VindRenVindenergi och Rennäring i samverkan

KAPITEL 1 Version 2010-12-07

Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB

Projektstart och samråd

Det här kapitlet innehåller riktlinjer för tidiga steg i bygget av vindkraft i renskötselområdet. Lämpliga

och olämpliga platser? Om kommunikation och samråd mellan projektör och sameby.

Projektstart DriftByggeMKBSamråd Överenskommelse Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb

Eva Grundelius har skrivit avsnittet om Hållbar kommunikation

VindRen

KAPITEL 1 2

Om detta kapitel

Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när en vindkraftprojektör vill undersöka möjligheterna att bygga vindkraft i renskötselområdet. Valet av plats och inledande kontakter mellan projektör och berörd sameby hör till de första stegen i samrådsprocessen. En hållbar kommunikation är avgörande för fram-gång i dessa steg.

Kapitlet är indelat i flera avsnitt. Det första innehåller VindRens rekommende-rade riktlinjer medan de följande avsnitten är bakgrund och analys.

Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 ”Introduktion till VindRen”. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur redkommende-rade riktlinjer ska tillämpas.

Foto Enetjärn Natur AB

VindRen

3

Innehåll

Riktlinjer 4

Valet av plats -bakgrund & analys 8

Kontakterna & samrådet -bakgrund & analys 14

Hållbar kommunikation -avgörande för framgång 24

Detta är det första av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen.

December 2010

VindRen

KAPITEL 1 4

Riktlinjer

A. Att tänka på för vindkraftprojektören

A1. Gör det möjligt för berörd sameby att bli delaktig i ett tidigt skede. Om det är möjligt bör projektören träffa samebyn förutsättningslöst innan lokali-seringen är fastlagd.

A2. Skaffa en god bakgrundskunskap om ren-näringen, lämpligen genom att läsa in VindRens kapitel 7 ”Detta är rennäring”.

A3. Skaffa - i dialog med samebyn - bakgrundskunskap om just den sameby som berörs och hur de aktuella omgivningarna används av samebyn. Alla sam-

ebyar är olika och har olika förutsättningar (Källor: Sametingets hemsida med rennäringens markanvändningsredovisning, IRENMARK, är en bra källa. Vissa samebyar har en renbruksplan, som ibland kan fungera som diskussionsunder-lag vid möten med samebyn, se mer i VindRens kapitel 7 ”Detta är rennäring”).

A4. Överväg om projektet berör marker som är så värdefulla för rennäringen att de bör undantas från exploatering (Källor: Sametingets markanvändningsredo-visning över resp. sameby, se även lista på sid 12 över vilka typer av marker som har högst värde för samebyarna).

A5. Överväg i vilken utsträckning det är möjligt att anpassa lokaliseringen så att den påverkar renskötseln så lite som möjligt (Källor: Sametingets markanvänd-ningsredovisning över respektive sameby).

A6. Ta reda på om det finns någon fördjupad översiktsplan för vindkraft i kommunen och om rennäringen har medverkat i framtagandet av planen.

A7. Sök information om vilka andra verksam-heter som kan påverka samebyn inom dess område, t.ex. andra vindkraftprojekt, gruvor, turistanläggningar etc. (Källor: Sök i andra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Se också VindRens karta Vindkraft i renskötselområdet).

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*#*#*

#*

1

2

97

10

8

3

12

18

15

17

16

21

2425

20

22

23

27

19

47

46

36

41

33

3129

43

39

48

57

58

55

5253

56

4950 51

32

11

4

6

13

14

45

38 37

30 28

63

62 61

5960

65

66

14.

1.

2.3.

4.5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

15.

21.

23.

20.

24.

15.

Sala

Arvika

Fagersta

53.

50.

52.

40.

41.

43.

54.

51.

19.

17.

44.

42.

46.

58.57.

61.

45.

22.

59.

60.

25.

56.

23.

55.

28.

33.

31.

20.

16.

27.

30.

26.

14.

29.

21.

14.

18.

15.

13.

20.

Sveg

Sala

Deje

Mora

Ånge

Umeå

Malå

Gävle

Sunne SävjaRimbo

Åsele

Luleå

KalixBoden

Piteå

StoråArvikaMärsta

Pajala

Kiruna

Bollnäs

Bälinge

Ljusdal

KnivstaUppsala

Älvsbyn

Borlänge

Storuman

SkultunaMunkfors

Fagersta

Lycksele

Jokkmokk

Sundsvall

HälleforsStorvreta

Norrtälje

Härnösand

Haparanda

Gällivare

SollefteåÖstersund

Strömsund

Filipstad

Arvidsjaur

Surahammar

Hudiksvall

Vilhelmina

Skellefteå

Övertorneå

Grängesberg

Robertsfors

Örnsköldsvik

Skinnskatteberg

Rødenessj. Mellan-Fryken

träsk

Stora

Torne-

Siljan

Ljungan

Ljusnan

Storsjön

Hornavan

Umeälven

Luleälven

Lulevatten

Torneälven

Kalixälven

Vindelälven

Indalsälven

Ångermanälven

Österdalälven

Skellefteälven

Teckenförklaring

#* Vindkraftverk med tillstånd eller anmälningsbeslut, ännu ej i drift

#* Vindkraftsverk i drift

Odlingsgränsen

Lappmarksgränsen

Lappmarks- och Odlingsgräns

Vägar

Fastställd samebygräns

Länsgräns

Delat betesområde

Sedvaneland

Åretruntland

Koncessionsområde

Vinterbetesområde

Version 2010-02-16

Karta över vindkraftsprojekt inom renskötselområdet

Vindkraftspark, projektör och antal verk

Vindkraftsverk i drift

1.Viscaria, Vindkompaniet i Hemse AB, 6st3. Suorva, SuorvaVind AB, 1st4. Aapua, Vindkompaniet Svenska AB, 7st7. Axelsvik, Kalix vindkraft AB, 3st9. Seskarö, Denitia AB, 5st10. Svartskataudden, Göran Eriksson maskintjänst AB, 2st12. Dragaliden, Svevind, 12st13. Pitholmen, Kjell Werner Jensen, 2st14. Bondön, Global Green Energy, 18st18. Hornberget, Jämtkraft, 5st19. Klimpfjäll, Vindkompaniet, 3st20. Skarvsjöby, VindGruppen Sverige AB, 1st21. Bureå, Enercon/NordanVind vindkraft, 3st22. Bliekevare, Vindkompaniet i Mörbylånga AB, 18st23. Bodberget, Rothman Vind AB och Vindgruppen, 3st24. Granberget, Stefan Widén AB, 11st28. Storrun, DONG Energy, 12st30. Gråsjön, Kallbygdens vind ek. för, 5st31. Holmsund, KvarkenVind, 3st32. Vallrun, Vindgruppen, 1st33. Hörnefors, Umeå energi, 11st38. Hällingarna, Vindkompaniet i Mörbylånga AB, 1st39. Almåsa, Jämtkraft, 1st41. Järnäs, NordanVind vindkraft, 1st43. Råshön, Vindkompaniet i Hemse AB, 8st45, Fanbyn 1, Vattenfall Power Consultant, 8st46. Norrvåge, Ullvind, Norrvind ek. för, 2st47. Skagsudde, , 1st 49. Hornöberget, Property Dynamics, 1st50. Björnskallen, Vindgruppen, 1st52. Dalomsberget, Härnö vind ek. för, 1st53. Möckelsjöberget, NordanVind vindkraft, 5st56. Kläfsön, Hemsö motvind KB, 2st58. Vårdkasberget 1, HEMAB, 1st59. Långåvålen, Agrivind AB, 7st61. Rodovålen, Agrivind, 6st62. Digerberget, Vindkompaniet i Hemse AB och Wallenstam AB, 6st63. Trärike, Trärike vindkraft ek. för, 1st65. Brickan, Vindkompaniet, 1st66. Håcksta, Umeå energi, 5st

Vindkraftverk med tillstånd eller

anmälningsbeslut, ännu ej i drift

2. Sjisjka, o2 Vindkompaniet AB, 30st6. Uljabuouda, Skellefteå Kraft, 12st8. Rånekölen, Vindkompaniet, 1st11. Brändön,Stefan Ottestig 1st15. Jokkmokksliden, Skellefteå Kraft, 10st16. Stor-Blaiken, Skellefteå kraft, 100st17. Storliden, Skellefteå Kraft, 8st25. Stor-Rotliden, Vattenfall Vindraft Sverige AB, 40st27. Havsnäs, NV Nordisk Vindkraft AB, 48st29. Betåsberget, Eolus Vind AB, 2st36. Gabrielsberget, SveVind, 40st37. Ollebacken, Ollebacken vind ek. för, 11st48. Kommerberget, Triventus, 1st51. Digerberget, Wallenstam AB/RDH vind, 5st55. Skuruberget, NordanVind vindkraft, 5st57. Middagsberget, Wallenstam AB, 3st60. Stentjärnåsen, Wallenstam AB, 5st

Bakgrundskartan:Ur GSD-Sverigekartan© Lantmäteriet MS2009/08334

1:3 000 000Skala

¹

Samebyar1. Könkämä

2. Lainiovuoma

3. Saarivuoma

4. Talma

5. Gabna

6. Laevas

7. Girjas

8. Baste

9. Sörkaitum

10. Sirges

11. Jåhkågaska

12. Tuorpon

13. Luokta-Mávas

14. Semisjaur-Njarg

15. Svaipa

16. Vittangi

17. Gällivare

18. Sierri

19. Udtja

20. Ståkke21. Maskaure

22. Östra Kikkejaure

23. Västra Kikkejaure

24. Mausjaur

25. Muonio

26. Sattajärvi

27. Tärendö

28. Kalix

29. Pirttijärvi

30. Liehittäjä

31. Ängeså

33. Korju

40. Vilhelmina södra

41. Vilhelmina norra

42. Ubmeje

43. Vapsten

44. Ran

45. Gran

46. Malå

50. Frostviken Norra

51. Ohredahke

52. Raedtievaerie

53. Jiingevaerie

54. Jovnevaerie

55. Njaarke

56. Kall

57. Handölsdalen

58. Tåssåsen

59. Mittådalen

60. Ruvhten

61. Idre

Ladda ner den senaste versionen av VindRens karta Vindkraftverk i rensköstelområdet från Svensk Vind-energis hemsida

VindRen

5

A8. Ta första kontakten med ordföranden i sam-ebyn på telefon. Var tydlig med samrådsproces-sens syfte. Gör upp hur kommunikationen ska fungera (Källor: Kontaktuppgifter till sameby-arnas ordförande finns redovisade på Sam-etingets hemsida).

A9. Kontakterna med samebyn bör inled-ningsvis skötas av projektören, även om det i komplicerade situationer kan vara vär-defullt att senare anlita en konsult. Det är viktigt att projektören väljer personer med rätt kompetens och kunskap om hållbar kommunikation för att sköta kontakterna och genomföra mötena med

samebyn. Projektören är ansvarig för att söka en bra relation till samebyn i syfte att få en god förståelse för samebyns situation och förutsättningar.

Foto o2 Vindkompaniet

VindRen

KAPITEL 1 6

B. Att tänka på för samebyn

B1. Samebyn bör inför dialogen med vindkraftprojektörer överväga var det inom samebyns marker finns lämpliga, mindre lämpliga och olämpliga platser för vindkraftsetablering. En konstruktiv dialog mellan kommunen och samebyn kan också göra att samebyn tidigt fått vara med och påverka valet av lämpliga och olämpliga etableringar (källor: Vindkartering med kartor över bra lägen för vind-kraft finns på Energimyndighetens hemsida. Se där också utpekade områden av riksintresse för vindbruk).

B2. Samebyn kan förbereda sig genom att formulera sina egna mål med vind-kraften. Vilken roll vill samebyn ha i planeringen? Hur vill samebyn att samrådet ska gå till? Vilken typ av avtal vill samebyn ha med den som projekterar och driver en vindkraftanläggning?

B3. Skaffa en god bakgrundskunskap om vindkraft, lämpligen genom att läsa in

VindRens kapitel 6 ”Detta är vindkraft” (Källor: Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening kan svara på specifika frågor om vindkraft).

B4. Skaffa en god bakgrundskunskap om det företag som projekterar (Källor: SSR och Svensk Vindenergi kan ge värdefull information. Se även VindRens karta över vindkraftprojekt inom renskötselområdet).

B5. Samebyn bör utse en person som sköter kontakterna med vindkraftprojek-tören. Gör upp med projektören om hur fortsatt kommunikation ska fungera.

B6. Det är viktigt att samebyn är aktiv under samrådet. En inbjudan till samråd från projektören som inte besvaras kan tolkas som att det inte finns några syn-punkter från samebyn.

Foto Sofia Svonni

VindRen

7

C. Särskild instruktion för samrådet

C1. Samebyarna är rättighetsinnehavare utifrån sin renskötselrätt och ska därför alltid bli föremål för samråd när en ny vindkraftanläggning planeras inom områ-den som berörs av renskötselrätten (Källor: Se VinRens kapitel 0 ”Introduktion till VindRen” för definition av område).

C2. Samrådet - som är en process och inte enbart ett möte - inleds med att projektören tar kontakt med samebyn och skickar underlag i form av kartor och projektbeskrivning till samebyn i god tid inför det första samrådsmötet. Även dagordningen för mötet skickas (se sidan 18). Materialet sänds till ordföranden i samebyn.

C3. Samrådsmöten mellan sameby och vindkraftprojektör ska ske enskilt, utan att andra berörda finns med.

C4. Projektören är ansvarig för samrådet även om en konsult anlitas i projektet.

C5. Samrådet ska genomföras med målet om en hållbar kommunikation som det beskrivs i avsnittet ”Hållbar kommunikation – avgörande för framgång” längre fram i detta kapitel. Projektören som leder samrådet ansvarar för att ha skaffat kunskap och erfarenhet om hållbar kommunikation.

C6. Samrådsprocessen bör följa den dagordning med checklista som föreslås på sidan 20-21.

C7. Under samrådet bör den planerade nätanslutningen beröras gemensamt med planeringen av vindkraftanläggningen. Sam-ebyn kan då i ett tidigt skede vara med och påverka hur anlut-ningsledningarna planeras.

C8. Samrådsprocessen dokumenteras vid varje möte genom att projektören skriver protokoll som samebyn justerar. Om detta inte är möjligt bör vardera part föra ett eget protokoll.

C9. Projektören ska tydliggöra på vilket sätt samebyn kan på-verka projektörens förslag till en ny vindkraftanläggning.

C10. För frågor om avtal hänvisas till VindRens kapitel 2 ”Överenskom-melsen”

VindRen

KAPITEL 1 8

Valet av plats – bakgrund och analys

Den som projekterar för vindkraft söker efter områ-den där det blåser riktigt bra. Det skaffar vindkraft-projektörerna kunskap om genom att granska vind-karteringar, göra egna vindmätningar och beräkningar. Projektören är alltså låst till vissa platser.

Rennäringen är ett av de intressen som kan konkurrera med vindbruket om samma plats. Därför är det viktigt att båda parter läser in sig om och försöker förstå varandras näringar (se bl.a. VindRens kapitel 6 ”Detta är vindkraft” och kapitel 7 ”Detta är rennäring”).

Vindkraftprojektören har att ta ställning till en mängd olika konkurrerande intressen och om de är så starka att det finns skäl att avstå från vidare planer för att bygga vindkraft. Projektören bör bl.a. överväga om projektet berör marker som är så värdefulla för rennäringen att de bör undantas från exploatering eller om han/hon ska söka alternativa platser.

Hur projektörerna gör för att vikta olika intressen mot varandra vid valet av plats varierar beroende på områdets förutsättningar. Projekt VindRen rekommen-derar dock att projektören tar tidig kontakt med berörd sameby för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna anpassa och ta hänsyn till rennäringens intres-sen. Samebyn har genom renskötselrätten en särskild ställning och kan inte jämställas med intresseföreningar som exempelvis jakt- och skoterklubbar.

Renskötarens syn på sina marker

Det kan vara svårt för en projektör att föreställa sig vilka relationer som sam-ebyarna och deras medlemmar har till sina betesmarker.

En renskötare som intervjuats under projekt VindRen beskriver sin syn på mar-kerna så här:

”Renskötseln har gått i arv. Jag som renskötare har ett ansvar att bibehålla dessa marker så att nästa generation ska kunna ta vid. Om trycket på betes-markerna ökar har jag till slut inte något att överlämna. Projektören förstår ofta inte min problematik. Det är därför viktigt att vi känner att våra argument tas emot på ett seriöst sätt och att vi tillsammans har ett ansvar att hitta långsiktigt hållbara lösningar så att rennäringen och den samiska kulturen kan överleva.”

Det finns alltså en direkt koppling mellan betydelsen av betesmarkerna och den samiska kulturen.

VindRen

9

Samebyn kan själv ta ett initiativ genom att överväga vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraft. Även om det är svårt att förutse framtida förhål-landen kan samebyn notera vilka marker som är lämpliga respektive olämpliga just nu. En sådan överblick över den egna samebyns marker kan vara viktig i kontakterna med både projektör och myndigheter. För de samebyar som vill lära sig mer om vindförutsättningar finns kartor över vindkartering på Energi-myndighetens hemsida.

En sameby har inför projekt VindRen redovisat goda erfarenheter från att ha ar-betat aktivt inom kommunens process för ny översiktsplan. Tillsammans med kommunens representanter kom man överens om hur man utifrån både vind-karteringarna och rennäringens intressen kan peka ut lämpliga områden.

Samebyns tidiga påverkan

Först när projektören är relativt säker på att den hittat ett intressant område brukar det vara aktuellt att kontakta den sameby som använder området. Det är dock viktigt att involvera berörd sameby i ett så tidigt skede som möjligt, när det fortfarande är möjligt för samebyn att påverka projektet. Helst bör projek-tören träffa samebyn förutsättningslöst innan lokaliseringen är fastlagd. Projek-tören kan också ha i åtanke att de renskötare som brukar vistas i området kan vara en bra källa när det gäller att hitta platser med bra vind.

Av skälen ovan är det viktigt att samebyn tar sig tid att delta i en tidig dialog med vindkraftsprojektören. Samebyn har störst möjlighet att påverka placering och utformning av en vindkraftanläggning om den engagerar sig tidigt. Ju färre streck som projektören gjort på kartan desto lättare är det att påverka projek-tet. Genom en tidig dialog kan samebyns medverkan innebära att planeringen

av helt olämpliga lokaliseringar kan undvikas och att projektören därmed inte behöver investera pengar i projekt som blir svåra att förverkliga.

En av de renskötare som intervjuats under projekt VindRen säger om betydel-sen av tidiga kontakter:

”Projektören skapade redan från första stund en mycket bra kontakt med samebyn. Projektören inledde kontakten genom att ringa och fråga om det fanns lämpliga platser där vindkraft kunde tänkas fungera ur renskötselsyn-punkt. Flera möten genomfördes sedan under ett halvårs tid, vilket gjorde att processen fick ta tid. Möten hölls med hela samebyn för att förankra och skapa delaktighet. Idén var att vindkraftsparken skulle vara lokalägd och därför blev också samebyn erbjuden att gå in som delägare. Samebyn deltog också aktivt i planeringen genom att bland annat ge sina synpunkter på vad de tyckte var viktigt och borde tas hänsyn till under uppförandet, exempelvis hur vindkraftverken skulle placeras i landskapet.”

VindRen

KAPITEL 1 10

Även bland de intervjuade projektörerna finns det liknande erfarenheter:

”I vissa fall har vi ganska förutsättningslöst träffat en sameby och tittat på lämpliga områden inom samebyns marker. Det tycker vi är ett bra sätt att börja en dialog. I andra fall har samebyn inte velat föra någon dialog alls och då har vi dragit oss ur och uppmanat samebyn att själv gärna föreslå lämp-liga områden. Det har förekommit att samebyar har föreslagit områden”.

En annan projektör visar dock på att det inte är så enkelt när det nu börjar vara många projektörer som letar efter bra lägen:

”Det är bäst förutsättningar för en konstruktiv dialog om projektören tar kontakt med samebyn på ett så tidigt stadium som möjligt i ett skede där det finns många alternativa lägen. Detta är dock inte så enkelt när det är många projektörer inom samma område samtidigt som redan har ingått avtal med olika markägare.”

Lämpliga och olämpliga platser

Det är svårt att ge konkreta riktlinjer för vilka områden som är lämpliga eller olämpliga för vindkraft utifrån rennäringens intressen. En viktig utgångspunkt är att det är stora olikheter mellan olika samebyar. Förutsättningarna skiljer sig mycket beroende på läge i landet, samebyns storlek, hur landskap och vegeta-tion ser ut och vilka samband platsen har med andra marker inom samebyn. Även det enskilda årets betessituation liksom även rovdjurssituationen gör att det är svårt att förutsäga vilka marker som är lämpliga eller olämpliga. Dess-utom är samebyarna utsatta för olika mycket exploatering och annan störning. Renskötseln styrs av olika förutsättningar som exempelvis väder och vind och annan markanvändning och det är därför inte enkelt att peka ut generellt lämp-liga eller olämpliga områden.

En annan utmaning är att mycket av den platsspecifika kunskapen om ren-skötsel inte finns nedskriven eller inritad på kartor. Samebyn är därför en viktig kunskapskälla. Här kan projektören ha hjälp av rennäringens markanvänd-ningsredovisning liksom i vissa fall samebyarnas egna renbruksplaner. Notera dock att renbruksplanerna är samebyarnas egen markanvändningsplanering och att de därmed inte är offentliga. Det är upp till samebyn att avgöra om den ska redovisa någon del av renbruksplanens innehåll. Samebyarna uppdaterar renbruksplanerna allt eftersom. Renbruksplanernas status är därför beroende av samebyarnas engagemang, tid och möjlighet till uppdateringar.

VindRen

11

Rennäringens markanvändningsredovisning, IRENMARK, finns på Sametingets hemsida. Där finns även, under rubriken Samhälle:

• Generell information om rennäringens markanvändning

• Kartor (IRENMARK) och text om respektive samebys markan-vändning (GIS-relaterade data kan laddas ner från länsstyrelser-nas GIS-tjänst (www.gis.lst.se)

• Kontaktuppgifter till samebyarna

• Information om rennäring som riksintresse

• Information om renskötselns förutsättningar

• Ordförklaringar

• Länkar till andra relevanta hemsidor

Det är de statliga myndigheterna som ska bevaka rennäringen som allmänt in-tresse. En del av detta är att bevaka rennäringens riksintressen. Enligt miljöbal-ken ska renskötseln inom riksintresseområden skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. För vindkraftprojektörena är det dock viktigt att inte bara fokusera och undvika rennäringens riksintresseområden vid valet av plats för vindkraft. Anledningen är att utpekade riksintresseområden inte alltid överensstämmer med verkligheten. Det är flera år sedan riksintres-seområdena pekades ut och de är inte alltid aktuella. Det finns också värdefulla marker som inte är utpekade som riksintresse. Generellt kan man säga att det är områdets funktion för renskötseln som är det viktiga i förhållande till om området är lämpligt eller olämpligt för vindkraft.

VindRen

KAPITEL 1 12

Samebyarnas värdefullaste marker

Trots svårigheterna att generalisera finns det ändå några olika typer av marker som oftast har så högt värde för samebyarna att projektören bör överväga om markerna bör undantas från exploatering.

Renbruksplanerna graderar samebyarnas marker. Nedan redovisas några av de värdefullaste markerna som de beskrivs i renbruksplanerna. För ytterligare förklaring av de olika begreppen se VindRens kapitel 7 ”Detta är rennäring”.

• Kärnområde. Viktiga områden som används regelbundet. Ob-servera att kärnområden enligt renbruksplan och kärnområden utpekade som riksintresse är olika saker och inte överensstäm-mer geografiskt.

• Nyckelområde. Ytterst viktiga områden, ”gräddan av godhetsklas-ser”.

• Trivselland. Områden dit renarna naturligt söker sig för bete, skydd och vila under en längre period.

• Uppsamlingsområde. Områden där renskötaren skall kunna samla ihop en renhjord, ofta marker dit renarna beger sig vid viss vindriktning och väderlek.

• Kalvningsland. Område som vajorna ständigt uppsöker inför kalv-ningen, kärnan av kalvningslanden är något av det värdefullaste som finns inom samebyn.

• Brunstland. Områden inom höstlandet dit sarvarna samlar va-jorna för att betäcka dem.

• Hänglavsområde. Betesförråd på vårvintern, även betydelsefullt vid s.k. nödår.

• Flyttled. Naturligt avgränsat stråk i terrängen för flyttning mellan olika betesland.

• Svår passage. Platser som är särskilt svåra att passera vid flytt-ning mellan olika betesland.

• Arbetshage. Anläggningar som används för kalvmärkning, skilj-ning eller slakt, ibland med kilometerlånga styrarmar.

• Beteshage. Mycket stora hagar ofta intill arbetshagar.

VindRen

13

Mer att tänkta på vid valet av plats

I arbetet med kommunernas fördjupade översiktsplaner för vindkraft kan det ha skett samråd med samebyarna. Om hänsyn har tagits till renskötseln vid urval av lämpliga lägen för vindkraft kan översiktsplanen och dess samrådsredogö-relse vara en värdefull kunskapskälla.

Vid lokaliseringen av en vindkraftsanläggning är det viktigt att undvika att dela upp sammanhållna betesområden och skapa barriärer för renarna och ren-skötseln. Generellt är det bättre med sammanhållna vindkraftanläggningar än utspridda.

Redan exploaterade områden med befintlig infrastruktur eller annan typ av konkurrerande verksamhet är ofta mer lämpliga ur rennäringssynpunkt för eta-blering av vindkraft.

Tallskogar med lav kan vara trivselland inom samebyarnas vinterbetesmarker (foto Enetjärn Natur AB)

VindRen

KAPITEL 1 14

Kontakterna och samrådet – bakgrund och analys

Så säger lagen

Samråd ingår i det som ska ligga till grund för tillståndspröv-ningen av en stor vindkraftanläggning (se definition i textruta nedan). Processen är delvis reglerad i lagstiftningen. I miljö-balkens 6 kap beskrivs att:

Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfatt-ning innan en ansökan om tillstånd görs och den miljö-konsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 § upprättas. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalise-ring, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljö-konsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksam-hetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess för-

utsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och

de enskilda som särskilt berörs.Stora

anläggningar

En så kallad stor anläggning definie-ras som en gruppstation som består av två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation som består av sju eller fler vind-

kraftverk med en totalhöjd över 120 m. För att bygga en stor landbaserad vindkraftanläggning krävs tillstånd enligt miljö-

balken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen.

Medelstora anläggningar

En så kallad medelstor anläggning definieras som ett vindkraft-verk med en totalhöjd som överstiger 50 meter eller en anlägg-ning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan

enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av

kommunen.

VindRen

15

Samrådet ska ligga till grund för MKB:n. Samråd ska ske med länsstyrelsen, till-synsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. De flesta vindkraftanläggingar bedöms i lagstiftningen medföra betydande miljöpåver-kan och i dessa fall ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

Mer om tillståndsprocessen och lagstiftningen för vindkraft finns bl.a. på www.vindlov.se.

Samebyarna är rättighetsinnehavare utifrån sin renskötselrätt och ska därför alltid bli föremål för samråd när en ny vindkraftanläggning planeras. Det är också viktigt att samråd mellan sameby och vindkraftprojektör sker enskilt, utan att andra sakägare finns med.

En följdeffekt av en vindkraftsetablering är bygget av kraftledningar till anlägg-ningen. Enligt bestämmelserna i 2 kap. ellagen (1997:857) krävs nätkoncession för att bygga och använda elektriska starkströmsledningar. Det åligger sökan-den (nätbolget) att samråda med berörda myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer innan en koncessionsansökan lämnas in till Energimark-nadsinspektionen för prövning.

För den berörda samebyn är det viktigt att projektören i ett tidigt skede även re-dogör för var och hur det nya ledningsnätet planeras. Detta bör göras samtidigt som projektören redogör för planeringen av vägar och vindkraftverk. Samebyn ska ha möjlighet att påverka lokaliseringen och utformningen av kraftledning-arna innan överenskommelse träffas mellan parterna.

Första kontakt

Samrådet börjar vid den första kontakten och pågår fram till dess att ansökan lämnas in. De första kontakterna mellan parterna sköts av projektören och samebyns ordförande (kontaktuppgifter till samebyarnas ordförande finns på Sametingets hemsida). Det är viktigt att tidigt göra upp om hur den fortsatta kommunikationen ska fungera. Vissa samebyar har en vindkraftansvarig som därefter kan sköta kontakterna. I andra fall är det lämpligast att det är den eller de renägare som håller till i det aktuella området som har kontakter med projektören.

Projektören måste vara medveten om att samebyarna lägger mycket tid på möten och samråd med olika verksamhetsutövare. Den renskötare som deltar gör det med sin egen arbetstid som insats. Under vissa tider på året, t.ex. vid renskiljning, kan han/hon behöva anlita någon annan att utföra arbetet i sitt ställe.

VindRen

KAPITEL 1 16

Planera samrådet

Kontakterna med samebyn bör inledningsvis skö-tas av projektören. Han/hon ska vara ansvarig för att upprätta en bra relation till samebyn i syfte att få en god förståelse för samebyns situation och förutsättningar. Projektören ska också vara ansvarig för att kontakterna med samebyn och samrådet genomförs med målet om en hållbar kommunikation. Se hur detta beskrivs i avsnittet ” Hållbar kommunikation – avgö-rande för framgång”. Det är projektören som leder samrådet som ansvarar för att ha skaffat kunskap och erfarenhet om hållbar kommunikation.

Samebyn har delar av sina nuvarande utkomster från området medan vind-

kraftsprojektören förväntar sig framtida utkomster från samma område. Då bägge parter skall samexistera inom området förutsätts det att de visar förstå-else för varandras verksamhet och bemöter varandra med respekt i alla avse-enden.

Det är viktigt att projektören är beredd att låta samrådsprocessen ta tid. Flera möten mellan sameby och projektör innebär bättre förutsättningar att etablera en god relation och skapa förtroende mellan parterna.

Flera av dem som intervjuats under projekt VindRen har förmedlat viktiga erfa-renheter i detta avseende:

”Det är verkligen viktigt att lära känna varandra och sedan hålla en tät kon-takt. Då blir det lättare för parterna att ta kontakt om man snabbt måste tänja på något i överenskommelsen för att undvika problem eller störningar. Det är inte alla gånger som parterna kommer överens och det ska också hante-ras. Därför är det viktigt för samebyn att ställa upp och delta vid träffar och möten.”

Renskötare

”Det är viktigt att skapa utrymme för socialt umgänge. Därför bör man hitta en samrådslokal där fika kan ordnas.”

Vindkraftprojektör

”Det är värdefullt att ta sig mycket tid till att sitta ner. Det är viktigt att träffas, inte bara skicka papper och talas vid på telefon.”

Renskötare

VindRen

17

Inför planeringen av samrådet kommer parterna överens om en lämplig plats för mötet. Välj gärna en plats som ligger i närheten av där renskötarna för när-varande befinner sig.

Boka preliminär dag för möte och stäm av dagen innan om tid och plats fort-farande är lämpliga. Eftersom renskötarna kan ha svårt att infinna sig på mö-ten om det händer något akut i renskogen är det lämpligt att boka in minst en alternativ mötesdag.

Svårt att få till möten med samebyn?

Eftersom det ibland kan vara svårt för en projektör att få till möten med sam-ebyn är det viktigt att känna till en del av bakgrunden.

Renskötarnas arbete i renskogen styrs framförallt av renarnas rörelse, betet och väderleken. I figur på sidan 23 beskrivs vilka delar av renskötselåret som är lämpliga för möten med samebyn.

Många moment i renskötseln är oförutsägbara. Exempelvis om samebyns renar blandas med en annan sameby har renskötarna flera timmars renskilj-ning framför sig och det kan vara svårt avbryta för att åka in till samhället och delta i ett planerat möte. Det är ofta svårt för renskötarna att planera sin tid och därmed ibland svårt eller omöjligt att delta i samråd. I många samebyar är man dessutom så få renskötare att det kan vara svårt för någon att åka ifrån arbetet med renarna.

När renskötarna befinner sig i renskogen eller på fjället finns det inte alltid täck-ning för telefoner. Då kan det periodvis vara svårt att få tag på renskötarna. Om

Renskötarna kan ha svårt att planera sin tid när det är intensiva perioder i renskogen (foto Sofia Svonni)

VindRen

KAPITEL 1 18

det uppstår förhinder för möte till följd av renskötseln bör dock renskötarna höra av sig till projektören så snart det är möjligt. Projektören kan i vissa fall ha rest långt för att träffa renskötaren.

Om samebyn av någon anledning inte kan eller har för avsikt att närvara un-der samrådsmöten är det viktigt att samebyn ändå meddelar anledningen till detta. En inbjudan till samråd som inte besvaras kan tolkas som att samebyn inte har några synpunkter.

Under samrådet

När parterna påbörjar samrådsprocessen och genomför det första mötet är det viktigt att projektören är tydlig med vad som är målet med samrådet och att parterna kommer överens om formerna för protokoll. Lämpligt är att projektö-ren protokollför mötena och låter samebyn justera.

Viktigt att projektören inför varje möte tydliggör det aktuella mötets status. Efter genomfört möte rekommenderar VindRen att parterna går igenom de punkter som man fattat beslut i.

Samrådet bör redovisas så att det går att utläsa hur processen varit, från första till sista mötet mellan projektören och samebyn. Som exempel ska det gå att utläsa om projektören valt att ändra anläggningens utformning genom samrå-det. Det ursprungliga förslaget till hur anläggningen kan se ut bör därför biläggas protokollet.

Om samrådet dokumenteras på det sättet kan både projektör, sameby och myndigheter se-nare utläsa vad samebyn har kunnat påver-

ka utifrån det första förslaget. Den som inte själv har deltagit, men som i efterskott vill skapa sig en bild av diskussionerna som förts, söker en kronologisk genomgång där deltagare och mötesanteckningar finns redovisade.

Samrådsprocessen bör följa den dagordning och checklista som re-dovisas på sid 20-22. Dagordning-ens olika punkter kan tjäna som ett stöd för vad som ska redovi-sas i den samrådsredogörelse som ska följa med ansökan om tillstånd. Under övriga frågor

VindRen

19

kan t.ex. avtals- och ersättningsfrågor beröras, men det är viktigt att betona att sådana civilrättsliga frågor inte tillhör själva samrådet. VindRens kapitel 2 Över-enskommelsen behandlar dessa frågor.

Vad är ett lyckat samråd?

Med VindRens högt ställda mål om hållbar samexistens mellan rennäring och vindbruk, är det viktigt att ha en tydlig bild av vad ett lyckat samråd är ur kom-munikationssynpunkt.

Det lyckade samrådet ger parterna en gemensam bild av de intressen och förutsättningar som ska hanteras. När parterna förstår varandras berättelser väl finns också en av de nödvändiga förutsättningarna för ömsesidigt samförstånd.

Det lyckade samrådet blir ett väl underbyggt stöd för projektören inför beslutet om han/hon ska gå vidare med projektet och i så fall om och hur det ska anpas-sas till rennäringen. För samebyn blir det lyckade samrådet en väl underbyggd grund för hur den ska ställa sig till projektet om projektören väljer att gå vidare med det. Utformningen och anpassningen av anläggningen samt kommande MKB ska utgöra ett tillräckligt bra beslutsunderlag inför samebyns ställningsta-gande till projektet.

Ett lyckat samråd kan leda till samförstånd om att man undviker att ta i an-språk rennäringens viktigaste marker för vindkraft och att parterna i övrigt hittar former för samexistens genom att anpassa anläggningarna till rennäringens intressen (anpassningsåtgärder) och skapa nyttor även för samebyn.

VindRen

KAPITEL 1 20

Samrådets innehåll

Samrådsprocessen bör planeras efter följande dagordning och checklista:

§1. Presentation av mötesdeltagarna

§2. Mål med samrådet

Projektören redogör för varför bolaget kallat till samråd och vilket mål det har med samrådet.

Projektören beskriver hur den kommer att arbeta för en hållbar kommunikation.

Projektören beskriver också hur den kommer att ta hänsyn till vik-tiga synpunkter från samebyn.

§3. Former för samrådet

Parterna inleder med att träffa en överenskommelse om former för samrådet. Hur många möten ska hållas? När? Var? Vilka ska med-verka?

Hur förs protokoll?

Överenskommelse om tider för färdigt protokoll och justering.

§4. Villkor för samrådet

Parterna bör diskutera eventuella villkor för samrådet. Ska parterna t.ex. fatta gemensamma beslut?

Vad ska eventuella beslut handla om och när ska besluten fattas, t.ex. enbart på sista samrådsmötet?

Vad gör man om man inte blir överens?

Överväg om samebyns medverkan i framtagande av material till MKB kan övergå till att vara mer av en konsultroll. Ta i så fall stöd vad gäller avtalsfrågor i de rekommendationer som ges i VindRens kapitel 2 ”Överenskommelsen”.?

§5. Projektet

Projektören beskriver projektet utifrån lokalisering, omfattning och utformning.

Motiven bakom valet av plats redovisas liksom alternativa platser och tidplan.

VindRen

21

Projektören bör redovisa vilken maximal exploatering som det aktu-ella projektet kan föranleda inom samebyns marker.

Anläggningens bedömda miljöpåverkan och hur MKBn ska utfor-mas beskrivs.

Möjliga följdeffekter som vägar, ledningar och täkter beskrivs.

Eventuella fördelar som en vindkraftetablering kan innebära för samebyn och för bygden beskrivs också.

§6. Samebyns markanvändning

Samebyn redogör för sin markanvändning och även för det totala intrångstrycket inom samebyn.

Samebyn beskriver också om det finns samiska kulturmiljöer eller andra platser som är viktiga för samerna i närområdet.

Samebyn beskriver om området har några andra värden.

§7. Samebyns synpunkter

Samebyn beskriver hur den ser på det aktuella projektet och områ-det.

Hur bedömer samebyn att projektet kommer att påverka rensköt-seln?

Vilka prioriteringar kan samebyn göra mellan olika marker?

Vilka eventuella anpassningsåtgärder kan vidtas för att begränsa påverkan på renskötseln?

Finns det frågor som behöver utredas vidare?

§8. Fortsättning

Parterna kommer överens om vilka punkter som är viktiga att arbeta vidare med i den fortsatta projekteringen, d.v.s. ändringar och anpass-ningar av den föreslagna anläggningen, ytterligare utredningar etc.

Parterna kommer överens om och i så fall hur samebyn ska med-verka i den del av MKB:n som rör rennäringen.

Utvärdering av hur kommunikationen fungerat under samrådet (har informationen varit tillräckligt god för att möjliggöra väl avvägda ställningstaganden? Har parterna förstått och tagit tillräcklig hänsyn till varandras synpunkter?)

VindRen

KAPITEL 1 22

§9. Övriga frågor (t.ex. om avtal och ersättning - frågor som dock inte hör till samrådet)

Tillståndsmyndigheternas bedömning av samrådet

När länsstyrelsen och miljödomstolen ska bedöma samrådet beaktas följande:

• att samebyn haft möjlighet att lämna synpunkter både muntligt och skriftligt,

• att samebyn haft skälig tid att beakta och lämna synpunkter samt

• att samrådet är dokumenterat så att det tydligt framgår hur dia-logen varit, vilka synpunkter som framkommit och hur dessa har beaktats av bolaget.

När ansökan och MKB har tillräckligt god kvalitet kungörs projektet av till-ståndsmyndigheten. Då har samebyn möjlighet att till myndigheten lämna syn-punkter både om projektet och om samrådet. Ett väl genomfört samråd sparar tid för projektören och minskar risken att få göra omtag.

Efter samrådet

Det är viktigt att parterna även efter samrådet håller en kontinuerlig kontakt med varandra. SMS anses vara ett bra sätt att kommunicera på. Projektören bör informera samebyn om det sker ändringar i planeringen, såsom föränd-ringar av antalet verk etc. Likaså är det viktigt för kommunikationen mellan parterna att en kontakt med samebyn sker innan t.ex. media informeras om eventuella stora förändringar i projektet. Var också medveten om att större för-ändringar kan vara motiv för nytt samråd. Likaså bör samebyn hålla projektören underrättad om frågor som kan vara av betydelse för projekteringen.

VindRen

23

Mars

Sep

Okt

Aug

Juli

Juni

Maj

Apr

Feb

Jan

Dec

Nov

Vårvintern (mars-april)

Våren (april - maj)

Försommaren (juni)

Sommaren (juni - juli)

I mars - april månad sker flyttningen från vinterbetsområdet till vår- och kalvnings-landet i fjällregionen. Skogssamerna flyttar till sina kalvningsland i skogområdet. Hektisk period för renskötaren, inte lämplig för möten.

I maj föds renkalvarna på lågfjällen och inom vissa områden i skogs-landet. Ren-skötaren har viss bevakning av renarna. Period som är lämplig för möten.

Lugn period för renskötarna. Med tid för byggnads- och reperationsarbeten på arbetshagar, och anläggningar. Period som är lämplig för möten.

I slutet av juni börjar renskötarna samla ihop renarna till kalvmärkning. Under flera sommarveckor vänder renskötaren på dygnet eftersom kalvmärkningarna i huvud-sak sker på kvällar och nätter då det är som svalast. Hektisk period för renskötaren, inte lämplig för möten.

Förhösten (augusti)I senare delen av augusti, före renarnas brunstperiod, börjar man samla in han-renarna (sarvarna) för slakt. Period som är lämplig för möten.

Hösten (september - oktober)I slutet av september är sarvslakten avslutad. Nu får renarna sköta sig själva. Det är en lugn period för renskötaren, Period som är lämplig för möten.

Förvinter (november - december)

Under förvintern samlas renarna för skiljning till vintergrupper och för slakt. Huvud-delen av höstslakten sker i november - december. Renskötarna flyttar sen med sina renar till respektive vinterbetesområde. Hektisk period för renskötaren, inte lämplig för möten.

Vintern (december - mars)

Renskötarens jobb under vintern är att kantbevaka renhjorden och skydda den från rovdjur. Renarna måste i många fall flyttas mellan olika vinterbetesområden och under dåliga betesår stödutfodras. Nu befinner sig många av renskötarna i kust-landet och beroende på om vinterbetet är bra kan denna tid vara lämplig för möten

VindRen

KAPITEL 1 24

Hållbar kommunikation – avgörande för framgång

Med vilken inställning möts parterna?

Eftersom det normalt är projektören som tar initiativ till samråd – och samebyn som har att svara på inviten – är det av yttersta vikt att projektören noga har tänkt igenom sina avsikter med samrådet och är tydlig med dessa. Kanske har samebyn även dåliga erfarenheter av tidigare samråd i andra frågor och därför en avvaktande inställning. En projektör som vill försöka skapa ett gott samtals-klimat bör överväga ett antal förtroendeskapande åtgärder:

• Att noga ha tänkt igenom hur samrådet ska gå till rent praktiskt, hur det ska ledas samt hur man vill göra för att skapa goda förut-sättningar för en hållbar kommunikation.

• Att göra klart för sig hur man ska underlätta samebyns delta-gande.

• Att redan i samband med de första kontakterna göra trovärdigt att samrådet är på riktigt, det vill säga att projektören har för av-sikt att ta hänsyn till viktiga synpunkter från samebyn.

• Att projektören redan har inhämtat en viss baskunskap om ut-maningarna med att bedriva renskötsel och samernas rättigheter som urfolk.

• Att även tydliggöra vilka eventuella fördelar en vindkraftetable-ring kan innebära för samebyn och bygden.

Det är naturligtvis lika viktigt att en sameby som möter en projektör svarar kon-struktivt på en inbjudan till samråd. Även samebyn behöver reflektera över sin egen kommunikation och anstränga sig för att kommunikationen ska bli bra.

Eva Grundelius

Vi skapar hållbar kommunikation när vi använder fyra förmågor i rätt ordning: Hjärtat står för att lyssna och förstå – men utan att ta ställning. Frågetecknet är att utgå från bredast möjliga bild och söka lösningar som är bra för alla inblandade. Utropstecknet representerar kloka förslag som löser motsättningarna. Och pratbubblan är att uttrycka sig upp-riktigt.

VindRen

25

För att nå VindRens mål behövs en hållbar kommunikation

Vanliga samtal blir ofta lite slarviga. Vi försöker tala och lyssna samtidigt fastän det är svårt. Det går fort, vi hinner inte reflektera ordentligt över ny information. Vi står under grupptryck som vi inte är fullt medvetna om. Vi avbryter varandra om ingen ser till att alla får tala till punkt etc.

Det nämnda sättet att kommunicera duger kanske när vi gör sådant vi redan är överens om. Men det är inte tillräckligt god kommunikation när vi genomför ett samråd som syftar till att finna hållbara lösningar för samexistens mellan vindbruk och rennäring. Då behövs en mer noggrann kommunikation. Den som planerar och leder samrådet måste veta hur en hållbar kommunikation mellan parterna kan skapas. Deltagarna behöver, i varje skede av processen, reflektera över hur god kommunikationen är. Det bör finnas kunskap om hur man undviker de vanligaste fallgroparna. Och alla bör vara inställda på att stanna upp och överväga hur de kan förbättra kommunikationen, när de märker att den inte är tillräckligt bra.

Nedan går vi igenom samrådet ur kommunikationssynpunkt. Målet är att par-terna – med gemensamma ansträngningar – ska kunna göra kommunikationen hållbar. Det innebär att det parterna kommer fram till och uttrycker är så noga undersökt och väl övervägt att det verkligen håller att bygga vidare på. Motsat-sen är ställningstaganden som inte håller för en kritisk granskning och som par-terna därför – frivilligt eller på grund av tvingande omständigheter – bör överge.

Skapa ett gott samtalsklimat

Kommunikationskartan på sidan 27 visar de olika samtalsklimat vi gemensamt skapar. Noll-nivån (Ingen uppfattning) är när parterna inte har träffats och inte känner varandra eller är neutralt inställda till varandra, det vill säga nollställda.

Eva Grundelius

Vi gör oss en sann & relevant bild av läget...

Vi drar kloka slutsatser & får nya goda idéer...

Vi talar klokt & uppriktigt...

Vi förstår alla på deras egna villkor...

När vi lyckas skapa en hållbar kom-munikation händer det som beskrivs på bilden och parterna har möjlighet att bli överens.

VindRen

KAPITEL 1 26

Nivåerna +1 (Idealisering) respektive -1 (Svartmålning) är de förväntningar vi brukar göra oss inför ett viktigt möte. Dessa förväntningar har en tendens att bli självuppfyllande. Positiva förväntningar inför ett möte ökar som regel möjlig-heterna att bygga upp en god kommunikation och tvärtom.

För att skapa ett väl fungerande samråd behöver parterna stegvis – och till-sammans – gå igenom de olika kommunikationsnivåerna på plussidan av Kom-munikationskartan, ända upp till och med +6 (Hållbar kommunikation) och helst uppnå +7 (Ömsesidigt samförstånd). Det börjar med +2 (Ytlig bekant-skap). Det är den första sociala kontakten där parterna kanske fikar tillsam-mans och börjar lära känna varandra. Samtalsämnena är neutrala, till exempel väder och vind, och syftet är att ta reda på om den andra verkar vara vänligt inställd.

På nivå +3 (Vanligt samtal) börjar parterna tala om sakfrågorna. Redan här är det mycket viktigt att man ömsesidigt klarar av att lyssna till och rätt förstår

varandra. Uppstår missförstånd på den här nivån försvåras kommunikationen avsevärt. För att undvika detta är det lämpligt att leda och strukturera samtalet med hjälp av ett antal spelregler:

• Talarutrymmet fördelas rättvist mellan parterna.

• Den som har ordet får tala till punkt utan att bli avbruten.

• De som lyssnar anstränger sig för att verkligen förstå vad och hur den som har ordet menar, men väntar med att ta ställning till det som sägs.

• Eventuella förutfattade meningar om motparten parkeras undan när man lyssnar, de tillåts inte färga den egna förståelsen.

• När den ena parten har uttryckt sin sak bereder man först plats för klargörande frågor från motparten.

• Efter de eventuella klargörande frågorna sammanfattar de som lyssnade vad de har uppfattat att den som hade ordet försökte

säga.

• Om det behövs, får den som uttryckte sig förtydliga vad han/hon menade, innan ordet övergår till den andra parten och denne får lägga fram sin sak.

VindRen

27

Kommunikationskartan visar de olika samtalsklimat vi gemensamt skapar. För att nå VindRens mål om hållbar samexistens behövs åtminstone en hållbar kommunikation på nivå +6 mellan samebyar och vindkraftprojektörer.

C Eva Grundelius

Jag skapar god kommunikation

Jag lyssnar och vill lära

Jag är öppen för en förhandling

Jag vill sätta mina gränser

Jag vill veta var vi har varandra

Jag vill veta om du är vänlig

Jag är positivt inställd till dig

Jag är nyfiken på dig

Jag är negativt inställd till dig

Jag vill kunna hantera dig

Jag vill vända andra mot dig

Jag vill tvinga min vilja på dig

Jag tvingar dig att lyda mig

Jag vill få dig att självrannsaka

Jag tar kontrollen över dig

+7

+6

+5

+4

+3

+2

+1

0

-2

-3

-4

-1

-5

-6

-7

God

Dåligt fungerande

Ömsesidigt Samförstånd

Hållbar kommunikation

Kompromiss-vilja

Värt att kämpa för

Vanliga samtal

Ytlig bekantskap

Idealisering

Ingen uppfattning

Svartmålning

Avstånds-tagande

Grupptryck

Direkta hot

Tvingande sanktioner

Bestraffning

Absolut tvång

Kommunikation Inställning till den andra partenNamnNivå

VindRen

KAPITEL 1 28

Vad vi vill åstadkomma med de ovanstående spelreglerna är fyra viktiga saker: För det första är det alltid den som uttrycker sig som bestämmer vad han eller hon menar – och det är upp till lyssnaren att försöka förstå det. För det andra vill vi vara noga med att förebygga missförstånd – och därför är det bra att uttryckligen be lyssnaren om ett ”kvitto” på vad talaren försökte säga. För det tredje har samrådet störst chans att bli konstruktivt om båda parterna skaf-far sig bredast möjliga bild av sakfrågorna innan de tar ställning. För det fjärde, slutligen, vill vi att parterna ska använda sig av nivå +6 (Hållbar kommunika-tion) när de tar ställning. Det är alltså mycket viktigt för förtroendet och den fortsatta processen att alla visar en vilja att pröva frågan ordentligt och inte drar några förhastade slutsatser.

Var noga med att klargöra motsättningarna

Nivå +4 på Kommunikationskartan (Värt att kämpa för) är början av en kon-fliktfas. Här märker parterna att de har konkurrerande anspråk gällande mark-användningen. Så länge parterna befinner sig på nivå +3 (Vanligt samtal) kan det kännas ganska trevligt, men nu börjar det kännas jobbigt.

Några insikter kan vara till hjälp när det gäller att komma vidare: För det första att vi bör förvänta oss ett visst mått av konflikt när vi genomför ett samråd, det är helt enkelt naturligt. Men konflikter kan, för det andra, utvecklas i såväl kon-struktiv som destruktiv riktning.

Nivå +4 (Värt att kämpa för) handlar mycket om att försöka behålla förnuftet, sakligheten och lugnet i kommunikationen och inte göra något förhastat, för att man blir rädd. Om rädslan tar överhanden sjunker kommunikationen till minus på Kommunikationskartan. Och så länge kommunikationen ligger kvar på mi-

nus går det inte att komma överens, eftersom det är försvar i stället för öppen-het som råder. I stället utvecklas en maktkamp mellan parterna.

Det bästa parterna kan göra på nivå +4 (Värt att kämpa för) är att i god ord-ning fortsätta tydliggöra sin syn på sakfrågorna – ända till alla kan bekräfta att de har samma bild av de förutsättningar och motsättningar som ska hanteras. Först när konflikterna är klargjorda är det dags att gå till nästa steg och börja undersöka om det finns några rimliga lösningar.

Det kan vara lättare för samebyn att begripa sig på vindkraft, än vad det är för projektörerna att förstå rennäringens behov av mark under olika år och årstider. För att nå fram till varandra bör därför parterna kommunicera med stor omsorg i det här skedet. Samebyn måste vara tålmodig och noga försöka förklara hur renskötseln fungerar samt vara öppen för alla sorters frågor. Projektören bör vara nyfiken, frågvis och öppen för nya insikter.

VindRen

29

Nivå +5 (Kompromissvilja) innebär att alla parter är öppna för att – åtmins-tone i någon utsträckning – ge efter för att kunna tillgodose den andra partens behov eller önskemål. För att skapa goda kompromisser krävs att båda parter har en likartad bild av de motsättningar och förutsättningar som ska hanteras. Dessutom krävs ett visst mått av förtroende. Om projektören har ansträngt sig tillräckligt för att förstå rennäringens behov och samebyn förstår vindkraftens anspråk, bör parterna kunna utarbeta en godtagbar kompromiss.

Sök lösningar som gör alla till vinnare

Möjligheterna att söka och finna vinna-vinna-lösningar angående de motsätt-ningar och konflikter som råder ökar betydligt om parterna lyckas skapa kom-munikation på nivå +6 (Hållbar kommunikation). Förutsättningarna ökar om samtalsledaren har tidigare erfarenhet och kompetens inom kommunikation liksom om parterna vågar öppna sig ännu mer, än vid en kompromiss. Men å

den andra sidan är riskerna med att försöka sig på Hållbar kommunikation små. Man kan alltid välja att stå kvar vid sina tidigare ståndpunkter i brist på bättre.

Hållbar kommunikation innebär att man ömsesidigt släpper dålig prestige och är öppen för att lära genom att omvärdera. Vid ett väl genomfört samråd är det inte osannolikt att information, kunskaper och god vilja tillförs som gör det möjligt att se saker och ting ur ett nytt perspektiv. Kreativa lösningar kan också skapas av parterna gemensamt när kommunikationen är osedvanligt god.

Foto Enetjärn Natur AB

VindRen

KAPITEL 1 30

En hållbar kommunikation uppstår när parterna gör fyra saker tillräckligt noga och i rätt ordning:

De lyssnar mycket noga till varandra – men väntar med att ta ställning till vad de har hört. Den som talar kontrollerar att han eller hon har blivit rätt förstådd, innan den andra får ordet.

De utgår från samma breda bild av sakfrågan. I VindRens fall söker de en ömsesidigt hållbar lösning genom att fråga: ”Går det att finna en konstruktiv lösning på de motsättningar som råder? Och hur ser i så fall en sådan lösning ut, rent konkret?”

De lyssnar till sitt inre efter nya idéer. Här är tricket att ställa undan förutfattade meningar för att kunna upptäcka något nytt som är ännu bättre, än de förslag som hittills diskuterats.

De talar ärligt och uppriktigt med varandra och visar öppet sina känslor. Ord, tonfall och kroppsspråk stämmer väl överens.

På den högsta nivån på Kommunikationskartan +7 (Ömsesidigt samförstånd) blir parterna i samrådet överens på riktigt och med tillräcklig omsorg om detal-jerna. Alla viktiga frågor har stötts och blötts, inget som gick att förutse kommer som en kalldusch i efterhand. Uppstår det oklarheter framgent tar parterna omedelbart kontakt och söker en ömsesidigt bra lösning. Relationen präglas av tillit, respekt, sunt självförtroende, en vilja att åstadkomma något bra tillsam-mans samt den glädje som ett gott samarbete kan skänka.

Konsten att vara öppen och kunna ombestämma sig

Om två parter är oense i en sakfråga är det alltid ett triangeldrama: Det handlar om vad den ena parten vill, vad den andra parten vill och om det saken gäller. I många fall är det just sakförhållandena som avgör vad som är en konstruktiv lösning. Det är till exempel inte bra att ge med sig och låta den andra parten styra när man själv har rätt. Men det är också dumt att fortsätta driva sin egen linje, om man upptäcker att man själv inte har tillräckligt goda argument.

Eva Grundelius

VindRen

31

När parterna vill skapa ett väl fungerande samråd i VindRens anda, är det viktigt att alla inblandade verkligen är öppna för att ompröva sina tidigare ställningstaganden. Att visa en sådan öppenhet är inte ett tecken på svaghet, tvärtom brukar det väcka respekt. Med stöd av hållbar kommunikation kan det hända att man kommer fram till att man ska ”ombestämma sig”: Man väljer att frivilligt ändra en tidigare uppfattning i ljuset av nya idéer och goda argument.

Uppmärksamma och hantera kommunikationsproblem

Ett samtalsklimat kan snabbt förändras i båda riktningarna på Kommunika-tionskartan. Exempelvis kan parterna vara på god väg att bygga upp en väl fungerande kommunikation, men fastna på nivå +4 (Värt att kämpa för) när de upptäcker att de är oeniga i en viktig sakfråga. Om den ena parten då säger nå-got som kan uppfattas som ett personangrepp av den andra parten, då sjunker kommunikationen till minus och mycket av förtroendet har gått förlorat. Vad gör man i en sådan situation?

Det första och viktigaste är att minst en av parterna lägger märke till den dras-tiska försämringen av samtalsklimatet och stannar upp och reflekterar. Det gemensamma samtalsklimatet är aldrig bättre än den lägsta nivå på Kom-munikationskartan som någon av parterna just då använder. Men det är alltid sakfrågan – det man pratade om – som avgör vad som är klokt. Nästa steg är därför att båda parterna talar öppet om den försämrade kommunikationen och frågar sig själva vad den beror på.

Om orsaken är missförstånd eller spontana känslomässiga reaktioner kan det räcka med att parterna säger ”Stopp!”, tar en liten paus och lugnar ned sig. Därefter ”backar man” till den punkt där kommunikationen spårade ur och tar

återigen tag i sakfrågan – men nu med stöd av en ännu mer noggrann kom-munikation. Det vill säga man är extra noga med att lyssna och inte avbryta varandra, att försäkra sig om att man till fullo förstår varandra, att inte göra förhastade ställningstaganden etc. Är känslorna mycket upprörda kanske det är bättre att ajournera mötet och boka in en fortsättning en annan dag. Tiden fram till det nya mötet kan användas för eftertanke och självrannsakan, gärna utgående från frågan:

”Hur kan vi bidra aktivt till att göra samtalet konstruktivt, samtidigt som vi kän-ner oss fria att klargöra och markera nödvändiga gränser?”

VindRen

KAPITEL 1 32

Kunna säga ifrån och få respekt

Ett viktigt skäl till att minuskommunikation uppkommer kan vara att projek-tören helt enkelt stöter på allvarliga hinder, som talar emot vindkraft på den tilltänkta platsen. När det händer, är det särskilt viktigt att samebyns företrä-dare lägger ned stor omsorg på sin egen kommunikation. Eftersom de lokala kunskaperna angående renskötseln endast delvis finns dokumenterade, kan projektören uppleva att det finns ett alltför stort utrymme för godtycke från ren-skötarnas sida. Projektören känner sig osäker på i vilken utsträckning samebyns invändningar verkligen är noga undersökta, sanna och relevanta.

Här blir det upp till samebyn att – på motsvarande sätt som projektören gjorde när denne inbjöd till samråd – styrka sin egen trovärdighet och argumentera på ett sätt som inger ett ökande förtroende. Det är alltså viktigt att samebyn noga överväger vad den vill säga ja respektive nej till, samt att renskötarna lägger ned möda på att förklara sina ställningstaganden på sätt som projektören kan förstå. Här ingår även att tålmodigt försöka ge tydliga svar på alla frågor som projektören har, hur konstiga frågorna än verkar ut samebyns perspektiv.

Med en väl genomförd kommunikation och argumentation bör det alltså vara fullt möjligt för en sameby att justera utformningen av – eller kanske till och med få projektören att helt avstå från – en tilltänkt vindkraftetablering i ett visst område. Om vi återvänder till Kommunikationskartan innebär det att samebyn använder minuskommunikation på ett konstruktivt sätt, som leder till att pro-jektören lyssnar och ändrar uppfattning. Då stiger snabbt den gemensamma kommunikationsnivån till minst +5 (Kompromissvilja). Eller kanske ända till +7 (Ömsesidigt samförstånd) – om projektören förstår invändningarna inte enbart förnuftsmässigt utan också med djupet av sitt hjärta.

Eva Grundelius

Bilden av läget är bristfällig & ofullständig...

Vi drar fel- aktiga slut-satser & får knasiga idéer...

Vi sprider lögner & villfarelser...

Missupp-fattningar uppstår...

Motsatsen till hållbar kommunikation är dåligt fungerande kommunikation. Då hamnar parterna i den onda cirkel som beskrivs i figuren. Om det händer, är det bästa att stanna upp och klargöra att kommunikationen inte är tillräcklig bra. Därefter lugnar man ner sig och gör en omstart med sakfrågan – där båda parterna anstränger sig för att göra kom-munikationen hållbar.

VindRen

33

Nr Fallgrop Troliga konsekvenser Åtgärd att överväga

1Vindkraftprojektören har bråttom och vill ha snabba besked.

Renskötarna kan inte ge snabba besked i svåra frågor.

Viktigt att projektören kontaktar samebyn ti-digt och ger betänketid.

2

Vindkraftprojektören ordnar stormöte med både samebyn och andra markan-vändare.

Konflikter mellan ren-näring, markägare och annan markanvändning i området aktualiseras.

Ordna särskilda möten med samebyn och ren-näringen.

3

Vindkraftprojektören försummar att lära känna renskötarna och skapa en god relation.

Parterna har alltför lågt förtroende för varandra och vågar inte föra en uppriktig dialog.

Inledningsvis lägga mycket krut på goda fy-siska möten med sam-varo, fika, gärna besök i renskogen etc.

4Vindkraftprojektören vill försöka köra över samebyn.

Samebyn sätter sig på tvären, tillståndspro-cessen blir utdragen och dyr.

Projektören tar sam-rådet på allvar och ger samebyn reella påver-kansmöjligheter.

5

Vindkraftprojektören litar inte på att det renskötarna säger är riktigt.

Misstroende mellan parterna i samrådet.

Projektören frågar, lyss-nar och går till botten med frågeställningarna för att verkligen förstå och uppnå en hållbar kommunikation.

6

Samebyn har nega-tiva erfarenheter av samråd och vill inte delta.

Svårt för projektören att få till ett (bra) samråd.

Projektören lyssnar redan vid första kon-takten mycket noga till samebyns erfarenheter och förklarar att man eftersträvar en hållbar kommunikation.

7

Samebyn visar alltför stort förtro-ende för en projektör som tar otillräcklig hänsyn.

Samebyn kommer till korta och rennäringen blir lidande.

Samebyn är vaksam och hanterar konflikter med stor kompetens.

8

Samebyn vågar inte lita på projektören och bidrar inte kon-struktivt.

Misstroende mellan parterna i samrådet.

Projektören är särskilt noga med att kommu-nicera öppet och inge förtroende.

9 Fel personer deltar i samrådsmöten.

Det som sägs har inte den tyngd som behövs, möten måste göras om med rätt personer.

Båda parter är noga med att vara väl före-trädda med såväl sak-kunskap som besluts-förankring.

Exempel på fallgropar som det gäller att vara uppmärksam på vid samrådet

VindRen

KAPITEL 1 34

Nr Fallgrop Troliga konsekvenser Åtgärd att överväga

10Nyckelpersoner ute-blir från samråds-möten.

Man kommer inte vi-dare i samtalen.

Vara noga med att välja tid och plats som pas-sar alla samt betona att allas medverkan är viktig.

11Projektören vet för lite om samer och rennäring.

Renskötarna blir miss-tänksamma och känner lågt förtroende för projektören.

Projektören läser på om samer och rennäring och är mån om att för-stå renskötarnas arbete.

12Samebyn vet för lite om vindkraft.

Projektören tvekar till om samebyn vill bidra till en konstruktiv pro-cess.

Samebyn läser på om vindkraft och är mån om att förstå även den näringens perspektiv.

13

Samrådsmötena leds av en person utan tillräcklig kommunika-tions-kompetens.

Parterna lyckas inte utveckla en hållbar kommunikation och blir inte överens.

Projektören lär sig leda hållbar kommunikation eller samarbetar med någon som kan det.

14Frågorna tas i fel ordning vid samrå-det.

Man fastnar i mindre viktiga detaljer utan att det leder framåt.

Noga tänka över hur och i vilken ordning olika frågor ska tas upp, godkänn dagordningen gemensamt.

15

Vindkraftprojektö-ren planerar in allt fler vindkraftverk ju längre tiden går.

Samebyn kan inte överblicka konsekven-serna av den tilltänkta vindkraftetableringen.

Placera ut maximalt antal vindkraftverk från början och ta därefter bort de som är olämp-liga.

16

Parterna försöker samråda fastän samtalsklimatet är negativt på Kommu-nikationskartan.

Det går trögt eftersom lyssnandet inte fung-erar, förtroende och uppriktighet saknas.

Tala öppet om sam-talsklimatet och göra en omstart med hållbar kommunikation.

17

Parterna fastnar på nivå +3 (Vanligt samtal), de är mer artiga än uppriktiga.

Viktiga frågor får inte en tillräckligt noggrann behandling.

Parterna förstår att de bör reflektera och uttrycka sin upprik-tiga mening lugnt och sakligt.

18

Parterna fastnar på nivå +4 (Värt att kämpa för), ena parten vill inte för-handla.

Minst en av parterna tror inte att motpartens anspråk är sakligt väl motiverade.

Lugnt och sakligt redogöra för skälen till anspråken på ett sätt som motparten förstår.

19Parterna kommer inte längre än till en dålig kompromiss.

Möjligheter som hade varit mycket bättre blir aldrig verklighet.

Inte nöja sig med en dålig kompromiss, utan söka en hållbar lösning.

VindRen

35

Nr Fallgrop Troliga konsekvenser Åtgärd att överväga

20

Minst en av parterna klarar inte att lyssna till den andra och förstå.

Missförstånd och feltolk-ningar styr det egna ställningstagan-det.

Lyssna mycket noga, ställa frågor och sam-manfatta det man hört.

21

Minst en av parterna är ointresserad av den andras väl och ve.

Man frågar inte efter en konfliktlösning som till-godoser bådas intres-sen.

Söka en fredlig lösning som gör båda näring-arna till vinnare lång-siktigt.

22

Minst en av parterna är inte öppen för att lära genom att omvärdera.

Man klarar inte läran-det, d v s att dra en ännu klokare slutsats.

Förstå att ingen är full-lärd och att det kan väcka respekt att ändra sig.

23Minst en av parterna uttrycker inte sin uppriktiga mening.

Kommunikationen upp-levs som osäker och dubbeltydig.

Repa mod och våga säga vad man tycker på ett konstruktivt sätt.

24

Båda parterna struntar i vilket samtalsklimat som råder.

Uppdykande kommuni-kationsproblem förvär-ras och förtroendet dalar.

Vara uppmärksam på samtalsklimatet och veta hur det kan för-bättras.

25Samebyn förhåller sig passiv till projek-törens förslag.

Projektören får ingen hjälp med att hitta de minst skadliga plat-serna.

Samebyn föreslår själv lämpliga lokaliseringar för vindkraft.

26

Parterna kommer överens i en fråga men det dokumen-teras inte.

Parterna tror att de är överens men det finns oklarheter.

Vara noga med att i skrift tydligt dokumen-tera överenskommelser.

27Tillståndsmyndighe-terna struntar i kvali-teten på samrådet.

Mindre samarbetsvilliga projektörer gynnas på samarbetsvilliga pro-jektörers bekostnad.

Tillståndsmyndighe-terna försäkrar sig om att samrådet haft god kvalitet.

VindRen

KAPITEL 1 36

Om du vill veta mer? - Tips på hemsidor

Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se

Boverket www.boverket.se

Svensk Vindenergi www.svenskvindenergi.org

Vindlov www.vindlov.se

Sametinget www.sametinget.se

Länsstyrelsernas GIS-tjänst www.gis.lst.se

Hållbar kommunikation www.hallbarkommuni-kation.se

Lagstiftning

Miljöbalken 6 kap 4 § (om samråd)

VindRen

37

Om du vill veta mer? - Tips på rapporter

Boverket 2009. Vindkraftshandboken; Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vat-tenområden. ISBN 978-91-86045-27-2.

Regeringens proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommis-sionen 2007. Samernas rätt till deltagande och samråd Fysisk planering och infrastruktur.

Svensk Vindkraftsförening 2010. Uppförandekoder för vindkraftsprojektörer.

Naturvårdsverket 2008. Erfarenheter av vindkraftsetablering. Förankring, ac-

ceptans och motstånd.

VindRen