Skridskoslipning

1. Radieslipning istället för åkyta?

På senare tid har det blivit allt vanligare att man "lägger" (slipar) en radie på skenan istället för en plan/rak åkyta. Varför frågar sig många givetvis ?? Vissa fördelar med en åkyta är att den kan vara något snabbare under åkning rätt fram, förutsatt att spelaren har rätt vinkel och träffar åkytan till 100%, men det är väldigt ovanligt för barn som växer och ändrar åkställning under uppväxt perioden. Åkytan kan ju variera mellan 4-8 cm lång och ha olika placeringar på skenan i förhållande till centrum på skridskon. En vidare studie är gjord år 2000 i detta tema och kan hittas på länken Skenprofilens betydelse

Efter denna studie så har man framför allt inom Sweden Hockey Institut gemensamt med Sveriges ledande tillverkare av skridskoslipmaskiner tagit fram en generell profil som man tillämpar. Den radie som ersätter den gamla åkytan är 6m ( del av en 12m cirkel), om man man jämför den radien i planhet med en plan åkyta så är höjdskillnaden obefintlig. Som tex, mäter du på en 6cm lång stäcka hur mycket den skiljer sig i höjd så är det endast 7 hundradelars mm. Det kan man säga motsvarar en åkyta på 4-6 cm, beroende på iskvalite' och den vet vi kan variera på uterinken i alla fall !!!

Radieprofilen är en kombination av 4 och 6m radie. Denna understödsyta ger dig som spelare maximal balans och glid. I jämförelse med en vanlig 4cm åkyta, träffar du åkytan över hela den längd som 6m radien är slipad till och det kan vara från 10 cm - 15cm i förhållande till storleken på din fot. Detta underlättar din kombinationsåkning, rättfram, överstegs åkning framåt och bakåt tex. mycket bättre. Du träffar hela tiden din optimala åkyta oavsett vinkel på kroppen. Vid extrema vinklar fram eller bakåt så åker du på den 4m radie som läggs vid sidan av 6m radien. Klicka på bilden nedan för att se skiss över profileringen.

Vid slipningen tar man hänsyn till spelaren fotstorlek, åkstil och vikt. Nu kan spelaren fötter variera en del, men man skall i huvudsak mäta hålfotens längd som skissen visar nedan. Man lägger tex en linjal/tumstock och mäter det glapp som skissen visar. Klicka på bilden för att se hur man mäter "hålfoten"

Dom mallar som jag har idag har 10,11,12,13,14,15cm långa 6m radier. Mallarna är kombinationsmallar och har även 4m radien för att underlätta slipningen. Se bild på mall:

För att ge er ett exempel så åker Robin tex på 11cm lång radie. Är ni intresserade av att testa detta så hör ni bara av er till mig, så fixar vi till detta. Mallarna som finns idag är mina privata men förhoppningsvis skall vi även ha mallar i sliprummet. Nu behöver man lite tid för att fixa detta, samma tid som för en åkyta så det är svårt att hinna direkt före en träning. Givetvis behöver man inte slipa skridskorna efter dessa mallar varje gång, utan det är precis som när man lagt en vanlig åkyta. Men har man däremot slipat ett flertal gånger på en manuell "handmatare" så kanske man behöver putsa till skenan efter mallen någon gång.

2. Radieslipning Radieslipning har ju varit betydligt hetare än den gamla åkytan under de senaste åren. Man

brukar ju påstå att hockey är mer sväng & mindre rakträcka & att radie skulle ge en bättre

svängförmåga, men ger radie sammantaget en bättre åkning än åkyta?

I en studie av Mats Emanuelsson & Kjell-Åke Gustavsson publicerad av Svenska

Hockeyförbundet, så testas just detta genom att låta fem spelare genomföra tidstester i

rakträckeåkning, baklängesåkning, översteg & tvära svängar.

Resultatet var följande:(citat)

Åkytor, fr a 4-6 cm, är bäst i raksträcksåkning. Samtliga 15 bästa tider, 5 spelare har åkt 3

delsträckor rakt fram, har uppnåtts med åkyta och 9 sämsta resultat har uppnåtts med radie.

Samtliga medeltider är bättre för åkytor än radier och av 15 näst bästa tider har 12 uppnåtts på

åkyta.

Radieslipning är bäst vid baklängesåkning. 4 av 5 bästa tider har uppnåtts med radie och åkyta

har 4 av 5 sämsta tider. Näst bästa tid fördelas 2-2 mellan åkyta/radie och en spelare har sin 2 lika

andratider fördelat på åkyta/radie.

En förklaring till att radieslipning har fått bäst resultat kan vara att spelarna åker med för mycket

framåtlutad överkropp, vilket leder till att de står på spetsarna och får dålig balans. Radieslipning

kompenserar delvis för detta så att spelarna får mer iskontakt.

Radieslipning är bäst vid baklängesåkning. 4 av 5 bästa tider har uppnåtts med radie och åkyta

har 4 av 5 sämsta tider. Näst bästa tid fördelas 2-2 mellan åkyta/radie och en spelare har sin 2 lika

andratider fördelat på åkyta/radie.

En förklaring till att radieslipning har fått bäst resultat kan vara att spelarna åker med för mycket

framåtlutad överkropp, vilket leder till att de står på spetsarna och får dålig balans. Radieslipning

kompenserar delvis för detta så att spelarna får mer iskontakt.

När det gäller tvära svängar/riktningsförändringar finns det ingen tendens till skillnad mellan

åkytor och radier. Den gamla sanningen att långa åkytor ger dålig svängförmåga bekräftas, 3 av 4

spelare fick sämst resultat med 8 cm åkyta.

Ju längre åkyta/radie desto tyngre går det att åka enligt skattad känsla lätt/tungt (stämmer ej på

radie 4-6 m vid raksträcksåkning och 30 m baklänges för åkyta 4-6 cm). Skattningsskalan verkar

ha bra överensstämmelse kopplat till åkytans/radiens längd och det finns en viss

överensstämmelse med snabb åktid.

Fakta är att en lång åkyta inte ger snabbare raksträcksåkning. Däremot upplevs det gå tyngre och

förmågan till tvära svängar blir sämre.

Även små förbättringar av åkhastighet och svängförmåga är betydelsefulla. Vid en åkhastighet av

10 m/s innebär ju 0,15 s en sträcka på 1,5 meter, vilket ju mycket väl kan vara skillnaden mellan

att komma först till pucken eller komma i ryggläge.

Vi tycker oss se en tendens till att spelare med ”naturlig hög frekvens” i åkningen verkar kunna

åka på längre åkytor/radier.

(slut på citat)

Följande rekommendation ges oxå:(citat)

Något klart ställningstagande om huruvida åkyte- eller radieslipning är att föredra kan inte ges

utifrån denna undersökning. En tendens är att åkyta är bäst i raksträcks-åkning och översteg

framåt medan radie är att föredra i baklängesåkning.

Lämplig längd på åkytan verkar vara någonstans mellan 4-6 cm och på radie 4-6 m.

Längre åkytor/radier är svårare att svänga på samt går tungt att åka på. Åven om det i

raksträcksåkning inte ger något stort utslag i tidsskillnad så upplevs det tungt och det skulle inte

fungera i matchspel där temposkiften sker ofta och med mycket kort återhämtning.

(slut på citat)

(Påpekas bör att resultatet stördes av att spelarna blev trötta i benen)

3. De tio vanligaste frågorna om skridskoslipning Behöver nya skridskor slipas? Ja de behövs verkligen profileras och slipas. Ett skäl för att de ej är slipade kan vara risken för att

kunder och personal kan skära sig på de sylvassa kanterna. Ett annat kan vara att

skridskotillverkarna vill spara in slipkostnaden.

Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas? Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar iväg på isen. Ja,

då är det dags för slipning. Egentligen är det indivudellt hur man upplever oskärpa, varje åkare

har sin definition och bedömning.

Vilka är de bästa skridskorna? Det är svårt att säga, men det är viktigt att nybörjaren har ett par som sitter stadigt om foten.

Prova med en tunn strumpa, skridskostorleken ska var som dina skor -eller ett halvnummer

mindre. I början behöver man all stadga man kan få. Det är heller ingen bra början att lära sig åka

i ett par ärvda skridskor tre nummer för stora. Generellt kan sägas att ju dyrare skridskorna är ju

bättre är passformen och även kvaliten. I början växer man fort ur ett par skridskor. Är de ej för

slitna, finns en marknad att sälja dem vidare på.

Hur mycket är det kvar att slipa på dessa skridskor? När måttet på skenan i centrum är c:a 10 mm är det för lite kvar. Därför att hållaren i

slipmaskinen inte kan nå runt skenan utan speciella anordningar som ofta ger ett sämre

slipresultat.

Varför får jag rost på mina skenor? Svaret är ganska enkelt, du har inte torkat av skridskon efter ispasset. Eller så har du torkat av

skenan och därefter satt på det fuktiga skridskoskyddet.

Vad är det för skillnad på profilering och slipning av skridskor? Vid profilering förser man skridskon med en understödsyta som utgör kontakten med isen. Den

ýtan kan antingen vara plan "åkyta" eller svagt böjd "radie" . Åkyta mäts i cm och radien i m. Vid

slipning skärper man kanterna på hela skenan så att åkaren får ett bra bett i skäret. Hockeyskenor

slipas med en skål för att få bästa grepp mot isen.

Vad är skål? I dagen intensiva hockeyspel med mycket start och stop och acceleration måste spelaren ha

maximalt grepp mot isen. För att uppnå det slipas skenan mot isen med en urgröpning "skål."

Jag har åkt på mina nyslipade skridskor ett par minuter bara, men de känns slöa.

Vad har hänt? Ett par nyslipade skridskor har ett par sylvassa kanter. Det är upp till spelaren att se till att behålla

skärpan Isen gör inte skenan slö. Att använda skridskoskydd är att rekommendera. Gummimattor

i omklädningsrum och sidgångar ut till isen är ofta fulla med sandkorn och annat skräp.

4. Bandy Slipning... och lite till.

Utrustning man skall/bör ha för att spela bandy!

Ja, givetvis måste man ha klubba och skridskor. När det gäller skydd så är halsskydd och hjälm

med ansiktsskydd av typ helgaller obligatoriskt för ungdom. Enbart ansiktsskydd försedda med

godkännandemärke (CE-märke) får användas. Övriga skydd som man bör ha är armbågsskydd,

benskydd och suspensoar. En bekväm, fungerande och samtidigt skyddande utrustning är en

förutsättning för att kunna göra sitt bästa ute på isen.

Lite om skridskoskenan.

OBS - Skridskoskenans tjocklek får ej bearbetas efter det att skridskon eller skenan har lämnat

tillverkaren, vilket innebär att valsning av skridskoskenor är förbjudet. Skenan skall ha en

minimal tjocklek av 2,7 mm. Avrundningen av båda hörnen hos skenan skall ha en radie av minst

5 mm. Moderna skridskor har också en radie inslipad på skenan från fabrik. En radie innebär att

du har grepp i isen mitt på skenan och vid skenans främre och bakre del. Radien kan slipas in mer

eller mindre långt på en skena.

-Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas?

Egentligen är det individuellt hur man upplever oskärpa, varje åkare har sin definition och

bedömning. Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar

iväg på isen då är det dags för slipning.

-När är det sedan dags att byta skena?

En regel är att när måttet på skenan i centrum är ungefär 10 mm, då bör man byta.

Slipning av skridskoskenor.

Genom att titta och känna på skenan bedömer man behovet av slipning. Skenan ska inte slipas

mer än nödvändigt. Vid slipning av en slö skridskoskena kan det räcka med att dra skenan fram

och tillbaka mot slipskivan en gång. En sliten eller skadad skena behöver däremot dras flera

gånger mot skivan. Vid slipning med manuella maskiner bör skenan tryckas väldigt löst och

försiktigt mot slipskivan. Det är meningen att skivan ska arbeta själv och så att säga greppa tag i

skenan. Under slipningen är det viktigt att hålla en jämn matning och ett jämnt tryck. Matningen

över skenan bör vid grövre slipning ta 2-5 sek och vid finslipning 5-10 sek. Lämplig belastning är

500-700 gram. För att behålla skenans profil är det viktigt att slipningen sker jämnt över hela

skenan. Undvik att slipa upp ändarna för mycket då framförallt bakändarna ger stöd vid svängar.

Känn på skenan med jämna mellanrum under slipningen så att den inte blir för varm. Om du

bränner dig på skenan är den för varm. Skenan bör då få svalna tills det går att ta på den igen. En

felaktig slipning kan medföra att stålet bränns, vilket i sin tur innebär att dess egenskaper förstörs.

Om stålet bränns, syns detta som en gul-eller blåfärgning av stålet. En bränd rostfri skena kan

leda till att eggen inte håller skärpan, eller i värsta fall kan skenan gå av.

Skenan kan slipas både med och mot slipskivans rotationsriktning med samma resultat.

Överdriven slipning sliter på skenan och kan ändra skenprofilen. Ytfinheten har för de flesta

åkare mindre betydelse än vad man kanske tror. Slipning med 60-korns slipskiva ger i de flesta

fall en tillräckligt bra yta. Ytfinheten påverkas mindre av slip-skivans kornstorlek än av

vibrationer och dålig skärpning. Användning av olja eller slippasta vid slipningen ökar risken för

överhettning av skenorna. För att undvika detta bör skivan skärpas om efter varje slipning.

Felinställning av slipmaskin ger dåligt resultat.

Skålslipning med skenan dåligt centrerad mot slipskivan ger dåliga åkegenskaper. Planslipning

mot snedskärpt slipskiva ger liknande problem.

Bryning.

Grader som bildas vid slipningen tas lättast bort med ett litet finkornigt bryne. Brynet läggs plant

mot sidan på skenan (eventuellt med någon grads lutning) och förs fram och tillbaka ett par

gånger eller tills graderna är borta. Bryning i brynställ används ofta vid höga krav på ytfinhet,

exempelvis på hastighetsskridskor och långfärdsskridskor. Vid denna typ av bryning är det viktigt

att vara noggrann vid inspänningen av skenorna. För att minska slitaget på brynet ska det föras

diagonalt eller i cirklar över skenorna. Det är även viktigt att bryning sker längs hela skenan, för

att på så vis behålla skenprofilen.

Radier.

Bandy - Inom bandyn använder man ofta planslipning för att få så bra glid som möjligt.

Skenprofilen har en radie på 6-15 m, yngre spelare 4 m. En lång åkyta eller en stor radie på

skenprofilen gör att skridskon upplevs som snabb men svårsvängd. En kort åkyta och liten radie

ger en lättmanövrerad skridsko med hög friktion.

Hockeyskridskor - radie på 4-6 m och skålradie på 15-23 mm en lätt spelare bör ha en något

mindre skålradie än en tung spelare. Hastighetsåkning - radie på upp mot 25 m skenorna brynas

ofta i brynställ för extra fina ytor, Långfärdsåkning - långa för att klara ojämnheter i isen samt ge

bra glid - radien 25-30 m. skenorna är planslipade, Konståkning - radie på cirka 2 m och

skålradien 13-17 mm.

Fotnot - Angående bandyskena och ungdomarna. Svenska Bandyförbundet granskar den nya bandyskridskon. En ny typ av bandyskena har tagits fram senaste åren. Som spelarna vill utnyttja maximalt. Skenan säljs rak med något rundade hörn men när de slipas försvinner rundningen ganska snabbt vilket gör att ändarna blir till skarpa spetsar. - Såna här skenor kräver att spelarna har lite i benen och är därför ingenting för småpojkar. Men dom har tagit efter de stora pojkarna, säger Robert Sundquist. Det har också inträffat en hel del incidenter, bland

annat har skridskoskenor skurit igenom benskydd. Inte minst målvakterna lever farligt eftersom de ofta kommer utrusande mot anfallande spelare. Det finns

redan regler i bandyförbundets tävlingsbestämmelser där det står att skridskorna inte får "vara försedda

med skarpa spetsar eller liknande som kan vara till fara för andra". Direktiven är att skridskoskenans hörn ska vara väl avrundade. Radien för avrundningen ska var minst fem millimeter.

5. SSM Se här allmän information om slipning av skridskor och frågor rörande våra maskiner. Om du har

frågor som inte besvaras här, skicka oss ett e-mail och vi skall efter bästa förmåga försöka ge

svar.

1234567

INFORMATION OM SLIPNING

Slipning i allmänhet

När man åker skridskor är det viktigt att skridskorna är vassa. Detta innebär att skridskoskenorna

bör skärpas då och då för att få skarpa kanter och för att avlägsna eventuell rost.

I allmänhet bör slipning ske efter 10-15 timmar skridskoåkning på inomhusis. Utomhusis sliter i

allmänhet mer, vilket innebär att slipning bör ske oftare.

När en skridsko trycks mot isen, kommer kanterna att gräva ner sig. Detta är vad som avgör

grepp- och glidegenskaper. Greppet beror på vinkeln hos de yttre kanterna. Glidet beror på

formen av skridskoskenans undre yta. Kroppsvikt, åkarens skicklighet, profilformen längs med

skridskoskenan och isförhållandena påverkar också grepp/glid.

Skålslipning

Slipning för att få skål är den vanligaste. Ishockeyspelare och konståkare använder

skridskoskenor med skålslipning. Skålen (se figur ovan) har formen av en cirkelbåge som skall

vara centrerad under skridskoskenan.

Djupare skål ökar "bettet". Det innebär att man får bättre stabilitet men ökar istället friktionen

mot isen. Detta leder till bättre kurvtagning men ger en minskning av hastigheten. Det kan också

leda till svårigheter att hastigt stanna upp (skridskostopp) och kontrollera skridskon i sidledes

rörelse. Man kan också få känslan att det är skridskorna som styr. (En djup skål är mera ömtålig

och mindre slitstark än en grund skål. Detta medför att man måste slipa oftare.)

Grundare skål på skenan minskar "bettet". Dett medför mindre stabilitet men istället minskar

friktionen mot isen. Man når högre hastighet men får ökade problem med acceleration, vändning

(från framåt- till bakåtåkning och tvärtom) och snäva svängar.

En ishockeyspelare behöver hitta en lämplig kombination av de egenskaper vi har nämnt. Man får

pröva sig fram till den optimala kombinationen.

Skålradie-guide för ishockey

Skålradieguiden här nedan är endast en rekommendation för var man bör börja testa. I allmänhet

används i Europa en grundare skål än i Nordamerika för hela vidden av användare.

- Nybörjare Allmänheten U11 - U16 J18 - J20 Proffs / Vuxen

Europa 16 - 20 mm 20 - 25 mm 16 - 22 mm 16 - 25 mm 16 - 30 mm

Nordamerika 3/8'' - 1/2'' 5/8'' - 1'' 1/2'' - 5/8'' 5/8'' - 11/16'' 5/8'' - 1''

Skålradie-guide för målvaktsskridskor

Det finns många sätt att slipa målvaktsskridskor beroende på spelarens spelstil och hur han/hon

önskar att skridskorna skall kännas.

"Stående (traditonella)" målvakter föredrar i allmänhet ett skåldjup av 16 - 25 mm (5/8'' - 1'') eftersom de kommer röra sig i alla riktningar (speciellt framåt för att skära av skottvinkeln)

och glida mycket i sidled.

Målvakter som använder "butterflytekniken" föredrar i allmänhet 10 - 13 mm (3/8'' - 1/2'') eftersom de oftast rör sig upp och ned i höjdled och behöver gräva ner sig i isen (för att få ett bra

grepp). Detta är den mest vanliga spelstilen idag.

Vid "snedslipad" skålslipning vill man ha olika höjd på kanterna under skridskoskenorna. Man

vill ha högre kant på insidan (gräver ner sig djupare) och lägre kant på utsidan (utmärkta

frånskjut och mjuk sidledsförflyttning). Sådan slipning erhålls enklast genom lämpligt val av

stödrulle från en sats av stödrullar med olika diameter. Det är då lätt att alltid få exakt samma

snedslipning.

Skåldjup

Det är bra att veta att en större radie (t.ex. 26 mm) ger en grundare skål och en mindre (t.ex. 13

mm) ger en djupare skål. Man kan ställa in detta genom att skruva diamantavrivaren inåt eller

utåt i skålrivaren.

För den som är intresserad kan nämnas att skåldjupet kan beräknas: Om D = Skåldjup, R =

Skålradie och W = Bredden på skenan så gäller D = (W² / 8R) * K, där K är en faktor nära 1, K =

2 / (1 + √(1 - W² / 4R²)).

Istemperatur

Det är avsevärd skillnad mellan skridskoåkning på hård (snabb) is jämfört med åkning på mjuk

(långsam) is. Vid åkning på mjuk is (temperatur över -5 °C) kommer skridskorna att sjunka

djupare in i isen. Detta leder till långsammare och mer tröttande åkning. En hård is (-5 till -8 °C)

kräver att skenan har vassare kanter för att ge bra grepp.

Genom att anpassa skåldjupet kan man få samma känsla på bägge sorters is. En mjuk is kräver en

grundare skål medan en hård is kräver en något djupare skål jämfört med normalskål.

Planslipning

Med planslipning får man minst friktion och bästa glid. Detta är lämpligt för sporter där man

behöver hög hastighet men inte behöver så många tvära svängar. Bandy, "short track",

hastighetsåkning och långfärd använder denna typ av slipning. Det förtjänar att påpekas att

nybörjaren alltid bör ha en viss grund skål.

Plastis

Slipning för plastis avviker en del från ordinär slipning.

När en skridsko har använts på plastis så kommer skridskoskenan att vara täckt av plastmaterial.

Man behöver avlägsna detta före slipning. Lättast gör man detta med någon sorts lösningsmedel.

Man kan också behöva rengöra stödrullen efter att ha slipat en skena med plastrester. Plastrester

kommer också att hamna på slipskivan vilket minskar dess effektivitet. Man behöver därför riva

skivan oftare än normalt.

När man åker på plastis ska skenorna vara slipade med en viss skål, annars får man inget grepp

överhuvudtaget. Skålen ska också vara djupare än den som man använder sig av på

vattenbaserad is. De som normalt åker med planslipning bör nu ha en skål av ungefär 25 mm.

Plastis sliter kraftigt på skridskoskenorna, så man måste slipa om ofta (ungefär efter 1-2 timmars

åkning).

Profilslipning i allmänhet

Profilslipning går ut på att bestämma hur mycket av skridskoskenan som skall vara i kontakt med

isen vid olika vinklar som skenan kan ha relativt isen.

En ishockeyskena är indelad i tre delar, en främre del (20%), en mittre del (60%) och en bakre

del (20%). Man vill inte ändra de främre eller bakre delarna eftersom de är speciellt formade av

skridskotillverkaren. Den mittre delen kan emellertid ändras (kom ihåg att göra jämna övergångar

mellan de olika delarna). När en ishockeyskridsko är ny har vanligtvis den mittre delen en enda

liten radie (omkring 9-13 fot som vi också rekommenderar).

Målvaktsskridskor har en radie på 30 fot (Graf har 22 fot) från fabrik. Vi rekommenderar

radier mellan 22-30 fot (6-10 m). Mindre radier ger mer rörlighet medan större radier ger mer

stabilitet. Den vanligaste radien i Nordamerika är 28 fot.

Bandyskenor är i princip plana när de köps och måste förses med en profil (vi rekommenderar

radier omkring 4-8 m i olika kombinationer).

Långfärdsskridskor, "short track"-skridskor och hastighetsåkningsskridskor är

oftast radieslipade efter individuella önskemål i butiken där man köper skridskorna. De behöver

därför ingen ändring. På dessa skridskor används för optimal hastighet en enda mycket stor radie

över hela skenans längd.

Konståkningsskridskor använder vanligtvis skenor med en enda radie (omkring 7-8 fot).

Dyrbarare modeller kan ha en eller två avvikande radier nära taggarna. Notera att nya

konståkningsskenor bara kan slipas ner 3 mm, så om man önskar profilera om en sådan skena

kommer det att förbruka en avsevärd del av det som finns tillgängligt.

Egenskaper som påverkas av profilering

En stor radie (säg 6 m) ger bättre iskontakt, vilket leder till högre hastighet (bättre glid) och

förbättrad balans. Det blir dock svårare att svänga (kräver mer benstyrka).

En liten radie (säg 3 m) ger mindre iskontakt, vilket medför att mer tyngd placeras på en liten

yta vilket ger ökad friktion. Man får bättre svängegenskaper men minskad hastighet.

En plan åkyta är mindre tröttande för åkarens ben än en radieslipning. Den ger också högre

hastighet om skridskorna har den rätta vinkeln mot isen. Emellertid får man inte samma goda

iskontakt som vid radieslipning. Detta beror på att skenan sällan är helt i (plan) kontakt med isen.

En studie gjord av Mats Emanuelsson & Kjell-Åke Gustavsson som publicerades av Svenska

Ishockeyförbundet undersökte vad som kan åstadkommas med profilering. Som sammanfattning

kan sägas att plan åkyta ger högre hastighet vid rörelse framåt medan radieslipning ger högre

hastighet vid åkning bakåt. En plan åkyta bör vara mellan 4-6 cm lång. Förmågan att svänga var

lika för radie jämfört med plan åkyta. (En plan åkyta längre än 6 cm försämrade förmågan att

svänga.)

Radiens längd och läge på skenan har stor betydelse för glid och förmågan att svänga. Man kan

ändra skenans profil på några olika sätt (se bildspelet högst upp). Man kan ha en och samma radie

över hela området på skenan (singelradie). Man kan sedan lägga en åkyta (en större radie eller

plan yta på mitten) på den tidigare singelradien (singelradie med åkyta). En annan variant är

kombinerade radier. Då använder man två olika radier som möts i mitten av skenan. Slutligen

kan man lägga en åkyta på de kombinerade radierna (kombinerade radier med åkyta).

Genom att pröva olika skenprofiler kan man försöka få en optimal kombination av hastighet och

förmåga till snabba svängar.

Barn som lär sig åka skridskor bör ha en plan åkyta av ungefär 6 cm på mitten. Detta därför

att de behöver bra stabilitet så de kan vila fötterna när de står på skridskorna.

SERVICE & UNDERHÅLL Om du har några frågor rörande service och underhåll, kontakta oss så kommer vi att ge besked.

När en maskin sänds till oss för service, kom ihåg att skicka med alla delar (t.ex. skridskohållare)

eftersom vi justerar delarna tillsammans. Vi behöver också full information om hur man kommer

i kontakt med er (telefon, leveransadress och fakturaadress). Vid transport av SSM-2 skall den

alltid fixeras väl, så att den inte kan röra sig i transportlådan. Ledarm och skridskohållare skall

också fixeras.

Man kan vanligen få en gammal maskin uppgraderad med moderna delar eftersom vi strävar att

hålla kompabilitet.

Vibrationer hos maskinen kan bero på en dåligt balanserad slipskiva. Använd balansbrickan för

att avlägsna vibrationer. (Det finns inga perfekt för-balanserade slipskivor på marknaden i den

prisklass som gäller. Man blir alltid tvungen att balansera en slipskiva för att undvika

vibrationer).

Varje år dyker det upp nya skridskomodeller på marknaden. Vissa av dem är inte alltför enkla att

greppa för slipning. Om du träffar på en modell som inte passar din skridskohållare, kontakta oss

gärna så att vi får möjligheten att modifiera våra hållare (eller tala om att vi redan har en

passande hållare).

En slipskiva bör räcka för ungefär 300 par skridskor. En diamantavrivare bör räcka för omkring

3-5 slipskivor. Om en slipskiva förbrukas väldigt snabbt för en viss typ av skridskoskenor, så

passar inte slipkornen i denna slipskiva särskilt väl till stålet i skenorna.

6. Intervju med Lars Almström, Hammarby Bandys slipare.

2011-02-07 10:13

Ett bandylag består ju inte enbart av spelare. Andra personer är också helt nödvändiga. I en serie intervjuer vill

hemsidan uppmärksamma dem som omger spelarna i Hammarbys A-lag. Vi börjar med Lars Almström, som

intervjuats av Sten Haase.

Lars Almström är sedan drygt tio år Hammarby Bandys slipare. Idrottsintresset hade han sedan tidigare. Under

många år var han tränare för Vällingby AIK:s flicklag. Men laget lades ner när klubben satsade på ett damlag i

stället. Och Lasse letade efter nya utmaningar när han fick ett erbjudande av sin chef och Hammarbys sponsor.

Först, hur ser din bakgrund ut?

-Jag är infödd Stockholmare. Jag kommer från Bromma, men nu bor jag i Grimsta, berättar han. Jag har ägnat mig

åt många idrotter - bandy, hockey och längdåkning. Somrarna tillbringar jag i sommarstugan i Roslagen, gärna

med fiskespöet i handen. Men under bandysäsongen tar slipningen nästan all tid.

Hur gick det till när du blev skridskoslipare?

- Det var min chef Sonny Lööf som värvade mig till jobbet, han är också en stor Hammarbysponsor, Den tidigare

sliparen, Henry Johansson, skulle gå i pension. Sonny såg när jag slipade motorsågskedjor, så han frågade om jag

ville börja slipa skridskor åt Hammarbys bandylag. Och jag tackade ja. Men det krävdes mycket träning i början,

ofta långt in på nätterna. Slipningen åt laget skötte jag på eftermiddagarna.

Vad är det för skillnad på bandy- och hockeyrör?

- Pjäxorna som används är standardpjäxor för hockey, vi använder olika märken. Vi skär ner bakkappan, så att det

blir samma höjd runt om. Sist byter vi ut plasten, som håller skenan på plats. Skenan sitter fast med bara en skruv,

för att det ska gå snabbt att byta. Vi testade under en match. Då tog det bara 16 sekunder från att spelaren kom in

tills han kunde åka ut på isen igen. Det är ungefär som ett däcksbyte under ett Formel-1-lopp.

Men skenorna då, är de också speciella?

- Jo, skenorna köper vi från ett företag i Kista som heter HAFO Geo-Service AB. Det är en mekanisk firma som

gör bergsborr, smidesdetaljer och liknande. Från början var det en liten verksamhet vid sidan om, nu har det blivit

en industri i sig. De gör stabilare stål som håller bättre. Så nu är det fler klubbar som beställer därifrån. Ljusdal,

Västerås, Katrineholm, och jag tror även SAIK köper en del där.

Det finns ju många olika varianter av skridskoslipning, som planslipning och skålslipning. Hur ser en

bandyslipning ut?

- All slipning är individuell. Som slipare måste man ha koll på varje spelare, det är inte två som har samma krav på

skridskorna och slipningen. Nästan alla spelare vill ha planslipning, men några vill ha lätt skålslipning, Pizzoni

Elfving till exempel. Och Robin Sundin vill ha en glansyta på skenan, nästan som en spegel. Han är ju snabb och

har mycket kraft i benen.

- Längden på ytan mot isen är viktig. Radien kan till exempel vara 5, 6 eller 8, men större radie förekommer också.

Radien mäts i meter, en radie på 8 betyder att skenan har en kurva som motsvarar en cirkelradie på 8 m.

- Försvarsspelare har en mindre radie, ofta 6 m. Då är det lättare att vara rörlig och svänga snabbt. Anfallare vill ha

mer fart och har en större radie, ofta 8 m. Jonas Claesson hade 10 m, det var nog den kraftigaste spelaren jag träffat

på. Målvakter vill ha en rak yta med lite lutning framåt.

Hur länge håller en slipning?

- Jag slipar alla skridskor innan match och i paus. Det händer mycket under en match, så skridskorna behöver

slipas tre, fyra gånger. Det tar olika tid att slipa beroende på ifall skenan är skadad eller inte.

- Varje säsong har varje spelare fem par skenor, ett eller två par skenor används i början av nästa säsong. Men varje

spelare förbrukar nog ungefär tre par skenor per säsong.

- Som slipare följer man laget på både träning och match, hemma som borta. Brynet har jag alltid i fickan.

Påverkar isens kvalitet slipningen också?

- Zinkensdamm används ju av många, det blir ofta grus på isen av skor och barnvagnar, och så blåser det in

partiklar från Ringvägen. Allt detta förstör skärpan på skenorna.

- Om isen är mjuk får skenan inte vara för skarp, då fastnar den i isen. Isen på Zinken är hyfsat bra, och den blir

bättre och bättre. Vi har haft gynnsamma vintrar de senaste åren. Bäst kvalitet på isen är det i hallarna. Där är den

inte så tjock, cirka 5 cm. Nu har man hyvlat ner isen på Zinken så den är 5-6 cm. Ibland har den varit upp till 10

cm.