Malmö Högskola Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Zlatans betydelse för barn i Rosengård

Zlatan’s influence on children in Rosengård

Björn Nilsson Ola Österström

Lärarexamen 210 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Kalle Jonasson Höstterminen 2007 Examinator: Fredrik Nilsson

2

3

Abstract

Nilsson, Björn and Österström, Ola (2007). Zlatan’s influence on children in Rosengård.

Our study describes how much influence and importance Zlatan Ibrahimovic has on a part of

Malmö called Rosengård where he himself grew up. We made interviews with 16 children in

the ages of six to ten.

The theoretic views applied in this study come from Robert Connell’s Notions of masculinity

and William Corsaro’s Sociology of childhood.

The questions we answer in this study are; if Zlatan has any influence on the children in

Rosengård? How do children and media look at Zlatan and the myth that surrounds him? How

does the picture of Zlatan Ibrahimovic get constructed amongst the children? How does

hegemonic masculinity present itself amongst the peer-cultures of the children in Rosengård?

Our study shows that Zlatan has no influence amongst the children we interviewed. But he is

still a legend and people talk about him often in the local community. We found out that

media has a major influence on the children, and because of all the negative articles of Zlatans

inability to score in the Swedish national team, creates a view on Zlatan that is everything but

positive.

Keywords: Zlatan, Children, Rosengård, gender, ethnicity, football

4

5

Förord

Vi kom fram till detta ämne genom att vi först ville skriva om rörelse och Rosengård. Sedan

under långa överläggningar med vår handledare kom vi tillsammans fram till detta oerhört

intressanta ämne. Vi som författade detta kände inte varandra tidigare och vill tacka Vickie

Berggren som förde oss samman och därmed formade denna duo utav kunskap och

samverkan.

Vi vill också tacka vår handledare Kalle Jonasson som har hjälpt oss ofantligt mycket utöver

det som har förväntats av honom, utan Kalle hade det inte varit möjligt att genomföra en

uppsats baserad på Zlatan Ibrahimovic.

Vi också skänka ett varmt tack till de lärare och elever som har ställt upp för oss och därmed

sett till att denna uppsats blev verklighet!

Tack för allas insats!

6

Innehållsförteckning

1 Inledning ............................................................................................................... 8

1.1 Pedagogisk koppling .................................................................................................................. 8

1.2 Zlatan och Rosengård ................................................................................................................. 9

1.3 Redogörelse för metod och teori ................................................................................................ 10

1.4 Syfte och frågeställningar .......................................................................................................... 11

1.5 Disposition ................................................................................................................................ 11

2 Teori och tidigare forskning ................................................................................. 13

2.1 Robert Connell .......................................................................................................................... 13

2.2 William Corsaro ........................................................................................................................ 14

2.3 Tidigare forskning ..................................................................................................................... 15

2.3.1 Tidigare forskning om förebilder och Rosengård ................................................................. 15

2.3.2 Tidigare forskning om Zlatan ................................................................................................ 16

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie ................................................................. 18

3.1 Metodval ................................................................................................................................... 18

3.2 Urval och genomförande ........................................................................................................... 19

3.3 Forskningsetiska överväganden ................................................................................................ 21

3.4 Analysbeskrivning..................................................................................................................... 21

4 Analys ................................................................................................................... 23

4.1 Hur förhåller sig barn på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och bilden av honom i media? .... 23

4.2 Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen? ................................................... 27

4.2.1 Bilden av Zlatan bland barnen .............................................................................................. 27

4.2.2 Bilden av Zlatan i media ....................................................................................................... 28

4.3 Var hamnar Zlatanlegenden i relation till hegemonisk maskulinitet,

och hur framkommer detta i kamratkulturerna bland barnen på Rosengård?................................... 31

4.4 Sammanfattning och slutsatser ................................................................................................... 34

5 Diskussion och kritisk reflektion .......................................................................... 36

5.1 Diskussion ................................................................................................................................. 36

5.2 Vidareforskning ........................................................................................................................ 38

5.3 Kritisk granskning ..................................................................................................................... 40

7

6 Referenser ............................................................................................................. 41

7 Bilagor .................................................................................................................. 44

8

1 Inledning

En av Sveriges största fotbollsprofiler är Zlatan Ibrahimovic. Han har gett sig ut i världen och

tagit den med storm. Men ändå har han rötterna och hjärtat kvar i Rosengård. Han var nyligen

på plats och invigde Zlatan-court, den fotbollsplan som han hade bekostat belysningen till. På

denna fotbollsplan ser man texten ”Här finns mitt hjärta, här finns min historia, här finns mitt

spel, ta det vidare. Zlatan”. Denna text är antagligen menad att inspirera barn och unga till att

aldrig sluta drömma. Vårt projekt kommer att behandla vad egentligen Zlatan Ibrahimovic

kan ha för påverkan på barnen i Rosengård. Och om han verkligen har något inflytande på

barnens drömmar.

I stadsdelen Rosengård i Malmö är det hela 22 % som lever på försörjningsstöd. Man kan

också utläsa att medelinkomsten per år är på 71700 SEK vilket visar att stadsdelen har en stor

grupp med låginkomsttagare. När vi sedan gör en jämförelse med Malmö i stort ser vi att

medelinkomsten är på hela 203600 SEK, detta är en markant skillnad (www.malmo.se 2006).

Efter att sedan ha gått igenom skolverkets inspektionsrapport (2006) så framgår det att endast

37 % går ut med fullständiga betyg ur grundskolan. All denna statistik visar på hur det faktiskt

ser ut i Rosengård. Barnfattigdomen i Rosengård år 2001 låg på hela 74 % (www.scb.se

2004). I det här ljuset kanske Zlatans framgångar framstår som ett attraktivt karriärsalternativ

för befolkningen på Rosengård, och inte minst då kanske för killarna (eftersom tjejer/kvinnor

inte har samma möjligheter att utöva fotboll professionellt).

1.1 Pedagogisk koppling

Man kan säga att när en ny ”Lill-Zlatan” dyker upp är det en stor nyhet som kan leda till att

ännu fler barn och ungdomar vågar ta chansen till att komma vidare i fotbollskarriären. Vad

det gäller kopplingen till skolans uppgift när det gäller framtid och visioner står uppskrivet i

läroplanen på följande sätt;

Skolan skall sträva efter att varje elev

• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att

- kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor

som rör den egna framtiden,

- få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. (Lärarförbundet 2002)

9

Avsikten är alltså att eleverna ska kunna få en inblick i olika valmöjligheter vad det gäller

deras framtid. Detta anser vi är en av grundpelarna för vårt arbete p.g.a. skolans uppgift att

försöka motivera barn att prioritera utbildning. Också värt att nämna är ifall barnen har en

dröm om att bli fotbollsproffs och vill satsa på en sådan karriär, hur motiverar man då som

lärare att barnen ska fullfölja en utbildning? Med tanke på den låga ålder som spelare kan bli

proffs idag, så kanske dessa ”Lill-Zlatans” studiemotivation avstannar och fokuserar mer på

fotbollen. Om vi kopplar detta till Zlatan Ibrahimovic så ser vet vi att han gick ut

gymnasieskolan med ofullständiga slutbetyg (Wegerup & Karlsson 2007). Då vi förstår att

fotbollen var det stora intresset i detta fall och så kan vi anta att prioriteringen inte låg på

skolan.

1.2 Zlatan och Rosengård

Vad det gäller den alternativa karriärvägen som fotbollsproffs så finns det många drömmar

och förhoppningar från killar i detta område, att en gång komma lika långt som Zlatan. Zlatan

själv säger i en intervju i Tv4 (www.fotbollskanalen.se 2007) att han ser sig själv som en

förebild, men lägger också tonvikt vid att barn ska ha flera förebilder och inte bara se upp till

honom. I ett segment i denna intervju så visas bilder från när Zlatan var på besök i Rosengård.

Här intervjuas en kille som får chansen att spela med honom på den nya fotbollsplanen. Han

säger att fotbollskarriären är väldigt lockande och att hans mål är att komma lika långt som

Zlatan Ibrahimovic. I en bok skriven av Tove Lifvendahl (2003) så intervjuas en fritidsledare

vid namn Julius Bordowski. Han säger att många killar är endast ute efter snabba pengar, och

därför är det bättre enligt dem att satsa på en fotbollskarriär. En fotbollskarriär kan innebära

stora pengar. Men kan också innebära i de senare åldrarna av skolan att utbildningen kommer

bli åsidosatt. Fast detta är ett dilemma som finns, väljer många unga idag redan på ett tidigt

stadium att satsa på fotbollen som en karriär. Detta gäller först och främst pojkarna då det är

inom herrfotbollen det finns pengar att tjäna.

Att Zlatan har blivit en institution på Rosengård vittnar begreppet "Lill-Zlatan" om. En skola

på Rosengård, där en av oss hade sin VFT, hade sin egen "Lill-Zlatan" - en benämning som

också betecknade en helt annan Rosengårdskille, som uppmärksammades i Expressen förra

året (www.expressen.se 2006). I detta reportage kunde man läsa att Zlatans snabbhet, styrka

och skicklighet fanns i denna kille. Vi anser själva att media har en stor press på Rosengård

om hur omgivningen ser på stadsdelen. Vi kommer i vår analys vidareutveckla kopplingen

10

mellan barn och media för att ge en bild om ungefär vilken tryck media har på barnen. Ropen

från media efter en till lyckad fotbollsspelare från Rosengård är stort. Det kunde man också se

när Zlatan Ibrahimovic var på besök i Rosengård för att inviga den ovannämnda

fotbollsplanen. Runt 2000 barn (www.aftonbladet.se 2007) var på plats för att se den stora

stjärnan inviga planen.

Vi kan då få en ungefärlig bild av Zlatans storhet och erkännande han har i sin forna stadsdel.

Både erkännandet av att han har lyckats och att han kanske sår ett frö i barn att de också ska

kunna göra det han gjorde. Men Zlatan har en stor påverkan på Rosengård och dess barn

oavsett om den är bra eller dålig. Det framkom av Mille Petrovic som skrev en artikel som

hette Sluta drömma om Zlatan (Expressen 2007) att Zlatan även har en negativ påverkan i

Rosengård. Petrovic säger att han har i sitt yrke som fritidsledare ute i Rosengård har minst tio

killar som vill bli som Zlatan. Men han påstår vidare att dessa barn lurar sig själva och måste

hitta en bättre lösning till framtiden. Men visst kan Zlatan inspirera, men det finns också en

bild i media av honom som tillskriver honom ett hett temperament; i värsta fall kan den senare

föreställningen befästa fördomar om invandrarkillar som utåtagerande och aggressiva

(Fundberg 2001,2003).

Så långt om killarna, men hur knyter detta an till tjejer i Rosengård? Är de något mer än en

uppsjö groupies som tycker Zlatan är snygg? Så framställdes de åtminstone i SVT

(www.svt.se 2007) när Zlatan var på spektakelbesök i Rosengård förra gången i samband med

Nikes projekt, Jogo Bonito, det vackra spelet. Vi hoppas med detta arbete kunna nyansera

bilden av hur tjejer på Rosengård förhåller sig till Zlatan.

1.3 Redogörelse för metod och teori

Vad det gäller valet av metod för att få fram det empiriska materialet, var intervjuer parvis det

alternativ vi fastnade för. Vi bestämde oss tidigt att använda oss av denna metod då den bäst

skulle ge oss svar på våra frågor. Vi delade upp intervjufrågorna i teman för att kunna ha en

dialog med barnen i en avslappnad ton. Vi anser att om vi hade valt att ha en massa frågor

som vi ställde direkt så hade dialogen blivit för hämmad. Det valet att därför ha olika teman

som utgångspunkt i samtalet gjorde att vi kunde lättare ställa följdfrågor samt kunna få fram

mer svar på frågor som dök upp vid intervjutillfället. Vi diskuterade fram dessa frågor i de

olika temaupplagda frågeställningarna med hjälp av teorierna vi har valt att bruka. Detta

11

gjordes genom att gå igenom de begrepp som skulle användas, och sedan se hur vi skulle

lägga upp frågorna på ett enkelt sätt för att kunna ställa dem till barn.

När vi valde att skriva om detta ämne så fick vi berättat för oss om William Corsaro och

Robert Connell. Dessa två teoretiker valde vi att implementera i vårt arbete genom att först gå

igenom deras teorier, och sedan använda deras begrepp och forskning som grund för

utförandet av vår uppsats. Anledningen till att vi har valt två olika teoretiker är att de

kompletterar varandra, och genom kombinationen av deras tankar kan vi få ett svar på de

frågor vi ställt i arbetet, och att vi, genom att kombinera, får ett mer dynamiskt analysverktyg.

1.4 Syfte och frågeställningar

• Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i fallet Zlatan Ibrahimovic utröna om

han används som en manlig förebild för barn, i detta fall barn i Rosengård. De

specifika frågeställningarna som vi vill få svar på är:

o Hur förhåller sig barn på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och bilden av

honom i media?

o Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen?

1.5 Disposition

Strukturen för denna uppsats bygger på förankringen av de teorier vi har valt att bruka. Med

detta menar vi att i avsnittet där vi redogör för teori och tidigare forskning klarläggs alla

begrepp och en bild ges av hur vi vill se på vårt material genom dessa teorier. Vi vill ha dessa

teorier först innan man ser på vårt resultat samt analys. Detta gör vi med motiveringen av att

vi vill ha en bra grund att stå på samt att läsaren ska kunna se hur begrepp och teori

genomsyrar vårt arbete. Detta stärker också vårt arbete genom att vi kan visa med hjälp av

dessa teoretiker hur vi har kommit fram till vårt tankesätt.

I nästkommande del som heter tillvägagångssätt och empirisk studie så beskriver vi hur vi

genomförde våra intervjuer samt en klar motivering varför valet av intervjuer gjordes. Här

kommer också en förklaring till hur urval samt genomförande gick till. Här påvisas hur vi

kom fram till våra metoder och hur vi har arbetat fram frågor och annat rörande intervjudelen.

12

Analysdelen som följer efter beskriver hur vi resonerat kring det material vi har fått fram. Vi

har också valt att stolpa upp våra precisa problemfrågeställningar som rubriker så att vi

behandlar en i taget. Vi kommer att använda våra centrala begrepp i stor omfattning för att

genom dessa se på vårt material med hjälp av teorierna vi valt att bruka.

Under diskussionen pratar vi om de tankar som har uppstått under arbetets gång och vi

diskuterar också frågor som har berört oss extra mycket. Denna del är den där vi belyser de

resultat som har kommit fram.

13

2 Teori och tidigare forskning

Vi vill se på vårt material med begreppen hegemonisk maskulinitet (Connell 1999),

kamratkulturer och tolkande reproduktion (Corsaro 2005). Ordet hegemoni betyder

herravälde och ledande ställning, vilket ger en klar bild av vad begreppet hegemonisk

maskulinitet innefattar. Efter att ha gått igenom och tittat på innebörden av dessa ord så har vi

konstaterat att dessa kan bäst hjälpa oss att förstå och utveckla vårt intresseområde. Vi har

funnit att eftersom fotboll är en otroligt stark kultur och genomsyras av kamratskap och

laganda så kan dessa begrepp fungera perfekt in i sammanhanget. Vi gjorde urvalet att välja

dessa två teoretiker dels för att det är ny forskning och dels så återspeglar det och är

applicerbart direkt på vårt arbete. Vi menar att dessa två teoretiker kan styra med sina begrepp

hur vi kommer att utläsa vårt resultat.

Efter att ha letat igenom mycket litteratur samt artiklar har vi funnit att om vår direkta

frågeställning saknas en hel del forskning. Detta gör att vi kommer att bidra en hel del till

området genom våra fältstudier. Vi har lokaliserat litteratur som rör sig mycket kring grupper

och dess olika konstellationer, men inget direkt om vårt huvudsyfte. Vi avser att skriva ihop

dessa så vårt huvudsyfte kan behandlas.

2.1 Robert Connell

Den första delen av vår litteratur och teori vi kommer att använda oss av som teoriförankring

är skriven av Connell (1999) som har ett begrepp som heter hegemonisk maskulinitet. Detta

begrepp är direkt användbart i den situationen i Rosengård kring Zlatan. Vi har med detta

begrepp för att hegemonisk maskulinitet ofta gestaltar sig inom idrott och därmed fungerar bra

för att hjälpa oss förstå de resultat vi fick. Hegemonisk maskulinitet står för: ”(...) den

kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position i

samhällslivet.” (Connell 1999;101). Men kan det vara så att killar i Rosengård sätter sig högre

upp än tjejer bara för att de kan se sig själva genom Zlatan? Kan killarna då enligt Connell

anse sig ha större makt och använda Zlatan som en hegemonisk förebild som en legitimitet att

sätta sig över tjejer? Detta är något vi ska diskutera i vår analys och diskussion där vi

behandlar och utröner hur Zlatan kan användas som en hegemonisk förebild utav killar i

Rosengård. Anledningen till att eftersträva att tillhöra och praktisera hegemonisk maskulinitet

14

är att stärka sin position och upprätthålla en auktoritet i och utanför gruppen. Men det uppstår

också nya grupper som kan utmana gamla lösningar och kan därför konstruera en ny

hegemoni. Enligt Connell så är hegemoni ”en historiskt föränderlig relation” (Connell, 1999;

101). Under årens lopp så ändras regler och förutsättningar om hur stor legitimitet och

auktoritet grupperna har att hävda. Dessa grupper som består av killar kan också utmanas av

tjejer d.v.s. att killarnas grupps dominanta position inte behöver vara självklar. Avslutningsvis

så har Connell en stark teori som vi kan applicera i vårt arbete. Han har genom sina teorier om

hegemonisk maskulinitet gett oss inspiration att utforma vår uppsats.

2.2 William Corsaro

Det andra delen av vår teori återfinns hos William Corsaro (2005), och hans tankar om

kamratkulturer samt tolkande reproduktion är några av de begrepp vi kommer att analysera i

detta kapitel. För att vi lättare ska förklara ordens innebörd börjar vi med tolkande

reproduktion.

The term interpretive captures the innovative and creative aspects of children’s participation in

society. (…) The term reproduction captures the idea that children are not internalizing society and

culture, but are actively contributing to cultural production and change. (Corsaro 2005;18).

William Corsaro menar att barn formas av och omformar samhället i så kallade

kamratkulturer. Dessa olika skeenden sker ofta i institutionsmiljöer som t.ex. skolor där

gruppbildningar uppstår. I dessa gruppbildningar, där barnen och deras vänner ingår, utövar

de allt de lär sig av sin omgivning, som t.ex. regler och värderingar. I dessa kamratkulturer,

de första utav många, prövar barnen sina kunskaper och sociala färdigheter.

Children’s participation in cultural routines is a key element of interpretive reproduction. The

habitual, taken-for-granted character of routines provides children and all social actors with the

security and shared understanding of belonging to a social group. On the other hand, this very

predictability empowers routines, providing a framework within which a wide range of sociocultural

knowledge can be produced, displayed, and interpreted. In this way, cultural routines serve as anchors

that enable social actors to deal with ambiguities, the unexpected, and the problematic while

remaining comfortably within the friendly confines of everyday life. (Corsaro 2005;19)

Vi är intresserade av hur fotboll och Zlatan värderas i kamratkulturerna och hur detta

korresponderar med föreställningen om hegemonisk maskulinitet, som ju oftast upprätthålls

15

genom idrott (Connell 1999). Dessa två begrepp går parallellt i vårt arbete även om två olika

författare har konstruerat dem. I en kamratkultur som alltid uppstår bland vänner i olika

miljöer, så kan också denna grupp enligt vår mening komma att utveckla även en hegemonisk

maskulinitet bland killarna.

Att behandla fotboll som en kamratkultur är en väldigt stark angreppsvinkel. Fotboll i dagens

samhälle är en stor, stark och utbredd kultur och har en massa rutiner och premisser. Barn

som är inne i fotbollsvärlden möter en massa framgångar och motgångar. Det är givet att man

lär sig vara en del i något och att kunna utveckla en känsla av samhörighet. Att konflikter kan

uppstå på en fotbollsplan när sju till elva barn beroende på ålder ska dela på något är

uppenbart. I dessa konflikter så skapar de verktyg för hur de kan hantera detta och med

förhoppningen om att lösa dem. Vad det gäller orden tolkande reproduktion (Corsaro 2005) så

menas det med att barn tolkar det dels de lär sig av vuxna, lärare, ledare, media samt andra

barn och omformar det i deras egna grupper samt återskapar eller omtolkar dessa

förhållningssätt. Detta kan man sätta i kontexten att barnen omsätter de premisser som

omvärlden har att erbjuda genom media eller dylikt. Barnen utsätts varje dag för ny

information och måste därför försöka tolka det och anpassa det till deras egen situation.

Det framkommer också av Corsaro att dessa olika kamratkulturer uppstår och utvecklas p.g.a.

att barn försöker förstå och behandla vuxenvärlden. Det nämns också att barn i alla grupper

försöker motstå vuxensamhället. Det kan man dra till extremer genom att barn kan försöka

motverka att bli som sina föräldrar eller vad omgivningen sätter för krav eller press på dem.

Man kan utläsa att inom familjen så har föräldrarna stor och viktig effekt på barnen. Men ute i

barnens egna grupper, kulturer och rutiner så är barnen själva och då är det inte längre

föräldrarna som bestämmer utan då är det barnen. Men föräldrar spelar dock en viktig roll i

början av skapandet utav dessa olika barnkulturer. Föräldrarna fungerar i början som

vägledare och sätter grunden för vilka premisser som gäller.

2.3 Tidigare forskning

2.3.1 Tidigare forskning om förebilder och Rosengård

Vi har valt att bedriva en teoretisk undersökning av begreppen förebilder och idoler. Vi anser

att eftersom Zlatan är en hegemonisk förebild för några barn i Rosengård så vill vi utröna hur

pass stor påverkan en person som är en idol/förebild egentligen har.

16

I boken Idol, image, identitet (Borgström, 2002) beskriver författarna att barn och ungdomar

idag utvecklar sin sociala identitet i ett socialt samspel. Där individen utvecklar en egen

självbild och identifikationen med andra. Barn och ungdomar idag träffar många olika

människor och i samband med det väljer de idoler som är viktiga för deras sociokulturella

utveckling. Detta knyter också samman med att barnen skapar sig en genustillhörighet med att

ha en förebild. Vi kopplar ihop detta med Connells (1999) uttryck om hegemonisk

maskulinitet, som påpekar att barn har förebilder i samma kön för att kunna hävda sig eller

identifiera sig med.

Barn och ungdomar söker sig till olika idoler. Sökandet av nya idoler är ett sökande efter sin

egen identitet. De söker olika utmärkande egenskaper hos idolerna som kan hjälpa dem att bli

en i gänget och utveckla sin egen identitet (Borgström, 2002).

Detta är nycklar för barnen på Rosengård med avsikten att skapa sig en egen identitet. Zlatan

Ibrahimovic är bara en av de stora idoler som barn och ungdomar kan identifiera sig med. Det

gör att de kan skapa sig en bild om vem han är, för att han är uppvuxen i samma kvarter som

barnen och ungdomarna är.

Vi gjorde också en efterforskning för att hitta material om Rosengård som företeelse. Vi

hittade en bok skriven av Per-Markku Ristilammi (1994) som behandlar bland annat hur

Rosengård har gestaltats i tidig forskning under stadsdelens uppbyggelse. Han har genomfört

intervjuer och samlat in empiriskt material under lång tid och har därmed en hel del

intressanta resultat. Det framkommer av hans intervjuer att stor del utav de människor som

blev tillfrågade trivs bra ute i Rosengård och upplever det som en bra miljö. Men någon direkt

koppling till arbetet var svår att göra eftersom vi inte ämnar visa hur Rosengård har blivit till

den segregerade stadsdel det är. Utan vi vill påvisa hur barnen i Rosengård tycker och tänker.

Vi skickade ett e-post till Per-Markku Ristilammi med syftet att försöka få tag på mer

litteratur eller t.o.m. fakta. Vi fick dock inget svar på detta och fick därför fortsätta på egen

hand.

2.3.2 Tidigare forskning om Zlatan

I detta kapitel ska vi behandla det som har skrivits om Zlatan som är relevant för vårt arbete.

Det finns en hel del böcker skrivna om Zlatan men vi har valt att inte ha med dessa då vi

anser att de saknar forskningsvärde och därmed inte går att hänvisa till. Vi kommer istället

17

med hjälp av en uppsats skriven av Agneta Furvik (2004) se på hur Zlatan har tolkats i media.

Furvik har analyserat 60 texter som behandlar Zlatan Ibrahimovic och om hur han framställs

inom media. Furvik skriver i sin uppsats att Zlatan ofta kopplas till Rosengård och framställs

som en ”invandrarkille” eller ”andra generationens invandrare”. Detta medför att media ofta

gör kopplingar mellan Zlatan och Rosengård på ett ofta negativt sätt. Det kan utmärkas

genom att media ger Zlatan en bild som det är omöjligt att leva upp till. Förväntningarna från

media enligt Furvik är högre på Zlatan än på någon annan svensk spelare.

Andra tolkningar som görs av Zlatan Ibrahimovic i media enligt Furvik är att han är omogen

och odisciplinerad. ”Det görs påståenden om att när just Zlatan Ibrahimovic gör något bra på

fotbollsplanen så gör han det av egoistiska skäl för att uppnå egen framgång” (Furvik

2004;82). För egentligen så är det enligt Furvik endast ett fåtal personer som bestämmer vad

folk ska tycka och tänka. Det är författaren av artikeln och chefsredaktören, detta gör att det

blir farligt, eftersom filtret är det endast ett fåtal personer som bestämmer över vad som

kommer ut i media. Detta är väldigt intressant om hur barnen tolkar Zlatan idag med tanke på

allt som har skrivits om honom genom tiderna. Vi genomförde våra intervjuer med syftet att

utröna dels hur medias påståenden om Zlatan har befäst sig hos barnen och dels hur barnens

påståenden såg ut.

Vi vill nyansera bilden av Zlatan som barnen vi har intervjuat gett oss. Och vi går in med

våra egna perspektiv av Zlatan redan innan intervjun. Och vi kommer därmed kunna få en

stark bild av hur de ser på Zlatan genom de perspektiv vi som intervjuar besitter. Vi kommer

att få en bild av hur barnen tolkar Zlatan och vi kommer märka hur pass påverkade de är av

media.

18

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.1Metodval

För att få fram önskade resultat gjorde vi kvalitativa intervjuer med barn från Rosengård i

åldrarna 6-10 år. ”En kvantitativ intervju är ofta för snäv och för inrutad för att kunna suga

upp en levande människas nyanserade erfarenheter och förhållningssätt” (Repstad 1999;64).

Detta citat stärker vår tro om att denna metod var den rätta vägen för oss att gå. Att använda

sig av ett kvantitativt förhållningssätt skulle enbart ge en för enkel bild av det vi vill få fram.

Vi hade också i tanke att använda oss av observationer men kom snabbt fram till att det vi är

ute efter inte går att se utan det är något vi måste efterfråga. Vi genomförde våra intervjuer på

en skola i Rosengård, valet av denna skola gjordes genom att en av oss kände personal och

barn sedan tidigare. Vi valde att enbart göra dessa intervjuer för att de bäst kommer att ge oss

ett resultat, eftersom det handlar om den mening barnen tillskriver Zlatan som en inflytelserik

fotbollsspelare, och hur detta är kopplat till fotbollen som karriärväg kontra utbildning. Vi

valde också att i våra intervjufrågor förmedla den bild som finns av Zlatan i media, och

jämföra den med deras tankar och synsätt på honom. Påståenden som gjorts om Zlatan i

media diskuterade vi med barnen och hur de förhåller sig till dessa påståenden.

Vi tror att en enkätundersökning kanske skulle ge oss ett mindre pålitligt resultat. De kan

svara snabbt för att bli färdiga eller för kortfattat på frågorna, samt följdfrågor på intressanta

resultat kan bli omständligt att få svar på. En enkätundersökning i låga åldrar är svåra att

utforma och är tidskrävande. Att vägleda barnen genom undersökningen blir svårt att göra om

man har flera barn på en gång att hjälpa. Att därmed bedriva en kvalitativ intervju gör så att vi

kan se om barnet inte förstår frågan eller vill att vi vinklar om frågan så att den eventuellt blir

bättre. Vad det gäller barn så är det viktigt att de kan ge förtroende till intervjuaren, detta

visade sig inte vara ett problem då en av oss är känd av barnen sedan tidigare genom

praktiken under lärarutbildningen.

19

3.2 Urval och genomförande

Vi valde att intervjua denna utvalda grupp dels för att se hur framtidsdrömmarna ser ut och

hur mytbildningen byggs upp kring Zlatan Ibrahimovic bland eleverna. Sammansättningen

utav denna grupp är på 16 barn med jämn könsfördelning. Vi genomförde intervjuerna parvis.

Detta valde för att barnen ska känna en trygghet och i sällskap av minst ett bekant ansikte

kunna svara ordentligt och slippa vara nervösa och oroliga. Vi har valt ut dessa barn med

olika motivering och för att kunna komma fram till ett utvärderbart resultat av vårt syfte så är

blandningen jämn bland könen. Åldern på dessa barn är åtta barn som är sex år, och åtta barn

som är tio år. Vi valde att ta det dessa åldrar för att kunna få ett bredare perspektiv på vårt

problem.

Grupperna bestod generellt av kontraster intressemässigt bland barnen. Med detta menar vi att

barnen har olika intressen inom paret. Det ena barnet ville kanske bli fotbollsproffs och den

andra inte vill bli det. Detta gjorde vi med motiveringen att vi ville få fram diskussioner och

att det lättare skulle kunna uppstå olikheter i svaren. Och därmed skulle vi kunna utveckla det

betydligt mer. Vi fick hjälp av lärarna att para ihop eleverna så att intressanta diskussioner

skulle uppstå. När vi genomförde dessa kvalitativa intervjuer valde vi att använda oss av en

jämn blandning mellan könen, vi ville inte någon ur vardera kön skulle känna sig hämmad av

att prata p.g.a ojämn fördelning utav könen. Barnen kunde också hjälpa varandra att spinna

vidare på sina idéer och kunna utveckla sina svar maximalt, vilket är en strategi som Trost

(2005) förordar. Vi ville få fram en annan bild än den mediala av hur synen på

fotbollslegenden Zlatan Ibrahimovic påverkar barn och miljö i deras stadsdel, samt att kunna

få ett svar om hur stor chansen egentligen är att lyckas med att skapa en karriär inom fotboll

enligt barnen.

Kontakten med skolan skötte Ola och vi kunde med telefonkontakt planera in två olika dagar

som vi genomförde intervjuerna på. När vi kom ut på skolan i Rosengård blev vi bemötta av

lärare och rektorer på ett otroligt hjälpsamt och vänligt sätt. Barnen var väldigt intresserade

och nyfikna på oss. De kom gärna och frågade vilka vi var och vad vi gjorde på deras skola.

När vi sedan berättade om att vi skulle göra intervjuer om Zlatan Ibrahimovic ville alla barnen

som vi pratade med delta. Vad detta berodde på kan vara flera saker som t.ex. att de ville

slippa lektion eller t.o.m. att de bara blev glada över att någon ville prata med dem. Under

själva intervjun deltog vi båda samt att vi använde oss av diktafon med bekräftelse om att det

20

godkändes av lärare och elever. Med hjälp av diktafon kunde vi fokusera på dialogen och

därmed kunna få ut maximalt med intressant data. Informanten glömmer ofta bort diktafonen

vilket gör att det blir mer avslappnat.

Vid användning av anteckningsmetoden läggs stor vikt på själva skrivandet och vi kunde ha

gått miste om värdefull information när vi hade antecknat. Platsen vi genomförde själva

intervjun skedde i ett grupprum i skolan i Rosengård. Grupprummet låg i direkt anslutning till

deras klassrum, vilket gjorde att det inte var spring runtomkring oss. Dock var ett orosmoment

i början att de lekte med vår diktafon och att nyfikna barn öppnade dörren och ville se vad vi

gjorde. Också en anledning till val av lokal var för att informanterna skulle känna sig trygga

och inte behöva vara nervösa över att miljön är obekant (Trost 2005). Att sitta på en ostörd

plats är mycket viktigt då det kan i värsta fall dyka upp störande moment som kan avleda

informanten och därmed tappa tråden (Repstad 1999). För oss är det viktigt att skapa en Vi-

känsla (Trost 2005). Vi byggde upp en relation med informanterna genom att delta i deras

rastaktiviteter. Valet av detta gjordes för att kunna bedriva intervjuerna på ett vänskapligt

plan, för att barnen skulle känna igen oss samt vara mer avslappnande under själva intervjun.

Under genomförandet av intervjun hade vi hela tiden i åtanke att använda oss av enkla ord för

att göra det så tydligt som möjligt (Trost 2005). Barnen vi intervjuade hade inte svenska som

modersmål utan det var genomgående arabiska som talades hemma. Vi fick därmed ändra

vissa frågor på plats som innehöll svåra ord för dem som t.ex. utbildning och annorlunda. För

att kunna fastställa nivån på dialogen lade vi oss på deras nivå, och pratade med dem

vänskapligt och på ett kompisplan. Detta motiverar vi med att de kunde slappna av och inte

känna någon press på vad som är rätt eller fel. Vi inledde intervjun med att meddela att de

skulle vara anonyma och att inget skulle spåras tillbaka till dem. Samtalstonen blev därmed

harmonisk och de vågade säga saker utan att tänka på att det skulle komma tillbaka till dem.

Tidsåtgången för dessa intervjuer var cirka 20 minuter per grupp. Första två intervjugrupperna

blev lite som pilotgrupper för oss, vi fick då in en rytm och kunde anpassa alla frågor lättare

till nästkommande grupper. Därmed blev det mer effektiva och bättre intervjuer ju längre vi

kom i gruppordningen. Barnen uppskattade väldigt mycket vårt sätt att hantera intervjun och

de var inte hämmade på något sätt. Som nämnt ovan var en av oss känd av barnen sedan

tidigare och det var både en för- och nackdel märkte vi. Det negativa var att de i början av

21

intervjun var lite oseriösa tills de kom in i samtalsämnet ordentligt. Det positiva var att de inte

var nervösa att träffa oss alls och kunde prata om saker som både var känsliga och roliga. Vi

fick fram genom valet av våra kvalitativa intervjuer fram många intressanta aspekter som

kommer visas i arbetet.

3.3 Forskningsetiska överväganden

De överväganden som gjordes var bl.a. att uppmärksamma informanterna på att vi som

intervjuar har tystnadsplikt. Vi har också av etiska skäl inte nämnt vare sig namnet på skolan

vi besökte eller informanternas riktiga namn i vårt arbete eller i våra transkriberingar. Vi

informerade våra informanter om vad vårt projekt handlade om och på så sätt gjorde vi dem

uppmärksamma på vad vi skulle prata om. Eftersom våra informanter var i lägre åldrar var vi

noga med att förklara vad det var som gällde på ett så tydligt språk som möjligt (www.vr.se

2007).

Vi berättade för barnen att de deltog på egna villkor och att de ej behövde delta om de inte

ville och kände för det. Allt detta enligt Vetenskapsrådets anvisningar. När vi i samråd med

lärarna valde ut barnen meddelade vi lärare och rektorer om att vi inte skulle sprida

informanternas namn vidare. Allt detta enligt den lärarpraxisen som vi har följt under vår

praktik på skolorna.

Vi kommer efter avslutat arbete skicka ut uppsatsen till berörda lärare för att de ska se hur vi

använt materialet vi insamlat. Detta mest för att visa tack för visat förtroende och att det

förhoppningsvis är något som de uppskattar att ta del av.

3.4 Analysbeskrivning

Vårt insamlade material bearbetade vi genom att ha våra frågeställningar framför oss som

mall med det som var relevants för studien. Vi utgick från våra centrala begrepp som är

hegemonisk maskulinitet, kamratkulturer samt tolkande reproduktion. Målsättningen med

analysen var att sammankoppla teori och vår egna empiriska studie. Vi använde oss av de två

teoretiker vi har valt att bearbeta som en grund att förankra de analytiska tankar som uppstod.

22

I analysen väljer vi att stolpa upp våra frågeställningar och analysera de genom vår empiriska

studie. I våra frågeställningar väljer vi att ha en pedagogisk synvinkel på varje fråga. Detta

för att vi ska kunna koppla vårt arbete till vår framtida yrkesroll.

Vi valde att transkribera alla våra intervjuer för att kunna få en bättre överblick om vad

barnen sa, och för att vi själva skulle kunna analysera intervjuerna. Vi kunde därför ta ut valda

citat som vi tyckte var viktigare än andra och på så sätt ge tyngd åt vårt arbete.

23

4 Analys

I detta kapitel kommer vi att presentera vårt resultat av insamlingen av det empiriska

materialet. Vi kommer att utgå från våra frågeställningar och analysera frågeställningar var

för sig. Detta val har vi gjort för att kunna få en lättare överblick över vårt resultat. För att

kunna ha en röd tråd genom arbetet kommer vi också under varje rubrik koppla ihop det med

de teorier vi valt att använda oss av.

4.1 Hur förhåller sig barnen på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och

bilden av honom i media?

Efter att ha genomfört våra åtta intervjuer med sexton barn i Rosengård så har vi fått fram ett

resultat som förvånat oss mycket. Flera av barnen som blev tillfrågade visste inte att han kom

från Rosengård och var inte nämnvärt intresserade av honom som person, utan de var mer

intresserade av hans fotbollsspelande. Bland de yngre barnen var Zlatan betydligt större och

uppmärksammad. De var mer pålästa om hans prestationer än om hans bakgrund och

livssituation.

De äldre barnen visste mer om hans bakgrund och kunde en hel del av hans historia. Dock så

var det skillnad här på killar och tjejer. Vissa tjejer svarade när frågan kom om var Zlatan

bodde någonstans att han bodde i Limhamn dit han nyligen har flyttat (www.sydsvenskan.se

2007). Detta visar eftersom det är färsk information att de är väldigt nyfikna på vad som

skrivs om honom och att det är värt att lägga på minnet. Killarna däremot hade blandade

reaktioner till Zlatan och några tyckte inte om honom alls, medan andra tyckte att han hade en

medioker påverkan bland barnen ute i Rosengård.

Informanterna lägger inte så stor vikt vid Zlatan Ibrahimovic. Däremot framkom det av några

killar vi intervjuade att de känner en stolthet av att Zlatan kommer från Rosengård och de kan

därför relatera till honom. Det visar att Zlatan ändå gör något bra eftersom de känner sig

hedrade att någon från deras gator rör sig i internationell media. Detta betyder dock inte att

han sätter någon press på barnen; de två som vill bli fotbollsproffs, tycker inte om Zlatan och

har Ronaldinho som förebild istället. Men han är omtalad hos de tjejer vi intervjuade samt

flera av de yngre barnen. Vi kunde utläsa att barnen som hade tillgång till dator och annan

media fann Zlatan mer som en skicklig fotbollsspelare än en idol och förebild.

24

Vi ställde en fråga till barnen om de trodde ifall Zlatan hade varit annorlunda om han hade

växt upp någon annanstans, detta för att få reda på ifall kanske, om de trodde att Rosengård

hade format Zlatan till den han är idag. Vi ville även få svar om vad informanterna tror om

hur pass stor påverkan en stadsdel kan ha på en person. Några barn svarade inte på denna

fråga men några som gjorde det ansåg att i Stockholm hade Zlatan utvecklats till en bättre

spelare. Men de kanske syftade på här att landslagsmatcherna spelas i Stockholm och därmed

blir staden representativ för landslagsfotboll. När vi ville att de skulle vidareutveckla detta så

tyckte de att Stockholm är en stor stad och har bättre fotbollslag. Men när vi analyserar detta

så har ju faktiskt Zlatan kommit väldigt långt och han är från Malmö. Det framkom också av

de andra informanterna som hade svarat att de inte trodde det hade varit någon skillnad. Vi

kunde alltså utläsa att de ansåg att Rosengård inte hade någon stor påverkan enligt dem att

hjälpa till att forma Zlatan till den han är idag. Vi fick det berättat för oss om hur pass

överskattad en kille tyckte Zlatan var:

Ja men kolla vad det hände, där i, vad heter det nu? Frankrike, där föddes Zidane, sen han spelade

med dem där, sen dom vann alla matcher. Sen han gick till annat land, han var också den bästa. När

han kom dit han också den kändaste, alla digga han. Så kolla Zlatan han bara leker, Zidane har lekt

också där så länge. Vad det kallas? Kanske någon annan från Portugal har lekt där och kommer hit

och blir bättre än Zlatan. (Intervju 071122)

Informanten anser att det läggs för mycket vikt på Zlatan och hur någon annan kan bli bättre

än honom. Men det läggs ingen vikt på nytillskotten utan bara på Zlatan. Andra förebilder

som kunde märkas var bland några av de yngre barnen som var i sexårsåldern, som tyckte att

en irakisk fotbollsspelare vid namn Younis Mahmoud Khalef var den bästa i hela världen. De

vidareutvecklade detta genom att Younis var en stolthet för Irak och att han gjorde mål. Det

var tydligt i våra intervjuer att när Zlatan spelade för Sverige i landslaget var det som var mest

känt. Det var alltså mer känt vad Zlatan gjorde för landslaget än vad han gjorde i Italien. Om

vi då kopplar detta till vår teori så ser man klart att i barnens kamratkulturer (Corsaro 2005)

där man spelar fotboll, vill de inte låtsas vara Zlatan eftersom de anser att han inte är bra på

att göra mål. Barnen är därför inte intresserade av att efterlikna Zlatan på alla sätt utan bara på

hans skicklighet att kunna jonglera med bollen. Detta kan vi påvisa med ett citat där en kille

beskriver ett av Zlatans trick: ”Zlatan, du vet han gör denna tricken, klackar upp i luften, han

gör den så och sen runt” (Intervju 071122). Detta kan vi då koppla till att Zlatan blir

25

ihågkommen för hans kunskaper och skicklighet med fotbollen och inte hans övriga

prestationer.

För att gå vidare med teorikopplingen så finner man också genom begreppet tolkande

reproduktion (Corsaro 2005) att informanterna är insatta i vad som händer runt Zlatan och

tolkar allt som sägs om honom och omsätter det i egna tankar. Och vi kunde analysera att

Zlatan inte var den idol som vi hade trott. Barnen anser alltså att de egenskaper som de

tillskriver Zlatan inte är så värdefulla i producerandet av kamratkulturer, med undantag för

hans teknik. Det påstås av informanterna att Zlatan är självisk på fotbollsplanen och att han

inte spelar för laget. Vi ställer oss frågan här om det inte är så att medias ofta negativa bild av

Zlatan kolliderar med den ideologi de har lärt sig i sina fotbollsföreningar. Våra informanter

höll istället Ronaldinho och Zidane för att vara mer föredömliga än Zlatan, då de ”bidrar till

laget” och ”tänker på andra före sig själv”. En av våra informanter sa följande;

Zlatan divar lite, Zidane han var liten, han divar inte, han älskar inte divor, han älskar passa, han blir

inte ledsen som Zlatan igår, han blev ledsen bara för han gjorde inget mål, Zidane blir inte ledsen, han

tycker om gud, han lever bra men han tycker inte om pengar. Han tycker om sina lag, Zlatan spelar

bara för pengar, vad är det? Kallas det för något? (Intervju 071122)

Killen som säger detta är alltså väldigt medveten om att Zlatans spelsätt är inget för honom att

följa. Han har kanske här gjort en fundering över föreningsfotbollsideologi. Hans ledare inom

fotboll kanske pratar med informanten om bra laganda, och att behandla sina motståndare

med respekt, och genom detta har ett val gjorts. Man kan dra en parallell här till begreppet

hegemonisk maskulinitet (Connell 1999), som syftar på att killarna som vi intervjuade

använder enbart Zlatan som en förebild rent materialistiskt sett. De ser på vad han har och vill

ta del utav detta som t.ex. bilar och dyra hus. Barnen säger också att de vill ha det Zlatan har

men de vill inte bli som honom. Detta var genomgående hos de flesta killar att pengar var

viktiga och det var i stor del målet med deras framtid. Det fanns ett undantag och det var en

kille som var sex år som var kritisk till den hetsiga jakten på pengar. Enligt honom så var det

viktigare att man trivs och att man har roligt. Vi har ett citat här som ställdes om vad som

innebär för honom att ha roligt.

Det är roligt så kanske, man lyckas, man har roligt för sig. Kanske några vill inte och har inte roligt.

Sitter hemma, Mamma säger till dom du får inte gå ut. Man sitter inne hela tiden och får inte gör något

26

och bara spela hemma, det är fattigt för han. Det är synd om han, han får inte gå ut och spela mer. Om

man har roligt om man vill man går ut ibland, ibland spelar man hemma och ibland leker man vad

man vill. Ibland man är inomhus och spelar fotboll (Intervju 071122)

Diskussionen om detta uppstod genom att vi frågade de båda om vad de ville göra när de

växte upp. En av informanterna nämnde att doktorer tjänade väldigt mycket pengar och då sa

den andra informanten direkt att han ville bli det. Då uppstod en diskussion om varför pengar

var så viktigt och varför han ville bli doktor först när pengarna kom på tal. Andra barn vi

intervjuat har sagt de vill ha Zlatans pengar men inte mycket mer än så. Detta visar oss hur

barnen förhåller sig till Zlatan Ibrahimovic. Den påverkan han har genom att han var från

Rosengård tycks vara minimal med tanke på att ingen visste om att han var därifrån. Men om

han har ett starkt inflytande kunde vi inte märka på någon utav informanterna.

27

4.2 Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen?

Det var väldigt klart att Zlatan är en omtalad person i Rosengård bland barn och omgivning.

Det finns ingen som inte vet vem Zlatan är och han är väldigt känd bland informanterna vi

intervjuade. Det gör ju inte saken sämre att han kommer till Rosengård och bygger en

fotbollsplan (www.aftonbladet.se 2007), vilket i sin tur kan tänkas påminna folket på

Rosengård om Zlatans generositet och storhet. Zlatan som person gör sig påmind på flera

ställen genom t.ex. att hans leende finns i en tunnel på Rosengård (www.mkbfastighet.se

2007). Zlatan är verkligen förevigad och bland barnen vi intervjuade så är han väldigt känd,

och även om flera barn inte tycker om honom så är han känd för att han är så pass omskriven.

Och detta tror vi att media har bidragit till; att skapa en skev bild av hur stor han är

egentligen. Vi väljer därför att dela upp denna fråga i två olika rubriker, en om hur skapandet

av legenden sker bland barnen, samt en om hur han gestaltas i media. Anledningen till detta är

att barnen i Rosengård får sin bild av Zlatan via media. Och genom detta anser vi att det är

relevant att ha ett kapitel som behandlar vilken bild media presenterar för omgivningen i

Rosengård.

4.2.1 Bilden av Zlatan bland barnen

Många av våra informanter hänvisar till att det pratas mycket om Zlatan samtidigt som det

söks en massa på internet om honom. Vi ställde frågan om vilka olika tillvägagångssätt de

använde för att se på Zlatan. De olika medier som kom upp var Googles sökmotor, YouTube,

Dataspel, Tv-spel samt Tv. Detta visar att det finns ett intresse att ta reda på mer om Zlatan

och att kunna se på hans fotbollskonster på sin fritid. Men det framkommer också av

materialet vilket förvånande åtminstone oss, att enbart några få hade koll på att han är från

Rosengård utan snarare för att han är känd för sin skicklighet med fotbollen. I Lpo 94

(Lärarförbundet 2002) framkommer det att barnen ska uppnå i grundskolan att kunna utveckla

kunskaper om media och dess olika roller. Det är väldigt viktigt i dagens samhälle eftersom

media har en stor påverkan på samhället idag enligt vår tro. Att kunna skaffa ett filter på

informationsflödet är essentiellt samt att vara källkritisk är något man idag måste arbeta med

mer som lärare. Detta medför också att barnen får en uppfattning om vad som rimligtvis kan

vara trovärdigt och kan också utvärdera fakta som presenteras framför dem. När de då söker

efter Zlatan så hittar de allt man finna om honom och de förhåller sig till detta i sina

kamratkulturer.

28

Man kan dock se väldigt tydligt att hans legendstatus är i vissa fall hög då det har utnämnts

vissa barn både inofficiellt och officiellt (www.expressen.se 2006) som ”Lill-Zlatan”. Och det

är därför intressant för oss om de utnämns till en Zlatan Jr p.g.a. Zlatan är från Rosengård

eller för den anledningen att han är en bra fotbollsspelare. Men det utnämns också s.k. ”Lill-

Zlatans” av barnen vilket sker betydligt oftare enligt barnen. Vi hade en informant som vi

intervjuade som hade inofficiellt sett blivit utnämnd till en s.k. ”Lill-Zlatan”. Denna kille var

en stor stjärna på skolan och även om han bara var sex år så hade han respekt från många

äldre barn som hela tiden ville spela fotboll med honom. När vi pratade med denna kille så

visade det sig att han själv inte hade som målsättning att bli som Zlatan utan han ville bli

bättre. Under själva intervjun så hade denna kille Iraks landslagströja på sig vilket säger att

han är stolt över sin härkomst. Han hänvisade också hela tiden till Iraks landslag och spelarna

där och inte till någon speciell av de som vanligtvis brukar figurera i svensk media.

Enligt flera av våra informanter så är Zlatans popularitet starkt kopplad till hans prestation.

Detta medför att hans legendstatus bygger på om han spelar bra eller dåligt. Vi kunde också

utröna av vår empiriska studie att han är mer ihågkommen för sitt spel i Svenska landslaget än

vad han är för sitt spel i Inter i Italien. Detta kunde analyseras lätt då nästan genomgående alla

informanter svarade på frågan om var han spela att han spelade för Sverige. Här kom det

också då fram att eftersom Zlatan inte har producerat fram mål i landslaget på lång tid

(www.city.se 2007), så har han inte så hög status bland barnen vi intervjuade.

I kapitlet Teori och tidigare forskning så förklarar vi ett begrepp som heter tolkande

reproduktion (Corsaro 2005). Detta begrepp kan man applicera direkt på de barn vi har

intervjuat. Barnen tolkar det de ser Zlatan göra och reproducerar det i deras vardag. De ser

honom utföra konster och olika spelsätt och försöker att efterlikna dessa så bra som möjligt.

Vi fick berättat för oss att några barn var och såg när Zlatan besökte Rosengård för att inviga

hans fotbollsplan att de enbart kom dit för att observera hans spelteknik. På detta sätt kan man

säga att de vill bli som Zlatan och blir då en legend bland barnen p.g.a. hans skicklighet.

4.2.2 Bilden av Zlatan i media

Nu ska vi beskriva lite hur Zlatan har gestaltats av media och därmed förmedla en bild till

barnen i Rosengård. Vi fick fram genom våra intervjuer om den stora användningen av

internet för att söka fakta om Zlatan. Vi anser att barn får sin information om Zlatan från tv,

29

internet och tidningar. Och därför är det väldigt relevant att kunna visa för denna studie om

varför barnen tycker som de gör om Zlatan. Vi fick fram väldigt många blandade resultat och

känslor om honom och vi tror att det är direkt kopplat till vad som skrivs om honom. En kille

som vi intervjuade berättade om incidenten när Zlatan blev utvisad ur landslaget. ”Han inte

bara blivit utvisad på planen, han har blivit utvisad från laget! Alla de gick till disco och drack

och allting!” (Intervju 071122). Detta påvisar alltså hur pass påläst denna kille var om Zlatan.

Denna incident inträffade 2006 och det var väldigt omskrivet i media. Barnen läser det som

skrivs om Zlatan och de skapar sig sedan en uppfattning efter detta.

Agneta Furvik (2004) behandlar just hur Zlatan Ibrahimovic framställs i media. Genom

hennes uppsats har vi fått ut väldigt mycket fakta. Följande citat visar vilka ord som

dominerar artiklar skrivna om Zlatan.

(…) av medier representerats som någon som bryter av och sticker ut jämfört med majoriteten av de

”svenska” fotbollsspelarna i landslaget. Adjektiv som ”osvensk”, ”kaxig”, ”fräck”, ”impulsiv”,

”spontan” och ”individualistisk” är exempel på den terminologi som dominerat när Zlatan

Ibrahimovic omskrivits och omtalats i svenska medier. (Agneta Furvik 2004; s.6)

Detta citat förmedlar en bild som media presenterar för allmänheten. Barnen i Rosengård är

väldigt uppmärksamma på vad som sägs om Zlatan i media, och därmed kan ord som dessa

visa en negativ bild av Zlatan. Det framgick av våra intervjuer att bilden av Zlatan är i flera

fall negativ. Barnen får bilden via media att han inte presterar fram mål i landslaget och detta

är en bild som media målar upp i tidningar och tv. Enligt Furvik nämns Zlatan och Rosengård

tillsammans i 17 % av artiklarna som hon har analyserat (Furvik 2004;54).

Vår analys av detta visar att media är väldigt uppmärksamma på var han kommer ifrån. Han

visas många gånger i samband med statsdelen Rosengård och därför förknippas Zlatan med

statsdelen och blir ett officiellt ansikte utåt. Om man gör en kontrast till barnen däremot i

Rosengård så var det inte alls samma inställning som media hade fått oss att tro. Utan här

verkade det som att barnen i Rosengård tycker att Zlatan måste prestera mer och att han inte

är så unik som vi trodde. En av informanterna sa t.o.m. att han tycker det är konstigt att alla

skriver om Zlatan så mycket när det finns så många andra bra människor att skriva om. Han

ansåg ytterligare att i Rosengård i dagsläget så fanns det spelare med större potential som

media borde fokusera på istället.

30

31

4.3 Var hamnar bilden av Zlatan i relation till hegemonisk

maskulinitet, och hur framkommer detta i kamratkulturerna bland

barnen på Rosengård?

En intressant aspekt på Zlatan Ibrahimovic är hans olika betydelse för tjejer och killar bland

informanterna. Efter att ha analyserat tjejernas svar såg vi att tjejerna visste knappt någonting

om honom förutom att han var fotbollsspelare, samt att han spelade för Sverige i landslaget.

En tjej ställde frågan: ”Jag har en fråga, varför pratar ni om Zlatan?” (Intervju 071122), detta

visar verkligen deras engagemang när det gäller Zlatan Ibrahimovic. Det framkom att för de

tjejer vi pratade med här så var intresset för Zlatan väldigt lågt. De tyckte däremot vi hade ett

väldigt stort intresse för honom och fann detta märkligt. När frågan däremot kom upp om

Zlatan var viktigare för tjejer än för killar var svaret nästan genomgående att han var viktigare

för killarna. De ansåg att anledningen till detta var att Zlatan är en väldigt skicklig och duktig

fotbollspelare. Killarna vi intervjuade som spelade fotboll använde Zlatan som en guide för att

hitta vägen till framgång, därmed inte sagt att de vill bli som honom.

När vi genomförde intervjuerna med tjejer om de spelade fotboll, så var det genomgående

enbart med syskon på gården. Ingen hade något intresse av fotboll och ansåg att det var något

för killar. När vi pratade med killarna om detta hur pass de såg tjejer spela fotboll så fanns

det, men tjejerna var ofta släkt eller så var det grannar. Killarna sade också att de inte ville

spela med tjejer för de var ”fattiga”. Barnen vi pratade med använde termen ”fattiga” flera

gånger, och vad de menar här att det är något dåligt och att det är väldigt negativt. En kille

som var sex år tyckte följande om tjejer: ”Vi är starkare än tjejer, dem kan inte bråka! De kan

inte leka!” (Intervju 071121). Det intressanta här är att en sexårig kille tycker att i en lek så

ska styrka och bråk ingå. Att vara fysiskt dominant för honom är väldigt viktigt och det blir

relevant för honom att ingå i en hierarki. En av informanterna hos killarna svarade på frågan

om de kände till några tjejer som är bra på fotboll, svarade då Marta efter hjälp av oss som

intervjuade att stava ut namnet. Marta Vieira da Silva är världens bästa kvinnliga

fotbollspelare (www.epochtimes.se 2006) och spelar dessutom i Sverige. Men det förekom

även tal om de svenska landslagstjejerna från killarnas sida, men de kände till dem för att de

hade varit duktiga och vunnit Vm-silver.

32

I den kamratkultur som finns bland de tjejer vi intervjuade så fanns det inget stort intresse för

fotbollsvärlden. De hade kunskapen om vem Zlatan är och vad han gör, men inte mycket mer

än så. Det framkom att Zlatans utseende var påtagligt mer intressant. Men det som fascinerade

oss var att det var killarna som hade koll på de frisyrer han har haft, vilket förvånade oss

mycket. Att utseende kopplas till status i detta fall bidrar till att Zlatan har en åtråvärd

maskulinitet som inte bara baseras på prestation och teknik.

Bland tjejerna talades istället mycket om att göra läxor och hjälpa till hemma. Informanterna

här hade inte Zlatan som förebild utan sin egen mamma. Många av tjejernas och killarnas

mammor var hemma på dagarna vilket vi fick berättat för oss under intervjun. Om man drar

här en parallell till hur killarna svarade på den frågan så var det i deras syn självklart att

mamma var hemma. Denna bild var väldigt genomgående även hos tjejerna men där var det

istället viktigt att meddela att mamma gick i skolan ibland och att hon pysslade med andra

saker än att bara vara hemma och laga mat. Tjejerna hade många drömmar om vad de ville

göra när de blev stora, och det var allt mellan läkare, lärare och butiksbiträde.

I Lpo 94 (Lärarförbundet 2002) står det i skolans värdegrund att man skall främja jämställdhet

och människors lika värden. Detta är självklart och det är viktigt för oss som blivande lärare

att hela tiden arbeta för att motverka könsstereotypa bilder i de rummen för lärande vi sedan

kommer att hamna i. Man kan där stöter på eventuella konflikter där den hegemoniska

maskuliniteten visar sig. När en grupp killar t.ex. sätter sig över tjejer med att använda

förebilder som Ronaldinho eller liknande för att påvisa att killar är starkare än tjejer. Nyanser

av detta kom fram efter frågor om tjejers skicklighet i fotboll bland de killarna vi intervjuade.

De spelade bara fotboll med tjejer för att vara snälla och de föredrog inte detta. Precis som

nämnt i kapitlet Teori och tidigare forskning så nämner vi att den hegemoniska maskuliniteten

kan ändras och är hela tiden hotad av omkringliggande händelser. Det framkom av när vi

pratade om duktiga kvinnliga fotbollsspelare som bl.a. Marta Vieira Da Silva som en av våra

informanter som var kille påstod var bättre än Zlatan. En av informanterna reagerade på

följande sett när han fick frågan om han tyckte Marta var bättre än Zlatan.

Jag tror det! Hon blir världens bästa spelare, Zlatan har fortfarande inte gått upp. Kanske hon är lika

grym som Zlatan. Killar kan inte vara grymmare än tjejer ibland. Tjejer kan dribbla över killar och

göra mål (Intervju 071122)

33

Detta citat fann vi mycket intressant eftersom killen som sa detta är väldigt tävlingsinriktad

och har ambitionen att bli ”Världens bästa fotbollsspelare”. Detta visade att han hade tänkt

igenom detta och hade inga tendenser på att tänka som många av de andra killarna hade gjort,

att de tyckte tjejer var sämre än killar. Att en kvinna, Marta, skulle vara bättre en man, Zlatan,

på att spela fotboll verkade inte hotfullt på något sätt för denne informant; den vanliga

könsordningen i fotboll fick i denne killes ögon gärna ge vika för ett slags prestationsordning

- är man bäst, så är man bäst och skall uppskattas därefter, oavsett kön. Då är det frågan om

den hegemoniska maskuliniteten blir omkastad när tjejer kan använda så otroligt duktiga

kvinnliga fotbollsspelare som förebilder, och därmed kunna hävda sig på ett starkt sätt och

inte bli nedvärderade p.g.a. sitt kön.

Men de tjejer vi intervjuade hade inte gjort någon stark koppling till detta. Denna bild blev

väldigt påtaglig när vi frågade tjejer t.ex. om vilken som var deras favoritspelare i fotboll,

ingen av dessa tjejer svarade att de hade en kvinnlig förebild inom fotboll. Detta kan i och för

sig bero på flera olika faktorer; det kan t.ex. vara att media inte belyser tjejer inom fotbollen

lika starkt, eller att det bland barnen oftast enbart pratas om manliga förebilder. Det kan också

bero på att tjejer inte är riktigt lika insatta i fotboll vilket var märkbart under våra intervjuer.

Lärare i dagens skola måste alltså hela tiden vara beredda på att möta dessa olika

konfrontationer, och påvisa den könsneutrala attityd som ska förekomma i skolan. Därmed

blir det också mer relevant att hela tiden utmana den hegemoniska maskuliniteten vilken

befästs i barns (framförallt pojkars) samtal om och utövande av fotboll.

34

4.4 Sammanfattning och slutsatser

Vår slutsats efter vår analys är att vi hade en helt annan bild innan vi började med våra

intervjuer om Zlatans påverkan på barnen i Rosengård. Vi hade trott att han hade mer

påverkan än vad han egentligen hade. Barnen visste mycket väl vem han var, men enligt vissa

utav barnen så var han inte tillräckligt duktig och han behövde producera fler mål för att

kunna imponera på dem. Det framgick att Zlatan var mest känd för att spela i landslaget vilket

ger oss förståelsen till varför barnen tycker som de gör om Zlatan, med tanke på att han inte

har kunnat prestera några mål på två år. Men Zlatans egentliga påverkan på barnen vad det

gäller framtiden och deras drömmar är inte märkbära överhuvudtaget på de barnen vi pratade

med. Men Zlatan har ändå satt sina spår i Rosengård och han ger tillbaka till samhället en hel

del. Man kan alltså säga att Zlatan bidrar till att främja fotbollsverksamheten ute i Rosengård

och han ser också till att fler ska få chansen att lyckas. Så den påverkan vi kunde märka var på

Rosengård som stadsdel och inte så mycket på barnen där. Detta var ett resultat som för oss

var väldigt oväntat.

Om vi har en pedagogisk synvinkel på Zlatans påverkan så kan vi säga att han inspirerar barn

att inte sluta drömma och att kunna nå sina mål i livet. Han skänker genom sig själv hopp om

framtiden för de barnen i Rosengård och han säger ofta att han spelar för just ”kidsen” som

han säger. En av de intervjuade killarna uttryckte en stolthet över att Zlatan spelar för dem;

”Ja klart, man blir stolt, han spelar för oss, han gör det lite roligt för oss, han gör oss lite

roliga” (Intervju 071122). Man kan därför använda Zlatan som ett exempel på att inget är

omöjligt för att inspirera barn till att uppfylla de drömmar de har. Det är viktigt att som lärare

bejaka alla barns framtid och se till så att alla barn en dag får chansen och möjligheten att

kunna förverkliga sina drömmar.

Vad det gäller tjejer som spelar fotboll så drog vi slutsatsen att alla informanter, vare sig de

var killar eller tjejer ansåg att det fanns duktiga tjejer som spelade fotboll, men en stor del

killar refererade till tjejer som ”fattiga” på fotboll. Det förtydligade bilden av att killarna

spelade fotboll med tjejer endast för att vara snälla eller för att enligt dem själva att sluta höra

tjejerna tjata om att få vara med. Men skulle de spela seriöst så skulle inga tjejer vara med.

Men en av killarna vi intervjuade svarade på frågan om de kände till några bra fotbollsspelare

i Rosengård som var tjejer att: ”Det finns grymma i Rosengård”. Det var samma informant

som var den enda som hade noterat att det fanns duktiga tjejer i Rosengård av killarna. När

35

det diskuterades om Marta Vieira Da Silva som röstades fram som världens bästa

fotbollspelare så var det en fråga om status och prestige. Med detta anser vi att endast spelare

som har en internationellt sett hög status var någon att lägga på minnet. Detta var

genomgående och vi kunde utan problem analysera fram att priser och ära var det som

dominerade deras tankar. Och i informanternas ögon så hade inte Zlatan så mycket ära att

lägga i bagaget efter hans prestationer i landslaget. Därmed inte sagt att Zlatan inte har någon

påverkan i överhuvudtaget. Utan den påverkan han hade var mycket på statusfronten och vad

han hade rent materialistiskt sett.

Enligt vår studie så fick vi fram att media har en stor påverkan på barnen. Vi fick fram att

barnen är ute och surfar och är ute och letar väldigt mycket fakta om Zlatan och saker kring

honom. Och därmed så blir det väldigt svårt för barnen att filtrera de resultat de får fram om

Zlatan, eftersom kanske de inte har den källkritiska tankegång som krävs när man letar fakta.

Vi märkte klart att barnen var pålästa om nya saker som hade hänt i Zlatans liv med tanke på

flytten till Limhamn i Malmö. Detta visade oss att det kollas mycket runt honom och ofta.

Men det visar också varför de hade sådan negativ inställning till Zlatan med tanke på vad som

har skrivits om honom den senaste tiden. Slutsatsen är här att när det gäller för barnen att

konstruera bilden kring Zlatan Ibrahimovic, så har media en stor roll och barnen reflekterar

över allt de läser vilket gör att bilden av Zlatan blir dålig för dem.

Vad det gäller killarnas kamratkulturer så framgår det väldigt tydligt om vad de anser om det

motsatta könets roll i samhället. För dem var detta inget konstigt utan vi förstod snabbt att

detta är de premisser de är uppväxta med. Vi kunde få fram genom deras påståenden i våra

intervjuer t.ex. att ”tjejer är fattiga på fotboll” och att ”klart mamma är hemma”. Det är också

väldigt tydligt att det är män som ska spela fotboll med tanke på de genomgående svar på

favoriter som t.ex. Zlatan, Zidane, Henry, Ronaldinho och Younis. Det enda undantaget var

den kille vi nämnde ovan som pratade om Marta. Alla dessa olika tolkningar som har gjorts av

barnen reproducerar de förhållanden som kännetecknas av hegemonisk maskulinitet.

36

5 Diskussion och kritisk reflektion

5.1 Diskussion

Vi som har författat denna uppsats anser själva att Zlatan är mycket duktig och han är en

hjälte för oss. Uppföljningen av hans karriär har skett med stort intresse och vi tycker om

honom oavsett hans svackor i landslaget. Media tillskriver honom en bild som vi inte tycker

är rättvis Zlatan. Vi tycker också att det läggs mycket fokus på Zlatan och att det är väldigt

mycket press på just honom och inte på resterande spelare i landslaget. Detta är konstigt och

förstår inte varför landslagets framgångar ligger på en spelare när det är en laginsats. Vår

handledare som har hjälpt oss med denna uppsats är också väldigt glad i Zlatan vilket man

kan läsa i hans recension på Idrottsforum (2006). Där han säger att han älskar Zlatan och att

han skriver att Zlatan är: ”En representant för Sverige, och inte minst för Skåne, som man kan

vara stolt över” (www.idrottsforum.org 2006). Med vår syn på Zlatan som vi hade när vi kom

ut i Rosengård, använde vi därför våra kunskaper och erfarenheter för att skapa dialog hos

barnen.

Men är det så att Zlatan verkar betyda mer för oss, svenska medelklasskillar, än vad han gör

för barnen på Rosengård? Varför målas den bilden av Zlatan och Rosengård upp, när den inte

är förankrad hos barnen? Denna bild har vi fått väldigt klart efter att ha gått igenom allt vårt

material. Vår föreställning innan studien var att Zlatan avgudas av barn på Rosengård. Istället

visade det sig att media var den som hade gett oss tron om att det var så att Zlatan var en

folkhjälte i Rosengård. Enligt vår analys och genomgång av medias språk vad gäller Zlatan så

är han nästan alltid associerad till Rosengård. Detta påvisar att för media är det mer väsentligt

att Zlatan är från Rosengård än vad det är för barnen där ute som vi intervjuade.

Våra egna åsikter om Zlatan är väldigt högt värderade. Eftersom vi har en väldigt god bild av

Zlatan och hans prestationer, blev vi väldigt förvånade över att våra informanters uppfattning

skiljde sig så kraftigt från vår egen. Vi hade en fått en bild från media om att han var väldigt

betydelsefull person ute i Rosengård. Men det fick vi fram fort att så var inte fallet. Det

kanske är så att det är viktigt att nyansera att det finns människor som kommer från

Rosengård som lyckas ordentligt i livet. Att hela tiden påvisa att Zlatan är från Rosengård gör

så det blir väldigt påpekat och det blir en stor koppling mellan dessa.

37

När vi gick igenom läroplanerna för skolan Lpo 94, så är det viktigt för skolan att visa barnen

de olika alternativen för framtida utveckling. Och då kan man bara föreställa sig dilemmat

som kan uppstå när en elev kommer och säger att denne ska satsa på en fotbollskarriär och

inte vill lägga ner energi på skolan. Då tänker vi i alla fall som blivande pedagoger att det blir

väldigt svårt att motivera barnet att prioritera utbildningen. Eftersom Zlatan inte lade ner tid

och energi under slutskedet av skolan, kommer kanske detta barn tänka att – kan han, kan jag.

Under våra intervjuer så ställde vi frågan om fotbollskarriär kontra utbildning skulle

prioriteras eller om båda kunde samköras. Och svaret här blev nästan genomgående att det var

antingen eller. En av våra informanter ville bli fotbollsproffs och han sa att han var dålig i

skolan och satsade därför enbart på sin fotboll.

Något som var väldigt genomgående genom våra intervjuer var den starka känslan för

landslaget i Sverige. Den stolthet som fanns när man som fotbollspelare fick spela för sitt land

var väldigt genomgående bland barnen. Nämnvärt är att ingen av barnen var pålästa vad som

skedde i Italien där Zlatan spelar, utan var mer medvetna om Zlatans prestationer i landslaget.

Det var uppenbart att det var mer status och mer respektingivande att göra mål för sin nation i

fotboll än vad det är att prestera i sitt klubblag. Vi tror Zlatan har lite dåligt rykte bland barnen

för att han har haft en måltorka i de svenska färgerna i två år nu. I samband med diskussionen

om landslag kom det också fram att Zlatan inte är en lagspelare. Att spela för varandra var

alltså viktigt för de barn vi intervjuade vilket ger oss bild av att dem tycker om att ställa upp

för laget och gruppen. Som blivande lärare blir man glad över att höra sådana saker att det är

lika viktigt att bidra till en gemensam vinst, och inte den egna prestigen.

Under våra intervjuer så märkte vi att Zlatan Ibrahimovic var väldigt omtalad. Men dock så

tror vi inte att den diskussionen bland barnen om Zlatan var positiv. Vi tror att det inte är

Zlatan som påverkar deras karriärväg personligen utan det är pengarna som styr i stor grad.

Denna tanke var dock mest representerad bland killarna. När han däremot gav barnen ute i

Rosengård fotbollsplanen (www.aftonbladet.se 2007) så kände de sig uppskattade. Det var

dock inte många av informanterna som hade varit på fotbollsplanen och spelat. Barnen

spelade på sin egen gård i anslutning till deras egen bostad och endast ett fåtal hade brukat

Zlatan-court och med fåtal menar vi två av sexton barn. Något som förbryllade oss var att

flera av dem endast gått dit när Zlatan var där och ej i efterhand. Det visar att det finns ett

38

intresse precis som många av barnen sa att de vill som honom trixa med bollen, men mer än

så var det inte.

Men är då Zlatan en bra förebild för barn ute i Rosengård? Kan man som lärare hänvisa till att

barnen ska efterlikna honom för att lyckas ute i världen? Vi anser att Zlatan är en bra förebild

på många sätt. Han är numer mera ödmjuk i sina uttalande och han säger hela tiden att han

spelar för barnen och att han inte kunde ha åstadkommit detta utan dem. Vi tror att detta ger

en sporre till barnen för att kunna motverka alla fördomar som många tyvärr har om

Rosengård som vi mött ute i samhället. I den rollen Zlatan har idag så är han betydelsefull för

Sverige för att visa att människor från Rosengård kan prestera otroligt mycket, och komma

längre än någon annan svensk fotbollspelare. Vi tycker att Zlatans gåvor till Rosengård har

hjälpt det att komma på kartan på ett positivt sätt och det finns inget negativt att ge till en

stadsdel som behöver så mycket.

När vi pratade om Zlatans fotbollsplan visste de inte först vad vi pratade om, för att de hade

glömt bort den. Barnen gör alltså enbart en koppling med fotbollsplanen och Zlatan och inte

kopplingen av att de kan spela på den själva. Där drog vi slutsatsen av att media hade förstorat

saken något så oerhört med allt som hade skrivits om den och det som hade visats i tv. Det lät

på media som att detta var det bästa som hänt Rosengård på länge och att barnen skulle nu

kunna skryta med att ha denna fotbollsplan i sin stadsdel. Men vi anser att barnen behöver så

mycket mer än så och att man inte ska dra bort fokus på de problem som finns därute och inte

sluta finna lösningar på dessa. Men självklart är det bra att Rosengård som stadsdel efter all

negativ uppmärksamhet kan behöva omnämnas i positiva sammanhang också.

5.2 Vidareforskning

Vi skulle vilja om tiden hade funnits att göra fler kvalitativa intervjuer i högre åldrar. Vi anser

att detta skulle bidra med ett bättre och mer analyserbart material. När vi gjorde våra egna

undersökningar nu framkom det av våra intervjuer att Zlatan kanske skulle ha mer betydelse

för stora barn. Detta skulle vi vilja gå in djupare på.

Vi kanske också hade kunnat utforma en enkel enkät om några enkla frågor om Zlatan och

därmed kunna få ett statistiskt korrekt resultat. Detta hade medfört att man hade kunnat få in

betydligt fler svar men de hade kanske inte haft samma kvalité vi har på våra intervjuer.

39

Vi hade i tanken i början att göra en liten studie på intaget i de allsvenska lagen, för att

verkligen kunna utröna ordentligt hur många personer med utländsk härkomst bosatta i

Rosengård, som verkligen fullföljer sina drömmar om en karriär inom fotbollen. Men

eftersom detta skulle bli ett arbete i sig valde vi att stryka detta ur våra planer. Att också lägga

in en intervju här eller t.o.m. en studie på t.ex. Malmö FF och undersöka hur många från

ungdomslagen som har tagit steget upp och fått kontrakt som man kan leva på. En sådan

studie hade kunnat redogöra hur fotbollskarriären är för killar från Rosengård som vill spela

professionell fotboll på en hög nivå.

Eftersom ämnet Zlatan Ibrahimovic och Rosengård är hett i media idag genom att han har

börjat ge tillbaka mycket till sin forna stadsdel, anser vi att mycket forskning kan bedrivas på

dessa ämnen och vad det betyder för samtliga generationer i Rosengård att en världsstjärna

hjälper till att sätta stadsdelen på världskartan. Att samtidigt göra en studie om vilken press

detta kan sätta på invånarna i Rosengård för att efterskapa Zlatans karriär och succé i

omvärlden.

Att också göra en studie kring varför Zlatan kopplas ihop med Rosengård så ofta och att han

inte bara kan vara en kille från Sverige? Varför är den kopplingen så många gånger självklar?

Det hade medfört mycket om de föreställningar och fördomar som vi tror finns ute i samhället

idag.

Studier hade här kunnats göra på de barn såsom omnämns i media som ”Lill-Zlatan”. Vi hade

kunnat göra intervjuer med dessa och se om det bara är media som kallar barnen detta för att

locka läsare, eller är det barnen själva som kallar sig detta? Denna studie hade kunnat ge en

mer intressant och nyanserad bild på vilken påverkan Zlatan har på de barn som faktiskt har

påbörjat sin karriär inom fotboll. Vi nuddar denna fråga lite i vår studie eftersom en av dessa

”Lill-Zlatans” fanns med i vår intervjugrupp. Men vi valde att inte gå in på det för djupt för

det hade krävt väldigt mycket tid och plats. Utan vi gjorde att vi tog en generell bild över

barngruppen istället.

En faktor vi hade velat utveckla mer var den pedagogiska kopplingen som självklart är

närvarande på alla bitar. Men om vi hade gjort en enkätundersökning med fler barn så hade vi

40

kunnat utforska den pedagogiska kopplingen mer. Då hade vi kunnat utforma frågor om

pedagogik och direkt kopplat till Zlatan. Men eftersom tiden var knapp och vi såg stora

potentialer med detta arbete så valde vi att enbart själv analysera fram den pedagogik som

självklart var närvarande.

5.3 Kritisk granskning

En brist med vårt arbete är avsaknaden av tidigare forskning från Rosengård. Vi har

efterfrågat denna mycket men funnit förvånansvärt lite material. Vi kände att det blev lite tunt

och därmed fick vi förlita oss på våra egna studier och resultat. Men kanske bidrar vi med

något genom att vi skriver om Rosengård att fler får upp ögonen för det.

En annan brist med vårt arbete är avsaknaden av intervjuer med äldre barn. Detta anser vi är

brist p.g.a. det skulle lägga en större djup åt vår uppsats. I vår forskning märkte vi att de äldre

barnen vi intervjuade gav mer utförliga svar. Det kändes nästan som dessa barn gav mer

relevans åt vårt arbete. De yngre barnen gav också självklart intressanta svar, men vi kände att

vi hade behövt jobba med intervjufrågandet på ett bättre sätt. Vi fann rätt snabbt att med tanke

på barnens svenskkunskaper och barnens ålder gjorde att vi fick formulera om alla frågor på

plats. Även då vi var förberedda på detta så hamna vi lite ur spår, med tanke på att vi fick

formulera om det mer än vad vi räknat med.

Vi kände också att vi hade behövt mer tid ute i Rosengård och kanske göra en fältstudie där

ute och se lite praktiska saker med hur man kan jobba med Zlatan där ute. Eftersom en av oss

har haft praktik ute i Rosengård så har vi lite kött på benen. Och under denna praktik så

pratades det en hel del om Zlatan men detta gjordes det ingen efterforskning på. Men det är

något som vi kände var en brist att vi inte kunde spendera mer tid ute i Rosengård.

Vi är medvetna om att vår presentation av mediaflödet kring Zlatan är sporadisk, men vi tror

den är representativ då den överensstämmer med det Furvik (2004) påstår.

Absurt nog kändes ibland under arbetets gång som att vi var där för att folkbilda barnen om

Zlatan vilket förvånade oss mycket. Vi var alltså tvungna att upplysa barnen om Zlatans

bravader vilket var väldigt förvånande med tanke på att vi trodde att de skulle ha stor koll.

Men detta var enligt oss tvunget för att få igång diskussion och dra igång ett samtal.

41

6 Referenser

Litteratur

Borgström, Maria (2002), idol, image, identitet artikel: Ungdomar: Sociokulturell

identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet; centrum för

barnkulturforskning vid Stockholms universitet

Connell, Robert W. (1999) Maskuliniteter Översatt av Åsa Lindén; Daidalos AB,

Uddevalla

Corsaro, William (2005) Sociology of childhood; Pine Forge Press , USA

Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar; Carlsson, Stockholm

Furvik, Agneta (2004) Om fotboll och dess föreställda gemenskaper; D-Uppsats från

Malmö Högskola

Lifvendahl, Tove (2003) Vem kastar första stenen?; Timbro, Stockholm

Lärarförbundet (2002) Lärarnas handbok; Lärarförbundet, Stockholm

Repstad, Pål (1999) Närhet och distans; Studentlitteratur, Lund

Ristilammi, Per-Markku (1994) Rosengård och den svarta poesin, Brutus Östlings

bokförlag; Stockholm

Skolverket (2006:29) Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Rosengård

Trondman, Mats mfl. (2001) Fundberg, Jesper Lyssna, lär och lira! Om pojkfotboll

som investering och diskvalificering; Artikel i Varken ung eller vuxen; Atlas,

Stockholm

42

Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer; Studentlitteratur, Lund

Wegerup, Jennifer & Karlsson, Petter (2007) Zlatan om Zlatan; Bokförlaget Forum,

Stockholm

Elektroniska källor

Aftonbladet 071019 http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article964792.ab

(2007)

City 071206 http://www.city.se/sport/fotboll/1.930338/zlatans-maltorka-ska-brytas

Diskussion om Zlatans måltorka (2007)

Epoch Times 071128 http://www.epochtimes.se/articles/2006/12/18/10761.html Marta

Vieira Da Silva (2006)

Expressen 071019 http://www.expressen.se/1.409112 (2006)

Fotbollskanalen 071119 Intervju av Zlatan Ibrahimovic (20071009) Längre version av

Zlatan intervjun: http://www.fotbollskanalen.se

Idrottsforum 071213 http://www.idrottsforum.org/reviews/items/jonkal_bank.html

(2006) Recension av Simon Banks ”I huvudet på Zlatan Ibrahimovic” av Kalle

Jonasson

Malmö Stad 071018

http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/domradesfaktaformalmo/omrades

fakta2006/ (2006)

Mkb Fastiget 071128

http://www.mkbfastighet.se/templates/Page.aspx?id=37944&nid=75724 Bild på

”Zlatans leende” (2007)

43

Sveriges television 071022 http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=933984 Reportage från

Zlatans besök i Rosengård 071009

Statistiska centralbyrån 071025

http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/2004A01/LE0101_2004A01_BR_LE106SA04

01.pdf (2004)

Sydsvenska dagbladet 071208 http://sydsvenskan.se/malmo/article269990.ece (2007)

Vetenskapsrådet 071211

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf

Tidningsartiklar

Petrovic, Mille (2007) Sluta drömma om Zlatan Tidningsartikel från expressen180407

44

Bilaga 1

Zlatan

• Nu tänkte vi att vi skulle prata lite om Zlatan, är det någon som kan berätta något om honom.

• Vad betyder han för er och vad betyder han för Rosengård?

• Vad hos Zlatan gjorde honom stor? Personlighet? Spelsätt? M.m.

• Vet ni vad Zlatan-court är för något, kan ni berätta något om den, brukar ni vara där?

• Hur hade Zlatan kunnat vara annorlunda om han hade växt upp någon annanstans?

• Var ser ni på Zlatan någonstans? Tv, Live, Youtube, Dataspel?

• När tror ni Zlatan blev känd? Mff, Ajax, Juventus eller Inter?

Rosengård

• Berätta lite om hur det är att bo på rosengård.

• Kan ni säga någon annan kändis än Zlatan som är från Rosengård?

• Tror ni att Rosengård har format Zlatan till den han är idag?

Jobb

• Vad vill ni jobba med?

• Känner ni någon som jobbar med att spela fotboll?

• Vad gör era föräldrar?

• Om ni skulle välja mellan en fotbollskarriär eller en bra utbildning som resulterar i ett bra jobb, vilket

skulle det bli? Och varför? Går det att ha både och?

Fotboll

• Spelar ni fotboll?

• Vem är din förebild inom fotboll?

• Är det lätt att lyckas inom fotboll om man kommer från Rosengård?

Genus

• Tror ni Zlatan betyder olika för tjejer och killar?