PROJEKT SAKPROSA

JOURNALIST JAVISST!

ÅRSKURS 7

Inledning

Du kommer mellan vecka 39 och 43 att träna på sakprosa och specifikt artiklar. Vi kommer öva på lässtrategier för sakprosa, lära oss mer om artiklar och bli goda journalister.

I detta häfte hittar du tidsplanen, bedömning, uppgifter och instruktioner för varje uppgift.

Tidsplan

Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Läxor

Vecka 39 Introduktion av moment

Lässtrategier artikel och liknande texter

Genomgång artikel

Genomgång artiklar

Repetera artikel hemma och lässtrategier

Vecka 40 Läsa artikel Läsa artikel

Stycke för stycke [sammanfatta]

Läsa artikel

Stödord och återberätta

Vecka 41 Läsa artikel

Muntligt presetentera

Skriva notiser och artikelövning

Skriva notiser och artikelövning

Tankekarta artikel

Vecka 42 Söka information

Söka information

Skriva artikel

Vecka 43 Skriva artikel Skriva artikel Lämna in artikel

Bedömning

Kunskapskrav E C A

K1 – lässtrategier

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

K5 – språk i text/skriva texter

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

K7 – ord och bild

ARTIKLAR

FAKTATEXT

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap..

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap

K9 – söka och välja ut information /källkritik

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information

från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

K10 – citering Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

K2 - sammanfattning

Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.

ArtikelEn artikel informerar om senaste nytt. En artikel informerar dig om vad som hänt i världen och i Sverige. Den ger dig nyheter i skriftlig form. Journalister skriver artiklar i tidningen och berättar utan det som har hänt utan åsikter. Det är deras jobb. En sportartikel eller en kulturartikel följer samma mönster som en nyhetsartikel. Artiklar hittar man i olika tidningar. Det är beskrivande text.

Syfte; att informera/beskriva en händelse i världen t.ex. vem som vann VM-finalen i fotboll, tsunami i Japan etc.

Struktur och innehåll

Rubrik: Ska vara kort, sammanfatta artikel och framför allt locka läsare, den talar om vad artikeln handlar om.

Ingress: Inleder en artikel. Det är den där tjocka texten i början. Den ska locka till läsning och gärna svara på frågorna när, var, vem och hur? Det är en kortare sammanfattning. Ungefär som en notis.

Brödtext: o indelad i mellanrubriker. o Det brukar finns fakta om det texten handlar om, o pratminus (-) som är när någon uttalar sig. o Svarar på frågorna; när, var, vem, varför och hur. o Använd källoro Man skriver ut källorna t.ex. Enligt vittnet, Enligt polisen, Enligt NE, Enligt….o Innehåller bara fakta – inga egna åsikter eller adjektiv. o Delas in i spalter

Språk och stil:

- En artikel är alltid objektiv – den berättar bara fakta och inte vad personen som skriver artikeln tycker utan vad journalisten sett, undvik personliga åsikter och värdeord

- Skriv nyhetsartikeln i preteritum (dåtid)- Formellt sakligt språk – inget talspråk - Tydliga hjälpord i stycken som leder texten framåt t.ex. Inledningsvis,

Tips! När du väver in citaten gör det så att dina intervjuer berättar saker om vad som hänt så att du själv inte behöver beskriva. Man ska också kunna förstå frågan utifrån citaten.

Tips; Du ska använda bilder i denna artikel som beskriver händelsen på ett bra sätt!!

Bilder i artikeln kan antingen;

- Samspela med texten (visa samma innehåll)- Komplettera (ge fler exempel)- Ha nödvändig information för att förstå texten -

Anpassning till mottagare

- Tänk på att förklara saker för dina läsare – så att de hänger med- Saker i rätt ordning gör det logiskt

Uppgifter att välja mellan:

- Gammal blir som ny – låtsas vara en reporter som blivit placerad och ska rapportera om någon gammal nyhet t.ex. Maskeradbalen 1700-talet, mordet på John F Kennedy, Utöja. Berätta historien som om den precis hade hänt, ta med intervjuer, fakta och berätta händelsen fast i ny form.

- Brännande het – i våra dagstidningar händer alltid någon stor nyhet eller någon mindre som inte blir en stor nyhet. Gör den lilla stor, hitta en notis och skriv en längre artikel.

- Skolnyhet – skriv en artikel om något som berör den svenska skolan på något sätt.

Sveriges kung död!6 april 1792

Svea Rikes Konung, Gustav III, har avlidit efter skador han fick den 16 mars under maskeradbalen på Operan, i Stockholm, då ett skott från en pistol träffade honom i överkroppen.

Den 16 mars, för tre veckor sedan, blev Hans Majestät Konungen Gustav III skjuten strax ovanför vänstra höften. Det var under maskeradbalen på Operan i Stockholm som kungen blev omringad av 16 svartklädda män, varav en av dem beväpnad med två pistoler och en kniv.

- Jag stod uppå scen och deltog i långdansen då jag hörde ett skott, och sedan Hans Majestät som utropade ”Jag är sårad!”, berättar Sean Pierre som vittnade från festen.

Sean Pierre berättar vidare att kungen höll sig upprätt, och att de 15 övriga svartklädda försökte förvirra övriga på festen genom att ropa ”Elden är lös!” och folket började få panik inne i salen.

- Jag lade inte märke till någon form utav eldsvåda, men då alla mina respektive i dansen började bli så hysteriska, så tog jag efter dem, fortsätter Sean Pierre.

När alla de 16 männen försökte ta sig ut blev de stoppade av soldater med bajonetterna i högsta hugg. Alldeles snart befann sig även Stockholms länspolismästare Henric Liljesporre i salen,

och tvingade alla närvarande människor att ta av sina masker och ange sina namn innan de fick lämna operan.

- Någondera av maskerna fick lämna salen innan jag hade fått bevittna ett helt ansikte och höra ett fullständigt namn, sa länspolismästaren i en intervju. Sedan samlade jag ihop alla de skjutvapnen som låg på golvet och lät alla stans vapensmeder ta sig en titt på dem.

En av vapensmederna i fråga kände igen båda pistolerna som Jacob Johan Anckarströms, som mycket väl var en av de svartklädda maskerna på balen. Vi fick tyvärr inte tag på vapensmeden själva, men kan höra länspolismästaren berätta:

- Tack vare det stora hjälp som smederna gav oss kunde vi redan följande morgon arrestera Anckarström.

Medan polisutredningen pågick så låg kungen själv till sängs på slottet. Ett tag såg det ljust ut för Hans Majestät, men en vecka efter brottet utbröt blodförgiftning och lunginflammation.

- Konungen började bli allt kryare, men Hans nåds tillstånd försämrades sedan åter, och under dagningen den 29 mars avled Kungen, berättar Gustav IIIs läkare.

Konungens bror Hertig Karl kommer tills vidare ta över styret i Sverige och Anckarström har dömts till piskning i tre dagar i rad på Stockholms olika torg, och därefter av huggning av hand och huvud. Kroppen kommer därefter styckas och spikas upp för allmänheten att skåda.

BALKONG RASADE RAKT IN I HOTELL-LOBBYN 3 april. I torsdags eftermiddag rasade en balkong på högsta våningen i Capital Hilton i Washington rakt ner i hotellobbyn. Det lutar åt dåligt byggda balkonger. Men det är ännu inte helt fastställt.

Det var på eftermiddagen den 2 april, lokal tid klockan 14.03 då balkongen på högsta våningen i hotell Capital Hilton på 16th Street and K Street, i Northwest Washington, DC rasade in i hotellreceptionen. Det är oklart om balkongen var gammal eller om det var ett sabotage. Hittills har tre dödsfall konstaterats och ett okänt antal skadade hittats. Dock skall ingen vara allvarligt skadad. Från sjukhuset rapporterar man benbrott, sår och skärskador.

- Det var tur i oturen att inte fler människor var i receptionen på eftermiddagen. En katastrof skulle kunna ha skett med många döda och skadade, säger chefsläkaren Johan på sjukhuset.

Polisen fortsätter att undersöka om det var ett brott eller inte.

- Vi såg hur balkongen föll rakt ner i taket. Först trodde vi inte våra ögon. Vi hade aldrig sätt något liknande, säger ett vittne från Café Rainhouse som ligger precis bredvid Capital Hilton.

Hotellobbyn på hotell Capital Hilton efter balkong har rasat ner.

Till platsen tillkallades fem polisbilar, sex ambulanser och två brandbilar. Man kunde genast konstatera att tre personer direkt avlidit och att flera var mindre skadade. De tre avlidna sägs vara de tre anställda som stod i receptionen just då.

- När vi anlände till platsen var det kaos, säger den amerikanska polisen. Folk sprang runt och skrek och grät och vissa stod och tittade alldeles chockade. Det såg mycket värre ut än vad det egentligen var då det enbart var bara lobbyn som blev förstörd och inget annat. Den övriga byggnad har klarat sig utan skador.

Hotellet har nu stängts på okänd tid för att tekniska undersökningar ska kunna genomföras. Det är oklart om och när hotellet ska kunna öppna igen. Samtliga gäster har flyttats till andra hotell i närområdet. Hotellets ägare har ännu inte uttalat sig om olyckan. Den fråga alla vill har svar på är hur en sådan olycka kunnat ske? Rykten cirkulerar om att hotellets ägare inte genomfört årliga kontroller av de gamla balkongerna. Enligt polisen ska hotellet ledning komma med ett uttalande under eftermiddagen

Fick panikångest av kraven och stressenPublicerad 2013-05-07 05:30

”Alla har gymkort och pratar om hur mycket man tränar. Men hur man mår psykiskt, det pratar man inte om”, säger Nadia Carvajal Granstedt.Foto: Jonas Lindkvist

Mer än var tionde ungdom tycker att livet känns meningslöst. Ännu fler upplever livet som svårt och många är stressade, visar en ny undersökning. Nadia, 23, fick panikångest och magkatarr av stressen. Ny utbildning på universitetet, jobb och dans. Nadia Carvajal Granstedt hade fullt upp, men inte mer än någon annan tyckte hon. Hon kände sig bara så trött.

– Jag trodde att jag var sjuk, och tog flera blodprov. Till slut fick jag diagnosen stress och magkatarr.

Sedan kom panikångestattackerna. De förvärrades under sommaren och till slut hade hon svårt att gå ut bland folk.

I dag, ett år senare, mår Nadia bättre efter många läkarbesök och psykologsamtal.

Hon är inte ensam om sin upplevelse. En tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år tycker att livet är svårt. Var tionde är missnöjd med sin tillvaro och lika många upplever livet som meningslöst.

Det visar Ungdomsrapporten, en studie gjord av Ungdomsbarometern på uppdrag av Skandia.

– Det är fruktansvärt sorgliga siffror. Visst är livet tufft som tonåring, men Sverige som välfärdssamhälle borde ha en högre ambition än att låta en tredjedel av våra ungdomar att uppfatta livet som svårt, säger Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia.

Undersökningen visar också att var fjärde ungdom har dåligt självförtroende och att en knapp tiondel uppfattar livet som otryggt.

Att så många ungdomar mår dåligt är ingen överraskning för Barnens rätt i samhället, Bris.

– Vi ser i princip samma bild i vår stödverksamhet. Det handlar om alla typer av symtom på psykisk ohälsa: depression, ångest, självskadebeteende, ätstörningar och

självmordstankar, men också dåligt självförtroende, stress och uppgivenhet, säger Karin Johansson, psykolog och utredare på Bris.

En stor del av de unga känner sig stressade. Höga krav på sig själv är den vanligaste orsaken. Nära varannan flicka känner sig stressad av de egna förväntningarna och knappt 40 procent av pojkarna.

– Tjejerna har högre krav på sig. De har sämre självförtroende fast det går bättre för dem i skolan, säger läkaren och folkhälsovetaren Lars Jerdén.

Han är forskare vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna, som tillsammans med enheten för pediatrik vid Umeå universitet har gjort en studie där man följde 1 000 ungdomar från högstadiet till slutet av gymnasiet. Undersökningen visar att ungdomarnas självupplevda psykiska hälsa försämras kraftigt under högstadiet. I djupintervjuer framkom också att begreppet ”stress” ofta används som synonym för att ”må dåligt”.

– Om ungdomar säger att de är stressade är det en varningssignal, säger Lars Jerdén.

Stress är något som både Nadia Carvajal Granstedt och hennes kompis Niki Kohmareh, 22, känner igen. Niki pluggar företagsekonomi, har flera jobb och är dessutom fotbollstränare för ett juniorlag.

– Jag lägger mycket stress på mig själv. Det känns som att man måste göra det för att komma dit man vill, säger han.

Niki och Nadia upplever att det finns en press på unga att ha många bollar i luften samtidigt, och dessutom vara bra på det man gör.

– Man ska plugga, ha ett bra jobb, flytta hemifrån. Det känns som att man ska vara så förbannat stark hela tiden, säger Nadia Carvajal Granstedt.

Även om forskningen på området inte alltid är jämförbar visar undersökningar att den psykiska hälsan bland unga blir allt sämre.

– Jämfört med 80-talet är det dubbelt så många som mår dåligt. 90-talet var ett dåligt decennium för psykisk hälsa hos både ungdomar och vuxna, med ekonomisk kris, stora åtstramningar på arbetsmarknaden och en markant ökning av inkomstojämlikheten, säger Lars Jerdén.

Flera av de faktorerna känns igen i dag. Lars Jerdén anser att dagens ungdomsarbetslöshet är ett viktigt problem att få bukt med för att ungdomar ska må bättre.

– Man måste kunna påverka sin situation och då är jobb en viktig del.

Men både han och Karin Johansson på Bris understryker att man måste jobba på flera fronter samtidigt. Bland annat bör betygshetsen i skolan minskas.

– Det finns en väldig oro för att man inte ska klara skolan och att det sedan ska göra att man hamnar i ett utanförskap, säger Karin Johansson.

Det saknas också en plattform för att prata om livet och de problem man har, tycker hon. Det håller Nadia och Niki med om.

– Alla har gymkort och pratar om hur mycket man tränar. Men hur man mår psykiskt, det pratar man inte om, säger Nadia Carvajal Granstedt.

– Det är lite tabu, säger Niki Kohmareh.

Ungdomsrapporten *Tre av fyra unga i åldrarna 15–24 år är nöjda med sin tillvaro. Var tionde ungdom är missnöjd. 18 procent är varken missnöjda eller nöjda.*32 procent uppfattar livet som svårt och 12 procent tycker att livet är tråkigt.

*13 procent känner att livet är meningslöst och 9 procent uppfattar sitt liv som otryggt.

*En knapp fjärdedel av ungdomarna har dåligt självförtroende. 56 procent har bra självförtroende och 21 procent varken bra eller dåligt.

*De yngre ungdomarna, i åldrarna 15–19 år, har sämre självförtroende än de äldre. Det gäller särskilt yngre flickor.

*Unga med dåligt

Anna de Lima Fagerlind anna.fagerlind@dn.se