O C H P R O J E K T T J Ä N S T E R K O N S U L T - O C H P R O J E K T T J Ä N S T E R K O N S U L T - O C H P R O J E K T T J Ä N S T E R I N O M D E K O N T A M I N E R I N G , A V -I N O M D E K O N T A M I N E R I N G , A V -I N O M D E K O N T A M I N E R I N G , A V -I N O M D E K O N T A M I N E R I N G , A V -F A L L S H A N T E R I N G O C H R I V N I N GF A L L S H A N T E R I N G O C H R I V N I N GF A L L S H A N T E R I N G O C H R I V N I N GF A L L S H A N T E R I N G O C H R I V N I N G

21 S T U D S V I K 2 0 0 2

AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till

MSEK 294,5 (206,5). Rörelseresultatet uppgick till

MSEK 7,6 (–57,0). Av rörelseresultatet är MSEK –18,9

(–75,2) hänförligt till verksamheten i Erwin, USA.

Resultatet belastades även 2002 av kostnader för

skiljedomsprocessen avseende leveransen av Erwin-

anläggningen. Årets kostnader uppgick till MSEK 23,2

(30,0).

Marknaden för avfallshantering fortsätter att ut-

vecklas positivt. Beläggningen i Studsviks svenska

hanteringsanläggningar har varit god. Prisnivån på

materialet som hanteras varierar med materialets

komplexitet, vilket bidrar till svängningar i resultatet,

men på en nivå med mycket god lönsamhet.

Efter en större revisionsavställning under april har

hanteringsanläggningen för radioaktivt avfall i Erwin,

USA, gått utan driftavbrott med en jämn produk-

tionsvolym. Marknaden för Studsviks tjänster har varit

stabil och prisnivån något ökande.

Studsvik bildade i juni tillsammans med Washington

Group International Inc. bolaget THOR Treatment

Technologies, LLC (TTT) med syfte att marknadsföra

avfallshantering till US Department of Energy och

andra aktörer på den s k federala avfallsmarknaden i

USA. Den federala avfallsmarknaden i USA är

Studsviks benämning på de gigantiska avfallsvolymer

som lagras i USA och som har sitt ursprung i det

nukleära vapenprogrammet. TTT bedöms ha kapacitet

att omsätta i storleksordningen MUSD 100 på tre till

fem års sikt och bedöms inte belasta koncernens

kassafl öde under uppbyggnadsfasen. Som en följd av

bildandet av TTT uppstod en koncernmässig realisa-

tionsvinst om MSEK 16,9, som redovisas som intäkt.

Utgifter för etablering av verksamheten i TTT,

motsvarande MSEK 4,9, har belastat resultatet.

TTT redovisade ett resultat före skatt för 2002 uppgå-

ende till MSEK –8,2. TTT redovisas enligt kapital-

andelsmetoden. Det koncernmässiga anskaffnings-

värdet är noll, varför varken resultatandel eller kapital-

andel redovisas.

ANLÄGGNINGAR

Affärsområdet har tre anläggningar av olika karaktär.

I smältanläggningen i Studsvik behandlas radio-

aktivt metallskrot från kärnkraftverk och andra kärn-

tekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa.

Materialet segmenteras och sorteras för att anpassas

till smältprocessen. Smältningen syftar till att under-

lätta fastställandet av skrotets aktivitetsinnehåll, att

volymreducera och att möjliggöra återanvändning av

metallen.

I förbränningsanläggningen i Studsvik behandlas

lågaktivt brännbart avfall från kärnkraftverk, kärn-

bränslefabriker, sjukhus samt institutioner för teknisk

forskning och utveckling. Syftet med förbränningen är

att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt

stabil slutprodukt i form av aska.

AFFÄRSOMRÅDEWASTE & DECOMMISSIONING

Waste & Decommissioning hanterar låg- och medelaktivt avfall i

egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA, samt utför uppdrag

i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Kärnkraft-

verken är den största kundgruppen, andra uppdragsgivare är

brän sletillverkare, sjukvården samt forskningsstationer.

Nyckeltal 1)

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000

Nettoomsättning 294,5 206,5 159,5

Andel av koncernens omsättning, % 28,1 22,2 18,3

Rörelseresultat före goodwillavskrivn 7,6 –57,0 –50,3

Rörelseresultat 7,6 –57,0 –50,3

Investeringar 4,7 12,8 145,4

Medelantal anställda 54 51 61

1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.

BOLAG INOM

AFFÄRSOMRÅDET

Studsvik RadWaste AB

VD: Leif Andersson

Studsvik, Inc.

VD: Thomas W Oliver III

THOR Treatment

Technologies, LLC

VD: John McKibbin

Studsvik Processing

Facility, LLC

VD: George M Hill

Wissenschaftlich-

Technische Ingenieur-

beratung GmbH (30%)

VD: Heinz Geiser

12

3

4 1. Behandling av torrt lågaktivt avfall 13%

2. Behandling av metalliskt lågaktivt material/avfall 8%

3. Volymreduktion av jonbytarmassor 68%

4. Konsult- och projekttjänster 11%

FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT*

* Fördelningen är beräknad efter avdrag för realisationsvinst om MSEK 16,9.

Stark tillväxt och ökad lönsamhet

S T U D S V I K 2 0 0 2 22

Processanläggningen i Erwin behandlar främst

förbrukade jonbytarmassor från kärnkraftverkens

reningssystem med hjälp av en egenutvecklad, paten-

terad metod, THORSM (Thermal Organic Reduction).

Metoden reducerar materialets massa och volym samt

avslutar den kemiska och biologiska processen i av-

fallet och skapar därigenom en kemiskt stabil produkt

som är lämplig för slutförvaring.

INVESTERINGAR

Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till

MSEK 4,7 (12,8).

MARKNAD OCH PRODUKTER

Den internationella marknaden för hantering och

behandling av låg- och medelaktivt avfall växer dels

genom att nytt avfall från reaktorer i drift fortlöpande

tillkommer, men även beroende på att stora mängder

tidigare producerat avfall, som fi nns lagrat i depåer

världen över, behöver behandlas inför slutförvaring.

Dessutom uppstår stora mängder av framför allt

metallskrot i samband med nedläggning och riv-

ning av kärntekniska anläggningar. Kostnaderna för

slutförvaring av radioaktivt avfall är höga och det

är ekonomiskt lönsamt att behandla avfallet för att

minimera avfallsvolymer och friklassa och återanvända

visst material.

Marknaden för hantering, behandling och slutförva-

ring av radioaktivt avfall i USA består av avfall från

den kommersiella kärnkraftsindustrin samt så kallat

federalt avfall. US Department of Energy (DOE) har

ansvaret för det federala avfallet. Den sammanlagda

marknaden i USA för detta avfall uppges enligt offi ci-

ella bedömningar ha ett värde på 150–300 miljarder

dollar fördelat över 20–30 år.

Studsviks verksamhet i Europa styrs av utvecklingen

på den europeiska kärnkraftsmarknaden. Under de

senaste 15–20 åren har höga kostnader för behand-

ling av radioaktivt avfall lett till en förbättrad resurs-

hushållning. Trots förbättringen har avfallsvolymen

ökat, främst på grund av att kärnkraftsbeståndet

vuxit. Parallellt med denna utveckling har reaktorernas

genomsnittsålder ökat, vilket tillsammans med ökade

krav på ombyggnads- och förbättringsåtgärder har

lett till stora mängder avfall, såväl i form av orga-

niskt brännbart avfall som återvinningsbara metaller.

Historiskt har kostnaden för behandling av radioaktivt

avfall ökat, främst som en följd av ökade krav på

säkerhet vid hantering och slutlagring av avfallet.

Tyskland utgör affärsområdets enskilt största marknad

i Europa. Där arbetar Studsvik i nära samarbete med

GNS (Gesellschaft für Nuklear-Service GmbH) som är

ett av de tyska kärnkraftverken gemensamägt bolag.

AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN

De grundläggande förutsättningarna för en konkur-

renskraftig verksamhet är medarbetare med hög

kompetens och lång erfarenhet samt ändamålsenliga

anläggningar. Marknaden för affärsområdet kan

indelas i fyra delmarknader.

Behandling av torrt lågaktivt avfall

Behandling av metalliskt lågaktivt material

och avfall

Volymreduktion av jonbytarmassor

Konsult- och projekttjänster inom dekonta-

minering, avfallshantering och rivning

23 S T U D S V I K 2 0 0 2

Behandling av torrt lågaktivt avfall

I kärnkraftverk och andra strålningsklassade anlägg-

ningar genereras låg- och medelaktivt brännbart

avfall. Det lågaktiva avfallet utgörs i huvudsak av

emballage, kläder och annan skyddsutrustning. För

att minska volymen förbränns avfallet i regel innan

det skickas för slutförvaring. Tjänsterna erbjuds till

europeiska kraftverk samt till de statliga myndigheter

och organisationer som bildats för att ta hand om

avfallet.

Studsvik låter transportera avfall från kunder till

anläggningen utanför Nyköping, där behandlingen

sker. Därefter transporteras de radioaktiva restproduk-

terna tillbaka till kunden för slutförvaring.

Behandling av metalliskt lågaktivt material och avfall

Lågaktivt metalliskt material och avfall, främst skrot,

uppstår vid bland annat byte av reaktorkomponenter

och rivning av reaktorer. Idag fi nns det ingen metod

som är effektivare än smältning när det gäller att

volymreducera metaller. En stor del av radioaktiviteten

tas bort i förbehandlingsprocessen och ytterligare en

del separeras vid själva smältningen. Metallerna är

vanligen lågaktiva och kan efter genomförd behand-

ling oftast friklassas och återanvändas. Den del som

inte kan friklassas direkt efter behandling kan lagras

för avklingning under högst 20 år varefter även det

kan friklassas och återanvändas. Skrotposter som inte

kan friklassas inom en 20-årsperiod återsänds till kun-

den tillsammans med från behandlingen uppkommet

sekundärt radioaktivt avfall.

Volymreduktion av jonbytarmassor

Genom Studsviks THORSM-process kan organiskt avfall

minskas i volym, vilket kan medföra att kundens

kostnad för slutdeponering minskar. Det avgörande

för Studsviks möjligheter att utgöra ett attraktivt

behandlingsalternativ är att kostnaden för slutdepo-

nering ligger på en nivå där det lönar sig att behandla

avfallet hos Studsvik.

Slutdeponering av lågaktivt avfall i USA sker huvud-

sakligen i Barnwell, South Carolina. Deponikapaci-

teten minskar emellertid successivt genom delstatlig

lagstiftning. Studsvik kan deponera processavfall i

Barnwell för egen och för kunders räkning.

Även ett företag i Utah har beviljats licens för att

deponera avfall med lågt aktivitetsinnehåll vid sin

deponi utanför Salt Lake City. Studsvik har tecknat ett

avtal med företaget, som ger Studsvik möjlighet att

slutdeponera processavfall från Erwin-anläggningen.

Konsult- och projekttjänster

Studsvik erbjuder konsult- och projekttjänster inom

dekontaminering, avfallshantering och rivning, främst

till kärnkraftverk och andra kärntekniska verksam-

heter. Tjänsterna omfattar bland annat utredningar

och praktiska insatser i form av projekt för behandling

och omhändertagande av radioaktivt avfall. Sedan

1999 äger Studsvik 30 procent i det tyska teknikkon-

sultföretaget WTI som har en stark ställning på den

tyska kärnkraftsmarknaden. WTI arbetar framför allt

med att bygga och utveckla mellanlager, avfallshante-

ringsanläggningar och transportbehållare.

FRAMTIDSUTSIKTER

Marknaden för hantering och behandling av radio-

aktivt avfall från kärnkraftsindustrin växer. En stark

tillväxt kan också väntas på den s k DOE-marknaden,

dvs marknaden för federalt avfall i USA. Studsvik är

väl positionerat genom sina etableringar och anlägg-

ningar i Europa och USA, liksom genom den kompe-

tens och de patenterade tekniker bolaget har.

I en rapport från amerikanska energidepartementet,

DOE, anges den basteknologi på vilken THORSM-pro-

cessen baseras som en rekommenderad teknik för att

behandla delar av det avfall som DOE ansvarar för.

Det nya bolag som Studsvik bildat tillsammans med

WGI avser behandla detta avfall.

Studsvik bedömer att det också fi nns goda förutsätt-

ningar att på sikt etablera THORSM-processen på andra

geografi ska marknader. Studsvik är väl positionerat

genom sina etableringar och anläggningar i Europa

och USA, liksom genom den kompetens och de

patenterade tekniker bolaget har.

AFFÄRSOMRÅDEWASTE & DECOMMISSIONING

S T U D S V I K 2 0 0 2 24

T J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I NT J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I NT J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I NT J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I NT J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I NT J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I N

T J Ä N S T E R T I L L T J Ä N S T E R T I L L P R O C E S S - , P R O C E S S - , T I L L V E R K N I N G S - T I L L V E R K N I N G S - O C H A N N A N O C H A N N A N I N D U S T R II N D U S T R I

S E R V I C E V E R K S A M H E T F Ö R S E R V I C E V E R K S A M H E T F Ö R S E R V I C E V E R K S A M H E T F Ö R D O S I M E T R A RD O S I M E T R A R

25 S T U D S V I K 2 0 0 2

Tillväxt inom området rivning och demontering

AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till

MSEK 412,2 (396,1). Rörelseresultatet uppgick till

MSEK 12,0 (13,4).

Under 2002 var tillväxten hänförbar till Tyskland där

andelen nedläggnings- och nedmonteringsuppdrag

ökar. I Tyskland pågår och planeras ett fl ertal stora

nedläggningsprojekt avseende såväl äldre nukleära

forskningsanläggningar som äldre anläggningar för

kärnkraftsproduktion. Studsvik är väl positionerat för

att möta efterfrågan inom detta område. Studsviks

Tysklandsorganisation hade under 2002 cirka 500

medarbetare och organisationen växer kontinuerligt.

SINA Industrieservice GmbH & Co. KG förvärvades

1998. Köpeskillingen var villkorad till rörelsens resul-

tatutveckling under de två första åren. En uppgörelse

om köpeskillingens storlek nåddes under 2002. Jus-

teringen av köpeskillingen belastade affärsområdets

rörelseresultat med MSEK 6,7.

På den svenska marknaden genomförs och planeras

inte några stora demonterings- och nedläggningspro-

jekt. I Sverige utför Studsvik därför primärt under-

hållstjänster under löpande år och dekontamine-

rings- och strålskyddstjänster under kärnkraftverkens

avställningsperioder. Den svenska organisationen

har haft en vikande volym och lönsamhet under de

senaste två åren primärt på grund av att två större

uppdrag förlorats. Ett åtgärdsprogram i syfte att

återställa lönsamheten har drivits och den negativa

resultattrenden vände mot slutet av året. I slutet av

2002 vann Studsvik i stark konkurrens ett kontrakt på

minst fyra år som exklusiv leverantör av servicetjänster

till kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck.

ANLÄGGNINGAR

Industrial Services bedriver tjänsteverksamhet och är

därför inte beroende av några egna anläggningar.

INVESTERINGAR

Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till

MSEK 10,5 (21,5).

MARKNAD OCH PRODUKTER

I kärnkraftverk blir med tiden vissa ytor och detaljer

kontaminerade med radioaktivt material som avger

joniserande strålning. Denna strålning kan resultera

i stråldoser till personalen och måste därför minskas

Industrial Services utför dekontaminering, strålskyddstjänster,

dosimetriservice, sanering, rivning, avfallshantering, mekanisk

service och processrengöring. Kunderna återfi nns inom kärn-

krafts-, process- och tillverkningsindustrin, där kärnkraftverken

är den största kundgruppen.

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL SERVICES

BOLAG INOM

AFFÄRSOMRÅDET

Stensand Specialservice-

företaget AB

VD: Jan Bjerler

SINA Industrieservice

GmbH & Co. KG

VD: Kjell Westerberg

Studsvik Rosyth Nuclear

Services Ltd

VD: Jan Bjerler

Marieholm Stensand

Industrirengöring AB

(50%)

Ordf: Jan Bjerler

Nyckeltal 1)

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000

Nettoomsättning 412,2 396,1 376,1

Andel av koncernens omsättning, % 39,2 42,6 43,2

Rörelseresultat före goodwillavskrivn 21,9 22,5 29,5

Rörelseresultat 12,0 13,4 20,3

Investeringar 10,5 21,5 24,9

Medelantal anställda 820 827 857

1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.

1

2 31. Tjänster till kärnkraftsindustrin 84%

2. Tjänster till process- och tillverkningsindustrin 15%

3. Serviceverksamhet för dosimetrar 1%

FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT

S T U D S V I K 2 0 0 2 26

med hjälp av olika åtgärder, vilka defi nieras och kon-

trolleras av strålskyddspersonal. Exempel på åtgärder

är att använda olika rengöringsmetoder, s k dekon-

taminering, att installera strålskärmar eller att arbeta

med fjärrstyrda verktyg.

Kraftverksägarna lägger i ökad utsträckning ut vissa

underhålls- och kringtjänster på entreprenad, vilket

har lett till en ökad efterfrågan på marknaden för

nukleära produkter och tjänster.

AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN

Industrial Services marknad utgörs framför allt av

kärnkraftsindustrin i Europa med tyngdpunkt på Tysk-

land och Sverige, men affärsområdet vänder sig också

till kunder utanför kärnkraftsindustrin. Marknaden för

affärsområdet kan indelas i tre delmarknader.

Tjänster till kärnkraftsindustrin

Tjänster till process-, tillverknings- och annan

industri

Serviceverksamhet för dosimetrar

Tjänster till kärnkraftsindustrin

Myndigheter i olika länder sätter gränser för högsta

stråldos för personal på arbetsplatser i strålningsklas-

sade miljöer. För att uppfylla dessa krav och se till att

arbetsmiljön inte är hälsovådlig, sker dekontaminering

dels löpande under drift, dels vid revisionsavställ-

ningar. Studsvik utför dekontaminering i kärntekniska

anläggningar.

All verksamhet i strålningsklassade miljöer förutsätter

även mätning och analys av strålningen samt fastläg-

gande av åtgärder för begränsning av stråldos till per-

sonalen. Detta arbete utförs av licensierad strålskydds-

personal, som tillser att gällande regler följs. Industrial

Services strålskyddspersonal genomför strålnings- och

dosmätningar, fastlägger åtgärder för dosreduktion

samt upprättar och följer upp så kallade dosbudgetar

för personal som vistas i strålningsklassad miljö.

Studsvik utför olika typer av transportarbeten på

kontrollerat område, t ex transport av utbränt kärn-

bränsle. Studsvik sköter också driften av kunders

anläggningar, bl a ingjutningsanläggningar för radio-

aktivt avfall, kompakteringsanläggningar för radio-

aktivt avfall, mätsystem för klassifi cering av radio-

aktivt avfall och dekontamineringsverkstäder.

Studsvik genomför även rivning av kontaminerade

anläggningar. Till skillnad från sedvanligt rivnings-

arbete innebär de tjänster som erbjuds av Studsvik

arbete i strålningsklassad miljö, vilket ställer särskilda

krav på personal och teknik. I Tyskland genomförs för

närvarande nedmontering av ett antal reaktorer och

andra kärntekniska anläggningar. Studsvik medverkar

27 S T U D S V I K 2 0 0 2

i fl ertalet av dessa projekt. För att kunna erbjuda att-

raktiva lösningar för rivning av kärntekniska anlägg-

ningar förfogar Studsvik över viktig maskinutrustning,

såsom t ex en Brokk rivningsrobot, Bolero dekonta-

mineringsrobot, mobil friklassningsmätutrustning,

högtryckskompaktor, 70 ton mobilkran och gamma-

spektroskopiutrustning.

Studsvik har en stor och kompetent strålkyddsorgani-

sation. För att på bästa sätt tillvarata potentialen på

växande strålskyddsmarknader där Studsvik inte är

representerat, t ex i USA och Kanada, har före taget

ingått samarbetsavtal med ledande aktörer inom

strålskydd på fl era av dessa marknader.

Tjänster till process-, tillverknings- och annan industri

Studsvik äger 50 procent av Marieholm Stensand

Industrirengöring AB (MSI). Bolaget marknadsför

processrengöringstjänster, förutom till bilindustrin, även

till petrokemisk och annan industri med höga krav på

kvalitet, tidsstyrning och säkerhet. Samma personal som

arbetar på kärnkraftverken kan med fördel engageras

för processrengöring inom sådan industri.

Serviceverksamhet för dosimetrar

Serviceverksamhet för persondosimetrar erbjuds

främst till sjukhus, tandläkare, veterinärer och indu-

striföretag där personalen riskerar att utsättas för joni-

serande strålning. Studsvik tillhandahåller dosimetrar

i ett utbytessystem, utvärderar doser samt rapporterar

doser till det centrala dosregistret. Verksamheten

bedrivs storskaligt med automatiserade system och

är mycket kostnadseffektiv. Verksamheten är för när-

varande inriktad enbart på den svenska marknaden.

FRAMTIDSUTSIKTER

En stor del av tillväxtpotentialen fi nns inom området

rivning och demontering av kärntekniska anlägg-

ningar, inom driftsentreprenad för kärnkraftverk samt

inom process- och tillverkningsindustrin. Driftsentre-

prenader innebär att externa parter tar över delar av

serviceverksamheten hos kunden och därmed också

kundens personal. Även när det gäller avfallshan-

tering fi nns segment där Studsviks affärsområden

Industrial Services och Waste & Decommissioning

tillsammans kan erbjuda helhetslösningar.

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL SERVICES

S T U D S V I K 2 0 0 2 28

B N C T

M E D I C I N S K A I S O T O P E RM E D I C I N S K A I S O T O P E RM E D I C I N S K A I S O T O P E R

29 S T U D S V I K 2 0 0 2

Positiva resultat i klinisk studie

AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till

MSEK 20,0 (15,9). Rörelseresultatet uppgick till

MSEK –11,3 (1,1).

Affärsområdets förlust är helt hänförbar till BNCT-

verksamheten som befi nner sig i klinisk prövningsfas.

Under denna prissätts inte behandlingarna marknads-

mässigt. BNCT-verksamheten utvärderades i en första

fas, sex månader efter behandling av de 14 första pa-

tienterna. Utfallet är positivt och det kan konstateras

att medianöverlevnadstiden efter BNCT-behandling

överstiger den vid konventionell behandling med mer

än 50 procent. Iakttagelsen gäller den första gruppen

om 14 patienter i jämförelse med ett omfattande his-

toriskt statistiskt material från konventionell behand-

ling. Av de 30 patienter som skall ingå i studien hade

28 behandlats vid årets slut. Totalt har 34 patienter

behandlats i BNCT-anläggningen. Verksamheten

drivs under 2003 vidare med målet att BNCT inom

två år skall ha erhållit godkännande som rutinklinisk

behandlingsmetod.

Verksamheten inom medicinska radioisotoper, som

används för terapi och diagnostik, redovisar en tillväxt

i storleksordningen 30 procent. Marknaden är kraftigt

växande i såväl Europa som USA vilka är Studsviks

huvudmarknader. Studsviks produktionsanläggningar

byggs kontinuerligt ut med syfte att öka produktio-

nen men också för att öka förädlingsgraden, dvs gå

från produktion av bulkprodukt till produktion av

slut produkt. Under året har produktionsutrustning

för radioisotoperna svavel-35 och fosfor-32 byggts

och produktionen bedöms kunna starta under första

kvartalet 2003. Bland kunderna för radioisotoper

återfi nns fl era av de större diagnostika- och läke-

medelsföretagen.

ANLÄGGNINGAR

Verksamheten inom Nuclear Medicine är belägen i

anslutning till koncernens reaktorer i Studsvik. R2-0-

reaktorn används för BNCT-behandlingar och R2-

reaktorn för produktion av medicinska radioisotoper.

Studsvik har i anslutning till R2-0-reaktorn byggt upp

en komplett klinik för behandling av patienter.

INVESTERINGAR

Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till

MSEK 0,1 (12,4).

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR MEDICINE

Nuclear Medicine tillhandahåller produkter och tjänster med kärnteknisk

anknytning för medicinskt bruk. Verksamheten omfattar behandling av hjärn-

tumörer samt försäljning av radioisotoper för medicinskt bruk. Läkemedels-

industrin och sjukvården utgör affärsområdets kunder.

Nyckeltal 1)

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000

Nettoomsättning 20,0 15,9 16,0

Andel av koncernens omsättning, % 1,9 1,7 1,8

Rörelseresultat före goodwillavskrivn –11,3 1,1 1,5

Rörelseresultat –11,3 1,1 1,5

Investeringar 0,1 12,4 17,1

Medelantal anställda 6 6 7

1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.

BOLAG INOM

AFFÄRSOMRÅDET

Studsvik Medical AB

VD: Kurt Sköld

Studsvik Nuclear AB

VD: Jean-Marc Holt

1

2

1. BNCT 10%

2. Medicinska isotoper 90%

FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT

S T U D S V I K 2 0 0 2 30

MARKNAD OCH PRODUKTER

Nuclear Medicines marknad utgörs av marknaden för

strålbehandling av hjärntumörer (BNCT) samt markna-

den för medicinska radioisotoper.

BNCT

I Västeuropa och USA får drygt 70 000 personer

årligen diagnosen hjärntumör av typ glioblastoma

multiforma. De patienter som drabbas lever sällan

längre än ett år. Idag behandlas de som drabbas

vanligen med operation, där man försöker ta bort så

mycket som möjligt av tumören, samt med efter-

följande strålbehandling för att ta död på resterande

delar av tumören.

Studsvik erbjuder en alternativ behandlingsmetod,

Boron Neutron Capture Therapy (BNCT), som syftar

till att förbättra livskvaliteten och att ge förlängd över-

levnadstid för patienter med hjärntumör.

BNCT bygger på en teknik som innebär att cellens

känslighet för neutronbestrålning väsentligt ökar

genom tillförsel av isotopen bor-10. Genom att

selektivt tillföra bor till en cancervävnad och därefter

bestråla med neutroner åstadkoms en kärnreaktion

som frigör energi lokalt i cancercellen och förstör

cancercellens förmåga att dela sig. Om tillräckligt

många cancerceller dör kan cancerns tillväxt stoppas.

Medicinska isotoper

Marknaden för radioisotoper är stor och växer snabbt

samtidigt som nya användningsområden ständigt

utvecklas. Uppköp och sammanslagningar av både

kunder och konkurrenter skapar nya möjligheter på

marknaden för Studsvik.

AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN

BNCT

Studsvik har vidareutvecklat BNCT-metoden främst

genom ett patenterat litiumfi lter. Filtret gör att neu-

tronstrålens energiinnehåll kan anpassas så att den

skadliga effekten bara åstadkoms på ett förutbestämt

djup i vävnaden där tumören fi nns och inte på ytligare

eller djupare belägen frisk vävnad. Studsvik tilläm-

par även en längre infusionstid, vilket ger en högre

mängd bor i cancercellerna. Därmed kan en bättre

klinisk effekt förväntas.

Genom tillgången till R2-0-reaktorn och litiumfi ltret

har Studsvik en konkurrensfördel mot andra BNCT-

anläggningar. En BNCT-behandling är kort i jämförelse

med konventionell terapi. BNCT-behandlingen tar

totalt cirka 3 dagar med en (1) strålbehandling om

cirka 30 minuter. Konventionell behandling tar cirka

6 veckor med ett 30-tal strålbehandlingar.

Idag kan man, enligt företagsledningens bedömning,

uppnå samma, eller bättre, resultat med BNCT som

vid konventionell strålbehandling samtidigt som den

friska hjärnvävnaden belastas med en lägre stråldos.

I princip innebär det att man bör kunna upprepa

behandlingen, vilket normalt inte brukar kunna

genomföras med konventionell strål behandling.

BNCT-metoden förbättras fortlöpande, exempelvis

är det möjligt att förbättra tumörcellernas förmåga

att ta upp mer bor än vad andra celler gör. Studsvik

har ett nära samarbete med ledande forskningsinsti-

tutioner inom substansforskning både i Sverige och

internationellt och Studsviks BNCT-klinik har på kort

tid etablerat sig som den ledande kliniken för BNCT-

behandling.

Idag fi nns inga egentliga konkurrenter till BNCT-klini-

ken då samtliga aktörer i världen fortfarande är i den

kliniska prövningsfasen. BNCT-metoden konkurrerar

snarare med de konventionella behandlingsmeto-

derna. Utöver kliniken i Studsvik fi nns en BNCT-

anläggning i USA, två i Japan samt tre i Europa.

Medicinska isotoper

Studsviks R2-reaktor används sedan 1960-talet för att

bestråla vissa grundämnen för att bilda radioisotoper.

Användningsområden för dessa radioisotoper är bland

annat diagnostik och terapi av olika cancerformer.

Isotoperna utformas så att de på egen hand, eller

bundna till bärarsubstanser, tas upp av vävnader i

kroppen, antingen för att lokalisera en tumör eller för

att med sin joniserande strålning bekämpa tumören.

Andra isotoper kan inplanteras i eller vid tumören,

exempelvis jod-125 för behandling av prostatacancer.

Producenterna av radioisotoper levererar sina pro-

dukter till diagnostika- och läkemedelsföretag som i

sin tur utnyttjar radioisotoperna som viktiga kompo-

nenter i sina diagnostikaprodukter och terapeutiska

läkemedel. Den största delen av denna produktion

sker i reaktorer som R2 medan en mindre del sker i s k

cyklotroner. Den korta halveringstiden för många iso-

toper ställer höga krav på snabba och säkra leveranser

till kunder över hela världen. Studsvik söker därför

samarbete med reaktorer på lokala marknader för

31 S T U D S V I K 2 0 0 2

att garantera avbrottsfria leveranser. Bland kunderna

återfi nns fl era av världens större diagnostika- och

läkemedelsbolag. Patienter med prostatacancer har

sedan slutet av 1990-talet behandlats med radio-

isotopen jod-125 från Studsviks R2-reaktor.

Konkurrenterna inom området radioisotoper utgörs

i huvudsak av anläggningar som ägs eller drivs av

statliga myndigheter eller av universitet, vars huvud-

sakliga verksamhet inte är att bedriva kommersiell

produktion av radioisotoper.

FRAMTIDSUTSIKTER

BNCT-metoden kan komma att innebära ett genom-

brott i behandlingen av snabbväxande cancertumörer.

Förutsättningen är att de nu inledda BNCT-behand-

lingarna i Studsvik kan uppvisa positiva kliniska resul-

tat, inte minst i form av bättre livskvalitet för patien-

terna. Studsvik har idag ett teknikförsprång jämfört

med andra aktörer i form av det unika litiumfi ltret och

R2-0-reaktorn som är särskilt anpassade för BNCT-

behandlingar. Studsvik utvärderar även nya protokoll

för behandlingsmetoden BNCT, inte bara för olika

former av tumörer i hjärnan utan även för behandling

av bukspottkörtelcancer och prostatacancer samt helt

andra områden såsom ledgångsreumatism.

Marknaden för radioisotoper är stor och växer snabbt

samtidigt som radioisotopers värde i slutförbrukar-

ledet är mycket högre än deras värde som råvara,

vilket visar på en stor förädlingspotential. Studsvik

kan i högre utsträckning än idag utnyttja denna

potential om kontinuitet och säkra leveranser kan

garanteras. Genom sam ar bete med andra forsknings-

reaktorer samt genom ökad förädling kan potentialen

för fortsatt tillväxt inom radioisotoper för medicinskt

bruk betecknas som god.

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR MEDICINE

En BNCT-behandling är kort i jämförelse med konventionell terapi. Behandlingen tar totalt cirka 3 dagar med en enda strålbehandling om cirka 30 minuter under dag 2.

S T U D S V I K 2 0 0 2 32

Miljö, säkerhet och kvalitet

Kärnkraftsindustrin, koncernens största kundkate-

gori, ställer höga krav vad gäller miljö, säkerhet och

kvalitet. För att svara upp mot dessa krav arbetar

Studsvik med ett integrerat ledningssystem där frågor

som berör miljö, säkerhet, kvalitet och arbetsmiljö

samordnas.

Målet är att samtliga bolag i koncernen skall ha

ledningssystem som är certifi erade enligt ISO 14001

(miljö) och ISO 9001 (kvalitet) eller uppfylla kraven för

liknande standard i länder utanför Sverige.

Flertalet svenska bolag inom Studsvik är idag certifi e-

rade enligt ISO 14001 och ISO 9001. Stensand Spe-

cialserviceföretaget AB erhöll under året certifi ering

enligt ISO 14001 och ISO 9001. Studsvik Nuclear AB,

Studsvik RadWaste AB och moderbolaget Studsvik AB

är certifi erade sedan tidigare.

STUDSVIKS MILJÖARBETE

Studsviks övergripande och detaljerade miljömål fast-

ställs med fokus på att minska miljöpåverkan. Detta

görs inom ramen för koncernens integrerade led-

ningssystem. För att säkerställa att miljömålen uppnås

genomför Studsvik och certifi eringsorganet Integria

Certifi ering AB regelbundna miljörevisioner.

Exempel på konkreta kontroller är att utsläppen till

luft och vatten från Studsviks industrianläggningar i

Sverige och utlandet mäts regelbundet och att omgiv-

ningskontroller genomförs.

MILJÖPOLICY

Vi skall använda den bästa möjliga tekniken som

är ekonomiskt försvarbar för att minimera verk-

samhetens miljöpåverkan.

Vi skall i våra ledningssystem för säkerhet, miljö,

arbetsmiljö och kvalitet systematiskt använda mål

och handlingsprogram för att leda och utveckla

arbetet.

Vi skall föregå med gott exempel inom miljö-

området.

Öppenhet och god kommunikation med kring-

boende, myndigheter, kunder, massmedia,

anställda och övriga intressenter är en av hörn-

stenarna i vårt miljöarbete.

Vi har utgångspunkten att allt miljöarbete

lönar sig.

SÄKERHETSPOLICY

Vi sätter säkerheten främst i alla led inom vår

verksamhet.

Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad

personal och höga krav på våra anläggningar vill

vi förebygga olyckor.

Vi skall i våra ledningssystem tillse att arbetet drivs

på ett säkert sätt.

Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att

utveckla och förbättra säkerhetsarbetet.

Under 2002 har ett omfattande arbete bedrivits för att

höja säkerheten vid Studsviks kärntekniska anläggningar.

33 S T U D S V I K 2 0 0 2

KVALITETSPOLICY

Vi har som mål att kunden skall vara nöjd.

Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad

personal, som kan utnyttja våra resurser optimalt,

vill vi leverera produkter som uppfyller kundens

förväntningar på kvalitet.

Vi skall i våra ledningssystem för säkerhet, miljö,

arbetsmiljö och kvalitet säkerställa att våra pro-

dukter får tillräcklig kvalitet.

Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att

utveckla och förbättra kvalitetsarbetet.

TILLSTÅNDSPLIKTIG VERKSAMHET

Studsvik bedriver verksamhet som är tillståndspliktig

enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljö-

balken. Vissa tillstånd omprövas regelbundet. Datum

då viktiga tillstånd löper ut redovisas på sid 37.

Miljöbalken kräver att vissa verksamheter som tidigare

inte var tillståndspliktiga prövas. Ansökan för dessa

verksamheter inlämnades till Miljödomstolen i slutet

av 2002. Därutöver har ansökan om förnyat tillstånd

för drift av reaktorerna R2 och R2-0 inlämnats till SKI.

MILJÖSKULDER

Studsvik har inga kända tvister eller händelser inom

miljöområdet som kan leda till kostnader för koncer-

nen.

MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING

Studsvik publicerar årligen en miljö- och säkerhets-

redovisning. Här redovisas hur Studsvikkoncernens

verksamhet påverkar miljön och vilka åtgärder som

vidtas för att minimera miljöpåverkan. Miljö- och

säkerhetsredovisningen fi nns på Studsviks hemsida,

www.studsvik.se.

SÄKERHET

All kärnteknisk verksamhet regleras av lagstiftning

och detaljerade myndighetsföreskrifter. Efterlevna-

den följs upp genom ett system för intern kontroll

i kombination med att kontroll utförs av nationella

myndigheter och internationella organ, däribland det

internationella atomenergiorganet IAEA. Säkerhets-

analyser genomförs inför varje större förändring i

organisation eller arbetssätt. Studsvik rapporterar

också årligen säkerhets arbetet till de övervakande

myndigheterna SSI och SKI.

KVALITETSARBETE

För att Studsvik skall vara internationellt konkur-

renskraftigt, är det av yttersta vikt att koncernens

produkter och tjänster uppfyller kundernas krav.

Kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för det integrera-

de ledningssystemet och är därmed underkastat såväl

intern som extern kontroll och revision.

ÅTGÄRDER UNDER ÅRET

I slutet av 2001 inträffade en incident med en iridium-

transport till USA. Med anledning av incidenten

utfärdade Statens strålskyddsinstitut ett föreläggande

innehållande bl a transportrestriktioner. Transportrest-

riktionerna hävdes under april 2002 efter att Studsvik

genomfört ett omfattande program för att förbättra

säkerhetsrutinerna vid bolagets svenska kärntekniska

anläggningar.

MILJÖ, SÄKERHET OCH KVALITET

S T U D S V I K 2 0 0 2 34

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998

Nettoomsättning 1 002,3 882,7 818,8 773,3 609,7

Kostnad för sålda tjänster –773,5 –748,9 – 680,0 – 548,1 – 433,4

Bruttoresultat 228,8 133,8 138,8 225,2 176,3

Försäljningskostnader –40,5 – 41,0 – 45,2 –37,0 –32,4

Administrationskostnader –139,5 –172,7 –131,3 – 92,2 –70,7

Forsknings- och utvecklingskostnader –46,3 – 48,7 –39,3 –39,5 –34,3

Övriga rörelseintäkter 0,4 0,5 0,9 – 1,0

Övriga rörelsekostnader –2,4 – 0,1 – 0,2 – 0,1 – 0,2

Andel i intresseföretags resultat före skatt 2,3 2,5 2,0 2,3 –

Återbäringsmedel SPP – – 130,8 – –

Rörelseresultat 2,8 –125,7 56,5 58,7 39,7

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6,6 10,8 3,1 6,1 11,4

Räntekostnader och liknande resultatposter –10,5 –17,5 –16,2 –5,7 – 4,0

Resultat efter fi nansiella poster –1,1 –132,4 43,4 59,1 47,1

Skatt på årets resultat –7,5 –3,0 – 43,6 –19,0 –10,4

ÅRETS RESULTAT –8,6 –135,4 – 0,2 40,1 36,7

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998

Tillgångar Tillgångar Tillgångar

Goodwill 77,2 88,9 87,8 77,5 102,8

Övriga anläggningstillgångar 641,6 750,5 716,6 523,7 368,8

Kundfordringar 155,2 131,7 104,6 105,6 94,9

Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 67,2 88,9 194,7 58,4 30,7

Kortfristiga placeringar – – – 41,0 127,2

Kassa och bank 120,5 258,0 31,8 73,9 105,2

SUMMA TILLGÅNGAR 1 061,7 1 318,0 1 135,5 880,1 829,6

Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder

Eget kapital 466,2 551,6 358,0 318,5 265,7

Minoritetsintressen 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3

Långfristiga räntebärande skulder 189,0 313,6 281,2 206,7 211,6

Långfristiga icke räntebärande skulder 160,7 159,9 161,4 107,8 122,9

Kortfristiga räntebärande skulder 10,9 16,8 61,3 1,5 2,6

Kortfristiga icke räntebärande skulder 234,6 275,9 273,3 245,3 226,5

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 061,7 1 318,0 1 135,5 880,1 829,6

Under den senaste femårsperioden har Studsvik ökat sin nettoomsättning

med i genomsnitt 13,5 procent per år. Ökningen är ett resultat av både

organisk tillväxt och förvärv.

Femårsöversikt

Den fi nansiella informationen i detta avsnitt är

baserad på Studsviks koncernredovisningar för

räkenskapsåren 1998 –2002. Resultat för bolag som

har avyttrats har inkluderats till det datum avyttringen

skett medan förvärvade bolags resultat har inklude-

rats från och med förvärvsdatumet. Uppgifterna för

åren 1998–1999 har inte justerats för förändrade

redovisningsprinciper som tillämpas fr o m 2001, då

uppgifterna inte är tillgängliga.

35 S T U D S V I K 2 0 0 2

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998

Rörelseresultat 2,8 –125,7 56,5 58,7 39,7

Återläggning av avskrivningar 95,6 91,9 73,0 43,1 37,3

Övriga ej likviditetspåverkade poster –37,6 –23,2 58,1 34,8 –7,7

60,8 –57,0 187,6 136,6 69,3

Finansiella poster, netto –3,9 –7,8 –11,9 0,7 6,6

Skatt –4,4 –30,9 –28,9 –8,1 –5,3

Kassafl öde före förändringar i rörelsekapital 52,5 –95,7 146,8 129,2 70,6

Förändringar i rörelsekapital –46,6 56,6 –59,0 –25,0 –18,2

Kassafl öde före investeringar 5,9 –39,1 87,8 104,2 52,4

Investeringar –53,2 –74,2 –219,5 –178,5 –321,4

Kassafl öde efter investeringar –47,3 –113,3 –131,7 –74,3 –269,0

FINANSIELLA NYCKELTAL

BELOPP, MSEK 2002 2001 20001) 1999 1998

Marginaler

Rörelsemarginal före avskrivningar, % 9,8 neg neg 13,2 12,6

Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar, % 1,3 neg neg 8,5 7,6

Rörelsemarginal, % 0,3 neg neg 7,6 6,5

Vinstmarginal, % neg neg neg 7,6 7,7

Räntabilitet

Räntabilitet på operativt kapital, % 0,5 neg neg 17,8 37,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1,2 neg neg 12,9 14,9

Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg 13,7 16,9

Kapitalstruktur

Operativt kapital 545,8 624,3 669,0 412,0 247,8

Sysselsatt kapital 666,3 882,3 700,8 526,9 480,2

Eget kapital 466,2 551,6 358,0 318,5 265,7

Räntebärande nettoskuld 79,4 72,5 310,7 93,2 –18,2

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,9 0,3 –0,1

Räntetäckningsgrad, ggr 0,9 neg neg 11,4 12,8

Soliditet, % 43,9 41,9 31,5 36,2 32,1

Kassafl öde

Självfi nansieringsgrad, ggr 0,1 neg 0,4 0,6 0,2

Investeringar 53,2 74,2 219,5 178,5 321,4

Anställda

Medelantal anställda 1 128 1 134 1 204 1 194 962

Nettoomsättning per anställd 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6

1) Vid beräkning av marginaler, räntabilitet och räntetäckningsgrad för 2000 har återbäringsmedel från SPP m m exkluderats.

DATA PER AKTIE

BELOPP, SEK 2002 2001 2000 1999 1998

Efter nyemission och aktieägartillskott

Antal aktier vid periodens slut 8 114 211 8 114 211 500 000 500 000 500 000

Genomsnittligt antal aktier 8 114 211 7 581 625 500 000 500 000 500 000

Resultat per aktie före utspädning –1,06 –17,86 –0,05 6,91 6,33

Resultat per aktie efter utspädning –1,06 –17,86 –0,05 6,91 6,33

Eget kapital per aktie 2) 57,45 67,98 61,73 54,92 45,82

2) Värdena för åren 1998–2000 har justerats för fondemission 2001.

FEMÅRSÖVERSIKT

S T U D S V I K 2 0 0 2 36

Studsvikkoncernens verksamhet är exponerad för

fi nansiella risker samt andra rörelserisker som kan ha

betydelse för koncernens framtida utveckling. Med

fi nansiella risker menas de fl uktuationer i koncernens

resultat och kassafl öde som uppstår på grund av

förändringar i valutakurser, räntenivåer och kunders

betalningsförmåga. Med rörelserisker avses myndig-

hetstillstånd, patent eller politiska beslut.

Studsvikkoncernens fi nanspolicy utgör ett ramverk av

regler, riktlinjer och rekommendationer för hantering

av de fi nansiella riskerna. Moderbolagets fi nansfunk-

tion ansvarar för koncernens placerings- och upp-

låningsverksamhet och har därutöver till uppgift att

stödja den operativa verksamheten i hanteringen av

fi nansiella risker.

Nedan sammanfattas de principer som tillämpas i

hanteringen av dessa fi nansiella risker samt lämnas

kommentarer till några av de rörelserisker som kan

påverka Studsvik.

VALUTARISK

Studsvikkoncernens resultat påverkas av fl uktuationer

i de valutor som försäljnings- och inköps kontrakt har

slutits i (transaktionsexponering), samt av fl uktua-

tioner i dotterbolagens redovisningsvalutor (om-

räkningsexponering). De för koncernen viktigaste

handels- och redovisningsvalutorna var under 2002

USD, EUR och JPY.

Transaktionsexponering

Huvudregeln för koncernen är att dotterbolag skall

sluta kontrakt, avseende såväl försäljning som inköp,

i bolagets redovisningsvaluta. Där detta inte låter sig

göras uppstår potentiellt en valutarisk. Denna kan

säkras med olika åtgärder där de vanligast förekom-

mande är valutaklausuler och försäljning/köp av

valuta på termin (valutakontrakt). Åtgärderna kan

förekomma i kombination.

Huvuddelen av koncernens försäljning är projektorien-

terad. Regeln är här att säkra alla kontrakterade och

kända exponeringar såväl avseende försäljning som

inköp. I de fall försäljningen är av karaktären löpande

fl öden, gäller att 75 procent av det beräknade fl ödet

skall säkras med en löpande 12 månaders horisont.

Det instrument som tillämpas är valutakontrakt. Kon-

cernens utestående valutakontrakt redovisas i Not 27.

Omräkningsexponering

Utländska dotterbolags bokslut räknas om till svenska

kronor och tas in i koncernredovisningen. Koncernens

resultat påverkas av fl uktuationer i de lokala redo-

visningsvalutorna vid omräkning av dotterbolagens

resultaträkningar. Omräkningsdifferenser som uppstår

vid omräkning av dotterbolagens balansräkningar

förs mot eget kapital i koncernen. Koncernen har i

samband med etablering av verksamhet i Tyskland

och USA tagit upp lån i lokal valuta på dessa mark-

nader, för att begränsa risken avseende koncernens

egna kapital.

RÄNTERISK

Ränterisk defi nieras som risken för resultatpåverkan

genom förändringar i ränteläget.

Koncernen är exponerad för ränterisk avseende den

räntebärande nettoskulden, defi nierad som ränte-

bärande lån med avdrag för likvida medel. Den ränte-

bärande nettoskulden uppgick vid utgången av 2002

till MSEK 79,4 (72,5).

Ränterisken kan begränsas genom att räntebindnings-

tiderna för aktuella lån förkortas eller förlängs. Beslut

om detta tas, baserat på styrelseriktlinjer, av koncer-

nens fi nansfunktion och baseras på koncernens egen

bedömning av ränteutvecklingen.

MOTPARTSRISK

Med motpartsrisker avses risken för förlust i sam-

band med en motparts insolvens. I det innefattas

kundförluster och förluster i samband med placering

av likvida medel. Studsvikkoncernen har historiskt

haft mycket låga kundförluster. Kunderna består av

stora etablerade företag och myndigheter. Inget talar

idag för att kundstrukturen genomgår en radikal

Nedan beskrivs ett antal faktorer som kan påverka

koncernens omsättning och resultat.

Faktorer som påverkar Studsviks verksamhet

37 S T U D S V I K 2 0 0 2

FAKTORER SOM PÅVERKAR STUDSVIKS VERKSAMHET

förändring eller att kundernas betalningsförmåga

väsentligen försämras. Vid placering av likvida medel

begränsas risken genom detaljerade regler om bland

annat krav på motparters kreditvärdighet, limitering

av totala placeringar hos en och samma motpart, till-

låtna placeringsinstrument m m.

POLITISKA BESLUT

Marknaden för nukleära tjänster regleras strikt av

internationella konventioner, statliga lagar och regler.

Verksamheten påverkas ständigt av beslut från

myndigheter och politiker. Företagets förutsättningar,

verksamhet och lönsamhet är beroende av politiska

beslut gällande bland annat kärnkraftens framtid som

energikälla, investeringar i nya anläggningar och

nedläggning av befi ntliga anläggningar. Politiska

beslut påverkar även säkerhetsföreskrifter och regler

för hantering och slutförvaring av radioaktivt material.

MYNDIGHETSTILLSTÅND

Studsvik är i sin verksamhet beroende av olika former

av myndighetstillstånd. Det fi nns aldrig några garan-

tier att ett tillstånd automatiskt förlängs, utan detta

prövas vid varje enskilt tillfälle. Det fi nns inte heller

några garantier att Studsviks befi ntliga tillstånd inte

återkallas eller att gällande villkor inte skärps.

Bränsle till Studsviks reaktorer

Studsvik har för närvarande ett avtal med US De-

partment of Energy (DOE) avseende återtagande av

utbränt kärnbränsle. Avtalet löper till och med den

13 maj 2009. Efter avtalets slutdag saknar Studsvik

för närvarande en lösning för slutförvaring av bränsle.

Studsvik samarbetar med övriga reaktorägare som har

avtal med DOE i syfte att åstadkomma en förläng-

ning av avtalet efter 2009. En ny bränsletyp är under

utveckling under DOEs ledning. Det nya bränslet har

varit föremål för testbestrålning under ett antal år i

USA, Frankrike och Nederländerna. Studsvik planerar

att inleda testbestrålningar tidigast under 2003.

PATENT

Studsviks utveckling är i stor utsträckning beroende av

förmågan att ta fram egenutvecklade produkter och

teknologier samt att etablera och skydda nuvarande

och framtida patent och andra immateriella rätt ig-

heter. Produkter och teknologier som ännu ej är

patenterade skyddas genom konfi dentialitetsavtal

med anställda och konsulter. Det kan inte garanteras

att dessa avtal inte bryts. I händelse av avtalsbrott

vidtar Studsvik lämpliga åtgärder.

Viktiga tillstånd Tillstånd t o m

Drift av Hot Cell Laboratoriet Ej tidsbegränsat

Verksamhet med joniserande strålning

vid Isotopenheten 2004-06-30

Tillstånd för R2-reaktorn 2004-06-30 1)

Tillstånd för R2-0-reaktorn 2004-06-30 1)

Generellt tillstånd för vissa transporter

av kärnämne och kärnavfall 2003-12-31

Drift av smältanläggningen Ej tidsbegränsat

Drift av förbränningsanläggningen Ej tidsbegränsat

Radioactive materials license, Erwin 2006-11-301) Tillstånden ges normalt för tioårsperioder.

S T U D S V I K 2 0 0 2 38

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB

(publ) avger härmed årsredovisning för 2002.

VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNING

Studsvik är en teknologikoncern med ledande ställ-

ning inom nukleär teknik. Studsvik utvecklar och

marknadsför produkter och tjänster som bidrar till att

lösa kunders miljö-, säkerhets- och kvalitetsproblem i

samband med utnyttjandet av främst nukleär teknik,

men även andra industriella processer. Studsviks

verksamhet är internationell och kunderna utgörs

främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter,

men innefattar även industriföretag, myndigheter och

aktörer inom vårdsektorn.

Bolagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens

O-lista.

KONCERNEN

Koncernen redovisar åter ett positivt rörelseresultat.

Resultatförbättringen är i stor utsträckning en effekt

av ökad nettoomsättning, men också av ett åtgärds-

program med syfte att öka effektiviteten i organisatio-

nen. Programmet fortgår under 2003.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet har stor upp-

märksamhet ägnats koncernens verksamhet inom

avfallshantering i Erwin, USA. De tekniska brister

som tidigare begränsade kapaciteten har åtgärdats.

Anläggningen har körts utan oplanerade stopp sedan

april 2002.

Åtgärdsprogrammet omfattade även Studsvik Nuclear

AB där organisation och processer har förändrats.

Åtgärderna genomfördes mot bakgrund av bristande

kvalitet och lönsamhet i ett antal kunduppdrag

under 2000 och 2001. De genomfördes också mot

bakgrund av det föreläggande med transportrestrik-

tioner bolaget fi ck från Statens strålskyddsinstitut, SSI,

efter en incident med en iridiumtransport i slutet av

2001. Samtliga restriktioner hävdes under april 2002.

Bolaget redovisar åter lönsamhet med god tillväxt-

potential.

Studsvik bildade den 1 juni tillsammans med Washing-

ton Group International Inc. bolaget THOR Treatment

Technologies, LLC (TTT). Bolaget skall marknadsföra

hantering av radioaktivt avfall till US Department of

Energy och andra aktörer på den s k federala avfalls-

marknaden i USA. TTT ägs till lika delar av grundarna

och Studsvik redovisar TTT enligt kapitalandels-

metoden.

En redogörelse för den affärsmässiga utvecklingen i

övrigt lämnas under respektive affärsområde.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till MSEK 1 002,3

(882,7), en ökning med cirka 14 procent. Samtliga

affärsområden ökade sin omsättning trots sjunkande

kurser för koncernens viktigaste handels- och omräk-

ningsvalutor. Nettoomsättningen är främst känslig

för variationer i kursen för amerikanska dollar och

euro och då primärt vid omräkning av de utländska

dotterbolagens resultaträkningar. Årets valutakursför-

ändring, exklusive effekt av vidtagna säkringsåtgärder,

påverkade koncernens nettoomsättning negativt med

cirka MSEK 26,5.

Utlandsandelen av nettoomsättningen ökade och

uppgick till 70 (65) procent. Ökningen är huvudsak-

ligen hänförbar till affärsområdena Waste & Decom-

missioning och Industrial Services.

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2,8 (–125,7),

en resultatförbättring i linje med de prognoser som

avgetts under året. Resultatförbättringen är främst

hänförbar till Erwin-verksamheten och koncernens

reaktor- och laboratorieanknutna verksamhet inom

affärsområdet Nuclear Technology. Årets valutakurs-

förändring, exklusive effekt av vidtagna säkrings-

åtgärder, påverkade rörelseresultatet positivt med

cirka MSEK 1,2.

Lönsamhet – fi nansiella mål

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 0,3 (neg)

procent. Vinstmarginalen blev negativ.

Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 216,0

till MSEK 666,3. Minskningen är hänförbar till en

förändring av långfristiga räntebärande skulder med

MSEK –124,6 vari ingår en valutakurseffekt uppgå-

ende till MSEK –39,0. Minskningen förklaras vidare

39 S T U D S V I K 2 0 0 2

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

av de valutakurseffekter som uppstår i koncernredo-

visningen vid eliminering av utländska dotterbolags

räntebärande skulder i utländsk valuta till moderbo-

laget. Moder bolagets fordringar är terminssäkrade

till en högre kurs än balansdagens kurs enligt vilken

dotterbolagens skulder omräknas. Den eliminerings-

differens som uppstår förs mot bundet eget kapital.

Den ansamlade omräkningsdifferensen i koncernens

eget kapital uppgår till MSEK –18,7.

Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet

uppgick till 1,3 (1,1) och räntabiliteten på sysselsatt

kapital blev 1,2 procent.

Finansiell ställning

Likvida medel uppgick till MSEK 120,5 (258,0) vilket

svarar mot 12 procent av omsättningen. Under året

amorterades lån i USD med motsvarande MSEK 110.

Eget kapital uppgick till MSEK 466,2 (551,6). Minsk-

ningen är huvudsakligen hänförbar till valutakurs-

effekter, kommenterade ovan i anslutning till syssel-

satt kapital.

Soliditeten uppgick till 44 (42) procent.

Räntebärande skulder uppgick till MSEK 199,9

(330,4). Upplåningen är i sin helhet i utländsk valuta

och avser huvudsakligen investeringen i Erwin-

anlägg ningen samt förvärvet av SINA Industrieservice.

Utöver amorteringen av lån i USD beror minskningen

på den valutakurseffekt som uppstår vid omräkning

av skulden till SEK.

Som icke räntebärande avsättning redovisas avsätt-

ning för framtida omhändertagande av använt bränsle

till R2-reaktorn. Avsättningen uppgick till MSEK 66,1

(64,1). Avsättningen beräknas som ett nuvärde av

framtida betalningar för omhändertagandet.

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 53,2

(74,2) och avser huvudsakligen ersättningsinveste-

ringar. I årets investeringar ingår anskaffning av

bränsle till R2-reaktorn med MSEK 21,6 (18,1).

Kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital förbättrades med

MSEK 148,2 till MSEK 52,5. Rörelsekapitalet föränd-

rades med MSEK –46,6, vilket huvudsakligen förklaras

av utbetalning av skuldförda skiljedoms- och övriga

kostnader, lägre kundförskott samt en viss ökning av

kundfordringar som en följd av den ökade nettoom-

sättningen. Kassafl ödet från den löpande verksam-

heten efter investeringar uppgick till MSEK –47,3

(–113,3).

Forskning och utveckling

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i sam-

arbete med kunder som rena kunduppdrag, dels inom

ramen för den egna produktutvecklingen. Utgifter för

forskning och utveckling kostnadsförs löpande när de

uppkommer.

Under 2002 uppgick de totala kostnaderna för egen-

fi nansierad forskning och utveckling till MSEK 46,3

(48,7). De största resurserna allokerades till Studsviks

programvaror för härdoptimering och reaktordrift.

Bland övriga viktiga utvecklingsprojekt kan nämnas

metoder för robotiserad dekontaminering av bygg-

nader samt metoder för dekontaminering av metal-

liska material.

Personal

I syfte att stärka och bevara kompetensen inom

koncernen bedrivs interna och externa utbildningspro-

gram. Under året inrättades tekniska specialisttjäns-

ter för att stödja dessa program men också för att

erbjuda intressanta alternativa karriärvägar.

Teckningsoptionsprogram

Vid den ordinarie bolagsstämman beslutades om ett

teckningsoptionsprogram riktat till samtliga anställda

i Studsvikkoncernen utanför USA. Teckningspremien

uppgick till SEK 6,60 och varje optionsrätt ger rätt att

teckna en aktie i Studsvik AB om nominellt en

(1) krona under perioden den 1 juni 2004 till och

med den 31 maj 2005 till en kurs om 61,60 kronor.

Totalt tecknades 104 400 optionsrätter. Teckningspre-

mien beräknades med Black & Scholes formel varvid

en ränta om 5 procent och volatilitet om 30 procent

tillämpades.

S T U D S V I K 2 0 0 2 40

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten på koncernens industriområde i

Studsvik är tillståndspliktig enligt miljöbalken, kärn-

tekniklagen och strålskyddslagen. Verksamheten

skall under 2003 prövas för första gången enligt

miljöbalken. Ansökan inlämnades till Miljödomstolen i

slutet av 2002. De kärntekniska anläggningarna som

är tillståndspliktiga enligt kärntekniklagen innefat-

tar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, en anläggning

för smältning av metallskrot samt en anläggning för

förbränning av lågaktivt avfall. Tillståndet för driften

av Studsviks två kärnreaktorer skall omprövas inför

tillståndens utgång i juni 2004. Ansökan om förlängt

drifttillstånd, som vanligen beviljas i perioder om

10 år, har inlämnats under året. Huvudsaklig miljö-

påverkan från koncernens anläggningar sker genom

utsläpp till luft och vatten.

En detaljerad redovisning av koncernens tillståndsplik-

tiga verksamhet, gränsvärden och faktiska utfall ges i

Studsvik ABs miljö- och säkerhetsredovisning.

Styrelsens arbete

Studsvik ABs styrelse består av 8 bolagsstämmovalda

ordinarie ledamöter samt 2 ordinarie ledamöter och

2 suppleanter utsedda av de lokala personalorgani sa-

tionerna SIF och CF. Fram till den ordinarie bolags stäm-

man den 22 april 2002, bestod styrelsen därutöver av

två av bolagsstämman valda suppleanter. Styrelsens

ledamöter representerar gemensamt en bred kom-

mersiell, teknisk och publik erfarenhet.

Vid den ordinarie bolagsstämman den 22 april 2002

invaldes Ingemar Eliasson och Henry Sténson efter

avgående Ingvar Carlsson och Åke Wester. Vidare

invaldes VD Hans-Bertil Håkansson.

Under 2002 hade styrelsen 10 protokollförda sam-

manträden inklusive konstituerande styrelsemöte i

anslutning till bolagsstämman. En detaljerad redo-

görelse för styrelsens arbete ges i separat avsnitt i

årsredovisningen.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Skiljenämnden i tvisten mellan Studsvik och leveran-

tören av avfallshanteringsanläggningen i Erwin, med-

delade sitt utslag den 29 januari 2003. Skiljenämnden

tillerkände Studsvik en ersättning för fördyrade bygg-

kostnader uppgående till netto MUSD 4,3 inklusive

ränta. Styrelsen avser att reducera anläggningsvärdet

med motsvarande belopp när motparten fullgjort sin

betalningsskyldighet.

MODERBOLAGET

Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 11,6

(16,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –29,6

(–51,2), vari ingår poster av engångskaraktär med

MSEK 0,0 (–16,9). Omsättningsminskningen är rela-

terad till en omläggning av rutiner för koncerninterna

debiteringar och har ingen resultatpåverkan.

FÖRSÄKRINGAR

För koncernen gäller globala ansvars- och produkt-

ansvarsvillkor. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för

den svenska nukleära rörelsen har tecknats i Svenska

Atomförsäkringspoolen och i det ömsesidiga försäk-

ringsbolaget EMANI i vilket Studsvik AB är medlem.

På den amerikanska marknaden har motsvarande

risker försäkrats i lokal försäkringspool. Försäkrings-

premierna har ökat på samtliga marknader efter terror-

attackerna den 11 september 2001. Ökningen under

2002 uppgick till cirka 20 procent.

FRAMTIDSUTSIKTER

Koncernen bedöms kunna redovisa fortsatt förbättrat

resultat och kassafl öde under 2003. BNCT-verksamhe-

ten befi nner sig även 2003 i klinisk prövningsfas och

kommer att redovisa förlust.

41 S T U D S V I K 2 0 0 2

ResultaträkningarBELOPP I 1 000–TAL KRONOR

KONCERNEN MODERBOLAGET

NOT 2002 2001 2002 2001

Nettoomsättning 1 1 002 252 882 703 11 564 16 048

Kostnad för sålda tjänster –773 444 –748 950 –9 441 –14 764

Bruttoresultat 228 808 133 753 2 123 1 284

Försäljningskostnader –40 503 –41 042 – –13

Administrationskostnader 3 –139 456 –172 673 –31 305 –52 433

Forsknings- och utvecklingskostnader –46 329 –48 689 – –

Övriga rörelseintäkter 429 459 32 –

Övriga rörelsekostnader –2 400 –64 –478 –40

Andel i intresseföretags resultat före skatt 2 300 2 545 – –

Rörelseresultat 1, 2, 4, 5 2 849 –125 711 –29 628 –51 202

Resultat från andelar i koncernföretag 6 – – 92 598 2 449

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 6 602 10 765 36 626 43 748

Räntekostnader och liknande resultatposter 7 –10 546 –17 459 –39 119 –5 583

Resultat efter fi nansiella poster –1 095 –132 405 60 477 –10 588

Bokslutsdispositioner 8 – – –4 363 187

Skatt på årets resultat 9, 10 –7 513 –3 024 –895 1 768

ÅRETS RESULTAT –8 608 –135 429 55 219 –8 633

Resultat per aktie före utspädning –1,06 –17,86

Resultat per aktie efter utspädning –1,06 –17,86

S T U D S V I K 2 0 0 2 42

BalansräkningarBELOPP I 1 000–TAL KRONOR

KONCERNEN MODERBOLAGET

TILLGÅNGAR NOT 2002 2001 2002 2001

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 11

Programvarurättigheter 11 263 13 445 – –

Hyresrätter och liknande rättigheter 268 267 – –

Goodwill 77 193 88 869 – –

88 724 102 581 – –

Materiella anläggningstillgångar 12

Byggnader och mark 45 367 45 173 – –

Maskiner och andra tekniska anläggningar 366 021 426 108 – –

Bränsleelement till R2-reaktorn 39 614 36 829 – –

Inventarier och verktyg 119 426 142 529 1 157 2 562

Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 28 127 74 542 – –

598 555 725 181 1 157 2 562

Finansiella anläggningstillgångar 13

Aktier i dotterbolag 14 – – 421 106 369 888

Fordringar hos koncernföretag – – 368 933 140 338

Andelar i intresseföretag 15 9 923 10 943 11 782 –

Uppskjutna skattefordringar 10 33 18 – 2 876

Andra långfristiga fordringar 21 600 660 5 467 –

31 556 11 621 807 288 513 102

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 718 835 839 383 808 445 515 664

Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar

Varulager m m

Förnödenheter 3 986 5 342 – –

Färdiga varor och handelsvaror 735 1 103 – –

Förskott till leverantörer 4 757 – – –

9 478 6 445 – –

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 155 236 131 735 145 230

Fordringar hos koncernföretag – – 130 717 119 032

Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag 16 7 124 2 467 – –

Övriga fordringar 27 269 47 477 7 424 2 586

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 23 284 32 495 9 864 19 878

212 913 214 174 148 150 141 726

Kassa och bank 120 492 257 992 64 219 234 421

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 342 883 478 611 212 369 376 147

SUMMA TILLGÅNGAR 1 061 718 1 317 994 1 020 814 891 811

43 S T U D S V I K 2 0 0 2

KONCERNEN MODERBOLAGET

EGET KAPITAL OCH SKULDER NOT 2002 2001 2002 2001

Eget kapital 18

Bundet eget kapital

Aktiekapital (8 114 211 aktier à 1 krona) 8 114 8 114 8 114 8 114

Bundna reserver 258 115 313 119 218 956 218 267

266 229 321 233 227 070 226 381

Fritt eget kapital

Fria reserver 208 573 365 805 483 148 479 387

Årets resultat –8 608 –135 429 55 219 –8 633

199 965 230 376 538 367 470 754

SUMMA EGET KAPITAL 466 194 551 609 765 437 697 135

Obeskattade reserver 19 – – 53 591 49 228

Minoritetsintressen 254 242 – –

Avsättningar Avsättningar Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 4 523 3 665 – –

Uppskjutna skatter 10 26 346 20 917 – –

Övriga avsättningar 21 129 855 135 360 – 428

SUMMA AVSÄTTNINGAR 160 724 159 942 – 428

Långfristiga skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 22 188 950 313 616 84 075 –

Skulder till koncernföretag – – 67 000 67 000

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 188 950 313 616 151 075 67 000

Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 22 10 931 16 837 8 850 10 690

Skulder till koncernföretag – – 20 971 40 956

Förskott från kunder 3 886 19 809 – –

Leverantörsskulder 46 219 51 406 6 025 4 150

Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 16 13 241 8 292 – –

Skatteskulder 6 371 4 667 – –

Övriga skulder 52 461 71 117 285 929

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 112 487 120 457 14 580 21 295

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 245 596 292 585 50 711 78 020

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 061 718 1 317 994 1 020 814 891 811

Ställda säkerheter 24 115 558 205 186 13 089 190 000

Ansvarsförbindelser 25 43 192 51 441 109 640 126 427

BALANSRÄKNINGAR

S T U D S V I K 2 0 0 2 44

Kassafl ödesanalyserBELOPP I 1 000–TAL KRONOR

KONCERNEN MODERBOLAGET

NOT 2002 2001 2002 2001

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 2 849 –125 711 –29 628 –51 202

Avskrivningar/nedskrivningar 95 580 91 911 1 892 2 429

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet m m 26 –37 611 –23 162 –428 –3 048

60 818 –56 962 –28 164 –51 821

Erhållen ränta 6 591 9 603 25 609 24 510

Erhållen utdelning – – 94 455 2 449

Erlagd ränta –10 454 –17 410 –4 331 –9 437

Betald inkomstskatt –4 481 –30 907 –11 822 –24 804

Kassafl öde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 52 474 –95 676 75 747 –59 103

Förändringar i rörelsekapital

– Omsättningstillgångar 2 111 81 855 –5 286 –29 502

– Övriga kortfristiga skulder –48 693 –25 230 –4 271 –94 927

Kassafl öde från den löpande verksamheten 5 892 –39 051 66 190 –183 532

Investeringsverksamheten

Förvärv av rörelse/dotterbolag – –7 255 –95 352 –

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar – –203 – –

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –53 154 –66 766 –487 –303

Uttag av intressebolag 2 003 3 102 – –

Förändring av fi nansiella anläggningstillgångar –4 008 10 739 – –

Ökning fordran på koncernföretag – – –222 034 –81 348

Kassafl öde från investeringsverksamheten –55 159 –60 383 –317 873 –81 651

Finansieringsverksamheten

Teckningsoptioner 689 – 689 –

Nyemission – 159 681 – 159 681

Aktieägartillskott – 160 819 – 160 819

Upptagna lån 84 831 9 398 84 075 –

Amortering av räntebärande skuld –170 632 –5 574 –1 840 –

Koncernbidrag – – –1 443 161 873

Utgivna lån – – – 10 400

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –85 112 324 324 81 481 492 773

Förändring av likvida medel –134 379 224 890 –170 202 227 590

Likvida medel vid årets början 257 992 31 797 234 421 6 831

Omräkningsdifferens –3 121 1 305 – –

Likvida medel vid årets slut 120 492 257 992 64 219 234 421

45 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsvik ABs (publ) årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommen-dationer och Akutgruppens uttalanden.

Fr o m detta räkenskapsår tillämpas Redovisningsrådets nya rekommendationer

• RR 1:00 Koncernredovisning• RR 15 Immateriella tillgångar • RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventual-

tillgångar • RR 17 Nedskrivningar • RR 19 Verksamheter under avveckling • RR 21 Lånekostnader • RR 23 Upplysningar om närstående

Koncernredovisningen

Koncernredovisningen omfattar Studsvik AB och de företag där Studsvik AB direkt eller indirekt vid räken-skapsårets slut innehar mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmeto-den, vilket innebär att koncernens anskaffningsvärde för aktier och andelar i dotterbolag elimineras mot det för-värvade egna kapitalet inklusive kapital andel i obeskat-tade reserver vid förvärvstidpunkten. Således ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens egna kapital. Det egna kapitalet i de förvärvade dotter-bolagen fastställs utifrån en värdering till verkligt värde av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten i en s k förvärvsanalys. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag och det i förvärvsanalysen beräknade värdet av eget kapital redovisas som goodwill. Goodwill skrivs av över beräknad ekonomisk livslängd.

Studsvik ABs samtliga utländska dotterbolag klassifi ceras som självständiga dotterbolag, varför dagskursmetoden tillämpas för omräkning av deras bokslut. Detta innebär att de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital.

Redovisning av intresseföretag

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandels-metoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresse-företagets nettotillgångar.

Redovisning av joint ventures

Som joint ventures klassifi ceras verksamheter där Studsvik tillsammans med en eller fl era samägare har ett gemen-samt bestämmande infl ytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall kurssäkring gjorts genom terminskontrakt används i stället terminskursen vid vär-dering. Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i årets resultat. Beträffande terminskontrakt avseende fl ödesexponering redovisas resultateffekten på terminskontraktets förfallodag.

Redovisning av intäkter

Redovisning av intäkter vid försäljning av varor och tjäns-ter sker då prestationen utförs. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och kurs differenser vid försäljning i utländsk valuta.

För utförda tjänsteuppdrag som följer av särskilda avtal samt påbörjas och avslutas under olika redovisnings-perioder redovisas inkomster och utgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad vid redovisningstill-fället. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter vid redovisningstillfället jämförs med beräknade totala utgifter och projektets färdigstäl-landegrad i förhållande härtill. En befarad förlust på ett uppdrag redovisas omgående som kostnad.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, vid eget uppförande av anläggningstillgångar, direkta material- och lönekostnader.

Bränsleelement till Studsviks reaktorer redovisas som materiell anläggningstillgång.

Där så krävs enligt koncessionsbeslut eller motsvarande sker avsättning för beräknade framtida kostnader för återställande av mark där byggnad uppförts.

Immateriella anläggningstillgångar såsom program-varurättigheter, hyresrätter och inkråmsgoodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Programvarurättigheter avser förvärvade rättigheter till datorprogram för härdberäk-ningar m m, vilka används inom Studsvik Scandpower-gruppen. Vid egenutveckling av datorprogram kostnads-förs utgifterna löpande när de uppkommer. Se vidare under Utgifter för forskning och utveckling nedan.

Redovisnings- och värderingsprinciper

S T U D S V I K 2 0 0 2 46

Avskrivning enligt plan beräknas på tillgångarnas anskaff-ningsvärde. Avskrivning sker linjärt, baserat på tillgångar-nas bedömda nyttjandeperiod.

Avskrivningstid för goodwill, som uppkommer i samband med företagsförvärv, fastställs efter individuell bedöm-ning. Goodwill skrivs av på 4–15 år. Den längre avskriv-ningstiden tillämpas vid förvärv av företag med stabila marknads- och teknikförhållanden där förvärvet är av långsiktig och strategisk karaktär.

Följande avskrivningstider har tillämpats. År

Programvarurättigheter 10Goodwill 4 –15Byggnader 10 –50Mark och övrig fast egendom 0 –20Maskiner, inventarier och bränsleelement till R2-reaktor 3 –15

Avskrivningar på materiella och immateriella anläggnings-tillgångar ingår i posten kostnad för sålda tjänster till den del avskrivningarna avser anläggningstillgångar, som används i tjänsteproduktionen. Avskrivning på tillgångar som används vid försäljningen ingår i försäljningskost-nader, medan avskrivning på tillgångar hänförliga till administration och forskning och utveckling redovisas under administrationskostnader respektive forsknings- och utvecklingskostnader. Avskrivning på goodwill hänförs generellt till kostnad för sålda tjänster.

Redovisning av ränta vid investeringi materiella anläggningstillgångar

Ränteutgifter inräknas i anskaffningsvärdet vid anskaffningar som sträcker sig över lång tid.

Nedskrivningar

När det fi nns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av tillgångens redovisade värde, inklusive goodwill. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde.

Varulager

Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffnings- respektive tillverkningskost-nad eller verkligt värde med tillämpning av modellen först in – först ut.

Avsättningar

Avsättningar sker för kända åtaganden eller befarade risker efter individuell prövning.

Kostnader för framtida omhändertagande av radio-aktivt avfall och använt bränsle till R2-reaktorn redovisas som avsättning. Avsättning för R2-bränsle görs utifrån antalet använda bränsleelement samt den kostnad som avtalats för upparbetning samt för transport till upp-arbetningsanläggning. Avsättningen är beräknad enligt de prissättningsprinciper för upparbetning som avtalats med US Department of Energy. Avseende kostnaderna för transporter och övrig hantering görs en bästa bedöm-ning baserad på tillgängliga data. Avsättningen fastställs som det diskonterade värdet av framtida utbetalningar för på balansdagen använda bränsleelement.

Pensioner

Koncernens anställda erhåller pensionsförmåner enligt lokala regler och avtal för de länder i vilka koncernbola-gen verkar.

Koncernens pensionsåtaganden avser väsentligen avgifts-baserade planer och täcks, med smärre avvikelser, av försäkringslösningar. I koncernens balansräkning upptas därutöver som avsättning dels utfästelser till förmån för tidigare ledande befattningshavare i Sverige, dels utfäs-telser till en mindre grupp ledande befattningshavare i utlandet. Beräkning av sådana utfästelser sker enligt lokala regler och föreskrifter.

Utgifter för forskning och utveckling

Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten kostnads-förs löpande när de uppkommer.

Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i upp-skjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som gäller på balansdagen.

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträk-ningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning av fastigheter, avsättning till obeskattade reserver, aktivering av koncernintern ränta under konstruktionstid för anläggningen i USA, omräkningsdifferenser på koncerninterna fordringar och skulder till den del redovisning sker mot eget kapital samt skattemässiga underskott.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i Studsviks koncernredovis-ning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en åteföring sker inom överskådlig framtid.

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

Leasing

Åtskillnad görs mellan fi nansiell och operationell leasing. I koncernen fi nns endast operationella leasing avtal.

REDOVISNINGS-PRINCIPER

47 S T U D S V I K 2 0 0 2

NoterBELOPP I 1 000–TAL KRONOR OM INTE ANNAT ANGES

Not 1 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområden och geografi ska marknader

Nettoomsättningen fördelar sig på affärsområden enligt följande.

KONCERNEN

2002 2001

Nuclear Technology 323 130 310 196

Waste & Decommissioning 294 470 206 523

Industrial Services 412 166 396 056

Nuclear Medicine 20 014 15 925

Studsvik AB 11 565 35 084

Koncernjusteringar –59 093 –81 081

Summa 1 002 252 882 703

Rörelseresultatet fördelar sig på affärsområden enligt följande.

KONCERNEN

2002 2001

Nuclear Technology 22 465 –30 154

Waste & Decommissioning 7 561 –57 026

Industrial Services 12 049 13 437

Nuclear Medicine –11 281 1 126

Studsvik AB –29 628 –50 875

Koncernjusteringar 1 683 –2 219

Summa 2 849 –125 711

Nettoomsättningen fördelar sig på geografi ska marknader enligt följande.

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Sverige 305 847 306 894 11 564 16 048

Europa, exklusive Sverige 358 395 310 734 – –

Nordamerika 276 847 196 831 – –

Asien 55 180 63 218 – –

Övriga marknader 5 983 5 026 – –

Summa 1 002 252 882 703 11 564 16 048

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag.

KONCERNEN

2002 2001

Inköp 5,9% 9,2%

Försäljning 5,9% 9,2%

S T U D S V I K 2 0 0 2 48

Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2002 2001

Löner och (varav Löner och (varavandra Sociala pensions- andra Sociala pensions-

ersättn kostnader kostnader) ersättn kostnader kostnader)

Moderbolaget 13 594 7 242 (2 173) 14 328 20 497 (12 685)

Dotterbolag 381 743 114 246 (21 253) 384 456 104 775 (20 713)

Koncernen 395 337 121 488 (23 426) 398 784 125 272 (33 398)

Av moderbolagets pensionskostnader avser kSEK 1 464 (8 109) bolagets verkställande direktör. Motsvarande belopp för koncernen är kSEK 2 943 (9 894). l tabellen ovan ingår, utöver löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, kost-nad för vinstandelssystem med kSEK 0 (0) för moderbolaget och kSEK 8 090 (4 725) för koncernen i de totala personal-kostnaderna.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktör samt övriga anställda.

2002 2001

Styrelse (varav tan- Övriga Styrelse0 (varav tan- Övriga och VD tiem o d) anställda och VD0 tiem o d) anställda

ModerbolagetSverige 3 348 (–) 10 246 4 5141) (–) 9 814

Totalt moderbolaget 3 348 (–) 10 246 4 5140 (–) 9 814

Dotterbolag i Sverige 4 327 (155) 156 646 4 7300 (337) 156 501

Dotterbolag utomlands– Norge 865 (242) 1 729 8760 (350) 3 177

– Tyskland 1 109 (82) 178 537 1 7410 (338) 182 580

– Storbritannien – (–) 1 585 –0 (–) 1 472

– USA 6 643 (3 094) 27 260 6 4210 (1 253) 23 270

– Japan 2 195 (–) 161 1 5090 (–) 1 605

– Schweiz – (–) 686 –0 (–) 574

Totalt dotterbolag 15 139 (3 573) 366 604 15 2770 (2 278) 369 179

Koncernen totalt 18 487 (3 573) 376 850 19 7910 (2 278) 378 993

1) Inkluderar avgångsersättning motsvarande två årslöner till tidigare verkställande direktören.

Förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter och verkställande direktörl avsättningar till pensioner ingår förpliktelser till tidigare verkställande direktörer med kSEK 120 (122).

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se Not 29.

Not 3 Ersättning till revisorerna

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Öhrlings PricewaterhouseCoopers– Revisionsuppdrag 1 114 1 105 250 227

– Andra uppdrag 528 1 300 420 541

Övriga revisorer– Revisionsuppdrag 210 239 – –

– Andra uppdrag 86 217 – –

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag. I andra uppdrag för år 2001 ingår granskning av prospekt med kSEK 410.

49 S T U D S V I K 2 0 0 2

NOTERNot 4 Avskrivningar och nedskrivningar

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Programvarurättigheter 2 176 2 240 – –

Goodwill 9 905 10 009 – –

Byggnader 2 877 2 551 – –

Maskiner och andra tekniska anläggningar 38 516 37 025 – –

Bränsleelement 18 803 16 034 – –

Inventarier och verktyg 23 303 24 052 1 892 2 429

Summa 95 580 91 911 1 892 2 429

Avskrivningar ingår i följande poster i resultaträkningen

Kostnad för sålda tjänster 91 846 87 135 926 1 162

Försäljningskostnader 248 274 – –

Administrationskostnader 2 777 3 502 966 1 267

Forsknings- och utvecklingskostnader 709 1 000 – –

Summa 95 580 91 911 1 892 2 429

Not 5 Operationella leasingavtal 2002

KONCERNEN MODERBOLAGET

Förfaller till betalning inom ett år 5 855 1 693

Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 17 722 678

Förfaller till betalning senare än fem år 1 282 –

Summa 24 859 2 371

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 7 988 för koncernen och kSEK 1 793 för moderbolaget. Leasingkostnader (exklusive hyra för lokaler) uppgår under året till kSEK 2 025 för koncernen och kSEK 730 för moderbolaget. Leasingkostnader av-seende lokaler är vanligen justerade med konsumentprisindex. Koncernens leasingavtal omfattar huvudsakligen lokaler och fordon med traditionella villkor.

Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Räntor 6 591 9 603 25 609 24 510

Utdelningar – – 94 455 2 449

Kursdifferenser 11 1 162 9 160 19 238

Summa 6 602 10 765 129 224 46 197

Varav avseende koncernföretag

Räntor 22 955 16 332

Utdelningar 92 598 2 449

Kursdifferenser 9 160 19 238

Summa 124 713 38 019

S T U D S V I K 2 0 0 2 50

Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Räntor –10 454 –17 411 –6 759 –5 293

Kursdifferenser –92 –48 – –290

Nedskrivning aktier i dotterbolag – – –32 360 –

Summa –10 546 –17 459 –39 119 –5 583

Varav avseende koncernföretag

Räntor –4 041 –3 951

Summa –4 041 –3 951

Not 8 Bokslutsdispositioner

MODERBOLAGET

2002 2001

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan – 517

Avsättning till periodiseringsfond –4 363 –330

Summa –4 363 187

Not 9 Skatt på årets resultat

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Aktuell skatt för året –10 626 –4 442 –3 665 –277

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 9 701 –421 – –428

Uppskjuten skatt –5 414 3 153 –2 875 2 876

Skatt på resultatandel från intressebolag –1 174 –1 314 – –

Skatteeffekt på koncernbidrag – – 5 645 –403

Summa –7 513 –3 024 –895 1 768

Studsvik Nuclear AB (f d Studsvik Holding AB) har påförts skatt vid 2001 års taxering som ett resultat av den taxeringsrevision som företagits avseende detta år. Skattemyndigheten har ansett att bolagets innehav av reaktorbränsle skall anses utgöra varulager och inte anläggningstillgång. Vid skattemyn-dighetens beräkning av kvarvarande värde på lager har framkommit att detta skulle överstiga det bokförda värdet på anläggningstillgången. Mellanskillnaden har ökat bolagets taxerade inkomst. Skatten som debiterats och betalats av bolaget uppgår till kSEK 1 845. Bolaget delar inte skatte-myndighetens bedömning avseende redovisningsprincip för reaktorbränslet och har för avsikt att överklaga beslutet.

SINA Industrieservice GmbH & Co. KG (SINA) förvärvades 1998. Före förvärvet omvandlades SINA från GmbH till kommanditbolag (KG). Enligt vid tidpunkten för förvärvet gällande tysk skattelagstift-ning betraktas förvärvade fria vinstmedel som utdelad vinst och skall beskattas som utdelning. På de fria vinstmedlen hade SINA fram till förvärvet erlagt bolagsskatt. Under 2002 reviderade skattemyn-digheten taxeringarna för verksamhetsåren 1997–1999 varvid en skatteåterbäring motsvarande kSEK 10 287 fastställdes, vilket ingår i aktuell skatt hänförlig till tidigare år.

51 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 10 Uppskjuten skatt

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader –9 200 –9 034 –2 875 –

Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader 3 786 12 187 – 2 876

Uppskjuten skatt i resultaträkningen –5 414 3 153 –2 875 2 876

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

Resultat före skatt –1 095 –132 405 56 114 –10 401

Skatt enligt gällande skattesats 307 37 073 –15 712 2 912

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –4 832 –2 756 –11 749 –1 463

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 173 93 119 61

Icke redovisad skattefordran avseendeunderskottsavdrag –11 140 –33 710 – –

Justering för utländsk skattesats –2 351 –3 751 – –

Justering av tidigare års taxering 9 701 –421 – –428

Utnyttjade, tidigare inte redovisade skatte-fordringar avseende underskottsavdrag 629 – – –

Övriga poster – 448 – –

Skatteeffekt av erhållen utdelning – – 26 447 686

Summa redovisad skattekostnad –7 513 –3 024 –895 1 768

Skattesats Den gällande skattesatsen är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen. Skattesatsen är28 (28) procent.

Temporära skillnader Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Uppskjutna skatteskulderFörutbetalda kostnader – 1 068 – –

Anläggningstillgångar 1 968 1 854 – –

Skattemässiga överavskrivningar 10 552 7 545 – –

Periodiseringsfond 16 629 16 194 – –

Summa uppskjutna skatteskulder 29 149 26 661 – –

Uppskjutna skattefordringarAvsättning för garantiåtaganden 1 986 2 452 – –

Upplupna kostnader 850 3 310 – 2 876

Summa uppskjutna skattefordringar 2 836 5 762 – 2 876

Uppskjutna skatteskulder, netto 26 313 20 899 – 2 876

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det fi nns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndig-het. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen.

Uppskjutna skattefordringar 33 18 – 2 876

Uppskjutna skatteskulder 26 346 20 917 – –

Skillnaden i moderbolaget mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträk-ningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år, utgörs dels av uppskjuten skatt på obeskattade reserver kSEK –1 222 (52), dels av uppskjuten skattefordran på kostnad återförd i beskattningen och avdrags-gill kommande år kSEK 0 (–1 463).

Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i USA, att utnyttjas inom en 20-årsperiod, uppgår till MUSD 39,9. Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i Japan, att utnyttjas inom en femårs-period, uppgår till MJPY 5,6.

NOTER

S T U D S V I K 2 0 0 2 52

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN

2002 2001

ProgramvarurättigheterIngående anskaffningsvärde 21 671 21 608

Årets investeringar – 63

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 21 671 21 671

Ingående avskrivningar –8 226 –5 985

Årets avskrivningar –2 176 –2 240

Omräkningsdifferenser –6 –1

Utgående ackumulerade avskrivningar –10 408 –8 226

Utgående planenligt restvärde 11 263 13 445

Hyresrätter och liknande rättigheterIngående anskaffningsvärde 538 385

Årets investeringar – 140

Omräkningsdifferenser –8 13

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 530 538

Ingående avskrivningar –271 –259

Omräkningsdifferenser 9 –12

Utgående ackumulerade avskrivningar –262 –271

Utgående planenligt restvärde 268 267

GoodwillIngående anskaffningsvärde 132 804 120 846

Årets investeringar – 7 245

Omräkningsdifferenser –2 061 4 713

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 130 743 132 804

Ingående avskrivningar –43 935 –33 048

Årets avskrivningar –9 905 –10 009

Omräkningsdifferenser 290 –878

Utgående ackumulerade avskrivningar –53 550 –43 935

Utgående planenligt restvärde 77 193 88 869

I ackumulerat anskaffningsvärde ingår goodwill avseende förvärvet under år 1998 av verksam-heten i SINA. Anskaffningsvärdet för denna goodwill uppgår till MSEK 78,5. Denna goodwill avskrives över 15 år.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

KONCERNEN

2002 2001

Byggnader och markIngående anskaffningsvärde 103 002 106 594

Årets investeringar 1 529 45

Under året genomförda omfördelningar 3 665 –5 143

Omräkningsdifferenser –2 417 1 506

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 105 779 103 002

Ingående avskrivningar –57 514 –54 845

Årets avskrivningar –2 877 –2 551

Omklassifi ceringar – –29

Omräkningsdifferenser 294 –89

Utgående ackumulerade avskrivningar –60 097 –57 514

53 S T U D S V I K 2 0 0 2

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Ingående nedskrivningar –315 –315

Utgående ackumulerade nedskrivningar –315 –315

Utgående planenligt restvärde 45 367 45 173

Bokfört värde fastigheter i Sverige 33 452 31 806

Taxeringsvärde 7 378 60 308

Maskiner och andra tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 601 404 545 866

Årets investeringar 5 486 9 384

Under året genomförda omfördelningar 43 976 1 291

Försäljningar och utrangeringar –533 –5 801

Omräkningsdifferenser –83 111 50 664

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 567 222 601 404

Ingående avskrivningar –175 296 –140 345

Omklassifi ceringar – 906

Försäljningar och utrangeringar 532 4 633

Årets avskrivningar –38 516 –37 025

Omräkningsdifferenser 12 079 –3 465

Utgående ackumulerade avskrivningar –201 201 –175 296

Utgående planenligt restvärde 366 021 426 108

Bränsleelement till R2–reaktornIngående anskaffningsvärde 73 193 55 093

Årets investeringar 21 588 8 176

Under året genomförda omfördelningar – 9 924

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 94 781 73 193

Ingående avskrivningar –36 364 –20 330

Årets avskrivningar –18 803 –16 034

Utgående ackumulerade avskrivningar –55 167 –36 364

Utgående planenligt restvärde 39 614 36 829

Inventarier och verktygIngående anskaffningsvärde 256 002 222 365 12 030 12 008

Årets investeringar 7 966 11 076 524 644

Under året genomförda omfördelningar 11 535 10 067 – –

Försäljningar och utrangeringar –1 706 –4 096 –257 –622

Omräkningsdifferenser –25 146 16 590 – –

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 248 651 256 002 12 297 12 030

Ingående avskrivningar –113 473 –88 223 –9 468 –7 320

Omklassifi ceringar – –877 – –

Försäljningar och utrangeringar 864 2 774 220 281

Årets avskrivningar –23 303 –24 052 –1 892 –2 429

Omräkningsdifferenser 6 687 –3 095 – –

Utgående ackumulerade avskrivningar –129 225 –113 473 –11 140 –9 468

Utgående planenligt restvärde 119 426 142 529 1 157 2 562

NOTERNot 12, forts

S T U D S V I K 2 0 0 2 54

KONCERNEN

2002 2001

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångarIngående balans 74 542 52 402

Under året nedlagda kostnader 16 585 38 085

Under året genomförda omfördelningar –59 176 –16 139

Omräkningsdifferenser –3 824 194

Utgående balans 28 127 74 542

Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 13 744 (16 602).

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Aktier i dotterbolagIngående anskaffningsvärde 369 888 145 049

Koncerninternt förvärv 83 578 224 839

Utgående anskaffningsvärde 453 466 369 888

Ingående nedskrivning – –

Årets nedskrivning –32 360 –

Utgående nedskrivning –32 360 –

Utgående värde 421 106 369 888

Fordringar hos övriga koncernföretagLån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen

– Ingående anskaffningsvärde 140 338 264 591

– Tillkommande/avgående poster under året 228 595 –124 253

Utgående värde 368 933 140 338

Andelar i intresseföretagIngående anskaffningsvärde 11 842 11 782 – –

Koncerninternt förvärv – – 11 782 –

Justering från tidigare år – 60 – –

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 11 842 11 842 11 782 –

Ingående ackumulerade resultatandelar –899 540 – –

Årets förändring av resultatandel 1 126 1 231 – –

Utdelning –2 003 –3 102 – –

Omräkningsdifferenser –143 298 – –

Justering från tidigare år – 134 – –

Utgående ackumulerade resultatandelar –1 919 –899 – –

Utgående planenligt restvärde 9 923 10 943 11 782 –

Andra långfristiga fordringarIngående anskaffningsvärde 660 10 254 – –

Tillkommande under året 21 111 514 5 467 –

Avgående under året –171 –10 108 – –

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/Utgående planenligt restvärde 21 600 660 5 467 –

Not 12, forts

55 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 14 Aktier och andelar i dotterbolag

Kapital- Rösträtts- Antal andelar/ Nominellt Bokförtandel i % andel i % aktier värde värde

Moderbolagets innehavStudsvik Holding, Inc. 100 100 1 000 kUSD 25 372 236 269

Studsvik Nuclear AB 100 100 5 000 kSEK 50 000 133 400

Studsvik Scandpower, Inc. 79 79 1 493 kUSD 149 984

Studsvik Scandpower AB 91 91 910 kSEK 91 603

Studsvik Eco & Safety AB 100 100 10 000 kSEK 1 000 2 402

Studsvik Japan Ltd 100 100 10 000 kJPY 10 000 373

Studsvik RadWaste AB 100 100 33 000 kSEK 3 300 13 005

Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd 100 100 30 000 kGBP 50 692

Stensand Specialserviceföretaget AB 100 100 12 000 kSEK 1 200 12 586

Studsvik GmbH 100 100 kEUR 26 241

SINA Verwaltungs GmbH 100 100 kEUR 26 261

Studsvik Medical AB 100 100 1 000 kSEK 100 151

Studsvik BNCT AB 100 100 1 000 kSEK 100 246

Studsvik Instrument Systems AB 100 100 17 000 kSEK 17 000 18 106

Studsvik Instrumentteknik AB 100 100 1 000 kSEK 1 000 1 568

Studsvik B.V. 100 100 180 kEUR 18 219

421 106Övriga koncernföretags innehavStudsvik Scandpower AS 100 100 100

Studsvik Scandpower GmbH 100 100

Studsvik Scandpower Suisse GmbH 100 100

Studsvik, Inc. 100 100 4 500 000

Studsvik Processing Facility, LLC 90 90 9

SINA Industrieservice GmbH & Co. KG 100 100

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte.

Organisationsnummer Säte

Studsvik Nuclear AB 556051-6212 Nyköping

Studsvik Scandpower, Inc. – Boston, USA

Studsvik Scandpower AB 556137-8190 Nyköping

Studsvik Scandpower AS 008797.45012 Kjeller, Norge

Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland

Studsvik Scandpower Suisse GmbH CH-400.4.021.112.4 Fischbach–Göslikon, Schweiz

Studsvik Eco & Safety AB 556301-2615 Nyköping

Studsvik Japan Ltd – Tokyo, Japan

Studsvik RadWaste AB 556194-2862 Nyköping

Studsvik Holding, Inc. – Erwin, USA

Studsvik, Inc. – Erwin, USA

Studsvik Processing Facility, LLC – Erwin, USA

Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd – Rosyth, Skottland

Stensand Specialserviceföretaget AB 556049-4675 Varberg

Studsvik GmbH – Pforzheim, Tyskland

SINA Verwaltungs GmbH – Pforzheim, Tyskland

SINA Industrieservice GmbH & Co. KG – Pforzheim, Tyskland

Studsvik Medical AB 556540-7979 Nyköping

Studsvik BNCT AB 556478-7769 Nyköping

Studsvik Instrument Systems AB 556197-1481 Nyköping

Studsvik Instrumentteknik AB 556209-5694 Nyköping

Studsvik B.V. 1178922 Amsterdam, Nederländerna

S T U D S V I K 2 0 0 2 56

Not 15 Andelar i intresseföretag

Organisations- Eget Årets Andelarnummer Säte kapital resultat %

Marieholm StensandIndustrirengöring AB 556515-2773 Partille kSEK 261 kSEK 141 50

THOR Treatment Technologies, LLC – Delaware kUSD 6 150 kUSD –850 50

Wissenschaftlich-TechnischeIngenieurberatung GmbH DE-122.627.804 Jülich kEUR 2 936 kEUR 653 30

Not 16 Pågående tjänsteuppdrag

KONCERNEN

2002 2001

Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst med avdrag för redovisade förluster 82 700 47 737

Erhållna förskott 88 817 53 562

Fordringar hos beställare avseende pågående uppdrag 7 124 2 467

Skulder till beställare avseende pågående uppdrag 13 241 8 292

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

SPP–medel – – 7 517 18 054

Förutbetalda kostnader 16 872 19 544 2 347 1 824

Upplupna intäkter 6 412 12 951 – –

Summa 23 284 32 495 9 864 19 878

Not 18 Eget kapital

Aktie- Bundna Fria kapital reserver reserver

KoncernenBelopp vid ingången av år 2002 8 114 313 119 230 376

Teckningsoptioner 689

Kapitalandelsfond 1 126 –1 126

Förändring av omräkningsdifferens –77 496

Förskjutning mellan bundet och fritt kapital 20 677 –20 677

Årets resultat –8 608

Belopp vid utgången av år 2002 8 114 258 115 199 965

I bundna reserver ingår kapitalandelsfond med kSEK 4 725 (3 742).Den totala omräkningsdifferensen ingående i eget kapital vid årets utgång uppgår till kSEK –18 654.

Aktie- Reserv- Överkurs- Fritt eget kapital fond fond kapital

ModerbolagetBelopp vid ingången av år 2002 8 114 60 900 157 367 470 754

Teckningsoptioner 689

Aktieägartillskott –2 124

Koncernbidrag 20 163

Skatteeffekt på koncernbidrag –5 645

Årets resultat 55 219

Belopp vid utgången av år 2002 8 114 60 900 158 056 538 367

57 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 19 Obeskattade reserver

MODERBOLAGET

2002 2001

Periodiseringsfond 53 591 49 228

Summa 53 591 49 228

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

KONCERNEN

2002 2001

Avsättning vid periodens ingång 3 665 3 227

Periodens avsättning 858 438

Avsättning vid periodens utgång 4 523 3 665

Not 21 Övriga avsättningar

FramtidaGaranti- avfalls- Övriga

åtaganden kostnader poster Summa

Avsättning vid periodens ingång 8 458 111 540 15 362 135 360

Periodens avsättning – 11 857 – 11 857

Ianspråktaget under perioden –1 364 –2 077 –5 254 –8 695

Effekter av ändrade förutsättningarför diskontering – –2 694 – –2 694

Omräkningsdifferenser – –5 973 – –5 973

Avsättning vid periodens utgång 7 094 112 653 10 108 129 855

Not 22 Skulder till kreditinstitut

Koncernens långfristiga skulder uppgick till MSEK 188,9 varav MSEK 188,9 var räntebärande med en löptid överstigande 5 år.

Koncernens skulder till kreditinstitut i olika valutor, omräknade till SEK, fördelar sig på koncernföretagen enligt följande. Kort- Lång-

Valuta fristig del fristig del Totalt

Studsvik AB SEK 8 850 84 075 92 925

SINA–gruppen EUR – 99 087 99 087

Studsvik Scandpower AS NOK 1 556 – 1 556

Studsvik Scandpower, Inc. USD – 5 788 5 788

Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd GBP 525 – 525

Summa 10 931 188 950 199 881

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Förutbetalda intäkter 19 403 19 744 – –

Upplupna personalkostnader 51 680 75 533 6 287 20 383

Upplupna avfallskostnader 8 646 6 275 – –

Övriga upplupna kostnader 32 758 18 905 8 293 912

Summa 112 487 120 457 14 580 21 295

NOTER

S T U D S V I K 2 0 0 2 58

Not 24 Ställda säkerheter

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

För egna skulder och avsättningarSpärrade bankkonton – 190 186 – 190 000

Aktier i dotterbolag 100 558 – 13 089 –

Företagsinteckningar 15 000 15 000 – –

Summa ställda säkerheter 115 558 205 186 13 089 190 000

Not 25 Ansvarsförbindelser

KONCERNEN MODERBOLAGET

2002 2001 2002 2001

Borgen till förmån för dotterbolag – – 66 448 74 986

Övriga ansvarsförbindelser 43 192 51 441 43 192 51 441

Summa ansvarsförbindelser 43 192 51 441 109 640 126 427

För 2002 och 2001 ingår en återställningsgaranti till State of Tennessee, USA bland övriga ansvarsförbindelser.

Not 26 Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, MSEK

Poster som inte ingår i kassafl ödet består av vinst vid bildandet av TTT –16,9, resultatandelen i intressebolag –2,3, förändring i avsättningar –5,5, utrangeringar 0,9 och kursdifferenser –13,8.

Not 27 Utestående valutakontrakt/-terminer 2002-12-31

Koncernen har nedanstående valutaterminssäkringar för fl ödesexponering.

INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR

USD JPY EUR CHF USD EURFörfalloår 000 000 000 000 000 000 Totalt

2003 Belopp 2 126 156 265 543 38 720 1 224

Kurs 1) 9,29 8,0268 9,103 6,21 10,75 9,59

2004 Belopp 8 650

Kurs 1) 8,48

Omräknat till verkligt värde kSEK 19 764 13 276 4 939 238 –7 740 –11 737 18 740

Omräknat till kSEK enligt balansdagskurs 2002–12–31 18 819 12 237 5 003 243 –6 372 –11 281 18 649

Differens mellan verkligt värde och balansdagskurs 945 1 039 –64 –5 –1 368 –456 91

Balansdagskurs 2002–12–31 8,85 7,42 9,22 6,32 8,85 9,221) Genomsnittlig kontraktskurs.

59 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 28 Medelantal anställda

2002 2001

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Moderbolaget 14 11 25 13 12 25

Dotterbolag i Sverige 405 163 568 421 192 613

Dotterbolag utomlands– Norge 4 1 5 5 1 6

– Tyskland 459 37 496 433 22 455

– USA 27 2 29 26 2 28

– Japan 1 1 2 1 1 2

– Schweiz 1 – 1 1 – 1

– Storbritannien 2 – 2 4 – 4

Totalt dotterbolag 899 204 1 103 891 218 1 109

Koncernen totalt 913 215 1 128 904 230 1 134

Not 29 Förmåner till ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner

Grundlön/ Grundlön/ Grundlön/Styrelse- Rörlig Övriga Pensions-

arvode ersättning förmåner kostnad Summa

Styrelsens ordförande 200 – – – 200

Styrelseledamöter (7) 550 – – – 550

Styrelsesuppleanter (2) 100 – – – 100

Arbetstagarrepresentanter (4) 32 – – – 32

Verkställande direktören 2 427 – 102 1 464 3 993

Andra ledande befattningshavare 13 321 3 331 580 1 590 18 822

Finansiella instrumentPROGRAM

FRÅN ÅRETS PROGRAMTIDIGARE ÅR TECKNINGSOPTIONER 2002/2005

Antal Värde Förvärvspris Förmån

Verkställande direktören – 25 000 165 165 –

Andra ledande befattningshavare – 43 200 285 285 –

Summa – 68 200 450 450 –

Pension Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år, men verkställande direktören och bolaget har ömsesidig rätt att påkalla pensionsavgång vid fyllda 60 år. Pensionsförmånen är förmånsbaserad. Huvuddragen i pensionsplanen innebär att det för tiden mellan 60 och 65 år utgår pension med 65 procent av den grundlön som gäller vid uppnådda 60 år. För tiden från 65 år utgår pension i enlighet med kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Därutöver utgår 30 procent av den del av lönen som överstiger 30 basbelopp. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara. Ersättningar till verkställande direktören fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga personer i koncernens ledningsgrupp fastställs av koncernchefen.

Uppsägning och avgångsersättning Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månads-löner.

För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månads-löner. I några fall reduceras avgångsvederlaget med annan inkomst.

Optioner Verkställande direktören i Studsvik Scandpower, Inc. hade på balansdagen option att för-värva högst 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB för ett belopp motsvarande 12 procent av beskattat eget kapital.

S T U D S V I K 2 0 0 2 60

Not 30 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k ”Joint Venture Operating Agreement” skall ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och mark-nadsföringstjänster till TTT. Under året fakturerade Studsvik, Inc. TTT kUSD 263 för dessa tjänster. Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till havda kostnader.

Därutöver har inga transaktioner med närstående juridiska eller fysiska personer förekommit.

61 S T U D S V I K 2 0 0 2

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital,

538 366 431,90 kronor.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att

538 366 431,90 kronor överförs i ny räkning.

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till MSEK 200,0.

Någon avsättning till bunden reserv erfordras ej.

Nyköping den 19 februari 2003

Per Wahlström Roland Bengtsson Ingemar EliassonOrdförande

Håkan Johansson Göran Lundberg Leif Nilsson

Kurt Norrgård Kjell Norring Henry SténsonArbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör

S T U D S V I K 2 0 0 2 62

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ) för år 2002. Det är styrelsen och

verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen.

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på

grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och

genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncern-

redovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av

underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår

också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning

av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncern-

redovisningen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder

och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, års-

redovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra

uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen

och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moder-

bolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltnings-

berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Nyköping den 19 februari 2003

Evy Jakobsson Sigvard Heurlin

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

RevisionsberättelseTill bolagsstämman i Studsvik AB (publ)

org nr 556501-0997

63 S T U D S V I K 2 0 0 2

Hans-Bertil Håkansson Hans-Bertil Håkansson [1 ]Född 1951. Verkställande direktör Född 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB.och koncernchef i Studsvik AB.Anställd 2001. Innehav: 5 000 aktier, Anställd 2001. Innehav: 5 000 aktier, 25 000 teckningsoptioner.25 000 teckningsoptioner.

Jerry Ericsson [2 ]Född 1951. Ekonomidirektör i Studsvik AB. Född 1951. Ekonomidirektör i Studsvik AB. Anställd 1984. Innehav: 11 600 aktier, Anställd 1984. Innehav: 11 600 aktier, Anställd 1984. Innehav: 11 600 aktier, 5 000 teckningsoptioner.5 000 teckningsoptioner.

Sten-Olof Andersson Sten-Olof Andersson [3 ]Född 1955. Direktör Affärsutveckling. Född 1955. Direktör Affärsutveckling. Anställd 1996. Innehav: 23 200 aktier.Anställd 1996. Innehav: 23 200 aktier.

Leif Andersson [4 ]Född 1950. Verkställande direktör i Född 1950. Verkställande direktör i Studsvik RadWaste AB. Anställd 1975. Studsvik RadWaste AB. Anställd 1975. Innehav: 1 500 aktier, 10 000 Innehav: 1 500 aktier, 10 000 teckningsoptioner.

Jan Bjerler [5 ]Född 1953. Verkställande direktör i Född 1953. Verkställande direktör i Stensand Specialserviceföretaget AB.Stensand Specialserviceföretaget AB.Anställd 1987. Innehav: 0 aktier, 1 000 Anställd 1987. Innehav: 0 aktier, 1 000 teckningsoptioner.teckningsoptioner.

Christina Cyon [6 ]Född 1954. Personaldirektör i Född 1954. Personaldirektör i Studsvik AB. Anställd 2000. Innehav: Studsvik AB. Anställd 2000. Innehav: 200 aktier, 2 000 teckningsoptioner.200 aktier, 2 000 teckningsoptioner.

Jan Dahlberg [7 ]Född 1944. Verkställande direktör i Född 1944. Verkställande direktör i Född 1944. Verkställande direktör i Studsvik Eco & Safety AB. Anställd Studsvik Eco & Safety AB. Anställd 1992. Innehav: 11 600 aktier.1992. Innehav: 11 600 aktier.

Malte Edenius [8 ]Född 1944. President i Studsvik Född 1944. President i Studsvik Scandpower, Inc. Anställd 1980. Scandpower, Inc. Anställd 1980. Innehav: 8 000 aktier.Innehav: 8 000 aktier.

Robert Hedvall Robert Hedvall [9 ][9 ]Född 1952. Strålskyddsföreståndare Född 1952. Strålskyddsföreståndare och chef för gruppen Säkerhet i och chef för gruppen Säkerhet i Studsvik AB. Anställd 1988. Innehav: Studsvik AB. Anställd 1988. Innehav: 210 aktier, 200 teckningsoptioner.210 aktier, 200 teckningsoptioner.

George M Hill [10 ]Född 1962. President i Studsvik Född 1962. President i Studsvik Processing Facility, LLC. Anställd 1995. Processing Facility, LLC. Anställd 1995. Processing Facility, LLC. Anställd 1995. Innehav: 1 000 aktier.Innehav: 1 000 aktier.

Jean-Marc Holt [11 ][11 ]Född 1956. Verkställande direktör iFödd 1956. Verkställande direktör iStudsvik Nuclear AB. Anställd 1999.Studsvik Nuclear AB. Anställd 1999.Innehav: 0 aktier, 10 000 tecknings-Innehav: 0 aktier, 10 000 tecknings-optioner.

Thomas W Oliver III Thomas W Oliver III [12 ]Född 1946. President i Studsvik, Inc. Född 1946. President i Studsvik, Inc. Anställd 1995. Innehav: 0 aktier.Anställd 1995. Innehav: 0 aktier.

Kurt Sköld [13 ]Född 1938. Verkställande direktör i Född 1938. Verkställande direktör i Studsvik Medical AB. Anställd 2001. Studsvik Medical AB. Anställd 2001. Innehav: 0 aktier, 10 000 tecknings-Innehav: 0 aktier, 10 000 tecknings-optioner.optioner.

Kjell Westerberg [14 ][14 ]Född 1962. Verkställande direktör i Född 1962. Verkställande direktör i SINA Industrieservice GmbH & Co. KG. SINA Industrieservice GmbH & Co. KG. Anställd 1999. Innehav: 0 aktier, 5 000 Anställd 1999. Innehav: 0 aktier, 5 000 teckningsoptioner.

Ledande befattningshavare Ledande befattningshavare Ledande befattningshavare

[1 ] [2]

[14]

[12]

[5]

[6]

[13]

[9]

[3]

[7]

[11]

[4]

[10]

[8]

S T U D S V I K 2 0 0 2 64

ORDINARIE LEDAMÖTERORDINARIE LEDAMÖTER

Per Wahlström [1 ]Född 1946. Ordförande. Senior advisor till Född 1946. Ordförande. Senior advisor till Euroventures Nordica II BV. Ledamot i styrel-Euroventures Nordica II BV. Ledamot i styrel-sen sedan 1995. Styrelseordförande i Biora sen sedan 1995. Styrelseordförande i Biora AB. Styrelseledamot i Stiftelsen IK och Volvo AB. Styrelseledamot i Stiftelsen IK och Volvo Technology Transfer AB. Innehav: 0 aktier.Technology Transfer AB. Innehav: 0 aktier.

Roland Bengtsson [2 ][2 ]Född 1955. CFO Scandinavian LifeScience Född 1955. CFO Scandinavian LifeScience Ventures. Ledamot i styrelsen sedan 1998. Ventures. Ledamot i styrelsen sedan 1998. Styrelsesuppleant 1996–1998. Styrelseleda-Styrelsesuppleant 1996–1998. Styrelseleda-mot i Envac Centralsug AB.mot i Envac Centralsug AB.Innehav: 1 660 aktier.

Ingemar Eliasson [3 ]Född 1939. Ordförande i Cancerfonden, Född 1939. Ordförande i Cancerfonden, Svensk-norska Industrifonden samt SBAB. Svensk-norska Industrifonden samt SBAB. Ledamot i styrelsen sedan 2002. Ledamot i styrelsen sedan 2002. Innehav: 0 aktier.

Håkan Johansson [4 ]Född 1941. Före detta direktör i Vattenfall Född 1941. Före detta direktör i Vattenfall Född 1941. Före detta direktör i Vattenfall AB. Ledamot i styrelsen sedan 1996. AB. Ledamot i styrelsen sedan 1996. Innehav: 1 000 aktier. Innehav: 1 000 aktier.

Göran Lundberg [5 ]Född 1940. Vice ordförande. Före detta Född 1940. Vice ordförande. Före detta direktör i Asea Brown Boveri Ltd. Ledamot direktör i Asea Brown Boveri Ltd. Ledamot i styrelsen sedan 1995. Styrelse ordförande i i styrelsen sedan 1995. Styrelse ordförande i Pharmadul Emtunga AB, DUNI AB, TAC AB, Pharmadul Emtunga AB, DUNI AB, TAC AB, Pharmadul Emtunga AB, DUNI AB, TAC AB, Uson Marin AB. Ledamot i EIC S.A, Uson Marin AB. Ledamot i EIC S.A, The BOC Group, IDI AB.The BOC Group, IDI AB.Innehav: 182 730 aktier via bolag.Innehav: 182 730 aktier via bolag.

Leif Nilsson [6 ]Född 1945. Ansvarig för segmentet Indus-Född 1945. Ansvarig för segmentet Indus-trial Turbines inom ALSTOM Power. Ledamot trial Turbines inom ALSTOM Power. Ledamot i styrelsen sedan 2001. Innehav: 0 aktier.i styrelsen sedan 2001. Innehav: 0 aktier.i styrelsen sedan 2001. Innehav: 0 aktier.

Kurt Norrgård [7 ]Född 1941. Arbetstagarrepresentant Född 1941. Arbetstagarrepresentant SIF. Ledamot i styrelsen sedan 2000. SIF. Ledamot i styrelsen sedan 2000. Styrelsesuppleant 1993–2000. Styrelsesuppleant 1993–2000. Styrelsesuppleant 1993–2000. Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner.Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner.

Styrelse och revisorerStyrelse och revisorerStyrelse och revisorerStyrelse och revisorerStyrelse och revisorer

Kjell Norring [8 ]Född 1946. Arbetstagarrepresentant CF. Född 1946. Arbetstagarrepresentant CF. Ledamot i styrelsen sedan 1992. Ledamot i styrelsen sedan 1992. Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner.Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner.

Henry Sténson [9 ]Född 1955. Ansvarig för Corporate Född 1955. Ansvarig för Corporate Född 1955. Ansvarig för Corporate Communications och medlem i koncern- Communications och medlem i koncern-ledningen i Ericsson. Ordförande i ECPA ledningen i Ericsson. Ordförande i ECPA (European Centre for Public Affairs). (European Centre for Public Affairs). Ledamot i styrelsen sedan 2002. Ledamot i styrelsen sedan 2002. Innehav: 0 aktier.

Hans-Bertil Håkansson Hans-Bertil Håkansson [10 ]Född 1951. Verkställande direktör och Född 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Anställd 2001. koncernchef i Studsvik AB. Anställd 2001. Innehav: 5 000 aktier, 25 000 tecknings-Innehav: 5 000 aktier, 25 000 tecknings-optioner.

SUPPLEANTER

Maria LindbergFödd 1964. Arbetstagarrepresentant CF. Född 1964. Arbetstagarrepresentant CF. Född 1964. Arbetstagarrepresentant CF. Suppleant i styrelsen sedan 1999. Suppleant i styrelsen sedan 1999. Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner. Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner.

Mariella NilssonFödd 1963. Arbetstagarrepresentant SIF. Född 1963. Arbetstagarrepresentant SIF. Suppleant i styrelsen sedan 2000. Suppleant i styrelsen sedan 2000. Innehav: 210 aktier.

REVISORER

Evy JakobssonFödd 1953. Auktoriserad revisor, Öhrlings Född 1953. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Ordinarie revisor i Studsvik sedan 1987, Ordinarie revisor i Studsvik sedan 1987, revisorssuppleant 1983–1987.revisorssuppleant 1983–1987.

Sigvard HeurlinFödd 1940. Auktoriserad revisor, Öhrlings Född 1940. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan 1998. Revisor i Studsvik sedan 1998.

Sten HåkanssonFödd 1960. Auktoriserad revisor, Öhrlings Född 1960. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant i Studsvik sedan 1998.i Studsvik sedan 1998.

Lennart DanielssonFödd 1959. Auktoriserad revisor, Öhrlings Född 1959. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant i Studsvik sedan 1998.i Studsvik sedan 1998.

[10]

[1] [4][2]

[8]

[3] [6]

[9]

[5]

[7]

65 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsvik ABs styrelse har 10 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter, som gemensamt represen-

terar en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. De lokala personalorganisationerna

SIF och CF har utsett vardera en ordinarie ledamot och en suppleant. Övriga ledamöter är valda

av bolagsstämman. Fram till den ordinarie bolagsstämman den 22 april 2002, bestod styrelsen

därutöver av två suppleanter.

Verkställande direktören är ledamot av styrelsen och som styrelsens sekreterare tjänstgör kon-

cernens ekonomidirektör. Styrelsen sammanträder normalt 7 gånger per år, inklusive konsti-

tuerande styrelsemöte och därutöver vid behov. Under 2002 hade styrelsen 10 protokollförda

sammanträden inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till bolagsstämman.

Av årets sammanträden sammanfaller fyra med tidpunkter för ekonomisk information till aktie-

marknaden. Dessa är kvartals-, halvårs- och årsbokslut.

ARBETSORDNING

Styrelsens arbete följer en arbetsordning som antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbets-

ordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande ledning, ordföran-

dens respektive VDs ansvar, samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

Styrelsens sammanträden följer en standardiserad dagordning med fasta beslutspunkter. Utöver

de fasta ärendena ägnas varje sammanträde åt ett särskilt tema, t ex en djupare presentation

och analys av ett enskilt verksamhetsområde i koncernen. Årligen behandlas dessutom mark-

nads- och strategifrågor samt budget.

Bolagets revisorer deltar minst en gång per år för att lämna redogörelse för årets revision och

granskning av bolagets interna kontrollsystem.

Material till styrelsens sammanträden sammanställs och sänds ut minst en vecka före samman-

trädet. VD rapporterar därutöver månatligen till styrelsen, koncernens ekonomiska situation och

utveckling.

ARVODE

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB uppgick 2002 till 882 000 kronor. Styrelsens ordförande

uppbär ett arvode om 200 000 kronor och ordinarie ledamot 100 000 kronor. Till ledamöter

utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår ett inläsnings arvode per sammanträde.

KOMMITTÉER

Studsvik ABs styrelse har inför bolagsstämman 2003 utsett en nominerings- och ersättnings-

kommitté. Kommittén består av styrelsens ordförande och Björn Andersson, Handelsbanken.

Kommitténs uppgift är att till bolagsstämman ange förslag till val av styrelseledamöter samt

arvoden till dessa. Därutöver har inga kommittéer utsetts, utan övriga frågor behandlas direkt

av styrelsen.

Styrelsens arbete

S T U D S V I K 2 0 0 2 66

MARGINALER

Rörelsemarginal före avskrivningarRörelseresultat före avskrivningar i procent av

nettoomsättningen.

Rörelsemarginal före goodwillavskrivningarRörelseresultat före goodwillavskrivningar i procent av

nettoomsättningen.

RörelsemarginalRörelseresultat efter avskrivningar i procent av

nettoomsättningen.

VinstmarginalResultat efter fi nansiella poster i procent av netto-

omsättningen.

RÄNTABILITET

Räntabilitet på operativt kapitalRörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt

kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapitalResultat efter fi nansiella poster med återläggning

av fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt

sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapitalÅrets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

KAPITALSTRUKTUR

Operativt kapitalBalansomslutningen minskad med icke räntebärande

skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som

ingående plus utgående operativt kapital dividerat

med två.

Sysselsatt kapitalBalansomslutningen minskad med icke räntebärande

skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräk-

nats som ingående plus utgående sysselsatt kapital

dividerat med två.

Eget kapitalSumman av fritt och bundet eget kapital vid årets

slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som

ingående plus utgående eget kapital dividerat med

två.

Räntebärande nettoskuldSumman av kortfristiga och långfristiga räntebärande

skulder minskad med kortfristiga placeringar samt

kassa och bank.

NettoskuldsättningsgradRäntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital

inklusive minoritetsintressen. En negativ nettoskuld-

sättningsgrad innebär att summan av kortfristiga pla-

ceringar samt kassa och bank överstiger ränte bärande

skulder.

RäntetäckningsgradResultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostna-

der dividerat med fi nansiella kostnader.

SoliditetEget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av

balansomslutningen.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET

Omsättningshastighet på sysselsatt kapital Årets fakturering dividerad med genomsnittligt

sysselsatt kapital.

KASSAFLÖDE

Självfi nansieringsgradKassafl öde före investeringar dividerat med investe-

ringar.

InvesteringarSumman av förvärv av rörelse/dotterbolag samt

förvärv av immateriella och materiella anläggnings-

tillgångar.

ANSTÄLLDA

Medelantal anställdaGenomsnitt av antalet anställda vid varje månads

utgång.

Nettoomsättning per anställdÅrets nettoomsättning dividerat med medelantal

anställda.

DATA PER AKTIE

Resultat per aktieÅrets resultat dividerat med genomsnittligt antal

aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som

ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående

under året.

Eget kapital per aktieEget kapital dividerat med antal aktier vid periodens

slut.

P/E-talAktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Nyckeltalsdefi nitioner

67 S T U D S V I K 2 0 0 2

Alfastrålning Alfapartiklar utsända vid radioaktivt

sönderfall.

Betastrålning Strålning bestående av betapartiklar.

BNCT Boron Neutron Capture Therapy; borneutron-

infångningsterapi. Bland annat för behandling av

tumörer.

Bor Ett grundämne. Isotopen bor-10 används bland

annat i BNCT-behandlingar.

Cyklotron Utrustning för att accelerera tunga par-

tiklar till höga energier. För produktion av radioaktiva

ämnen till bland annat patientundersökningar.

Dekontaminering Avlägsnande av radioaktivitet

från ytor och material.

DOD US Department of Defense. Försvarsdeparte-

mentet i USA.

DOE US Department of Energy. Energidepartementet

i USA.

Dosimeter Instrument för bestämning av t ex per-

sonstråldos.

Gammastrålning Elektromagnetisk strålning som

utsändes vid en kärnprocess.

Glioblastoma multiforma; glioblastom Elakartade

hjärn tumörer.

Halvledare Material vars elektriska ledningsförmåga

ligger mellan ledares och isolatorers.

Härdoptimering En metod för att via placeringen

av individuella bränsleelement i en kärnreaktorhärd

optimera bränslets användning för att få ut maximal

effekt till lägsta kostnad.

Teknisk ordlista

IAEA International Atomic Energy Agency.

Infusion Tillförsel av vätska, blodprodukter m m som

intravenöst ”dropp”.

Jonbytarmassa En organisk substans som bland

annat används i vattenreningsfi lter i kärnkraftverk

eller vid analys på ett kemilab.

Joniserande strålning Elektromagnetisk strålning

eller partikelstrålning som kan alstra joner direkt eller

indirekt när den går genom materia.

Kontaminerad Allmänt förorenad, används t ex

synonymt med radioaktivt nedsmutsad, t ex golvytor

efter ett spill på sjukhus eller i kärnteknisk verksam-

het.

MWt 1 miljon watt som termisk effekt.

R2-0-reaktorn Studsviks 1 MWt forskningsreaktor,

används främst för BNCT-behandlingar.

R2-reaktorn Studsviks 50 MWt materialprovnings-

reaktor, används främst för isotopproduktion samt

bränsle- och materialprovningar.

Radioisotop Radioaktiv atomkärna av ett visst

grundämne.

Radioterapi Strålbehandling av sjukdomar.

THOR Thermal Organic Reduction, Studsviksutveck-

lad process för volym- och viktreduktion av främst

jonbytarmassa.

S T U D S V I K 2 0 0 2 68

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2002. Org nr 556501-0997.

Innehållet i denna årsredovisning får inte, helt eller delvis, kopieras eller

lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

© Studsvik AB (publ).

Produktion: Hähnel Group AB.

Grafi sk form: Karlerik Lindgren AB.

Foto: Janne Höglund, Erik G Svensson m fl .

Tryck: Trosa Tryckeri AB 2003.

3 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsvik AB611 82 NyköpingTel 0155-22 10 00Fax 0155-26 30 00studsvik@studsvik.sewww.studsvik.se

SINA Industrieservice GmbH & Co. KGKarlsruher Str 20DE-75179 PforzheimTysklandTel 0049 7231 58 695 01Fax 0049 7231 58 695 02info@sina.dewww.sina.de

Stensand Specialservice- företaget ABBox 46430 24 VäröbackaTel 0340-66 12 80Fax 0340-66 17 39stensand@studsvik.se

Studsvik Eco & Safety AB611 82 NyköpingTel 0155-22 16 00Fax 0155-22 16 16ecosafe@studsvik.sehttp://ecosafe.studsvik.se

Studsvik, Inc./Studsvik Processing Facility, LLC151 T.C Runion RoadErwin, TN 37650USATel 001 423 735 6300Fax 001 423 743 0794mail@studsvik-inc.com

Studsvik Japan LtdNakamura Bldg. 3F2-7-14 Shibuya, Shibuya-kuTokyo 150-0002JapanTel 0081 3 5464 3771Fax 0081 3 5464 3708yamazaki@studsvik.co.jp

Studsvik Medical AB611 82 NyköpingTel 0155-22 10 00Fax 0155-26 30 50medical@studsvik.sewww.bnct.se

Studsvik Nuclear AB611 82 NyköpingTel 0155-22 10 00Fax 0155-26 30 70nuclear@studsvik.se

Studsvik RadWaste AB611 82 NyköpingTel 0155-22 15 00Fax 0155-26 31 17radwaste@studsvik.sehttp://radwaste.studsvik.se

Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd13 Colquhoun StreetHelensburghDunbartonshireScotland G84 8ANTel 0044 1436 676 580Fax 0044 1436 670 131vic.searle@btinternet.com

Studsvik Scandpower AB611 82 NyköpingTel 0155-22 19 70Fax 0155-22 19 60 scandpower@studsvik.se

Studsvik Scandpower, Inc.1087 Beacon Street, Suite 301Newton, MA 02159-1700USATel 001 617 965 74 50Fax 001 617 965 75 49market@soa.com

Adresser

www.studsvik.sewww.studsvik.sewww.studsvik.se