översyn av fyrbodals kommunalförbund1.1 fyrbodals funktionella geografi, ... skl rapport...
TRANSCRIPT
Översyn av Fyrbodals kommunalförbund
1. Gemensam kunskapsgrund1.1 Fyrbodals funktionella geografi, rapport Sweco1.2 Urbaniseringens effekter och skäl för att samverka, SKL rapport1.3 Seminarium om regional samverkan, seminarium Gbg universitet1.4 Slutsatser att ta med i översynen
2. Förslag till prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften3. Förslag till prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel
3.1 Insatser inom ramen för kommunalförbundet3.2 Insatser utanför kommunalförbundet
4. Fortsatta projekt/insatser med särskild kommunfinansiering idag5. Fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom6. Ej prioriterade insatser/projekt inom förbundet 7. Förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet
7.1 Initiativrätt7.2 Beslutsunderlag
8. Förslag till beslut
1 Gemensam kunskapsgrund
1.1 Fyrbodals funktionella geografi, rapport Sweco
• Fyrbodal– Långa avstånd– Monocentrism – stora stråk mot Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg)
• Tar inte hänsyn till Norge respektive Värmland
– Polycentrism :– Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg
• Symmetriska pendlingsflöden mellan Trollhättan och Uddevalla• Kompletterande näringsliv mellan TUV• Goda förutsättningar för pendling• Negativ sysselsättningsutveckling (aktuella siffror?)• Orientering mot Göteborg
– Strömstad med norra Bohuskusten• Specialiserat näringsliv besöksnäring, gränshandel, jordbruk, industrier• Pendling mot Norge
– Åmål med norra Dalsland• Orientering mot Säffle/Karlstad (Åmål ingår i Karlstads arbetsmarknadsområde)• Ensidig produktionsinriktad landsbygd• Negativ befolkningsutveckling
• Slutsats – förutsättningar för Fyrbodal att bli en sammanhållen region är små.• Troligt scenario är Trestad med Göteborg, och Åmål med Värmland, norra Bohuskusten har Norge
gemensamt med Värmland.
1.2 Urbaniseringens effekter och skäl för att samverka, SKL rapport
Utmaningar för växande kommuner:
• Bostäder till alla nya invånare, vissa svårt att attrahera privata investeringar, risk för segregation
• Bygga ut infrastruktur och kommunikationer (investeringar i VA och gator, samspel med regionen/staten om kollektivtrafik och kommunikationer)
• Ökade krav på kommunal service – skolor, äldreomsorg, idrottsanläggningar och kulturutbud
• Hög investeringsnivå som påverkar finanserna
Utmaningar för krympande kommuner:
• Kontinuerlig anpassning av kommunala verksamheten
• Arbetsbelastningen inom kommunens administration minskar inte
• Mindre utrymme för nya lösningar och effektivisering
• Svårigheter med rekrytering och personalförsörjning samt specialister
• Små kommuner har sämst förutsättningar för att avsätta tid och resurser för strategiskt utvecklingsarbete. Behöver kunskapsstöd.
• Överdimensionerad infrastruktur (skolbyggnader som står kvar och kostar)
• Minskat skatteunderlag , svag soliditet, skulder
• Svårt upprätthålla kostnadseffektivitet och kvalitet
• Känsliga för förändringar ekonomiskt
• Förändrade eller skärpta krav från staten eller andra svåra att hantera.
Växande och krympande kommuner - urbaniseringens effekter - i Fyrbodal:
Med utgångspunkt i befolkningsutvecklingen under perioden 2010-2015 är följande kommuner växande respektive krympande:
Växande:
Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Strömstad, Tanum, Åmål och Dals Ed
Krympande:
Bengtsfors, Mellerud, Färgelanda, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust
Generella skäl för att samverka• Klara sitt uppdrag (välfärdsuppdraget)
– Rationalisering och effektivisering
• för att minska de totala kostnaderna
• för att erbjuda mer till samma kostnad
– Skapa utveckling och förnyelse – större verksamhetsvolym skapar utrymme för det
– Rekrytering och kompetensförsörjning – större organisationer kan erbjuda intressantare arbetsuppgifter
• Växa/utvecklas (samhällsutvecklaruppdraget/regional utveckling)
1.3 Seminarium ”Växande storstadskommuners utmaningar och det regionala ansvaret”, Gbg universitet hösten 2016
Erfarenheter från Kommunstyrelsens ordföranden i Göteborg, Botkyrka och Staffanstorp:
• Strukturbild – komplettera i stället för att konkurrera, förhålla sig och positionera sig
• Samverkan ska skapa mervärde för respektive kommun/varje KSO vill ha något med sig hem.
• Klara sitt uppdrag (välfärdsuppdrag)
• Växa/utvecklas (samhällsutvecklaruppdrag)
Studie från Umeå universitet:
• Medborgare inte längre bara kommunmedborgare, politisk orientering mot andra kommuner också (anhöriga och fritidsboende)
1.4 Slutsatser att ta med i översynen av Fyrbodal
• Varje KSO vill ha med sig något hem
• Både växande och krympande kommuner har ansträngd ekonomi och svårt med finansiering
• Behoven av samverkan större i krympande kommuner både när det gäller klara sitt uppdrag och utvecklas
• Om varje del av Fyrbodal stärks utifrån sina behov, stärks också hela Fyrbodal
2 Förslag till prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften
Infrastruktur o kollektivtrafik (väg, järnväg, bredband, sjöfart o cykel)
- Delregional plan för inspel till regional och nationellt plan
- Kunskapsunderlag, påverkansarbete, målbilder/ambitioner, yttranden
Hälso och sjukvård/socialtjänst (gemensam målgrupp med VGR)
- Skapa fungerande samverkan mellan VGR/kommunerna genom avtal och överenskommelser
- Samordna statliga satsningar
- Uppdrag från omsorgs/socialchefer med särskild finansiering. Sådana uppdrag ska vara förankrade i kommunchefsgruppen och egna kommunen te x ÄBIC/IBIC, iCare4
(Dessutom utanför Fyrbodals kommunalförbund med särskild finansiering från kommunerna -Vårdsamverkan Fyrbodal)
Resurser till basorganisationen
- Förbundsdirektör, administrativ chef/ekonom, infrastrukturansvarig, välfärdsansvarig. Ytterligare utrymme finns för exempelvis utredare och kommunikatör
- Medlemsavgiften föreslås indexeras fr o m 2018
3 Förslag till prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel
Insatserna ska vara strategiskt betydelsefulla och framtidsorienterade
Förutsättning: 18 mkr per år (35 kr/inv och VGR-medel 9 mkr)
Prio-grund
1 Påverkansarbete på externa parter
2 Samverkan med en extern part t ex VGR, HV, Länsstyrelsen, Business Sweden, som verkar över flera kommuner/regionalt
3. 1 Insatser inom ramen för Kommunalförbundet Fyrbodal
Innovatum teknikpark
Nyföretagande (Ung företagsverksamhet, Drivhuset, Nyföretagarcentrum mfl.)
Affärsdriven miljöutveckling inkl Biogas 2020
Etableringsservice Position Väst
Strukturbild Fyrbodal
Kommunakademin Väst
3.2 Insatser utanför kommunalförbundet
• Bedrivs av värdkommun inom delregionerna TUV, Dalsland och Bohuslän eller annan konstellation
• 50% medfinansiering av RTV-medlen, 25% kommunernas RTV samt 25% berörda kommuner
Kompetensplattform
Praktiksamordning
Företagsklimat
Kreativa kraftfält
Samverkan vuxenutbildning
4 Fortsatta projekt/insatser med särskild kommunfinansiering idag
• Särskilda överenskommelser/avtal/projektbeskrivningar med tidsperiod ska finnas• Inför ny tidsperiod ska nytt ställningstagande göras enligt rutin för nya initiativ
Projekt/insatser/verksamheter:
Välfärd/Hälso- och sjukvård/socialtjänstHälsokällanFoU FyrbodalUtvecklingsledare funktionshinder/socialpsykiatriNätverksledare IFOVård- och omsorgscollege
UtbildningAntagningskansliet
SamhällsutvecklingTeknikcollegeSamhällsorientering för nyanlända
5 Fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom
• E-samverkan– E-hälsa Fyrbodals kommunalförbund
– E-arkiv, Välfärdsteknik och E-förvaltning i TUV-samverkan
6 Ej prioriterade insatser/projekt inom förbundet
Insatserna/projekten kan bedrivas av intresserade kommuner i samverkan och med särskild finansiering.
Insatser/projekt:
• Fyrbodal växer på träd
• Hela Gröna vägen
• Kulturkollo
• Attraktiva kommuner – verktyg för utveckling
• KOBRA – kompetensbaserad regional analys
• Scandinavian Science Cluster
• Collegesamverkan VG – gröna näringarna
• Förstudie skolavhopp
• Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering
• Fiskekommunerna
7 Förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet
7.1 Initiativrätt
9 § i förbundsordningen ändras .
Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av • ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, • förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt • organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt.
Ärenden i arbetsutskottet får väckas av• Ledamot och ersättare i arbetsutskottet,• organ under arbetsutskottet om arbetsutskottet har medgivit sådan rätt. • Förbundsdirektören
7.2 Beslutsunderlag
Beslutsunderlag för nya initiativ/projekt/insatser ska innehålla:
• Bakgrund
• Nuläge
• Syfte/Mål
• Föreslagen åtgärd
• Tid- och arbetsplan
• Beräknade kostnader
• Finansiering
• Uppföljning
• Vad händer efter projekttiden
Beslutsunderlaget lämnas till förbundsdirektören för godkännande och vidare hantering.
8 Förslag till beslut
Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen att uppdra åt förbundsdirektören att successivt anpassa förbundets verksamhet i enlighet med förslaget.
Enligt uppdrag
Kommunchefsgruppen via
arbetsgruppen - Ulf Ericsson, Agneta Johansson, Peter Larsson, Anneli Snobl, Ove Thörnkvist och Annika Wennerblom