[vETENSKAPLIGA METODER ]Detta dokument innehåller en översikt över några vanliga vetenskapliga metoder.

2011

Mikael Elias Gymnasium Karlskrona

Vetenskapliga metoder

Vetenskaplig metod är ett omfattande begrepp. Förenklat kan det förklaras som ett redskap för

att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Metod är alltså det tillvägagångssätt som

man använder i uppsatsen.

Välj lämplig metod

När du skriver en vetenskaplig rapport eller uppsats är det viktigt att välja en lämplig metod.

Först gäller det dock att vara inläst på sitt ämne och ha formulerat sitt syfte med arbetet. Då

blir det mycket lättare att välja en lämplig metod.

Vill du t.ex. veta hur många människor upplever en rockkonsert kan du använda dig av en

enkät som metod. Vill du veta hur ett företag startades är en kvalitativ intervju med

entreprenören ett bra alternativ.

1. Enkäter En enkät är en undersökning som genomförs genom att ett antal, ofta relativt många,

personer får fylla i ett frågeformulär. Personer som svarar på en enkät kallas respondenter.

Enkäter kan även göras över telefon men idag är det också vanligt att företag genomför

enkäter på sin webbplats eller genom e-post. Enkätmetoden är bra att använda om du vill

fråga ett stort antal personer om en sak eller ett ämne. Om du t.ex. skulle vilja ta reda på hur

ungdomar ser på Socialnämnden i din hemkommun är enkät ett bra metodval.

Fördelar med en enkät är att det går snabbt att genomföra. Du påverkar inte respondentens

svar, så kallad intervjuareffekt. Du kan också¨få svar på vad en relativt stor grupp tycker.

Nackdelar med en enkät är att du inte kan ställa öppna frågor och inte alltför många frågor.

Du kan inte heller ställa följdfrågor till respondenten. Du vet inte vem som har svarat på

enkäten och det finns en risk att personer har svarat oseriöst på enkäten. I alla enkäter finns

ett bortfall, folk som har valt att inte fylla i enkäten. Har du alltför stort bortfall blir enkäten

inte användbar. Har du ett bortfall på 40-50 % är enkätresultatet knappt godkänt och är det

2

över 50 % är det oacceptabelt och enkätresultaten kan inte användas.

Att tänka på när du konstruerar en enkät:

Frågorna måste vara lätta att förstå och besvara. Ofta fylls enkäterna i individuellt utan

någon möjlighet till förklaringar eller förtydligande.

Undvik öppna frågor. Det är svårt att tolka öppna frågor; vad menas med svaret. En

öppen fråga är t.ex. Vad tycker du om skolan?

Enkäten får inte vara för omfångsrik, då kommer människor låta bli att fylla i den.

Forskare talar om ”enkättrötthet” – folk är trötta på att fylla i enkäter, särskilt om de är

långa och har många öppna frågor.

Enkäten måste ha en tilltalande layout – lättläst och förståelig

När du använder slutna frågor (vilket är att föredra i en enkät) och ska mäta attityd är

Likertskalan en bra metod. Slutna frågor betyder att respondenten har svarsalternativ att

välja mellan. Respondenten får inte själv formulera sitt svar.

LikertskalanDina frågor är påståenden som respondenten skall ta ställning till. Respondenten har fem alternativ att välja mellan.          Socialnämnden hjälper ungdomar som hamnat i kriminalitet.        1. Håller helt och hållet med         2. Håller delvis med        3. Vet inte/har ingen åsikt        4.Tar delvis avstånd        5.Tar helt och hållet avstånd  

Det är viktigt att din enkät är väl genomtänkt. Lägg mycket tid på att utforma enkäten. Låt

även någon testperson fylla i enkäten och fråga personen hur han/hon uppfattade frågorna.

Det är viktigt att du har tänkt igenom vad det är du vill ha svar på med din enkät. Fundera

noga om de tilltänkta svaren kommer att ge dig det underlag du vill ha för din frågeställning.

När du genomför din enkät kan det vara bra att presentera syftet med undersökningen. Folk

3

fyller oftare i enkäter om det vet syftet med undersökningen.

Population och urvalEnkäter görs sällan på hela populationen. Population är samtliga enheter/personer som man

gör sitt urval ifrån. Vill jag undersöka vad studenterna i Lund tycker om något, är

populationen alla studenter i Lund, 35 399 studenter. Vill en forskare få reda på vad Lunds

studenter tycker i en viss fråga är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få alla studenter att

fylla i enkäten. Ofta gör forskare därför ett urval. Två vanliga urvalstekniker är stickprov,

även kallat slumpmässiga urval, och representativt urval.

Slumpmässiga urval

Två vanliga typer av slumpmässiga urval är:

A) Obundet slumpmässigt urval: Alla individer i populationen har samma chans att bli valda.

Man drar slumpmässigt ett stickprov ur hela befolkningen, och dessa får svara på enkäten.

B) Systematiskt urval: Här fastställs en systematik enligt vilka individer väljs ut. Det kan t.ex.

vara var 10:e eller var 50:e av de patienter som finns i ett journalarkiv.

Representativt urval

Ett representativt urval däremot ska spegla populationen, en miniatyr på populationen. Låt oss

säga att av Lunds studenter är 62 % kvinnor och 38 % män, 56 % läser humaniora och 44 %

läser naturvetenskaplig inriktning osv. Väljer jag nu att intervjua 1000 studenter och jag vill

att det ska vara ett representativt urval ska 620 stycken vara kvinnor och 380 stycken män.

560 av dem ska läsa humaniora och så vidare.

Motivera urvalet

Enkäter – och andra kvantitativa undersökningar – ställer höga krav på tillförlitlighet. Därför

är det viktigt att du förklarar hur du gjort urvalet och varför du gjorde ett sådant urval.

     

2

4

S2.2 Kvalitativ intervjuDen kvalitativa intervjun skiljer sig från den strukturerade intervjun. Nu vill du att

intervjupersonen skall ge fylliga och detaljerade svar så du kan få en djupare förståelse om ett

fenomen eller en situation. Du ska inte vara styrd av ett fast intervjuschema, utan tvärtom är det

önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar. Genomför du en kvalitativ intervju är din

uppgift att ställa följdfrågor, fördjupa intervjun inom områden som intervjupersonen lyfter fram

och undersökningens fokus kan också anpassas efter viktiga frågor som dyker upp under intervjun.

Du skall helt enkelt vara lyhörd för det intervjupersonen har att berätta. Det underlättar att spela in

den kvalitativa intervjun, men det kan vara värdefullt att ta stödanteckningar.

Den kvalitativa intervjun går att dela upp i två sorter; den semi-strukturerade och den

ostrukturerade. Vid den semi-struktureade intervjun kan du använda dig av en lista med

specifika teman/områden som du vill intervjun ska beröra, en typ av intervjuguide. Men du ger

intervjupersonen stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Den ostrukturerade intervjun kan

jämföras vid ett samtal. Här kan det hjälpa om du har ett PM eller en mindmap som minneshjälp

för intressanta teman/områden som du vill ta upp under intervjun. Eller kan du välja att bara

ställa en fråga och så får intervjupersonen svara och associera fritt runt frågan.

Det kan vara bra att göra en intervjuguide innan du genomför den kvalitativa intervjun.

Intervjuguiden är en kort minneslista eller en mindmap över vilka områden som din intervju skall

täcka in eller beröra för att du ska kunna svara på din i förväg uppställda frågeställningar.

Att tänka på när du konstruerar en intervjuguide och genomför den kvalitativa intervjun:

Kom ihåg dina egna frågeställningar som du ska försöka besvara. De måste ligga till grund för val av teman/områden som intervjun skall handla om.

Försök ha en viss logisk ordning på teman/områden så att frågorna som rör dessa teman/områden kommer efter varandra på ett smidigt sätt.

Ställ enkla, korta och begripliga frågor. Ställ inte ledande frågor!

Visa hänsyn genom att låta intervjupersonen tala till punkt. Ge intervjupersonen tid att tänka efter, bli inte nervös av tillfällig tystnad och pauser.

Använd ett språk som passar intervjupersonen.

5

Lyssna uppmärksamt på det intervjupersonen säger och hur det sägs. Var vänlig i ditt bemötande med intervjupersonen. 5

LÄRARSIDAN.seSh

Börja med att ta reda på bakgrundsfakta om intervjupersonen. Det kan vara viktigt att ha

bakgrundsfakta om du ska kunna sätta in hans eller hennes svar i ett sammanhang.

Spela in intervjun på en bandspelare. Ofta behöver du skriva ut intervjun för att kunna göra

tolkningar och analys. Det är lätt att missa mycket som blir sagt om du bara för anteckningar.

Visa etisk hänsyn genom ge intervjupersonen information om vad undersökningen handlar om

och att svaren kommer att behandlas konfidentiellt.

3. Litteraturstudie (dokumentanalys)

I en litteraturstudie/dokumentanalys undersöker du olika problem eller frågeställningar med hjälp

av källor; artiklar, arkiv, böcker, filmer, hemsidor med mera. En litteraturstudie innebär att du

utifrån din problemformulering eller frågeställning samlar in information (data) från lämpliga

källor. Med lämpliga källor menas källor som håller för en källkritisk granskning. Det är också

viktigt att du väljer rätt källor i relation till din problemformulering eller frågeställning, alltså

källor som är relevanta för din studie.

Det är viktigt att din litteraturstudie resulterar i en analys av litteraturgenomgången och inte ett

referat av den valda litteraturen. Det som skiljer en litteraturstudie från en empirisk studie är att

frågorna ställs till ett urval av litteratur i stället för till människor med hjälp av frågekonstruktion  

Att jämföra flera liknande texter kan ge intressanta resultat. Hur liknar t.ex. aktuella läroböcker i

ett visst ämne varandra och hur skiljer de sig? Hur speglade olika tidningar en viss händelse? Här

är det viktigt att inte bara beskriva skillnaderna utan också försöka förklara vad de kan bero på.

En litteraturstudie på universitetet skulle kunna vara:

Frågeställning: Vilka konsekvenser har mobbning på den psykiska ohälsan hos barn och

6

ungdomar?

Datainsamling: Sökning i databaser med vetenskapliga artiklar. Artiklar väljs ut som anses

vara relevanta för frågeställningen. Det blir många artiklar och en avgränsning måste göras.

Avgränsningen blir att alla artiklar som inte svarar mot studiens syfte och som är

publicerade tidigare än år 2003 utesluts.

När det gäller en litteraturstudie på gymnasiet behöver din studie inte bygga på vetenskapliga

artiklar och avhandlingar. Du kan använda dig av faktaböcker, arkiv, artiklar från facktidningar och

nyhetstidningar, statistik från SCB, material från organisationer eller myndigheter och så vidare.

Dock är det viktigt att du inte använda andra elevers skolarbeten som källa. En gymnasieelevs

skolarbete håller inte för en källkritisk granskning. Däremot kan du ofta få tips på bra litteratur

genom att titta på andra elevers arbeten. När du genomför en litteraturstudie är det oerhört viktigt

att du är källkritisk i valet av dina källor.

6

7

Orsaksanalys

  

Ibland vill vi veta VARFÖR något är som det är. Varför blev JFK mördad? Varför ökar

rasismen i samhället? Varför har vi Europas högsta ungdomsarbetslöshet i Sverige? För att

finna svaren på dessa frågor kan vi gå systematiskt tillväga och undersöka vilka

förklaringar/orsaker (ofta finns det flera orsaker) som kan svara på frågan varför. Vi använder

orsaksanalysen helt enkelt för att svara på olika varför-frågor. I analysmodellen börjar vi

utifrån en situation eller en företeelse. Vi försöker förstå hur denna företeelse har uppstått och

förklaringarna söker vi i det förflutna. Med hjälp av denna modell gör vi en orsaksanalys av

företeelsen/händelsen. Våra förklaringar till händelsen ska bygga på iakttagelser och/eller

fakta och utifrån den information vi har försöker vi göra en analys - vi ska alltså inte bara

gissa och tro. Modellen blickar även framåt i tiden, vad konsekvenserna blir av händelsen.

Ibland kan det vara intressant och givande att ge förslag på åtgärder som kan vidtas.

Orsaksanalysen börjar med att söka efter orsakerna till situationer eller företeelser. Vilka

förklaringar finns till att denna situation har uppstått. Ofta finns det flera förklaringar till en

händelse/situation/företeelse/problem. När man försöker analysera en händelse med

orsaksförklaring, även kallad kausal förklaring, är det viktig att få med alla de viktigaste

8

orsakerna . Världen är komplicerad och ofta finns det flera viktiga bakomliggande orsaker

till en händelse.  

Ett exempel på orsaksanalys: 

Företeelse: jag har ont i huvudet 

Orsaker: jag har druckit för lite vatten, jag håller på att bli sjuk, jag har sovit för lite, det

har varit soligt och jag har kisat mycket 

Konsekvenser: jag kan inte koncentrera mig, jag blir otrevlig och kitslig, jag måste gå hem

och lägga mig 

Åtgärder: jag dricker vatten, jag tar en huvudvärkstablett, jag sover en stund. 

9