N:r:37. - Stockholm den I l Sept. 1813 8:e arg. .. . . . . .

I Prenumerationsorls : I Redaktion : I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l Expedition Annonspris: 111 Ar. . kr. 4: 50 119 ar. . kr. 2: 50 Klarabergsgatan 48, tv& tr., E L L EN K L E MA N. och Annonskontor: 15 Öre per mm. . al4 ,, .. ,, 3: 50I1l4 ,,. . ,, 1: 25 Enkel spaltbredd 50 mm.

T e l e f o n e r : Mo~agningstid: . ~ larabergsgak ,481 tv i tr* Marginalannons under texten 15 *O öre' A h . 63,U. Riks-, 122 85. mm:s höjd per gang 10: -.

Prenumeration sker saval i kl. 11-12. Rabatt: 5 ggr 5 O/O, 10 ggr.10010, landsorten .som 'i Stockholm i - Post- och telegrafadress: . 20 ggr 20%, 50 ggr"25 närmaste postanstalt eller bok- . Annons bor vara inlamnad . handel. Utgifningstid hvarje torsdag. Sthlm 1913, F. Englunds Boktr. DAGNY, Stockholm. senast mandag f. m. .

.SarIagstiftning för kvinnor.

U nder loppet af denna månad sammanträder den internationella arbetareskyddskonferensen i Bern. En #af frågorna på programmet ar: lagstadgad 10-tim- marsarbetsdag för kvinnor.

Vi stå således åter inför eventualiteten af att en ny separatlag för arbeterskor skall antagas' af den in- ternationella arbetareskyddskonferensen för att därpå; såsom det skedde i nattarbetsförbudsfrågan, söka ge- nomdrifvas i de' olika länderna.

Nyttan och välsignelsen af en allmän social skydds- lagstiftning kan ej ifrågasattas. Men särdeles allvar- samt ar problemet: s 5 r s k i l d s k y d d s l a g s t i f t - n i n g f ö r k v i n n o r. De med denna sak sam- nianhängande svårigheter-och orittvisor ha mångfaldiga gånger såväl i tal som skrift framhållits - och det ej enbart från kvinnohåll - nar nattarbetsfrågan var uppe. Man sökte också intala sig, att vederbörande sku.lle bo ja få - klart for sig, att separatlagstiftning ej kunde vara det riktiga, att den vag man hade att gå vore ordnandet af en god, insiktsfull skyddslagstiftning f ö r d e n * a r b e t a n d e, utan inskränkningar och särbe- stämmelser för den ena eller den andra, med undantag naturligtvis af sådana, som den sarskilga yrkesfarlig- heten kan betinga, men som då galla m a n . . som k v i n n a i det yrket anställd.

Snart nog fann man. emellertid, att det .ej lönade sig att hysa nigra illusioner i detta afseende. Redan

på konferensen i Lugano 'hösten 1910 upptogs frågan om en lagstadgad arbetsdag af 10 timmar för arbe- terskor. Frågan om att, sedan nu förbud för kvin- nors nattarbete internationellt antagits, mannens natt- arbete skulle på liknande satt ' regleras, lämnades däremot vid denna konferens å sido.

Och nu föres också, som redan nämnts, förslaget om 10-timmarsarbetsdag för kvinnor fram till afgö- rande vid Bernkongressen. Att detta ej skall kunna ske utan protester från kvinnohåll är gifvet.

-

redr rika- rem er- ör bundet, som redan vid sitt års- möte förlidet ' år i juni månad hade blicken riktad p2 denna sak, med anledningaf den då tillstundande Ziirichkonferensen, uttalade då i en resolution, där den- na fråga berördes, den förhoppningen, att Sverige ej måtte komma att biträda evenhelit framkommande förslag till lagar, Som skulle verka sarskildt inskrän- kande på' kvinnhnas ställning på arbetsmarknaden. Nu den 26 aug. har i Folkets Hus i Stock- hblm hållits ett af Stockholms socialdemokratiska ' kvinnors samorganisation och ~ocialdemokratiska kvinnokongressens verkställande utskott utlyst möte, hvarvid frågan sakligt och .allvarligt debatterats. En resolution, antogs, hvari mötet uttalade som sin me- ning, att det föreliggande förslaget om 10-timmars- dag for kvinnor som skydd blefve helt obetydligt,, d å för det största antalet industriarbetande kvinnor

både 10-timmarsdag och därunder redan förekommer. Vidare fastslogs, att särlagstiftning för kvinnor min- dre skyddar dessa an skärper konkurrensen inellan man och kvinnor på arbetsmarknaden och att den okar , svårigheterna för kvinnorna att genom sjalf- ständigt arbete försörja sig.

Nu ha afven deputerade från Socialdemokratiska kvinnogressens verkställande utskott och Socialdemo- kratiska kvinnornas samorganisation i Stockholm upp- vaktat civilministern och öfverlamnat en skri fvelse, hvari samma synpunkter framhålles. Skrifvelsen kom- mer, enligt civilministerns vid detta tillfälle gifna löfte, att delgifvas delegerade vid Bernkongressen. Vi återge den på annat ställe i dagens nummer.

,Nar mannen upphöra att s k a p a kvinnofrågor skall den ' af dem så ringa aktade kvinnorörelsen^ kunna försvinna. Som det nu 'ar, bara de alltjämt sjalfva bränsle till en eld, hvilken m å s t e brinna

svedjande väg genom den sniriga, oframkomliga mark, som nu ar kvinnorna så starkt till hinders, såväl i deras arbete som i deras allmänna utveckling.

Notiser.

Kvinnorna och pensionsnämnderna. I pensionsnämnden för Arvika stad har invalts handl. fröken Stina Andersson och som suppleant handl. fru Amanda Larsson. I lands- församlingens nämnd har invalts fru Maja Fj~estad, Rock- stad, med fröken Nanna N3rbäck, Strand, som suppleant.

~fverlärarebefattnin~en vid Nikolai folkskola. Stock- holms folkskollärarinnors strid om rätten att bekläda öf- verlarareplatser torde Dagnys läsare ännu ha i färskt minne. Genom stadsfullmaktigebeslut i anledning af hr Ljunggrens motion år 191 1 blef som bekant rätt lämnad äfven At 1ä- rarinnor att blifva öfverlarare, med samma arvode och ålderstillägg som den manliga öfverlararen, lagda till den ordinarie lärarinnelönen. Vid sidan af flera manliga sö- kande till ofverlärarebefattningen vid Nikolai folkskola i Stockholm markas nu ocksi folkskollärarinnorna fröknarna

. Maria Aspman, Maria Jönsson och Anna Ljungberg.

Namninsamlingen for r8strättsopinionsyttringen. F. I( P. R:s namninsamling för opinionsyttringen för kvinnans politiska rösträtt, som tog sin början i våras, fortgår äfven under hösten. Resultatet af de sex veckornas arbete i våras har varit synnerligen godt. Särskildt hvad Stock- holm beträffar återstår emellertid en hel del att göra, i synnerhet i stadens utkanter och några af förstäderna, För att sprida upplysning om opinionsyttringens mål komma därför möten att inom den närmaste tiden anordnas i olika delar af Stockholm. Stockholmsforeningen har åtagit sig villasamhällena rundt Stockholm. Den öfriga delen af 1ä- net sorterar under Stockholms länsförbund, där arbetet pågiitt under sommaren med möten i olika delar af länet.

Den ungerska lagen om barnets rätt.

D d ar ett drag i Budapests fysionomi, som sikert faller hvarje frdmling i iigonen, nämligen de11 fri- kostighet, scm utvecklats da det gallt att harbet-gcru det offentliga lifvets organ, alla byggnader och andra inriit t- ningar för olika stats- och ktilturandamål, denna ofiir- skrackthet, som aldrig tvekar att g6ra sfora matcriclla uppoffringar, da ändamålet engång crkants vara af grtirid- väsentlig betydelse. Mari prutar icke af på fordririgarna. Men villkoret härför är en dadkraftig, tro p2 framtiden-

Samma drag slår en, da man gör sig föïtrogeri med det ungerska barnskyddsvasendet. Ddta ar framspriinget dels ur öfvertygelsen om att människan, rnetfhoigaren i r samhällets och stateus dyrbaraste goda och att inge11 upp- , offring ar för stor, d i det galler att halla vid lif och uppfostra till dugande medborgare de ban:, som födts till världen, dels ur erkännandet af barnens ratt att itif- va och att Befva i förhållanden, hvillta gifva det err chaircc att blifva en medborgare så god som eii ann'. On; denna barnets ratt utgör ledmotivet i barnskyddslage~t, så betonades samhällets intresse med stcr energi af (le man, som bragte densamma till stårni, bla~id hi lka jag främst vi1 namna davarande ministapresidenten Kalo- man v. Szell och ministerialridet Paul v. Rriffy, niimerii inspektor f ör barnasylerna. Den förre mot iverade l ag- förslaget med följande ord: "I U n s w ar b~rnskyddcf ej blott en humanitar handling, det ar en stor n,afioxii uppgift; den som behaller ett barn vid Bli gör natioiiei; en tjänstp9. Dr Ruffy sade några Ar senare: "I propor- lionstalen för barnadödligheten utmynnar vår! harnskycids- system".

Barnadödligheten - det var ett ämne till stod bc kymmer för de ungerskii socialpolitikerna. Endast :il ra- tion, som växer och förökas och som sätter varde på sig sjalf, kan taga upp kampen om tillvaron med andiii. Vis- serligen var nativitetssiffran hög, men mortalitetssiffran vas ocksa en af ?e högsta i Europa. Ännu 1802 dogo icke mindre an 27 % af barnen under ett Ar. Ock ~tmrl igt- vis var det har som annorstades friimst de utom 5 k t m skapet födda barnen, de som af sina fattiga mödrar för en ringa penning gåfvos bort att viirdas af siidana som ej dugde till annat, som lato siffran springa i höjden. Ed var ej nog med akt man gaf ut en rigorös lag aifgiienrle fosterbarnsvården med anmalningspiikt o. s. v. Kominii- nerna anordnade en inspektion mera titl nzmnet an ii11 gagnet. Ar 1898 togs det första stora steget att geinorn statens mellankomst radda till lifvet de värnlösa, framst de utom äktenskapet födda barnen. Detta gjordes geiiom bemedling af \~älgö.renbetsföreningarna, och främst iil.l>ib- tade därvid föreningen Hvita korsd. Men man insig. snart svhiighetm i att på privat vag tillfredsst~llaiidc administrera denna stora apparat, och s5 utkom den iiii- gerslta lagen om barnets ratt år 1901, som skapade barii- asylen såsom statsinstitution, och lagen trädde i kraft d. 1 sept. 1903.

Bznna lag säger, att hittebarn s h a l som alla bmi,

-hvilka af vederbörande myndig het förklaras för värnlösa, r laafva ampr&k på att upptagas i ' statens barnasyl. Värn- löst förklaras :ett medellöst barn under 15 .år, som sak-

*.nar anhijriga,. h.vilka vore skylduga (föräldrar, far-, resp. morföräldrar) eller i stånd att underhAUa och uppfod- ra .d&samma och om hvikket , icke anlf&ankr, ör ör are,

-institutioner. eller föreningar .draga nödig . försorg. Om hrnets lagliga.. f6rmyndare. ej frivilligt averlamnar del! till asylen. utan .later det lida nod' eller v&rdslösar det-

;.samma fysiskt eller moraliskt, ar f6smynidarratten (der ~aisenbtuhl) skyldig att frihtaga f6i-myndaren hans rätt och anskaffa annan förrnyndare, som antingen sjalf vår-

. dar barnet eller öfverlännnar det till en asylinrattning. Alla ambetsmyndigheter och ' organ ä ro , skyldiga att an- mäla s9 snart till deras kännedom kommit, att arten af .ett barns underhall och uppfostran kunna föranleda dess omhändertagande. Särskild uppmiiksamhett agnas därvid de utom aktenskapet födda barnen. Det ar att marka angilende f~~m~nderska~sforhål landena i Ungarn, att en ogift moder ar sitt barns naturliga förmyndare, och endast un- der vissa villkor kan afsagelse ifr8gakornma. Yrkesför- mynderskapet ar ej lagstadgadt men kan utan ' svårighet och med fördel anordnas, hvaraf man också begagnat sig.

Proceduren med d& officiella värnlöshetsf&klaringen: får dock ej krdröja barnets intagande i asylen omedel-

. bart, om detta anses önskvardt. Det kan utan formaliteter . viktagas provisoriskt. genom atgärd af förmyndarrattens ordfkrande, .borgmästare eller asyldirekhoor, en utväg som kan sagas vara den vanliga.

Om underhiillsskyldiga . anhöriga befinnas vara i stand -.dartill, %laggas de att erlägga un~dei-hiallsbidrag. Ett utom .äktenskapet födt barns .fader . a r skyldig altt bidraga till . dess underhåll, men i Ullgarn som annorstädes äro möd- . rarna ofta ej villiga att inleda process. Asylma hafva emellertid börjat göra detta å barnens vagnar, och som de göra det med stort nit och framgång, hafva fäderna blifvit mera villiga att gora upp saken i godo. .

\ de fall, då kostnaderna ej kunna bestridas cf a n höriga; áligga de stateii intill dess barnet fyllt 7 år;.där- efter, till det. femtonde Aret, åhvalfvas de direkta under- . hålldkostnaderna hemkommttnen.

Den institution, hvarigenom staten sörjer för de värn,- lösa barnen, kallas statens barnasyl. 'Man må dock icke

. tro, att deniia vård inskränker sig till d e r eqs företra- desvis ar en anstaltsvård. Att Sil icke ar ,fallet Skall fram- gå af det följande. .

För närvarande existera sjulitor! asylanetalter, förde- . lade. på en del större stader. Hvar och en af dessa före-.

stas ,af en chefläkare-direktor, Till den ordinarie staten i provinsstäderna - den stora anstalten i' Bu,dapest ford-

' rar en . nagot .afvikande organisation\ - höra vidare: en underläkare, dar sa anses ,nödigt, en. inspektionsliikare, ett antal kolonilakare, ekonom, . konitrolltir, asylinratt ni ngens föreståndarinna ,och en lärare för större barn, solm för en kortare tid kunna begnna sig i anstalten under ob- savation, inspektriser, kansli- samt tjänstepersonal: skö- terskor, ammor m. fl. I anstalten finnas olika afdelnin-

gar, för dibarn med mödrar och, barn, hvilkas mödrar ditt eller af någon an1ednin.g icke kunna amma sina .barn sjalfva, men hvilka barq man dock. silker låta. a,m- , ma helt eller ddvis, för större barn, som ej ännu: pla- cerats ut eller af någon anledning Atedagit$ .från foster- föraldrarn,a, iör barn städlda under observation för att eventuellt sändas till eri fackskola med internat,. &t .sana- torium, abnorm- eller uppfostringsanstalt; dessutok sjuk- hus för större och mindre barn. .

SA vidt mö jSgt utackorderas barnen i kol~nierna. (c:a 70 ' x ) . Endast sjuka cch svaga barn,, som äro i behof af särskild vård, starma i asylanstalten så länge. cheflä- karen anser detta nyttigt.

En grundprincip . ar att de spada barnen skola am- mas. Därför ar hvarje mor, som ' lämnar sitt barn till anstalten, skyldig att följa med och stanna hos detsam- ma, sa länge detta anses för barnet nyttigt. Enligt chef- läkarens förgodtfinyiande kurma mor och barn u~tackorde- ras i en koloni, hvarvid särskild omsorg agnas At valet af familj, . i det endast en sådan kan komma ifråga,,. dar ej blott barnet utan jimval modern finner en andligen och lekamligen god vård och lämplig orngifning. Under derma lugna tid vaxa mor och barn samman, och mo- dern kan ofta skapa sig en stallning, som later henne sjalf taga hand om och sörja för sitt barn. I annat fall stannar barnet i asylens vard ti3ls det fyldt 15 år. - Har modern ett hem, kan hon erhålla .amningsprmia

Iqackorderingen sker som sagdt i kolonier. Dessa böra befinna sig inom det distrikt, som inrikemiinistern . bestämt . för resp. asyl, i en kommun med goda. hygie- niska förhållanden, med goda kommunikationer, med till- gång till folksko'la och barnhatigård samt dkir en di- strikts-, kommunal- eller privatläkare finnes, lämplig som kolonilakare. För a'tt en koloni skall fföirläggas tille.en ort,' maste dar firmas minst trettio familjer ägnade att upptaga och vårda fosterbarn. På dessa hem .stallas rätt stora fordringar och de' st5 under naggrann konitroll. Så besökas spadbarneri hvarjie vecka under dan l föasta tiden efter utackc,rderingen. Det ar inspektionens - kolo- niläkarens och inspektrisens - skyldighet att ej .blott vårda sig om asylbarneii, utah kolonilakaren skdl hålla sig un- derkunnig om familjemedlemmarnas halsa,. renlighet och1 ngringssatt samt gifva dem nödiga rad och anvisningar. Sålunda bilda kolonierna och inom dem fosterhemmen härdar, frAn hvilka en bättre hälsovård utbredes. För mindre bemedlade bonde- och handtverkarhan. på den ungerska landsbygden äro reda penningar ej så lätt åt- . kanliga, att icke inackordeningssumman spelar en. större roll an en mun till att föda, och hugade- fosterföräldrar ' saknas icke. Fosterföräldrar, som . i minst. .tre Ar vårdat sina skyddslingar oklandefligt, tiilerkannas af inri kesmi- nisteriet ett utmarkelsediplom eller en . peqningqremier I undantagsfall kunna flera barn anförtros åt en. familj, i regeln ej flere an tre Syskon lämnas om möjligt ti'il samma hem, åtmiiistorie till samma. koloni. -

Fosterföräldrarna skola, eqligt lagens ordalydelse,-sys- sel.s2tta barnen dåsom en omsorgsfdl .famiQ.efad~ . gor, för att hans 'barn nia vänja sig vild arbete. - Före 12

' å r s ålder, da barnet i regel afslutar sin folkskolekurs, får det alls icke sysselsattas med arbete till förvarfsan- -damAl, från 12-15 år endad savidt dess vidare utbild- ning sadant fordrar. Sarskildt begåfvade bam. kunna sat- tas i tillfälle till vidare utbildning motsvarande deras anlag.

Yppar sig i barnets vArd eller i hemförhallaiidena an- ledning till anmärkning, äger kdonilakaren meddela chef- läkaren detta. Dar hemmet icke visat sig motsvara de anspråk- man ställer p3 detsamma, Atertages barnet. - Jag fick ett intryck af att dessa läkare hos sig utvecklat en .synnerlig blick för sina skyddslingars behof.

Dar chefläkaren anser sadant länipligt, kan en famil- jekoloni, omfattande 10-20 barn af samma kön i en Al- der om 7-15 Ar, inrättas under ledning af därtill skickad person; i främsta hand har man tan.kt pa folkskollara- rekåren.

Det statliga barnskyddet gör emellertid ingalunda an- . språk pli att ensamt fylla alla behof och göra vare sig den kommunala dler privata verksamheten öfverflödig. Det lämnar icke blott rum för de gamla institutionernas fortbestånd, i lagen anges ännu nya hktlinjer för det

-privata arbetet, som skall komplettera det statliga. Pa hvarje koloniort skall chefläkaren söka f3 till stand ett koloniutskott, bestående af vissa sjalfskrifna peismer och

. högst 24 valda medlemmar, utsedda af kommunalrepre- sentationen. Hälften af dessa senare skola vara kvinnor. Vidare tager inrikesministern initiativet till elt asylutskott, dar en asyl inrättats, och som central för hela organisa-

. tionen fungerar landsutskottet. . Denna organisation har till uppgift att förmedla samarbetet mdlan den offentliga .och privata verksamheten, att stödja och bistå den f ö ~ a och väcka den aenare, dar den ej ännu finnes, sörja för att .de barn, hvilka af olika anledning. icke höra asyler- na till men dock behöfva hjälp och stöd, erhalla dmna, hålla vård om de barii, hvilka .vuxit frAn asylerna och

.tsadt ut i lifvet, etc.

Det är i sjalfva verket ingen Iiten uppgift att bringa till systematisk samverkan alla de krafter, som i Ungarn arbeta för barnens val. En aktningsbjudande mängd pri- vata barnhem, barnhospital och ' andra inrathtngar samt föreningar med sarskildc uppgifter existera fortfarande vid 'sidan af statens asyler, som omhanderhafva c:a 56,000 barn för en kostnad af 14 miljoner mark om året.

Som naturligt ar, da Ungarns barnskyddsvasende främst vuxit ut ur strafvan att minska barnadödligheten, var det till lakarna man vande sig för att föra verket igenom. Men jag tror erfarenheten frdn Ungam bevisar,

' att detta afven i annat an rent medicinskt och hygieniskt aiseeqde varit mycket lyckligt. Det ar anmarkningsvardt hvilken arbetsbörda åtminstone en del af dessa chefläkare tyckas bara, med hvilken hangifvenhet de agna sig A t sitt varf, ej blott att observera och finna ut den basta virdformen för de enskd'da individerna cch följa med deras utveckling, utan jamval att utforma syskmet, sAval clen statliga som den. kommunala och frivilliga de:en. Chefläkaren har en utomordea~ligt vidsträck-t befogenhet. Maq har haft klart för sig att hela det ungerska systemet

ar ett experiment, och att det ar denna första generaiion af cheflakare, som skall utbilda detsamma, utveckla dct som ar godt, undertrycka det som visat sig odugligt. "Vi hafva gjort lagen sadan,, att ddn skail vara, ickeetf. ok p5 läkarens nacke, som hindrar och tynger horiotn, utan ett svard i hans hand, att därmed varna barncts ratt", sade en gång under ett samtal dr Wuffy, och den- na vackra sentens dyker upp hvarje gang jag i minriclt genomgår mina intryck från de ungerska barnasylcrria. Vid bedömtnandet af det ungerska barnskyddet fhr nian icke glömma att det lämnats i händerna på Mg! kvaliii- cerade personer.

Vissa svaga, eller låt oss saga kritiska puriktcr i sy- stemet falla oss genact i iigonen. Blifva ej konimunenla frestade att hinvisa alla fattiga mödrar, jamva!. gifta och ankor, till asylerna för att slippa kostnaderna aridrr hatii nens sju första år? Slites ej bandet mellan mor och bar11 väl lätt efter amningstidens slut, ofta till skada för bitic mor och barn, då hon så lätt kan blifva det kvitt? Har beror allt p i chefläkaren, som sätter sig Z forbin,- delse med clen kommiinala och det1 f rivilliga cndcilstödc-. verksamheten för att barnet icke utan verkligt ska: skzll behöfva fcrklaras varrilast. Ater piminnas vi am att la- gen ar ett svard, ett tveeggadt s v i d , som måste föras af goda och milda stridsman för att ej sira ctcm dct ar satt att varna.

Jag kunde sluta har, men jag bör ej rritde:-lata at! påpeka ett svärt fel, icke i lagen meii i dess iiliiirr:pr,irig. Det ar den nationalism, som utmarker den naagyariska politiken gentemot de nationella minoriteterna inonx mo- narkin och som tyvärr ocksa tar sig uttryck i barn- skyddsarbetet, siilunda att alla asylanstalter och kolonicr äro placerade inom öfvervagande magyariskt spr5komi.i- de. Detta \can ej vara ratt emot barn till tyskar, slova- ker, rutaner, rumäner, kroater och serber, hvilkas barn vardas H. det gemensanima fäderneslandets asyk . 3ar::eri skola, heter det, c-m mijjligt inackorderas hos personer z! deras egen konfession, men om språk och naMcnaiitets2- ges iniet. - Man börjar dock numera på magyariskt hi3 protestera mct allt vildförande af de mindre xtioriaIite- terna. Till och med papkade kultusministerz i ri#s

tion af allt upphöjdf och skönt, måste vara jord- minen för en segerrikt vaxande kvinnorörelse, måste alstra för kvinnornas varde och kvinnornas ratt käm- pande banérförare..

Tre stora k~innoförenin~ar finnas, som bearbeta ett vidtutgrenadt område och till hvilkas förfogande står en hel armé af organiserade kvinnor.

O En af de äldsta organisationerna ar den af - A u . g u s t e F i .c k e r t till lif väckta A l l m a n n a . o s t e r r i k i s k a k v i n n o f ö r e n i n g e n . Denna före- .ning, som ar af utpräglad demokratisk laggning och :omfattar de radikalare elementen inom kvinnokret- :sarna, syselsatter sig i första hand med rättsskydd i t obemedlade kvinnor. Redan år 1893 öppnades en ~rattssky.ddsbyrå, den första af detta slag efter den i Halle upprättade. Sedan dess upprätthåller nu för- eningen tre byråar, vid hvilka under det förflutna året 1,168 fall behandlades, i 1,813 konsultationer. .Det hör val till de mest välsignelserika inrättningar att kunna förhjälpa de minga rättssökande kvin-

. norna till dem tillkommande alimentationskostnader, att kunna i öfverensstammelse med klienternas önsk-

.:ningar tillfredsställande ordna äktenskaps-) förmyndar- -skaps- och arfsangelagenter såväl som stridigheter, som uppstå genom arbetsförhållanden. . Särdeles förtjänstfullt ar föreningens bemödande .:att införa reformer inom hushållningsvasendet. I Wien . har 'den varit initiativtagande i skapandet af ett cen- tralkökshus, som under namn af H e m g å r d erbju-

:der rum . åt ensamstående, sjalfförsörjande kvinnor '. och där dessa.-kunna inrätta sig tillsammans på ett a modernt,. kamratligt satt. Förutom utgifvandet af ::deii . en gång i månaden utkommande tidskriften N e u e s Fr a u e n l e b e n, den bast redigerade kvin- notidningen i Österrike, hvilken behandlar moderna kuIturproblem, kvinnofrågor. och socialpolitik, ar för-

-eningen. .på annat satt verksam och tar liflig del i alla utvecklingen tjänande rörelser. Serier af föredrag

:.anordnas for att satta kvinnorna in i statsrättsliga 8ch politiska angelägenheter) och sedan förlidet år

*ha fackkurser för folkvård under ledning af den be- kanta . skriftstallarinnan och socialpedagogen I l s e v. ;Ar1 t . öppnats. Dessa kurser afse att genom teore- .tiska föredrag och praktisk undervisning utbilda sak- ... kunniga hjalpkrafter för den. offentliga och enskilda fattigvirden, för skydds- och sanitetsvård och social-

-.reformer. - . En midtpunkt. för alla yrkesarbetande kvinnor har F ö r e n i n g e n f ö r a r b e t a n d e k v i n n o r blifvit. ::Under sitt tolfåriga bestånd har den nitt ett så . hastigt uppsving att val knappast nigon liknande .'institution ' gjort det i samma grad. Grundad af den :.oförgätliga, för två . år sedan i sin basta kraft bort- : ryckta Karoline Gronemann, omfattar föreningen för - nätyrande utom centralföreningen . i Wien 9 lokal- r afdelningar i de största . tysktalande österrikiska städerna.. .

-!.. . : .Denna . yrkesorganisation omfattar. ett mångsidigt

arbetsområde. Den vidmakthåller skolor, yrkcs- och tvåklassiga handelsskolor, en af tv3 5rskurscr best2- ende kvinnlig yrkesskola, fortbildningskurser och 45 olika aftonkurser i sprak, har byriverksamhet och syselsatter sig med industriellt arbete, befattas sig med yrkesangelagenheter genom särskilda därför ut- bildade sektioner af privatlararinnor, privat anställda kvinnliga tjänsteman, advokat- och notariatbitriideii. Hvarje söndag aga föredrag, föreläsningar och mu- sikaliska underhallningar af framståeride personligheter rum, en utflykts- och sportafdelning verkar för den kroppsliga vården, vidare ar föreningen i s tåx i att gifva fri läkarhjälp åt sina medlemmar, att znder- hålla en upplysnings- och rattshjalpsbyr~, platsfös- medling och ett stort bibliotek samt riiiåe~- som- maren ett semesterhem i en vacker bergstrakt, diii omedlemmarna för 2,60 österrikiska kronor crhi!la ful l inackordering.

En socialistisk kvinnorö- relse i Spanien.

P motsatts till hvad förhallaridet ar i andra Iaiiclcr ha i Spanien d m bildade klassens kvinnor ej haft ;iigot att göra med uppkomsten af en kvinnor6rdse. Om iniriii undantar ett par författarinnor med grdvinnas, de Pard:: Bazin i spetsen finns det ingen af de spanska dannemu, som gjort nagot för att genombryta den kinesiska. mur af fördomar, scm omger dem.

Madrids största politiska dagliga tidning, Imparcial, gjorde i början af detta Ar ett försak att uppkrada som

' kvinnornas vaperii~agare. Hvad som hittills obca!tfatlt och oanmärkt af dem, som det mest angick, 1Srsiigg2f af orättvisor i världen skulle nu dragas fran i fdPask ljus. Tidningen erbjcJ sina spalter åt kvinnm af alla klasser med anhaPian om att alla fragor här skulle fritt och obehindradt berikas.

De? var ett slag i luft a. Efter en ytlig behandlitig af temat: H v a d a. r p .\ f a l t a n d e? försvann rubriken.

.. Men nu, denna sommar, nar solen s3m obamha~i-~. . gast glödde öfver palmernas land, vid den Arstid, Ck tjurfäktningarnas upphetsning 2r det enda afbroitel- i e?: ifisig tillvaro, förenade sig de lägre klassernas kvinno~ till offentligt uppträdande far att i eq sirskild suIc Zitz regeringen veta deras mening.

P Spanien har det p i s2 sätt blifvit socialistkvinnos- na, hy i l ka tagit ledarroilen i kvinnornas framtradanie ur passivitet ccdt lilrnöjdhet.

Cedan Aratal färgas Afrikas jord räd af spanska sol- daters blod. De, som burit dem, anse att ett krig, hvil- ket t i r pa landet som ett 1,Angsamt verkande gi&, ar c t l at!enkt mot deras heligaste - moderslyckan.

En storartad demonstration af kvinrtorna i Madrid förbereddes med anledning haraf. Stadens socislisfiska och repuMikanska fôreningar togo del i företaget, man 11 jalpfe till med att utbreda flygblad, i hvihka recidctissta- . -

j . : ,

' .. dens alla4winnor uppmanades altt 'deltaga i eh 'proces sion genoni de mest trafikerade gatorna.

' 9 . . ' I sista . ogonblïcket. förbjijds ' emelPertid deb .tela af re,

- .. geringen. Ukasen hade ungefär. .fölljande lydflse: Om del , ' , blott . hade handlat 'om en 'allmjn' demonstr&ion, yof krig: . . hade intet stått i vägen för :densamma. -Men under.ingr ; ' omständiglieter kan en protest .mct kriget tillåfas vid er

,, tidpunkt,' da tysende man kampa i Afrika. Detta skullt . .

; . framkalla en depression i soldatenias. sinpen. :Ingen re, . publ.ikansk regering. .skulle tillElta n3got dylikt.' - ,

. , Dock - t eft kvi'nnligt prdesltmöhe höl!s, ' i .hvilket af. : ven man deltog". Meii nlu kände kvinnorna stah&& ' är :' förut, att de maste hilln tillsammans' och karripa -%i- 'att

I ' få. fram sin. mening. Man &ormade mot det ,hinder son

I . ' : rests mot ' deras opinionsyttring och begarde ' att, ehhm .' det var sommar, skulle cortes sammanträda för att .ytt- ; ra s i z . om iörbuiet mot kvinnorna.

Detta har blifvit kärnpunkten. Dessa kvinn'or, hvilka . kände det som ett lifsbehof att ffi yttra sig i denna sak,

ha fattat. föybudd scm nigot di'rekt . mot sig, kvinnor-, riktad. Det ar inte längre frågan om krigets berafiigan- de, son1 nu står i förgrunden. Kviimcma ha fått klart för sig att de &Istie, siuta sig' tillsammans, att de måste arbeta för. att f2 ;fram sin mening, sina åsikter., Men

, det ar arbetarekvinnorna, som gjort denna upptäckt, och det ar ny de, som gen.om organisahn söka hafda sin iippfattning och stallnjng.

. Man ar begiirlig att se,. om de skola visa sig, vuxna den kulturuppgift, som de d.armed tagit på sig.

'

F. K. P. R. .i Arvika anordnade lördagen den 16 och söndagen den 17 aug. en trädg3rdsfest å Agneteberg, som

. under lördagen besöktes af 800, på söndagen, trots det s mest ogynnsamma väder, af 200 personer. Det rikhaltiga

. programmet. upptog musik, fiol och piano, plastisk dans, . ett biografdrarna m. m. Bruttoinkomsten uppgick till Kr. .- 535: -. Af behållningen har styrelsen anslagit Kr. 50: - . till t~Ilntssn'knr~ric fii sina anriorrser inforda Dagny .@r l~irijiuc priset eller 711% Ore pr rrm

19 ars flicka, ;on1 aflagt realskoleexameii, önska: )lats på kontor eller soiii skrifbi :rade 'i:' faiiiilj- Svar till llHöstei 191311, Liusnäns expedition, Bollnas

. . . Flick'a inskar plats att såsom faiiiiljenied, eni, tillsaiiinians ined husmodern leltaga i alla Iiusets sysslor i godt tarna musikaliskt hem i Stockho'l'in ha r till ~A.11, ~~HaIle,nll, Edsbruk ;måland.

Bättre; mtisikalisk flicka ned kontorsvana samt kunnig : naskinskrifning önskar plats,soil: ,krifbitrade eller soiii sallskap oct ijalp i biittre familj eller hos en- am person. Svar insrkt ~Prastdot- erlll Postkontoret, Högbergsg. 40 ;tockholni p. r.-

--

Ung bildad barnsköterska iiiskar plats. Svar emotses undet öljande adress intresserad barn. ,köterskall, Strömstad, n. r.

Ung, bildad flicka aflagt studentexamen) af god fa- nilj önskar plats som sällskap ocl- ektris till 1:sta eller 15 sept . Sval il1 ~Lektrisn. Fargelanda p. r.

Undervisningsvan [uvernant önskar plats för koin nande lasar. Ref. finnas. Tacksam ör svar till ,Sept. 1 9 1 3 ~ ~ Knifsta p. r,

Eram. kv. sjuk&mnast. ned flerårig praktik önskar plats i am. Intresserad och van vid sjuk- ård,. Svar s till. goda rekpmmen- latione,vl, Sv. Dagbladets exp., f. . b.t Stockholm.

Bildad flicka nskar till hösten komma i treflig imilj för att under god husmoders tdiiing vinna p-aktik i 'ett bättre ems skötande. Ar villig att deltaga alla. i ett hem förekoitiniande gö- 3mal. Helst i. StockhOm eller dess arhet..Svar till ~Sallskap och hjälp,, [elsingborg p. r.

. n

Lektio.nei i 'Linn&ömnac (iifyeh bius&;' bainkliker :&i,

. Prakiisk nictod,, utan tråiik~jip.

Under okt. iiov ... afuen. iftoiikdrser K A R ~ N EGN~P, EVA. EG~.E.R

': Sihylle~:'36; ::'.S~nckholm. ,:r.R..T: 3530.-.4..11. . . . 2lQO4;: . I . . . : . ;.i.(A::'E. 1"7-s6);;1

. a , . ;.,..f:,::; ' LFD/& (c- ;@.AT.J~R;: . . : . :;:.. : i;

'1 . . . s i . . . . r . .

. . b . , . . :i..\ ; b V i . . . . . . . . . . . .

~jukskiterslce~lats8'~i~ . ,.z .. ? j a v . ! r u i . a. vid kpidei~iisjiilcl';uset 4 H"etla@: ä r ledig att; tillträdas. omebd,bart

K.oiipetensvil~lk~or:.. Minst.. et+&-! kjiiiistg.Ör;ing . il sjwkhus samt .$n helst två inånaders kurs i epidemi;

, . .,:. . e .t, ' sjukvård: . Lönen: 360: .kp.. p ~ : i r jamb-fr:

bostad, vedbrand och lyse; 's_am Fri kost under de Gder patientel vårdas å sjukhuset.

Matlagningen (och tviitten) 4 sjuk, Iiu'cet verkstilles af sköterskan' nai patienternas antal.., och tiden '@dan\ medgifva.. :. , . - _ a . . . :r. . . .

Rätt till sj1ikvå'rd"iite i'' köpinger :her särskild taxa då sjukhuset e. ir belagd t. .f

Ansökningstiden iitgir den 3( ceptember. Ansökningshandlingai :mefl meritintyg, åldersuppgift ock akarebetyg) insandas till e. provin- ;iallakare .Nils. Onnq Hvetlanda. '

Kviriniig sekretkr are ;ökes af vetenskapsman i Stock- iolm. Sökande bör aga god bild- iing, omdömesförmåga och fallen- iet för intellektuellt arbete sam1 rara. öfvad. .i tnaskh3ktifningi.SSat inder signatur. intressant arbetet1 Svenska Dakbladet:

'medelålders) erhåller ,plats okt. el: lov. hos landtbftikäre, ankling''$ed rn gosse om fem år: Sökanden bör fara van att deltgga i alla hush% etc detaljer för att undervisa och jfvervaka s i n a biträden samt, dess- itom aga erforderlig uppfostran för .~mgängeslifvet' 'i 'ett r batfre~ . he'm:

sarskildt fruntimmer, .har det länge varit ett !Ör kapitalister, önskningsmåi att kunna öfverlämna varden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller institution, 'som med absoliit säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet. En sådan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning

(Lilla Nygafan 27, expeditionstid 10-41, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel. Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottniiigar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifila kapitalet.

Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade. Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.

Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens varde, dock ej under två kronor.

Föreningen

Handarbetets Vänners vaf- 'och syshola

15 Jan.- 15 Juni.

H. Burs - med kompetensvärde - f tir harada~rbetslararin~or

1 Febr.-31 Maj.

Till Iararinnekursens föreläsningar äger konstintresserad ungdom tillträde som extra elever.

Prospekt och upplysningar. 5 Birjer Jarlsgatan 5, Stockholm.

Nyheter i Bokhandeln! . Doktor Adrian. En hjälte f r h reformationsstriderna i fiol-

land. Af D. Alcock. Häft. 3.25, kart. 3.75, ldoth. 4 kr. Grefve Nik. Ludvig von Zinzendorf, hans lif och verk-

samhet. Skildrade af Hermann Römer, predi kant inom Brödraförsamlingen. Häft. 1.50, kart. 1.75, kloth. 2 kr.

Solljus pil moln. Ngara ord till sjiika, bedröfvade och oro- liga af Pastor E. Koch. Häft. 1.75, kart. 2 kr., klotb. 2.25.

Det nutida missionsläget i varlden. Förcdrag af Fil. D:r Karl Fries. Häft. 10 öre.

Ett dyrbart arf. En berättelse fran missionen i Bortx in- dien. Iiaft 15 öre.

William Chalmers Burns. En banbrytare för var tids k i m - mission. Af Chr. Hanson. Häft. 20 öre.

Andaktsbok för kvinnor. Af Pastor. Freihotv. Ixthersk bog- mission. Haft. 30 öre. klotb. 40 öre.

Kristliga smaberiittelser af O. T. Mae. FIKft. 30 öre, klotb. 40 öre.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens FÖr1.-Exped. Stockholm 3.

Wir6ms utsökta PARFYMEB, eleganta damers förtjusnii~g!' Erhalles 1 hvarje viilförsedd parfymhandei samt direki fran

Q. Wire- Tval- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) @l. Hoflev. - 21 Lilla Vattrigutan 21 - - - Stockholm.

Andelsägare i Foreningen Dagny 3llas P i l l ex t ra sam mantriidle mandagcn-

9 sept. kl. 7.3 e. m. A Fredrika-Bre- ber-Förbundets lokal, Klarabergsgatan 48,

I tockholrn, för slutligt afgörande af den se- an Arsmötet kvilande fragan am Föreningen j agnys upplösning.

världens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen absolut vat- lentäta och minst dubbelt varaktiga. Finnes öfverallt i 0: 75 x h 1: 25 pr flaska.

A.-B. COLLAN-BLJE-FABRIKEN, T. OLSEN, St~ckh~Prai

Brahegatan I B, A l l a . Tel. 115 96, R i b h m . Il 85. Höstterminen börjar deii 15 september. Undervisnings~mnen

Piano, Solosång, Violin, Harmonilära och Musikhistoria. Anmälnings tid den 12 och 13 september kl. 1-3 samt l/,6-'/,7 e. in. Undei terminen anmälnings- och niottagningstid dagl. kl. 1-2. =

Filialer a Söder, ~ur~gsltoltnen och Lidingö Villastad. Prospekt erhSlles.

Sigrf d Garlbeim4yllemktild.

Annonsera i Dagny!

SIrBagstiPtnimg f8r kvinnor.

selles. Il 0-timmneatsdageip. D e socialdemokratiska kvinnornas pcti-

tion till I