undervisningsfragor. · 2010. 11. 16. · af hild. sjoberg ..... 502, 559 solidaritet och partier...

Sid.

LEDANDE OCH POLITISKA ARTIKLAR, KOMMUNALA ANGELAGENHETER, SKOL-

OCH UNDERVISNINGSFRAGOR. Den nyaste rattsmoralen. Af S-d P1-n, 265 Ekon. Af Metta Greger ......................... 453 Fredrika-Bremer-Forbundet om den pa-

gaende revisionen af aktenskapslagstift- n'inm ................ i ........................... +..... l 193

Kunglig .proposition. om politisk rostratt och valbarhet for kvinnor .......... 169

Kunglig . proposition om rostratt for kvinnor ................................................. 25

Kvinnofra an i kungens trontal .............. 37 Likhet inkr lagen. Schweiz nya civil- ....................................... lag ;. ........... 41 7 Nykterhet och kvinnorostratt. Af G. H.

von Koch ............................................ 254 Nar partiintressena rada .................... 585. Politisk rostratt for kvinnor. Statistisk

utredning af Ludvig Widell. Af Hilma ..................................... +lim 145, 159 .............. Reflexioner. Af Metta Greger 381 Sammanhang i allt. Af Metta Greger.. 301 Sedan tystnaden brots. Af Metta Gre- .................................. ger ....L.. .............. 429 Seminariebetankandet. Af Anna Soren- ............................................... sen 181, 194 Separatlagstiftningen for kvinnliga indh

striarbetare. Fredrika-Bremer-FWbun- det utfalar sig ........ ,. ......................... 369

. S'Lojdundervisningen vid vara folkskolor. Af Hild. Sjoberg ......................... 502, 559

Solidaritet och partier ......................... 1 Stadsfullmaktigevalen i landsorten .......... 549 Staten och kvinnans arbete inom landt-

hushallningen. Af Gertrud Aaelborg. l33 Till fragan om kvinnliga elevers tilltra-

de till Hudiksvalls allmanna laroverks gymnasium. Af E. Skarin .........; ...... 101

Var rostra4tsfrAga i riksdagen .............. 241

Hogerns kvinnor och den politiska rostratten ................................................... 596

Mobilisering ......., ...........,.........,............. 491 Moderata kvinnoforbundets program och

syfte .................................. .+. .............. 52 Rostrattsf6reningarnas Arsberattelser ..... 261 Rostrattspropositionen ............................ 161 Signal till framryckning. Af Ellen Wes-

ter ....................................................... 26 Till de moderata kvinnorna inom L. K.

P. R. Af Louise Stenbock f. Morner. 561 Upprop fran moderata kvinnof6rbundets

styrelse ............................................... 572 Verkstallande utskottets i L. K. P. R.

svar till Moderata Kvinnoforbundet .... 572

Kvinnor och minderariga i riksdagen. . Af M. Anholm .................................. 231

Mannens forvaltningsratt ofver makarnas L. gemensamma bo. Alexandra Skog- lund ...................... 4 ............................ 99

... Moderskapsforsakring. Af M. Anholm 38 Aktenskapslagstiftningens .reformering. Fy- ... ra kvinnor tillsatda som sakkunniga 219

BIOGRAFIER, MINNESTECKNINGAR, NEKROLOGER.

Almen, Ina. 1905-191 1. Af Ellen Kle- ............................. man,. ; ...................... 113 Bergman, Ellen. 70 ar. Af A. M. H. 13 Branting, Agnes. 50 Ar. Af 'Bertha ............................................... Hubner 85 af Callerholm, Th t. Af Ellen Klema3 73 En. oradd svensk kvinna. Af Sigrid .................................................. Platen 530 Fibiger, Mathilda. En af de forsta. ............... . Af Ellen Kleman 329, ,350, 362 .................... In memoriam. Af E. V. 233 ....................... Matton, Ida. Af E. S. 372 Norges forsta kvinnliga professor. Af

................................... Ellen Kleman 217 Nagra minnesord vid Carin Schblanders

bar. Af Sigrid Elmblad .................... 210 Preinitz, Fru Anna. Af A. symonds ............................ . Ohlin : ..................... 504 ..... PAlman-Gothman, Elin. t. Af -n. 446 .................. Rathou, Emilie. Af A. W 222 de Ron, Helhe. t. Af Annie Boman 126 Roos, Anna Maria. 50 ar. Af Aivva

Uppstriom ........................................... 157 .Ronquist, Lotten. Af Maria Rieck-

Muller ................................................. 405 ..... Silow, Mathilda. Ett 25-Arsjubileum 465 Tenow, Elna. 50 ar. Af Maria Rieck-

................................................. Muller 229 Till Sigrid Leijonhufvuds 50-arsdag. Af ............................... Lydia Wahlstrom 3 l 3 U mark, Eva. 60 ar. Af Alexandra ................... Ekoglund .........,.i.. ....... .. 277

. Whitlock, Anna. Af E. K-n ............... 282 Wicksell, Anna.. 50 Ar. Af Louise ...................................... af Ekens tam 528 Wretlind, Emma. 60 ar. Af H ........... 253

'Allman pensionsfiFrsakring. Kvinnornas stallning ......................,........................ 569

De gifta kvinnornas sjalfdeklaration. Af ............................................... M. C. 76 .............. Den kvinnliga ofverlararfragan 219 Det norska forslaget till alderdomsfor- ................................................ sakring 585 Det opersonliga kapitalet och det sed- ........... liga ansvaret. Af M. Anholm 121 Det opersonliga kapitalet och det sed-, ... liga ansvaret. Af Vera Hjelt : .......... 148 Det opersonliga kapitalet och det sed- ..... liga ansvaret. Af Betzy Kjelsberg 183 Ett ord med anledning af moderskaps-

forsakringen, Af E; S-k .... ; ....... : ..... : 104 Folkskollararnas lonefraga. Af Anna

Ljungberg ..................................... 63 75 Forslaget till moderskapsforsakring. d

Agda Montelius .................................... 91

. Sid.

Handarbetslararinnbrnas vid statens sam- skolor petition till Kungl. Maj:t. Af

..... Andrea Eneroth ............................p 303 Hur skall riksdagen svara pA stadens

kvinnliga bitradens lonefrfirra. Af G. T-11: : ................................. :: ................ 49

............ Kvinnan och arbefet. Af Elpis 441 ...... KvinnofrAgan och manskoekonomien 525 Kvinnorna och pensionsforhAllandena. ............................. Af Ackle Philipson 430 Lararnas IonefrAga: Af Gulli Petrini,f..

. I Rossander A...,........... i... ................... 393 Mannen i domarsatet. Af Elsa Ek:....:. 542 Medicinaiistyrelsen och reglementerings- ................................................. fragan 224 ReglementeringsfrAgan och svenska lakar-

............................................. sallskapet 539 Reformer och skennreformer. Af Elsa Ek 279 Sakkunniges betankande . angaende mo-

derskapsforsakring. Fredrika-Bremer- .......................... FBrbu'ndet uttalar sig 64

Seminariernas lonefraga. Af Maria J6asson .............................,................. 206

Slojdlararinnorna vilja vara med. Af Hild. Sjoberg ................................... 478

Stadsfullmaktigevalen i Stockhoim 11 1 g 124, 136 Statens kvinnliga bitraden i motioner

och infor statsu.tskottet. Af G. T-l1 74 Svenska lakaresallskapet och reglemente-

ringen. Af Alfhild Tamm .................. 582 Alderdomsforsakringskornmittt5ns forslag

............. om allman pensionsf'6rsakring 552 Aktenskap eller arbetsfortjanst ................ 205 .Aktenskap och kvinnlig statstjanst. Af

.................................. Gertrud Tiirnell 87

SOCIALA OCH FILANTROPISKA FORETA~, BESKRIFNINGAR OFVER BYGGNADER

OCH INRATTNINGAR, RESESKILD- RINGAR M. M.

Aachen-Aix la Chapelle. Af Naima ............................................... Sahlbom 174 Adelskold. Elsa. En Rimforsaflicka pa

.... odlarstrat. Af Maria Rieck-Muller.. 4 Bernarr Mac Fadden och fastekuren. ................................ Af Ada Fallstedt 223 Borgholm de si* majdagarna. Af G.

R-tz .................................................... 307 Ceres dottrar. Af Ellen Nordenstreng 282 De Bergman-Osterbergska samhallskur-

serna. Af G. P-G ........................... 199 De svenska kvinnorna och kooperadio- ............... nen. Af Maria Rieck-Muller 503 Elisabethskolan. Af Gulli Malmstrom 3 Englands parla. Af Ada Fallstedt ....... 297 En intellektuell affarsunion mellan Nor-

dens kvinnor. Ett forslag af dr. ......................................... Vera Hjelt 220 En aterblick p i gamla tiders fargning. ........................................ Af M. L-d 256 Ett. hem for: ofvergifna modrar och de-

ras barn: .Af A. H-n 493 . . . . ...................... Ett )Xvinnornas hus)) pA Baltiska ut-

stallningen ........................................ 541 Ett reseminne fran Belgien. Af Ellen

................................................ Wester 400

D A G N Y -

Sid.

Fastekuren och MacFaddens "Health- home') vid London. Af Ada Fall-

stedt ...........: .......................................... 17 Fredrika.Brerner-Forbundets verksamhet

1911. Af S. L ................................... 266 ........................... Foreningen Vaksamhet. 285 Hemmet som skola. . Ett besok vid Ben-

ninge. . Af Sigrid Elmblad .................. 348 Hulda Lundins Slojdseminarium. Af '

Hild Sjoberg ......? ..................... 61, 293 Hur och h v a ~ Ceres dottrar utbildas.

Af Ellen Nordenstreng ...................... 357 Jane Addams och hennes skapelse Hull

House. Af M. Anholin .L .........' 443, 455 tradgard. Af Anna Levertin ..... 258 ........... ooperativt jordbruk. Af Elpis 436 Pn y s

Nagra dagar i Touraine. Af Kerstin Hard af Segerstad ............................ 494

Nagra ord med anledning af Fredrika- Bremer-Forbundets Stipendieinstitutions .... 25-arsjubileum. Af . Mathilda Silaw 584

Nar jag kopte stuga. Af Naima Sahl- ............................................. bom , . 55 Pigespejderne pa Sanda ....... , ................. 336 ...... Pil biografbyrh Af Lilly Laurent 66 ))Roy. Lararinnornas Alderdoms- och

hvilohem. Af Maria Rieck-Muller ....... 489 .......... S. B. K:s egnahemsfond. Af Elpis 65

Sigrid Carlheim-Gyllenskold . och Stock- holms musikinstitut. Af E. K-n ....... 38'4

Sjukskoterskekongressen i Konln 4-8 aug. Af Agda Meyerson ........................... 396

Spetsknypplerskor i Brugge. Af D. K-z 246 . Stockholms barn- och ungdomsbibliotek.

Af Greta Philip ................................. 98 Stockholms lasesalong. A. H-n ........... 270 Sallskapet Barnavard. ............................ 233 %dra Sveriges . Sjukskoterskehem 191 1 269 Uppsala Kvinnlliga Up lysnings- och

PlatsformedlingsbyrA. A f Anna Berg- Mortensen ........................................ 540

Ut, ut! Men hvarthan? Af G. R-tz 394 Vara RodalKorssystrar till kriget .......... 527 Vasterns Mecka, )'Den valsignade onJ).

Af Ellen Nordenstreng ........................ 506 Alderdomshem for svenska lararinnor 234

. UTLANDSKA KORRESPONDENSARTIK- LAR, KV~.NNORORELSEN I UTLANDET.

Balkanstaternas kvinnor. Af Elpis ........ 553 Danska regeringens rostrattspropsition 502 Dansk Kvindesarnfund - 40 ar. Af El-

pis ................. ; ................................... 162 De engelska kvinnorna och rostratten ... 395 Den finska landtdagen 1912 .................. 382: De tyska kvinnorna och r6strattsroxelsen 407 En frigjord albanesiska. Af H. W. Ne-

vinson ................................................ 412 En tysk kvinnokongress. Af .Maria Ce-

derschiold .......................................... 109 Finlands forsta kvinnliga stationsinspek-

tor. Af Maikki Friberg ............ ; ......... 434 Fran . varldens rostrattsfalt. Af Ellen

Wester. 32, 67, 111, 196, 243, 315, .346, 538, 560

Forlikningsbillen fallen .......................... 161 Grannlanderna ............ 389, 469, 497, 541 Hinduen om kvinnan ............................ 447 Hos Rosa Mayreder ............................. 398 Kvindevalgretten i Danmark. Af Thora

Daugaard ............................................. 529 Kvinnans fiolitiska rostratt i Italien ...... ,370 Kvinnokongressen i Berlin. Af Maria

Cederschiold ....................................... 127 Kvinnorna i Norge och statstjansterna

40, 62 Madame Eliska Vincent. Af E. G. Nor-

din ................................. ....; .................. 477 M:me Marya Cheligas salong. Af Elpis 373

..... Mannens rostrattskongress i London 516 ............... Nya landvinningar 161, 233, 372

Sid.

Nagra intryck frin konferensen i Brys- sel for bekampande af den hvita staf handeln. Af Clara Wahlstrom .... 557, 575

Preussen och den kommunala rostrat- ...................................................... ten 513' Reformkraf i aktenskapslagstiffningen. ....... Nagot af hvad man vill i Norge 242 Sojourner Truth. En af pionjarerna &r

............... K. P. R. Af Ellen Wester 432 Till engelska forlikningsbillens historia.

Af Ellen Wester ....................... 101, 170' Ur bref fran Mrs Chapman Catt till ............... .................. Rev. Anna Shaw 269 Utlandet. 53, 78, 90, 112,. 188, 273,

284, 293, 541

LITTERATURANMALNINGAR, UPPSATSER I LITTERARA AMNEN, ESSAYER,

KULTURSKILDRINGAR. :

Amerikanska frihetskampar. Af Ellen Kleman ........................................ - 418

Anderson, William : Svenskt stadslif under 1700-talet. Rec. af Ellen Kleman 410

Angeredstrandberg, Hiilma: Hemma. Rec. af' Maria Rieck-Muller ........................ 247:

Barnens julbocker I. Af Sigrid Elm- ...................... .............. blad. ;.........,...h 562 Barnens julbocker II. Af Anna Harvn 574 Berg, Bengt: Genesaret. Rec. af Ma- ................................. ria Rieck-Muller ,387 Bergman, Hjalmar: Vi Bookar, Krokar

och Rothar. Ur en stadskronika. Rec. ............................... af Sigrid Ehblad 388 Bergson, Henri : Filosofien och lifvet.

.................. Rec, af Rolf Nordenstreng 458 Branting, Anna: Valerie. Rec. af Sig- .......................................... rid Elmblad 597; BHath-Hdmberg, ~ecilia: En svensk Pc-

kas dagbok under krigsfangenskapen .i Ryssland 1808-1 809. Rec. af Lotten Dahlgren .............................................. 359

Backmann, Ida: ' Sveriges handelsforbin- delser i ryska riket. Rec. af E. K-n 543

Camilla och Fredrika. En paralell. Af ................................. Lotten Dahlgren 518 Colmore, G: Suffragette Sally. . Rec, af

Ida Buergel-Go~dwin .............. , ......... 43 Cruppi, Louise: Fenimes ecrivains

d'aujourd9hui I. Susde. Rec. af El- len Kleman. ........................................ 316

Efterskord ............. ; .........,...................... 53 Elgstrom, Anna Lenah: :Hafsboken. Rec.

af Ellen Kleman ................................ 211 Elgstrom, Anna Lenah: Fattigfolk. Rec.

af Maria Rieck-Muller ........................ 399 En bok om den moderna franska for-

fattarinnan. Af Bertha Hubner .......... 30 Engelke, Jenny: L ckans tempel. Rec. ' ....................... af Maria ~ i e c k - d l l e r 90 En kvinnlig slaktforskare. Af Lydia

Wahalstrom ..................... .,. ................ 42 Fahlstedt, Amalia: Glimtar. Rec. af

Maria Rieck-Muller ............................. 531 Fjokla. Af Ida Backmam ..................... 460 Fogelklou, Emilia: Medan graset gror.

Rec. af R. N ..................................... 29 Forsgren, Claes och Ruth: Min egen-

................................................... dom 482 ................................. Frihetens tillvaxt. 388 Frin George Eliots lefnadsvag. Af Sig-

rid Pliaten .......................................... 318. Gagner, Marie-Louise: Svenska forfat-

tare, deras lif och verksamhet II. Rec. af Susy Silfverbraiid-Erikson ............... 400

George, W. L.: En dans pa rosor. .................. Rec. af Maria Rieck-Muller 295 Gernandt-Claine, Jane: Morgondagens

aktenskap. Rec. af Sigrid Elmblad. .... 211 Gernandt-Claine, Jane: Sveaborg. Rec.

af Lydia Wahlstrom ........................... 553 Gilman, Charlotte Perkins: Den af

mannen skapade varlden. Rec. af El- len Kleman ......................................... 586

Sid.

Glimtar ur Kathe Schirmachers "Das Ratsel: Weib') ........................,............ 125

Gleichen-Russwurm, A. von: Sallskaps- ... lifvet. Rec. af Ellen Nordenstreng. 587 Historisk och politisk litteratur. Af Ly-

....................... dia Wahlstrom' ..A 54, 66, von Horn, Brita: Lucrezia. Rec. a'f

.......... Sigrid Elmblad ......................., 222 Hulphers, E. Walter: Odemarkens, an- .... sikten. Rec. af Maria Rieck-Muller 175 Krig eller fred. Ett kapitel ur en bok

om vanskapen. Af Lotten Dahlgren 471, 483 Kvinnans stallning i urkristendomen. Af ............................ Emanuel Liriderholm 466 Kvinnornas stallning infor de olika na-.

tionernas lagar. Af Maria Cederschiold 305 Kathe Schirmachers uppgorelse. Af Kla-. . ............................... ra Johanson : ...... 1 14 Lamm, Martin: Johan Gabriel Oxen-. . ..... stjerqa. Rec. af Lydia Wahlstrom 185 Lapparnas talman och deras danska

van. Af Rolf Nordenstreng ................ 18 ..... Lewenhaupt, Caroline: Lefnadsvishet 482 Lindhe, Wilma: Ulla Grip. En berat-

telse fran forra arhundradet. Rec. af ................ ................... . Anna Harpen ; 386 Lundh, Nils Wilhelm: Bleik. , Rec. af ................................. Sigrid Elmblad 8 Malling, Mathilda: Mannen, hustrum och

lord Byron. Rec. .af Sigrid Ehblad 544 von Muhlau, Helene: Efter tredje barnet. ...................... Rec. af Sigrid Elmblad 283 Nordlund, Jenny: Hets. Rec. af Sig-

rid Elmblad ........................................ 259 Norrbo, Elf: Miserere. Rec. af Maria ........................................ Rie+-Muller 564 Nagra bref fran Fredrika Bremer. ............ Meddelade af Lotten Dahlgren 422 Om sproglig Forstaaelse. Af Alma

Forsberg-Dalhoff 139, 152, 165, 188, 200, 209, 221, 236, 249, 261, 273,

285, 296, 309, 340, 353, 373 Pegelow, ~ i n n a : Krakar. Rec. af Sig-

rid Elmblad ....................................... 259 Pylkkanen, Hilma. Af E. S ................ 337 Sager, Ida: Fran gamla tradgardsland. ................ Rec. af Ellen Nordenstreng 6 Schirniacher, Kathe: Gatan kvinnan. ............................ Af E. K-n ; ........ 260 . Schuck och Warburg: Illustrerad litte- '

raturhistoria I. Rec. af Susy Silfver- brand ................................................... 6

Siwertz, Sigfrid: Malarpiraterna. Rec. af Sigrid Elmblad ................................ 8

Spetsar. Af Ellen Nordenstreng: 163, 187, 198, 207

Stenbock, Louise, f. Morner: Herrbe rum. Rec. af Sigrid .Leijonhufvud ..... 435 .

Stjernstedt Marika: Danlela Hertz. Rec. af ~igr;d Elmblad ...................... ........ 597

' Sturzen-Becker, Ragnar : Oscar Patrik Sturzen-Becker. Rec. af Lydia Wahl- strom ......................................... 115, 492

Svanstrom, ~hs tava: Den ljusa natten. ................. Rec. af Maria Rieck-Muller 43 Tinayre, Marcelle: Karlekens skugga. ......................... Rec. af Maria Jouvin 481 Trotzig, Ida: Cha-no-yu. Japanernas

tecerenioni. Rec. af Rolf Nordenstreng 271 TvA danska diktare. I. Chri'stan Winter. ....................... Af Maria Holmstrom 334 Tva danska diktare. II. B. S. Inge-

mann. Af Maria Holmstrom .............. 375 . . af Ugglas, Carl R.: Legender och be-

rattelser. Rec. af Maria Rieck-Muller 446 Ullman, Gustaf: Godheten sjalf och an-

dra berattelser. .Rec. af Maria Rieck-- Muller ........................................ ,. . 308

Undset, Sigrid: Jenny. Rec. af Maria Jouvin ................................................. 565

Ur ett bref fran en af Fredrika Bre- .... mers samtida. Af Lotten Dahlgren 102 Ur Malla Silfverstolpes resejournal. Af

Lotten Dahlgren .......................... 137, 150

Sid . Wagner. Paul : Tradgardsvaxternas ng- . ...... ring . Rec af Ellen Nordenstreng 248 Walin. Ingeborg: Fodoamneslara . Rec . ....................... af Ellen Nordenstreng 235 Wrangel. Evert: Dikten och diktaren .

Rec . af Susy Silfverbrand-Erikson ....... 564 Wright-Kauff man. Reginald : Traldomens . ........ hus . Rec af Maria Rieck-Muller 308

KONST. KONSTINDUSTRI. HEMSLOJD . Bonen . Ett nytt verk af Sigrid Blom-

berg . Af S . E-d ........,...................... 345 En permanent utstaltlning i Stockholm

for kyrklig konst . Af Maria Rieck- Muller ................................................. 479

Fran hostutstallningen hos Giobels . Af M . RAM ............................................ 505

Foreningen Handarbetets Vanner ............ 245 Gerda Wallanders utstallning i Konst-

narshuset ............................................ 491 Gerda Wallander utstaller i Berlin . Af ..................................... Ada Fallstedt 78 Handarbetets Vanners utstallning i Stack-

hulm . Af B . H ............................... ; 552 Konst . Af T . K ................................ 20

Lanens hemslojdsutstallning pA Skan- sen . Af Hild Sjolberg ...,.................... 333

Musiklif pa 1880.talet . M: me Marchesi och hennes sAngskola . Af Ada Fall- stedt .......................................,.............. 2

')Svenska konstnarinnor)) . Af Observa- tor ..................................................... 162

Textilutstal~lningen i Nordiska Kompa- niet . Af B . H .................................. 532

Centralstyrelsens for L . K . P . R . 9:de ...................... arsmote ......................... 27 Ett 10-arsjubileum ......... 1 ...................... '497 Fredrika-Bremer-Forbundets Arsmot. . Af

S . P ................................................. 289 Inbjudan till de svenska kvinnornas 2: a

allmanna rostrattsmote ....................... 268 Kvinnornas 2:a allmanna r8strattsmo.te. ................................... Af Ellen Wester 307 Kvinnornas forsvarsmote i Stockholm .

Af Elpis ........................................ 104

Sid . .... L . K . P . R:s somniarmote i ~ k h e 281

L . K . P . R:s sonmarmote . Af S . L . 294 Moderskapsforsakringen a4er under di-

skussion .............................................. 152 Nar rostrattsfrigan ar verkligt aktuell .

Af Elpis ............................................ 218 Opinionsinote i Stockholm i moder-

skapsforsakringsfrAgan ......................... 129 .................... Rostrattsdagen i Stockholm 184 Stockholms F . K . P . R:s 104rsfest .

Af A . H ......................................... 281 Stockholms sodra K . F . U . K:s 25-

arsjubileum . Af . .M. R-M ................... 479

DIVERSE . Beatrice Harraden om )'feminismen" .... 409 Blif nagot . Ett samtal . Af Sten Grave 338 Bora icke kvinnorna resa en staty At .

Fredrika Bremer? Af Elpis ................ 77 . Dagn 1912 ..................................... 6, 572 En &st i 'Fredrika-Bremer-Forbundets

riya lokal . Af A .. L . B ................... 517 . ............. En oforratt Af Sigrid Platen 68 Ett forsok . Af Viola Bjork .................. 322 Ett gulnadt minnesblad . Af Sigrid Pla-

ten ...................................................... 470 ................................. Ett 25-Arsjubileum 79

Films . Af Metta Greger ..... 14, 32, 44, 80 Fredrik den .store och kvinnofragan ..... 140 Fran . arbetsstraten . Af Metta Greger .... 514 For folk i allmanhet . Ofvers . af Ellen

Wester ............................................... 436 mennas andra kvinnliga stadsf~llmakti-

ge .. ........,...................... .; ....................... 64 GAfvor till Rimforsaskolan ..................... 508 Mannen, kvinnan och dygderna . Af

Ellen Wester ..................................... 385 Med tidsvagen ....................................... 501 Ocksa ett blad ur kvinnor6relsens hi- .............. storia . Af Susy Silfverbrand 135 Reform pa pianoundervisningens omrade .

Af Ada Fallste$ .............................. 40 Selma Lagerlof i Finland . Af Jane

................................... Gernandt-Claine 79 . ...................... Skansens varfest Af Lif 260 ................. Sveriges kvinnor lyckonskas 40

Till Dagnys delagare och prenumeranter .......................................... ............ 30

Sid . Vara tjanarinnor och hemarbetet . Af ............................ Maria Rieck-Muller 550 Annu eq gang fru Emilie Demant Hatt

och Muittalus Samid birra . Af Rolf ...................................... Nordenstreng 41

))Et varningsord)' af dr . Sven Hedin . ................. .......... Af Aivva Uppstrom $2 57 Glom ej )'De gamla" ........................... 437 Slo'dundervisningen i vara folkskolor ... 533 ......................... ~i d Red . af Dagny 92, 125 .............................. TiJ1 Sveriges kvinnor 81

........................................... O p p t bref 116

RIKSDAGEN . .. Notiser 112. 135.186. 207. 218. 232.243. 255 ............ Riksdagsmotioner i kvinnofrigor 53

Andringar af riksdagsordningen ............. 172

INSAND LITTERATUR . Sid . 21. 33) 77. -200; 213. 221. 309 . 321 . 332 .

. Sid . 5. 101. 147. 196. 285. 377. 457. 590 .

NOTISER .

Sid . 57. 69. 93. 105. 116. 153. 189. 201 ,. 212. 237. 273. 285. 473. 485. 509. 545. 554. 566. 577 .

' ~ : r 1. dtockholrn de* 4 Januari 1B12. 5:e' Qrg. . .

~renumeratlons~ris:: I Redaktion : 1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: l Expedttion . -1 ' Annonspris : 111 Ar. . kr. 4: 50 11s ar. . kr. 2: 50 a11 ,, .. ,, 3: !%(l11 ,,. . ,, 1: 25

Losnummer I 0 ore. Prenumeration sker sAval i

landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller. bokhandel.

Mastersamuelsgatan 51, en tr.

, T e l e f o n e r : 1 Allm. 63 53. Riks-. 122 85.

Utgifningstid hvarje torsdag.

ELLEN KLEMAN. .Mottagningstid :

- . kl. 11-12; 7

. - - Sthlm 1912, F. Englunds ~ o k t r .

och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr.

r

Post- och telegrafadress : DAGNY, Stockholm..

15 Ore per mm. Enkel spaltbredd 50 mm.. . .

.Marginalannons under texten 15 mm:s hojd per gang 10: -.

Rabatt: 5 ggr' 5 010, 10 ggr 10 O/O, . 20 ggr 20..0/0, 50 ggr 25 010. Annons bor vara inlamnad

senast mandag f. m.

S-olidaritet, och partier. . . .

E tt nytt 'ars ingang vacker eftertanken pa ett helt annat satt a-n de annars utan afbrott jamnt. glidan-

de dagarna. .Uppgorelsen med det gamla arets han- delser och framatblickandet mot hvad det nya kan komma att bringa skarpa uppfattningen af det for-

. handenvarande. Hur ha da vi kvinnor det stalldt? Hvad som framst faller i ogonen ar tudelningen

inom kvinnornas lager. A ena sidan ha vi da en stor grupp kvinnor, af hvilka somliga till sitt kons frigorelse direkt och malmedvetet satta in sina krafter i striden mot fordomar och orattvisor, andra ater genom sitt eget jag, sin begafning, sina kunskaper, sina forskningsresultat hoja summan for. det kvinnliga slaktets vardesattning. De bilda - d e s o l i d a r i s k a k v i ii n o r n a s p a r t i. Det ar dessa som fora kvinnornas sak framat. De arbeta m e d och f o r hvarandra, de veta att sammanhallningen k v i n n o r - n a e m e l l a 11 ar det som ger makt, det som med- for de stora ,segrarna. .

A andra sidan ha vi d e o s o l i d.a r i s k a k v i n rr o r n a s p a r t i. Beklagligt som . det ar att denna grupp existerar, ar den dock ett ofrankomligt faktum. Den rymmer de manga, manga kvinnorna. Forst dem, som ej sta i kontakt med sitt eget kon. Lefvande i direkt relation till man, beroende af dem och kringgardade af manliga fordomar, ofta uppga- ende i en daglig slentrians ' bestyr, sakna de samho-

. righetskansla med andra kvin.nor. Deras narsyrita

ogon upptacka icke sammanhang och orsaksverkan. Aro de olyckliga, kanna de detta. rent subjektivt, utan uppfattning af att deras ode.. k a n bero..pa. genereluh missforhallanden; ha de det -ater bra, reflektera ' .de ej heller ofver orsaken till att sa manga andra kvinnor i c k e ha det sa. Att kvinnorna. just sisom kv.in- n o r hora tillsammans och kunna vara hvarandra till hjalp ha .de annu icke anat. 1 .

Vidare hora .till denna grupp - utom parasitkvin- norna soin i sin bekvama ro sta de nys9namnda nara i ovetenhet och. liknojdhd - de kvinnor, som direkt och medvetet motarbeta de solidariska kvinnorna. Dessa motst5ncla.e-kvinnor, ' i sig sjalfva typer af ej ringa psykologiskt intresse, - aro ej okunniga :eller omedvetna om de solidariska kvinnornas existens' och strafvanden,. men de. stalla sig i opposition mot dem. Skalen hartill kunna vara af hvarjehanda slag. Ej sallan ar orsaken en okritisk mandyrkan, nard af ett odifferentieradt erotiskt kanslolif. Om de. okunniga och liknojda bland de osolidariska kvinrioriia. pi. ' grund af s'in talrikhet .aro till skada for utveckling'och fram- atskridande, ar denna sista grupp inom de osolidariskas parti, ehuru fatalig, dock det storre hindret. Kvinnor- na i opposition mot -. kvinnan ar en .farlig' foreteelse.

Det ar dock ej mellan de .tva stora kvinnopirti- erna, sasom vi har tagit dem i deras motsattningar, som striden star. Hvad kvinnorna a ha att . arbeta for ar plats och r u m i den manliga kultuniarlden, fri-

het och rattighet att dar go ra - s i n insats och lagga s i t t plus . till .utvecklingen och framatskridandet. ' Det a r ' d e . s o l i d a r i s k a k v i n n ; o r n a s p a r t i , som harvid gir i braschen. Det ager ocksa forutsatt- ningarna for att n2 fram. Det kapital af makt och , styrka, som ligger i den solidariska sammanhallningen, ar garantien harfor. Men u t a n f o r och o f- v e r politiska och andra partigrupperingar maste

Hennes metod ar allmant bekant genom hennes "Sing- skda". Hon lade storsta vikt vid de olika rostregistra och deras egaliserande. De fortjusande hufvudtonerna voro sarskildt utmarkande f6r hennes elever. Emma Ne-S vada och Emma Calve, bada stjarncr vid Opera Comi- que, briljerade sarskildt med sina "notes fliltees" i. "Lak- me" och "Perle du Bresil", dar langa passager forekorn- ma Forst utforda af flojterna, sedan efterharmade af so-

kvinnorna halla samman for att frestningen pa soli- pranen. dariteten ej skall blifva for stor. En stor formaga att elektrisera sina dever agde b i

ocksa, och de flesta af hennes operaelever utforde sina partier med en glansande italiensk brio. Hon va:. o& sa mest intresserad af sin operaklass, och nyborjarna till-

Ilhisiklif p$ 1880- talet. raddes af de aldre eleverna att saga att de amnade sig

' M:me Mathilde Marohesi och till operan, for att hon skulle bli mera intresserad af . .

hennes sAngskola. dem. Ofta mottog han besak af musikaliska storheter, ocb

i vbro tre glada konservatorieelever, som efter a f s h man fick i hennes salonger se sadana herrar som A s.- tad kurs vid konservatoriet i" Stockholm pa 1880-ta- b r o i s e T h o m a s , V e r d i , R u b i n s t e i n m. fi. v

l& begafv& oss till Paris for att fortsatta' vara studiet for Vid dylika tillfallen brukade vi forena oss nations- den ryktbara' slinglararinnan M:me Marchesi. Den ena af oss. var .den frejdade sangerskan Ellen Gulbranson. DA vi emellertid visste, att M:me M. var ofverhapad med elever fran. alla varldens kanter, var det ju tvifvelaktigt, om vi skulle blifva antagna. Ocksli funderade vi hit och dit under resan pil hvad vi skulle ~junga som prof for att bast lata rosten framsta. Ellen Gulbranson foreslog d g o n sWjno aria, likasa Hedvig J. (min andra kamrat). Sjalf tankte jag h& blygsamt taga n4go.n af Schumanns sanger.

Andtligen randades den stora dagen, dli vi i samlad trupp begafvo oss till Rue .Courcelles (nara Parc Mon- ceau), dar M:me Marchesi da bodde. Som jag var mest 'hemg;! i franska spraket, fick jag tjanstgtira som ordf& rande. Vi aflamnade vara visitkort till betjanten och van- tade i salongen med klappande hjartan. Var oro var emellertid ofvdodig. M : me Marchesi tradde in, statlig som en drottning men med ett gladt, alskvardt leende p i lapparne. Hon gjorde oss nagra vanliga frligor om var .nationalitet m. m. och bestamde var lektion redan t111 piifoljande dag. Nagra arior kommo aldrig i fraga. Ett par enstaka toner har och hvar, och man var antagen till elev..

Under en manads tid fick man aldrig ofva sig hemma, endast en stund dagligen hos henne, och afven s e dermera fick man blott ofva helt litet p2 egen hand. Vi voro alltid sex 5 sju stjclden p5 en gang i en klass. Den ena fick Ahora den andra. "Ni lara Er af hvarann", menade Madame, "och dessutom vanja Ni, Er vid ithora- re och bli ej generade for att sedan sjunga for en puL blik". - H m var alltid skamtsam och glad ehuru ibland ganska strang.

>',Si je ne suis pas sevkre vous ne faites pas de progres. Aprh la leqon nous sommes arnies", bm- kade h m , saga. Stundom hande det att n w n vid en skarp tillrattavhing borjade grata, men da blef honmyc- ket missnojd. "Je deteste les l q e s " , sade hon, "une femme ne doit pas avoir des nerfs".

vis om niigon dyrbar blomsterkorg dler bukett, som pre- senterades hedersgasten af en bland oss. Sjalf korn jag salunda att a skandinavernas vagnar forara en sadan i t Rubinstein, och min stolthet okades, da jag lyckades for- ma den store maeskon att spela for oss. M:me Marchcsi hade forgafves bedt -honan darom - eller kanske ville hon ej sjalf besvara honom - emellertid tecknade hon At oss att soka beveka honom,, och jag, som s b d niii- mast, vligade mig fram med en bon om "un tout petit morceau". )'@i peut donc resister ii des .ymx s4 im- plxants", sade Rubinstein, slog sig ned vid pianot och spelade' stycke efter stycke till allas var fortjusning.

En annan stor dag var den, d i vi blefvo ka1ladeLiiIi Franz Liszt for att under hans ledning inlofva nagra af

hans korer. Liszt bodde under sin vistelse i Paris hos den store malaren Munkacsy, och det var me6 en viss nyfikenhet vi en vacker varmorgon begafvo oss till det lilla hotellet vid Avenue de Villiers. Ett mystiskt ha% dunkel radde darinne. De malade fonsterna inslappteen sparsam dager, och den i mork farg boaserade trappupp- gangen med sina dunkelfargade mattor ock draperia; den dekorativa krigarrustningen i honiet och de badz nunnorna i sina pittoreska kostymer, hvilka sutto ortir- liga som bilder i trappafsatsen, allt bidrog att gifva en viss medeltidspragel At det hela.

Sjalfva ateljen var mycket sparsamt moblerad. S5 nar som p2 ett stort portratt af Munkacsy sjalf och er. magnifik flygd funno~ dar endast nagra stolar, och af den ryktbare malarens taflor fanns ej ett spar. Sedar, vi samlats intradde Mr och M:me Munkacsy, den senare forande Mr l'abbe Liszt, den alskvarda, hvithariga, blin- da gubben med det blida leendet pi4 lapparna. Om eri. stund kom afven Charles Gounod dit, och de bada kom- positarerna omfamnade hvarandra hjadiglt och undahol- lo sig en stund lifligt med hvarandra. Afven med Liszt fick jag aran tala nigra ord da jag efter repetitionens slut ledde homm ned for trapporna.

Vid denna tid var man i Paris alldeles i extas dfver - . - . . - -- - -. - . . . - - - . - . .

Juvel-, Guld- .8r Emaljarbeten. i Arbeta for Dagny i DAVID ANDERSEN QL Comp. i

att fa hora och se de stora artisterna. PA mer an en koasertaffisch raste man. shom ett sarskildt lockbete, for publikm "Mr Liszt va prisider", d.. v. s. tanktes ahora konserten .fran n a g p plats, dar publiken kunde f A se honom.

Vid Ru.bin&eins konserter slogos damerna om en1 bit af hans niisduk for att hemfora som minne. - De bon- serter Rubinstein gaf denna vinter vom val bland de

vande kollegor, och allt sevardt forevisades. Forsta klasen - de storsta flickorna - hade under ledning af en snic- kare sjalf byggt sin paviljong och forsedt den med natta milningar. De andra klasserna hade prydt sina respek- live med granna blomsterguirJander malade p2 folnster- ramar och bankar och afven p i spjabtangslena kring tradgh-dstapporna. Paviljongerna bestii mest af tre vag- gar och tak och aro alltid oppna at solsidan, ~fvenl i

markligaste nagm pianist gifvit. Hua pianditteraturen gymnastiksalen kan man, da sommaren kommer, ha sa gick han igenom, fra,nl Bach till de moderna komposito~ rerna. Allt hade hane i siit huivud, och allt beharskade han.

Stundom hade M:me Marchesi , afven fester for "la c r h e de la cr8men. Hoa tillhokde jul sjalf deni ho[gsta wcieteten genom sitt giftermal med Marquis Castrone del Rajata. Vid dessa fester gjordes naturligtvis musik, och farfriskningar smkades i m liten fortjusande vinter- tradgtird, dit vi g a v a brukade taga v k tillflykt under rasterna efter lektionerna.

I tre vintrar studerade vi - Hedvig J. och jag1 - hos M:me Marchesi och upptradde p i hennes elevupp- visningar i Paris, men. sedan vi kommit hem och livar och en1 af oss snart hgAtt giftermal, drogo vi oss tillbaka till privatiifvet. Ellen. Gulbranson, som redan forsta vintern &dragit sig en halssjuikdom, maste sluta men upptog sedan sina studier for Stockhausen och utbilda- des slluitligtm af Cokima Wagner. Blanche Marchesi (dot- ter till !M:me Mathilde), fortsatter m undervisnlingen men har ej vunai~t sin moders ryktbarhet.

Ada Fallstedt.

I

Elisabethskolan. En reformskola i Gross Lichterfelde.

mycken frisk lufi man vill genom att ena vaggen skruf- vas .bort.

Elisabathskolan ar uppkmmen pA initiativ afimvaran- de forestandarinnan froken Eleonore Lemp, en i peda- gogiska kretsar mycket bemarkt person, som ocksa gjoit sig kand som forfattarinna. Hennes personlighet bar det hela oeh bidrar val mest till den. stora' framgang skolan ,

haft, da den alltjamt vuxit och redan, fast blott sex ar pn~ma i , mast . byggas till. Genom hennes inflytande har forhallandet mellan lararin-nor och elever blifvit 'ett annat an son vadigen ar fallet. Alla aro godh 'kamrater, en- \. da skillnaden ar att de aldre hjalpa de yngre. Genlom det fortroende, som frAn lararehall visas barnen, starkis deras ansvarskansla, och man hor d t a barnen saga att fusk o. d., soni de varit med om i. andra skolo< ' har alls inte kommer i fraga - det faller. hdt enkelt bort af s i g sjalf. Afven straff af hvarje .art ar ett okandt md t - forekommer ej ens som nedsatt betyg i flit, ordning och uppforande vid terminens slut. Dessa tre rubriker finnas ej i betygsformularet, utan i dess stalle en1 ko- lumn, hvari kollegiet utlycker sitt allmanna *md6me t. ex.: "Lisa hat uns alle nur Freude gemacht" eller me- sa sparsamt: "Lotte .hat sich Muhe gegeblen"..

Undervisningen ledes sa mycket som mojligt sa, att allt "$ugg" undvikes och barnen hjalpas till att tanka sjalfva och bilda en . sjalfstandig uppfa&ing ofver saker och ting. Alla intressen tillvaratagas, och alla fdlenhe-

orsta gangen, jag besokte Elisabethskolan var en ter utvecklas. Sidana amnenl. som .'tGartwbaui" 'och

F vardag - ja, den forsta riktiga &.dagen vi hade for- "Handfertigkeit." ,(bokbinderi, snickring, modellering o.

lidet Ar. Jag hade tankt att fa hora p i litet af hvarje och d..) locka ocksa en mangd elever allra me$.

forst och framst se pa gymnastiklektionen, d& jag ' efter " Skolhuset ar stort, ljust och hygieniskt inredt. Dess

pasken skulle undervisa vid skolan i "schwedisches Tur- hoga korridorer ai-o alla. prydda med vackra taflor & neril". Men redan nar jag passerade den At gatan vanda manga portratter af stora man och kvinnor, med .fivats

officiella sidan af skdan s& jag att det ej var en van- drag barnen pA s& satt bli fortrogna frAn det 'de aro

lig' skoiaag. Alla fonster och dorrar vor0 vidoppna, och sma. Hvarje klass faflar om att ha det vackraste klass-

man siig och h k d e barnen ~~fverallt i tradgarden, och ri~mmet, och alltid' aro fonsterna fulla af blommor.

nar jag kom in shg jag hvad som stod p&. Hela dagen . . Nar adventstiden narmar sig, borjar redan julstam- -

var anslagen till "Gartenbau?' f@ vadrets skull, och pa ningeii i skdan. Ty af jul kunna barn aldrig f& nog

grumd haraf fick jag genast se en af skolans~reformsidor. och julen forberedes har pA ett sarskildt satt undkr ad-

Det stora hvita huset ar. , namligen ej "skolan", utan ventsvedrorna. I hvarje klassrum finnes da en julgran, .

"skolan" det ar ock$ den lilla furuskagm bakom, dar som forsta veckan bar ett enda ljus och for hvaqe ad.

hvarje kla'ss har sin sarskilda paviljong, dar unilervisnin- ventsvecka fAr ett till, sa att sista veckan brinna fyra

gen sker under den. varma arstiden - de stackars tyska ljus.. Forsta lektionen hvarje morgon upplyses salen enb

barnen (och lararna!) fa ju arbeta langt sedan vara barn dast genom dessa ljus. De timmarna dromma barnen,

i Sverige kommit ut p i gronbete. Till hvarje paviljong om hela Aret, och alla saga med en .mun: "die Advent- zeit ist die sch6nste Zeit in der Schule". h6r en tridg&l som sk6tes af klassen under leChing af

dess klassftiresthdarinna. a

Gr. Lichterfelde 19 1 1. ' Jag bl$ vid h t t besok genast ~rnhan~dertagen af blif- Gulii Malmstom. .

Mot , . forkylning . .

. .

och dess foljder, hosta och katarrer, vinner Salubrin allt storre anvandning till inandning, helst medelst inandningsapparat, och till varmande omslag med utspadt Salubrin, hvarvid af- dunstningen bor forhindras medelst gummitaft. Mangen an- ,

vander darjamte intagning af Salrrbrin (en tesked Salubrin i ett dricksglas vatten) en till tre.ginger om dagen. - - - - -

Elsa Adelskold. ~n Rimforsaflicka p& odlarestrht.

. .

B land de lararinnor som utex- aminerats fran Rimforsa -

Fredrika-Bremer-Forbundets kanda ~andthushallnin~sskola for utbildan- de af lararinnor - ar det hittills endast ett fatal, soni agnat sina unga krafter speciellt i t srnabruksunder- visningen bland allmogekvinnor. Och detta formodligen beroende pa att nodvandigheten af grundliga- och tidsenliga kunskaper afven for sma-

ELSA ADELSKOLD, brukarens hustru och dottrar annu inte kommit in i det allmanna med-

medvetandet - under det att vara hushalllningsSallskap endast till en del arbeta i denna riktning.

Om jag inte allt for mycket misstagit mig, var ock- s2 blifvande ~itbi~dningsanstalter F6r allmogens kvinnor i de olika lanen' en af de faktorer man raknade med, nar sh mycken omsorg och moda fran borjan nedlades pa Rimforsa smabruksafdelnirig - den forsta i sitt slag har i Sverige. A-tt de fran Rimforsa utgangna lararinnorna under nuvarande forhallanden foredra att arbeta inom de vanliziare ,och mer upplojda omra.dena inom landithus- haillningen, ar da~for ganska naturligt - Atminstone nar det .giller att arbeta for sin. existens. Och .de f& platser, som statt oppna for dein, hvars hag oafvisligen legat .at smabrukarhallet, ha ej varit ilera an att de kunnat fyllas af de basta och mest mogna formagorna bland dessa.

En af dem ar froken Elsa Adelskold, mm {illhorde . I?imforsaskolans forsta lararinnekurs, bland hvars allra

duktigaste krafter hon raknades, saiskildt nar det gallde de till "smabrukarhernrnet" horande amnena. Visserligen ar hennes verksamhet i banbryterskornas led sa nyligen borjad, att inga. stora resultat annu kunnat nas; meni just detta arbde i obruten mark ager i sig sjalft sa mycket intresse, att det bor afven under sina tidigaste moment kulnna vacka forstaende hos hvarjle framjare af svensk eds- Iing, han ma nu vara smalbru!karvan eller ej. . Redan sommaren efter sin afgangsexamen fran Rim-

forsa deltog Elsa Adelskold i dm studieresa till Dan- mark, som Ostergotlands smabrulksstipendiater fo.retogo under ledning af agronom Eklund. Under denna fard,

. da naturligtvis ocksa Sk-e besoktes, gjorde hon bland annat det ronet, att i fraga om jordkultur hade Dan- mark inga battre lardomar att ge an Skhne. Daremot forstar den danska jordbrukaren att reda sig med mindre. Han ar anspriikslosare.. Och, eftersom det nationella .skaplynnet, mojliggor ett verkligten solidariskt ar- betssatt; sa kunna . de danska sdbrukarne afvm vara hvarann till mycken hjalp. Konsekvensen haraf ser'man ocksa i att de redan for lange sen insett, att kvinnorna behofsp, raknas med och erhiilla tidsenlig utbildning for att etc smabruk skall kunna drifvas rationellt.

Vid denna tidpunkt hade hoa begynt tanka pa att kunna bli ledarinna for nagon af de studieresor forsma- brukarkvifinok, som en del af. vara husha~llningssallskap anordna sommartid. Och efter den intressanta fard-11 Danmark deltog hon afven - for vinnande af .erfarenhet - i ett par kortare studiei-esor till Sodermanlland och Varmland, .hvilka kommit till stand genom en landtlbruks- klubb.

Den foljande vinlterii borjade Elsa Adelskold sin verksamhet som ' forelaserska . vid huShallningssallskapets sma- brukarkurser i Sodermanland och varmland. Sjalf @c- ker hon sig harigenom ha kommit folket narmare, dh bon vid att ga omkring i de olika hemmen kom i till- falle att taga del af deras arbete- och forhiillanden. Sar- skildt i Sodermanland tyckas dessa kurser ha verkat vac- kande och gifvit fart at lan~dtbruksintresset och trots langa och daliga vagar ha ahtirasiinnorna talrikt mott fram. ofverallt har hon motts af valvilja och lust att lara. Att lardomen afven burit frukt visas bast i det att flera efterat kommit cch tackat. Sedermera 'blef hon bi- tradande lararinna vid de af Hallands lan anordnade konserveringskurserna pa Katrinebergs folklhogskola.

Under den nu gangna' sommaren har hon ledt den af GefIleborgs lan aiiordnacle studieresan for smabrukar- kvinnor (stipendiater) - en resa, af hvilkeri hoa fait inte blott en okad erfarenhet utan afven de angenamaste min- neri. De konturer, som i det foljande ges, aro1 dragna ur leclarinnans egen ..innehalisrika redogolrelse till hus- h Allningssallskapet.

Farden, sixn bclrjade i , Gefle, gick forst till Brogard, dar Fackskoilan for hudig ekonomi i Uppsala f&lagt sin 1andthushA.llningsafdel~ng. Har deltaga eleverna i allt sadant arbete, som utfores af kvinwrna i de mindre laqdthemmen, for att sedan inte endast teoretiskt utan afven praktiskt kunna meddela undervisning i dessa amnen.

Under beso,ket har. visades bl. a. de dika redskapm f i r n~~tferihand ter iq9 hvarvid lararinlnan; . froken Agnes Sundberg, ' .sjalf demonstrerade ostbe~dning. De intres-

, serade ~m~brukarkvinnorna erholl0 dessutom en- h d liten lektion . i mjolkhushallning, hvarunder de fingo @ra sina fragor .och skyifva upp en hel del olika recept pa ost. Sedan. visades .ladugArd., .svinhus, tvattstuga, k6ks- afdelning och for bfrigt alllt, sbm. horde till skolans omA rade, hvarefter konsulent Ekvall holl ett -inshruktivt foredrag om planlaggning af ett mindre jordbn.uk samt om kreatursskotsel. . .

Fran Broigard fortsattes resan ofver Uppsala till Stock- holm, dar den .da pagaiende sma bruks ut stallningen^ plA

"Piperska. muren", med sina folredrag om konservering, djurskydd, hons. och kaniner, vackte 'ett lifligt. intresse. Ett besok pa Johannia Brunssolis praktiska konst~af~ads- skola skankte de vetgiriga landtkvinnorna Ii kaledes mycket noje och inte mindre nyttiga lardomar. Och, nar s2 stolckholmsdagtm, afslutades med: ett Skansenbesok, . nadde' 'fortjusningen sin hojdpunkt. .

Under de narmast foljande resedagarna gjordes uppe- ha11 vid Vingaker och ~atrinehckn, 'dar atskilliga man-

D A G N Y . A . . . . .- . . . .

5 : . - - .- . - . - - . ....-. *-- .. .. -.--. .

. - b . . .

stergilla smabruk och :frukttradgardar -togos i betraktan- de. Harifran fortsattes ti!l Rimforsa landhusihallnings- skolla, efter att i forbifarten. ha besett lanets biodlarifor- enings bigard och Bjerka-Sabys mejeri och ladugard. Att uppehallet vid Rimforsa inte blef' i forbifarten, ar ju ganska nahitdi&, da man har ' kan sagas ha .natt 'sjalfva medelpunkten for alla de intressen, som hora samman med siival detta. slags studieresor som det praktiska kvin- noarbetet i allmanhet. .

Har hade afven. gjorts .allt for att stipendiaterna skulle f A storsta mojliga behallning af , vistelsen. - SAlunda demonstrerades under olika lararinnors ledning en d d hem- sysslor: matlagning, diskning, . stadning af sofrum, smorkarning m. m. I koket afskrefs recept pa ratter och bakverk. I slojdsalen' gjordes anteckningar om vafvar och garner samt klipptes monster af atskilliga praktis- ,ka modeller. Och ute i tradgarden demonstrerades trad- g'%-dssiiotseln i .dess ' olika faser ' -. '. ett amne 6fver hvil- ' k& afven hdls foredrag af froiken Sigrid Melander. Sko-. lans ftimtandarinm; froken Nathont;Boos; holl dessutom ett folredrag ofver kvinnans arbete i hemmet.

'

Den hemtrefliga 'smaiimkanti~~ant slog synneriligen' lifligt an, och ' den dithorande ladugarden studerad& sh noga, att bade mattband och de teckningkunnigas rit-

. . stift togos till. minneshjalp. ' Eri af de basta lardornar, som omedelbart trangde

sig in i de studerande smhbrukarkvinnornas medvetanda ' under .denna tva dagars rundvandring i Rimforsaskdani var det for de flesta af dem ganska markvardiga faktum, att ett hems utstyrsel ar bra mycket vackrare, ut- ford med- de till den -.svenska hernslijjdenl horandedra-. gen, an nar den bar. fabrikstampelns typiska dussin@-

gen ett svagt begrepp. om hur.u~. en sadan studieresa f6r kvinnliga smAbruksstipendiater gAr till. samt syftet dar- med.

Men hvarken detta eller "berattelsen" sager nigot om. det forarbete som har krafves, d5 ledarinnan ' udtanker--- resplanen och harunder far .soka valja ut. al.lt- det basta . -

som kan vara lampligt for andamalet.. Inte heller. 'sa- - g? har . @got om. huru utomordentligt, lamplig ' . a sa Adelskold sjalf. ar just pA denna sin plats s& ledarinna - och forreden ofverdlt dar det galler ait 'meddela kunskap At landsbygdens' kvinnor. Har har hoh :&dler-' tid mer an de flesta den lyckliga formhgan att komma i kontakt med sina ah6rare och larjungar och ' att. :inge '.

fortroende.: Hon forstar . dem namligen och ar '. hemma: J : - S .

sina stycken.. Och sa tar hon. dem inte det minsta. ho* tidligt, med tal och athafvor, utan naturligt - och fram-

.

. . . . c

for . allt . roande. . .

Sjalf har hon under denna r e a tyckt sig marka ' iliu- rusom intresset for landtbruk . och hem- barapii dit se .. - naste aret - alltmer vaknat 'hos allmogens kvinnor. rundt cm i bygderna. Och nog fin- det odlingsbart falt 'for det slags krafter, som skolas . - vid . laroanstalter sadana - . .

som Rimforsa. . .

Att deras uppgift och arbete bor vara a f . betydelse for var nationella ekonomi ar ocksa pariska klart. Det mest Onskvarda och nedvandiga aterstar dock . annil: *att a 1-1 a vara hushAllningssallskap ifrigare ' an. hittills . . ville forhjalpa till det arbeto som har endast vantar .p% at$: ,, arbetsdagen snart matte gry.. . .

, . . ' - M: R-M. '

. . . . . . . . :. . . . . . . -

gel Och det inte mindre forundransvarda, . ..att . "fina frok. . '

nar" inte h6110 sig for goda att utfora riktigt tungt grof- arbete! . . . . .

Hum p3 alla vis uppskattadt detta uppehall . vid Rimforsa varit, fick afvenl studieresans ledarinna till slin gladje hora, nar ihvar och. en sedermera .drog hemat, ty d3 uttalade de allra flesta som sin asikt, att "besiosket pa. Rimforsa var anda det basta .under hela resan".

Harifrh styrdes nu kosan soderut till Skane, dar utsadesforeningens foirsoksfalt . i Svalof,. . Fridhems folk; hogskola 'samt m mangd ypperliga srnibruk studerades.

Ett af dessa senare agde sitt sarskilda int'resse, erne-' dan den, som har brutit mark och skapat sig rykte som framstaende jordbrukare, ar. ' en '.kvinna. Hennes namn ar fru Johanna Herrlin, - och det lilla stallet i Horby, solm hon efter mannens dod for omkring 22 a r sedan kopte sig- och dar hon till storre delen sjalf brutit upp jorden, har skotts sa klokt.och kraftfullt, att hon .erhallit di- plom a , HushAllningssallskapet "for valskott mindre jordbruk".

De sista resdagarna ph atervagen norrut .anvandes tilt besok p i -1andtbruksmotet i Orebro, dar stipendiaterna deitogo i- Smabrukardagens program. Har afslu-. tad& ocksa &n . instruktiva och nojsamma studieresan, och hvar och en styrde kosan till "den egna torfvan".

. . . Kvinnliga talare i de norska kyrkorna. Den sedan det

i varas utfardade' forbufdet mot 'Rev: Anna Shaw att ta- .

la i norsk statskyrka aktuella .fragan om huguvida-. kyr-.. korna kunde upplatas f 3 kvin~ntiga . talare-, har .i d,agarnla. , afgjorts i Norge.

Statsradet har namligen fattat beslut om att kvinnor, .. under foritkattning att vederborande lokala kyrkomyn,dig- het gifver sitt samtycke dartill, ma under for llekman~gallande villkol utanfiir . de vanliga ' gudstjansterna upptrada- - i kyrkorna med foiedrag i . kristliga och kyrldiiga amnenl. F& forslaget rostade regeringshogerns medlemmar samt statsradet Holtsmark. Minmitetenl, de frisinnade regerings- ledamoterna, rostade f6r att kvinnorna, i det afseende hvarom har ar fraga, helt skulle likstallas med manl. De flesta af biskoparna hade uttalat sig mot folrslagiet, under. det detsamma tillstyrkts af teologiska fakulteten.

Fornya i t id . . .

prenumerationen a

for 1912. Dessa korta drag .ur. en lang "befittelse" -ge riiojli-

'

D et ar . veckotidningen Dagnys femte argang, som ?i harmed anbefalla vara lasare. Tid-

ningen Kommer att som hitintills utga med 52 nummer under aret.

Till s - e och innehall forblir den o fora~zdrad, for. kvinnorna viktiga reform fragor sasom det framsta $6 dess @ogram.

En i mo>&gaste matto rikhaltig a fdlnning for amnen af allmant intresse afser att kanna gora tidningen omfdtad a f bredaye l a w , dan- for de a f ' kvinnororelsen OG^ dess fragor direkt intress~rade.

Litteratura . . f delningen kommer allt f =gent att intaga sin gzyna $lats, hvamid sarsKildt vara for fa t taknom alster ulppmarksam~zas.

Genom korrespondensartiklar fran utlandet soka vi foCja Kvinnororelsen darute i dess skZf- tande farer.

Reseskildringar och kulturskildrngar korn- ma att allt emellanat in@.

Som f o W ar det oss angelaget att lammz om- fattande .biografier +er bemarkta hutnor.

1 oj@ kommer tidningen att sa vidt +igt ar fo@a de storre aktmdla fragorna samt u@-

taga hvad som Kan vara a f Uztresse for Case- kretsen. . TU andvihande a f a fbrott i jostbefordringen vaga vi vordsammast z@?pnaana vara #remmeran- ter att fortast mojligt verkstalla jrenumeratirm for aret. Ph, jostarvode i~beraknadt, blir som forut kr. 4: 500- pr ar; 2: 50 pr halfdp; I: 25 pr kvartal. Lomammer ro ore.

Prenameration sker a narmaste $ostanstalt eller bokhandel. RED AKTIOIVEN.

Ln n y prenumerant skaffad af hvar och en af

tidningens nuvarande prenumeranter

fordubblar med ens upplagan.

Litteratur. Schiick och Warburg: Illustrerad litteratur-

historia. 1. Sveriges litteratur till fri hetstidens borjan. Af Henrik Schuck. Andra omarbetade och ut- vidgade upplagan.

Fran sina langa farder pa klassisk mark har Henrik Schuck med foreliggande arbete atervandt till Sveriges !if_.- teratur. Det ar nu tredje gangen banbrytaren inom vii- aldre litteraturhistoria framlagger de vardefulla resultaten pa detta omrade af sina egna och andras forskningar. Och han gor det nu, hvad de tidigare skedena betraffzr, ur helt nya synpunkter, med utmonstring af en del for- aldrade hypoteser och fullkomligt ny gruppering af mate- rialet. A ena sidan agnas mycket storre utrymme ilt bade den allmaneuropeiska och den svenska kulturhistoriska bak- grunden, A den andra har sjalfva litteraturhistorien starkare koncentrerats pa Sverige. Bland nyheterna markes upptagandet af de senaste teorierna om germanernas har-. stamning frin Ostersjoomradet samt framhallandet af svenska merkantila och litterara forbindelser vasterut under vikingatiden. Afven utredningen rorande den fitxka oc?:. lappska forndiktningens varde for kannedomen om denria tids svenska litteratur samt referatet af de von Frieser;sks ilsikterna angaende runornas uppkomst och vandringar. aro exempel p i framlagda nya forskningsresultat. Intressant och enligt undertecknads mening hogeligen acceptabel a:.. vidare forfattarens teori om den versifierade epikens for- hallande till prosaberattelsen. Schuck hafdar den uppfatt- fattningen, att den senare maste vara den primara. 2 vissa fall, sasom i fraga om forfattarskapet till Ynglingatal; atergir forfattaren till en g h g forkastade antaganden.

Ehuru denna litteraturhistoria naturligtvis i forsta rum- met har intresse for amneslarare och studerande vid uni- versitet och andra hogre utbildningsanstalter, borde den dock ha forutsattningar att vinna intrade i vidare kretsar. Vi ha tillrackligt lange forsummat studiet af var Sidre nd- lingshistoria. Och - bokens framstallningssatt ar s2 p o p - lart, att man visst ej behofver fackmannens insikter for att njuta af den. Dess varde forhojes ytterligare af det stora antalet ypperliga illustrationer.

S. SM.

Fran gamla tradgikdsland. Af Ida sa ge^. Al- bert Bonniers forlag. Stockholm 1910. 137 sid. i3ris 4 kronor.

Ett nytt bokligt julflode har vallt fram. Me9 sir. unga kraft har det nog friln den litterara intrcsscsfa-S ren utplanat mer an en af 1910 ars julbocker, sivi& C:

dessa berort psykologiskt eller kulturellt-aktuella sporsmil i hvilket fall de lugnt kunnat invanta kommande konkur. renter cch - recensenter, afven de forsenade.

Till sadana lyckligt lottade bocker hor ofvans~encki, Att tidsandans jordman varit sardeles lamplig frrngk bl. a. daraf, att nya bocker om blommor och blomstep- konst bade utgjfvits och mottagits med stosrsta ir?tres-

D A G N Y 7

se under det ar som gatt sedan "F r A n g a m l a t r a d- nororeisens allra modernaste fakultets- och andra opponen- g A r fl s l a n d" publicerades. ter - vore det ej sa trefligt tveeggadt.

Bland de vaxter, som af Ida Sager samlats for att i Men shvad ar det da, s m Viola tricolor lart Ida

neri kunna beratta om gamla tider" star i "forteckningen" Den kanna ju de f#lesta. Deras. botaniska egenskaper?

V i o l a t r i c o l o r sist. Detta syns mig ingalunda som en tiqlfallighet, snarare som ett helt naturligt utslag af den psykologiska estetik, hvarmed denna bok alltifrh forsta bladet ar skrifven. Las bara teckningen af loken1 (Allium), denna eljes som k g sa h-ivial ansedda k6ks- ingrediens! Hade Viola tricolor placerats tidigare, sa hade vi mojligen forr forstatt ursprung& lill den underba- ra makt som satt Ida Sager i stand att igenom vanors och fordomars tolrniga snar finna va@n till blommornas

Dem klarlagger . vetenskapen. Deras hortikulturella q p - gift? Den har ju t. o.. m. arkitekturen tagit om hand. For hur mycket aro ej blommorna redan material! Ja, material! Men for Ida Sager aro de vida mer: vareker, lefvande och lifgifvande, som trots blygsam och dold kraft alltid stil redo att smeka vara sinnen, starka vara krafter och ' Hoja vart mod,' korteligen - forskona var tillvaro. Sakra och lju4liga smil forfaktare af den anda- mailsenlighet, som ar skonhetens nerv!

hos oss ' sa lange afglomda varld. NU hallas vi i stallet. 1 alfabetisk ordhing o& karakteriserar Ida

i den undrande spanning, som skarper hade iakttagelse- Sager sina varner, "sommarens gaster,. attlingar af dem, och njumingsformaga. Forst nar vi ilatt bokens sista som mAnga generationer tillbaka vardats och alskats af blad, blir orsaken till forf:s betvingande makt oss klar. vara forfader". Karakteristikerna bli &h till smii natur- ,

Dar ger Viola tricoior forklaringen.' vignetter, ofver hvilka ljuset ligger flodande och varmt --

Langt tillbaka i tiden fcr den visserligen vara. t a ~ kar, sa langt som till den store skald, som kanske mest af alla bidragit till att gora England till ej blott blom- sterkulturens utan blomste~kultens land!. Dock, Viola tri- cdors kraft tycks ej ha minskats sedan den dag, da Obe-- ron berorde Titanias cgon med saften af "a little wes- tern flower". Tvartom! Och att Puck ater sandts ut att soka den lilla trefargade blommm,. scm en g h g traffades af Amors pil, och att Ida Sager nu fatt kanna. styrkan af dess makt, kan ej garna betviflas af den som foljer henne bland tradgArdslandens "h-ter och blommor" (en ganska egendomlig - om ej engelsk - ind!elning for-

daraf hennes blolmmlors styrkande kraft, daraf hennes egen1 formaga af a . skarp och karleksfull iakttagelse, daraf kanske ock den mjuka och liffuilila charm som ger spraket dess individuellt poetiska form. Ty de hypermoderna skonlitterara tendenser till trots, som nastan bekampa solens hygien, den forutan utvecklas intet lif till kraft och skonhet. -

Stamningen i dessa vignetter, som endast uppbares af en liten blommas doft eller af styrkan hm en kryddvaxt,

ar ofta sa betagande, att vi darigenom forflyt'as an til tider

''for ambrarok och saronsdcft och fjarilsfjun och blomsterstoft"

resten1!). HvarifrAn skdle . hon val. eljes ha fatt denna kar- an langre tillbaka, da klosterlegender, folktro rid- leksfulla forstaelse f o r blommornas innersta kisen? darlif stod i nara kontakt med bliommornas varld. ,

Men Viola tricoior har 'ej blott gett henne karlekens I kulturhistoria och folkloristik g0ra 1di Sagers b l m - galva - tack vare A m r s pil - utan afven gjort henne inor darfor en lika vacker som i allmanhet tillforlitlig i motsats till engang Titania i hog grad klarsynt. S a insats. Genom at t forklara sig "utan stod af fackkun- har den kvinnliga psykens fysiognomi -forandrats sedan skap, hvarken pa botaniskt eller medicinskt omrilde", har iilfdrottningens dagar! Det hortikulturella namnet p e n s e, folrf. har hejdat all eventuell kritik. Detsamma hade allt- som forsta gangen patraffas hos fransmannen J o a n - igenom .blifvit forhallandet om hon afven tillagt: etymo- n e 3 R u e l l i u s 1537 (ej Recellius 1535, soni forf. upp- logiskt eller historiskt. SA har ej skett, och det vQre ger), markerar onekligen ganska pikant denna psykologi- darfor oratt att ej pavisa nAgra af de felaktigheter,, som ska utvecklingsg3ng. Och inte jafvas den just heller af insmugit sig och st&a detta eljes I viss man banbrytan- den lilla engelska ballad; som berattar att den beteck- de arbete. Euphrosynon t. ex., sAsom1 ett namn gifvet nande synonymen h e a r t s e a s e helt enkelt ar ett kar- af "romarna" i stallet for af grekerna at Boraga officina- leksbesviket hjartas tacksamma hymn till tankarnas blomma lis, forhallandet mellan Thymon, ej "Thymos" (timjan) (pansy) i och Thymos, ej "Thumos" (med), det fran katalogiprh-

"Ah cruel love, must I endure' : . ket ovantade citatet Tearosor skyndar jag forbi. Asikten

Thy many scorns, and find no cure? att den roda och hvita luktarts-"arten" infosts frhn Ame-

- - - - - A _ - - - -

rika och att Lilium och ej' Iris var typen ' for Bourbo-

1'11 leave thee, and to Pansies come: nernas vapenbild lamnar jag. afven, d& jag a annat stal-

Comforts you'll afford me some. le behandlat just dessa tva blomstersporsmAl. Hvad daremot i en svensk bck af det varde som

You can e a s e m y h e a r t , and do What lwe could never be brought unto'" "Fran gamla tradgilrdsl.and" ej utan vidare far forbigas

' rm?I.'../ . b w.- a - C*, -. .+,, ,- . .. , , ., b . .- , ar ett par mytologiska uppgifter. Vid karakteristiken . af

- Ett nastan farligt vapen att ge i handema p& kvin- piown, som ju fatt sitt namn efter Esculapius larjunge P.aecm, uppges, att den af "vara hedniska forfader" an-

* Detta enligt den fornamsta auktoriteten pensbernas his- setts utrustad med magisk kraft. Hur har hanne fod. toria, professor V. B. Wittrock: Acta Horti Bergiani. har tankt sig folkens slaktbrhilllanden?

Fullkomligt apokryfisk ar uppgiften,: "I urgamla tider Malarpiraterna. Af Sigfrid Siwe&. Albert Bonniers ansag man tisteln tillagnad Tor, och man trodde, att dess forlag, Stockholm. - Blefk. Roman fran Nordsjodynerna, blommor fatt sina klara farger af blixtarna fran Tom Af Nils Wilhelm Lundh. F. C. Askerbergs Bokforlags- hammare". Harom finns namligen intet ej ens antydt i aktiebolag, Stockholm. den forpnmdiska litteraturen, den enda sakra kalla, som vi aga for nordisk-mytologiska sagner. Att Ida Sager lik- val meddelat den, sammanhanger med ett fikhallande, som jag ej garna halkar forbi. Samma uppgift om tisteln forekommer namligen afven i ett utlandskt arbete (dar det ma vara handt): T h e b o o k of . h e r b s b y l a d y Ro- s a l i n d N o r t h c o t e. Med denna bok har. "Fran ga'mlla' tradgardsland" sa' mycket gemensamt i material, upplag och planlaggning, att det knappt kan vara aitlde- les tillfalligt. Att bada begagnat samma kallor kunde ju tankas, men da man dels ser h.v i l k a kallar, d'en engelska forf. uppger i sin lista pa begagnad litteratur, dels af henne sjalf direkt erfarit de stora svarigheter, som forenats med Atkomsten af dessa Aldrig8 arbeten, blir man bojd att tro, att d'en svenska forf. ,i s2 fall ej begagnat dessa ' kallor omedelbart.

Da lady R. ~orthcotes blomsterbiografier ej minst till foljd af kallornas svAratkomlighet kraft mangarigt strangt stud.iulm, ar hennes namn val vardt att afven bli kandt hos oss, helst hennes arbete innehgller myckd af allmant kulturhistoriskt intresse. .. , .

' Ida . s a k uppger flera tillf6rlifiga urkunder, som hon anlitat, sarskildt ' Arvid Mansons och Hemrik Harpe- strengs Grtabocker. Hvarfolr ej folja den engelske f orks exempel att uppge a l l a ? Redan T u s s e r forstod vardet haraf, da han 1577 skref:

"To get more skill Read whom Ve will."

Sil ar det ju alltid praxis vid vetenskapliga arbeten och' borde val ej vara uteslutet vid skonlitterara. Jag skulle ej uppehallit mig harvid om liknande fall ej allt emelladt forekommit och just dar den skhlitterara gran- sen berort den vetenskapliga. Att det litterara vardet endast -forhojes af autentisk vederhaftighet borde dock ej behtifva plipekas.

' Mi,n skarpaste gensaga galler dock forf:s slutord, att liksom' vaxter i ett herbarium ej ha mycket "af saft och lif, s2 .ej heller denna samling . bleknade blommor och blad". Hur .vore .detta val mojli.gt for blommor, samlade och vardade med sa sallsynt fin. forct~else. Under det ar, som' gatt,. ha de ej blott vuxit sig starkare genom det intresse, hvarmed de mottagits, utan ock, hvarhelst de spridts, utsatt kraftiga fron till spirande kf.

' land 191 1 ars julbocker saknas Ida Sagers namn. Skall det droja. annu ett ar, tills det namnet ater ger oss en halsning .fran blommornas innehallsrika varld, lika kam- ligt &ppfattad och poetiskt meddelad som den, hvarige- nom Ida Sager ej mindre oppnat ett nytt samfardsled mellan nutid och forntid an .lagt en ny vag framat till rika och giivande skonhetsom'riiden.

. Ellen Nordenstreng.

Det ar nagot som bland var nuvarande rika mangd pa unga litterara krafter raht ofta gor sig gallande e& som ju afven kan aga sitt berattigande, namligen macg- fresteriet, experimentlustan. Men understundom vaII~ar detta mera som ett lyssnande utat an ett verkligt fol. jande af ingifvelsens maning. Det starka intryck man erhaller af Malarpiraterna, denna i sitt slag fuilkcm- ligt enastaende gossodysse, har sitt ursprung i Ueiz vissa kanslan af att den uppbares af en allt igenom lefvande och verkligt stralande inspiration. Bort 6 f v c de glittrande . vagorna, bort till afventyrens varld foljer Sigfrid Siwertz sin fantasi, och lasaren foljer honorr;., halft solblind, halft yr . i hufvudet men omAstandligt meddragen till var nordiska sommars friluatslif, ut bland holmar och skar mellan "blomvassens Bivitskara Bor- kar", ut for "bh bris" pli vida fjardar med "skAlande solgator och kryssande masar", ut till allt hvad gosse sjalen tankt och dromt i morka och ljusa stunder --er; bok, icke for de unga, icke att satta i handerna pa m femtonaring for vacka langtan efter fantasiens ornsgttning i handling, men en bok for dem, som redan hunnit ga sig en smula trotta p4 fardevagen, till vederkvickelse, som ett solbad, en drom om det svunna, en blick t%. baka o& en minneslaxa af det som man hunnit glomma: gossesjallens drommar, gossesjakns haf pA f6x-stadse, gossesjalens forsummade terra incogoita, ty den ar dock nagot mer an blott en underbar afventyrsdikt denna mlGt i uintmoirkrd sa stralande sommarsaga om skiirgiiads- lif a h gossedater.

Kanske julens vackraste bok.

Q

Vacker, ehuru med ett blekare tycke, ar afven den h i s t i a f r h nordsjodynerna som Nils Wilhelm Lundh b e r a h oss. "Bleik" ar en af dessa i fina farger tecknade skikkhgar, som kommer en att minnas a Pierre Loti, en Frensen, en Lie, alla dessa stilla karaktarsJy- riker, som breda ofver liket nagot af den ljushvita cia- ger, som kan ' vara mera valgorande for blicken an so8 och som later allt framsta tydligt och dock utan har- da konturer dler skarpa farger. Det ar en af dessa biicker, som man icke i andlos spanning rusar igecorn, men som man vaxer samman med och som man efter genomlasningen lagger ifran sig med saknaden efter ni- gonting som hunnit bli en lefvande och kart. Bet ar ocksa en af deisa bocker, dar forfattaren kansligt lyss- nat inat och foljt sin genius, icke p& en stormande af- ventyrsfard utan bod till det strafsamma lifve9 under slit och moda, darborta bland dynerna, dar mm kampar Lor hvarje tumsbredd jord mot det allslukande hafvet cth dar man alla de "grona spjut" till trots, som stickas ned i sanden for att binda den med, dock en dag kanske far en hel by bortspolad eller igenyrd. Ett af kis= kens basta kapitel ar just skildringen af en s a d a ky, "Wykolk", som, efter hundra ars somn i sanden, af ca

rasande storm sopas fram pa nytt o& star upp i f r h de doda; och Bleiks vandring dar, medan manljuset l i e ger in gen0.m brustna fonster och dorrar och den lilla tegelkyrkan framtrader med sina tradskelett. Man tycker sig kanna gossens spokskrack, dar han gar fram i sand- drifvorna och blickar in i ofvergifna rum dir annu mob- ler och bohag sta kvar pa sin plats och dar )'det prass- lar kring knutar och gnyr i blasten fran grander och annu halft begrafda gardar och stugor rundt om".

Ett ofta aterkommande ledmotiv utgor Hogels kan+ da psalm:

Wir sind ein Volk vom Strom der Zeit, Gespult zum Erdeneiland, .

Vol1 Unfall und vol1 Herzeleid Bis Heim uns hold der Heiland.

Men det ar hvarken pessimism eller pietism i till- lampningen af detta motiv, och ehuru hjalten dor i sitt lifs hogsommar, kanner man med forfattaren "att ingen hviloplats ar sa skuggig och sval, sorn banken under Bleiks flader, om inte kyrkruinen i Wykolk, dar appel- triidet blommar hvarje var och dar goda manniskor samlas far att i bruset fran det vida hafvet talja sina minnen fran farderna kring fjarran lander".

Nils Wilhelm Lundh ar skaning, fraln den boidiga provins, das skordarna tidigast kunna bargas. Det ar kanske f6rklaringen till att han, som annu tillhor den yngsta kretsen af vara skriftstall&e, kunnat framlagga ett sa vardefullt bevis af mogen konst som "Bleik".

Denna bok skall sakert vinna spridning i alla de hem, dar man satter varde p& vanskapen till en god bok, verkligen en af de basta, som man kan bli van med.

Notiser,

Oskarshamns forsta kvinnliga stadsfullmaktige. Teck- ninplararinnan Anna Toll har invalts i Oskarshamns stadsfull~ma ktige; kvinnoirnla voro. ifrigit verksamma for hen; nles kandidatur och ha hufvu.dsakligen bidragit till valets utgang.

Anna Toll ar fodd d. 5 juli 1868, doltter till frarnilid- ne kapten Tdl vid Kronobergs regemente. Sedan 1897

har hoa varit anstalld som ordinarie tecknlngslararin~m. vid Oskarshamns Elementarlaroverk for flickor samt vid- Realskolan. Froken Toll innehar dessutolm befathingen sorn sloljdlararinna vid flickskolan. Sedan ett Ar ar hoal ledamot af fo~lkskolestyrelsen samt sedan lange sekretera- . re i Oskarshamns F. K. P. R.

Kvinnorna och fullmaktstjansterna. Loneregleringskom- . mittem forslag till grunder for kvinnors befordran till la- rareOestallniingar vid statens laromstalter, tiill andra be- '

stallningar vid inrattningar for vetenskap, slojd eller skon s

kmst samt lakarebefattningar kommer ej att bli foremal for proposiiim till den instundande riksdagen. Det lar . :

namligen, hvilket mm ju ej kan firma si varst markvar- di*, ha befunnits att ndgon k. propositilon ej kan utarbe- '

tas i enlighet med de af ~loneregleringskommitten angifna riktlinjerna, Fragan maste darfor underkastas en ny utl- redning efter helt andra grunder, och med all sannolikhet kommer regeringen att tillkalla sarskilda sakkunniga med . . ' uppdrag att utarbeta ett nytt forslag i amnet. K. proposition ar darfor icke att emotse forran till 1913 ars riksdag.

Kvinnliga bestallningar och liiner. Foreningen af kvin- . nomr i statens tjanst hemstaller att k. m:t i sammanhang med forslag till inrattande af ett statistiskt centralverk samt i forening med proposition olm omorgsan.isation af kom- l .

merskollegii . afdelning for arbetsstatisti k vilie foresla. att hos . statistiska centralverket maltte anstallas sex kvinnliga bokhallare och hos socialstyrelseim fyra med en begynnel-. sel& af 2,000 kr. och tv5 a~lderstiillagg a 200 kr. samt att statistiska cedralverket matte erhallla 53 och socialsty- relsen 10 kvinnliga kontamskriT~are med begynmelselX5n af 1,600 kr. och tva a4dwstillagg a 200 kr. Vidare hem- stilles att om extra ordinarie kvinnliga kontomskrifvare- befattningar skulle komma att inrattas hos statistiska centralverket begynnelselonen matte sattas till 900 kr. med tva 24derstililagg A 150 kr.

En sjukskoterskekommitte. Som bekant beslot 191 1 ars riksdag att hos k. m:t gora frarnsfallning om verkstatlan. de af en ~~ndersokni'ng angamde sjukskolterskornas och sjukskoterskeelevernas arbetsf.o~hAWanden~. K. m:t remit- terade riksdapkrifvelsen till medicinalstyrelsenl som nu '

forklarat sig sakna tillrackliga arbetskrafter att sjalf ata sig m~dersolkningen. Styrelsen hemstaller d'ador, att den Onskade undersokningen matte uppdras at en kommitte p i fem personer, daraf en sjukhuslakare och en sjuksko-

'

taska.

Damhandske "Lady; Damhandske -

sf p

af glacelader glacelader. AImB, NO [DISKA KO M PANIET Alla farger.

Kr. 1: Q5. STUREPLAN - REGERINGSGATAN. Alla farger.

K r . 2: 50.

. Dansandervisning, Riddaregatan 17, l/, tr., borjar for Skolungdom den 17, for Aldre den 19 jan. Anmal- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m. Riks ost . 27. A I ~ . ost. 2 86. S p r i d D AGNY!

AdUe Ca//men, Lararinna i dans och plastik. ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~0~~~~~~~

Fragor och svar. Hvar kan man prenumerera pd Da~ny?

I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.

Skall man alltid arenumerera d dessa st&llen? Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a W gora det.

Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor? Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr. 4: 50 for l/l, 2: 50 for l/, och 1: 25 for l/, ar.

Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dapn-v? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr. 1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje

' ' halfars- och 20 ore for livarje kvar!alsprenumerant. Huru skall man forfara fdr denna provisions er- hdllande ?

Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af. foljande satt:

1) Antingen: eno om insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga antalet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a h bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

2) Elhr: Man prenumererar 2 narmaste postkontor (e'annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.

Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa Dagny?

I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten. Pris 10 ore pr -nummer.

Alla skritvelser .ratande expeditionen adresseras: D A O N Y S E X P E D I T I O N ,

Folkskolans Barn tidning '

utgifven och redkerad af STINA QUHW utkommer I911 i sin tjugonde argang.

Ett rikt illustreradt nummer hvarje veck, 36 veckor under aret.

B W och lampl&aste lasning for barn af alla samhalkklasser.

Prenumerera a namaste postkontor Pfk for helt ar Kronor 1: 65, halft ar 90 ore.

ANNONSERA I

DAGNY.

fPlatssbkande fd sina annonser inprda i D a g n y p halfia priset clier 711% ore pr mm.)

ANSTALLNING som lararinna i Kindergarten onskar Flicka

som genomgatt 8-klassigt laroverk, Kindergartensseminarium och vis- tats i England for utbildning i engelska spraket. Goda ref. Svar till H.li, Svenska Telegramby- rans Aiinonsafd., Stockholm.

Sjukgymnast, som genomgatt D:r Kleens Institut, onskar plats i familj, hos lakare eller pa Institut. Svar till "Sjuk- gymnastf1, Horby p. r.

21-arig flicka fran godt hem onskar efter nyaret plats som - husmoders hjalp och sallskap, dar jungfru finnes. Svar till ~ D a i o m ~ , Hedemora p. r.

Landtbru karedotter onskar till nyaret plats i god familj. Ar kunnig i matlagning och i ett hem forefallande goromal. Vill an- ses som familjemedlem. Har forut innehaft dylik plats. Tacksam for svar till "Forlofvad' 22 arll, Karls- krona p. r,

Plikttrogen flicka onskar sjukvardsplats. Basta rek. Svar markt ~Juien 1911~, under adr. S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm f. v. b.

En ung, snall och villig nicka med elementarskolebildninn onskar plats som hjalp och salkkap at aldre sjuk dam. Loneansprak 20 kr. i mlinaden. Helst i Stockholm eller dess omedelbara narhet. Vi- dare underrattelser genom bref till N:o , Enkoping p. r.

ENKEL, battre flicka, kunnig i matlagning och alla inom ett

hem forekommande goromal onskar plats att foresta hushall eller som husmoders hjalp. Svar till ~Familjemedlemo, Lillsjodal.

U N G , bildad dam, som genomgatt e1em.-laroverk, tysk pen-

sion o. husm.-skola med praktiskt godt satt, onskar kortare, event. varaktig anstallning hos fin, bildad, ensamstaende dam for at! blifva till verklig nytta i hemmet eller under resa. Svar till 1120 aril under adr. S. Gumadii Annonsbyra, 3ockholm, f. v. b.

FLICKA med flera ars vana i s'uk- vird onskar privat sjukvh-d.

Tacksam for svar till 11Ellen~, Sjo- gestad, p. r.

Smaskolelararinna onskar mot fritt vivre.. under jan.- febr. plats i familj. Ar villig deltaga i hvarjehanda goromal, event. lasning med barn. Svar till D F ~ - mil je medlem^, Ulfstorp p. r.

NG SILDAD FLICKA, som ge- U norngatt hushallsskola och under 2 ar forestatt ett hem, onskar omkring den 15 jan. plats i god familj, helst i stad. Yiilig deltaga i inomhus forekommande gorom%. Svar t. D21 a n , Gringelstad, Skane.

A egendom onskar ung, bildad flicka fran godt hem snarast plats som husmoders hjalp. Betyg fran genomgangen hushalls~kola jamte referenser. Svar till D R . L. O.a, Svenska Annons- byran, Goteborg.

Hus for est andarinnepla t s onskas af enkel, bildad, musikalisk flicka hos helst aldre herre. Svar till pliktk kans la^, Sv. Dagbl. Exp., Stockholm.

27-arig flicka, fullt kunnig I et1 hems skotande, onskar plats att foresta eller pli egen hand skota ungherres hem. Svar till :iHush%ll 19128, Orebro p. r.

Mot fritt viyre onskar ung lararinna piats i Sthlrri eller dess omedelbara ngrhet. Uri- dervisningsvan, musi kalisk, sprak- kunnig. Onskar anvanda ofrig tid till egna studier. Svar till :)E-mlb, orebro, p. P.

Ung Varmlaniska af god familj, frisk, villig, glad och musikalisk, med godc betyg f r h 8-klassigt laroverk, onskar plats i aktningsvard familj att undervisa barn samt vara frun till hjalp och gladje. Svar till "Sma ansprak", under adress S. Gumarlii Annons- byra, Stockholm, f. v. b.

Engelsk Dam onskar anstallning i god familj j Stockholni mot fritt vivre. (jocia referenser erhallas samt vidare upp1 sningar genom Fredrika-Bre- mer-$orbundets Byra, Drottning- gatan 54, kl. 12-4, Stockholm.

Ung battre flicka onskar plats antingen i yngre tjanstematinafamilj dar jurigfrii finnes, som husmoders hjiilp, eller som hush2llerska at skolbarii i mindre stad. Verkligt villic. Svar till (,H. E. 15 jan.", Ashamninr, p. r

LATS som husforestindarinria i P godt hem dar husmor saknas: sokes af bildad, hushillsvan flicka, 34 ar, skicklig i matlagning, bak- ning, alla husliga bestyr. Vaii at1 med omsorg och sparsamhet skota ett hushall, garna dar barn finiies. Goda betyg. Svar gJ?%litlig dugiig~, Sv. Telegrambyrh, Sthlm f. v. b.

D A C N Y - - - -

Ung dam af fin familj soker valrdinneplsts Bildad, ung dam, Kvinnlig

musikalisk och med intresse for husliga goromal, erhaller p& nyaret ?lats genom Stockholms Formedlingsbyr4, R. 9234. Hedstrom 8r C:o. A. 815?.

Norrlandsgatan 8 - 10, 1. tr.

stenograf, i bildad familj helst i Stockholm. i Utmarkta referenser. Personlig uppgorelse. Svar till ~Conventionelle~, ! Linkoping p. r, l

l

sokes till Nykopings hospital p; grund af forutvgrande befattnings hafvarens befordran.

Loneformaner: lon 400 kr. mer ilderstillagg efter 2, 5 och 10 ar tjanst .om i-esp. 40, 40 och 80 k1 .- slut1,on saluniia 560 kr. -, kos och 125 kr. i kostforbattringspen ningar, bostad med.varme och elekt riskt ljus samt tvatt. Efter 55 lef nads- och 20 tjanstear pension 480 kronor.

Sokande, af hvilka elementarbil dad har foretrade, insande betygs afskrifter, prastbevis, lakarebetyj och fotografi till. ,

ivilkeii, p i grund af flerarig sys- ;elsattning som kontorsstenograf, itenograferar svenska abs?lut kor- mekt och felfritt, erhaller anstallning ien 1 februari a storre lporsak- ingsbolag.

Ansokningar, hvilka behandlas confidentiellt, med fullstandiga upp- ysningar angaende kompetens, ritsord och loneansprak till "Forst- dassig kontorsstenografll, under idress S. Gunmlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.

FLICKA, som genomgatt folkhog- skola och husmodersskola, on-

skar mot fritt vivre kommai familj for att hjalpa till med matlagning. Svar till 1118. ar', Jamshogsby.

En lararinna, hurtig och energisk, 'samt fullt kompetent att undervisa tva eller tre barn for tentamen till femte klassen i laroverk far plats i norr- landsk prastgard strax pa nyaret. Betyg, rekommendationer och uppgift a loneansprak sandes till kyr- koherde Olof Carlsson, Hede.

U N G flicka af .god familj onskar plats som sallskap och hjalp,

helst pa landet, i bildadt hem dar jlingfru finnes. Kunnig och va^ .att deltaga i alla slags husliga goromal. Lon onskas. Svar till 1121 ar, nyaret 1912", Nordiska Annons- byran, Goteborg.

Hospitalssysslomannen.

BARNKAR, duglig bildad flicka erhaller plats i familj i Boras

att jamte husmodern skota hemmets sysslor och tre barn, Hjalp till grofre 'sysslor. Svar med alders- uppgift oeh loneansprak till ,Hus- moder~, Boras p. r. .

Sjukskoterska. I Flicka . Ii Ung dam eller herre

nigot ivan vid maskinskrifning er haller genast plats a storre konto harstades. Svar till 11Mignonll un der adress S. Gumzlii . Annons byra, Stockholm, f. v. b. . .

Till folje sjukdom ar plats ge- last ledig a..Adelfors hvilohem for )rostsjuka, Adelfors.

af' god familj soker plats som Hus- forestandarinna hos fin, respektabel herre, helst i stad och dar jungfru finnes. Basta relationer .kunna fo- retes. Lon enligt ofverenskom- melse. Platsen onskas tilltrada i januari eller nagot senare. Svar markt "Husforestandarinna",. Eke- dalen. .. . ,

Elementar- Husforestandarinna, bildad,

Medelalder, plikttrogen dam, fullt kompetent att med ordning och sparsamhet skota ett litet, battre hem, erhaller forinanlig anstallning i Goteborg.

Utforligt svar jamte fotografi till by musikalisk", Svenska Telegram- byrans Annonsafdelning, Goteborg.

~arnkar, helst musikalisk flicka er- hiller i januari god plats hos brukstjanstem.-fam. i mell. Sverige For att undervisa 8-arip gosse och i ofrigt deltaga i somnad och husliga sysslor. Svar med foto., alder, Ionepret. till (~Familjemedl. X. 4411 under adress S. Gumaelii Annons- byra, Stockholm f. v. b.

GYNNA ALLTID DACNI!

I LEDIGA PLA T U . 1 ' Maskinskrifver ska I Lararinna, I

och stenograf erhaller plats nu genast inom maskinaffar i 8tockholm. Sokande bor vara fullt hemma i tysk och engelsk korrespondens samt bokforing. Svar med. uppgift om referenser samt loneansprak torde insandas, markt ((Ferm 191211 under adr. S. Gumzlii Annonsb., Sthlm, f. v. b.

kompetent att undervisa 2:ne flickor, den ena i 3:dje forberedande, den andra i 1:sta kl. kurs samt pianospelning, omkas fof varterminen 1912. Svar med kunskapsbetyg m. m. till D:r S. Kempe, Ragunda. Kvinnliga

6 . + : + arbetsomriden. e : + 1 Elementarbildad 1 lararinna, helst med nigog under- visningsvana, onskas till omkr. 20 januari for 2:ne flickor i klasserna 1 och 3:dje forberedande. Elever- nas bibringande af forsta grunderna i pianospelning onskvard. Betyg, rekom. och foto. jamte uppgift om loneansprak insandas till. Forval- tare H. Vikner, adr. Dadran.

En erfaxen skoterska, + + + Utbildningskurser m. m. +

fullt kompetent' att p& egen hand varda ett litet spadt barn, kan er- hilla anstallning i febr. manad. Ofriga fordringar pa den sokande iiro: Frisk, snall, angenam; renlig, ordentlig, arbetsam, tystlaten och med godt utseende. Hon bor vara kunnig i somnad - samt kunna hjalpa sin matmor vid hennes toilette, packning etc.

kunskap i engelska. spraket onskvard. Familjen (3 medlemmar) vistas mestadels i utlandet. Reser pa nyaret till Rivieran. Basta re- komm. fordras. Svar med foto. och lonepretent. till R. de Kotinski, villa Rogilini, Beausoleil.

(Alpes Maritimes France).

4 i t Muntliga ooh skriftliga + + : + upplysningar genom : +

i Forbundets Byra, : + I Skicklig lararinna I

onska; under varterminen 1912 att undervisa en gosse for intrade i II klass. Svar med lonepretentio- ner, betyg och fotografi till Bruks- forvaltare Carl Engstrom, Starbo Bruk, Smedjebacken.

Veckotidningen D AGNY!

K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

SBdermalmstorg 8, Sturegatan 82,

STOCKHOLM. Aktiekapital ' 3,000,000 kr.

, Sprid Dagny! Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande' oofvertr5ffad.

ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran 8. G). Wirens Tval- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) &l. Hoflev.

. . 21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.

Prenumerera pa D A G N V! ooooooooooooooooooooooooooooooooooeooeoe

SK I D O R , Skridskor, Kalkar, Skridsko- segel, Isjakter, Vantar, Mossor, i'rojor, Pjaxor, Sportskor,

Sockor m. m.

Mauritz Widforss' H.-A.-B. Kungl. Hofleverantor.

Klarabergsgatan 31, Stockholm. Filialer: Drottninggatan 85.

Stadsgirden 2.

Lektioner i Linnesomnad (Zfven blusar, barnklader m. m.) Praktisk metod, utan trickling,

Hvarje elev disponerar.en symaskin, KARIN EGNER, . Stockholm.

Slbylleg. 36. R.T. 3530. A.T.21004, EVA EGNER,

Malmo. Fersens vig i, Tel. 44 90, ev. 4083,

Sju praktiga a"fvenfyrsb6cker H r barn s. rrngdom.

Berattelse for barn och ungdom. Tsarens kurir. Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 ore.

En riddarsaga fran medeltiden. Bearbetning Par~ival. af Hugo Qyllander. 259 sidor. Med 45 illustrationer af Ingeborg Udden. Kartonnerad. Pris 75 Ore.

En samling Sagogrottan i Sagoskogen. ,agor af Harald Ostenson. 303 sid.. 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Berattelse for barn Den hemlighetsfulla on. och ,,O,. ,tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 4 4 illustrationer af Brita EllstrGm. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Hjalten bland hjaltar ;;;;$;p;"" Charles G. Gordons lif och stordad. ise Qanner. 304 sidor. - - - - - - - - . - -

33 illustrationer af Edv. Berggren. artonn ner ad. -pris 75 Ore. r

Beratteke fos barn Nybyggarna i Kanada. och unmiom. Bear- -- behing efter Kapten Marryat af Anna Qnstafsson. 236 sidor. 39 illustr. af Nils Larsson. Kartonnerad. Pris 75 ore.

1 Guldslottets Rosengardar. Sagor och berattelser

af Harald Ostenson. 151 sid., 39 il]. Kartonnerad. Pris 75 ore Erkilles i hvarje bokhandel eller direkt frin

Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm. (Stina Quint.)

STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT Brahegatan 7 B. o. 8. 'l1* Allm. Tel. 11596 Varterminen borjar den 9 januari. Anmalningstid mindager, dc1

8 januari kl. l/, l+, 4 samt l/, 6-l/, 7 e. m. Under terminen an malnings- och mottagningstid mindagar och torsdagar ?i. l/, 2 -l/, 3

Prospekt tillhandahallas. Sigrid Carlkreim-Gyllenskfild.

Sprid Veckotidningen DAGNY! DBS.! - Fredrika OBS.! -

A Fredrika Bremer-Forbundet finnas anmalda lektionsgifvare, in- ?ch utlandska, hushillsbitraden af olika slag, barnfroknar, kontorsbi- [raden, gymnaster m. m.

Mottagningstid kl. 12 - 4.

Adr. Drottninggatan 54, Stock- holm. Allm. tel. 48 16. Riks tel. 27 62.

Prenumerera pa posten eller tel. O. 3275 p?i

Monstertidningen

Konstslojden i Hemmet. Pris 3.50 pr ar, 12 haften. Los-

nummer 30 ore. Innehaller monster till broderier, vafnader, lader- plastik, gyllenlader, dnfning i me- tall, malning p i porslin, tra, m. m.

Prenumeranter f2 begaramonster. Aldre argangar realiseras. Red.: Valhallavagen 19, n. b.,

Stockholm. Filial: Haparanda.

o O Gynna Dagnys annonsorer! : 8 o

Solidaritet sch partier. Masiklif pa 18 80-talet. I:me Riarcbesi och hennes singskola.

Af Ada Falistedf. Eliss~bethskolani. Af Gul& Malmstrom.

Elsa Adelskold. Enr ]Rimforsaflicka ga odlarestrat. Af Maria &eck-@uLkr.

- Prenumeration h Dagny sker a, namaste postanstalt--- eller bokhandel.

Schuck och Warbaerg: Illustrerad litteraturhistoria. I. Rec. af Suy Silfierbrand. Ida Sager: F r h gamla tridgirds- iatnd. Rec. af Ellen Nordenstreng. - Sigfrid Siwertz: Manarpiraterna. Nils Wilhelm Lundh : Bleik. Rrc. af S&- rid Ehblad.

Notiser.

undervisningsfragor. · 2010. 11. 16. · af hild. sjoberg ..... 502, 559 solidaritet och partier...

Documents