Godkänd av MittSkånes förbundsstyrelse 2013-09-25.

Insats ODEN- en kraftfull ungdomssatsning i MittSkåne

Vi har ett gemensamt ansvar att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap. Misslyckad etablering i samhället drabbar inte bara den

enskilde utan i slutändan hela samhället.

Problembild Ungdomsarbetslösheten har sedan krisen på 1990-talet varit ständigt närvarande i den politiska debatten och det finns betydande variationer beroende på var i landet unga bor. För de allra flesta ungdomar löser sig situationen efter en kortare tids arbetslöshet men för andra krävs det hjälp av samhällets stöd och insatser.

Unga som varken arbetar eller studerar har i många fall en komplex livssituation. De unga har ofta olika typer av sociala problem, skolmisslyckanden bakom sig och en bristande förståelse för samhället, vilken roll och ansvar man själv har i det. Bilden visar att oavslutade utbildningar är det vanligast förekommande problemet. Att många ungdomar har läs- och skrivsvårigheter är exempel på vad som påverkar deras studieresultat. Olika psykiska problem som ADHD och depression är mycket vanligt förekommande. Missbruksproblem där kriminalitet finns med är inte ovanligt i den här gruppen. Många unga kvinnor som får barn tidigt avslutar sin gymnasieutbildning och får därmed det ännu svårare att etablera sig. Denna mångfald av olika problem leder i många fall till dålig självkänsla och svårigheter att hantera enkla vardagsaktiviteter. En stor del är utrikes- födda och bland dem finns de som nyligen har anlänt till Sverige. Målgruppen har således särskilda behov av flexibla, individuellt anpassade och långsiktiga åtgärder.

1

Det finns gemensamma drag i de behov av insatser som de unga har. De handlar om strukturerade vardagsaktiviteter med ett utbildnings- eller arbetsliknande innehåll. Det är inte en målgrupp som har lätt för att navigera i det stora utbudet av verksamheter och i ett komplicerat regelverk. Att vara i ett socialt sammanhang med andra unga i samma situation har lyfts fram som viktigt liksom att vara i en verksamhet som är fysiskt skild från den traditionella skolan. År av motgångar och misslyckanden tar tid att bearbeta.

Ungdomar i riskzonen enligt Finsam MittSkånes egen kartläggning.Det finns i dag en grupp ungdomar i Eslöv, Höör och Hörby som befinner sig utanför arbete eller studier. Hur stor denna grupp är beror på hur den definieras. Kartläggningen har utgått dels från den definition och avgränsning som Temagruppen Unga i arbetslivet gör, dels från antalet individer som finns inom det kommunala informationsansvaret (KIA) samt antalet ungdomar som är inskrivna på AF. Utifrån Temagruppens definition var det

135 ungdomar (16-19 år) som inte arbetade eller studerade år 2011 i de tre kommunerna.

674 ungdomar (20-24 år)

Huruvida detta är många eller få kan naturligtvis diskuteras, men med tanke på att risken att kvarstå i gruppen nästkommande år är väldigt hög, måste siffrorna bedömas som allvarliga. Bland 16-19 åringarna i som varit utanför arbete eller studier ett helt kalenderår (år 2010) var det ca 75 procent som även befann sig utanför året därpå. Det betyder att risken att hamna i en, mer eller mindre, permanent situation av inaktivitet är hög för de som tidigt hamnar utanför arbete eller studier. Inte minst av denna anledning är det viktigt att åtgärder sätts in tidigt. Det kommunala informationsansvaret (KIA) har en något annan målgrupp, nämligen 16-19 åringar som saknar fullständig gymnasieskola (och som saknar skolplacering).

Under år 2013 vad det ca 200 ungdomar som var föremål för KIA. Av dessa ungdomar var det några som arbetade, studerade eller var föräldralediga.

AF hade i maj 2013 relativt få ungdomar födda 1994-1996 inskrivna; 45 personer, sammanlagt från de tre kommunerna.

2

Däremot var det betydligt fler inskrivna födda 1988-1993; 790 personer.

En slutsats som skulle kunna dras är att det är en tillräckligt stor grupp för att den ska tas på allvar, men det är en tillräckligt liten grupp för att den ska vara hanterbar.

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun.Kommunen och skolanKommunerna är i dag skyldiga att hålla sig informerade om de ungdomar som inte är i gymnasieskolan och är under 20 år i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder; det s.k. kommunala informationsansvaret.

Utredningens förslag (SOU 2013:13)Benämningen av kommunernas ansvar ska ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Vidare föreslår utredningen att hemkommunen ska bedriva ett strukturerat arbete. En förutsättning för ett strukturerat arbete är att det dokumenteras; därför införs krav på skriftlig dokumentation. Utredningen föreslår också att Skolinspektionen ges i uppdrag att särskilt granska hur kommunerna tar sitt ansvar ett år efter att förändringarna har genomförts.

ArbetsförmedlingenUngdomar utanför gymnasieskolan har ett stort behov av hjälp för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. De allra yngsta, 16–17-åringarna, kan i dag endast få tillgång till förstärkt förmedlingsstöd, jobbgarantin för ungdomar och den tillfälliga satsningen på studiemotiverande kurser vid folkhögskola. Utredningens förslag (SOU 2013:13)Ungdomar i åldern 16–17 år ska ha rätt till utvecklingsersättning när de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program anvisat av Arbetsförmedlingen. Bristen på ekonomisk ersättning har visat sig försvåra arbetet med att motivera de allra yngsta till att vara aktiva och delta i insatser. Ett aktivt deltagande ska premieras. Enligt gällande

3

regelverk är det möjligt att först från 18 år erhålla utvecklingsersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser. Utredningen föreslår mot bakgrund av detta att ungdomar i åldern 16–17 år, i likhet med äldre ungdomar, ska ha rätt till utvecklingsersättning. Utvecklingsersättningens nivå ska vara densamma som för de ungdomar som har fyllt 18 år får i dag t.o.m. det första halvåret då de fyller 20 år, vilket ger 48 kronor per dag. Nivån ligger strax under studiebidraget.

Kommunen och ArbetsförmedlingenÖverenskommelse avseende arbetsmarknadspolitiska insatser mellan Arbetsförmedlingen och kommun möjliggörs.Utredningens förslag (SOU 2013:13) Arbetsförmedlingen ska kunna ingå en överenskommelse med en kommun om anordnande av insatser eller övriga åtgärder, i de fall då Arbetsförmedlingen inte hittat annan lämplig aktör. Arbetsförmedlingen har sedan 2008 möjlighet att för två prioriterade grupper, nyanlända invandrare och unga med funktionshinder, samverka med kommunen utanför jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Utredningen föreslår att även unga som omfattas av kommunens aktivitetsansvar enligt skollagen ska vara en sådan målgrupp.

Förslagens ekonomiska konsekvenserUtredningens förslag kommer att medföra ökade kostnader för både stat och kommun. Förslagen kan innebära ökade kostnader för staten med mellan 24 och 48 miljoner kronor årligen. Det är främst ökade kostnader för arbetsmarknadspolitiska insatser och utvecklingsersättning för 16–17-åringar. För kommunsektorn kan förslagen medföra ökade kostnader med mellan två och sju miljoner kronor årligen. Det är huvudsakligen förslagen om krav på skriftlig dokumentation och register som ger ekonomiska konsekvenser för sektorn. De redovisade kostnaderna gäller när förändringarna har fått fullt genomslag i verksamheterna. Förslaget är att de ökade kostnaderna ska finansieras med anslag.

FinsamNNS (Nationella nätverket för Samordningsförbunden) skriver som svar på förslagen bland annat så här; NNS erfarenhet är att det krävs en strukturerad och väl förankrad samverkan med flera olika offentliga aktörer för att möjliggöra för ungdomar att komma i arbete eller studier. Om samverkan inte fungerar är risken stor att myndigheten ”tappar” ungdomarna. NNS och Samordningsförbunden arbetar aktivt med att stödja och främja samverkan kring individer med komplex problematik. Vi menar därför att den finansiella samordningen i större utsträckning än vad som görs idag kan användas till stöd för målgruppen. Detta skulle kunna ske genom spridning av erfarenheter, finansiering av kompetensutveckling

4

och/eller riktade insatser till unga etc. Detta förutsätter ett nationellt uppdrag kopplat till det anslag som styr förbundens budget samt att anslagets storlek ökar i relation till uppdraget.

Utredningens förslag till författningsförändringar föreslås träda ikraft den 1 juli 2014. Övergångsbestämmelser bedöms inte vara

nödvändiga.

InsatsägareArbetsförmedlingen Eslövs, Höör och Hörby tillhörande arbetsmarknadsområde Lund kommer att vara ägare och ansvarig för insatsen. Mats Rydberger, chef för Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby är också ordinarie ledamot i MittSkånes förbundsstyrelse.Finsam MittSkåne finansierar insatsen.

Syfte med insatsenSyftet med denna insats i sin helhet är att finna nya vägar att nå ungdomarna genom uppsökande verksamhet och att med starkt jobbfokus förankra dem på arbetsmarknaden. Att hitta rätt åtgärder åt rätt ungdom som ska sättas in så snart som möjligt då varje dag utan erbjudande om stöd är en dag för mycket i en ung människas liv. Teamet ska ta fram arbetsätt och modeller som kan fasas in i den ordinarie verksamheten. Kommunerna i MittSkåne befinner sig i samma situation när det gäller unga utan arbete eller studier och därför är det viktigt att hitta gränsöverskridande arbetssätt. Under insatsens gång ska

5

nätverk byggas mellan de personer som kommer i kontakt med gruppen i sina olika roller som anställd inom kommun, vård eller annan organisation.Idag har Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby inget systematiserat arbete med skolorna i dessa kommuner. För att kunna påverka eleverna skolgång måste resurser läggas på att komma ut på skolorna tidigt. Redan i årskurs 7 eller 8 bör arbetsförmedlingen komma in för att försöka påverka elevernas val och studiemotivation. Resurser måste läggas på ett strukturerat samarbete med grund-, gymnasieskolor, fritidsgårdar och Komvux i kommunerna. Syftet med insatsen är därför också att ta fram en långtidsplanering för hur vi gemensamt ska arbeta förebyggande. Syftet är också att förbereda Arbetsförmedlingen och kommunerna för den förändring som är på väg när det gäller det kommunala informationsansvaret. Att ligga i framkanten och vara steget före kommer både personal och ungdomarna till godo.Vi måste också hitta vägar till ett samarbete mellan kommunerna, föreningslivet, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Det finns många möjligheter och vinster för ungdomarna om vi alla gemensamt tar ansvar för att få ut dem i arbetslivet.

Mål på kort sikt- Att skapa ett team som har olika kompetens och erfarenheter av

ungdomar börjar snarast arbeta med den uppsökande verksamheten i de tre kommunerna.

- Att arbetet kommer igång med de ungdomar som är redan kända för myndigheterna.

- Att föreslagna åtgärder och aktiviteter kommer igång.- Att genom arbetsgrupper och nätverk utveckla insatsens tre

hörnstenar.

Mål på lång sikt- Insatsens långsiktiga mål är att bryta ungdomars sociala

utanförskap och inaktivitet. Att förbereda dem för arbetsmarknaden

6

genom att kunna erbjuda åtgärder och aktiviteter som leder till nya/ fortsatta studier eller arbete.

- Det räcker inte med att vi rustar ungdomarna utan det måste finnas någon som tar emot dem i form av arbetsträning, praktikplatser eller anställningar. Därför är det ett långsiktigt mål att bygga upp ett nära samarbete med näringsliv, arbetsgivare och civilsamhället i övrigt.

- Ett annat långsiktigt mål är att skapa kontinuitet i den uppsökande verksamheten så att den blir en del av det ordinarie arbete. Teamets närvaro skapar relationer med kommuninvånarna och på sikt ökar detta förtroendet för myndigheterna.

- Att förebygga inaktivitet och arbetslöshet för de yngre barnen/ungdomarna som är på väg upp mot gymnasiet är ett viktigt långsiktigt mål för insatsen.

Arbetssätt och metoderInsatsen ska bestå av tre viktiga hörnstenar.

1. Uppsökande verksamhet i samverkan i form av ett team.

2. Samverkansmodeller, uppföljning, absorbering och kompetens.

3. Individuella hållbara lösningar och åtgärder som ska erbjudas målgruppen.

1)Uppsökande verksamhetEn viktig hörnsten i projektet är den uppsökande verksamheten.

7

Erfarenheter gjorda i Malmö under flera år tjänar som förebild. Den uppsökande verksamhet som bedrivits i framförallt Rosengård och Seved (område i S. Innerstaden) har visat sig mycket framgångsrikt. Den uppsökande verksamheten är långsiktig och bygger på att skapa relationer med ungdomarna vilket man också lyckats med.Uppsökande verksamhet gör att den unga fångas upp redan under skoltiden och därefter har ett stabilt stöd och planering utifrån egna förutsättningar och ev. tillsammans med föräldrarna beroende på ålder och situation i hemmet. Det är av stort värde att inblandad personal i ett tidigt skede får ta del av eventuellt genomförda utredningar så att ”rätt” krav kan ställas.

När det gäller ungdomar inom denna åldersgrupp är det en fördel att det är få och samma personer involverade från de instanser som är nödvändiga, d.v.s. ett nära samarbete mellan en och samma personal inom aktuella myndigheter för sammanhållna processer. Det ses som viktigt att samtliga berörda instanser i ett tidigt skede deltar för att skapa rätt förutsättningar och ge rätt stöd, t ex PÖM, Barn och Familj/skola, vårdcentral, IFO vuxen, frivård, Arbetsförmedling, Folkhögskola/Komvux, socialpsykiatri, näringsliv m.fl. När det gäller ungdomar är det viktigt med ett konkret arbete, ”att agera i stället för att prata” och påvisa konsekvenser för vad olika val och beteenden innebär.

Teamet

En heltidstjänst som processledare ska anställas av Arbetsförmedlingen med uppdrag att arbeta uppsökande i samverkan med övriga ansvariga aktörer och svara för att arbetsmarknadsperspektivet och arbetslinjen finns med i planeringen. Därtill behövs också en arbetsplatshandledare med samordningsansvar som anställs inom Arbete och försörjning, Eslövs kommun. Syftet med denna tjänst är bland annat att samla in historiken runt en aktuell ungdom och matcha denne mot rätt insatser i nära samverkan med näringslivet och den kommunala organisationen samt de möjligheter som finns i insatsen Oden. Funktionerna innebär att paret bildar ett team tillsammans med nyckelpersoner inom ordinarie verksamheter hos samordningsförbundet alla medlemmar för långsiktig absorbering av insatsen.

8

Teamet ska kunna följa den unga och som spindeln i nätet för att samordna övriga nödvändiga insatser. Teamet kan t ex göra kartläggningar, samla in information om tidigare utredningar, följa med på möten, söka upp den unge med hembesök mm., och tätt följa upp ev. praktikinsatser osv. Vid ev. praktikinsatser är det till fördel att det finns en handledare på plats, alt. att det görs täta uppföljningar. Detta för att kontinuerligt jobba med den unges närvaro, ansvar, deltagande osv men även för att se vilka förutsättningar den unge har att klara ett arbete och snabbt kunna koppla på andra nödvändiga resurser. Projektet innebär att befintliga resurser hos aktuella samarbetspartners samordnas bättre. Planering av s.k. mål jobb är en del av detta d.v.s. kommunen och arbetsfördelningen erbjuder utbildningspraktikplatser som syftar till en långsiktig anställning vilket är en metod som i förlängingen även kan appliceras inom näringslivet.

2) Samverkansmodeller/metoder/arbetssätt, utvärdering, absorbering och lärande

En del av hörnsten nummer två handlar om samverkan.Vi måste göra detta tillsammans om vi ska lyckas göra någon skillnad för ungdomarna. Att utveckla, etablera samverkan och visa på effektiva resultat är ofta krävande och tar tid. Mot detta måste vi ställa oss frågan – vad är alternativet? Vårt uppdrag är att hitta nya och smarta arbetssätt! Här är Finsam MittSkåne en bra plattform att utgå ifrån när vi behöver utnyttja hela spelplanen, det vill säga alla resurser på ett bredare och effektivare sätt.

I rapporten om Kartläggning av unga 16-24 år finns det också på flera ställen beskrivet vilka behov som finns av samverkan men också förslag på vad som behöver göras.

Samarbetet mellan olika instanser måste förbättras. Ett ökat samarbete/samverkan bör syfta till att individen slipper bollas runt mellan olika aktörer. Arbetet måste dock utgå från individen och individens problem sättas i centrum.

9

Det behövs en organisationsform (team) för de tre kommunerna

där alla de myndigheter som är involverade i en ung arbetslös persons rehabilitering kan samverka för att främja personens väg mot arbete eller studier.

Samverkan mellan statliga och kommunala förvaltningar, men även med andra aktörer så som föreningslivet, bör öka i syfte att lösa individens situation. Genom att bjuda in nya intressenter kan vi också öka möjligheterna att hitta nya lösningar för individen som därigenom lättare kan aktiveras.

När det gäller det kommunala informationsansvaret (KIA) har alla tre kommunerna utsedda ansvariga som arbetar med detta. Alla saknar åtgärder att sätta in för ungdomarna och en genomgående ”röd tråd”.

Utifrån detta föreslår man i rapporten att lämpliga åtgärder samt en tydlig målsättning måste prioriteras för KIA. Ett uppdrag i insatsen är att hitta ett gemensamt arbetssätt, en röd tråd och flera olika åtgärder att erbjuda ungdomarna efter behov.

Generellt sett har de kommunala tjänstemännen lite samarbete med föreningslivet. En samverkan vore bra, inte minst då medverkan i föreningslivet ställer krav på strukturer och kan ge en social träning och en identitet. Dock kan detta vara svårt för vissa av dessa ungdomar, då de inte har en förmåga, struktur, social träning eller kompetens. Föreningslivet har ju också problem med att hitta ideella krafter, t.ex. som tränare. Här finns det möjligheter att tillsammans med föreningarna hitta olika lösningar.

För att kunna använda hela spelplanen måste samarbetet med Näringslivet och arbetsplatserna breddas och fördjupas för att vi ska få framgångar med insatsen. Det måste finnas en mottagare av de ungdomar som vi rustar för arbetslivet. Många företagare och arbetsgivare vill ta ett aktivt samhällsansvar och den resursen måste vi ta vara på och utveckla.

10

Utvärdering är en annan del av hörnstenen. Vi har i flera insatser tidigare använt oss av följeforskning vilket har gett oss nya och flera dimensioner än vad enbart en utvärdering skulle göra. Ungdomsproblematiken är en nationellt intressant fråga och därför blir det extra viktigt att vi här väljer en evidensbaserad forskning som sedan kan jämföras i större sammanhang.

Detta bör läggas som uppdrag till arbetsteamet att tillsammans med ansvarig tjänsteman i MittSkåne, ta fram underlag till förbundsstyrelsen för beslut längre fram.

Absorbering eller implementering och lärande är den sista biten av hörnstenen. Just nu pågår det aktiviteter i hela landet för att hitta nya vägar och former som leder till en lägre ungdomsarbetslöshet än den vi har idag. Många av de åtgärder och aktiviteter som föreslås i ansökan är inte nydanande var för sig men blir som ett pärlband av möjligheter för varje enskild ungdom i sökandet för rätt matchning. När samverkan fungerar och arbetssätten blir effektivare, samtidigt som försörjningsstöd och andra bidrag minskar, kommer organisationerna automatiskt att absorbera det i den ordinarie verksamheten. Inget runt omkring insatsen står stilla medan den pågår så det måste alltid finnas utrymme på vägen för att ändra det som inte blev bra och ta vara på det som blev bättre. Personalen som ska arbeta i insatsen är alla anställda i befintlig verksamhet i dag. Detta är viktigt för att dels dra nytta av den kompetens och breda erfarenhet som redan finns och dels för att säkra nytt lärande och nya samverkanskonstellationer i framtiden.

3) Individuella hållbara lösningar som kan erbjudas behovsgruppen.

Denna tredje hörnsten innehåller alternativa åtgärder.Dessa åtgärder efterfrågas för att kunna erbjuda ungdomarna något mer än den skola och studier de hoppat av eller aldrig börjat. Alternativ saknas i kommunerna och hos Arbetsförmedlingen idag och i synnerhet för den yngre gruppen 16-19 år. Ambitionen med individuella hållbara

11

lösningar kräver aktörer som klarar att ge ungdomarna en paketlösning som leder och rustar dem så långt att de kan bli egenförsörjare. Samarbetsavtal både internt och externt kommer att behövas för att hitta varaktiga lösningar men dessa ska bygga på ungdomarnas behov och göras löpande under insatsens gång. Några exempel på vad det skulle kunna vara för åtgärder presenteras här nedan.

Byggnadsutbildning, Hörby.Deltaprojektet är ett projekt som arbetar med byggnadsrenovering och uppfräschningar på olika ställen i kommunen. Deltaprojektet har funnit i drygt 5 år och har hela tiden förnyats. Projektet består i grunden av 5 personer, som fått lönebidragsanställningar och som tidigare varit föremål för försörjningsstöd.Projektet är förlagt till kommunledningskontoret och sorterar under personalavdelningen. Framgångarna i projektet är att man har konkret handledning via arbetade arbetsledare och arbetar med konkreta saker i kommunen. Det som görs i projektet kan ses av flera och av en bred allmänhet.I grunden anställs den enskilde i projektet i sex månader, meningen är senare att man går vidare i någon form, antingen till studier eller slussas vidare till Arbetsförmedlingen för fortsatta åtgärder.

Om ungdomarna är intresserade finns det möjligheter att under insatsens gång expandera och tillsammans med Arbetsförmedlingen koppla på en arbetsplatsförlagd utbildning så att man kombinerar studier och arbete. Det är ett sätt att väcka intresse hos ungdomarna för att gå vidare och i det här fallet vidare inom byggbranschen.

Ungdomsanställningar i Eslöv, Höör och Hörby Arbete och Försörjning har en lång erfarenhet av att i samverkan med Arbetsförmedlingen använda möjligheten att anställa personer som varit eller riskerar att bli långvarigt bidragberoende i inkluderande syfte. Att bli anställd innebär en narturlig delaktighet i samhällslivet. Att gå från utanförskap till ett innanför skap innebär för de flesta personer ett lyft för självkänslan och det är detta lyft som ska användas till att få deltagarna vidare till självförsörjning och delatighet i samhälslivet.

Måljobben fungerar i metoden både som morot och som katalysator mot självförsörjning. Insatsen ska kunna sättas in vid lämpligt tillfälle i den unges rehabiliteringsprocess. Ansökan tar höjd för kostnaden för 10 ungdomsanställningar på 75 procent med ett års varaktighet. Kostnaden för detta ta per år beräknas till 600 000 kronor och kan starta omgående när processledare och handledare är anställda. Eventuella praktikplaceringar som i de flesta fall föregår anställningar kan göras omgående. Fördelen med en Finsamfinansiering är att uttagningskriteriet kan vara helt anpassat till individens behov. Exempelvis behöver personen inte ha haft försörjningsstöd eller varit inskriven på arbetsförmedlingen under tillräcklig tid.

12

Praktikplatser i Eslöv, Höör och HörbyRedan i ansökan gällande att göra en kartläggning togs det upp om hur viktigt det är att varje kommun tar ansvar för att ta fram ungdomspraktikplatser. När teamet är ute och möter ungdomarna ska de kunna erbjuda dem snabba lösningar för att bryta inaktiviteten.

I kartläggningen kan vi läsa att det finns generellt sett en mängd olika personer som jobbar med att skaffa fram praktikplatser i samtliga tre kommuner idag. I vissa fall fungerar det och i andra sämre men alla är överens om vilka möjligheter en praktikplats kan ge. Många ungdomar som hoppat av gymnasiet har mycket dåliga erfarenheter av skolan, och i vissa fall ett ångestfyllt förhållande till skolan. Det finns många goda exempel som slagit mycket väl ut då ungdomen fått en praktikplats och något meningsfullt att göra. Individen har kunnat känna sig uppskattad och fått en ökad självkänsla. En samordning över kommungränserna när det gäller praktikplatser hade varit eftersträvansvärd. Insatsen Oden bör vara inriktat på olika former av praktik vilka kan ske på företag, i kommunal förvaltning eller i föreningslivet. Även de ungdomar som upptäcks genom KIA ska erbjudas aktiviteter eller åtgärder.

BehovsgruppenUngdomar i åldern 16-24 år som är utan arbete eller studier.

InsatsorganisationEn heltidstjänst som processledare ska anställas av Arbetsförmedlingen med uppdrag att arbeta uppsökande i samverkan med övriga ansvariga aktörer och svara för att arbetsmarknadsperspektivet och arbetslinjen finns med i planeringen.

Därtill behövs också en arbetsplatshandledare med samordningsansvar som anställs inom Arbete och försörjning, Eslövs kommun. Syftet med denna tjänst är bland annat att samla in historiken runt en aktuell ungdom och matcha denne mot rätt åtgärder i nära samverkan med näringslivet och den kommunala organisationen samt de möjligheter som finns inom insatsen Oden. Styrgrupp med ansvariga chefer från myndigheterna samt representanter från olika aktörer som finns med i insatsen ska tillsättas omgående. Arbetsgrupper ska också bildas men inget av detta är klart i dagsläget.

13

TidsplanUtgångspunkten för insatsen är att ju fortare vi kommer igång desto bättre. Redan i oktober ska den personal som finansieras av insatsen plockas ut samt de kontaktpersoner som ska ingå i teamet utses. Under hösten ska arbetsgrupper tillsättas och nätverk startas. De ungdomar som är kända för myndigheterna kan direkt erbjudas de åtgärder som finns tillgängliga. Den uppsökande verksamheten ska också komma igång så fort det går. Insatsen löper under tiden 2013-10-01 – 2014-12-31 med möjlighet till förlängning om medlen tillåter under hela 2015 också.

Rapporter lämnas kontinuerligt till Finsams förbundsstyrelse.

BudgetSe separat papper

14