SPECPOL 2 – Personminor och klustervapen

Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2012

Innehållsförteckning

Inledning..............................................................................................2Bakgrund..............................................................................................2

Personminor......................................................................................2Klustervapen.....................................................................................3Improvised Explosive Device............................................................3

Vad har gjorts?.....................................................................................4International Campaign to Ban Landmines (ICBL)..........................4Ottawa avtalet...................................................................................4Cluster Munition Coalition (CMC)....................................................5

Vidare läsning/tips...............................................................................5SPECPOL 2..........................................................................................7

Frågor som skulle kunna tas upp i kommittén:................................7Refenser...............................................................................................8Bildförteckning....................................................................................9

2

Inledning

Vad man får och inte får göra i krig finns, hur konstigt det än kan låta, i olika internationella överenskommelser. Haag- och Genevekonventionerna utgör det grundläggande regelverket. Tanken med reglerna är att åsamka så lite skada och lidande som möjligt och också att hålla civilbefolkningen utanför kriget i den utsträckning som är möjligt. (ne.se1) Samtidigt utvecklas det hela tiden nya vapen vars syfte är att vara så effektiva som möjligt på slagfältet. Det gäller att åsamka fienden så stor skada som möjligt till så liten kostnad som möjligt.

Minor och klustervapen har använts sedan Andra världskriget och används fortfarande idag i flera konflikter världen över. De orsakar stort lidande inte bara för soldater utan också för civilbefolkning.

Bakgrund

Minor brukar delas upp i sjöminor och landminor. Vi kommer här koncentrera oss på landminor. Landminor kan i sin tur delas upp i fordonsminor och personminor. Båda dessa typer innebär problem för civilbefolkningen och utgör ett hot långt efter att de lagts ut. (UN.org 1) Fordonsminor används världen över och diskussionen kring att förbjuda dessa har inte riktigt tagit fart ännu vilket gör att denna översikt kommer fokusera på personminor.

Personminor

Personminor är tillverkade så att de ska göra skada men helst inte döda. En död soldat innebär nämligen mindre problem för stridskamraterna än en sårad. Personminor har

3

Figur 1 Olika typer av personminor

använts i stor utsträckning i många krig världen över och det gör att det idag finns väldigt många utspridda minor. (icbl.org 1) Det finns idag miljontals minor världen över och eftersom dessa är aktiva långt efter det att de lagts ut kommer de att utgöra ett hot mot civilbefolkning under lång tid framöver. FN räknar med att det finns c:a 60 miljoner minor utplacerade i ett 60-tal länder. (Fn.se 2) I vissa konflikter, framförallt interna, har landminor använts direkt mot civilbefolkningen som ett sätt att terrorisera folket. Genom att lägga minor i odlingslandskap så kan odling av ett område omöjliggöras eller åtminstone kraftigt försvåras. Idag läggs minor ut utan att man ritar kartor över var de är placerade och även där sådana kartor finns kan väderförhållanden göra att minorna flyttar sig.(ICBL.org 1)

KlustervapenKlustervapen är ett samlingsnamn på vapen som sprider ut ett stort antal mindre sprängladdningar (substridsdelar) över ett större landområde. På så vis kan fienden slås ut utan att marktrupp behöver sättas in, (fn.se 1) eller åtminstone med mycket mindre risker för de egna soldaterna. Klustervapen har utnyttjats i många konflikter och gör så också idag. En anledning till detta är att dagens krigföring ofta innebär strid mot små snabbrörliga gerillaförband. Då kan det vara effektivt ur militär synvinkel att träffa en stor yta med mindre sprängverkan.

Ett av de stora problemen med klustervapen är att en del av substridsdelarna inte detonerar och därför blir liggande i terrängen. Där utgör de ett hot mot civilbefolkningen på flera sätt. Dels det uppenbara att någon råkar utlösa sprängladdningen och på så vis dödas eller skadas dels genom att ett område där det ligger substridsdelar som inte detonerat, inte är säkert att gå på vilket innebär att civilbefolkningen kan tvingas att undvika att odla på detta område. På så vis blir civila indirekta offer för klustervapen.

4

Figur 2 Klustervapen

Klustervapen har använts i konflikter från andra världskriget och framåt. Vissa områden är hårt drabbade, som tex Afghanistan som dels utsattes för klustervapen under Sovjetunionens okupation mellan 1979 och 1989 och dels i samband med att USA går in i landet 2001(stopclustermunitions.org 1)

Improvised Explosive DeviceVid sidan av användandet av personminor kan noteras att användandet av Improvised Explosive Device (IED) har ökat. (Försvarsmakten.se 1) IED är hemmagjorda bombanordningar som kan se ut på många olika sätt, inte sällan är de ombyggda minor eller blindgångare. Vilket i sin tur försvårar upptäckandet av dem och gör att de utgör ett stort hot mot både civilbefolkning och militär. (Globalsecurity.org 1) IED används i stor utsträckning av ickestatliga aktörer som gerillaförband. Vilket gör att även om världens stater skriver på olika avtal om personminor och klustervapen finns det en risk för att problematiken kvarstår i många konflikter och länder.

Vad har gjorts?

International Campaign to Ban Landmines (ICBL)

1992 startades ICBL av ett antal icke statliga organisationer (Non Governmental Organizations, NGO) som ett initiativ för att få världen att förbjuda landminor. Organisationen arbetade med information och propaganda för att få världens ledare att förstå vikten av ett förbud. Detta initiativ var framgångsrikt och 1997 undertecknades ett internationellt avtal som innebar förbud mot personminor (Ottawa-avtalet). Samma år fick ICBL och dess koordinator Jody Williams, Nobels fredspris. (ICBL.org 2)

Ottawa avtaletAvtalet som undertecknades 1997 har idag undertecknats av 157 stater. (the-monitor.org

5

Figur 3 Minröjare

1) Länder som undertecknar avtalet förbinder sig att sluta producera, använda, lagra och omplacera personminor. Länder som ratificerar avtalet förbinder sig också att förstöra alla lagrade minor inom 4 år och röja sitt terittorium från personminor inom 10 år. Länderna får spara en del minor för att kunna utbilda t ex minröjare. Det finns också mekanismer inom avtalet för att reglera det faktum att vissa av de länder där minorna ligger saknar resurser att röja minorna. De stater som ratificerat avtalet förbinder sig också att hjälpa de individer skadats av personminor(svenskafreds.se1) Även om många länder valt att underteckna och ratificera detta avtal finns det fortfarande stater som står utanför. Till dessa hör USA, Ryssland och Kina.(ICBL.org 3) Detta till trots har en nedgång i användandet av personminor minskat.

6

Cluster Munition Coalition (CMC)Efter framgången med ICBL och avtalet mot personminor inleddes ytterligare ett initiativ 2003 Cluster Munition Coalition. (stopclustermunitions.org2) Denna gång handlar det om en kampanj som syftar till att få världssamfundet att förbjuda klustervapen. CMC som organisation är en internationell kampanj som samarbetar med olika typer av aktörer som stater, NGO:s, överlevare och deras familjer. (stopclustermunitions.org 3) Även denna gång har kampanjen nått framgång. I december 2008 hölls en konferens i Oslo där 94 stater undertecknade en konvention rörande klustervapen, The Convention on Cluster Munitions (CCM). Konventionen trädde i kraft 2010 när den ratificerats av 30 stater. Idag har konventionen ratificerats av 77 stater. (Clusterconvention.org 1) Konventionen förbjuder användning, lagring, framställning av klustervapen. Inte heller får staterna bidra till att någon annan gör det som staten själv är förbjuden att göra enligt konventionen. Staterna förbinder sig vidare att förstöra de lager av klustervapen som de har tillgång till och att röja kvarlämnade substridsdelar. Precis som avtalet personminor reglerar konventionen om klustervapen staternas skyldigheter att hjälpa de som fallit offer för klustervapen. (Clusterconvention.org 2)Även om det är en framgång att 77 stater har ratificerat konventionen återstår mycket arbete. Varken USA, Ryssland eller Kina har undertecknat konventionen och i Mellanöstern är det bara Libanon som ratificerat den. (Clusterconvention.org 3) I början av november 2012 har därför CMC skickat ett uttalande till FN:s Första kommitté för nedrustning och internationell säkerhet (motsvarar SPECPOL2) där CMC uppmanar resten av världens stater att ansluta sig till konventionen. (stopclustermunitions.org 4)

Vidare läsning/tips

Naturligtvis är både ICBL och CMC sidor som ger mycket information om detta område.

Liksom CMC har ICBL skickat ett uttalande till kommittén för nedrustning och internationell säkerhet.

7

http://www.icbl.org/index.php/icbl/Library/News-Articles/UN-FC-Meeting-Statement-2012 , båda dessa uttalanden kan vara intressanta att läsa eftersom de inte bara ger en insikt i läget för personminor och klustervapen utan också ger en ökad känsla för det språkbruk som används i FN-sammanhang.

Status över vilka länder som anslutit sig till de olika avtalenPersonminor http://www.icbl.org/index.php/icbl/Universal/MBT/States-Parties Klustervapen http://www.clusterconvention.org/ratifications-and-signatures/

För statistik om personminor och klustervapen http://www.the-monitor.org/

Svenska FN-förbundets kampanj Röj en mina innehåller en hel del informationhttp://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/

Svenska freds- och skiljedomsföreningenhttp://www.svenskafreds.se/klustervapen här hittar ni också en liten film för ökad förståelsehttp://www.svenskafreds.se/minor

Det är inte lika lätt att hitta information kring de stater som på olika sätt försvarar användandet av klustervapen och personminor. USA försökte få FN att ändra på konventionen om klustervapen men misslyckades. Denna SVD artikel kan ge lite vägledning. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avtal-om-klusterbomber-kollapsade_6665784.svd

NY Times om samma händelse http://www.nytimes.com/2011/11/26/world/talks-on-cluster-bomb-restrictions-collapse.html?_r=0

BBC http://www.bbc.co.uk/news/world-15901152

USA:s syn kortfattat http://www.state.gov/t/pm/wra/c25930.htm

8

9

SPECPOL 2 Eftersom det bara är säkerhetsrådet som kan fatta bindande beslut för medlemsländerna kan SPECPOL 2 bara rekommendera medlemsländerna att följa det kommittén kommer fram till. Det finns dock ett visst tryck på medlemsstaterna att följa dessa rekommendationer eftersom det strider mot FN-tanken att inte ställa upp på det som överenskommits. Samtidigt ska sägas att detta tryck inte är annat än politiskt och därmed kommer det med största sannolikhet finnas medlemsstater som inte hörsammar rekommendationerna.

Frågor som skulle kunna tas upp i kommittén:

1. Ytterligare diskussioner kring avtalen som förbjuder personminor och klustervapenmånga länder har skrivit på och ratificerat dessa avtal men det finns fortfarande de stater som valt att inte göra så. Kommittén kan utgöra ett diskussionsforum för att utröna varför vissa stater väljer att opponera sig mot dessa förbud.

2. Vissa länder, som USA, har hävdat att ny teknik gör det möjligt att se till så att minor och blindgångare som inte detonerat förses med en själförstörelsemekanism för att på så vis minska risken för att oskyldiga drabbas. Detta kan utgöra grunden för en diskussion om att förändra avtalen.

10

Refenser

Clusterconvention.org 1http://www.clusterconvention.org/ ,hämtad 2012-11-07

Clusterconvention.org 2http://www.clusterconvention.org/files/2011/01/Convention-ENG.pdf ,hämtad 2012-11-07

Clusterconvention.org 3http://www.clusterconvention.org/ratifications-and-signatures/ ,hämtad 2012-11-07

FN.se 1http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/klustervapen/ ,hämtad 2012-11-04

FN.se 2http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/om-kampanjen/ ,hämtad 2012-11-07

Försvarsmakten.se 1http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-varlden/Afghanistan/20553/Sa-mots-IED-hotet-i-Afghanistan/ ,hämtad 2012-11-07

Globalsceurity.org 1http://www.globalsecurity.org/military/intro/ied.htm ,hämtad 2012-11-07

ICBL.org 1 http://www.icbl.org/index.php/icbl/Problem/Landmines/History-of-Landmines ,hämtad 2012-11-04

ICBL.org 2

http://www.icbl.org/index.php/icbl/Treaty/MBT/Ban-History ,hämtad 2012-11-05

11

ICBL.org 3http://www.icbl.org/index.php/icbl/Universal/MBT/States-Not-Party ,hämtad 2012-11-05

Ne.se 1 krigets lagar. http://www.ne.se/lang/krigets-lagar , Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-26.

Stopclustermunitions.org 1http://www.stopclustermunitions.org/the-problem/history-harm/ ,hämtad 2012-11-06

Stopclustermunitions.org 2http://www.stopclustermunitions.org/wp/wp-content/uploads/2009/08/chronology-of-the-international-movement-to-ban-cluster-bombs.pdf ,hämtad 2012-11-06

Stopclustermunitions.org 3http://www.stopclustermunitions.org/the-coalition/ ,hämtad 2012-11-07

Stopclustermunitions.org 4http://www.stopclustermunitions.org/wp/wp-content/uploads/2012/11/cluster-munition-coalition-statement-01-nov-2012-full.pdf ,hämtad 2012-11-07

Svenskafreds.se 1http://www.svenskafreds.se/fakta-om-minor ,hämtad 2012-11-05

The-monitor.org 1http://www.the-monitor.org/index.php/publications/display?url=lm/2011/es/Major_Findings.html hämtad 2012-11-05

UN.org 1 http://www.un.org/disarmament/convarms/Landmines/ ,hämtad 2012-11-05

Bildförteckning

12

Framsida http://www.fn.se/PageFiles/5825/PP%20REM%2009.ppt ,Hämtade 2012-11-04

Figur 1http://www.svenskafreds.se/fakta-om-minor ,hämtad 2012-11-07

Figur 2http://www.svenskafreds.se/fakta-om-klustervapen ,hämtad 2012-11-07

Figur 3http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/nyheter/2008/minrojare-mordade-i-afghanistan/ ,hämtad 2012-11-07

13