Ett inspirationshfte om mltidspedagogik

fr verksam personal inom frskolan

Evelina Hedqvist & Maria Pantzar

Introduktion

Att arbeta med mltidspedagogiken i frskolan handlar om att integrera lroplanens strvansml i mat- och mltiden. Tanken med detta inspirationshfte r att du ska f inspiration och kunskap om hur man kan anvnda sig av mltidspedagogiken p ett lustfyllt, enkelt och praktiskt stt. Mltiden kan hr bli ett grnsverskridande pedagogisk instrument i verksamheten.

Begreppet mltidspedagogik frklaras av Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och mltidskunskap p hgskolan i Kristianstad, som lrandet om och med mat och mltider integrerat i den pedagogiska verksamheten som kan stdjas i svl lroplanen som i de nationella folkhlso- och miljkvalitetsmlen (2013). Mltidspedagogik handlar allts om att man samordnar mat och mltiden i frskolans verksamhet. Man anvnder mltiden som en pedagogisk tillgng och ser en mjlighet i att kunna uppfylla olika lroplansml frn frskolans lroplan med hjlp av mat och livsmedel.

I detta inspirationshfte kommer du att finna vningar som r grundade p de didaktiska frgorna vad, hur och varfr. Varje vning har dessutom koppling till ett eller flera lroplansml frn frskolans lroplan.

Matematik

I frskolan mter barn dagligen begrepp med matematikanknytning. Mltiden i frskolan innehller mnga olika moment dr pedagoger fr mjlighet att utmana barnen i deras matematiska tnkande. Ett stt att arbeta med matematik under mltiden r att ta upp begrepp som gr att anknyta till det som finns p bordet.

Vad lroplanen sger om matematik

frskolan ska strva efter att varje barn

utvecklar sin frstelse fr rum, form, lge och riktning och grundlggande egenskaper hos mngder, antal, ordning och talbegrepp samt fr mtning, tid och frndring

utvecklar sin frmga att anvnda matematik fr att underska, reflektera ver och prva olika lsningar av egna och andras problemstllningar

utvecklar sin frmga att urskilja, uttrycka, underska och anvnda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska frmga att fra och flja resonemang (s. 10).

Formjakt

Vad?Formjakt.

Hur?Be barnen leta efter olika former som finns framfr dem p bordet. Det kan exempelvis vara rtor som sfrer/klot, cylinderformat glas eller ett rektangulrt bord.

Varfr?Syftet r att barnen ska f utmana sin matematiska frmga med former som underlag. Det sekundra syftet blir kommunikation kring former dr barnens egna erfarenheter kommer till uttryck.

Lpf98, rev. 2016:Barnen utvecklar under formjakten sin frstelse fr rum, form, lge samt sin frmga att anvnda matematiska begrepp (s.10).

Fler tips:Under mltiden kan man ven passa p att prata mngd, antal, volym, storlek (proportioner) och tid. Andra former av matematik att anvnda sig av r lgesord, rumsuppfattning, mnster, symmetri, tal, ordningstal, sortering, addition, subtraktion och division.

Man kan ven diskutera hur mnga som sitter vid bordet? Vem har du bredvid dig eller mittemot dig? r alla hr? Vilka r borta? Hur mnga barn ska ta lunch idag? Hur mnga tallrikar behver vi? Hur mnga gafflar och hur mnga glas? Ett till ett metoden r bra att lra barnen nr de dukar - ett glas till en tallrik osv.

Hllbar utveckling

Dagens frskolor genomsyras av begreppet hllbar utveckling. Det r en viktig del i det dagliga arbetet med barnen och lroplanen tar upp hllbar utveckling p flera stt.Ett stt att arbeta med hllbar utveckling under mltiden r att f barnen att minska matsvinnet under mltiden. Tanken r att ge barnen hopp, framtidstro och en positiv instllning fr vr gemensamma milj.

Vad lroplanen sger om hllbar utveckling

Frskolan ska lgga stor vikt vid milj- och naturvrdsfrgor. Ett ekologiskt frhllningsstt och en positiv framtidstro ska prgla frskolans verksamhet. Frskolan ska medverka till att barnen tillgnar sig ett varsamt frhllningsstt till natur och milj och frstr sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjlpa barnen att frst hur vardagsliv och arbete kan utformas s att det bidrar till en bttre milj bde i nutid och i framtid (s. 7).

Frskolan ska strva efter att varje barn utvecklar intresse och frstelse fr naturens olika kretslopp och fr hur mnniskor, natur och samhlle pverkar varandra (s. 10).

Matsvinnet

Vad?Mta matsvinnet fr att synliggra mngden mat som slngs.

Hur?Underska matsvinnet tillsammans med barnen genom att lta dem vga matresterna efter lunchen och fra protokoll p svinnet.

Varfr?Syftet med vningen r att barnen ska f underska hur mycket mat som kastas under luncherna p frskolan. Det sekundra syftet blir att f barnen att reflektera och komma med egna synpunkter hur man skulle kunna minska matsvinnet.

Lpf98, rev. 2016: Barnen utvecklar under vningen med matsvinnet sitt intresse och sin frstelse fr naturens olika kretslopp och fr hur mnniskor, natur och samhlle pverkar varandra (s.10).

Fler tips:G p krnjakt och hitta krnor ur frukt och grnsaker som ni sedan odlar. Skaffa en kompost p frskolans utegrd dr barnen ansvarar fr att skta om den.

Demokrati

I den frsta meningen i frskolans lroplan str det att frskolan vilar p demokratins grund (Skolverket, 2016). Demokrati i frskolan r ngot som inte enbart ska praktiseras genom att gra vningar, tanken r att demokrati ska genomsyra hela verksamheten i frskolan.

Ett stt att synliggra demokrati i frskolan r att anvnda sig av Sapere-metoden som r ett pedagogiskt redskap som bygger p att vcka nyfikenhet och matlusten med hjlp av sensorisk trning av sinnena (Livsmedelsverket, 2016).

Vad lroplanen sger om demokrati

-frskolan ska strva efter att varje barn utvecklar

frstelse fr att alla mnniskor har lika vrde oberoende av social bakgrund och oavsett kn, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell lggning eller funktionsnedsttning

ppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar och frsker frst andras perspektiv (s. 8 & 10).

Smaktestet

Vad?Koppla mat och synsinnet. Vi tycker olika och man har rtt till sin egen smakupplevelse.

Hur?Hll upp apelsinjuice i genomskinliga glas. Frga hlften med ngon droppe rd karamellfrg (utan att barnen ser). Ge barnen ett glas av vardera juicen och be dem smaka p bde juicerna, diskutera vilken de tycker r godast och varfr.

Varfr?Barnen kommer frmodligen att tycka olika, trots att det r samma juice i bda glasen. Det intressanta r samtalet runtomkring juicen, diskussioner och acceptans med att man tycker olika vilket r viktigt i en demokratisk milj. Varje barn har rtt till sin egen smak och sikt.

Lpf98 rev. 2016:I denna vning utvecklar barnen sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar och frska frst andras perspektiv (s. 9-10).

Fler tips:I ett matrd kan barnen f mjlighet att pverka mat och mltidsmiljn. Dr kan det tas upp nskeml p matrtter, tider lunchen ska serveras, frslag p hur man kan utforma miljn s att det blir lugn och mysigt under lunchen. En annan del handlar om utvecklandet av barnens sjlvknsla. Man bestmmer sjlv hur mycket mat man vill ta t sig och tror sig kunna ta upp samt nr man anser att man r mtt.

Teknik

Teknik r ngot av mnniskan skapat fr att lsa problem eller tillfredsstlla behov. Sllan s reflekterar vi ver den vardagteknik och de innovationer vi anvnder oss av varje dag. Vardagsteknik r enkelt att hitta under mltiden. Inspirera barnen att utforska tekniken och innovationerna som vi anvnder under mltiden.

Vad lroplanen sger om teknik

-frskolan ska strva efter att varje barn

utvecklar sin frmga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

utvecklar sin frmga att bygga, skapa och konstruera med hjlp av olika tekniker, material och redskap (s. 10).

Enkel vardagsteknik

Vad?Bestickens funktion.

Hur?Prva bestickens funktion. Exempelvis om det serveras potatis till lunch, vilka bestick gr det att dela potatisen med? Fungerar det att skra med bde gaffeln, kniven och skeden? Finns det andra stt att ta p? Hnder? Pinnar? Och varfr ser gaffeln ut som den gr? Vad kan man ta med en gaffel? Fungerar det att ta soppan med gaffeln?

Varfr?P ett enkelt och lustbetonat stt f testa p enkel vardagsteknik.

Lpf98 rev. 2016: I denna vning utvecklar barnen sin frmga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (s. 10).

Fler tips:Diskutera kring vilken teknik som krvs fr att framstlla mat och ta den som exempelvis vxthus, transporter, traktor, ldor, kylskp, kastrull osv.

Naturvetenskap

Naturvetenskap handlar om att frklara fenomen i naturen. I frskolan handlar naturvetenskap om att underska och utforska vardagsfenomen i sin omgivning. verallt i vr omgivning finns mjligheter till diskussioner och utforskande av naturvetenskap och mltiden r ett bra tillflle att praktisera detta.

Vad lroplanen sger om naturvetenskap

-frskolan ska strva efter att varje barn

utvecklar sin frstelse fr naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om vxter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

utvecklar sin frmga att urskilja, utforska, dokumentera, stlla frgor om och samtala om naturvetenskap

Mgelexperiment

Vad? Mgelexperimentet. Tvttade och otvttade hnder.

Hur?Fyra tallrikar och fyra frdigskivade ostskivor. Dela in barnen i fyra grupper. Be en del av gruppen att tvtta hnderna noggrant och anvnda handsprit efter. Be en andra del att tvtta hnderna noggrant, en tredje del att snabbtvtta hnderna lite slarvigt och den fjrde delen att inte tvtta hnderna alls. Samtliga grupper fr varsin frdigskivad ost p en tallrik. Be barnen trycka hnderna mot ostskivan. Plasta och namnge ostskivorna efter de olika grupperna och stll p en bnk. Om cirka tv veckor kommer mgelsporer att vxa till sig p de olika ostskivorna.

Varfr?Synliggrahur bakterierna vxer till sig. Diskutera vidare med barnen hur och varfr det r mer mgel p ostskivorna dr man inte tvttat hnderna alls. Vart kommer bakterierna ifrn?

Lpf98 rev. 2016:Denna vning utvecklar barnens frmga att urskilja, utforska, dokumentera och stlla frgor samt samtala om naturvetenskap (s.10).

Fler tips:experimentera i kket - Varfr poppar popcorn? Vad hnder nr man blandar vatten och olja? Varfr grter man nr man skalar lk? Varfr blir ett delat pple brunt? Varfr blir potatisen mjukare nr man kokar dem?

Tips och Trix

Se till att barnen blir delaktiga i maten och mltiden genom att lta dem vara med i kket, duka bordet och presentera maten fr sina kompisar.

Lt barnen hlla upp mjlk/vatten sjlva. Om man r orolig fr mycket spill kan man lgga en bricka under glaset.

Det kan upplevas som roligare att ta fr barnen nr de sjlva fr lgga upp mat p sin tallrik.

Var positiv! En positiv instllning och respekt fr varandra bidrar till matgldje och gemenskap.

Tvinga aldrig barnet att smaka p maten, gr den istllet intressant s att barnet sjlv vill smaka.

Nya smaker kan verka skrmmande. Utforska tillsammans s blir det bde spnnande och roligt.

Det r bra om bde barn och pedagoger uttrycker nr ngot r gott.

Prata positivt om maten, utmana barnen i att beskriva hur maten smakar och deras upplevelse kring mat.

Att sitta med som vuxen vid matbordet och ta samma mat som barnen agerar du som en god frebild.

Fr vidare lsning

Hanna Sepp - Mltidspedagogik: mat- och mltidskunskap i frskolan

www.livsmedelsverket.se

Referenser

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Gran (2006).Sm barns matematik: erfarenheter frn ett pilotprojekt med barn 1 - 5 r och deras lrare. 1. uppl. Gteborg: NCM, Gteborgs universitet

Lpf98 (2016). Lroplan fr frskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket

Livsmedelsverket. (2016). Bra mltider i frskolan. Uppsala: Livsmedelsverket

Sepp, H. (2013). Mltidspedagogik: mat- och mltidskunskap i frskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur