vision campus ultuna_080612

Vision fr Campus UltunaJuni 2008

2

VISION FR CAMPUS ULTUNA

FrordSknare, grnare och vackrare campusSLU Ultuna kommer under nrmaste halvdussinet r genomg ett tillbyggnads- och nybyggnadsprogram som r det mest omfattande sedan universitetets senaste stora utbyggnad p 1970-talet. I tre stora projekt r planlggningen redan igng; det s kallade VH-projektet som omfattar veterinrmedicin och husdjursvetenskap samt djursjukhus, ett nytt Biocentrum och det s kallade MVM-huset med inriktning p mark, vatten och milj. Dessa projekt innebr att verksamheterna fr attraktiva och ndamlsenliga lokaler i nya lgen inom campusomrdet. Ytterligare verksamheter kommer s smningom att erbjudas motsvarande mjligheter, nmligen universitetsadministration och institutionerna Stad och Land samt Ekonomi. I entusiasmen ver detta r det viktigt att ta tillvara den stora vinst som ligger i att kunna sammanfoga projekten i en fruktbar helhet och p s stt frse SLU med ett frbttrat campus. Rektors vision fr arbetet r ett sknare, grnare och vackrare campus. I detta kan vi lsa in nskan om en intressant, levande milj med mjligheter till svl mten som rekreation, ett campus byggt p en ekologisk grundsyn och ett campus som reflekterar den forskning och utbildning som SLU bedriver. Ett sdant campus stimulerar svl intellektuella samtal som vistelse och samvaro i vlformade rum, bde ute och inne. Ett sdant campus erbjuder ro och vila likvl som en rik vv av aktiviteter och hndelser. Ett sdant campus attraherar nya studenter, skapar en god arbetsmilj fr lrare, forskare och andra anstllda och r en stark konkurrensfaktor fr universitetet och dess verksamhet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Campusbegreppet hrstammar frn de romerska hrlgren men har under de senaste hundra ren kommit att knytas till lromiljer. De brittiska universitetens campusmiljer utvecklades vidare i det nya landet Amerika till sammanhllna helheter dr universitetets innehll av vistelse, studier och samtal kombinerades med den fysiska form som platser, byggnader, gator, vgar och park kan ge. En intellektuell milj befordrades. En attraktiv arbetsmilj tillskapades. En studiesocial samvaro fick ett vlfunnet sammanhang. S blir helheten mer n summan av delarna. Rafaels fresk Skolan i Aten (15091511) visar Platon med sin elev Aristoteles i intensivt samtal gende i en skuggande loggia. Mlningen har ibland anvnts fr att visa att akademiska samtal befordras av en ppen milj och inte alltid i en katedersituation. Torsten Hgerstrand har i sin tur beskrivit Lundagrd i Lund, den park som frbinder bland annat Universitetsbyggnaden med Akademiska Freningen och Palaestra; en kreativ milj fr idutbyte och tankar vilken betydde mycket fr Hgerstrand som student svl som professor. De stora frndringar som SLU Ultuna kommer att genomg erbjuder allts enastende mjligheter fr ett nytt, samlat campus att vxa fram. Samtidigt finns mnga bestndiga kvaliteter i det befintliga Ultuna att ta vara p och frdla. Det r denna balans mellan gammalt och nytt som freliggande samrdsdokument frsker finna. Ledord i arbetet har varit att stadkomma ett ttare, mer levande campus med mjligheter till samverkan och dialog ver mnesgrnserna. Samtidigt ska nyckelbegrepp vilka utgr SLU:s mnesmssiga sjl, som ekologisk medvetenhet, lngsiktig uthllighet och klokt resursutnyttjande, vara tydligt avlsbara i det kommande campus. Visionen fr Campus Ultuna handlar om hur en sdan milj ska kunna utvecklas. Mnga goda krafter har deltagit i arbetet; frvaltare, fastighetsgare, verksamhetsansvariga, arkitekter, trafikplanerare, landskapsarkitekter och studenter. Arbetet initierades med en vlbeskt workshop i februari dr vissa grundvrden slogs fast och har sedan utvecklats under vrvintern i flera olika konstellationer. Thorbjrn Andersson

Skolan i Aten, fresk i Vatikanen, ett av Rafaels mest betydande verk bestllt av den konstintresserade och krigiske pven Julius II. Avbildar en klassisk akademisk milj med grekiska filosofer och framstende tnkare, omgivna av elever. I bildens mitt vandrar Platon och Aristoteles, av allt att dma inbegripna i ett vittert samtal.


N SLU:s byggnadsbestnd r idag utspritt ver ett stort omrde mellan Fyrisn i ster och skogspartierna i Bcklsa i vster. Ultuna prglas av det ppna odlingslandskapet. Flygbild frn brjan av 2000-talet.


InnehllFrord Bakgrund Det historiska arvet 3 5 7

BakgrundDen omfattande omdaning och frnyelse av Campus Ultuna som frestr har sin grund i den genomgripande omorganisation av fakulteter, institutioner och universitetsadministration som SLU genomfrt under den senaste femrsperioden och som syftar till vetenskaplig frnyelse inom strategiskt viktiga omrden och att skapa frutsttningar fr starka forskningsmiljer. Universitets nuvarande byggnader ligger glest och splittrat i ett extensivt jordbrukslandskap och r i stor utstrckning omoderna och inte lngre ndamlsenliga fr en utvecklad verksamhet. En total genomgng av lokalbestndet p Ultuna har drfr blivit ndvndig. Genom en rad successiva inriktningsbeslut har universitetet stakat ut huvuddragen fr ett nytt och mer koncentrerat campus dr nrstende institutioner placeras tillsammans fr att mjliggra samverkan inom forskning och utbildning inom de berrda verksamhetsomrdena och dr gemensamma lokaler fr utbildning och service kan utnyttjas mer effektivt. Nrheten i frhllande till nuvarande Undervisningshuset med stora aulan och det centrala biblioteket har drvid varit en viktig frutsttning. Byggprojekten Biocentrum, MVM och UDS/VH som nu pgr, bildar tillsammans med det nyligen genomfrda Ekologiklustret stommen i detta nya campus. Visionsgruppen har uppfattat att uppdraget r att med utgngspunkt frn de inriktningsbeslut som fattats fr de pgende projekten anlgga ett helhetsperspektiv p det nya universitetsomrdet med syftet att f ett vlfungerande och karaktrsfullt campus dr samtidigt kulturlandskapets vrden tas tillvara. Det har ocks ingtt i gruppens uppdrag att studera alternativa placeringar fr de av universitetets verksamheter som sitter i splittrade och perifera lokaler och nnu inte ftt sin lokalfrga lst. Det gller frmst universitetetsadministrationen och institutionen fr Stad och Land och institutionen fr Ekonomi. Uppsala kommun har fr nrvarande ingen detaljplan fr Ultuna. Tillsammans med SLU och Akademiska Hus har kommunen under flera r arbetat med planlggningen och under hsten 2007 presenterades ett frslag till detaljplan fr centrala delen av Ultuna, det omrde som nu r aktuellt fr universitetets campus. Den vision som gruppen hr redovisar ligger i linje med detaljplanefrslagets intentioner och kan ses som en illustration till planen. Detaljplanefrslaget kommer i bearbetat skick att stllas ut under sommaren 2008 fr antagande i augusti-september. I nsta fas kommer detaljplaner att utarbetas fr omrdena som omger den centrala delen vilka SLU successivt kommer att lmna.

Campus huvudstruktur och kvadranterna 9 Campus karaktr och gestaltning Det grna Ultuna Studentliv p campus Ulls vg - gestaltningsprinciper Corson - gestaltningsprinciper Trafik Parkering Belysning Miljprofil SLU Pgende projekt Uppdraget Sammanfattning och fortsatt arbete 11 13 15 17 19 21 23 25 27 28 30 31


5

Det gamla stallet i Ultuna, senare ombyggt till krhus.

Vllingklockan p Ultuna herrgrd.

Gamla lantbruksskolan frn 1912.

Ull och Alma, skulpturer av Allan Runefelt placerade framfr herrgrden.


Det historiska arvetUltuna r en mycket gammal boplats, vl placerad invid de stora fjrdar som tckte Uppsalasltten fram till vikingatiden. Dr mynnade de strategiskt viktiga segelfarlederna Fyrisleden och Lnghundraleden. Vid arkeologiska utgrvningar har man funnit gravflt och andra rester frn bronsldern fram till kristen tid. Under vikingatiden fanns hr en vl skyddad hamn mellan herrgrdsudden och Tyskbacken, med insegling genom en arkipelag med Alholmen, Kaninholmen, Brandholmen och Liljekonvaljeholmen. Under medeltiden var Ultuna en av de stora byarna i Uppsalatrakten. En kungsgrd byggdes av Olof Rudbeck d.. r 17, en timrad byggnad i ett plan. Den brann 17 och en sonson till Rudbeck byggde senare under 1700-talet en ny enplansbyggnad p den gamla grunden och som efter pbyggnad med en vning under 1800-talet blev den nuvarande herrgrden. Ultuna har under lng tid varit ett viktigt centrum fr jordbruksverksamhet. Ett lantbruksinstitut inrttades 188. Hela verksamheten inrymdes till en brjan i herrgrden med sina flyglar och i frvaltarvillan (C:115). Under andra hlften av 1800-talet tillkom den stora ladugrden med kompletterande ekonomibyggnader. 181-1872 byggdes ett hus med lrosalar och bostder fr studenterna i den hgre kursen vid institutet, Kken (C:1), senare ombyggt till institutionslokaler. Fr den lgre kursen byggdes en motsvarande byggnad, Syltan (C:10), senare kallad Gamla Syltan. I det lglnta omrdet mot n och i sluttningen upp mot sen byggdes successivt olika institutionslokaler och tjnstebostder. r 192 bildades lantbrukshgskolan och i samma veva byggdes stora institutionsbyggnaden, Depris (C:12). ngsmarken ster om herrgrden vallades in 195 fr att hindra de tidigare talrika versvmningarna och tillskapa ny betesmark i omrdet vster om herrgrden. ster om herrgrdsudden anordnades en idrottsplats, Syltavallen. Fr undervisningen i genetik, som till att brja med drevs gemensamt med Uppsala universitet, byggdes p slutet av 190-talet institutionslokaler i Bcklsa, vster om Dag Hammarskjlds vg, och en genetisk trdgrd planterades som ett led i undervisning och forskning. D tillkom den knda bjrkalln utmed Dag Hammarskjlds vg, med norrlandsbjrk i norr, sknebjrk i sder och dremellan bjrkar frn olika breddgrader. Alln planterades om omkring 1980. Under 50- och 0-talet expanderade hgskolan vsterut med nya byggnader i anslutning till Ulls vg. Efter beslut om utlokalisering av Veterinrhgskolan och delar av Skogshgskolan till Ultuna kom 70-talets kraftfulla byggsatsning med Husdjusvetenskapligt centrum HVC, biblioteket, undervisningshuset och Kliniskt Centrum KC. I samband med den nu aktuella utbyggnadsfasen kommer SLU successivt att lmna de ldre byggnaderna i den stra delen. En del av bostadshusen p skanten r redan utflyttade. Lokalerna i det ldre bestndet r i stor utstrckning omoderna och orationella fr SLU:s verksamhet som krver mer samlade lokallsningar. Koncentrationen av verksamheten kring Ulls vg innebr att lget vid Arrheniusplan kan knnas ngot perifert. Fr SLU:s ledning som nu finns i herrgrden och universitetsadministrationen som r splittrad p mnga olika lokaler ska olika alternativa placeringar i centralt lge prvas. Allt tyder p att Akademiska Hus mste ska andra intressenter fr att nyttja byggnadsbestndet i framtiden. ven om SLU lmnar byggnaderna i den stra delen finns ett starkt intresse att ven i fortsttningen kunna disponera parklandskapet utmed n fr olika aktiviteter som sammanhnger med SLU:s verksamhet. De traditioner som r frknippade med utbildningen p Ultuna r i stor utstrckning relaterade till rummet liksom mnga av studenternas sociala aktiviteter. Vid ett seminarium som hlls i februari var det mnga SLUfretrdare som ville sl vakt om det historiska arvet och bibehlla en nrvaro i den stra delen. Det r dock uppenbart att ett ndrat nyttjande av framfrallt den tyngre bebyggelsen kring Arrheniusplan och en eventuell kompletterande exploatering kan komma i konflikt med SLU:s nskeml att kunna disponera marken mot n. Parklandskapet och byggnaderna utmed n utgr en kulturmilj som har stora vrden. Det r ocks ett populrt rekreationsomrde fr invnarna i Uppsala. Det r angelget att hitta en lsning fr det ldre byggnadsbestndet som inte inskrnker tillgngligheten. En id som br prvas r att i frsta hand utnyttja stora institutionsbyggnaden fr studentbostder och forskarbostder. P s stt borde tkomsten till markomrdet kunna tryggas. Fr byggnadsbestndet i vrigt fr lmpliga lsningar skas frn fall till fall. Fr omrdets norra del i sluttningen mot sen har Akademiska Hus freslagit ombyggnad av befintliga hus till bostder och viss komplettering med nya bostadshus.


7

Entr nord

n Veter i

r v g e

n

Kronsen

Ulls vg

MVM

Lge fr byggnation

Biocentrum Corson HVC nord

VH

Campusparken HVC mitt

UDS HVC syd

Ultunaalln Illustrationsplan

Entr syd

Herrgrden N

Huvudstruktur Campus Ultuna - illustrationsplan8 VISION FR CAMPUS ULTUNA

Campus huvudstruktur & kvadranternaDen befintliga Ulls vg bildar en nord/sydlig axel som skr rakt igenom omrdet och bildar en viktig lnk fr trafiken till den centrala delen. Det innebr att campus fr en inifrnmatad trafikfrsrjning dr gng-, cykeloch biltrafik delvis mste samsas p gemensamma ytor. Gruppen har vervgt radikala omlggningar av trafiken men funnit att detta leder till alltfr stora ingrepp i den befintliga miljn. Vi freslr i stllet tgrder fr att begrnsa biltrafiken p Ulls vg, snka hastigheten och utforma vgrummet med planteringar och ytbelggningar p ett sdant stt att vgen blir ett sammanhllande element och inte en grns som skiljer olika delar av campus frn varandra. Mitt i omrdet korsar Ulls vg Undervisningsplan. Korsningen bildar en av campus naturliga centrumpunkter en annan sdan centrumpunkt r platsen framfr entrn till Undervisningshuset med den storslagna utsikten ver det ppna landskapsrummet mot sder. I samband med de parallella skisserna fr UDS/ VH-projektet framkom frn flera hll ett frslag att frlnga Undervisningsplan vsterut fr att skapa en axel tvrs Ulls vg, en corso, med syftet att binda samman den stra och vstra delen av campus. Bland nordamerikanska universitet finns frebilder med sdana centrala, sammanhllande grnstrk eller ppna platser som i mnga sammanhang framstr som en symbol fr sjlva campusbegreppet. Ulls vg och Corson skapar fyra kvadranter som organiserar bebyggelsen och trafiken p ett enkelt och verskdligt stt. Koncentrationen till ett begrnsat omrde ger frutsttningar fr ett mer levande och dynamiskt campus. Inifrnmatningen leder till att bebyggelse-kvarteren fr goda kontakter med det omgivande odlings- och parklandskapet.

Nordvstra kvadrantenHr finns det tidigare ombyggda och moderniserade klustret fr Ekologi med utbildningslokaler, laboratorier, planteringshallar och vxthus. Mitt i kvarteret ligger en nyligen iordningstlld friskvrdsanlggning (Friskis&Svettis) som nyttjas av universitetets studenter, personal och av allmnheten. Nrmast Ulls vg och den blivande Corson ligger en enklare hallbyggnad som nu anvnds tillflligt. Den kan i framtiden rivas fr att ge plats t en ny byggnad fr ndaml fr vilka det centrala lget r betydelsefullt. Vster om friskvrdsanlggningen behver mark tas i ansprk fr en kompletterande bilparkering. I den nordvstra delen mot Veterinrvgen behver ytterligare en frdrjningsdamm fr dagvattnet anordnas. Dammen kan alternativt placeras norr om Veterinrvgen.

Nordstra kvadrantenKvarteret kommer att domineras av nybyggnaderna fr Biocentrum och MVM. I kvadrantens stra del finns en kunskapstrdgrd som ligger fint placerad mellan den bebyygda delen och den skogskldda sen. Under rubriken Det grna Ultuna finns ett frslag till utveckling och komplettering av trdgrden till ett strre omrde, till en kunskapspark som ocks kan ge en naturlig avgrnsning mot villaomrdet vid Herman Flodkvists vg. Den fria delen av torget framfr MVM mot Ulls vg kan utnyttjas fr att illustrera och levandegra de berrda institutionernas verksamhet. Det framtida utnyttjandet av den nuvarande markvetenskapsbyggnaden (C:18) nr byggnaden tomstlls i samband med inflyttningen r en ppen frga.

med Campusparken, det glest bebyggda omrdet ner mot Fyrisn som mnga frknippar med platsens sjl och som drigenom r en viktig del av universitetets samlade omrde.

NV

N

SV

S

Sydstra kvadrantenUtnyttjandet av HVC-byggnaden r inte bestmt nr nuvarande verksamhet flyttar till nya lokaler. De delar mot Ulls vg som har anvnts fr djurhllning r svra att sanera och mste troligen drfr rivas. Den vstra delen av HVC kan d byggas till och anlggningen kan f en mer samlad avslutning mot Ulls vg n fr nrvarande. Tre tillbyggnadslgen kan urskiljas - nord, mitt och syd - fr att passa varierande behov. Tillbyggnader upp till tre vningar br vara mjliga. Entrer kan orienteras mot Ulls vg och Undervisningsplan/ Corson. HVC:s stra tvvningslnga ger en effektfull avgrnsning mot det stora och ppna landskapsrummet mot ster/sder och r viktig att behlla intakt. En lnk med inomhusfrbindelse mellan Undervisningshuset och stra delen av HVC har skisserats. Trappan frn Undervisningsplan ned mot grssluttningen med krhuset och Syltan skulle samtidigt kunna f en genersare utformning n i dag fr att frbttra kontakterna

Sydvstra kvadrantenDen fr bebyggelse tillgngliga marken upptas i allt vsentligt av UDS/VH-projektet. Jordbruksmarken mot Dag Hammarskjlds vg kommer att nyttjas fr rastgrdar och beteshagar. I omrdets sdra del kommer en frdrjningsdamm fr dagvattenhanteringen att behva anordnas. UDS/VH-projektet frutstter rivning av den befintliga laboratoriebyggnaden (C:72) utmed Ulls vg som i dag anvnds av institutionen fr Skoglig mykologi och patologi. Delar av institutionen fr Stad och Land finns nu i fre detta Mikrobiologibyggnaden (C:8) men kommer inom en verskdlig framtid att flytta till nya, samlade lokaler. Inget r bestmt om vad den befintliga byggnaden ska nyttjas till. En mindre del av byggnadens flygel mste rivas fr att ge plats t en ny gng- och cykelbana utmed Ulls vg.

Campus huvudstruktur med fyra kvadranter och Campusparken.


9

University of Mexico, Mexico City.

Columbia University, New York.

University of Illinois, Urbana.

Lundagrd, Lund.

Campus Ultuna (Utsnitten motsvarar cirka 1x1km.)

Campusreferenser10 VISION FR CAMPUS ULTUNA

Campus karaktr och gestaltningDet finns mnga exempel p universitetsomrden dr en starkt sammanhllen karaktr och egen identitet har efterstrvats genom att byggnaderna har utformats med ensartade fasadmaterial och ibland ven gemensamma uppbyggnadsprinciper. Resultatet av en sdan strvan blir ofta bra; den egna karaktren blir ett slags varumrke eller knnetecken som kan skapa en knsla av tillhrighet. Men det r lika vanligt med universitetsomrden dr de olika byggnaderna fr sin egen individuella karaktr med utgngspunkt frn verksamheten, frn rdande arkitekturstil eller frn personliga bevekelsegrunder hos ledande befattningshavare eller arkitekter som r inblandade i ett byggnadsrende. Resultatet i sdana fall kan ocks bli bra, med en spnnande blandning av olika karaktrer. I Ultunas fall har utbyggnaden skett under lng tid och det nuvarande byggnadsbestndet i det centrala omrdet r heterogent. Gruppvis finns vissa frsk till sammanhllning av frgsttningen: det vita Ultuna kring Arrheniusplan, det gula Ultuna som bestr av ett ngot spritt bestnd av 50-talsbyggnader och det rda med HVC, undervisningshuset/biblioteket som anknyter till den stora ladugrdsanlggningen. Sammantaget blir nd intrycket splittrat, alla tnkbara fasadmaterial frekommer, tegel med olika frg, tr, plt, puts och betong. Infr den omfattande utbyggnad som nu r aktuell uppstr frgan om samordning av gestaltningen av de nya byggnaderna. Tillsammans med de berrda arkitekterna har vi prvat olika ider fr en sdan samordning, men ngra konkreta frslag har hittills inte framkommit. Vi bedmer att det befintliga bestndet r alltfr heterogent, och frutsttningarna nr det gller de nya byggnadernas innehll och relation till omgivningen alltfr olika fr att en lngtgende samordning av fasadmaterial och uttryck ska ge ett verkningsfullt resultat eller ens vara mjlig. Vi freslr istllet att andra vgar sks fr att stadkomma en bra sammanhllning av campus: en kraftfull gestaltning av Ulls vg och Corson ssom grna huvudstrk, enhetlig skyltning, parkeringsplatser, markbelggningar och medvetet valda signaturvxter. Det hindrar inte att det kan finnas goda skl att ska mjligheter till gemensam utformning av olika detaljer som kan leda till att de aktuella projekten kan f vissa gemensamma karaktrsdrag. Ett vl upplagt program fr konstnrlig utsmyckning kan ocks medverka till att skapa en egen identitet.

Utvndig belysning spelar en stor roll fr upplevelsen av campus under den mrka tiden. Ett genomtnkt och samordnat belysningsprogram br drfr utarbetas. Viktiga aspekter r ljusfrdelningen mellan gng- och cykelbanor respektive krytor fr biltrafik, belysning fr att skapa stmning och atmosfr, skerhetsfrgor samt gestaltning.

Det vita, gula och rda Ultuna, illustrationer frn boken Ultunas arkitektur av Jonas Oscarsson.


11

Kronsen Kunskapspark

Veter

gen inrv

Fgelbacken rummet

Grnstrukturkarta som visar de landskapliga sammanhang som omger Ultuna samt campus ingende delar. Kvartersmarken (vitt i kartan) kommer ocks att vara en vervgande grn milj. Ultunallns, Veterinrvgens och Ulls vgs trdplanteringar utgr karakteristiska och identitetsskapande element i landskapet.

Centrala campus/Corson

Vy frn Herrgrdsparken.

Ulls vg

Campuspark

Ultunaalln Odlingslandskap

Grnstruktur p Campus Ultuna

Nya ngbtsbryggan.

Alln r ett tydligt landskapselement.

Vy ver Kunskapstrdgrden.

De ppna flten erbjuder plats fr olika aktiviteter.

Dammen med flacka grsslnter runt om fr vistelse.

12


Det grna UltunaUltuna ligger i dag i ett ppet jordbrukslandskap dr bebyggelsegrupper, kermark och hagar inramas av skogspartier. Frn Dag Hammarskjlds vg annonseras det nuvarande byggnadsbestndet ganska ansprkslst. Byggnadshjderna r lga och vegetationen dominerar. Uppsalasens mrka kontur avtecknar sig tydligt i fonden. De bda infarterna till omrdet tvrs ver flten frn Dag Hammarskjlds vg markeras med aller som delar upp och tydliggr landskapet. Den lantliga karaktren ger en naturlig bakgrund fr universitetets verksamhet och har kvaliteter som r ovanliga bland andra universitets- och hgskoleomrden. Den koncentration och utbyggnad inom det centrala omrdet som nu frestr fr med sig att byggnadsvolymerna blir hgre och ttare och drmed mer ptagliga element i landskapet. Odlingsytorna naggas i kanten och det ppna landskapet blir ngot trngre. Det r d viktigt att de fria ytorna behandlas och utnyttjas mera medvetet fr att den grna karaktren p campus inte ska g frlorad. De ppna flten som omger campus anvnds frmst fr frsksodling eller betesmarker och utgr drmed en viktig resurs i universitetets verksamhet. Kommunens versiktsplan och detaljplaneprogram utgr frn att i varje fall omrdena utmed Dag Hammarskjlds vg och vissa kilar in mot sen och rummet ska lmnas fria och framgent brukas aktivt fr att hllas ppna och hvdade. Ultunas stra del mot n har karaktr av en stor landskapspark med lnga utblickar. Inramningen mot norr och vster av undervisningshuset/biblioteket och HVC r effektfull. I landskapsrummet ligger den stora ladugrdsanlggningen med sina flyglar och de ldre institutionsbyggnaderna fritt utplacerade som solitrer, hus i park. Landskapsparken har inslag av medvetet gestaltade partier med uppvuxna trdbestnd. I det lglnta omrdet mot n ligger en stjrnformad trdplantering med rester av en liten damm i mittpunkten. Norr om stjrnan finns speciella vegetationsbestnd frn den tid d landskapsarkitektutbildningen bedrevs i det omrdet. I sluttningen sder om herrgrden finns stora askar, som r planterade av Rudbeck som en all runt udden. P den plana, invallade delen utmed n finns ocks anlggningar fr bland annat spontanidrott, fotboll och tennis. Det hr omrdet nyttjas i dag som universitetets campuspark fr studenternas sociala aktiviteter, fr idrottsutvning och undervisning utomhus. Det mste betraktas som en av universitetsomrdets strsta tillgngar. Vrdet med campusparken blir i framtiden nnu mer pongterat genom att det intensivare utnyttjandet av den centrala delen kring Ulls vg dr lmnar mindre av fria ytor. Det r drfr viktigt att en frndrad anvndning av byggnader som SLU lmnar i den stra delen inte hindrar att campusparken ven i fortsttningen kan hllas tillgnglig. Parken har ven stort intresse som allmnt rekreationsomrde i kommunen. En ekonomisk form fr marksktseln som svarar mot de olika intressena br skas. Med den utformning vi freslr kan Ulls vg och Corson bli grna huvudstrk dr biltrafiken upplevs som underordnad. Gestaltningsprinciper fr de grna huvudstrken har redovisats ovan. Frgrdsmarken som ansluter till de olika anlggningarnas entrer kan formas fritt med utgngspunkt frn de frutsttningar som gller i varje srskilt fall, fr att skapa goda uteplatser och inbjudande entromrden. I nordstra kvadranten finns i dag en kunskapstrdgrd som r till fr att p ett pedagogiskt stt informera om SLU:s verksamhet, i frsta hand inom NL-fakultetens omrde. I trdgrden ska berrda institutioner kunna skdliggra sin verksamhet p ett stt som passar bde studenter och externa beskare. Fr allmnheten ppna visningar med olika tema ordnas veckovis p lunchtid. I direkt anslutning till kunskapstrdgrden ligger Ullbo Woodland Garden som r en avskild plats fr vxter som trivs i skuggig och fuktig milj. Byggnaden Ullbo r en fre detta professorsvilla som numera anvnds fr representationsndaml. Fretrdare fr institutionen fr Stad och Land som utbildar landskapsarkitekter, har anmlt behov av att etablera en studiepark fr att som ett led i utbildningen kunna demonstrera ett brett sortiment av vxter i naturlig milj. Kunskapstrdgrden och Ullbo Woodland garden och andra delar av Ultuna anvnds i dag fr detta ndaml, men sortimentet r alltfr begrnsat. Olika markbelggningar, murar och andra inredningsdetaljer som frekommer i parksammanhang behver ocks kunna visas och ytor behvs fr praktiska moment i utbildningen och fr experimentella studier. Parken blir drigenom en levande milj som frndras frn r till r. Vi freslr mot bakgrund av det som anfrs ovan att en kunskapspark inrttas som innefattar nuvarande kunskapstrdgrden och Ullbo Woodland Garden och som fyller behovet av studiepark fr landskapsarkitekterna. Fr att f ett strre sammanhngande omrde br kunskapsparken disponera den fria marken sder om villaomrdet vid Herman Flodkvists vg och vster om studentbostderna samt den nuvarande parkeringsplatsen vster om kunskapstrdgrden. I sin norra del skulle parken eventuellt kunna expandera vsterut p andra sidan om Ulls vg. Anslutande mark i den sdra delen mot blivande MVM kan kanske ocks anvndas fr detta ndaml.


1

Lge fr fr framtida nybyggnation

Krhus, Birgittatorpet & Spexvillan

Friskis & Svettis & Gymnastiksal

Tennisbana

Roddaktiviteter

Grsplan fr fotboll, lpning, m.m.

Grsflt fr spontanidrott

Grsmatta fr samvaro & spel

Samlingsplats / torg

Glen - kmparlektradition

Orienteringskarta & lpslingor

Studentbostder

Service idag: bibliotek, restauranger, butik

Framtida service: restaurang, butik, etc

Amfiteater

Brygga Dagens huvudstrk inom campus

Framtida strk inom Campus

N

Studentaktiviteter och service p campus1 VISION FR CAMPUS ULTUNA

Studentliv p campusDet finns tv studentkrer p Ultuna, Veterinrmedicinska Freningen, VMF, och Ultuna Studentkr, ULS. Veterinrstudenterna r organiserade i VMF och studenterna inom NL-fakulteten och husdjursagronomerna inom VH-fakulteten hr till ULS. VMF har sitt krhus i anslutning till nuvarande KC p Norra Grdet. ULS hller till i en flygel till nuvarande huvudrestaurangen, Syltan. En minoritet av studenterna bor i anslutning till campus, i studentbostderna vid Glbo. Viktiga anlggningar fr studenternas liv och uppehlle p campus r restauranger och matstllen. De alternativ som finns r Syltan och Gallan norr om KC. Thaikiosken vid Undervisningsplan erbjuder mat fr vavhmtning och utnyttjas av mnga. Restaurangerna hyrs in av studentkrerna fr olika terkommande baler, strre middagar och andra arrangemang. En annan populr byggnad r motionshallen, inrymd i det gamla hst- och oxstallet som anvnds av studenter och personal fr inomhusidrott. Utomhusanlggningar fr idrott i campusparken r tennisbanor och en fotbollsplan med lparbana. ULS hller ocks kanoter som kan hyras fr paddling i Fyrisn. Mnga studenter utnyttjar ocks Friskis & Svettis. Mnga av ULS-studenternas sociala aktiviteter r av tradition knutna till campusparken. Dr frekommer en lng rad fantasifulla och skmtsamma upptg ssom dop fr smttingarna (de nya frstarsstudenterna) i Fyrisn och andra spektakel, kanotpaddling i Kkfjrden (den stora dammen vst om Arrheniusplan som anlades 199 fr att ge en vision av den gamla vikingahamnen), dragkamp tvrs ver Glen (den lilla dammen i stjrnans mitt), klkkning p Kronsvgen i ssluttningen, Irlndsk julafton runt Glen. Vart fjrde r hlls i Campusparken en skandinavisk landskamp med inbjudna lag frn motsvarande studentkrer i Norge, Finland och Danmark. Veterinrstudenterna har inte p samma stt traditioner som r knutna till campusparken. VMF:s krhus som ligger i en helt annan del av Ultuna utgr idag centrum fr de sociala aktiviteterna. En viktig aspekt p campus r studiemiljn. Arbetet bedrivs alltmer i grupp och tillgngen p grupparbetsrum och mtesplatser blir avgrande fr att campus ska fungera vl fr studenterna, liksom att det finns gott om vlutrustade studieplatser p eller i anslutning till biblioteket. Skra cykelbanor och bra utomhusbelysning prioriteras ocks av studenterna. Den frestende koncentrationen till det centrala omrdet kommer att pverka studenterna p campus. De olika studentgrupperna med olika studieinriktning kommer nrmare varandra och kontakterna mellan de bda studentkrerna kan bli mer intensiva. VMF:s krhus kommer att ligga smre till i frhllande till de platser dr veterinrstudenterna normalt kommer att vistas under sin utbildning. Samma sak gller restaurangen Gallan som av allt att dma kommer att frlora en del av sina kunder bland studenter och SLU-personal. Studenter och personal torde komma att efterfrga ett restaurangalternativ till Syltan i centralt lge och kanske ett separat caf. En vlbelgen nrbutik br ocks vervgas, som ersttning fr den nuvarande Ultunabutiken som kommer att ligga avsides i det nya campus. Fr VMF r mjligheten till en bra och ekonomiskt verkomlig frvaring av studenternas hundar en viktig frga. Frgan om restauranger och andra matstllen, cafer, butik och VMF:s krhus br utredas.

Installationer gjorda av studenter.


15

hck gng- och cykelbana trdplantering

krbana

trdplantering gng-och cykelbana hck

Ulls vg, planskiss. Dubbla trdrader och hckar p var sin sida om krbanan ger en grn gatumilj som bde r karaktrsskapande och ger Campus Ultuna en tydlig identitet.

Ledningsstrk frlggs under de hrdgjorda ytorna fr att skapa bde god tkomst till ledningarna och bra vxtbetingelser fr trden.

Norra porten annonserar Campus Ultuna p ett tydligt stt med hjlp av en cirkulationsplats omgrdad av klippta hckar och en frndrad gatusektion och karaktr.

1


Ulls vg - gestaltningsprinciperUlls vg r ett av de bda huvudstrken p campus. Korsningen med Veterinrvgen bildar en nordlig entr till universitetsomrdet och korsningen med Allvgen en motsvarande sydlig. Dessa bda entrlgen br p lmpligt stt markeras, genom planteringar, frtrngning av krbanan eller p annat stt, s att den som passerar blir uppmrksammad p att man nu kommer in p universitetets omrde. Den befintliga treradiga lnnalln r i dligt skick och har bedmts sakna frutsttningar att utvecklas p ett normalt stt. Vrt frslag till utformning av vgsektionen bygger drfr p att alln erstts med nya trd, som planteras vid sidan av krbanan och erforderliga ledningsgravar. Krbanans bredd begrnsas till ,5 m fr att inte locka till hga hastigheter. P mse sidor om krbanan finns genersa planteringsytor med dubbla trdrader och gng- och cykelbana (GC-bana). Vgrummet avslutas med en tt hck, vars hjd kan variera beroende p vilka omgivningar som mter. Utformningen av vgen syftar till en parklik karaktr snarare n en traditionell gatumilj och kommer att bidra till intrycket av en sammanhngande helhetsmilj inom campus. Vgen ges en jmnbred sektion i hela sin strckning med obrutna trdrader. I sin centrala del, vid mtet med Corson, byts markbelggningen p krbana och GC-bana till betongsten utan kantstd fr att markera vergngstllet och att gngtrafiken hr har prioritet. Biocentrums vstra fasad ansluter ttt till Ulls vg. Den hck som avslutar vgrummet fr dr frmedla vergngen frn gaturum till byggnad. En nybyggnad p andra sidan av Ulls vg skulle kunna placeras p motsvarande stt fr att ge en visuell frtrngning som ytterligare markerar en mittpunkt p campus.

Ulls vg, vy mot sder med Biocentrum till vnster i bild.


17

Biocentrum

Entrplats

Ulls vg Corson Campustorg

Entrplats

Corso (ital.), eg. rnnarbana, ofta namnet p promenadgatan, strget, i italienska stder, dr i karnevalstiden festtget drar fram

Illustrationsplanskiss Corson

18


Corson - gestaltningsprinciperCorson utgr det andra huvudstrket p campus. Fr biltrafikens behov frses Corson med en enkelriktad krslinga med kantstensparkering med parkeringsplatser fr rrelsehindrade i anslutning till entrerna. Fr att ge hg tillgnglighet br de centralt belgna parkeringsplatserna i anslutning till Corson vara avgiftsbelagda. Hrigenom begrnsas ocks sktrafiken (bilister som letar efter den parkeringsplats som ligger bekvmast till). De nuvarande trdraderna utmed parkeringen p undervisningsplan, Corsons stra del, lider av samma problem som den befintliga alln p Ulls vg och br ersttas. Corsons mittdel, mellan de enkelriktade krflten, br utformas med grs- och planteringsytor. Nya trdrader enligt den freslagna sektionen br gras obrutna i Corsons hela utstrckning. I den vstligaste delen kan utformningen pverkas av att marken i anslutning till UDS/VH-projektets norra fasad behver anvndas fr rastgrdar och paddockar. Det innebr att Corsons form och avslutning i den vstra delen behver utredas. Genomfrandet av denna del av Corson frutstter fr vrigt att tv befintliga byggnader, fre detta panncentralen (C:17) och servicehuset (C:211) mste rivas. Det r fr nrvarande oklart nr detta kan ske. Entrplatsen som ligger framfr Undervisningshusets entr och som strcker sig upp mot gamla lantbruksskolans sydvnda fasad mste behandlas med srskild uppmrksamhet. Dess betydelse kommer ytterligare att understrykas av den amfiteater som r planerad i sluttningen sder om Undervisningshuset. Entrplatsen framfr Undervisningshuset grnsar till en ppen del av Corson, ett campustorg, och norr drom entrplatsen vid Biocentrum och gamla lantbruksskolan. Campustorget bildar en av centrumpunkterna p campus och br utformas med beaktande av sambandet med de bda angrnsande entrplatserna. I Corsons fond mot ster ligger stora logen. Den anlggning fr central frsrjning med vrme och kyla som Akademiska Hus planerar ska placeras i logens stra del. Anlggningen blir tekniskt avancerad och kan bli intressant fr demonstration av modern energiteknik. Solvrme genom solfngare och kyla via grundvattnet i Uppsalasen kommer att utnyttjas. En visningslokal r inplanerad i anlggningen. Logens vstra del skulle kunna nyttjas fr publik verksamhet som passar in i detta centrala lge, till exempel lokaler i anslutning till den nrliggande undervisningsparken.

Utredningsskiss ver centrala Campus med Ulls vg, Corson, VH samt Biocentrum.


19

Mlpunkter och portarPortmarkering fr Campus Ultuna Portmarkering till Centrala Campus Befintlig mlpunkt Ny mlpunkt

Gng- och cykelvgar

Huvudgata Ultunaalln.

Mlpunkter: Krhuset och restaurang Syltan.

Huvudgatunt och busshllplatser

20


TrafikTrafikmtningVren 2007 gjordes en trafikmtning i centrala Ultuna med fljande resultat: mtpunkt fordonsrrelser/vardagsdygn Ulls vg 1 800 Veterinrvgen 500 Ultunaalln 2 000 De uppmtta vrdena p antalet fordonsrrelser r frhllandevis lga. Motsvarande vrde fr Dag Hammarskjlds vg r enligt tidigare mtningar 8 500. Friskvrdsanlggningen (Friskis&Svettis) inom nordvstra kvadranten har cirkaa 1 200 beskare per vardagsdygn med viss koncentration kvllstid. Mnga av beskarna frdas med bil. Kunskapstrdgrden inom nordstra kvadranten r ppen fr allmnheten och har vlbeskta visningar. Undervisningshuset i sydstra kvadranten anvnds ibland fr konferenser med mnga externa deltagare. Per r frekommer -5 strre konferenser med 00-500 deltagare. Hlften av deltagarna bedms komma med egen bil. I kommunens versiktsplan nmns en tvrfrbindelse genom Ultuna fr kollektivtrafik i st-vstlig riktning ver Fyrisn mot Nntuna och Bergsbrunna. Vgen och dess strckning r inte fastlagd. En sdan tvrfrbindelse kan drastiskt frsmra mjligheterna att nyttja universitetsomrdet om den placeras p ett ogynnsamt stt och ppnas fr allmn trafik. De viktigaste mlpunkterna fr trafik till och frn universitetsomrdet r parkeringsplatser, entrer och lastintag/motsvarande fr varutransporter. Trafik mellan mlpunkter inom campus frutstts frmst ske till fots eller med cykel med hnsyn till att avstnden blir korta. Tillfarterna till parkeringsplatserna r placerade s att biltrafiken tidigt leds bort frn eller inte alls berr Ulls vg. Vi rknar drfr med att biltrafiken p den centrala delen av Ulls vg ska bli mycket begrnsad. Hgsta tilltna hastighet p Ulls vg br vara 0 km/ tim p hela strckan inom campus. Korsningarna med Veterinrvgen och Ultunaalln br enligt kommunens gatukontor utformas som cirkulationsplatser.

KollektivtrafikUlls vg trafikeras fr nrvarande med busslinjer med sammanlagt 1-15 bussar per timme i varje riktning under hgtrafiktid och 10 under lgtrafiktid. Fr att medverka till att hlla nere hastigheten p Ulls vg br hllplatserna placeras vid vgbanans kantsten utan fickor och ligga fre vergngsstlle/korsning, frskjutna s att inte hela krbanan blockeras av bussarna. Lmpliga lgen fr hllplatser p Ulls vg r vid Ekologi/Markvetenskap och i anslutning till Corson samt p Ultunaalln vid entrn till djursjukhuset och vid Arrheniusplan. Den freslagna utformningen av Ulls vg ger utrymme fr en eventuell framtida sprbunden kollektivtrafik.

Planeringsfrutsttningar 2010-2020Antaget markutnyttjade fr SLU inom campus r cirka 125 000 m2 bruttoarea (BTA) ovan mark fr nybyggnader och befintliga byggnader som behlls. Frdelningen p de tre kvarter som ingr i den centrala delen r: Sydvstra kvadranten Nordvstra kvadranten Nordstra kvadranten Sydstra kvadranten 0 000 m2 BTA 20 000 m2 BTA 5 000 m2 BTA 0 000 m2 BTA

Gng- och cykeltrafikVi har valt att ssom idag lta gng- och cykeltrafiken samsas p i huvudsak gemensamma kr-/gngytor. P de bda huvudstrken Ulls vg och Corson placeras GC-banor p bda sidor. Cykeltrafiken frutstts i praktiken bli dubbelriktad p gng- och cykelbanorna. vergngsstllen p Ulls vg utformas med belggningar s att det blir tydligt att det r gngtrafiken som prioriteras. viga GC-strk anknyts till de naturliga mlpunkterna och till det befintliga GC-vgntet.

BiltrafikUniversitetsomrdet ns med bil frn Dag Hammarskjlds vg antingen via Veterinrvgen frn norr eller via Ultunaalln frn sder. Fr korsningen mellan Dag Hammarskjlds vg och Veterinrvgen planeras i framtiden en rondell i likhet med den som nyligen byggts vid Ultunaalln. Trafiken till norra Ultuna (Norra Grdet) och sdra Ultuna (Ultuna Park) belastar Veterinrvgen och Ultunaalln men frutstts i huvudsak inte berra Ulls vg som br uppfattas som en intern gata. Enligt detaljplanefrslaget ska Ulls vg ligga p kvartersmark och allts inte vara en kommunal gata.

Antalet anstllda inom SLU:s verksamhet p Ultuna r 1 900 personer och antalet studenter p Ultuna r cirka 500 personer. Inom sydvstra kvadranten placeras en nybyggnad fr Universitetsdjursjukhuset och lokaler fr Veterinrmedicin och Husdjursvetenskap. Entrn till djursjukhuset ns frn Ultunaalln. Antalet beskare med patienter bedms bli 5 000 per r med stordjur (hstar) och 18 000 per r med smdjur. Besken med stordjur har en viss koncentration till sommarhalvret.


21

N

Parkeringsstruktur22 VISION FR CAMPUS ULTUNA

ParkeringIdag finns cirka 2 100 bilparkeringsplatser inom hela Ultuna. Drav disponerar SLU cirka 1 0 platser. Relaterat till SLU:s nuvarande lokalbestnd innebr detta knappt 10 platser per 1 000 m2 BTA ovan mark. Inga platser r avgiftsbelagda. Kommunen har parkeringsnormer fr olika lokaltyper och geografiska zoner. Riktvrdet fr kontor i zon 1 (innerstaden) r 10 platser per 1 000 m2 och fr industri i zon , som Ultuna ligger i, 11 platser per 1 000 m2. Ngot normtal som r direkt tillmpbart fr lokaler fr hgre utbildning och forskning finns inte. Vi har anvnt nuvarande tillgng p bilplatser, 10 bilplatser per 1 000 m2 BTA ovan mark, som norm fr att berkna bilplatsbehovet vid utbyggnaden i den centrala delen. Det innebr att 1 250 platser behver finnas. I det aktuella omrdet finns i dag knappt 800 platser. En del av de befintliga parkeringsytorna tas i ansprk fr nya byggnader och mste ersttas. Vi har efterstrvat att i huvudsak hlla parkeringsplatserna borta frn de omedelbara nromrdena till de nya anlggningarnas huvudentrer och att utnyttja de fria ytorna p ett stt som ger balans mellan grn frgrdsmark eller park och hrdgjorda bilplatser. Parkeringarna ska vara ltta att hitta och uppdelade p mindre enheter fr att inte dominera miljn. En avgiftsbelggning av de mest centrala och vlbelgna platserna br leda till att tillgngligheten kar. Fr att undvika stora, dsliga ytor br parkeringarna mjukas upp med hckar och trddungar. Som ytskikt br i frsta hand grus anvndas eller om detta inte r mjligt med hnsyn till risken fr att frorena grundvattnet, material med grusliknande karaktr. En enhetlig utformning av de nya parkeringsplatserna i de olika kvarteren br efterstrvas. Om behovet av parkeringsplatser kar i framtiden fr detta lsas genom parkering i flera plan. Fr att frmja cykeltrafiken br det finnas vlordnade cykelplatser i anslutning till entrerna. Platsbehovet kan variera beroende p verksamhet. En utgngspunkt kan vara 10-15 platser per 1 000m2 ovan mark.

Parkeringsprincip med dungar av trd, ytor med gruskaraktr och inslag av grs (grsarmering p krytor).


2

Entr nord

Ul

rvgen eterin V

ls v g no rd

Passage Entr

Pa rkGrd Entr Centrala Ulls vg Corson Entr Ulls vg syd Passage

Grd Entr Corson Campustorg Entr

Entr

Entr Entr sydN

Ulls vg Ljusskiss fr Centrala Ultuna2 VISION FR CAMPUS ULTUNA

BelysningPrinciperLjussttningen av Campus Ultuna skall utformas s att den stdjer visionens ml. En enhetlig och vl avvgd ljusmilj efterstrvas, dr svl armaturtyper som ljuskllor samordnas. Aspekter som rumslighet, trygghet, skerhet, stmning, atmosfr och upplevelser har inarbetats i denna skiss. Gng- och cykeltrafikanternas ljusmilj har prioriteras. Energifrgor br ocks beaktas i en fortsatt ljusplanering.

Portar - entr nord & sydPortarna markeras med ljus, exempelvis belyses rondellen och de omgivande hckarna. vergngsstllena markeras srskilt fr kad trafikskerhet. I den centrala delen av Ulls vg kas ljusintensiteten i samband med att gatan ndrar karaktr i hjd med HVC-nord och Biocentrum (annan belggning, hckar m.m.). Rrelsebehovet tvrs Ulls vg r strre i denna zon och en kad ljusintensitet ger bde bttre trafikskerhet och en tydlig markering av att man nrmar sig Campus centrum. I korsningen Ulls vg och Corson rr man sig i mnga riktningar ver en torgyta. Det ska vara en vl upplyst plats.

Park- och stmningsbelysningFramfrallt belyses gngvgarna i parkrummen. Byggnadernas innergrdar kan ha stmnings- och karaktrbelysning. Enstaka befintliga stora trd eller grupper av trd belyses underifrn. Samma underifrnprincip kan anvndas fr skrmtak fr att stadkomma rumslighet.

Ulls vgUlls vg kan delas in i tre kategorier/zoner: - Syd respektive nordzonen (vilka har samma karaktr) - En central del mellan Biocentrum och HVC-nord - Korsningen med Corson. Fr syd- och nordzonerna placeras belysningen vid gng- och cykelbanorna istllet fr vid krbanan. Drmed flyttas fokus frn bilar och bussar, som har ljuset med sig p ett naturligt stt och har sledes inte samma behov av att f sin vg upplyst, till gngare och cyklister. Krbanan belyses dock vid gng- och cykelpassager fr att ka trafikskerheten.

Entrbelysning och fasaderByggnadernas entrpartier kommer att vara belysta. Vissa fasader kan ocks vara aktuella att belysa, speciellt ldre byggnader vilkas fasader bidrar till att skapa atmosfr och historisk kontinuitet.

Ultunaalln & VeterinrvgenDe tv stora entrgatorna till Ultuna har idag en konventionell vgbelysning p hga stolpar (ver m) som behlles. Ljusfokus ligger p krbanan, men i och med att stolparna r hga sprider sig ljuset ven till cykelbanorna.

CorsonCorson r en relativt ljusintensiv milj med ljuset riktat mot gngbanorna. En annan armaturtyp n fr Ulls vg skulle kunna passa fr att understdja Corsons karaktr. Campustorget mellan aulan och Biocentrum har en hgre ljusintensitet, lika korsningen Ulls vg och Corson.

Belysning av gngbana istllet fr av gata.

Corson

Gngvg i parkmilj

Exempel p belysningsprincip fr torg och platser


25

2


Miljprofil SLU: miljprogram i praktisk tillmpningSLU:s hela verksamhet prglas av en stark miljinriktning. Huvuduppgiften r att genom forskning, utbildning och fortlpande miljanalys bidra till att skapa livskvalitet och tillvxt som baseras p ett lngsiktigt hllbart utnyttjande av de biologiska naturresurserna. Det innebr att SLU har ett starkt intresse av att den egna byggda miljn blir utformad p ett stt som str i samklang med verksamhetsinriktningen. SLU har formulerat sin miljinriktning i en Miljpolicy och stllt upp krav p miljhnsyn i byggprojekt. Kraven innebr bland annat att: Miljhnsyn och livscykelkostnad beaktas vid val av material och systemlsningar Frnybara energikllor s lngt som mjligt anvnds Effektiv energianvndning frmjas Incitament fr att hushlla med energi skapas Resursbesparing vid val av och hantering av material efterstrvas Avfallshanteringen inriktas p tervinning Fr varje projekt som initieras grs ett srskilt miljprogram dr specifika krav formuleras med utgngspunkt frn policy och de srskilda frutsttningar som gller i varje srkilt fall. Som ett led i strvan att stadkomma ett sammanhllet campus har visionsgruppen vervgt vilka konkreta, gemensamma uttryck miljpolicyn skulle kunna f vid planeringen och utformningen av campus. Resultatet r fljande:

EnergifrsrjningDet kanske viktigaste miljmlet gller hushllning med energi. Akademiska Hus planerar en central anlggning fr att leverera vrme och kyla till byggnaderna inom campus som har stor besparingspotential. Komfortkyla produceras genom att utnyttja det kalla vattnet i sen och vrme genom tervinning frn processkylanlggningar i de nya byggnaderna, genom solfngare och vrme frn svattnet. Anlggningen bygger p avancerad teknik och en visningslokal planeras i stora logen, dr vrmevxlare och vrmepump kommer att finnas tillsammans med en central styrenhet.

Frdrjningsdammar fr dagvattenBelastningen p ledningsntet fr dagvatten och kommunens recipienter kan minskas genom att anlgga ppna frdrjningsmagasin fr infiltration och avdunstning och som kan medverka till att rena vattnet.

Grna takBelggning av yttertak med sedumarter och/eller olika mossor kan ge en rad positiva effekter, ssom: Frdrjning av dagvatten, vilket ger mindre belastning p ledningsntet vid kraftiga regn. Minskad vrmeinstrlning sommartid, minskar behovet av klimatkyla. Lngre livslngd p ttskikt, genom att eliminera UV-strlningen mot ttskiktet. Vackrare att se p n papptak och plttak. Frbttrar miljn fr insekter och fglar.

Milj och hlsaCampus Ultuna kommer att bli ett omrde dr hlsa och vlbefinnande frmjas. En avkopplande, lugn och grn milj efterstrvas i utformning av hus, infrastruktur och park.

Gng- och cykeltrafikGenom en bra utformning och belysning av GC-banor samt vlplacerade parkeringsplatser fr cyklar kan gng- och cykeltrafiken frmjas. Vid mten mellan olika trafikslag br utformningen gras s att gng- och cykeltrafiken blir prioriterad.

SolcellerFr nrvarande r produktion av elektricitet i stor skala genom solceller inte ngot ekonomiskt mjligt alternativ. Att bygga experimentanlggningar som ett led i utvecklingsarbetet fr frnyelsebara energikllor br kunna ligga inom ramen fr SLU:s verksamhetsomrde och ha ett eget symbolvrde.

Miljvnliga materialNaturmaterial ger mindre miljpverkan under hela livscykeln.

Dagvatten i Rousham, ritad av William Kent 1730-tal.

Grna tak p biblioteket vid hgskolan i Gvle.


27

Pgende projektDe projekt fr vilka projekteringen nu pgr har alla frberetts genom omfattande programarbete och frstudier dr olika lokaliseringsalternativ och alternativa lsningar med ombyggnad eller nybyggnad prvats. Efter beslut i vederbrlig ordning om lokalisering har i flera fall uppdrag lmnats till tre eller fyra arkitekter parallellt fr att f alternativa programskisser som ger en bred belysning av hur de nya lokalerna kan anordnas. Bedmningsgrupper med fretrdare fr berrda institutioner, studenter och fakultetskansli har d tillsatts fr att f en vl frankrad utvrdering av de olika frslag som lmnats. Utvrderingen har redovisats i ett utl-tande med frslag om hur arbetet med projektet ska g vidare. Sammanfattningar frn aktuella utltandena visas hr intill. Den projektering som nu pgr leds av en projektledare frn SLU lokaler. Projekteringen fljs upp successivt av en styrgrupp och en lokalgrupp som bevakar att lsningarna anpassas fr verksamheten. Srskilda grupper fr speciallokaler kan ocks frekomma.

VH-projektetSammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag Utvrderingsgruppen har som sin frmsta utgngspunkt fr bedmningen tagit det grundlggande syftet med projektet, att skapa en milj fr samverkan inom forskning och utbildning dr kontakterna mellan olika discipliner stimulerar kreativitet, utveckling och nya tnkestt och dr djursjukhuset med sin kliniska verksamhet spelar en viktig roll. Gruppens samstmda bedmning r att Frslag Nyrn ger de bsta frutsttningarna fr att skapa en anlggning som motsvarar det angivna syftet. Detta frslag har den mest koncentrerade formen med bra samband och mestadels korta avstnd mellan anlggningens olika delar. Institutionsbyggnadens runda planform tjnar som en symbol fr samverkan. Den blandade inplacering av institutionerna som torde bli ett resultat av de stora koncentrerade vningsplanen ligger i linje med frestllningen om grnsverskridande samverkan. En frutsttning fr att den runda planformen ska ge effektiva lsningar r att de programmerade forskningslaboratorierna med frdel placeras in i en kombination av slutna, mindre rum och ppna laboratorielandskap. Frslaget visar ocks vl genomarbetade planlsningar fr de olika delarna av anlggningen och svarar upp mot kraven p uppdelning i tilltrdeszoner. Den gestaltning som antyds med varierade uttryck fr olika delar kan bli ett fint tillskott p campus. Utvrderingsgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet med projektet sker med utgngspunkt frn Frslag Nyrn. Uppsala juni 2007

BiocentrumSammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag En viktig utgngspunkt fr utvrderingsgruppens bedmning r det grundlggande syftet med att bilda Biocentrum, att ka samverkan mellan berrda institutioner, initiera grnsverskridande forskning och frmja sambandet mellan undervisning och forskning inom berrda mnesomrden. Utvrderingsgruppen har med den bakgrunden studerat hur frslagen har placerat de olika lokalgrupperna i frhllande till varandra och prvat olika inplaceringar av den aktuella verksamheten. Nr det gller att stimulera kontakter mellan forskare inom de olika institutionerna och mellan studenter och forskare har gruppen funnit att Frslag Bjurstrm&Brodin ger de bsta frutsttningarna fr ett nytt Biocentrum. Avgrande r frslagets struktur i frga om placeringen av kurslab och undervisningslokaler, forskarlab och kontor/skrivrum. Hrtill kommer frslagets vertygande placering av entrn till Biocentrum och det ovanfrliggande lunchrummet fr personal. Frslaget r vl genomstuderat i funktionellt och tekniskt avseende.

Om SLU beslutar att g vidare med en nybyggnad fr Biocentrum i centralt lge rekommenderar utvrderingsgruppen att AHU och SLU arbetar vidare med projektet med utgngspunkt frn frslag Bjurstrm&Brodin. Frslaget behver bearbetas i flera avseenden, bland annat utformningen av kllarplanet, placeringen fytotron och NMR och utbrytning av teknikutrymmen till en friliggande frsrjningsbyggnad. Frslaget behver ocks bearbetas med utgngspunkt frn att en versyn av lokalprogrammet fr Biocentrum r ndvndig. En sdan versyn kommer till exempel att berra frgan om funktionsuppdelning av labarea, etablering av ett instrumentcentrum fr tung utrustning och samverkan med ett blivande Centrum fr Mark-Vatten-Milj, framfr allt nr det gller kurslab och undervisningslokaler. Uppsala december 2006

MVMSammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag Steg 1 Efter att ha studerat de freliggande frslagen till nybyggnad fr MVM har bedmningsgruppen kommit fram till att stort avseende mste fstas vid anlggningens placering i kvarteret. Utgngspunkten drvidlag r det som anfrs i programmet under rubriken Viktiga aspekter om huvuddispositionen fr kvarteret med hnsyn till sambanden med centrala delar p campus. Det som talar till frmn fr det stra lget r nrheten till Undervisningsplan och de centrala campusfunktionerna samt att anlggningen fr ett fritt lge i relation till Biocentrum. De frslag som valt det vstra lget med entrn mot Ulls vg inger en knsla av att MVM orienteras bort frn centrum och hamnar bakom

Presentationsmodell av Nyrns.

Illustration frn Bjurstrm & Brodin.

28


Biocentrum. Lget mot Kunskapstrdgrden och den skogskldda sens slntfot ger ocks strre mjligheter att utnyttja landskapets kvaliteter nr det gller utblickar och byggnadens relation till sin omgivning. En viktig frutsttning fr gruppens stllningstagande r att den vstra delen av kvarteret inte i en framtid tas i ansprk fr exploatering i stor skala. Fr att bibehlla campus karaktr av landskapspark fr kvarteret i det lget inte belastas med ytterligare bebyggelse i flera vningar. Frslag A1 har skickligt utnyttjat det stra lgets mjligheter genom byggnadens lngstrckta och koncentrerade volym och placeringen av entrn. Frslaget har emellertid allvarliga brister i andra avseenden, frmst nr det gller dagsljus och orienterbarhet i de tv laboratorievningarna. En annan invndning r att det som r en av det stra lgets frdelar, utblickarna mot Kunskapstrdgrden, alltfr mycket strs av flktrum, ventilationsskorstenar och stora takytor. Frslaget ndvndiggr drfr en omfattande omarbetning, vars resultat inte skert kan frutses. Frslag Carlstedt r det som bst tillgodoser verksamhetens funktionella krav p lokalernas disposition, samband och utformning. Frslagets enkla kommunikationsstruktur med den centrala ljusgrden och dispo-

neringen av laboratorier och kontor r vertygande. Det finns detaljer som behver bearbetas men invndningarna gller frmst det valda lget enligt vad som anfrs ovan. En omplacering till det stra lget r inte mjlig utan en omfattande omarbetning. Gruppens slutsats r att inget frslag utan vidare kan lggas till grund fr det fortsatta arbetet med projektet och att det krvs en bearbetning av frslag A1 och frslag Carlstedt i enlighet med de synpunkter som redovisas i detta utltande fr ett slutligt stllningstagande. Bedmningsgruppen rekommenderar allts att SLU och Akademiska beslutar om att erbjuda A1 Arkitekter och Carlstedt Arkitekter att i en andra omgng av de parallella uppdragen bearbeta sina frslag. Fr att inte frlora tid i ondan br en sdan bearbetning startas redan fre semesterperioden. Uppsala juni 2007 Steg 2 Utvrderingsgruppen har efter moget vervgande funnit att Frslag Carlstedt r det som sammantaget ger de bsta frutsttningarna fr det fortsatta arbetet med projektet. Vid bedmning av frslagen har utvrderingsgruppens funnit anledning att g tillbaka till det som r det viktigaste syftet med att bilda ett Mark-VattenMiljcentrum, nmligen att genom samlokalisering underltta samverkan inom forskning och utbildning mellan berrda mnesomrden och inspirera till grnsverskridande. Gruppen har funnit att ljusgrden i Frslag Carlstedt ssom en central kommunikations-

lnk kan bli en levande milj som skapar kontakt och samhrighet mellan de olika verksamheterna och som inbjuder till spontana mten ver grnserna. Frslaget bygger ocks p en enkel uppdelning av kontorsrum och laboratorier med vllsta samband. Pausutrymmena p bottenvningen r trevligt lsta och har tillgng till goda uteplatser. Frslaget har som redovisas ovan en del svaga sidor. Arean mste minskas fr att projektet ska vara genomfrbart. Gruppen bedmer att detta kan ske utan att frslaget frlorar sina goda kvaliteter. Gestaltningen krver en skicklig bearbetning fr att f en karaktr som passar till platsens frutsttningar och byggnadens innehll. Utvrderingsgruppen rekommenderar allts att AHU och SLU arbetar vidare med projektet med utgngspunkt frn Frslag Carlstedt och drvid tar tillvara de synpunkter p fortsatt bearbetning som redovisas ovan. Uppsala september 2007

LvstaLvstaprojektet, som innebr uppfrandet av en stor gemensam anlggning fr etablering av djur (nt, svin och fjderf) fr VH-fakulteten placeras vid den ldre ursprungliga delen av Funbo-Lvsta. Anlggningen berknas st klar i etapper med frsta inflyttning r 2010. Byggherre r SLU:s egendomsfrvaltning. Anlggningen planeras fr effektiv drift och forskning och ska samverka med de verksamheter som finns p Campus Ultuna och ven andra delar.

Utredning av alternativ fr framtida lokaliseringI samband med pgende planering och utbyggnad av de centrala delarna av campus har en stor del av SLU:s institutioner/enheter redan placerats i ombyggda lokaler eller kommande nybyggnader. Det terstr att prva lokalfrgan fr institutioner eller motsvarande som sitter i perifera lgen eller som r splittrade p flera adresser. I varje srskilt fall krvs utredning och utvrdering frn olika utgngspunkter fr att komma fram till lmpliga lsningar. Fljande aspekter br analyseras: Lokalbehov Samband med vriga verksamheter p campus Representativt lge Inre funktionalitet Samordning med andra pgende projekt och anlggningsarbeten fr ny infrastruktur Kostnader Tid fr inflyttning I en separat rapport redovisas lokalprogram och alternativa inplaceringsstudier fr universitetsadministrationen och institutionen fr Stad och Land, inklusive institutionen fr Ekonomi (Klustret fr Landskap och samhlle).SLU mars 2008

MVM, illustration frn Carlstedt.

Djuretablering Lvsta, bearbetning pgr

Lvsta, illustration av Tema arkitekter. 2010-11 Planerad inflyttning

VISION FR CAMPUS ULTUNAUKTUR

29

UppdragetUppdrag till Campusvisionsgruppen: Att utarbeta en Campusvision, varvid hnsyn skall tas till helheten, d.v.s. svl den yttre miljns utformning som byggnadernas placering och utseende. Frslaget br innehlla ett ftal alternativa lsningar (med motiveringar och konsekvensbeskrivning).

Denna rapport r framarbetad p uppdrag av SLU:s ledning av en Visionsgrupp fr Ultuna campus. I gruppen har ingtt: Gran Johansson - (ordf.) arkitekt MSA, byggnadschef SLU Thorbjrn Andersson - landskapsarkitekt LAR/MSA SWECO/FFNS Rolf Johansson - arkitekt SAR/MSA, SLU Tomas Lagerstrm - landskapsarkitekt LAR/MSA, sakkunnig yttre milj, SLU Lisa Persdotter - student, Ultuna studentkr David Carlsson - fastighetschef, Akademiska Hus Ralf Wigenius - sakkunnig yttre milj, Akademiska Hus Gsta Ericson - (sekr.) arkitekt SAR/MSA, Akademiska Hus Gruppen har bitrtts av landskapsarkitekterna LAR/MSA Lars Strm och Jens Modin frn Bjerking AB som har utarbetat underlag fr stllningstaganden, svarat fr illustrationerna och redigerat gruppens rapport. Arkitekt Mikael Dunge har medverkat med lokalprogram och underlag fr alternativa placeringar av universitetets centrala administration och Klustret fr Landskap och Samhlle. Detta redovisas i en separat PM. Ett seminarium arrangerades av gruppen 2008-02-11 under rubriken Parklandskap och pedagogisk milj. Inbjudna var fretrdare fr SLU och Akademiska Hus samt arkitekter och landskazpsarkitekter som r engagerade i aktuella Ultunaprojekt. Ider och synpunkter frn seminariet har varit till stor nytta i gruppens arbete. Frgor om gemensamma gestaltningsprinciper fr pgende projekt har diskuterats vid mten med berrda arkitekter. Denna rapport avser att ge underlag fr SLU:s totala utvecklingsplan/lokalfrsrjningsplan och fr den fortsatta planeringen av Campus Ultuna.

SLU Lo

Gran Joha

0


Sammanfattning och fortsatt arbeteVr rapport ska frmst ses som ett underlag fr SLU:s utvecklingsplan och plan fr lokalfrsrjningen fr verksamheten som helhet men ocks som ett viktigt led i pgende planering av Campus Ultuna och vriga delar i nromrdet. Det innebr att mnga av de frgor som vi behandlar kommer att vervgas i andra sammanhang och bearbetas vidare fr stllningstagande. Vi berr mnga komplexa frhllanden dr vi pekar p en eller flera tnkbara frdriktningar fr fortsatt diskussion och vidare utredning, ett steg p vgen i en lng och mdosam process fr utvecklingen av ett nytt campus. Ngra regelrtta kalkyler och ekonomiska analyser har inte varit mjliga att genomfra i detta sammanhang. I anslutning till fortsatt projektering av bygg- och anlggningsprojekten kommer kostnadsberkningar att gras i vanlig ordning. Fljande r frgor som vi belyser p olika stt men som behver bearbetas vidare: Komplettering av service p Campus (restauranger, caf. butik). Nyttjande av byggnadsbestndet vid Arrheniusplan. Kunskapsparken, innehll och eventuell utkning. Alternativ fr inplacering av universitetsadministrationen och SOL m fl. Vr rapport tar ocks upp en del frgor dr stllningstagande eller godknnande av freslagna principlsningar krvs fr den fortsatta projekteringen i pgende projekt eller fr den slutliga utformningen av det detaljplanefrslag som ska stllas ut under sommaren fr antagande i augusti/september. Rapportens frslag i frgor av det hr slaget har varierande konkretionsniv. Det gller fljande: Trafik och parkering Princip fr trafiklsning inom centrala campus, med tgrder fr att begrnsa biltrafiken p Ulls vg och Corson samt hastighetsbegrnsning till 0 km/h. Parkeringsnorm 10 platser per 1 000m2 BTA ovan mark. Principlsning fr bilparkering med huvudsaklig dimensionering och lokalisering av parkeringsplatser enligt parkeringsplan, uppdelning av stora parkeringsplatser i mindre enheter genom hckar och trddungar, avgiftsbelggning av de mest centralt belgna platserna. Karaktr och utformning Sammanhllningen av campus stadkoms genom gestaltningen av de grna huvudstrken Ulls vg och Corson samt genom enhetlig utformning av utvndig belysning, skyltning och andra detaljer. Principsektion fr Ulls vg med ny fyraradig all, ,5 m kryta och GC-bana p bda sidor. Principsektion fr Corson med sammanhllen karaktr i hela sin utstrckning s lngt detta r mjligt med hnsyn till olika funktionskrav, trafikfring med enkelriktad slinga och kantstensparkering samt rivning av befintliga byggnader (C:17 och C:211) nr ersttningslokaler finns. Entrplatsen framfr Undervisningshuset ges ny utformning i samband med att en sammanbindande lnk byggs i souterrngplanet mellan nuvarande HVC och Undervisningshuset, sambandet med campustorget och entrplatsen framfr Biocentrum och gamla lantbruksskolan beaktas. Vi betraktar drmed vrt arbete enligt uppdraget som avslutat. Med utgngspunkt frn gruppens rapport br SLU kunna fatta beslut om inriktning under hsten 2008. Den fortsatta behandlingen av frgor som rr den fysiska utformningen av olika delar p campus kommer att gras inom ramen fr respektive projektorganisation fr de pgende projekten. Det finns emellertid vissa vergripande frgor som ven i fortsttningen kan behva vervgas i ett gemensamt forum fr att sammanhllningen inte ska g frlorad. Det ankommer p SLU att ta stllning till syfte och form fr ett sdant forum. Genomfrandet av de olika delarna i den frestende stora omdaningen av Campus Ultuna mste ocks planeras och hllas ihop fr att f en rationell utbyggnadsordning. Utbyggnaden inom Ultuna mste ocks samordnas med motsvarande fr SLU:s andra verksamhetsorter genom en utvecklingsplan/lokalfrsrjningsplan fr hela SLU.

Uppsala 12 juni 2008


1

vision campus ultuna_080612

Documents