vårt budskap -...

2

LEDARE

vårt budskapORGAN FÖR EFS VÄSTERBOTTENÅRGÅNG 84 | # 1 | FEB 2012REDAKTION: tfn 090/12 58 75fax 090/12 58 97, e-post [email protected]

REDAKTÖR : Lotten Markström, tfn 090/12 58 75ANSVARIG UTGIVARE: Kristoffer Hedman, tfn 090/12 58 69KOMMUNIKATIONSRÅD: Stefan Eriksson 090-12 06 96, Stefan Gelf-gren 090-19 63 27, 073-934 46 82, 070-398 28 26, Peter Lundström 070-66 77 441, Lotten Markström 090-12 58 75, Lars Olov Sjöström 090-241 77, 070-697 00 22 och Anna Thorén 070-59 62 38.

PRENUMERATION: 180 krANNONSERING: 7,00 kr/mm, stående annons 6,00 kr/mmTRYCK: Tryckeri City, Umeå

Idealitet och demokrati

REDAKTIONSRÅDETLars-Olov Sjöström

FRAMSIDA: Paulina Hedman på besök hos ett angloindiskt par under sin utbytesresa i Indien. Läs mer på sidan 8.

I EN VETENSKAPLIG studie från 1994 beräknade forskaren Filip Wijkström att omkring 2,6 miljoner svenskar var ideellt arbetande inom svenska ideella organisa-tioner, många dessutom ideellt dubbelar-betande.

Vi säger ofta att idealiteten och frivillig-arbetet är på utdöende och att det blir allt svårare att få folk att ställa upp, men det är en myt och stämmer inte med verklighe-ten. Den forskning som har gjorts visar att det ideella arbetet och frivilliginsatserna har legat på en relativt jämn och hög nivå eller till och med ökat de senaste tio åren.

Det som har hänt är dock att de frivilliga insatserna delvis tar sig nya och mera löst organiserade former utanför de organisationer och föreningar som traditionellt har varit bas för ideellt arbete. Idag finns t.ex. kommunalt organise-rade volontärgrupper för frivilligt socialt arbete, frivilliggrupper i bostadsområden, tillfälliga grupperingar för insamlingsar-bete efter naturkatastrofer samt allt oftare marknadsorienterade former av frivillig-arbete. Denna typ av idealitet syns kanske inte i min EFS-förening och i min kyrka. Många gör idag frivilliga insatser utan att vara medlem i en organisation. En tydlig tendens är att det blir fler volontärer men färre medlemmar inom frivilligområdet.

MAN KAN TÄNKA SIG tre perspek-tiv för att förstå varför människor väljer att göra frivilliginsatser: det religiösa, det politiska samt ersättningsperspektivet. Det sistnämnda perspektivet innebär att män-niskor söker en innebörd som yrkesarbetet inte längre skänker och som de kan få

genom sina frivilliginsatser och ideella engagemang. För många aktualiseras detta särskilt tydligt i samband med pensione-ring.

OAVSETT VAD som driver en människa att göra frivilliginsatser kan vi fråga oss vad det innebär ur ett demokratiskt per-spektiv. Vem bestämmer över de frivilliga insatserna? Finns det en risk att männis-kors välvilja utnyttjas av andra, ekono-miskt eller maktmässigt? Är frivilligheten idéburen (ideell) och samhällsförändrande eller är den bara en terapi för den som gör volontärinsatser?

För EFS och Svenska kyrkan kommer det ideella arbetet att bli allt viktigare i framtiden. Vi har visserligen en lång och stark tradition för ideellt engagemang, men vi behöver ständigt erövra det på nytt. Idealiteten kan inte tas för given. Arbetsglädje, gemenskap och trygghet är viktiga förutsättningar för att människor ska finna sig tillrätta hos oss. De måste också ges möjlighet att engagera sig på ett sätt som känns meningsfullt för dem. Samtidigt finns behovet av att skapa ett långsiktigt personligt engagemang som möjliggör uthållighet i kyrkans uppgif-ter. Vårt uppdrag handlar inte bara om punktinsatser i mån av tid, utan om en livshållning där Kristi kärlek inspirerar oss att leva som kristna bland människor som behöver oss.

DE DEMOKRATISKA arbetsformerna i kyrkan eller EFS-föreningen behöver vara enkla och raka så att den enskilde med-lemmen kan påverka förutsättningarna

och strukturerna för det lokala samman-hang där man finns. Som Fredrik Modéus har påpekat i boken Längta efter liv räcker det inte med ett kyrkoval vart fjärde år för att ge den gudstjänstfirande församlingen möjlighet att påverka. I EFS-samman-hangen är det föreningsårsmötet som kan kompletteras med återkommande dialog om verksamheten med de människor som deltar i gudstjänster och verksamheter och medverkar som ideella funktionärer.

Även idag finns det människor som bär en längtan att få konkretisera sin kristna tro genom insatser i vardagen och i samhället. Här ligger våra möjligheter för framtiden i EFS och Svenska kyrkan.

Jag längtar att göra din vilja, att ständigt med vittnesbörd gåOm orden blir stapplande svaga så vill jag dej tjäna ändåJag längtar att göra en insats, att verkligen lyda ditt ord Att tro på de arma och svaga som finns över hela vår jord

(Ingrid Persson, Strömsund)

EFS är en organisation som i hög utsträckning bygger på det frivilliga arbetet och engagemanget. Så är det också i många andra svenska organisatio-ner. Grundförutsättningen är: utan frivillighet – ingen verksamhet och ganska snart en döende förening, klubb eller kyrka.

3

BETRAKTELSE

EFS VÄSTERBOTTENDistriktsexpeditionen i UmeåVasagatan 17, 903 29 Umeåtel. 090/12 58 10, fax: 090/12 58 97E-post: [email protected]@efsvasterbotten.seExpeditionen i Skellefteå Stationsgatan 18, 931 32 Skellefteå Tel. 0910/535 46, fax 0910/366 00 Bankgiro 985-2377, (Plusgiro 6 23 60-3)Hemsida: www.efsvasterbotten.se LEDNINGSGRUPP:DISTRIKTSFÖRESTÅNDARE Kristoffer Hedman 090/12 58 69 PERSONALCHEF Monica Andersson 090/12 58 49EKONOMICHEFEva S Bäckström 090/12 58 19

ÖVRIGA: BARN- & KONFIRMANDKONSULENTMagdalena Sandberg 090/12 58 10MUSIK-/SCOUTKONSULENTBirgitta Bergner 090/12 58 72UNGDOMSKONSULENT Johanna Björkman 090/12 58 22DISTRIKTSKONSULENT (Skellefteå) Anna-Maria Niemann Björk 0910/535 46ADMINISTRATÖRERLena Jonsson 090/12 58 10Margita Sundell 090/12 58 10INFORMATÖRLotten Markström 090/12 58 75UTVECKLINGSKONSULENT Senitha Olsson 090/12 58 17

DISTRIKTSSTYRELSENOrdf. Astrid Sjöström 070/[email protected] ordf. Ulf Andersson 0910/540 [email protected]

I PRÖVNINGENS STUND

”...beröm-melsen var ett hot...”

GÖRAN BERGLUND

DET FINNS GENVÄGAR i livet. Billiga lösningar om än inte helt rakryggiga. Vi kan vänja oss vid dem. Ingen enskild tycks bli lidande. Alla gör så. Åtminstone de som får möjlighet till det. Det handlar inte om så mycket. Men om topparna i samhället gör så – då tycker vi inte att det är rätt. Uppdrag granskning. Tål jag själv att bli granskad?

ATT VARA NÅGON. Vad kan jag göra för att synas? Finns det något märkvärdigt jag varit med om, eller någon jag är släkt med, känner, eller hört om, eller något jag har som jag har att komma med? Så att jag syns. Syns mer än nu. Jag är ju annars bara jag.

VAD ÄR MENINGEN med mitt liv nu? Jag har kommit till en punkt i livet när jag undrar över både nuet och framtiden. Finns Gud, jag tror ju, då borde jag väl kunna få ett tecken? Ett tecken på, en vägvisning, en hjälp att se vägen framåt. Tänk om man kunde…

I EVANGELIERNA i Nya Testamentet berättas om att Jesus av Anden fördes ut i öknen för att sättas på prov av livets åklagare – Satan, eller Djävulen (baktala-ren). Han prövades på samma områden på vilka vi så ofta inte håller måttet. Hur de olika frestelserna ska tolkas har resulterat i olika klassifi ceringar. Det är kanske inte så viktigt. Lukas skriver att han prövades på alla sätt.

SKULLE INTE JESUS, Guds son kunna prova förvandla stenar till bröd! Vilken tröst, lättnad och ytterligare ett tecken på att han verkligen var den utvalde. Men han visar att vägen inte är sådan. Gud har gett oss sitt ord och i det ordet är liv och livet är människornas ljus, som det står i Johannesevangeliets inledning. Vi har inget facit för livet, men genom bönen och Ordet vill Gud leda våra steg genom livet. Inget övernaturligt, det är redan gi-vet till oss. Jesus gick heller ingen snitslad bana genom livet. Han måste göra val.

KAN NÅGOT GOTT komma från Nasaret? Snickarsonen hade inte det bästa utgångsläget. Ett hopp från tempelmuren och änglaräddning kunde ha förändrat det hela. Men Jesus ville inte fresta Herren. Han var den han var och sökte ingen extra publicitet, tvärtom, berömmelsen var ett hot mot hans liv och livsväg. Det är inte så lätt att vara sig själv. Jantelagen trycker ner. Jakten på uppmärksamhet är också en fl ykt från ens sanna person. Man brukar säga att Jesus var den sanna människan. Han visar oss hur Gud är och även hur Guds avbild är tänkt att vara.

ATT TILLBE DJÄVULEN, ondskan personifi erad för att få allt. Det var väl magstarkt. På vilket sätt detta skulle ha varit attraktivt för Jesus är kanske inte så

lätt att förstå. Men han blev också anklagad för att vara allierad med onda krafter så någonstans i närheten av allt som skedde lockade makten. Bara den redan onde och förlorade kan väl sälja sin

själ så? Då ser det väl ändå bättre ut att tillbe och dyrka Gud. Vilken frestelse var det?

När Jesus undervisar sina lärljungar om deras prövning heter alternativen Gud och Mammon. ”Kärleken till pengar är roten till allt ont”, skriver Paulus till Timoteus. Mammon är den rikedomens, girighetens och orättvisans makt som fl er lider under än som har glädje av den.

SÅ PRÖVADES JESUS, efter en period av fasta. Jesus höll i prövningens stunder och krossade dödens udd. Livet ska segra till sist. Också vi prövas, inte bara en gång. Livet rullar oftast på men i prövningens stund blir valsituationen tydligare.

4

TORBJÖRN ARVIDSSON

Ps.TA VARA PÅ DINA TALANGER – FÖR GUDS SKULLHur kan en kyrka utvecklas och växa? Genom att få medlem-marna att utvecklas och växa – och det är det koncept som Carlskyrkan vill satsa på.

DET BÖRJADE med Alpha-kurs och de senaste åren har det följt fler kurser med samma upplägg som Alpha: Kvällen inleds med att äta tillsammans, lyssna på ett före-drag och sedan samtala i smågrupper. Även samtalen har följt Alphas grundkoncept – det öppna samtalet med högt i tak och möjlighet att uttrycka alla sina tankar och känslor, inget som är rätt eller fel, att inte korrigera eller ifrågasätta utan att med respekt lyssna in varandra.

ALPHA-KURSEN ges under vårterminerna och på hösten ges en kortare kurs om kris-ten tro Tro, hopp och kärlek och Talangkursen – ta vara på dina talanger, för Guds skull. Den senare är ett viktigt steg i målsättningen att medlemmarna ska växa och utvecklas.

Bakgrunden till denna satsning är erfarenheten från kyrkor och föreningar att många har svårt att finna sin funktion och förblir ganska passiva medlemmar medan några jobbar med allt. Andra känner trycket av att man borde ställa upp och engagerar sig därför mer eller mindre motvilligt i något som man kanske inte riktigt har varken enga-gemang eller begåvning för. Det kan vara svårt att se hur de förmågor man använder i yrkesliv och privatliv skulle kunna fylla någon funktion i kyrkan. Det har också funnits en uppdelning mellan andliga gåvor och naturliga gåvor, där de förstnämnda ses som

viktiga och de senare som mindre viktiga, vilket gjort att många tror att det som de är och kan, inte har värde i kyrkans eller Guds ögon.

Den här kursen har kommit till för att försöka ändra på det perspektivet. För när någon funnit en uppgift som står i samklang med gåvor och engagemang, så bär det god frukt och genererar glädje och energi, inte bara för den enskilde, utan för hela kyrkan.

MÅLSÄTTNINGEN har varit att man som deltagare ska förstå att man är älskad som den man är, att jag inte behöver eller ska anstränga mig för att bli någon annan och att det finns ett unikt uppdrag för mig på denna jord, en plats som ingen annan kan fylla. Jag ska inte bli någon annan utan vara mig själv, återvända till den som Gud skapade mig att vara. Varje deltagare har fått fylla i ett testmaterial för att försöka identifiera sina talanger – kombinationen av genetiskt arv, engagemang, förmågor, gåvor och erfaren-heter. Tillsammans har man sedan i samtalsgrupperna gått igenom resultatet och gett varandra feedback.

I DEN FÖRSTA kursomgången använde vi oss av testmaterialet från Fisken i vattnet, men var inte riktigt nöjda med det. Det kändes lite för amerikanskt och snävt och använde ett religiöst språk som inte alla känner sig hemma med. Inför den andra kur-somgången med 21 deltagare som hölls i november 2011 så skapades därför ett helt nytt testmaterial och även innehållet i kursen har omarbetats och utökats. Kursen omfattar tre kurstillfällen i november och sedan en uppföljande träff i januari, när intrycken hun-nit landa och man fått tid att fundera över hur man ska gå vidare med det man kommit fram till.

För resultatet handlar ju inte enbart om att jag som enskild kristen ska förstå vem jag är och vad jag är skapad till, utan också att jag ska hitta min funktion i den kristna kroppen, att kyrkan ska fungera bättre i det som den är kallad att vara – Kristi kropp på denna jord, här och nu.

BERITH SONNING kursansvarig för Talangkursen

EN DIKT ELLER PSALM kan hjälpa i många situationer. I både glädje och sorg kan den ge oss de ord vi behöver; också ord för bön. Sångens ord kan bära när det är mörkt och kanske till synes hopplöst i våra liv. Lina Sandells Blott en dag, ett ögonblick i sänder är själva typexemplet på en psalm som har hjälpt otaliga människor att orka gå vidare i tider av sorg och nöd.

I 1986 ÅRS Psalmbok fick vi en text för livets svåraste tider, som många har tagit till sitt hjärta. Jag tänker på Elis Malme-ströms Gud för dig är allting klart (Ps 217). Denne var en omtyckt kyrkoherde i Värmland när han drabbades av en svår motgång: hans 37-åringa hustru blev plötsligt sjuk och dog och han blev ensam med deras fem barn. I sorgens mörker skrev han en dikt med sju korta verser som han kallade Bön om ljus. Femtio år senare, och efter flera bearbetningar av ho-nom själv, kom den med i vår Psalmbok.

IBLAND ÄR LIVET helt obegripligt och motgångarna alltför många. Vi frågar varför men får inga bra svar vare sig från Gud eller människor. Inte minst då kan vi få hjälp av den sörjande prästens psalm, när han ber om ljus, klarhet och stöd i sin förtvivlan. Han kan inte förstå, men han vet att Gud finns också i mörkret. Hans ork är nästan slut, men han söker Guds hjälp och kraft för att ändå orka gå vidare. Vers två är den allra mest centrala. Där ber han först om hjälp att se att Gud finns med också i det svåraste. Och så påmin-ner han sig vad redan kung David skrev i Herdepsalmen, att Gud är oss närmast när vi behöver honom som mest: Läk mitt öga, att jag ser /hur du är i det som sker. /Där jag bäst behöver dig /är du allra närmast mig.

Lite kuriosa till sist: Elis Malmeström blev senare biskop i Växjö, men det var framför allt från frikyrkligt håll man argumente-rade för att hans text skulle komma med i den ekumeniska psalmboksdelen (1-325). Den första sångbok där den kom med var faktiskt EFS Sionstoner år 1972!

”...förstå att man är äls-kad som den man är...”

5

MARIA TAUSON:Vad har kursen gett dig?

– Jag har gjort flera olika personlighetstes-ter förut, men aldrig ur ett perspektiv där ett tjänande för Gud står i fokus. Jag fick en annan syn på hur jag ska an-

vända mina gåvor i den kristna missionen. Särskilt intressant var svaren jag fick från andra människor över hur de beskrev mig och mina styrkor. Jag tycker det ibland är svårt att veta vad man ska ta för inriktning – det finns så mycket roligt att jobba med. Kursen satte igång många tankar och gav mig en knuff i rätt riktning och gjorde mig mer fokuserad på just det som just jag vill arbeta med.

Varför ska man gå en sån kurs?– Kursen både bekräftade det jag redan

visste, men jag hittade också nya styrkor som jag inte varit så medveten om förut.

Jag tycker att alla ska gå kursen. Den stärker ens självförtroende och gör en mer fokuserad, eftersom man är inriktad på det som är bra med just mig.

ERIK WEST:Vad har kursen gett dig?

– Jag har lärt känna mig själv bättre och funnit några av mina särskilda gåvor.

Varför ska man gå en sån kurs?

– För att kunna ta vara på det som är unikt för just mig och växa med uppgif-ten.

THOMAS GILLGREN:Vad har kursen gett dig?

– Kursen har hjälpt mig att mer konkret se vilka mina talanger är. Några visste jag om sedan innan, andra kom fram tydli-gare än de gjort tidigare. Kursen gav mig

även inspiration till hur jag kan använda mina talanger.

Varför ska man gå en sån kurs?– Jag tror att Gud

vill att vi ska använda våra talanger för att hjälpa varandra. Män-niskor är bra på olika saker och det är viktigt att alla gåvor anses fina och viktiga. En egen-skap hos en person, som i ett sammanhang kan upplevas som en börda, kan i rätt sammanhang bli till välsignelse. Talangkursen hjälper männis-kor att tydligare se vilka gåvor de har och hur de kan användas. Diskussioner med andra är stimulerande och väcker idéer.

REBECKA ISRAELSSON:Vad har kursen gett dig?

– För mig var kursen viktig, den gav mig ny kunskap och mer tankar kring Guds gåvor. Jag behövde förstå att det är viktigt att fundera kring vad jag brinner för och vad jag vill göra för Guds familj.

Varför ska man gå en sån kurs? – Finns det ett intresse att lära känna sig

själv och söka vad Gud har gett för gåvor så är det en väldigt bra kurs. Det är väldigt bra att få tänka till ordentligt och det tycker jag att man fick göra på denna kurs. Röster från Talangkursen

Rebecka Israelsson tyckte att hon på Talangkursen i Carlskyrkan fick bra möjlighet att tänka till kring gåvor och vad hon brinner för.

Thomas Gillgren.

Erik West.

Maria Tauson.

Överlåtelsebönen tillsammans med denna bild har funnits med i Talangkursen.

6

DET HÄR skriver jag med anledning av en debatt som pågått i Budbäraren under hösten utifrån att någon påstått att mis-sion är tråkigt. Finns det många kristna som anser det är det beklämmande.

MISSIONEN HAR en osannolik historia. Inte var det underligt att lärjungarna tviv-lade när de fick missionsbefallningen ”Mig är given all makt...”!! Vem skulle ta emot ett sådant vittnesbörd om en som dött som en missdådare? Hur skulle lärjung-arna, enkla, olärda, unga män kunna gå ut och göra alla folk till Jesu lärjungar?

I dag är Jesu uppdrag i det närmaste fullbordat. Hur kunde det ske? Det var inte lätt, men lärjungarna gick. De förfölj-des, torterades, många avrättades, men de lät sig inte hindras. Efter 300 år hade Jesu välde segrat i Romarriket. Tolv lärjungar har i dag vuxit till 2 400 000 000 kristna.

EFS GRUNDADES 1856. Redan då var missionstanken hos Rosenius och de andra i ledningen levande. Tio år senare skicka-des de första missionärerna ut och än i dag är vi, och kallar vi oss, missionsvänner. I dag är missionen för EFS fortfarande aktuell. På konferensen i Piteå märktes att det bland Salts ungdomar finns många som brinner av längtan att få gå ut. Men vi då – gamla, förståndiga, visionslösa stötar – har vi någonting att glädjas åt?

NI SOM TYCKER att mission är tråkigt – om ni nu verkligen finns – skulle jag rekommendera att söka reda på böcker av Göran Skytte, en av våra största journalis-ter, som efter många år av andligt sökande blivit kristen. Han råkar träffa en f.d. EFS-missionär, 85-åriga Ulla Svensson, som kom till Tanganyika 1952. I en liten by Kidugala, i södra höglandet, lät hon flickor i trakten samla tegelsten och material som kunde användas. Hon ritade ett stort hus och byggde upp det som en skola för 160 flickor, den första skolan i området. Ulla stannade i 38 år.

På egen bekostnad bjuder Göran Skytte henne på en resa till sina gamla försam-lingar i Kidugala och spelar in en gripande film där hon efter nästan 20 års frånvaro möter församlingsmedlemmar, sina forna vänner. Filmen Missionens människor, följs sedan av tre andra. Brick by brick-filmen berättar om Ullas adoptivdotter som star-tar ett universitet, där också handikappade elever är välkomna. Universitetet invigdes 2007, studenter har tagit sin examen, utbyggnad av universitetet har fortsatt och om några år räknar hon med 5000- 6000 studenter där. Är inte detta ett uppmunt-rande resultat av EFS:s missions sociala frukter. Är mission verkligen tråkigt?

Under sitt arbete med filmerna får Skytte också kontakt med en annan EFS-missionär, Ulf Ekängen, som i 20 år arbe-tat bland massajer. Så småningom leder det till inspelning av en film – En söndag bland massajer – från Ulfs eget arbete. Han har under sina år som EFS-missionär i Tanzania byggt upp ett system av sjuk-vård, undervisning och kyrkor och under hans tid har tjugo bosättningar berörts av kristendomen.

UNDER ÅRETS (läs 2011) EFS-konfe-rens på Pite havsbad – på många sätt en missionskonferens – fanns Skytte med och berättade om sitt arbete i Afrika och visade filmen Lena Maria Klingvall möter Afrika, där hon på besök i Tanzania berät-tar om sitt handikapp och hur hon kunnat bemästra det. Hon är ju dessutom numera en erkänd kristen sångare, och Göran Skytte var uppenbart rörd när han berät-tade hur alla i den proppfulla aulan sjöng med i den svenska sången O, store Gud.

Om du har problem med missionen rekommenderar jag dig att läsa Skyttes böcker Omvänd och På väg och dessutom passa på att se hans filmer när de för-hoppningsvis visas i kyrkor och bönhus. Böckerna ger mycket kunskap om Bibeln, om vägen att komma till tro och om kyrkornas liv i vårt land. De är lättlästa.

Skyttes journalistiska bakgrund märks tydligt – han kan ställa frågor och han tar reda på svaren.

Efter sitt gripande föredrag på konferen-sen slutade han med att säga: ”Från och med i dag är jag medlem i EFS”. Upp-muntrande menar jag. Skytte har predikat och hållit föredrag i många kyrkor från Svenska kyrkan till Livets Ord och ändå väljer han att gå med i lilla EFS. Som jag förstod av Erik Johanssons intervju med Göran var anledningen till detta bl.a. det intresse och engagemang som finns i EFS när det gäller missionen. Han har verkli-gen gjort reklam för vår mission.

JAG HAR ALLTID påstått och tror fort-farande att missionen är en utomordentlig form av u-hjälp. Missionen har från första början verkat för de utsatta, sjuka, handi-kappade, övergivna barn och inte minst kvinnor, som i de flesta kulturer lidit av förtryck och översitteri. Den kristna tron och Jesu förebilder är speciella – det är inte övermod att påstå detta. Att inte missionera för att vara respektfulla mot andra religioner är ju att svika vår mästare. Skulle lärjungarna ha handlat utifrån detta synsätt, hade vi inte haft någon kristen kyrka idag. Kallelsen att gå ut gäller än.

ALFONS SUNDKVIST Boliden

PS. I sin bok På väg slutar Skytte med att berätta om Jesusmanifestationen i Stock-holm 2009. 20 000 deltagare, från alla kyrkor och samfund i Sverige sjunger och hyllar Jesus. Han avslutar boken: ”Den natten sover jag inte en blund. Jag begrun-dar det som skett i mitt liv sedan jag för nitton år sedan återvände till tron på Jesus som min frälsare. Då kommer tårarna. Men denna gång gråter jag av glädje och tacksamhet.”

När grät jag av glädje och tacksamhet för att jag får vara med i denna mäktiga gemenskap i Jesu efterföljd? DS.

TYCK I TRYCKSkriv till Vårt Budskaps insändarspalt och uttryck din åsikt. Adres-sen är EFS Västerbotten, Vasagatan 17, 903 29 Umeå eller e-post: [email protected] under med namn och ort, skriv hellre kort än långt. Vi förbehåller oss rätten att korta ner längre texter.

Tankar om den tråkiga missionen

7

JAG HAR VARIT på kurs i tre dagar tillsammans medarbetarna inom EFS i Västerbotten. Kursens motto var satt till I tjänst för varandra. En av föreläsarna, som väl hade den längsta tiden, var Stina Back-lund, presenterad i programmet som en ”som arbetar med diakoni i Betaniakyrkan (EFS) i Malmö.” För mig, och tydligen också för flera andra, var hon helt okänd. Någon kände till henne som pianist, vilket hon också visade att hon var.

Det hon sa och hävdade under rubri-ken Diakoni var definitivt inte diakoni, möjligen en sekulariserad sådan. Men i föredragen, där hon själv var i centrum, framstod det som en godhjärtad och varm social insats, då när hon själv kände starkt för det, tydliggjord för henne i stillhet.

Ingen av oss har väl något mot sådana personliga, tillfälliga insatser, fattas bara annat. Men rubriken som det framställdes under är det ju inte, inte diakoni i kyrkans mening.

FÖR DET FÖRSTA är inte diakonin känslomässigt buren eller motiverad.

TYCK I TRYCK

Diakonin är en av kyrkans tre grundläg-gande funktioner: martyria – vittnesbör-det, koinonia – gemenskapen och diakonia tjänsten. Diakonin ska inte finnas där bara när någon känner för det, av det enkla skälet att de som ska betjänas, de finns ju ändå. Hela tiden, med sina behov och sitt beroende av oss.

Det är ju väldigt bra att, och om, de som har en diakonal funktion känner och brinner för den, men den som har en sådan funktion ska gå till den behövande även den dag när den egna känslan är död och fötterna tunga. Det ligger i själva tjänarbegreppet, vars grundbetydelse är slavens situation. Han har inget val. Vi har inget val: ”Kristi kärlek tvingar oss.”

FÖR DET ANDRA sökte Stina Back-lund hela tiden efter resultat, vilket hon återkom till ofta. Hon, eller de, såg ännu inget resultat.

I all kyrklig diakoni är resultatsökandet bannlyst. Den som spanar efter resultat har fel fokus. Vår diakonala uppgift i ett konkret sammanhang har inget att göra

med om en del av dem vi hjälper får ett bättre liv, om de lämnar sitt missbruk, börjar gå i kyrkan, blir medlemmar osv.Hur länge ska vi vänta på det innan vi går? Hur kommer vårt arbete att se ut under tiden om vi siktar fram mot att få en kyrkobesökare till?

Nej, resultatsökande är syniskt, för det har sin i grund i diakonens behov av en egen bekräftelse, och det ska inte den hjälpbehövande behöva stå för. Nej, moti-vet är alltid den hjälpbehövande, hans läge när jag möter honom, hans behov. Många av dessa har redan tidigare i sitt liv blivit övergivna därför att de inte fyllde måttet, förväntningarna, och så gör vi detsamma.

Det som Stina Backlund bidrog med var att åskådliggöra skillnaden mellan enskild social insats och kyrkans diakoni. Det kanske var tänkt så ?

VALENTIN BERGQUIST

Skillnad på enskild social insats och kyrkans diakoni

Svar: EFS VÄSTERBOTTENS medarbetardagar hade den övergripande rubriken ” I tjänst för varandra.” Rubriken är hämtad från ett av ledorden i vår programförklaring. Där lyfter vi behovet av att i EFS återigen ak-tualisera behovet av att samtala om, hand-la och förstå vad diakoni och ett diakonalt förhållningssätt kan innebära i vår vardag. Som ett led i det arrangerade vi medar-betardagarna utifrån det teamat. Ett sätt att belysa detta tema var att se hur man i en EFS förening i många år har arbetat med olika uttryck för diakonal verksamhet genom att sträcka ut en hand till utsatta grupper i Malmö. Stina Backlund som är en av eldsjälarna i detta arbete hade fått uppdraget att på sitt sätt berätta om detta arbete som inspiration och reflektion för medarbetarna i Västerbotten.

VI VILL UTTRYCKA glädje över att, du Valle, vill vara med och lyfta perspektiv på vad diakoni är och vad det innebär, vad som är diakonins hjärta. Vår uppfattning är att Stina inte skulle känna igen sig i din beskrivning av vad hon berättade om. Det är trist att du uppfattade föredraget som

en personlig grej, med resultatfokusering, andra deltagare uppfattade det inte så. Kanske är det så att en persons språkdräkt hindrar oss eller åtminstone gör det svå-rare för oss att höra själva budskapet, det är olyckligt när det blir så. Att här föra ett samtal om en person i tredje form är inte försvarbart, men vi vill belysa att andra deltagare hörde mer av det du beskriver som diakonins hjärta – att det är Kristi kärlek som tvingar dem att finnas för utsatta människor i Malmö.

VI SER GÄRNA att vi kan föra ett samtal i EFS om vad diakoni är och hur ”Kristi kärlek tvingar oss” att vara till tjänst för varandra. En förhoppning vi har är att under de närmaste åren på olika sätt få belysa frågan om diakoni och hur vi som enskilda och gemenskaper är kallade att i konkreta former älska våra medmänniskor.

KRISTOFFER HEDMANSENITHA OLSSON

8

Saltvolontär?/utbyte i Indien, Paulina Hedman

LJUDEN, tidsuppfattningen, trafikkao-set, dofterna och färggladheten är bara några ord som kan beskriva den indiska kulturen. Äventyret tog fart, och trots den omtumlande resan och mötet med allt det nya var fascinationen stor.

UTBYTETS UPPDRAG var att upp-muntra oss deltagare att både utforska varandra och kulturen samt utvecklas som ledargestalter. Absolut mest fick vi tid att umgås med pastorer/kyrkoledare, varan-dra, skolbarn och församlingsmedlemmar. Vi inbjöds att dela indiernas hem och vardagsliv för en tid och det har inspirerat på många olika sätt.

Bland annat har jag aldrig tidigare blivit bemött med en sådan gästfrihet och den hjälpsamhet jag fann hos de indiska män-niskorna är häpnadsväckande. Vi mötte

många som gick den extra milen för oss (Matt 5:38-42). En gång vaknade till exempel tre av våra medresenärer på tåget mitt i natten för att hjälpa oss hitta vår slutstation, sedan hjälpte de oss av med väskorna samt vinkade hjärtligt när de och tåget rullade vidare. Tack!

JAG INSPIRERAS och utmanas av denna närvaro och generositet. Hur kan jag leva mitt liv med så mycket utrymme för mina medmänniskor att ett besök alltid är välkommet eller med en sådan ork att jag kan visa ett lagom intresse för personen bredvid mig på tåget?

”GÄSTER ÄR som gudar” är ett indiskt talesätt som verkligen praktiseras. Kom-munikationen var svår och alltför många gånger krockade mina och deras sociala

koder, inte nog med att vi rent konkret inte talar samma språk så är våra kulturer också väldigt olika.

DOCK FICK JAG genom dessa olikhe-ter lägga vikten på kärnan och det vi har gemensamt. Jesus förenar. Han var den som gjorde att vi skrattade istället för att vända varandra ryggen, Han var den som gav mod att hoppa på hela programmet och främst av allt var Han den som höll tillvaron tryggt i sina händer. Utan den friden hade jag aldrig vågat åka.

Text och bild:PAULINA HEDMAN

Omtumlande och inspirerande med Indien

Festligt värre i Indien. Dessa unga flickor var för tillfället både bröllopsgäster och vårt middagssällskap.

Många åker till Asien i hopp om att finna sig själva genom uråldriga läror och österländska traditioner. I höstas hade jag, Paulina Hedman, äran att besöka Indien tillsammans med Salts Utbytet och under två månaders tid fick jag vara på en resa genom kultur, kyrka och kryddstarka kök.

9

SALTS UTBYTE: Utbytet är ett sju veckors program med deltagare från fem länder: Etiopien, Malawi, Tanzania, Indien och Sverige. Två personer från varje land kommer samman i ett värd-land för att dela tro, kultur och ledarskap. År 2011 samlades delta-garna i centrala Indien, i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Madhya Pradesh, 2012 kommer projektet att ha ett uppehåll. Information finns på www.salt.efs.nu

BILDTEXTER:Bilden högst upp visar utbytesgänget 2011, med ungdomar från Sverige, Etiopien, Tanzania, Malawi och Indien. Paulina Hedman andra från vänster. Den andra svenska tjejen (till höger) är Viola Marstorp.

Mittenbilden: Hemma hos Mrs. Washington sjöngs det lovsång en helt vanlig vardag med gästfriheten på topp.

Bilden nere till vänster visar ett vanligt var-dagsinslag för Utbytet, nämligen skolbesök.

Bilden nedan till höger: Mrs Washington bjuder på indiska snacks trots strömavbrott.

10

DISTRIKTSINFORMATION

KALENDER 201219 Våga växa-dag, Vasakyrkan, Umeå 24 LUFF-gudstjänst, Vasakyrkan i Umeå

2 The Life, EFS-kyrkan, Skellefteå3-7 Sportlovsläger 1, Klippen 7-11 Sportlovsläger 2, Klippen 9 Sportlovsdag, Storklinta16-18 Följ mig, missionskonferens, Betlehemskyrkan, Sthlm 23 The Life, EFS-kyrkan, Skellefteå 30 LUFF-gudstjänst , Vasakyrkan, Umeå 4-8 Påskläger för alla 1, Klippen, Hemavan 8-12 Påskläger för alla 2, Klippen, Hemavan 20 LUFF, Vasakyrkan 4 The LUFF, EFS-kyrkan i Skellefteå 4 -5 Salthelg, Stortjärn 12 EFS Västerbottens årsmöte, Robertsfors

FEBRUARI

GÅVOMEDELSRAPPORT

BANKGIRO NR 985-2377, BANKKONTO SEB 5329-10 188 69(gäller även Salt)

PERSONALNYTT

APRIL

MAJ

ÅRSMÖTE 2012EFS Västerbotten håller sitt årsmöte lördagen den 12 maj 2012 i Robertsfors.

MARS

MARIA ANDERSSON, diakoniassistent i Grisbackakyrkan, förlängd tjänstledighet t o m 151231VALENTIN BERGQUIST, vik. präst 25% i Lövångerskretsen vt -12JOHANNES DENCKER, samarbetskyr-kopräst i Grisbackakyrkan, föräldraledig 120301-121231PER BÄCKMAN, har sagt upp 50% av sin tjänst i Ersmarkskyrkan UmeåLOVISA FAHLGREN, tillsvidareanställd konsulent 50% i Ersmarkskyrkan UmeåINGELA FORSLUND, barn och konfir-mandkonsulent på distriktsexpeditionen, förlängd tjänstledighet t o m 130831ÅKE HÄGGLUND, präst i Lövånger, tjänstledig vt -12RAGNHILD PELO, vik. diakon 100% i Grisbackakyrkan vt -12ANTON SJÖSTRÖM, vik. samarbets-kyrkopräst i Grisbackakyrkan 120201-121231MAGDALENA SANDBERG, fortsatt arbete som barn- och konfirmandkonsu-lent och med samordningsansvar 65%BERITH SONNING, projektanställd 25% i Carlskyrkan vt -12ELISABET STÅHLBERG, vik. präst i Norrängskyrkan Lycksele vt -12

NYA WEBBPLATSENVI HAR VÄNTAT länge, men på självaste skottdagen 29/2 smäller det. Då ska distriktets nya webb vara ute.

Försiktig början på 2012Insamlade gåvomedel januari 2012: 412 000 kr Budgeterade gåvomedel januari 2012: 460 000 kr

TROTS FANTASTISKA 1 759 000 kr i gåvor i december blev det -539 000 kr för gåvomedelsresultatet 2011 jämfört med budget.UNDER JANUARI månad har du varit med och samlat in 412 000 kr till distriktets arbete i Västerbotten. Årsmötet beslutade om en total gåvobudget för 2012 på 8 miljoner kr till den distriktsverksamhet vi vill ha i vår organisation, och det är en ganska stor verksamhet med ett 50-tal aktiviteter i form av inspirations-dagar, fortbildning, konferens och många, många läger för små och stora.

Jag hoppas att du vill fortsätta stödja vår verksamhet!

Tack för din gåva!

EVA S BÄCKSTRÖM090/12 58 [email protected]

11

PÅ VÄG MED DISTRIKTSFÖRESTÅNDAREN

DISTRIKTSLEDNINGEN

KRISTOFFER HEDMAN

NÄR GRÄT DU SENAST? Frågan ställ-des inte till mig utan är ett citat ur en bok jag just nu har på mitt nattygsbord. Men det blev ändå en fråga till mig, hur tillåter jag den sortens djupa känslor, som gråt är, att komma fram?

I MIN E-POSTINKORG väntade idag två brev som fi ck mig att känna hur det fuktades i ögonen på mig. Det ena hand-lade om omsorg om mig personligen och EFS Västerbotten, och det fi ck mig att få tacksamhetens och ödmjukhetens tårar i ögonen. Det andra handlade om sorg och död, samt om bönens och omsorgens betydelse i det hemska som drabbat en familj.

Som en röd tråd i breven fi nns beskriv-ningar om hur vår bön till Herren är med och ger tröst och vägledning för att vandra vidare i livet. Jag tror att det är en sanning som många av oss har konkret erfarenhet av, men som vi också behöver kontinuerlig påminnelse om och uppmuntran till att hålla fast vid. I tacksamhetsbrevet skriver avsändaren ”...Gud talar så stilla som en vän och jag …fattar ingenting. Slutsats: jag och vi alla behöver inse att kärlekens Gud talar. Vi behöver medvetandegöras för att växa till och fungera bättre.”

TÄNK ATT DET SKA behöva vara så för många av oss, att trots att Gud talar så stil-la som en vän så hör vi inte eller fattar ing-enting. En tröst är dock att Gud fortsätter tala och kanske ibland ger oss påminnelser på annat sätt för att vi ska höra.

ÄR DET SÅ ATT frågan jag inledde med – När grät du senast? – kan vara en god hjälp för att våra sinnen ska bli mer skärpta att höra, att höra även Guds röst? Trots att jag inte har lätt till tårar så vet jag med mig att de gånger jag tillåter dem att komma, då har mina sinnen skärpts och livet kommer nära, kärlekens Gud fi nns där som en vän.

MED DETTA ÅR börjar EFS Västerbot-tens nya programförklaring att gälla. Pro-gramförklaringen vill lyfta fyra ledord för vår verksamhet, och kanske även för ditt och mitt liv. Ledorden är: Varma hjärtan, Kraft till förändring, I tjänst för varandra och Nå vidare och djupare.

Jag vet inte vilken plats tårarna kommer att få under denna programförklarings tid, men jag ber att din och min enskilda bön och bön tillsammans ska skärpa våra sinnen så att vi inser att kärlekens Gud talar också i vår tid och att det kan hjälpa oss att växa till och fungera bättre i vårt uppdrag.

Fridshälsningar,

VÅGA VÄXA-DAG 19 februari Vasakyrkan, UmeåProgrammet för Våga Växa-dagen:9.30 Nå vidare och djupare, bibelstudium, Kristoff er Hedman10.30 Bön och lovsång11.00 Gudstjänst, Torbjörn Arvidsson, Ingrid Lundström, Emma Örnberg13.00 Seminariera) Vuxenpedagogik – verktyg och inspira-tion för smågruppsarbeteb) Vårtecken i Sverige – spirande tro i en sekulariserad tid. Ingrid Lundströmc) Skatten, på äventyr med Gud, Magdalena Sandberg berättar om Salts nya söndagsskolemateriald) Att vara kyrka för våra grannar. In-spiration från utåtriktat församlingsliv i England. Senitha Olsson14.30 Gemensam avslutning, Kristoff er Hedman, Senitha Olsson

Enkelt fi ka serveras mellan bibelstudium och gudstjänst. Förstärkt kyrkfi ka efter gudstjänsten. Ingen anmälan.

Arrangörer är EFS Västerbotten, EFS, Vasakyrkan och Sensus.

INSNÖAD? Gå Bibelfjäll och få lite sikt!

Nu också på sommaren Läs mer på www.bibelfjall.se

NÄRA JESUS-KONFERENS31 augusti-2 september 2012Tegs kyrka, Umeå

Nära Jesus-konferen-sen är EFS Västerbot-tens och Salt Väster-bottens gemensamma årliga konferens. Kon-ferensen hålls för

inspiration, uppbyggelse och goda möten. Boka in datumet redan nu!

PÅSKLÄGER FÖR ALLA 4-8 april i KlippenDet fi nns platser kvar. Mer information på www.efsvasterbotten.seAnmälan till Eric Bergström, e-post: [email protected]

12

ANDREAS ANALOGA ANOMALIER

Det här med kristna friskolor...

DIN BOKSkolgatan 58 C, Box 369, 901 08 UMEÅtfn 090/77 77 85, www.dinbok.se

Bästa service och bredd

När träden avlövas, Reservkraft, Den enklaste glädjen, Eftervärme och Ett brustet hallelujaTomas SjödinFem av hans tidigare utgivna böcker, nu som pocket.74 kr styck

Värmande ord i fickan

UNDER ETT och ett halvt år har jag nu arbetat som engelskalärare på en skola i Skellefteå. Skolan är precis som vilken an-nan skola som helst. Prov, läxor, lärande, kompisar, konflikter, lärare, raster... Ni vet, allt sånt där som en skola innehåller. Det finns dock en skillnad och den skill-naden är att skolan jag jobbar på inte har en kommunal huvudman utan drivs av en förening. Föreningen består av represen-tanter från två lokala frikyrkoförsamlingar och kallar sig Skellefteå Kristna Skolför-ening. Huruvida en förening kan kalla sig kristen eller om det bara är personer som har detta privilegium tvistar ju förstås de lärde om men deras syfte är att bedriva utbildning på kristen grund. På deras hemsida står det att ”skolföreningen är öp-pen för fler evangeliskt kristna föreningar eller församlingar som delar föreningens vision och mål.” Vilket EFS-sammanhang blir först att nappa?

JAG HAR MÄRKT att skolor som vår kan vara oerhört kontroversiellt för många. Konfessionella skolor utmålas som faror för elevernas religionsfrihet och som

en grogrund för intolerans och inskränkt-het. De som upplever sig vara burna av en tro kanske tycker att det blir för mycket av skyddad verkstad om barnen får gå i en kristen friskola, och de som inte kallar sig kristna kanske tycker att det blir för mycket av ”det där religiösa” med en tiominuters morgon-samling.

Jag undrar om de människor som bär på dessa bilder har besökt en sådan fri-skola eller om de har fått sin bild genom att lyssna på rykten. Om du har den bilden skulle jag gärna vilja ha med dig på en vanlig skoldag. Grammatikgenomgången på engelskan, laborationen på kemin, pingisturneringen på rasten. Det vore intressant om du änd-rade åsikt efter ett studiebesök här.

PÅ DEN SKOLA jag jobbar på frodas öppenheten, frågorna, ifrågasättandet, tvivlandet och tron som aldrig förr. Vi

har tio minuters frivillig samling varje morgon där vi luftar livsfrågor och där läraren ibland ber. I övrigt ser skoldagen exakt ut som de kommunala skolornas. Vi följer naturligtvis samma läroplan som de andra skolorna i området men vi lärare

ber tillsammans, bryr oss oerhört mycket om eleverna och ger aldrig upp kring någon av eleverna då vi ser var och en som outhärdligt värdefull.

Det finns för-stås fördelar med kommunala skolor också så jag vet inte

hur jag ska välja när mitt lilla barn blir så stort att det blir dags för skolstart. Allt jag vet är att personal och elever i skolan behöver era goda tankar och förböner i de viktiga tankar och processer som rör sig på jordens alla skolor.

ANDREAS LINDHOLM

13

I KORTHET

Några dagar i början av janu-ari träffades EFS medarbetare i Västerbotten för den årliga gemensamma fortbildningen. DEN HÄR GÅNGEN var dagarna förlagda till Solviks folkhögskola, och per-sonal från Solvik både deltog och medver-kade i delar av programmet.

Temat för dagarna var I tjänst för var-andra, som också är en del av distriktets nya programförklaring. Det diakonala perspektivet fick särskilt stor plats den första dagen då Stina Backlund berättade om det diakonala arbete hon är involverad i utifrån Betaniakyrkan och EFS i Malmö.

UNDER DEN ANDRA dagen fanns många parallella samlingar att välja på. En del förkovrade sig i sångteknik eller Första hjälpen medan andra t.ex. lärde sig om att möta människor med psykosociala funk-tionshinder eller pedagogik för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Det fanns också tillfälle att få inspiration och erfarenheter från Norwich, utifrån att växa i det lilla (sammanhanget), och att lära sig om en kyrka som är till för alla, idéverk-stad för diakonal verksamhet samt samtal om teologi och aktuella frågor inom EFS.

VänförsamlingskontaktFRÅN VASAKYRKAN (Umeå) åker en grupp på ett tjugotal personer i olika åld-rar till Tanzania över påsken för att besöka sin vänförsamling Kanissa Kuu i Iringa.

Även Solbackakyrkan och Holmsunds församling planerar för vänförsmlingsbe-sök. Då handlar det om några personer från Efa Elala församling i Etiopien som i mitten av maj ska besöka Västerbotten.

Vänförsamlingsbesöken görs för att stärka gemenskapen och utbyta erfaren-heter, utifrån de överenskommelser som fattades för några år sedan i samband med Vår Omvärld-projektet.

Nytt projektFRÅN HÖSTEN 2012 drar ett tvåårigt projekt under benämningen Kraft till för-ändring igång i kretsarna Ume lands, Teg och Hörnefors. Målsättningen är att de berörda föreningarna skall få ny vitalitet och villighet att utforma verksamheten utifrån rådande förutsättningar.

Projektet kombineras med ordinarie prästtjänst i kretsarna, och projektledare, tillika kretspräst, blir Torbjörn Arvidsson, som därmed lämnar sitt arbete i Vasakyr-kan.

Sommarbibelfjäll VILL DU FÅ en smak av Bibelfjäll (Bibelskola i Hemavan) kan du nu testa Sommarbibelfjäll 14-20 juli. I sommar kommer EFS Västerbotten i samverkan med Solviks folkhögskola och Bibelfjäll erbjuda cirka en veckas bibelskola med Bibeln och fjället som utgångspunkter.

Fortsatt kursI HÖSTAS ordnades kursen Bibel och ledarskap i Skellefteå och på begäran blir det en fortsättning under våren, då med rubriken Ledarskap med bibelgrund.

ÖG öppnar butikÖPPEN GEMENSKAP planerar för att öppna en ny second hand-butik i Holm-sund i samarbete med Holmsunds försam-ling. Föutom att återvinna grejer vill man också skapa möjlighet för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att få en chans att få arbete. Återvinning i dubbel bemärkelse.

Bakvänt i Sörbölekyrkan

Medarbetardagar på Solvik

Rektor Staffan Berglund gladde sig åt fort-bildningsdagarna på Solvik.

Också bibelstudier och –samtal, andak-ter och gudstjänster rymdes i program-met. Likaså en del fritidsaktiviteter, en god festmiddag med programinslag om rötter och vingar samt många goda möten medarbetare emellan.

DESSA DAGAR är välbehövliga för de anställda och biträdande medarbetarna, då de ger tillfälle till att både fylla på och att dela med sig i ett syskonlikt umgänge.

LOTTEN MARKSTRÖM

Personal i Sörbölekyrkan demonstrerar den omvandlingsbara kyrkbänken, som här blivit ett bord.

KALLE ANKAS finurliga husvagn där sovrum omvandlas till badrum och sedan kök är är något man kan associera till när man hör talas om kyrkbänkar som blir bord. Nöden som uppfinningarnas moder känner vi till. När det blev besvärligt och

ryggknäckande att flytta på bänkar och bord för att få plats för alla fikande i Sör-bölekyrkan så fick Anna-Karin Westman idéen att man skulle kunna ha vändbara bänkar, som skulle gå att använda som bord. Hon utmanade sin make Lars- Gunnar med idén, vilket ledde till att han konstruerade en modell för detta.

Med hjälp av snickaren Åke Olofsson har man tagit fram en prototyp och har nu två vändbara bänkar. Den första bän-ken vänder man ryggstödet på och så kan man sitta åt motsatt håll i bänken. Den andra fungerar så att man gör om rygg-stödet till ett bord. Det har varit ganska besvärligt att arbeta fram dessa vändbara bänkar, men de fungerar och ger plats för många fikagäster.

LOTTEN MARKSTRÖM

Är det för trångt i lokalerna kan smarta lösningar vara ett tips.

14

ANNONSER

Skellefteå BegravningsbyråNya Begravningsbyrån

Telefon (även jour) 0910-100 52Besöksadress: Nygatan 16, 931 33 Skellefteå, Telefax 0910 - 890 64

www.skellefteabegravningsbyra.se

Bastuträsk 0915-410-31Boliden 0910-58 07 56Byske 0912-612 35, 070-251 70 72

Norsjö 0918-105 28 Lövånger 0913-100 36

Ombud finns på följande orter:

Vi bygger bara det vi är bra på- Byggnader för butik, industri och lantbruk - Vi tar hand om bygget från början till slutVi tar allt ansvar. Allt till ett fast pris.

FASTEC NORRA VÄSTERBOTTEN BYGG ABHäggbärsgatan 47, 934 91 Kåge. Tel: 0910-72 26 50, fax: 0910-72 25 41 Mobiltel: 070-517 54 97

Västerbotten – VästsverigeVi löser Era transporter

enkelt och effektivt

JAG OCH MITT BARNBARN6-7 aug, Tavelsjö lägergårdBarn födda 08 och äldre, med vuxen

VATTEN OCH SLÖJD27-29 juni, PengsjögårdenBarn födda 02-04

HÖRNEFORS OPEN31 juli-3 aug, HörneforsBarn födda 98-01

BARNKÖRLÄGER 25-27 juni, CarlskyrkanBarn födda 02-04

PENGSJÖLÄGRET6-7 augusti, Pengsjögården Barn födda 99-05MUSIKLÄGER – kör och instrument 17-20 juni, Ersmarkskyrkan, UmeåBarn födda 98-01

NYBÖRJAR SCOUTLÄGER15-17 juni, StortjärnBarn födda 03 och äldre

SCOUTLÄGER Glöd 20121-5 augusti, BjörnkälenBarn födda 02 eller tidigare

BARNLÄGER 25-26 juni, ByskeBarn födda 02-04

MUSIKLÄGER – kör och komp 7-10 augusti, SkellefteåtraktenBarn födda 98-02

CYKELLÄGER – kul på hjul11-12 augusti, i SkellefteåtraktenBarn födda 98-01

TEJP10-15 juli, Storstrand

Mer information i nästa nummer och på webbplatsen www.efsvasterbotten.se kalendern) Anmälan: Fr o m 8 maj 9.00 till 29:e maj

SOMMARENS LÄGER

Se www.efs.nu/konferens för program och information. Lägre anmälningsavgift före 10 april. Foldrar skickas till alla föreningar och grupper i EFS i slutet av februari samt medföljer Budbäraren 21 februari och insamlingstidningen efs.nu 21 mars.

15

UTGIVNING VÅRT BUDSKAP 2012Vårt Budskap kommer ut med 5 nummer 2012. Manus bör vara redak-tionen tillhanda senaste en månad innan publiceringsdatum. An-nonser, debattsvar och insändare senast två veckor innan utgivning. Material som inkommer senare publiceras i mån av utrymme.NÄSTA NUMMER planeras vara ute kring 13 april 2012. ELEKTRONISK LAGRING: Vårt Budskap bearbetar och lagrar texter och bilder elektroniskt. Genom att skicka in material för publicering ger du också ditt samtycke till att detta lagras elektroniskt. Artiklar som publiceras i tidningen kan också fi nnas tillgängliga på EFS Västerbot-tens hemsida.

ANNONSER

VAD TYCKER DU?Vårt Budskap vill skriva om sådant som berör, utmanar, informerar och inspirerar. Har du förslag på vad vi ska ta upp i tidningen, eller vill du själv bidra? Hör av dig till redaktionen med bilder, artiklar, notiser eller idéer kring innehållet. Det kan vara ett brännande debattämne, en in-tressant person eller tips om vad som är på gång i din församling/förening eller i distriktet.ADRESS: Vårt Budskap, Vasagatan 17, 903 29 Umeå. Telefon: 090/12 58 75, E-post: [email protected]

SKELLEFTEÅKyrkogatan 8tel 0910 - 77 74 00

BEGRAVNINGARGRAVSTENARBOUPPTECKNINGARFAMILJEJURIDIK

UMEÅV Norrlandsg. 18 Btel 090 - 14 20 80

LYCKSELEStorgatan 26tel 0950 - 665 30

FÄSTELEMENTskruvar, muttrar m.m.

GJUTGODSgjutning, bearbetning,

montering

BALANSBLOCKbroms, spärr

VÄXLARkugg- och tappväxlar

www.rofab.se

Serviceföretaget i jordbrukets tjänstmed maskiner från marknadens ledande leverantörerÄven ett brett sortiment för Villa – Trädgård – Entreprenad

En servande fackhandel – Din trygghet www.bostromstraktor.se

Vänd Er med förtroende till oss i en svår stund!Vi gör gärna hembesök – Jour dygnet runt

Alen BegravningsbyråBegravningar – Bouppteckningar – Gravstenar

Besöksadress: Norrlandsgatan 40, Umeå, tfn 090/434 77 Drottninggatan 29, Vännäs, tfn 0935/123 00

www.alenbegravningsbyra.se

Ulf Påhlsson

Christina Wendel

SOCIAL EKONOMILULEÅ STIFT ordnar utbildning i social ekonomi och socialt företagande inom projektet Svenska kyrkan öppnar por-tarna med utbildningsdagar i Skellefteå , Vindeln, Umeå och Storuman.

Läs mer på luleå stifts webb-plats.

POSTTIDNING Bvårt budskapVasagatan 17903 29 Umeå

”Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv,och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever.

Ps 23:6

vårt budskap -...

Documents