Trevlig sommar!

É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 90 kronor �r 3 – 2012maj-juni

Nationaldagsfirandei Skarpnäck

Kära läsare av ÉRG. Åter har det blivitsommar, kirskålen blommar och liljebag-garna stormtrivs. På campingar runt om ilandet samlas de som älskar att campa,om de kommer in vill säga. Förhopp-ningsvis finns det inte längre några cam-pingägare som vägrar romer inträde, mendet är väl tveksamt. Fördomarna gror jusom ogräs så här års.

Regeringens nya satsning på romskinkludering är sjösatt med många trum-petstötar från de ansvariga politikerna.Men vad innebär den egentligen? Mantvingas nog att erkänna att det som van-ligt satsas på de egna myndigheterna ochatt den romska delaktigheten åter lysermed sin frånvaro. Man jobbar alltsåinifrån den politiska och styrande sidanut mot romerna. Pengarna hamnar hos demyndigheter som redan arbetar med frå-gan, men de romer och de romska orga-nisationer som arbetat med frågan iårtionden kan i bästa fall hamna i en obe-tald referensgrupp. Allt är som vanligtmed andra ord, de stora satsningarna tilltrots.

Det var pampigt värre när Anna Lindhsminnesfonds styrelse delade ut sitt årligapris till den romska kvinnoorganisationenCenter for Roma Initiatives frånMontenegro. Det var fullsatt i 2:a kam-maren i Riksdagshuset och många digni-tärer var på plats, bland andra MonaSahlin, ordförande i minnesfonden,Rickard Wolff, Ulrika Messing och PeterÖrn, styrelseledamöter i fonden. Prisetdelades ut av Thomas Hammarberg. Detär positivt att fokus hamnar på dennaromska organisation.

Förhoppningarna kring det svenskalandslaget inför EM var stora, kanskefrämst för att vår romske storstjärnaZlatan var i toppform. Tyvärr föll man,onödigt kan tyckas, i första matchen motUkraina och sedan var det kört, trots tvåriktigt bra matcher mot både England,där man förlorade med ett uddamål ochmot Frankrike som man slog med 2-0.Just Frankrikematchen var den absolut

2 É Romani Glinda

Bob har ordet

bästa och Zlatans mål i den matchenkanske var EM:s allra vackraste mål närhan ligger i luften och sparkar in detförsta målet.

Under hösten och tidig vinter kommerdet att hända en hel del av romskt intres-se, bland annat kommer ÉRG att varamed på Bokmässan i Göteborg där vipresenterar både Jamis.se och tidningen,plus en massa romsk litteratur. I ettsamarbete med Forum för levande histo-ria åker ÉRG tillsammans med en gruppromer ner till Polen för att skapa en dia-log mellan äldre och yngre romer kringden romska Förintelsen. I novemberkommer ÉRG att hålla i de Romska kul-turdagarna med seminarier och enutställning med vår egen Bakro. Hållutkik efter vidare information påwww.romaniglinda.se

ÉRG har också startat ett samarbetemed Stadsbiblioteket i Stockholm för attbelysa romer och litteratur. Vi kommeratt ha seminarier och utställningar påolika bibliotek runt om i staden.

Slutligen gläds vi med GunillaLundgren som har fått årets NelsonMandelapris för sitt engagemang i integ-rationen av barn med olika härkomst.Grattis Gunilla! Det är du väl värd!

Ha det skönt nu i sommar allihop!Men glöm inte paraplyet! Kolla luften idäcken! Var frikostig med myggoljan,grilla lugnt!

Bengt O Björklund

Innehåll:

Debatt sid. 3

Sunita sid. 4-5

Språkkonferens sid. 6–8

Dimitri Keiski sid. 10-11

Invigning Katrineholm sid. 12-13

Rumänskor i Södertörn sid. 14

Om resande sid. 16-17

Gunno om vitboken sid. 18

Svenska flaggans dag sid. 19

Anna Linds pris sid. 20-21

AF och romerna sid. 22-23

Ulf Lundkvist sid. 24

RUF får svenska flaggan sid. 24

Gunilla Lundgren får pris sid. 25

Sofiaboken på engelska sid. 26

Ingrid Schiöler berättar sid. 27

Gamlas bilder berättar sid. 28-29

Receptet sid. 30-31

Bilden på framsidan är tagen underSveriges nationaldagsfirande i Skarpnäckav Bengt O Björklund.

Statens KulturrådVår bidragsgivare

ISS� 1651–3258

É Romani Glinda

Egnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: info@romaniglinda.seWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivareoch chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali TaikonBengt O BjörklundVeronika PortikMia Taikon

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang påsamtliga romanédialekter, antingen viavanlig post eller via e–posten:red@romaniglinda.se

Tryck: Carlshamns tryckeri

É Romani Glinda 3

Rosa Taikon riktar i förra numret av ÈRomani Glinda kritik mot det arbete sompågått i regeringskansliet med att ta framen så kallad vitbok om övergrepp, diskri-minering och annan kränkande särbe-handling av romer. Jag har haft i uppdragatt leda vitboksprojektet utifrån de inten-tioner som statsrådet Ullenhag och seder-mera hela regeringen genom sin så kalla-de romastrategi lagt fram. Jag har nyli-gen övergått till andra uppgifter, meneftersom Rosa Taikons inlägg till storadelar riktar sig mot mig personligen, väl-jer jag att här ge min bild av arbetet medboken.

Till att börja med är Rosa Taikon kri-tisk till att det inom vitboksprojektet skagöras fördjupningsstudier. Hon utgårfrån att dessa studier ska bedrivas av”sakkunniga forskare eller etnologer somuttalat sig om romer”och som ”barabeskrivit romer som parasiter i samhäl-let”. Jag kan förstå Rosa Taikons farhå-ga, med hänsyn till att hon fått vittna omden förnedring som romer fått utstå ävenfrån forskarvärlden, något som är en delav de kränkningar som boken har attuppmärksamma. De studier som initie-rats inom projektet handlar dock inte omromer utan om hur majoritetssamhälletsaktörer agerat gentemot romer.Inriktningen av dessa har tagits fram idialog med romer och de sakkunnigasom kontaktats har både forskar- ochannan bakgrund.

Rosa Taikon är också kritisk till attregeringen valt att inte bedriva arbetetinom en sanningskommission och hänvi-sar till det arbete som tidigare ombuds-mannen mot etnisk diskrimineringMargaretha Wadstein påbörjade för drygt10 år sedan. Jag håller med Rosa Taikonom vikten av att knyta arbetet till dagenssituation, något som jag också självframhållit ända sedan idén om en vitbokeller sanningskommission allra först kom

upp. När jag efterträdde MargarethaWadstein som ombudsman startade jagett stort antal rättsprocesser för att stärkaromers rättigheter med stöd av diskrimi-neringslagstiftningen. Detta har upp-märksammats bland annat avEuroparådet som positivt för utveckling-en av romers rättigheter i Sverige.

Jag delar Rosa Taikons uppfattning atten fristående kommission hade varit attföredra för arbetet. Det som brukar kän-neteckna en sanningskommission ochsom saknas i de direktiv jag fått för vit-boksprojektet är huvudsakligen hänför-ligt till romsk delaktighet, förslag pååtgärder och självständighet gentemotstatsmakten. Jag klargjorde tidigt förregeringen min ståndpunkt att det utifrånalla dessa perspektiv fanns skäl att lyftaarbetet i en fristående kommission, medföljande sammanfattning.

Jag bedömer att det inte är möjligt attbedriva arbetet internt inom departemen-tet med mindre att legitimiteten förblirstarkt ifrågasatt. Ett departementsinterntarbete har också svårt att garantera till-räckligt stort romskt inflytande, vilketytterligare äventyrar legitimiteten och detromska engagemang som är en förutsätt-ning för arbetets bedrivande. Att snäva inarbetets omfattning bortom analys som ärframåtsyftande eller som tar sikte påkompensationsfrågor läker inte dessabrister, utan minskar snarare ytterligareprojektets legitimitet.

För att undgå risken att projektet för-djupar det förtroendegap mellan romeroch det offentliga Sverige som det ärtänkt att minska, och i syfte att undvikainternationell kritik lämnar jag därför för-slaget att lyfta arbetet i en särskild kom-mitté med bland annat romska ledamöter.

Regeringen har dock valt att fortsättabedriva arbetet internt inom departemen-tet. Jag har i arbetet eftersträvat en breddialog för att säkerställa utrymme för

Svar till Rosa TaikonKatri Linna

röster från alla de grupper som rymsinom beteckningen nationella minoritetenromer, inte minst i berättelser om deeffekter som kränkningarna lämnat iromers liv då och nu. En viktig ledstjärnahar ju varit kopplingen mellan det somvarit och det som finns idag. Trots attboken inte ska utmynna i några förslagpå åtgärder, har jag sett att den genom enpedagogisk beskrivning och analys avhistorieförloppet kan påvisa, och minska,riskerna för upprepning i framtiden. Ettexempel på sådant upprepningsmönsterär inreseförbudet från 1914, utvisningarav finska romer under 1960-talet (som bla Katarina Taikon beskrivit i sin bokZigenare) och av romer från EU-länder inutid.

Arbetet ska nu bedrivas närmare reger-ingens övriga romaarbete. Vad dettainnebär för vitboksprojektet har jagingen egentlig uppfattning om, eftersomden politiska ledningen inte har förtnågon dialog om projektet med migsedan avstämningen hösten 2011. Mengivetvis hoppas jag att boken verkligenkan bidra till en upprättelse för romeroch en start för framtida förändring. Minpersonliga förhoppning är också att pro-cessen med att ta fram boken kan tjänasom en plattform för fortsatt gemensamtarbete de olika romska grupperna emel-lan. Jag önskar er all lycka i det fortsattaarbetet!

– Jag började dansa när jag var fyra år,berättar Sunita. Mamma tog mig tillbalettlektioner och min lärare KristinaBorgkrantz, som även var utbildad i klas-sisk indisk dans, fick mig intresserad avindisk dans. På helgerna hyrde pappaindiska filmer som vi såg på tillsammans.Jag blev helt förtrollad av de vackra fär-gerna, rörelserna, kläderna, smyckena,glittret. Och romantiken! De filmernapräglade mig. Jag ville att världen skullevar just så kärleksfull och poetisk somden framstod i den indiska filmen.

Sunita började ta privatlektioner iindisk dans och hon var bara sex år närhon uppträdde inför 300 personer påindiska föreningen i Stockholm.

– Jag älskar att stå på scen! säger honoch berättar hur hon uppträdde på skola-

vslutningarna ända från första klass tillgymnasiet. Hon skapade sina egna koreo-grafier, men tog också privatlektioner ibengaliska och andra folkdanser samt iklassisk indisk dans. På gymnasiet gjordehon ett projektarbete där hon jämfördeklassisk indisk dans med filmdans,Bollywooddans.

– Jag har haft det förspänt genom attjag är flerspråkig, säger Sunita. Pappalärde mig hindi, mamma lärde mig finska.Mellan oss i familjen, i skolan och i sam-hället i övrigt talade min familj svenska.

När Sunita var sjutton år upptäckteshennes begåvning av ägaren till MarikasMode och dansstudio som ville att Sunitaskulle börja undervisa i Bollywood-dans.Det fanns ingen i Sverige som kundeundervisa i denna dansform vid den här

4 É Romani Glinda

Sunita dansar i tre kulturerSunita Indira Singh, Seija Singh Ketola och jag sitter hemma vidfamiljen Singhs köksbord och minns hur vi satt här för snart tjugoår sedan. Då, som nu, åt vi indisk mat och talade om våra framtid-splaner och drömmar. Då var Sunita åtta år. Hon var en av huvud-personerna i en bok jag höll på att skriva, nu är hon etableradartist och lärare i indisk dans.

Text: Gunilla Lundgren Foto Robert Vävström och ÉRG

tiden. Sunita blev snart upptagen både avatt undervisa och uppträda på festivaler.År 2005 föreslog kultursekreteraren påIndiska ambassaden att Sunita skullesöka ett dansstipendium till Indien viaSvenska Institutet. Hon fick stipendiumpå en danshögskola i Delhi för tre år,trots att hon bara sökte för sex månader.

– Det var helt underbara år, sägerSunita. Det var hårt på många sätt medåtta timmars dansundervisning varje dag,utom på söndagar, plus en och en halv-halv timme yoga om dagen. Men det varlärorikt. Indiska lärare är annorlunda änsvenska. Här i Sverige fick jag oftaberöm, i Indien kritiserade lärarna mig.Först blev jag ledsen och nedslagen,sedan insåg jag att lärarna ville mittbästa. Det var deras sätt att visa att detyckte om mig. De lade ner sin själ iundervisningen och då ville jag inte göradem besvikna genom att inte ta deraskunskaper på allvar.

Sunita studerade två klassiska dansfor-mer; kathak och odissi. Det är just kathaksom brukar förknippas med romsk dans.Hon blev lite extra uppmärksammad

É Romani Glinda 5

eftersom hon kom från Sverige vilketledde till modelljobb och några mindrefilmroller. Hon hade både indiskt stipen-dium och studiebidrag från Sverige, menfick även extra inkomster av modelljobboch större dansuppdrag i Indien. På grundav att hon var så duktig fick hon ävenundervisa de yngre eleverna på skolan.

Sedan 2009 är Sunita tillbaka i Sverigeoch är fullt engagerad i olika projekt.Dels undervisar hon i Bollywooddans,som blivit mycket populärt. Hennes ele-ver är från femton till sjuttio år. Delsarbetar hon som artist och koreograf, honär ledare för sin egenBollywooddansgrupp, dels uppträder honmed dansgruppen ”Abrisham” som bety-der silke på persiska. Den dansgruppenär ett samarbete mellan fyra koreografersom vill skapa något nytt av danser somfunnits längst med Sidenvägen.

– Vi vill inspirera varandra och knytaihop danstraditioner från Mellanöstern,Persien, Indien, förklarar Sunita, ochnämner hur romer gjort likadant, hämtatinspiration från olika kulturer och sedangjort det till något nytt och eget.

Det var Domino Kai som föreslog attSunita och Gabriella Gutarra skulle göraen gemensam föreställning där indiskkathakdans och spansk flamenco möttes.Det blev ett spännande och mycket upps-kattat dansmöte med premiär på denromska kulturkonferensen på Stockholmsstadsteater i mars i år.

– Man känner verkligen att romsk danshar sina rötter i Indien, betonar Sunita.Hon skulle gärna se att romska ungaungdomar kom till hennes lektioner föratt upptäcka och utveckla sin kulturellabakgrund.

Att Sunita intresserar sig för romskdans är inte underligt eftersom hon växtupp i en flerkulturell familj, med pappaDalpat från Indien och mamma Seija frånFinland. Mamma Seija är en profil somfunnits med i romska sammanhang ändasedan 1970-talet. Till Sverige kom Seija1967 för att studera på universitet. Härblev hon tillfrågad om hon kunde medver-ka i en intervjustudie rörande finska

romer i Sverige. Hennes ovärderligaarbetskamrat blev journalisten GunniNordström- Holm (som senare skrivitflera böcker om romer och romskt liv till-sammans med maken Armas Lind.) Underarbetet med intervjuerna blev Seija djuptengagerad i romska frågor. Hon var en avinitiativtagarna till att Stockholms finskazigenarförening, på finska ”TukholmanSuomalainen Romaniyhdistys”, bildades1972. Tillsammans med GunniNordström–Holm och andra aktivisteruppvaktade hon politiker, rektorer,bostadsbolag, ordnade konferenser, skrevartiklar och insändare,

– Man måste säga att Gunni och jagblev oavlönade kuratorer för mångafinsk-romska familjer som då levdeunder svåra förhållanden i Stockholm,konstaterar hon nu.

År 1976 var hon reseledare för engrupp på tjugoåtta romer som reste tillRomafestivalen i Chandigarah i Punjab iIndien.

– Det var en historisk konferens, berät-tar Seija, det var ett djupt gripande mötedå romer från Europa välkomnades tillIndien av Indira Gandhi. Bland deltagar-

Sunita Indira Singh och flamencodansaren Gabirella Gutarra.

na fanns artister som Anneli Sari frånFinland, Esma från Makedonien, denpolsk/romska dans- och sånggruppenSvarta Pärlor från Sverige. Andra delta-gare var aktivister som Aleka Stobin ochMiranda Blomerus, Gunni Nordströmoch Armas Lind från NordiskaZigenarrådet och Yrjö Tähtelä frånFinland, utgivare av en av de första nor-diska romska tidskrifterna: ”Zirikli”.

Intresset för Indien växte och Seija för-lovade sig med Dalpat Singh. Undernågra år på 1980-talet var Dalpat revisori Nordiska Zigenarrådet, som hade bil-dats redan 1973. Med sin indiska bak-grund tycker Dalpat att det är intressantatt samarbeta och samtala med romer, dehittar alltid likheter mellan hindi ochromanés. 1984 föddes parets första barn,Sunita, som nu alltså uppträder ochundervisar i kathak och Bollywooddans.

Genom åren har familjen SinghKetolas olika stigar mötts och berikatvarandra till en farbar väg, inte en asfal-terad autostrada, utan snarare en vackerslingrande landsväg med olika blommorutefter vägkanten. Precis så som Sunitadrömde om när hon var liten.

Att Språkrådets årliga seminarium omdet romska språket är populärt och upps-kattat råder det inga tvivel om. Redan enhalvtimme innan utsatt tid var de flestapå plats.

– Det är roligt att det finns ett så stortintresse för det romska språkrådet, sadeinledningsvis Eva Olsson, tillfällig chefpå Språkrådet. Vi strävar efter att utökaantalet språkvårdare, men just nu kan viinte det. Men vi måste fortsätta att tryckapå uppåt.

Hon berättade även om de revitaliser-ingspengar som finns att söka påSpråkrådet.

Mats Wennerholm från Skolverketberättade lite om verkets arbete.

– Vi på Skolverket har ett stort ansvar

när det gäller språket och att ta framskolmaterial. Vi samarbetar hela tiden sånära det går med de romska grupperna.

Han berättade även om det reger-ingsuppdrag Skolverket fått i sambandmed den satsning som just nu görs medpilotprojekt i fem av landets kommuner,en strategi för romsk inkludering somska pågå fram till 2015.

– Vi har bland annat en hemsida därdet finns särskilda sidor om minoritets-språken. Skolverket ska också vara med ipilotverksamheten och beskriva situa-tionen för barn och elever. Vi ska utveck-la läroverktyg och informera.

Skolverket har fått 2.8 miljoner tilldetta. Bland annat ska 20 brobyggareutbildas.

6 É Romani Glinda

Med det romska språket i fokusI slutet av maj i år var det dags för Språkrådet årliga tvåda-garsseminarium om det romska språket. Tillsammans medSkolverket arrangerade man i år evenemanget i Språkrådetslokaler på Alsnögatan i Stockholm. Det var fullt i salen.Många var romska hemspråkslärare från olika delar av lan-det.

Text och Foto: Bengt O Björklund

– Under hösten ska vi ta fram innehålleti den kommande utbildningen av brobyg-gare som ska starta våren 2013. Vi skaockså skaffa oss en bättre bild av de roms-ka barnens situation ute i de fem pilot-kommunerna tillsammans med kommuner-na och Länsstyrelsen. En av de viktigastedelarna är dock avsatt till att ta fram roms-ka läromedel. Vi har en miljon till detta.

Fram till den 10 juni kan man lämnaförslag på läromedel och den 18 juni harman ett möte den romska gruppen påSkolverket där de olika förslagen disku-teras.

– Då ska vi gemensamt komma framtill vilka förslag som ska prioriteras. Vikommer att kunna erbjuda professionellhjälp med våra egna läromedelsutveckla-re.

En lång diskussion följde kring denkommande läromedelsutvecklingen.

Domino Kai arbetar sedan en tid tillba-ka på UR som mediapedagog.

– Jag arbetar mot skolorna, hur de kananvända sig av UR:s program och mate-rial. För barn med en viss problematik ärUR:s material mycket bra.

Eva Olsson, Språkrådet.

Baki Hasan, Språkrådet.Eva Lanteli, Skolinspektionen.

Domino Kai och Judit Frenkel, UR.Mats Wennerholm, Skolverket.

Christina Rodell Olgac, Södertörns högskola.

É Romani Glinda 7

Även Judit Frenkel, producent på UR,berättade om sitt arbete.

– På Barnredaktionen är det jag somansvarar för minoritetsbarnen.Att över-sätta från svenska till romska har varit ettsvårt arbete. Därför strävar vi efter attgöra den svenska förlagan så enkel sommöjlig.

Det har funnits kritik för att det inte görsnågra rena barnprogram för romska barn.

– Program till de mindre romska bar-nen är på gång, säger Judit.

Christina Rodell Olgaç, högskolelektoroch ämnesansvarig i pedagogik påSödertörns högskola, berättar om denromska lärarutbildningen och om de kur-ser kring de nationella minoriteterna somfinns på högskolan.

– Vi har bland annat haft kurser iromsk historia. Vi hoppas nu på att etttilltänkt center för romsk utbildning skahamna här hos oss i Södertörn.

Just nu är Christina upptagen med atttitta på hur de revitaliseringsprojekt somstartats och avslutats specifikt harutvecklat minoriteten romer.

Skolinspektion har i en rapport kvali-tetsgranskat modersmålsundervisningen ide nationella minoritetsspråken. Om denrapporten, I marginalen, berättade EvaLanteli från Skolinspektionen.

– Vi valde slumpmässigt ut 34 kommu-ner och fem tvåspråkiga klasser ellerskolor.

Man skickade ut enkäter och gjordeintervjuer med rektorer och lärare.

– Generellt är det dåligt med möjlighe-ter att lära sig sitt nationella minoritets-språk. Sämst är det för de romska bar-nen. Frågan är mycket lågt prioriterad imånga kommuner. Villkoren förmodersmålslärarna är mycket dålig ochkunskapen om de nationella minoriteter-na är också mycket dålig.

I enkätsvaren kan man läsa att i 63procent av kommunerna har man inte enaning om vad som gäller de nationellaminoriteterna.

– Modersmålsämnet är marginaliseratoch många har en negativ syn på mång-kultur. I många kommuner finns ingen

information om vad som gäller. Ochfinns det någon, är den sällan korrekt.

Det handlar alltså om bristande intresseoch stora svårigheter i att få tag på lärare.Dessutom är den undervisning som finnsidag alldeles för liten.

– En timme per vecka räcker inte.Mats Wennerholm presenterade sedan

de nya språkverktyg som tagits framdigitalt och som finns på Skolverketshemsida. Det är bildteman med interakti-va sidor där ord och bild hänger ihop.Klickar man på ordet, lyser den bildordet representerar upp och tvärt om.Man kan även höra hur ordet uttalas.

– Detta är en viktig resurs och en hjälpför elever att till exempel lära sig romska.

Det hela är inte helt klart. Bara lovara-dialektens bildsida är komplett med till-hörande ljudfil. Kelderash och arli hardock bild och text klara.

– Det är ett hårt arbete att ta fram allaorden. Varje ordlista har 1800 ord.

Sedan var det dags för en avrapporter-ing när det gäller de ordböcker som hål-ler på att tas fram i Lexinprojektet.

– Jag vet att många är otåliga och vän-tar på att få hålla böckerna i sin hand,men resan fram till dess är inte så lätt,säger Baki Hasan.

Stefan Palison berättar om sitt arbetemed den lovariska varieteten.

– Jag har jobbat med det romska språ-ket i 40 år och jag talar flera andra språk.

Ett problem med detta arbete är att inomden lovariska varieteten finns det olikaord för samma sak, beroende på var mankommer ifrån.

Stefan har sedan några år tillbaka låtitstafettpinnen och arbetet med ordbokengå vidare till Dragan Lärlund. Han gerexempel på hur arbetet går till på entypisk databassida.

Även RKC Stockholms ordförandeLars Demetri har släppt ifrån sig arbetetoch låtit sonen David ta över.

– Jag är nog den som är yngst av oss idetta arbete. Pappa började arbetet och jagtog över för fyra år sedan. Jag har växtupp med Lexin som en del av mitt liv.

Både Dragan och David har akademis-ka granskare ute i Europa som hjälperdem med arbetet.

Baki Hassan talade om undersökningarman gjort på Språkrådet.

– Vi har gjort två enkätundersökningar,en om det romska språket på statligamyndigheters hemsidor på nätet och enom de kommunala hemsidorna. Varjemyndighet har en skyldighet att synlig-göra det romska språket, bland annat påsin webbplats. Men det räcker inte medatt vi på språkrådet försöker stimuleradem till att leva upp till sitt ansvar, språ-kanvändarna måste också sätta tryck påde olika myndigheterna.

Enkäterna gick ut till 120 av de 390kommunerna i landet. Bara en kommun

Trajko PetrovskiDimitri Florin, Språkrådet.

svarade att de hade information på enromsk varietet på nätet och den gick inteatt hitta. 48 av kommunerna kom medmärkliga förklaringar till varför det intefanns någon information, som att det integick att använda Google translate elleringen hade efterfrågat någon information.Av de 20 statliga myndigheter som fickenkäten svarade 19. Av dessa hade 10romska översättningar på sina hemsidor.

– Och allt fler myndigheter följer efter,säger Baki Hasan.

71 kommuner fick frågan: Pågår detromsk undervisning i er kommun? 21kommuner svarade, bara tre kommunersade att det hade de. På frågan varförman inte hade det svarade 17 att man intehade några lärare, 31 att ingen hadeefterfrågat någon undervisning. Totalt får132 romska elever modersmålsundervis-ning i de 390 kommunerna.

Dimitri Florin arbetar också påspråkrådet.– Detta är femte gången vi arrangerar

en språkvårdskonferens. Vi har bland

annat diskuterat frågan om en gemensamortografi för de romska varieteterna.

Han nämnde också att i Finland finnsdet romska språket dokumenterat sedan1700-talet.

– Den första ABC boken på finsk kalokom redan på 1800-talet i Finland.

Under den andra dagen svallade dis-kussionerna kring hur man ska stava.Många riktade kritik mot hur dåligamånga översättningar och texter på inter-net är. Bland annat togs texterna påRadio Romanos hemsida upp.

– För två år sedan försökte vi kommaöverens om att använda oss av det alfabetsom bestämdes i London 1971, men ipraktiken fortsatte det att komma inmärkliga stavningar runt om i Sverige. Ivissa fall handlar det om dem som villtjäna snabba pengar och på översätt-ningsbyråer som inte har en aning om detromska språket, säger Baki Hasan.

Även Kammarkollegiet hamnade påtapeten. Det är endast de som har rätt attauktorisera tolkar och översättare. Efter-

som de inte har någon auktoriseradromsk tolk eller översättare kan de inteauktorisera någon annan.

Under eftermiddagen talade den roms-ke professorn Trajko Petrovski omromska folkminnen och språk i Europa.Han berättade om hur man har doku-menterat detta från 1700-talet. TrajkoPetrovski har arbetat med dessa frågor i30 år.

– Det viktiga är att man hela tidensamlar in fakta, i likhet med det arbetesom sker på Språkrådet i dag.

1900-talet var en viktig tid då forsk-ningen om folklore verkligen tog fart.Det som var intressant och viktigt varden information som tagits fram undertidigt 1800-tal. Därför startades GypsyLore Society 1888.

– Det var icke-romer som startadeGypsy Lore Society. Olika forskare ochandra intresserade förenades. Många län-ders forskare intresserade sig och mansamlade in en massa fakta som publice-rades.

Enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län

Sedan den 1 januari 2010 har Länsstyrelsen i Stockholmoch Sametinget ett gemensamt nationellt uppdrag att:

samordna de minoritetspolitiska målen och följa upp så att minoritetspolitiken genomförs,synliggöra de nationella minoriteterna och sprida kunskap om deras rättigheter,fördela statsbidrag till kommuner och landsting

och meänkieli,fördela statsbidrag till nationella minoritetersriksorganisationer.

För mer information www.lansstyrelsen.se/stockholm/minoriteter eller www.minoritet.se

Kontaktminoriteter.stockholm@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen har också ett tidsbegränsat upp drag att:

till kommuner som påbörjat ettutvecklings arbete med den romska minoriteten,

mellan den romska minoriteten och ansvariga myndigheter.

2011 korades Sveriges första ”TrueTalent” där Dimitri Keiski blev en självk-lar vinnare. Dimitri är född i Sverige avfinskromska föräldrar och mars 2012 fickDimitri motta pris som Årets Unga Romav det romska ungdomsförbundet RUF,med motiveringen "För att ha fångat enhel nations hjärtan och uppskattning."Att en finsk Rom röstas fram av Svenskafolket på det här sättet är i sig en vinst.Dimitri vill med ordet "försoning" ifokus aktivt verka för att minska fördo-marna mot Romer.

Efter att ha arbetat som musiker i 10 århar segern i ”True Talent” gett Dimitrimöjlighet att förverkliga en av sina storadrömmar. Han har spelat in en egen solo-platta där egna låtar blandas med klassi-ker som ”A whiter shade of pale” och

”Born to be wild”. Dimitri säger att hanälskar den värme och ärlighet som finns i70-talets välskrivna låtar.

10 É Romani Glinda

Dimitri Keiski öser ur gamla källorDen 11 maj hade Dimitri Keiski releasekonsert påScandic Grand Central i Stockholm. Då presenteradeshans nya skiva Experience Dimitri Keiski. De som sam-lats i lokalen fick också höra hans band live och kunde fåsitt ex av den nya skivan signerad.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Dimitri med gitar-rist under spel-ningen på ScandicGrand Central.

– Det ska vara bra melodier och textersom vill berätta något, säger han.

Influenserna är många: Deep Purple,Grand Funk Railroad, Rare Earth ochnyare band som Wolfmother och Oasis,men i hans melodier och texter klingarockså romska och finska toner.

Soulinspirerad rock, fusion, pop? Kalladet vad du vill, Dimitri vill beröra ochdet är han bra på!

På debutalbumet, Experience Dimitri

Dimitri signerar den ny skivan.

É Romani Glinda 11

När man lyssnar på Experience DimitriKeiski blir som gammal överlevare avsextiotalet bara lycklig. Energin i hansmusik lyser genom både musikensarrangemang och Dimitris fantastiskaröst. Även om mycket på denna platta ärnyskrivet av Dimitri själv fylls jag mednostalgiska rysningar. På något märkligtsätt ekar några av pophistoriens mesttalangfulla sångare i hans musik. Hansröst som är så unik följer ändå i en långtradition av lysande sångare som GaryBrooker, Eric Burdon, Robert Plant ochJohn Kay. Detta är definitivt inte någonslätstruken musik, den är härligt uppkäf-tig, fylld av häftiga riff.

Dimitri är otroligt bra på det han göroch jag hoppas han fortsätter med detlänge. Hans cover på Whiter Shade ofPale är inte bättre än originalet, men enhärligt fräsch version. Hans cover påSteppenwolfs listetta Born to be wild ären tribut som inte heller går av för hackor.

Precis som i sextio- och sjuttiotalets

rockmusik ligger bluesen nära till handshela tiden, bluesen och rhythm ’n bluesen.

En av anledningarna till att denna plat-ta träffar så mitt i prick är givetvis ocksådet gäng som omger Dimitri. De verkarha kul, det känns så.

Dimitri Keiski är en lika begåvad kom-

En avatar från 60-talet

positör som sångare och gitarrist. Hansegna låtar på detta album är sprängfullaav livslust och energi.

Som sagt, denna recensent blir baralycklig.

Det ska bli spännande att se vilkaDimitris vägar blir framöver.

Keiski, spelar Dimitri själv gitarr ochorgel. På trummor hörs förutom FredrikKarlberg Dimitris mentor Ian Haugland(Europe) och några utav landets bästarockgitarrister gästspelar, Peter Hallgren,Fredrik Folkare och Andreas Rydman.Anledningen till att Dimitri valt att ha 3olika gitarrister med på plattan är att hanvill ha en mångfald i musiken.

Nu väntar 1000-als fans runt om i lan-det på att Experience Dimitri Keiski skaäntra turnébussen och Dimitri själv villinget hellre än att komma ut i landet ochmöta det svenska folket som röstadefram honom till segern i ” True Talent”.

Lokalen på Scandic Grand Central varknökfull och musiken uppskattades verk-ligen. Publiken kunde många av sångernasom framfördes och sjöng med.

Bengt O Björklund har lyssnat på DimitriKeiskis nya CD Experience Dimitri Keiski.

Omslaget till DimitriKeiskis nya skiva.

– Detta är en jättefin lokal, sade GöranDahlström.

Romano Merakos ordföranden, AjrulaIsmailji, såg mycket nöjd ut när det blå-gula bandet var klippt och lokalen förkla-rats invigd.

– Vi ser fram emot att ni romer fyllerlokalen och att det blir många intressantaaktiviteter här, sade Göran Dahlström.

Efter att det blågula bandet var klipptvar det dags för champagne. GöranDahlström visade sig vara något av enexpert på att öppna dylika flaskor. Hanfick till en smäll när korken lossnadeutan att det sprutade någon champagneöver dem som stod bredvid.

Det var rikt med förplägnad, smör-gåstårta och mycket smått och gott, både

för vuxna och barn. Det var bara atthugga in.

Kommunen skänkte ett bokpaket till

12 É Romani Glinda

Efterlängtad lokal invigdEfter sex års väntan blev det fest när den romskaföreningen Romanó Merako invigde den nya före-ningslokalen i Katrineholm. Den invigdes av kom-munstyrelsens ordförande Göran Dahlström ochMarie-Louise Karlsson från ABF.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Kommunstyrelsensordförande GöranDahlström ochRomano Merakosordföranden, AjrulaIsmailji, ser mycketnöjda ut när det blå-gula bandet är klipptoch lokalen förkla-rats som invigd.

föreningen, något som verkligen uppskat-tades.

Den nya lokalen har renoverats tackvare bidrag och stöd från kommunen.Och den är verkligen fin.

Ajrula Ismailji har under många årvarit i kontakt med Katrineholms kom-mun och har med åren blivit en brobyg-gare mellan Katrineholms romskabefolkning och kommunen. Idag sitterhan med i Omsorgsnämnden.

Lokalen är tänkt som en mötesplats för

Kommunenskänkte ettbokpakettill före-ningen.

É Romani Glinda 13

både barn och vuxna, förbåde romer och icke-romer.

– Tanken är att vi skasamarbeta med ABF fra-möver, berättade Arjula.

Kvällen avslutades meddans. Det var romska tje-jer från Balkan som utför-de sina typiska danser ivackra, färgsprakandedräkter.

Det var mycket uppskat-tat, även av GöranDahlström och Marie-Louise Karlsson sombägge deltog i dansen tillpublikens stora förtjus-ning.

BBaakkrrooEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Göran Dahlström och Marie-Louise Karlsson deltog bägge i dansen till publikens stora förtjusning.

Romer i Rumänien – Den sista droppen,så heter den rapport som Stefánia Tomaoch Katalin Vitos, två forskare från insti-tutet, tagit fram. David Gaunt, professoremeritus i historia, hade arrangerat till-ställningen.

– 2007 började vi med studier kringromer och deras situation. Den romskabefolkningen ses ofta som ett problem iRumänien, något som vi försöker ändrapå. Vi arbetar med ett stort antal områdensom till exempel arbete, språk, utbildningför barn och massmedia. Vi samarbetarockså med olika statliga och lokala myn-digheter för att få dem att formulera egnalösningar, sade Stefánia Toma.

Katalina Vitos menar att många rumä-ner jämför romer mot den negativa bildsom massmedia målar upp.

– Det är en utmaning att ”lösa” detromska ”problemet” eftersom ett av pro-blemen är att se det som ett problem. Enannan utmaning är att stänga välfärdsgapetmellan romer och majoritetsbefolkningenoch att sätta stopp för fattigdomscykelnoch utanförskapet inom en tioårsperiod.

Ett av de stora problemen är konflik-terna mellan romer och majoritetsbefolk-ningen. Det finns uppskattningsvis cirka2 miljoner romer i Rumänien.

– Det finns ett stort motstånd till atttillstå att man är rom i officiella samman-hang. Det finns inget att tjäna på att sägaatt man är rom i Rumänien, sadeStefánia.

De visade upp en hel del siffror somalla pekade på den miserabla situation deallra flesta romer lever under i

14 É Romani Glinda

Romer i RumänienI början av juni fick högskolan i Södertörn besök av tvåforskare från Romanian Institute for Research on�ational Minorities i Cluj-�apoca i Rumänien. De pre-senterade en rapport om segregation och etniska kon-flikter mellan majoritetsbefolkningen och romer.

Text och Foto: Bengt O Björklund

Stefánia Toma och Katalin Vitos.

Rumänien. Tidigare var även mångamyndigheter involverade i en systematiskdiskriminering av romer.

– Men i takt med att EU:s olika organbörjade trycka på började de rumänskamyndigheterna att intressera sig förromernas sociala situation. Tidigare pat-rullerade polisen konstant i de romskabosättningarna.

När den ekonomiska krisen slog till vardet just romerna som drabbades hårdast.I den arbetslöshet som följde gjordesromerna till syndabockar och konflikteruppstod.

– När en konflikt startar minns denlokal rumänska befolkningen plötsligtalla oförätter och brott som romernabegått i det förflutna, trots att de levt isamförstånd i hundra år. Många rumänertror att på grund av slaveriet av romerhar många romer en negativ syn pårumäner.

För att kunna lösa interetniska konflik-ter måste man först förstå den lokalasituationen.

– Sedan måste man försöka inledasamtal med de inblandade och försökakomma fram till en lösning, sadeStefánia.

De två forskarna har gjort intervjuer itre byar där det funnits konflikter.

– Det är alltid lätt att skylla på offret,utan att se till det ekonomiska armodsom råder. Det måste finnas ett delatansvar mellan aktörerna i en konflikt.Detta är något som är mycket impopu-lärt, att påstå att det inte enbart är romer-nas fel att de är marginaliserade.

De utlösande faktorerna är oftast avdemografisk, socioekonomisk eller rela-tionsmässig karaktär.

– Men det finns lokala samhällen somförsöker lösa sina konflikter utan inb-landning av statliga myndigheter. Dettaverkar fungera bäst.

Erland Kaldaras romska trävagn stod pla-cerad på Kryddbotorget hela perioden.Vagnen, som har använts ända fram till1950-talet, har renoverats till ursprung-ligt skick av Romska kulturcentret iMalmö. Under det romska kulturåretvisas den i Göteborg, Landskrona,Kristianstad, Malmö, Lund, Uppsala, påSkansen i Stockholm och på mångaandra platser i Sverige. Men vagnen haräven visats i Danmark där den stod upp-ställd mitt i Köpenhamn.

Erland Kaldaras har tagit emot mångabesökare i vagnen. De yngre har inte haften aning om vad det är för något, men bar-nen har lyssnat intresserat och tagit till siginformationen. De äldre besökarna harberättat att de minns hur de själva sombarn kunde stå och betrakta ”zigenarläg-ren” på avstånd. De tyckte det var någotmystiskt och magiskt med vagnarna ochaktiviteterna kring lägerplatsen. Nu fick demöjlighet att gå in i vagnen och titta.

Erland har bett besökarna berätta vadde tänker på då de hör ordet zigenareeller rom. Många har svarat att de tänkerpå ett folk somstjäl och tigger,och även berättatom andra fördo-mar. Erland har dåredogjort försvenska kelde-rashromernashistoria i Sverigeför att besökarnaskulle få en annanbild av romernaän de hade innanbesöket.

I Domprost Elfsstall visades enutställning sam-manställd avRomska kultur-centret i Malmö.

16 É Romani Glinda

Romska veckor i Gamla LinköpingDen 5 – 20 maj ordnades romska veckor i friluftsmuseetGamla Linköping. Ralf �ovak Rosengren spelade vidinvigningen den 5 maj, invigningstalade gjorde kommu-nalrådet i Linköping, Carina Boberg.

Text och foto: Bo Hazell

På en annan plats i Gamla Linköpingvisade resandefolket upp sig. I Curmanskamagasinet visade den nybildade förening-en Romanofolket Resande i Östergötlandsin utställning om resandefolkets 500-åriga historia i Sverige. Där visades ävenföremål som tillverkats av resande, kaffe-pannor och kastruller i koppar, samt bäl-ten och knivar. De finare knivarna såldes,de andra knivarna var bruksföremål för deresande själva.

Två föreläsningar ordnades i Kapelletunder de romska veckorna i GamlaLinköping. Erland Kaldaras föreläsningden 9 maj, ”Romerna i Sverige förr ochnu”, handlade om romernas historia, fråndåtid till nutid, om fördomar, kultur ochtraditioner. Den 15 maj föreläste BoHazell utifrån sin bok ”Resandefolket –från tattare till traveller” om resandefol-kets 500-åriga historia i Sverige, omsamhällets många övergrepp men ocksåom de resandes styrka och förmåga attanpassa sig till rådande förhållanden.

Efter föreläsningen informerade Stig-Ove Lundahl, ordförande i RomanofolketResande i Östergötland om föreningensmål. Han berättade också om sina egnapersonliga upplevelser av att växa uppsom resande i Sverige och om situa-tionen för resandefolket idag.

Kaldaras trävagn drog många intresserade då den visades på Kryddtorget underromska veckorna i Gamla Linköping i maj.

Stig-Ove Lundahl, ordförande i Romanofolket Resande i Östergötlandavlöste Erland Kaldaras då han inte själv kunde närvara för att visa dengamla romska vagnen inuti. Stig-Ove fick bl.a. svara på frågor om skill-nader och likheter mellan resande och de olika romska grupperna somingår i nationella minoriteten romer.

É Romani Glinda 17

Byggnaderna var splitternya efter att haåteruppbyggts efter en brand 2008.Eftersom platsen ligger i nära anslutningtill en campingplats bodde en del resan-defamiljer i egna husvagnar. Ett stenkastfrån lägerplatsen ligger en fin badplatsvid Oslofjorden.

Det kom resande från både Norge ochSverige, bland andra representanter förKulturgruppen i Göteborg. Det ordnadeskurser i blomsterbindning, en gammal finhantverkstradition som förr kunde inne-bära ytterligare försörjningsmöjligheterför en resandefamilj. Det fanns även mänsom ville prova på att tillverka tygblom-morna vid kursen.

En annan kurs ägnade sig åt tavarbeten,alltså tillverkning av nytto- och pryd-nadssaker av metalltråd, en syssla somvar mycket vanlig bland resande förr itiden för att dryga ut inkomsterna. Bådemän och kvinnor passade på att tillverkaljusstakar, strykjärnsställ, vispar, ljuskro-nor, skålar, kakfat och andra föremål.

Gitarrkursen drog mest ungdomar.Romanikursen, som skulle ägt rum, fickställas in eftersom kursledaren fått för-hinder. Men det talades lite resanderoma-ni mellan varven i lokalerna, och vidsångstunderna sjöngs resandesånger ävenpå romani.

Till lördagens föreläsningar och konsertvar även allmänheten inbjuden. BodilAndersson redogjorde för arbetet medDen skandinaviska resandekartan och BoHazell berättade bl.a. om de nya kapitlen

i den nyutkomna upplagan av”Resandefolket – från tattare till travel-ler”. Konserten med Ralf NovakRosengrens Trio drog många intresserade.

På fredags- och lör-dagskvällen ordnadesgrillning vid de finagrillplatserna utanförkonferensbyggnaden.Dragspelsmusikanten JanKarlsen underhöll vidflera tillfällen. JanKarlsen har fått medel urRomanifolkets/Taterneskulturfond i Norge för attforska om en annanresandemusiker, KalleJularbo och hans musik.Numera åker han runtbåde i Norge och Sverigeoch spelar vid olika sam-mankomster. Han var medvid invigningen avResande utställningen påBohusläns museum iUddevalla den 24 mars dåhan berättade om KalleJularbos liv och speladehans låtar. Han deltogäven i StrangeFruitfestivalen i Göteborgden 30 april tillsammansmed Kulturgruppen förresandefolket.

Vid kvällarnas lägerbålpå Oven Leir visade några

resande sina unika kniv- och klocksam-lingar. Och man kunde höra lite budgiv-ning från de närvarnade. LOR:s vårträffarär så uppskattade att de blivit en tradition.

Resandeträff i NorgeVarje år ordnar den norska resandeorganisatio-nen LOR (Landsorganisasjonen forRomanifolket) en vårträff för sina medlemmar.Den 11 – 13 maj träffades man på Oven Leir iØstfold nära Rygge – en anläggning somanvänds till koloniverksamhet, ungdomsläger ochtill enklare konferenser.

Text och foto: Bo Hazell�ågra av deltagarna i LOR:s kurs i traditionell blomsterbindning.

Kurs i tavarbeten. Här syns bl.a. tårtfat, fruktskål, ljusstake ochvisp traditionellt tillverkade av metalltråd.

Här visar Svein Eriksen, ordförande i LOR en del av sin knivsam-ling för Jon Gunnar Arntzen, Romanifolkets/Taternes Kulturfond.

Gunno Gunnmo hade i ett svagt ögon-blick trott att han skulle gå i pension.Han har ett litet torp i Vingåker som hanbrukar snickra på.

– Jo, jag var ju pensionär ett tag ochtillbringade tid med att jobba på torpetinnan jag blev ombedd att ta över vitbok-sutredningen.

Arbetet med vitboken kommer inte attförändras nämnvärt.

– Det kommer att fortsätta som förutmed de förutsättningar som finns. HeidiPikkarainen kommer att vara redaktör förboken och jag blir ansvarig för att hållaihop arbetsgruppen.

Den tredje medarbetaren är historikernDavid Sjögren från Umeå universitet.

– Det viktiga, som jag ser det, är att sekontinuiteten i övergreppen, från etthistoriskt perspektiv fram tills idag, dettatrots att vi har ett mycket ambitiöst pro-gram när det gäller integration av romer.

De rapporter som beställs till vitbokenska illustreras med romers egna berättelser.

– Och kan vi ta fram underlag somverifierar deras berättelser kommer vi attgöra det.

Gunno Gunnmo menar att antiziganis-

men än idag dominerar romernas livsvill-kor i Sverige.

– Övergreppen kan se olika ut över tid,men det finns ändå en kontinuitet. Vi sertill exempel på samhällets ingrepp iromska familjer och de romska kvinnor-nas kroppar. Vi ser på romernas möjlig-heter att försörja sig, på utestängningenfrån samhället och på romernas bristandemöjligheter till delaktighet. Även i alltdetta finns det en kontinuitet.

Gunno Gunnmo menar också att ute ikommunerna råder det brist på kunskapoch att Delegationen för romska frågors20-årsstrategi är ett viktigt dokument.

– Det viktigaste med det dokumentet äratt det sätter romerna på agendan i minsttjugo år, säger Gunno.

Vitboken är ju en följd av den rappor-ten, en utredning som nu sker inomarbetsmarknadsdepartementet istället förden utomparlamentariska Sannings kom -mission som var föreslagen.

– Det är ett ovanligt grepp att det skerinom departementet. Det ger både styrkaoch svaghet. Det viktigaste är dock attromerna får en röst.

De direktiv som angavs redan från bör-

18 É Romani Glinda

Vitboken får ny kapten�är nu förre DO:n Katri Linna åter blivit omplacerad är detförre vice ordföranden i Delegationen för romska frågorGunno Gunnmo som tar över rodret. Gunno, som tidigare harett förflutet inom polisen, var redan knuten till vitboken, menfår nu det övergripande ansvaret.

Text och foto: Bengt O Björklund

jan stipulerar att det inte får finnas någrakonkreta förslag i slutrapporten.

– Men vi som arbetar med frågan kanföra tillbaka våra erfarenheter från arbetettill departementet, erfarenheter som vi fårgenom alla de intervjuer vi gör med romer-na. Vår ambition är att tydliggöra att det ärlika illa idag som det alltid har varit. Detpolitiska systemet är trögt, men vi måste fåromerna på dagordningen. Man kan lätt blipessimistisk, men jag drivs ändå av enoptimistisk syn på man kan förändra.

Gunno menar att man måste ha en ly -hördhet för hur de romska föreningarnaarbetar.

– En förutsättning för deltagande är attdet finns information och information krä-ver att det finns någon som informerar.Språket och kulturen spelar en viktig roll.

Tidsplanen för vitboken innebär attunderlaget ska vara klart i mars 2013.Sedan ska materialet gås igenom av poli-tikerna innan det redigeras. Idag vet maninte när exakt vitboken publiceras.

Det är Heidi Pikkarainen som kommeratt göra de flesta intervjuerna.

– Jag kommer att vara med ibland ochjag kommer att läsa och skriva en heldel, säger Gunno.

Idag har man redan gjort en tredjedelav de planerade femtio intervjuerna.

– Det kommer inte att räcka med enursäkt för det som har hänt från myndig-heternas sida och sedan gå vidare. Vimåste på allvar ta tag i det som sker idag,menar Gunno.

Han menar också att de har ett förtro-ende bland de romer som de redan inter-vjuat.

– Jag har ju jobbat med den romskafrågan sedan 2007 i delegationen och detär självklart att jag önskar att det härarbetet kommer att förbättra romernassituation, att det kommer att skapa enmedvetenhet kring antiziganismen ochdess konsekvenser, både historiskt och idagens samhälle. Jag hoppas att vitbokenkan bli ett internationellt verktyg också.Om den svenska regeringen skulle be omursäkt på ett kraftfullt sätt, skulle det fåen stor uppmärksamhet ute i Europa.

É Romani Glinda 19

Nationaldagsfirandet i Skarpnäck avslu-tades med dikt och sång av Rose-MarieDemetri och några söta romska tjejer. Påbilden till höger intervjuas Rose-Marieav dagens projketledare Lasse KarlssonGonzales.

Evenemanget som gick av stapeln istrålande solsken var mycket uppskattatoch de dansande tejerna fick stora applå-der.

Programmet avslutades med två rap-pande romer. Det var Jordan och Rolandsom till publikens stora förtjusning rap-pade på romanés.

Nationaldagsfirande i SkarpnäckText och foto: Bengt O Björklund

Under seminariet berättade Fana Delijaoch Fatima Naza om verksamheten ochom alla problem de möter i sin vardag.Med sig hade tjejerna Jovana Mrkaic, entolk från centret.

– Romerna i Montenegro har det sämstav alla. Myndigheterna gör inte det somkrävs, men i år har regeringen startat enhandlingsplan. Vi hoppas att den leder åträtt håll, sade hon.

Organisationen arbetar bland annat föratt de romska kvinnorna inte ska gifta sigför unga, för att de ska studera och för attöka jämställdheten mellan romska mänoch kvinnor.

Myntkabinettets hörsal var fullsatt ochi en panel satt Maria Leissner, Alán Alioch Theresa Eriksson.

– Jag tror på en framtid där de romska

kvinnorna har arbete och är självständi-ga, sade Fatima.

Centret startade sitt arbete 2004. Blandannat använder de sig av teater för att nåut till de romska männen.

– Vi trodde att de romska männen skul-le bli arga över hur de framställdes, mendet blev de inte.

Man hjälper ävenbarn att studera ochman är en länk mellandet romska samhälletoch myndigheterna.

– Jag är så impone-rad, utbrast MariaLeissner. Ni är förebil-der för nästa genera-tion. Det viktiga ärockså att ni behåller er

20 É Romani Glinda

AAnnnnaa LLiinndd--pprriisseett till romska tjejer i MontenegroÅrets Anna Lindh-pristagare är den montenegrinska organisationenCenter for Roma Initiatives, CRI. För att motta priset kom FanaDelija och Fatima �aza, två romska kvinnor från centret. Medanledning av priset som delades ut i 2:a kammaren i riksdagshusethölls även ett seminarium kring centrets arbete på Myntkabinettet iGamla stan.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

kultur och ert språk intakt.

PrisutdelningenDet var högtidligt värre när det var dagsför själva prisutdelningen på 2:a kamma-ren. Även den här gången var det fullsatt,kanske för att det också delades ut tvåAnna Lindh-stipendier.

– Detta är en dag som betyder så myck-et. Anna Lindh skulle ha fyllt år imorgonoch vi måste fortsätta det arbete och detengagemang som hon hade. Hon var minkompis och hon skulle ha fyllt 55 imor-gon. Vi saknar henne fortfarande, menidag när jag tänker på henne är det med

ThomasHammarbergdelade ut prisettill de romskatjejerna.

Mona Sahlin.

glädje som jag ser hennesvarma leende. De romskakvinnorna i Montenegro ärdrabbade av dubbel diskrimi-nering, både som rom och somkvinna. Kvinnorna i Center forRoma Initiatives är verkligenförebilder och detta pris är tillför att göra världen lite bättre.

Det sociala företaget ”Mittliv” fick ett av stipendierna för sitt enga-gemang för kvinnor med utländsk bak-grund. Stipendiet delades ut av PeterÖrn.

Det andra stipendiet gick till ”Konstför tjejer” som huserar i Östersund. Detstipendiet delades ut av Jytte Guteland.

Efter att Rikard Wolff med stor inlevel-se läst en dikt intog före detta mänskligarättighetskommissionären ThomasHammarberg scenen.

– Att det blev just den här organisatio-

nen och de här tjejerna var ett ypperligtval. Jag har rest runt bland alla med-lemsländer i Europarådet och sett hurromer har det. De bor i den värsta slum-men, barnen mobbas i skolan och slutar.Hälften av alla romer i arbetsför ålder haringet arbete. Ändå är det största proble-met idag antiziganismen. Dessa kvinnorsom kämpar för att det romska livet skautvecklas och bli drägligare i det romskasamhället förtjänar verkligen detta pris.

Sök till Behandlingsassistentutbildning för romer på Sundbybergs Folkhögskola!Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen. Du som söker ska vara 18 år, helst 22 år och gärna äldre.

Utbildningens innehåll:Grundläggande medicinska kunskaper relaterat till missbrukGrundläggande psykologiAktuell lagstiftning och kriminalvårdGenus och sociologiBehandlingsteorierSocialt behandlingsarbeteRomsk kulturkunskap och romsk historiaFriskvårdIT-kunskap, att använda persondator i arbetssituationerSvenskaPersonlig utveckling och hantering av praktiksituationerReligioner, likheter och skillnaderMatematik i praktikenEngelska på grundskolenivåStarta egetFör att få ekonomiskt stöd under kurstiden måste du ha kontakt med Arbetsförmedlingen. För mer information om kursen: www.sundbybergsfolkhogskola.se

Sök till Behandlingsassistentutbildning för romer på Sundbybergs Folkhögskola!Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen. Du som söker ska vara 18 år

Utbildningens innehåll:Grundläggande medicinska kunskaper relaterat till missbrukGrundläggande psykologiAktuell lagstiftning och kriminalvårdGenus och sociologiBehandlingsteorier

Sök till Behandlingsassistentutbildning för romer på Sundbybergs Folkhögskola!Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen.

, helst 22 år och gärna äldre. Du som söker ska vara 18 år

Utbildningens innehåll:Grundläggande medicinska kunskaper relaterat till missbrukGrundläggande psykologiAktuell lagstiftning och kriminalvårdGenus och sociologiBehandlingsteorier

Sök till Behandlingsassistentutbildning för romer på Sundbybergs Folkhögskola!Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen.

, helst 22 år och gärna äldre.

Grundläggande medicinska kunskaper relaterat till missbruk

Sök till Behandlingsassistentutbildning för romer på Sundbybergs Folkhögskola!Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen. Utbildningen är tvåårig och innehåller både teoretiska studier och praktik inom relevant område för utbildningen.

Socialt behandlingsarbeteRomsk kulturkunskap och romsk historiaFriskvård

-kunskap, att använda persondator i arbetssituationerITIT-kunskap, att använda persondator i arbetssituationerSvenskaPersonlig utveckling och hantering av praktiksituationer

, likheter och skillnaderReligionerMatematik i praktikenEngelska på grundskolenivåStarta eget

Socialt behandlingsarbeteRomsk kulturkunskap och romsk historia

-kunskap, att använda persondator i arbetssituationer

Personlig utveckling och hantering av praktiksituationer, likheter och skillnader

Matematik i praktikenEngelska på grundskolenivå

-kunskap, att använda persondator i arbetssituationer

Personlig utveckling och hantering av praktiksituationer

För att få ekonomiskt stöd under kurstiden måste du ha kontakt med För mer information om kursen: wwwFör att få ekonomiskt stöd under kurstiden måste du ha kontakt med

.sundbybergsfolkhogskola.seFör mer information om kursen: wwwArbetsförmedlingen. För att få ekonomiskt stöd under kurstiden måste du ha kontakt med

.sundbybergsfolkhogskola.seArbetsförmedlingen.

Fana och Fatima så märkbart rörda ut.– Detta är ett stort ögonblick för oss.

Som kvinnor möter vi stora problem, blandannat jämställdheten inom familjen ochrörelsefriheten. Det är vi själva som måstegöra arbetet. Vi vill bekämpa nega tiva tra-ditioner som den patriarkaliska ställningsom männen alltid har haft, sade Fana.

– Detta pris är ett erkännande inte baraför oss, men för alla romska kvinnor somkämpar för en bättre värld, sade Fatima.

Panelen på Myntkabinettet, Sharon Jåma, Fatima �aza, Jovana Mrkaic, Fana Delija, Thereza Eriksson, Alán Ali och Maria Leissner.

Moderator för dagen var LydiaCapolicchio.

– Jag trodde jag visste allt om romer,men efter att ha närmat mig frågan inserjag att jag kan ingenting, sade hon.

Arbetsförmedlingens biträdande gene-raldirektör Jan-Olof Dahlgren talade omromernas situation på arbetsmarknaden.

– Romernas historia är en lång historiaav utanförskap. Vi vet inte exakt hurmånga arbetslösa romer i arbetsför ålderdet finns, men de är uppskattningsviscirka 70 till 90 procent. Vi har arbetatmed romer i flera omgångar och vi vetatt nätverk är det viktigaste för att kunnakomma in på arbetsmarknaden. Det är ettlångsiktigt arbete att minska diskriminer-ingen. De flesta i dagens samhälle är

fortfarande fulla av fördomar. Just därförär information så viktig.

Han menar att arbetssituationen sermer gynnsam ut just nu när alla fyrtiota-lister är på väg in i pension.

– Då är det viktigt att vi lyfter fram desom ligger längst bak i kön. Arbetetmåste förankras lokalt och det är viktigtatt romerna själva får vara med från bör-jan, den grupp somhar det allra svå-rast.

Inte grations -minister ErikUllenhag taladeförst om etniskregistrering, enfråga som aktuali-

22 É Romani Glinda

Arbetsförmedlingen och romernaDen 20 juni bjöd Arbetsförmedlingen in till ett seminarium omromsk inkludering. Syftet var att bidra till ökad medvetenhet ochengagemang gällande romsk inkludering på nationell och inter-nationell nivå. Seminariet hölls inom ramen för projektet”Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden” som projektledarenLarisa Lacatus och projektledarassistenten Mirelle Gyllenbäckhåller i, ett projekt som avslutas i augusti i år.

Text: Bengt O Björklund Foto: Rosario Taikon Ali

Mirelle Gyllenbäck

serats med det regeringsdirektiv som DOhar fått.

– Så länge som jag är minister ska viinte ha någon etnisk registrering iSverige. Om man kan historien förstårman varför, sade han.

Han tog upp den bortgömdaFörintelsen, århundraden av diskriminer-ing och förföljelse både i Sverige och iEuropa. Han nämner både utvisningarna iFrankrike och Jobbik i Ungern.

Ullenhag tog upp problematiken medde romska barnen i skolan.

– Föräldrarna vågar inte skicka sinabarn till skolan för att de inte har någotförtroende.

Och romer som skaffar sig en utbild-ning har ändå svårt att få arbete.

Larisa Lacatus Erik Ullenhag

Erik Lejdemyr, Marie Daun Eriksson, Marian Wydow, Tiina Kiveliö, Sofia Eugenzon Persbeck och Lydia Capolicchio.

É Romani Glinda 23

– Ingen fördom är så rumsren somantiziganismen. Allt detta måste vi förståinnan vi kan göra något. Det är sällansom romer ses som individer, man serdem som en grupp.

Ullenhag talade om regeringens roma -strategi som startat i fem pilotkommuner.

– Det är ett stort ansvar och mycket attgöra för alla inblandade. Det är ockå enutmaning, för romerna har ingen traditio-nell föreningskultur, de organiserar sig påett för oss annorlunda sätt, men det vikti-ga är att de organiserar sig.

Han berättade lite mer om pilotkom-munerna.

– Jag var lite nervös innan vi fick insvar på vilka kommuner som var intres-serade av att vara med. Det är ju ute ikommunerna som arbetet måste ske.

18 av landets 290 kommuner visadeintresse. Även Arbetsförmedlingen, DO,Skolverket och Sveriges kommuner ochlandsting är med. Bland seminariets del-tagare fanns en oro över vad som händeri de andra 13 kommuner som anmält sittintresse.

Mirelle Gyllenbäck berättade om pro-jektet ”Jämlikhet för romer på arbets-marknaden”

– Fördomar beror ofta på okunskap.Det här projektet ska öka medvetenhetenom diskrimineringen mot romer på arbet-smarknaden. Arbetsförmedlingen togöver projektet 2011 och det tar slut iaugusti i år. 300 arbetsgivare ska utbildasom romsk historia, identitet och kultur,om den rådande diskrimineringen ochom de olika romska grupper som finns.

Till sin hjälp har de låtit ta fram enwebbaserad utbildning på 90 minuter. Närman är godkänd, efter att ha svarat rätt påminst åtta av de tio frågorna, får man ettcertifikat och kan gå vidare till de semi-narier som är kopplade till utbildningen.

– I dessa seminarier är det romernasjälva som får komma till tals. Där kan vita de frågor som kommer efter att mangått webbutbildningen. Fram till idag har268 person blivit godkända i webbutbild-ningen. Vi har också workshops för attidentifiera prioriteringar i arbetet med

romsk inkludering, sade Mirelle. Larisa Lacatus gav ett europeiskt per-

spektiv för romsk inkludering.– Romer har en status som minoritet i

de flesta europeiska länder, men romernaär inte en homogen grupp. De är denmest marginaliserade gruppen i Europa.Att identifiera problembilden är det vikti-gaste när man ska påbörja ett inkluder-ingsarbete. Nu talar alla om att det måsteforskas mer om romer, men det får migbara att känna mig mer och mer som enlabbråtta. De traditionella yrken somromer hade tidigare finns inte längre, vil-ket kräver att vi hittar andra yrken.

Även i Sverige har romerna det svårtpå många områden.

– Hälsan är ett problem för mångaromer, inte för att de är romer, men föratt de bor på platser som skadar derashälsa. Den romska kvinnan är ofta dub-belt diskriminerad, både av majoritets-samhället och i den egna familjen.

Fattigdomen växer nu i Europa, intebara bland romerna.

– Men romerna är fortfarande de allrafattigaste. Deras brist på inkomst begrän-sar samtidigt deras tillgång till samhälletsservice. Marginalisering och segregationgäller för romer både i Europa och iSverige. Den romska inkluderingen är ettgemensamt ansvar för alla EU:s med-lemsstater.

Den romska historien är inte lätt.– Den förföljer oss. Även om den

svenska regeringen säger att de har enstrategi kommer frågan: Hur mycket

involveras romerna i denna strategi? Är det som vanligt att förändringsarbe-

te bara ska ske utifrån och in. Att allapengar hamnar hos de myndigheterregeringen valt ut, myndigheter somredan arbetar med frågan, men inget stödges till de romer eller de romska organi-sationer som arbetar med frågan?

– Ett sätt att arbeta med frågan är via detromska språket. Alla romer kan inte sittspråk vilket är en viktig fråga när det hand-lar om kulturell identitet. Det är om det vivill informera arbetsgivarna, sade Larisa.

För att lyckas med en romsk inkluder-ing måste alla myndigheter vara med,både på nationell och på lokal nivå.

– Ett problem när det gäller att få romeratt aktivt delta är att de hela tiden förvän-tas ställa upp gratis, avslutade Larisa.

Efter lunch var det dags för panelde-batt, En rom, Marian Wydow frånMalmö, ingick i den. Jan-Olof Dahlgreninledde på nytt.

– Vi är allt för projektifierade idag.Projekten tar alltid slut. Även detta är ettprojekt, men vi hoppas att det kommeratt fortsätta, att det arbete vi har gjort tarfäste för vi kommer att få arbeta med denhär frågan länge, sade han.

Några av de myndighetsrepresentantersom satt i panelen har inte arbetat medden romska frågan särskilt länge. Menentusiasmen var stor. Eller som Jan-OlofDahlgren uttryckte det.

– Vi har gått från att vara omedvetetinkompetenta till att var medvetet inkom-petenta.

Lydia Capolicchio och Jan-Olof Dahlgren.

När Seriegalleriet nyligen firade tio årgjorde man det med en utställning av UlfLundkvist, tecknaren som gör Bakro.Men Ulf har många fler figurer i sinpenna. Under åren har många av dem bli-vit kända, kanske främst korven Assarsom gått i Dagens Nyheter sedan 1990.Det första seriealbumet såg dagens ljus1980 och sedan dess har Ulf publicerat

nästan 40 album med olika figurer.Under hösten kommer É Romani

Glinda, ÉRG, att producera en utställningmed fokus på Bakro som Ulf tecknat iÉRG sedan nummer 3, 2004. Skämten ärskrivna av Bengt O Björklund och haroftas en aktuell prägel. I samband medutställningen kommer det att hållas olikaseminarier och Ulf och Bengt kommer att

24 É Romani Glinda

Ulf Lundkvist ställer utText och foto: Bengt O Björklund

berätta om sitt samarbete med Bakro. Dehar även samarbetat tidigare med en annanserie om Fia, en lakonisk sjuksköterska.Seminarierna kommer bland annat attväcka frågan om hur mycket man kandriva med fördomarna utan att kränkamänniskorna det handlar om.

Tack Ulf för att du gör Bakro! Vi påÉRG uppskattar det till 100 procent!

Ulf Lundkvist har fått vin och en blomma av Fred Taikon. Ulf tillsammans med Bengt och hans fru Gertrude.

Kungen ger svensk flagga till romerText: Bengt O Björklund Foto: Hansi TaikymerUnder Nationaldagsfirandet på Skansendelade kung Carl XVI Gustaf ut den blå-gula fanan till Romska ungdomsförbun-det i Malmö, RUF.

– Man sänder ut ett viktigt budskap,tycker fanbäraren Erland Kaldaras. Manvisar att romerna är en del av Sverige, endel av svensk historia och en del avsvensk kultur. Att efter 500 år få ta emotnationens flagga av landets högsta repre-sentant är en stor ära, säger han.

Även Hansi Taikymer var med.– Min dotter Jenni hade hört meddelan-

det på radion att kungen skulle dela utsvenska flaggan till romska ungdomsför-bundet i Malmö. Jag tog min familj medmig och for upp till Skansen för att närva-ra vid ceremonin och gratulera min släk-ting Erland Kaldaras. Det känns ärofullt

att vi romer blivit erkända som en gruppbland de nationella minoriteterna iSverige, en acceptans som vi har väntatpå i många århundraden. I år är det 500 årsedan man första gången nämner romer iStockholms tankeböcker så detta var ännuett erkännande att vi har funnits i Sverigesedan 1500-talet, säger Hansi Taikymer.

Politikerna visar idag ett större intresseför romska frågor, och regeringen satsarnu 46 miljoner på att bryta romernasutanförskap.

– Jämfört med situationen för romer iBulgarien och Rumänien har romer här iSverige tillgång till allt, och möjlighetenatt utbilda sig till vad de vill. Men detfinns mycket fördomar i Sverige ochmänniskor diskrimineras dagligen, sägerErland Kaldaras. Erland Kaldaras och Hansi Taikymer.

É Romani Glinda 25

I samband med årets nationaldagsfirandedå alla nysvenskar bjöds in tillStadshuset delades Nelson Mandela-prisut. Årets vinnare är Gunilla Lundgren.

– Varje människa har en berättelse värdatt berätta och genom att skriva böckertillsammans med svenska barn och ungafrån hela världen låter Gunilla Lundgrenbarn och unga i Rinkeby skapa just mira-kel genom att skriva. Hon ger utrymmeför barns och ungdomars känslor ochtanker om sina upplevelser. Just nu arbe-tar hon med en bok där trehundra barndeltar, sade Ulla Hamilton, trafik- ocharbetsmarknadsborgarråd.

Gunilla Lundgren skrev sin första boktillsammans med tre romska tonårsflickori Rinkeby 1972 och har sedan dess fort-satt att skriva. Idag har hon gett ut merän 40 böcker för barn och vuxna. Ett tio-tal av böckerna berättar om romer, deraskultur och språk. Genom olika skrivar-projekt har hon gett röst till barn frånhela världen och hon har alltid arbetat förökad förståelse mellan människor medolika erfarenheter bland annat genomskrivarverkstäder i Rinkeby och i andrastadsdelar i Stockholm.

Gunilla Lundgren såg märkbart rörd utnär hon tackade för sitt pris.

– Detta pris är ett erkännande för allaoss som arbetar med barnen i Rinkeby,sade hon.

Gunilla har även samarbetat med barn iandra länder. Bland annat har hon skriviten bok om Nelson Mandela.

– Den boken har sydafrikanska barnillustrerat. Därför är det en stor ära förmig att ta emot Nelson Mandelapriset.

Gunilla känner det som om hon befin-ner sig mitt i världen när hon är iRinkeby.

– Det är stora utmaningar med arbetet.Det som är intressant är barnens egna

berättelser, därför tänker jag användadessa prispengar till att ge tillbaka tillRinkeby.

Detta kommer att ske genom att Gunillagör en bok om barnen i Kvarnbyskolan.

– Trehundra barn kommer att vara medoch den kommer att vara på svenska ocharton andra språk. Barnen kommer i egnaord och bilder att beskriva sin hembyggd.Boken kommer att heta Rinkeby 163, enby i världen.

Gunilla Lundgren deltar i ett nu 15-årigtsamarbete mellan barn i kåkstäder iSydafrika och barn i Rinkeby. Detta samar-bete har bland annat lett till filmer, utställ-ningar och fyra böcker. Gunilla är heders-ledamot av Svenska barnboksakademien.

– Gunilla Lundgren är en mycket vär-dig pristagare . Hennes arbete, tillsam-mans med såväl barnen,skolan somNobelpristagarnas besök iRinkeby, är strålande exem-pel på konkret integration-sarbete, sade Hamilton,

Totalt kom det in 70nomineringar till priset.

– Gunilla Lundgren harunder årtionden bidragit tillintegrationsarbetet iStockholm. Hennes arbeteuppskattas av många, vilketinte minst framgår av atthon fått så många nominer-ingar. Genom sina bokpro-jekt skapar hon inte baraökad kunskap bland svens-ka barn utan också blandbarn utanför Sveriges grän-ser, sade Ulla Hamilton.

Juryns motiveringGunilla Lundgren ger på

många olika sätt utrymme

Nelson Mandela pris till Gunilla Lundgren2012 års �elson Mandela-pris har tilldelats författaren GunillaLundgren. Priset delas ut för att belöna och uppmärksamma godaexempel i arbetet för en mer integrerad stad.Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

för människors livsberättelser. Hennesböcker skapar både respekt och insikthos läsaren samtidigt som de personervars liv böckerna handlar om kännerstolthet över sitt ursprung, eftersom hen-nes böcker är skrivna i Rinkeby tillsam-mans med människor som bor där.Genom att skriva tillsammans medsvenskar som har sitt ursprung i andraländer bidrar hon till att sprida kunskapom andra länder och andra kulturer.Gunilla har dessutom bedrivit skrivar-verkstäder för att ge barn och ungdomartillgång till ett fungerande språk. Genomolika projekt har hon givit röst till barnfrån hela världen. Det är också tack vareGunilla som Nobelpristagaren i litteraturkommer till Rinkeby varje år. Samman -taget innebär detta att hennes arbete stär-ker självkänslan hos barn och unga iRinkeby och hon synliggör vilken storresurs dessa barn och ungdomar har.

Stockholms stads Nelson Mandela-prishar delats ut sedan 1998.

Förföljelsen och mordet på de romska fol-ket under andra världskriget är en historiasom sällan har berättats. När hon var 12år, fördes polsk-romska Sofia Taikon(1931-2005) och hela hennes familj tillkoncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Där fick hon ett fångnummertatuerat på sin vänstra arm: Z-4515.

"Sofia Z-4515 är en lågmäld, men sub-tilt påverkar grafiska memoarer. Detinnebär att läsaren intimt och ger utrym-me för reflektion. Det är en perfektbalanserad fordon för att förmedla desmärtsamma, sorgliga sanningar sommåste lämnas till kommande generatio-ner." säger Paul Gravett, författare avden grafiska romanen: Stories ToChange Your Life.

Historien om Sofias överlevnad, en pris-belönt grafisk memoar för unga läsare skri-

ven av Gunilla Lundgren och illustrerad avAmanda Eriksson, är nu översatt till eng-elska. Den engelska versionen är publice-rad av Mantra Lingua i en tvåspråkig utgå-va översatt från svenska av Janna Eliot.

Den engelska utgåvan fungerar medMantra Linguas egen ljudpenna, med ljudpå både kelderash och engelska. MantraLingua är ett brittiskt förlag som produ-cerar tvåspråkiga resurser som håller kon-takt med och överbryggar nationella skill-nader på ett sätt som respekteras och upp-skattas av lokala kulturer. Mantra Linguasidé är att tillhandahålla språk för barn.Mantra Lingua har utvecklat en uppsätt-ning värden som härrör från en önskan attbehålla det distinkta och egna och ändåuppmuntra till integration av nya grupperi olika samhällen.

När forskaren, poeten, översättaren och

26 É Romani Glinda

”Sofia Z-4515” nu på engelskaHistorien om Sofia Taikon i boken ”Sofia Z-4515” är nu översatttill engelska och presenterades nyligen på Free Word Centre iLondon. På plats fanns författaren Gunilla Lundgren, tecknarenAmanda Eriksson, översättaren till romanés, Ramona TaikonMelker, översättaren till engelska, Janna Eliot och Adrian Marshfrån Open Society Foundation.

Text: Bengt O Björklund

redaktören Ernesto Priego erbjöds attleda det redaktionella arbetet med att tafram den engelska utgåvan av Sofia Z-4515 tvekade han aldrig en sekund.

– Det är en grafisk memoar om över-levnad och hopp som centrerar runt för-följelse och mord på romer under andravärldskriget. Till skillnad från andra seri-er om Förintelsen eller om denna periodav Europas historia, är Sofia Z-4515 rik-tad mot yngre läsare, från åldrarna 9 ochuppåt. Det finns ett verkligt behov avpedagogiska serier som riktar sig tilldenna publik, särskilt nu när de flestaserier tycks vara riktade till antingenvuxna läsare eller läsare i sena tonåren.

Ernesto Priego skrev sin mastersav-handling om Art Spiegelman:s Maus, enav de mest respekterade grafiska roma-nerna i världen,

– Självfallet är Förintelsen och serierom den inte ett nytt koncept. Tyvärr fickinte Sofia leva för att se sin bok, hon dognågra månader innan den första svenskautgåvan släpptes. Jag är verkligen hedradöver att ha arbetat för Mantra Lingua ochatt ha spelat en del av detta unika projektgenom att redigera den här memoarbo-ken på engelska för första gången.

É Romani Glinda 27

Ofta, mycket ofta, blir jag kontaktad avromer som bor på olika platser runt om iSverige och som sökt asyl, men som fåttavslag på sin asylansökan. Många gångermed förklaringen att visserligen blirromer diskriminerade i hemlandet, vilketoftast är Kosovo numera, men iblandäven Serbien eller något annat land somen gång tillhörde det forna Jugoslavien,men den diskriminering man blivit utsattför når inte upp till förföljelse, som i sintur skulle kunnat berättiga till asyl iSverige. Alltså att man blir bedömd varai behov av skydd här i Sverige.

Bedömningen av skyddsbehovet grun-dar sig ofta på olika publikationer, där derespektive ländernas förbättringar gente-mot romerna framhålls. OchMigrationsverket ochMigrationsdomstolarna har oftast ingenannan information som säger emot detta,annat än den asylsökandes personligaberättelse, som kan vara en fruktansvärdberättelse om våld, förtryck och förföljel-se under många år som till slut kulmine-rat i att man tvingas ta till flykten. Denasylsökandes berättelse bedöms ofta sommindre trolig om den sökande inte gåtttill polisen i hemlandet och anmält vadsom hänt. Men vilka romer vågar gå tillpolisen och anmäla något som förföljarefrån en majoritetsbefolkning gjort? Inteså många är det självklara svaret.

Men ändå, de som gått till den lokalapolisen och anmält händelser har ofta bli-vit mer trakasserade både av polis ochlokalbefolkning efteråt.

En kvinna som nu är utvisningshotadoch ska tillbaka till sitt hemland Kosovo,försökte när hon senast var där för några årsedan att få tillbaka familjens bostad somsedan kriget ockuperats av albanska famil-jer. Hon gick tre gånger till polisen, menberättar att hon blivit utskrattad och känt

sig mycket illa bemött. Att få någon hjälpvar inte att tänka på. Migrations verket skri-ver i sitt negativa svar att hon dels inteanmält något till den lokala polisen ochdels att hon borde ha vänt sig till någonannan polismyndighet. Kvinnan i fråga harunder tiden här i Sverige bildat familj meden romsk man som sedan länge har perma-nent uppehållstillstånd och paret har nume-ra två små barn. Det snart tvååriga barnethar fått permanent uppehållstillstånd, detnågra månader gamla barnet väntar påbeslut om uppehållstillstånd. Mamman skanu enligt Migrationsmyndigheternas beslutåka tillbaka till Kosovo och därifrån sökauppehållstillstånd på grund av anknytningtill sin sambo i Sverige. Men hur ska honklara sig i Kosovo kan man undra! Hon ären romsk kvinna, saknar skolutbildningoch har inga som helst kvarvarande släk-tingar i Kosovo. Alla har flytt därifrån, bl.a. till Sverige. Några har t.o.m blivit svens-ka medborgare.

Om hon väljer att utvisas till Serbien,eftersom hon fortfarande anses som ser-bisk medborgare också, får hon likartadeproblem. Romsk kvinna från Kosovo,utan socialt nätverk, är något som gör densociala stigmatiseringen allvarlig! Ochfrågan är hur det skall bli med barnen.Det minsta barnet ammas ännu och behö-ver sin mamma. Det andra barnet som harsitt permanenta uppehållstillstånd kom-mer också att allvarligt skadas av enseparation från sin mor, som jag av erfa-renhet vet kan bli lång, även om förturutlovas i migrationsverkets avslagsbeslut.

Vid ett liknande fall som jag följde pånära håll tog det nästan nio månaderinnan modern kunde återvända tillSverige, även om alla instanser gavhenne förtur i handläggningen av hennesfamiljeåterföreningsfall.

Är inte nio månader en väldigt lång tid

Ett romskt familje -splittrings drama i GöteborgIngrid Schiöler

för ett barn, som ännu inte är två år? Ochom den nyfödda följer med sin mammanär hon utvisas, så kommer detta lillabarn att förlora kontakten med sin pappaoch sina syskon, något som självklartkommer att påverka anknytningen tillfamiljemedlemmarna på ett negativt sätt.

Hela situationen är emot barnkonven-tionen. Man ska inte onödigtvis splittrafamiljer, något som det fattades beslutom för flera år sedan. Ändå gör man detoch åberopar som skäl till ”nödvändigfamiljesplittring” att identiteten inte ärtillfredsställande styrkt. Det är det som ärhuvudanledningen till att modern till tvåbarn, som hon bevisligen är mor tilleftersom de är födda i Sverige, inte kanbeviljas uppehållstillstånd utan måsteutsätta sig för en farlig resa till det fornahemland hon en gång lämnade på grundav att hon var förföljd. Hon har dessutomsin mor och sina syskon, som är svenskamedborgare, här i Sverige, och deras för-säkran att hon är dotter/syster anses intetillräckligt! Om det hade gällt ett svensktmedborgarskap hade deras intygande tro-ligen varit tillräckligt.

Många är de personer som finns runtdenna lilla familj som inte kan tro att densvenska utlänningslagen tillämpas sårestriktivt! För egentligen är det ju baraen naturlig process i varje människas livatt träffa en partner, bilda familj och fåbarn, även om man ursprungligen kom-mit hit som asylsökande. Och om maninte blir beviljad asyl, så är familjebild-ningen inget man har planerat som ettalternativ till asyl. Det är bara vad somkan hända i mötet mellan människor!

Den här gången är det familjenCaldaras som är i fokus. HansCaldaras berättar själv vilka

som är med på bilderna och vad det varsom hände.

Bilden till höger: Inne i morbror Erland Kaldaras husvagn,från vänster Teresa, moster Cati ochMonika.

På bilden under: I samma husvagn, min kusin MilošTaikon 9 år och hans syster Teresas dot-ter Monica 4 år, (gift sen mitten på 70-talet med Anton Millon) och jag, 10 årgammal. Hunden i förgrunden hetteSamba och var lägrets kelgris, och ägdesav mormor (mamí) Anuška.

På bilden längst ner: Lägret vid Bulltofta Slott 1958. Frånvänster: Teresa, jag, Monika, Miloš ochpå huk lilla Monica. Vi blev av fotogra-fen (okänd) ombedda att låtsas spela ochsjunga, allt för att bekräfta myten om attromer hade musiken i blodet. Teresa ochMonika kunde inte ens ta ett ackord påen gitarr.

På bilden högst upp till höger på andrasidan:Förommaren 1957 i Kulladahl, förort tillMalmö. Taget utanför baracken, (en ned-lagd förskola) som mormor/mamí ochbarnen Liza, Mia, Eskil och Erland medfamilj hade fått flytta in i. En enorm för-ändring mot lägerlivet. Här fannsbekvämligheter som man drömt om i allatider. Centralvärme, varmt rinnande vat-ten och ett stort badrum. Var och en hadesin egen lilla vrå. När mamma, min brorKenneth och jag kom på besök, njöt vi avvärmen och moderniteterna. För mig vardet en glädje att leka på de stora ytorna,

28 É Romani Glinda

Gamla bilder berättar

É Romani Glinda 29

men inte minst få utnyttja badrummet, om min mos-ter Mia var på det humöret. Tyvärr var alla tvingadeatt plötsligt lämna baracken i juni 1957, strax efteratt fotot hade tagits. Den skulle rivas och lämnaplats åt bostäder. De hade inget annat val än att flyt-ta tillbaka till lägret vid Bulltofta Slott, med allt vaddet innebar. Från vänster: Min bror Kenneth, morb-ror Eskil, min kusin Kolea (Erik) och hans hustruVera, (som hade blivit hett förälskad i Erik och flyt-tat, från en trygg och ombonad miljö till ett slitsamtliv i lägret.) Kusinerna Monika och Lóli, skymd avmorbror Erland, vidare moster Cati.

Bilden i mitten:Monika Kaldaras och Monika Taikon Millon ipappa Erlands husvagn.

Bilden längst ner:Miloš, jag Teresa och Monika i lägret vid Bulltoftaslott.

Bilden under: Malmö 1958, i vårt läger vid Bulltofta Slott. Minakusiner Teresa Taikon och Monika Kaldaras medcykel tillhörande Norma, en av två flickor från ortensom ofta kom på besök.

Det här behöver du till 6 personer:

Laxspetten:1.5 kg färsk lax skuren i bitar6 st färgglada paprikor1 burk ananas i skivor3 st lök600 gr champinjoner3 st citroner

Marinad:5 dl yoghurtfärsk koriander2 msk citron saft2 tsk riven ingefära4 st hackade vitlöksklyftor 2 tsk spiskummin2 tsk gurkmejram3 msk farinsocker2 tsk malen koriander½ spansk peppar1 msk tomatpuréOlja för pensling av grillpanna

Gör så här:Lägg träspetten i blöt, skär grönsakerna i jämnstorabitar. Blanda yoghurt och kryddor till marinaden i en skål,

30 É Romani Glinda

Lax á la tikka masala på spettOriginalreceptet lagades ursprungligen över öppen eld, men det går även bra att grillaspetten i en grillpanna på spisen.

pressa i 2 msk citronsaft och rör om. Trä upp lax ochgrönsaker på spetten, lägg de färdiga laxspetten i enlångpanna och häll marinaden över spetten, låt stå ica: 1 timme i kylen. Pensla grillpannan eller grillen med olja. Grillalaxspetten i ca 3 min på varje sida.Pressa rikligt med citron saft över spetten innan ser-vering.Serveras med ris och en sallad.

Smaklig måltid!

É Romani Glinda 31

Gadó trubúl 6 ženénge:

Loló mašéske kaštuné řajá: 1.5 kilóvo loló mašó, šindé ánde kotorá6 pipérči ánda le trin fárbi1 kotía ananas,šindé sar angrustjá 3 purumá600gr champinjónurja3 lumujá lumúja

Marináda: 5 dl yoghurt1 drez koriander2 bare řojá lumujáko sóko 2 cigné řojá řangló gingiberi2 cigné řojá xurdó komomíno2 cigné řojá maghiráno

3 baré řojá xurdó farinósko záro2 cigné řojá xurdó koriander½ íto pipárka1 barí řoj ličardé peredéci Vulój la tepciáke

Ker gadea: Muk te bešén le kaštuné řajořá ándo paj jekhčaso maj anglál de sar trubús len. Šin le zele-nimáta ande sa gadea bare kotorá. sar o mašó

Hamisár o yoghurt thaj le herbi ande jekh čaró,strangusár la lumújáko sóko ande 2 baré řojáthaj hamisár mišto Akaná, pher le kaštuné řajořále mašésa thaj lezelenimáta. Kan san gáta, muk le řajá te bešénande jekh lúngo čaró vaj pe le bovésko plévo.Šor oprál o marinádo, thaj muk te bešél šudróande jekh čáso.Šor ciřa vulój ande grilliako tipsía.Pek le řajá ande 3 minúci pe sváko rigStrangusár but lumújáko sóko oprál maj anglálde sar thos o xabén pe skafedíO xabén xalpe horezósa.

Xan pe sastimáste!

Loló mašó á la tikka masalaGadó xabén pekelas pe oprál puterdó jag. �úma vi šaj grillís ánde jekh grilliákotipsía po bov.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Anmäl diskriminering till DODO arbetar för att diskriminering inte ska förekomma i samhället. Genom att anmäla diskriminering till DO gör du tre bra saker:

1. Du ger dig själv möjlighet att få upprättelse för den kränkning som du utsatts för.

2. Du bidrar till att synliggöra diskrimineringen.3. Din anmälan kan bidra till att andra inte behöver utsättas för samma sak som du.

Utsätts dina barn för diskriminering i skolan?Får dina barn tillgång till den undervisning de har rätt till i skolan? Blir de mobbade eller trakasserade? Det finns en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Om barn blir trakasserade eller utsätts för diskriminering kan du anmäla det till DO.

Har du frågor om diskriminering?Ring DO:s telefonrådgivning som nås via växeln på 08-120 20 700. Rådgivningen har öppet måndag mellan kl. 10.00-11.30 och 13.00-15.00 samt tisdag–fredag mellan kl. 9.00–11.30 och 13.00–15.00.

Du kan även boka in ett besök om du föredrar att berätta om dina erfarenheter.

Mer information om DO och vad vi kan hjälpa till med finns på vår webbplats

www.do.se

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

POSTTIDNING B