Hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning

Tom Andersson

RTAF Nord

Scandic Hotell, Skellefteå

Torsdag 17 oktober

Kollektivtrafik för alla

Disposition

1

Observationer och slutsatser från regeringsuppdraget

Tre målområden för nationell måluppföljning från 2020

Upplevd användbarhet

Resandet vid tillgängliga hållplatser och stationer

Kvalitet på tillgänglighetsinformation

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Slutsatser

2

Funktionshinder och variationer är vanligare än vad vi tror. Hinder

är mer betydelsefulla än vad vi tror.

Det finns stor variation i tillgänglighetsbehov och åtgärder mellan

resenärsgrupper, trafikslag och regioner.

Information, service och teknik är hjälpmedel om de håller kvalitet.

Annars mer av hinder.

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Funktionshinder

3

Kanadas nya lag om tillgängliga transporter (1 juli 2019)

hinder kan avse allt, något fysiskt eller tekniskt, frågor om utformning

eller attityder, allt som involverar information eller kommunikation,

som är resultat av regelverk eller praxis, något som hindrar fullt och

lika deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning,

inklusive nedsatta förmågor av fysisk, psykisk, intellektuell, kognitiv,

lärande, kommunikativ eller sensorisk natur, eller annan funktionell

nedsättning

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Trafikutskottets slutsatser 2013

Det finns tydliga mål och regler, men det går långsamt.

Det finns fortfarande många hinder.

Information om tillgängligheten och trafik kan bli bättre.

Biljettköp kan förenklas.

Trygghet är centralt inför en resa.

Finansieringen av ledsagning bör ses över.

Insatser är okoordinerade.

Samordningsansvaret är otydligt.

Det behövs bättre måluppföljning.

Tillsynen behöver stärkas.

Kunskapen om åtgärdsresultat är begränsad.

4

Trafikanalys slutsatser 2019 skiljer

sig på en punkt. Vilken?

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Om ”tydliga mål och regler”

5

Om mål och krav i lagstiftning

Nationellt prioriterat nät

Fullt tillgängliga bytespunkter för alla resenärer

Enskilda krav på främst fysisk tillgänglighet, brist på

helhetsperspektiv

Tunna analyser, riktlinjer och planer

Med undantag, ex.v. Swedavia och Region Stockholm

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Funktionshinderrörelsens erfarenheter

Det finns en tro att kollektivtrafiken

redan är anpassad för betydligt fler än

den i realiteten är.

Samråden fungerar väl, men rör inte

specifikt kollektivtrafik.

Vi har ett bra samarbete, men det

händer inte så mycket.

Man borde göra samråd digitalt och

sända via webben.

Region Stockholm

7 av 8 företrädare uppger

deltagande i regionala

samråd om kollektivtrafik

med både politiker och

tjänstemän.

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019 6

Funktionsvariationer

Förmågor som vi behöver för att resa på egen hand

Rörelse och kondition

Tolerans mot miljöer

Orientering och navigering

Att förstå systemet

Planering

Att göra sig förstådd

Vad i omgivningen reducerar förmågan?

7Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Bildkälla: SL

En av tre vuxna (32 procent) uppger minst

en varaktig funktionsnedsättning.

Fysisk nedsättning, till exempel nedsatt

rörelse-, syn- eller hörselförmåga

Nedsatt fysisk hälsa, till exempel allergi,

reumatism eller magsjukdom

Nedsatt psykisk hälsa, till exempel ångest,

depression eller autism

Problem med språk, siffror, koncentration

eller minne, till exempel ADHD eller dyslexi

16 procent

17 procent

13 procent

7 procent

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019 8

Upplevda hinder

1. Avvikelser, byten,

störningar och stress

2. Utbud, orientering

och komfort

3. Fysisk tillgänglighet

och trygghet

9

Alla resenärsgrupper upplever hinder

på likartat sätt.

Personer med funktionsnedsättning

upplever generellt fler hinder.

Ju fler funktionsnedsättningar, desto

fler och större hinder.

Resandet förklaras bättre av hinder

än funktionsnedsättning.

Effekten lika stor som körkort, eller

att bo i storstad eller inte.Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Information och kommunikation – hjälpmedel och hinder

10Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Information om resmöjligheter och hinder kan främja förmågan

att resa på egen hand – än mer om vi upplever hinder.

Relevant, korrekt, aktuell, fullständig och enkel information är

ett hjälpmedel. Motsatsen ett hinder.

Tre målområden för nationell måluppföljning 2020

Upplevd användbarhet

Resandet vid tillgängliga hållplatser och stationer (noder)

Kvalitet på tillgänglighetsinformation

Uppföljning av ett målområde vart tredje år.

Årligen ett av dem.

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019 11

Upplevd användbarhet

12Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Följande fråga ställs till allmänheten, oavsett resvanor:

Har du någon gång avstått från att resa kollektivt på grund av

att du inte tror att du klarar det på egen hand?

30 procent bland personer med funktionsnedsättning

6 procent bland dem utan funktionsnedsättning

Relativ Risk (RR): 5 ± 2

Målet (ettvisionen): RR=1

Källa: Trafikanalys befolkningsenkät med drygt 2 500 personer.

RR i samma storleksordning i separat webbpanelenkät.

Exempel på frågor för skattning av RR för hinder

Det är lätt att göra spontana resor och ändra resplaner.

Det är enkelt att planera hela resan, även när jag måste byta.

Det är enkelt att ta sig till och från hållplatser, även på vintern.

Hjälpmedel och faciliteter fungerar som de ska.

Det är enkelt att få aktuell information under en resa.

13Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Resandet vid tillgängliga noder

14Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

En lägesbild av utvecklingen med hjälp av frågor till företrädare för regional kollektivtrafik:

Hur stor andel (%) av era hållplatser och stationer är tillgänglighets-

anpassade enligt era egna kriterier?

Har kriterier förändrats? I så fall hur?

Hur stor andel (%) av påstigningarna gjordes vid tillgänglighets-

anpassade hållplatser och stationer?

Förhoppningsvis bättre nationella databaser i framtiden

Kvalitet på tillgänglighetsinformation

15Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Kvalitet: Användbar information för en resenär

Utgångspunkt: Konsumentverkets aktuella förslag till föreskrifter om

information till kollektivtrafikresenärer (kan revideras)

Utveckling av drygt 150 krav (kan revideras)

Formell kravuppfyllelse (förekomst av information)

Strukturerad

Specifik

Integrerad i reseplanerare

Integrerad i trafikformation

Förekomst av information

16Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019

Trafikanalys genomgång av tillgänglighetsinformation på 21 webb-

platser för regional kollektivtrafik (september-oktober 2019)

Topp 5

Rullstol på buss 90%

Ledsagning på stationer 85%

Rullstol på spårfordon 79%

Ramp på spårfordon 79%

Ramp på buss 76%

Botten 5

AV utrop på hållplatser 5%

Punktskrift på hållplatser 5%

Punktskrift på bussar 0%

Punkskrift på spårfordon 0%

Hörslinga på hållplatser 0%

Här avses bara förekomst av information. Betydligt mer sällsynt med

exempelvis integration i reseplanerare.

I en framtid när allt fungerar

Fantasier om en

framtid med

intelligenta, kund- och

klimatanpassade

transporter och

självkörande fordon…

Trafikanalys – Kollektivtrafik för alla – Oktober 2019 17

Bild: SL

För mer information och rapport:https://www.trafa.se/kollektivtrafik/anvandbarhet-i-

kollektivtrafik-8307/

https://www.trafa.se/funktionshinder

Tack!