2014-09-24 tom petersen

Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter –

Rådet för tillgänglighet och användbarhet (RTAF)

2014-09-24

Tom Petersen

Uppdraget

• Kartlägga fakta – nuläge och historik• Analysera den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och

myndighetsperspektiv• Göra jämförelser med goda lösningar i och erfarenheter ifrån

vissa andra länder• Ange möjliga förbättringsområden

Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 2

Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Samrådsprocess

• Dialogmöten med funktionshinderorganisationer• Presentation och utbyten med branschen:

• Svenska Färdtjänstföreningen

• Svensk Kollektivtrafik och MERIT

• SKL, förvaltningschefer på regionala kollektivtrafikmyndigheter

• Trafikanalys vetenskapliga råd

• Referensgrupp med branschexperter, tre möten

• Tre konsultuppdrag: statistik, organisation, internationella regelverk

• Trafikverket: goda exempel utomlands

3


Kartläggning av fakta

4


Kartläggning av fakta

• Det finns officiell statistik om nyttjandet av färdtjänst och riksfärdtjänst, samt kostnader för dessa

• Det finns ingen samlad statistik om nyttjandet eller produktionen av sjukresor och skolskjuts – endast om landstingens och kommunernas nettokostnader

• Det har i några omgångar sedan 1998 gjorts uppföljningar av kommunernas överlåtelse av ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikhuvudman/regional kollektivtrafikmyndighet (RKM)

5


Kartläggning av fakta – färdtjänst

och riksfärdtjänst

• Ca hälften av alla kommuner hade våren 2013 överlåtit hela ansvaret på RKM – inklusive tillståndsgivning

• Ytterligare ca 60 överlåter upphandling av trafik på RKM• I resterande ca 80 kommuner – däribland många större –

sker ingen eller begränsad samordning med omkringliggande kommuner

6


Kartläggning av fakta – skolskjuts

• De flesta skolresor försiggår i allmän kollektivtrafik• Stora regionala skillnader – lägre andel utanför storstadslänen

• Skolskjuts i grundskola och särskola kan samordnas i upphandling av RKM på grund av

1. Obligatoriskt kommunalt ansvar enligt skollagen

2. Möjligheten finns inskriven i kollektivtrafiklagen

• För resor till gymnasiet, förskola och förskoleklass finns inget trafikeringsansvar – kan då inte handlas upp av RKM

7


Kartläggning av fakta – sjukresor

• Sjukvårdshuvudmännen har inget ansvar för trafik• Vissa landsting organiserar ändå trafik – exkluderar allmänheten

• Både linjetrafik och beställningscentraler

• Endast i län där RKM ligger i landstinget ensamt kan färdtjänst och sjukresor samordnas

• Förutsatt att kommunerna har överlåtit ansvaret för färdtjänst på RKM

• Strider annars mot LOU

8


Analys

• Effektivitet• Resenärsperspektivet• Marknaders funktionssätt

9


Analys – effektivitet

• Produktiviteten sjunker – färre resor till samma kostnad• Demografins utveckling i många landsbygdskommuner är en

utmaning som kräver högre effektivitet• Det finns skalfördelar på flera nivåer att ”hämta hem”

• I trafiken – fordonsflottan, flexiblare rutter, anropsstyrning

• Samordning av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor, samt mellan dessa

och allmän kollektivtrafik

• I beställningscentraler – bemanning i maxtimme, öppettider

• Kompetens vid upphandling och verksamhetsutveckling

• Kompetens vid kravställning av planeringssystem

10


Analys – effektivitet

• Men…• Samordning ej juridiskt möjlig i många fall• Trafik som handlas upp av landsting och kommun får ej

nyttjas av allmänheten• Problem uppstår med LOU i samband med

• ett splittrat huvudmannaskap

• frånvaron av trafikeringsansvar i vissa fall

• Om all trafik är öppen för allmänheten kan LUF tillämpas vid upphandling

11


Effektivitet – att beakta vid

samordning

• Kommuner och RKM behöver förhandla sig fram till gemensamma regelverk

• De största, mest välmående kommunerna har små incitament att samordna sig – RKM måste ta ”ledartröjan”

• Mindre kommuner skulle gynnas mycket av att få del av centralorternas resurser, t.ex. fordonsflotta och BC

• Fördelningen av investeringskostnader och besparingar mellan regionen och kommunerna

• Förtroendefulla nätverk mellan de regionala och kommunala nivåerna är nödvändiga

12


Effektivitet – att beakta vid

samordning

• Samordning av resor har också negativa följder• Längre resor då flera resenärer ska hämtas upp

• Längre, mer osäkra start- och väntetider

• Reskedjor leder till byten, där man kan behöva ledsagning

• Olycksfrekvensen kan öka när personer med funktionsnedsättning reser

i allmän kollektivtrafik

• Det samhällsekonomiska nettot måste betonas – planerings-systemen måste ta hänsyn till resenärernas tid

• Samordningen med verksamheter vid dagcenter och sjukvård

13


Analys – resenärsperspektiv

• Kvalitet och rättvisa• Kvalitet: chaufförens kompetens och ersättningar• Flexibilitet, kortare framförhållning • Olika grupper ställer olika krav på punktlighet, service och

flexibilitet:• Arbetande, frekventa resenärer

• Personal vid skolor, dagcenter och sjukvård

• Sällanresenärer

14


Analys – resenärsperspektiv

• Regional samordning förenklar och underlättar resandet• Rättvisa: villkor och priser harmoniseras inom län• Ökad rättssäkerhet med samma bedömning• Rättvisare villkor inom län – kvarstående skillnader mellan län• Distinktionen mellan olika trafikformer suddas ut – utrymme

för mer flextrafik och närtrafik• Förenklar integrationen mellan allmänna och särskilda resor

• Många funktionsnedsättningar är inte permanenta

15


Resenärsperspektivet – att beakta

vid samordning

• Komplettering av den lokala allmänna kollektivtrafiken • Hållplatser, gångvägar

• Anpassning av fordon

• Flextrafik

• Kräver överenskommelser med kommunen och ev. extra resurser från

RKM

• Reskedjor ger ökade behov av ledsagning• Kvalitetsaspekterna en funktion av upphandlingspraxis –

ersättningar och uppföljning – och inte av lagstiftning

16


Analys – marknaders funktionssätt

• Beställningscentral – upphandling eller egen regi• Lokala hänsyn – närhet, kontroll, lokal taxi, arbetstillfällen• Ett privat företag på marknaden för renodlad BC-verksamhet• Upphandling: beställarkompetens• Större potential för utveckling av IT-system – liten marknad• Ny teknik och branschstandard – X2 AB

• Integrerad anropsstyrd och linjelagd trafik

• Nationell reseplanerare med betalfunktion

• Fjärrundervisning kan minska behovet av skolskjuts i glesbygd

17


Marknadens funktionssätt – att

beakta vid samordning

• Koppling bryts till andra transportbehov i kommunerna: tjänsteresor, omsorg, hemtjänst

• Risk för färre men större kontrakt vid upphandling – framtida konkurrens

• Blandade storlekar och löptider, kombinatoriska anbud

• Utmaningar:• IT-system som integrerar all trafik, optimerar m.a.p. samhällsekonomi

• Betallösningar, visering etc. som fungerar överallt

• Regionala trafikförsörjningsprogrammen, Transportstyrelsens tillsyn och marknadsövervakning

18


Förslag

• Ansvar och ansvarsfördelning• Förutsättningar för upphandling• Resenärers behov och rättigheter• Gränsdragningar och definitioner• Jämförbar statistik• Utvecklade system

19

Ansvar och ansvarsfördelning

• De restyper som det saknas trafikansvar för bör få det• Riksfärdtjänst

• Sjukresor

• Gymnasieresor

• Förtydliga ansvaret för resor till dagcenter och rehabilitering (s.k. omsorgsresor), förskola och förskoleklass

• All samordningsbar trafik bör flyttas till RKM på lite sikt• Även tillståndsprövning

• Utredning av behoven kvar hos kommunen och sjukvården

• Regionala trafikförsörjningsprogrammen

Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 20


Förutsättningar för upphandling

• Nya upphandlingsstödet• Mallar för utvärdering av kvalitetskriterier• Standardavtal finns redan (Svensk kollektivtrafik)• Begränsa upphandlingstvånget lokalt• Effekterna av nya upphandlingsdirektiven syns tidigast 2016

21


Resenärers behov och rättigheter

• Behovet under resan ska vara styrande • Inte ändamålet med den

• Undanröja juridiska hinder för att kombinera resor med särskilt tillstånd och resor för allmänheten

• Undantag för resenärer som inte kan resa med andra

• Erkänn att det finns olika behov inom olika grupper av funktionsnedsättningar, och vid olika tidpunkter

• Aktiva, arbetande eller studerande, med höga krav på tidspassning

• Långsammare, med längre framförhållning, reser mer sällan, lägre krav

• Regelverk eller guide för ledsagning

22


Gränsdragningar och definitioner

• Resenärernas kostnader för restid, byten och väntetid måste beaktas – inte bara offentliga utgifter

• För den enskilde: var slutar särskild transport och var börjar allmän?

• I ett samordnat system, är det någon skillnad?

• Revidera definitionen av linjetrafik i yrkestrafiklagen så att den även omfattar flextrafik – eller inför vid behov en ny kategori

• Definition av taxitrafik?

23


Jämförbar statistik

• Utveckla statistik• Skolskjutstillstånd

• Sjukresor

• Kvalitetsvariabler från planeringssystemen• Väntetider

• ”Öppna jämförelser” för särskilda persontransporter (SKL)?

24


Utvecklade system

• Vinnova-program tillsammans med branschen• System för trafikplanering, trafikledning och trafikövervakning,

standardisering, betallösningar m.m.• Stora komplexa system – liten marknad• Exportidé!• Utveckla flextrafik med medelstora fordon• Positionerings- och kommunikationstjänster• Appar för beställning och återkoppling till huvudmannen• Börja använda ISA för uppföljning av förarnas körsätt

25


Principer för omreglering

• Öka likvärdigheten för brukarna • med beaktande av skillnader i behov

• Förenkla för brukare, trafikplanering och administration• Avlasta krympande primärkommuner

• Minska sårbarheten

• Genomför integreringen mellan trafikslag som avsågs i prop. 1996/97:115 (”trafikhuvudmannalagen”)

• Stimulera näringslivet • transportsektorn och IT-branschen

• Stimulera konkurrens och teknisk utveckling

26


Alternativ för implementering

• Generös övergångsperiod för att • hinna förhandla fram gemensamma regelverk

• utveckla och testa trafikplaneringssystem och register

• Inrätta pilotlän• Rangordning av restyper• För att få med större kommuner:

• Kompensation från RKM

• Tillköp

27


Avslutande kommentarer

• Aspekter på produktionen av särskilda persontransporter:• Tekniska

• Juridiska

• De juridiska – plus ekonomi! – utgör ramen för de tekniska • Olika möjligheter till anpassning av juridiken – vidare

utredningar krävs

28

2014-09-24 tom petersen

Documents