verktyg för arbetslivet

8/8/2019 Verktyg fr arbetslivet

1/38

SCIENTOLOGIGr vrlden till en bttre plats

Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, r en tillmpadreligis filosofi som erbjuder en exakt vg genom vilken var och en kantervinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.

Scientologin bestr av speciella axiom som definierar de underliggandeorsakerna och principerna fr tillvaron och en oerhrd mngd observationerinom de humanistiska vetenskaperna en filosofisk kunskapssamling sombokstavligen r tillmplig p livet i dess helhet.

Denna omfngsrika kunskapsmngd resulterade i tv tillmpningar avmnet: fr det frsta, en teknologi fr mnniskan att n hgre tillstnd av andligmedvetenhet och uppn den frihet som mnga stora filosofiska lror skt; ochfr det andra, ett stort antal grundlggande principer som mnniskor kananvnda fr att frbttra sina liv. Genom den andra tillmpningen erbjuderfaktiskt Scientologin inte ngonting mindre n praktiska metoder fr attfrbttra alla aspekter av tillvaron hjlpmedel fr att skapa nya stt att leva.Och hrifrn kommer det mne du just str i begrepp att studera.

Det material som sammanstllts frn L. Ron Hubbards skrifter, och sompresenteras hr, utgr bara ett av de verktyg man kan finna i Scientologi-

handboken en innehllsrik vgledning som innehller talrika tillmpningar avScientologi vilka kan anvndas fr att frbttra mnga andra omrden av livet.

I detta hfte har redaktrerna utkat informationen med en kort introduktion,praktiska vningar och exempel p framgngsrik tillmpning.

Det finns kurser fr att frbttra din frstelse, och mer material fr attbredda dina kunskaper, i nrmaste Scientologi-kyrka eller -mission. Listor

I Scientologin beskrivs mnga nya freteelser om mnniskan och livet, och drfr

kanske du stter p termer i det hr hftet som du inte r frtrogen med. Dessafrklaras frsta gngen de frekommer och i ordfrklaringarna i slutet av hftet.

Scientologi r till fr att anvndas. Det r en praktisk filosofi, ngonting mangr. Nr du anvnder dessa data, kan du frndra tillstnd.

Miljontals mnniskor har tillmpat den hr kunskapen, mnniskor som villgra ngonting t de tillstnd de ser runt omkring sig. De vet att livet kanfrbttras. Och de vet att Scientologi fungerar.

Det kommer du ocks att veta nr du tillmpar det du lser p fljande sidor

fr att hjlpa dig sjlv och andra.CHURCH OF SCIENTOLOGY INTERNATIONAL

finns p www.scientology.org.


2/38

2

S junkande produktivitet, hg arbetslshet, usla relationer mellanledning och arbetare, inkompetenta chefer och orliga affrsuppgrelser

allt detta r en plga fr en arbetsplats. Det r inte frvnande att

arbete r en klla till stress och oro fr vldigt mnga mnniskor.

Hur man skall kunna ka effektiviteten och produktiviteten p

jobbet, hur man handskas med konflikter och frvirring parbetsplatsen och hur man vervinner utmattning r frgor som

berr bde arbetare och ledning. En lsning p problemen skulle intebara ge kad trygghet utan dessutom ka tillfredsstllelsen.

Det hr hftet innehller ngra av alla de principer och tekniker som

L. Ron Hubbard utvecklade fr att tillmpas p arbetsplatsen. Det rcker

inte att arbete kan vara bde lnande och meningsfullt, eftersom det r

den huvudsakliga aktiviteten i de flestas liv ska det vara s. Den hr

informationen kommer att hjlpa dig att stadkomma detta. s


3/38

3

an kan frledas att tro att det finns ngot frvirrande iatt styra sin vg genom arbetslivet. Och frvirring finnsdet fr den som inte r utrustad med karta och kompass.

En persons frvirring tycks befogad, nr manbetraktar de mnga faktorer som kan stra ens liv ochundergrva ens trygghet. Det r sant att alla svrigheter igrund och botten r frvirring. Om hotet r tillrckligt

stort och man str infr tillrckligt mnga oknda faktorer s duckar man ochfrsker blint sl sig igenom det. Man har vervldigats av frvirring.

Fr mnga olsta problem bildar till slut en jttelik frvirring. Allt

emellant fr arbetaren tillrckligt mnga motstridiga order p arbetet vilketleder till att han blir frvirrad. En modern anlggning kan sktas s illa, att alltframstr som en vldig frvirring, omjlig att lsa.

Den lsning som man vanligen tillgriper i en frvirring r tur. Omkrafterna omkring en tycks alltfr stora, kan man alltid lita p turen. Medtur menar vi ett de som inte bestms av en sjlv. Om man slpper greppetom en bilratt och hoppas p att turen skall hlla bilen kvar p vgen, blir manofta besviken. Och likadant r det i livet. Om man lmnar saker och ting t

slumpen, r det mindre troligt att det lser sig av sig sjlv. Man har sett en vnblunda fr inkassobreven och bita ihop tnderna i hopp om att han skall vinnap travet och drigenom lsa alla sina problem. Man har knt mnniskor somhar sktt sina liv p det sttet i ratal. En av den engelske romanfrfattarenCharles Dickens stora gestalter hade faktiskt som sin hela filosofi att vnta patt ngot skulle dyka upp. Men ven om vi medger att turen ren mktigfaktor, r den bara ndvndig mitt i en strid strm av frvirrande faktorer. Omman mste ha turfr att klara sig igenom ngot, d blir konsekvensen att man

HURMANHANDSKASMED

FRVIRRINGIARBETSLIVET

M


4/38

4

inte lngre sitter bakom ratten i sin bil, och fljden blir ocks att man har attgra med frvirring.

Det kan allts vara bra att frst exakt vad en frvirring r och hur den

kan lsas.

Frvirring och det stabila datumet

En frvirring kan definieras som ett antal faktorer eller omstndighetersom inte tycks ha ngon omedelbar lsning. Mera allmnt uttryckt r enfrvirring slumpmssig rrelse.

Om du stod mitt p en livligt trafikerad gata, skulle du antagligen knnadig frvirrad av all rrelse som svischade frbi dig. Om du stod i en hftigstorm med lv och papper flygande omkring, skulle du antagligen knna digfrvirrad.

r det mjligt att verkligen frst frvirring? Existerar det kunskap omhur frvirring r uppbyggd, vad den bestr av? Ja, det gr det.

Om du vore vxeltelefonist och fick tio samtal p en gng, skulle du

kanske knna dig frvirrad. Men finns det ngon lsning p situationen? Omdu vore verkmstare och stod infr tre ndsituationer och en olyckshndelse,alla p en gng, skulle du kanske knna dig frvirrad. Men finns det ngonlsning p detta?

En frvirring r en frvirring endast s lnge som alla partiklarna r irrelse. En frvirring r en frvirring endast s lnge som ingen faktor r klartavgrnsad eller frstdd.

Frvirring r den grundlggande orsaken till dumhet. Fr den dumme ralla saker frvirrade utom de mycket enkla. Om man knde till frvirringensbeskaffenhet, s skulle man allts bli intelligentare, hur intelligent man n var.

Om du ngon gng har varit tvungen att undervisa ngon ung ambitisperson som inte var alltfr begvad, frstr du detta mycket vl. Du frskerfrklara hur det ena eller det andra fungerar. Du gr igenom det om och omoch om igen. Drefter ger du honom fria tyglar och det blir rena cirkusen. Hanfrstod inte, han fattade inte. Fr att gra det enkelt att frst hansmissfrstnd kan man sga, helt riktigt: Han var frvirrad.


5/38

5

I de fall utbildning misslyckas beror det i nittionio fall av hundra p att denstuderande var frvirrad.

Och nr ett misslyckande nalkas, inte bara i arbetslivet utan i livet

verhuvudtaget, har det p ett eller annat stt sitt ursprung i frvirring. Fratt lra sig ngot om maskiner eller kunna leva livet, mste man antingenkunna tla frvirringen eller lsa upp den.

Vi har inom Scientologi en viss grundsats om frvirring. Den kallas frgrundsatsen om det stabila datumet.

Om du sg massor av papperslappar virvla omkring i ett rum, skulle det seut som ett virrvarr, tills du valde ut en papperslapp till den papperslapp genom

vilken allting annat var i rrelse. Med andra ord kan man frst en frvirranderrelse genom att man uppfattar en sak som orrlig.

I en trafikstrm skulle allting vara frvirring, svida du inte kundeuppfatta en bil som orrlig i frhllande till de andra bilarna, och p s stt sede andra bilarna rra sig i frhllande till denna.

Vxeltelefonisten som fr tio samtal p en gng lser frvirringen genomatt vlja ett samtal, med rtta eller inte, till att vara det frsta samtal som fr

hennes uppmrksamhet. Frvirringen av tio samtal p en gng blir mindrefrvirrande i samma gonblick som hon vljer ut ett samtal som det som skallbesvaras. Verkmstaren som stlls infr tre ndsituationer och en olyckshndelsebehver bara vlja ut det som hanfrst skall ta itu med fr att starta det frloppsom terstller ordningen.

Till dess att man vljer ut ett datum, en faktor, en enskild sak i en frvirringav partiklar, fortstter frvirringen. Denna enda sak som vljs ut och anvndsblir det stabila datumet fr terstoden.

Fr att uttrycka det mer exakt: Varje kunskapsomrde r uppbyggt p ettdatum. Detta r dess stabila datum. Upphv detta datum, s rasar helakunskapsomrdet. Ett stabilt datum behver inte vara det datum som r rtt.Det r helt enkelt det datum som hindrar saker frn att befinna sig i frvirringoch efter vilket andra data r inordnade.

Nr du lrde den unge ambitise personen hur man anvnder en maskinoch han inte lyckades frst dina anvisningar, berodde detta allts p att hansaknade ett stabilt datum. Man mste frst f honom att frst ettfaktum. Nr


6/38

6

partiklarna r irrelse

Den blir mindre frvirrande nr en sak vljsut och blir det stabila datumet frterstoden.

En frvirringexisterar nr alla


7/38

7

han begriper detta, kan han begripa andra. I varje frvirrad situation r manallts dum, eller frvirrad, tills man helt har frsttt ettfaktum eller en sak.

ven om en frvirring verkar stor och svr att f bukt med, r den

sammansatt av data eller faktorer eller partiklar. Den har delar. Se till att frsten del och lokalisera den grundligt. Se sedan hur de andra delarna fungerar ifrhllande till den. Drmed har du stabiliserat frvirringen. Genom att sttaandra saker i frhllande till det som du har frsttt, bemstrar du snartfrvirringen i sin helhet.

Nr man lr en pojke att skta en maskin, skall man inte versa honommed en strtflod av data och drefter ppeka hans misstag. Det r frvirring

fr honom, det fr honom att reagera enfaldigt. Leta reda p en intrdespunkttill hans frvirring, ettdatum. Tala om fr honom: Det hr r en maskin. Detkan hnda att alla instruktionerna slungades mot ngon som inte hade ngonverklig skerhet, ingen verklig ordning p tillvaron. Det hr r en maskin,sger man. Och lter honom sedan frvissa sig om det. Lt honom knna pden, fingra p den, puffa p den. Det hr r en maskin, sger man till honom.Man hpnar ver hur lng tid det kan ta, men man hpnar ocks ver hur hansvisshet kar. Av alla de komplicerade saker han mste lra sig fr att skta denmste han knna till ettdatum frst. Det r inte ens viktigt vilket datum hanfrst lr sig ordentligt, utver det faktum att det r bst att lra honom ett enkeltgrundlggande datum. Man kan visa honom vad den gr, man kan frklara denslutliga produkten fr honom, man kan tala om fr honom varfr han har valtsut till att skta denna maskin. Men man mste klargra ett grundlggandedatum fr honom, annars kommer han att tappa bort sig i frvirring.

Frvirring r ovisshet. Frvirring r dumhet. Frvirring r otrygghet. Nrdu tnker p ovisshet, dumhet och otrygghet, tnk d p frvirring, s har du

trffat rtt.

Vad r d visshet? Avsaknad av frvirring. Vad r d intelligens? Frmgaatt handskas med frvirring. Vad r d trygghet? Frmgan att ta sig igenomeller runt frvirring eller att bringa ordning i frvirring. Visshet, intelligensoch trygghet r avsaknad av frvirring eller frmga att handskas med den.

Hur passar tur in i frvirring? Tur r frhoppningen att ngon okontrolleradtillfllighet skall gra att man klarar av det. Att rkna med tur r att slppakontrollen. Det r apati.


8/38


9/38

9

se hur de andra rr sig i frhllande till denna, s finner du att frvirringenhar avtagit. Nr man har antagit en partikel som ett stabilt datum r det mjligtatt de andra kan falla p plats. P s stt kan en ndsituation, en maskin, ett

arbete eller livet sjlvt skrskdas och bli frsttt, och man kan vara fri.

Lt oss ta en titt p hur detta fungerar. Det finns ett antal saker som kanpverka att man fr, behller och frbttrar ett arbete. Man kan handskas medhela detta problem, vilket mnniskor ofta gr, genom att tillfra detta endadatum till problemet: Jag kan skaffa och behlla ett jobb. Genom att manklamrar sig fast vid denna enda tanke, fr frvirringen och otryggheten i livetmindre verkan och blir mindre frvirrande.

Men anta att man har gjort detta: Antag att man som ung, utan att vidareunderska problemet, bet ihop tnderna, blundade och sade: Jag kan f ett

jobb och behlla det, vad som n hnder. Drfr behver jag inte oroa mig frekonomin lngre. N, det var ju fint.

Senare blev man avskedad utan frvarning. Man var utan arbete i tioveckor. ven om man fick ett nytt jobb, knde man sig d mindre trygg, mindresjlvsker. Och lt oss sga att ngon olyckshndelse intrffade och att man

stod utan arbete igen. ter arbetsls knde man sig ter mindre sjlvsker,nnu mindre trygg. Varfr?

Lt oss ta en titt p motsatsen till denna grundsats om det stabila datumet.Om vi gr detta, lr vi oss att frvirring hlls inaktiva av stabila data och attfrvirringen infinner sig p nytt, nr det stabila datumet rubbas.

Lt oss frestlla oss en frvirring som stoppats. Den r nnu utspridd,men den r stoppad. Vad stoppade den? Att man antog ett stabilt datum. Lt

oss sga att man hade det vldigt besvrligt med svrmor. En dag efter ett grlgick man ut och slogs av den briljanta idn: Alla svrmdrar r onda. Dettavar ett beslut. Detta var ett stabilt datum som man, med rtt eller ortt, hadeantagit i en frvirring. Genast knde man sig bttre till mods. Man kundehantera eller leva med problemet nu. Man visste att alla svrmdrar varonda. Det var inte sant, men det var ett stabilt datum. S en dag, nr man vari knipa, ingrep svrmor, orubbligt lojal, och betalade bde hyran och de andraskulderna. Man knde sig genast mycket frvirrad. Denna goda grning borde

inte ha varit ngot som frde in frvirring. Hade hon inte lst problemet, nrallt kom omkring? Varfr knner man sig d upprrd ver det? Drfr att det


10/38

10

stabila datumet har rubbats. Hela frvirringen i det gamla problemet trder iverksamhet igen p grund av att det stabila datumet visade sig vara falskt.

Det enda man behver gra fr att gra ngon frvirrad r att lokaliseradennes stabila data och invalidera dem. Man behver bara rubba dessa fstabila data, genom att kritisera eller vederlgga dem, fr att aktivera enpersons hela frvirring igen.

Stabila data behver nmligen inte vara sanna. Man antar dem helt enkelt.Nr de har antagits, betraktar man vriga data i relation till dem. Drfr harantagandet av vilket som helst stabilt datum en bengenhet att upphva denfrvirring det gller. Men om detta stabila datum rubbas, invalideras eller

motbevisas, d str man dr med sin frvirring igen. Naturligtvis r det endaman behver gra att anta ett nytt stabilt datum eller terinstta det gamla, menman mste knna till Scientologin fr att smidigt kunna stadkomma detta.

Lt oss sga att man inte har ngra farhgor fr landets ekonomi, tack vareen hjltemodig politiker som gr sitt bsta. Denne man r det stabila datumetfr hela ens hela frvirring i frga om landets ekonomi. Drfr oroar man siginte. Men en dag rubbas detta datum av omstndigheterna eller av hanspolitiska fiender. De bevisar att han i verkligheten r ohederlig. D blir manterigen orolig fr landets ekonomi. Kanske man lade sig till med ngonfilosofi, drfr att talaren verkade vara en s trevlig karl. Sedan bevisar ngoningende fr en att talaren i sjlva verket r en tjuv eller ngot nnu vrre. Manantog filosofin drfr att man behvde litet sinnesro. Att invalidera talarenterstller allts genast den frvirring som man ursprungligen stod infr.

Nr vi var unga betraktade vi frvirringen i arbetets vrld och hll tillbakaalltihop genom att bistert konstatera: Jag kan skaffa och behlla ett jobb. Det

var det stabila datumet. Vi fick ocks ett jobb. Men vi fick sparken.Frvirringen i arbetets vrld blev d mycket frvirrande. Om man bara har detenda stabila datumet Jag kan skaffa och behlla ett jobb, d kommer manskerligen att tillbringa ngra frvirrade perioder i sitt arbetsliv. Ett mycket,mycket bttre stabilt datum vore: Jag frstr mig p livet och arbeten. Drfrkan jag skaffa, behlla och frbttra arbeten.

Frvirring behver inte vara en oundviklig och bestende del av ensarbetsliv. Genom att anvnda sig av grundsatsen om det stabila datumet kanman successivt bringa ordning och frstelse i vilken situation som helst.


11/38

11

NOCH

DRASIGTILLBAKAOm man frstr frvirring och behovet av god kontroll fr att f ordning,upptcker man ltt arbetare och exekutiver som orsakar frvirring genomdlig kontroll. Det finns en mycket enkel men oerhrt kraftfull metod som fren person frtrogen med och i kommunikation med saker och ting, s att hankan kontrollera dem bttre. Den kallas N och dra sig tillbaka.

Man kan inte frvnta sig att en person skall kunna kontrollera eller frsteller vara skicklig i ngonting som han inte r frtrogen med.

Nyckelordet fr frtrogenhet r kommunikation.

Orsaken till att en person inte r i kommunikation med ngonting berorp att han drar sig tillbaka frn det och inte r villig att n ut till eller kontaktangon del av det.

Om en person inte kan n och dra sig tillbaka frn en sak, kommer han attvara effekt av den saken.

Om en person kan n och dra sig tillbaka frn det, kan han sgas vara ikommunikation med den saken.

Att vara i kommunikation med ngonting r att vara i en mer orsakandeposition i frhllande till det.

Med N menar vi att vidrra eller att gripa tag i. Det definieras som attverbrygga avstnd till, att komma till och/eller att anlnda till.

Med DRA SIG TILLBAKA menar vi att rra sig bort frn, slppa.Proceduren fr N och dra sig tillbaka frstter en person i kommunikation

med och i en mer orsakande position i frhllande till freml, mnniskor,rum, grnser och situationer.

I det fysiska universum etableras kommunikation med freml, former,rum och grnser bst genom faktisk fysisk kontakt.

N och dra sig tillbaka r ett vrdefullt redskap som kan anvndas fr att

f en person i god kommunikation med sin arbetsmilj, speciellt med dehjlpmedel och freml han anvnder.


12/38

12

En pilot skulle kunna gra N och dra sig tillbaka p alla freml ochutrymmen i sitt flygplan, sin hangar och jorden; en sekreterare skulle kunnagra N och dra sig tillbaka p sin skrivmaskin, sin stol, vggar, utrymmen,sitt skrivbord osv.

Att vara fullt frtrogen med sina yrkesverktyg r ett mycket viktigt steg nrdet gller att f ut produkter. Man kan ka sin produktionsniv avsevrt medden hr tgrden.

Till exempel: En regementslkare i flyget som var utbildad i den hrproceduren tillmpade N och dra sig tillbaka i sin flygdivision och underett helt r intrffade inte en enda olycka, inte ens en ltt snudd mellanvingspetsar. Det r frmodligen den enda flygdivisionen i historien som klaratsig ett helt r utan minsta lilla olyckshndelse.

Procedur

Proceduren fr N och dra sig tillbaka r mycket ltt att lra sig. Det kangras p alla freml eller omrden. Det kan gras p en persons arbetsmilj,p en ny utrustning, en maskin, p vad som helst. Det grs tills personen r igod kommunikation med sin omgivning rent generellt eller ett specifiktomrde som man inriktar sig p.

1. Ta med dig personen till det omrde dr du skall gra N och dra sig

tillbaka. Tala om fr honom att du skall gra N och dra sig tillbaka ochfrklara proceduren.

2. Tala om fr honom vilka kommando du kommer att anvnda och se tillatt han frstr dem. Kommandona lyder:

A. N den/det _______. (namnge och peka ut fremlet eller personen elleromrdet)

B. Dra dig tillbaka frn den/det _______. (namnge och peka ut fremleteller personen eller omrdet)

En sak eller en del av ngonting (t.ex. den stora rda knappen pmaskinens framsida) eller ett utrymme eller en person namnges p dentomma raden.

3. Ge honom det frsta kommandot. Till exempel: N den stora rdaknappen p maskinens framsida.

Peka alltid p fremlet (personen, utrymmet etc.) varje gng du ger ettkommando s att det inte rder ngot tvivel fr personen som utfr det.

4. Nr personen har utfrt kommandot, ge honom en bekrftelse genomatt sga tack eller bra etc.


13/38

13

5. Ge nu nsta kommando: Dra dig tillbaka frn den stora rda knappenp maskinens framsida. Ge honom en bekrftelse nr han gjort det.

6. Fortstt att omvxlande ge kommandona A, B, A, B och s vidare, med

en bekrftelse efter utfrandet av varje kommando, och se till att personenvidrr olika delar av fremlet eller i utrymmet.

7.Gr N och dra dig tillbaka p en sak, ett utrymme eller en person tillspersonen antingen fr en liten vinst, eller tills tre p varandra fljandekommandopar har utfrts utan ngon frndring i personens rrelser ellerattityd. En liten vinst innebr en liten frbttring fr personen, som tillexempel att han knner sig lite bttre till mods i frga om fremlet elleromrdet, eller helt enkelt upplever en kad knsla av vlbefinnande.

8. Drnst vljer man ut ett annat freml, utrymme eller person och gerkommandona tills personen fr en vinst betrffande den saken.

Lt inte personen hlla p och gra N och dra sig tillbaka i allondlighet p samma del av ngot som anvnds utan gr det p olika detaljeroch delar av ett freml som vidrrs.

G runt med personen som gr den hr tgrden, och se till s att hanfaktiskt stter sig i fysisk kontakt med detaljerna eller omrdena av fremlen,

utrymmena eller personerna.Vlj ut fremlen p ett sdant stt att ni gr frn mindre freml till de

strre fremlen som finns tillgngliga, och vidrr olika delar av vart och etti turordning tills personen fr en liten vinst av ngot slag betrffande detfremlet eller tills tre kommandopar har utfrts utan frndring. Inkluderaven vggar och golv och andra delar av omgivningen nr ni gr den hrproceduren.

Nr ni gr tgrden p ett utrymme eller ett rum snarare n ett freml, lt

d personen g in i och ut ur rummet om och om igen.9. Fortstt tills personen fr en stor vinst eller en bra insikt och r mycket

glad och njd betrffande hela det omrde som ni inriktar er p. En stor vinstskulle vara en stor frbttring fr personen ssom en ny medvetenhet i frgaom sin arbetsmilj eller att man knner skerhet i arbetet. Man fortstter intemed N och dra sig tillbaka frbi en sdan punkt.

N och dra sig tillbaka kommer att avsevrt ka en persons kontroll,frtrogenhet och frstelse av freml, mnniskor, situationer, utrymmen ochgrnser.


14/38

14

N och dra sig tillbakagrs p s stt att man

fr en person att n ochdra sig tillbaka frnsaker och ting iomgivningen.

N

DRASIGTILL

BAKA


15/38

15

Nr personen nr och drar sigtillbaka frn freml, vggar,golv och andra delar avomgivningen

kan hans kontroll,frtrogenhet med ochfrstelse av det kaavsevrt.

N

DRASIGTILLBAKA


16/38

16

ATTHANTERA

UTMATTNINGIARBETSLIVET

Att arbeta eller inte arbeta, det r frgan. Svaret p den frgan r enligt deflesta mnniskors mening utmattning.

Efter att ha varit lnge p en arbetsplats och blivit ganska illa behandlad,brjar man tycka att man helt enkelt inte orkar arbeta mera. Man r trtt.Tanken p att gra vissa saker gr en trtt. Man tnker p att ka sin energieller p att kunna tvinga sig framt ytterligare en liten bit; men om man tnkers, tnker man i fel banor, eftersom lsningen p utmattning har mycket litet,om ens ngot att gra med energi.

Utmattning r ett mycket viktigt mne, inte enbart fr den enskildeindividen som r i frd med att tjna sitt levebrd, utan ven fr staten.

Scientologin har faktiskt helt faststllt att individens frdrv brjar nrhan inte lngre kan arbeta. Det enda man behver gra fr att frdmjukaeller oroa en person r att hindra honom frn att arbeta. Till och med polisenhar nu gett ett erknnande t den grundlggande Scientologi-principen, attdet huvudsakliga felet med en brottsling r att han inte kan arbeta, och polisenhar brjat leta efter denna faktor hos en individ nr de sker faststlla om hanr kriminell eller inte.

Frgan om utmattning r ocks en frga om att frhindra arbete. Nrsjmn och soldater hamnar p sjukhus under krig, finner man att ngramnaders vistelse p sjukhus har en tendens att bryta ner en soldats ellersjmans stridsmoral till en sdan grad att det r diskutabelt om han blir entillgng nr han ter stts i tjnst. Detta r inte ndvndigtvis ett resultat av atthans frmga har minskat. Det r ett resultat av skada tillsammans medoverksamhet. En srad soldat som har vrdats p ett fltsjukhus nra fronten


17/38

17

och som terinstts i tjnst i samma gonblick som han har mjlighet att klaradetta, behller sin stridsmoral i stor utstrckning. Naturligtvis har hans skadaen tendens att hlla honom tillbaka frn den handlingsniv som han tidigareansg vara bst, men han r nd i bttre skick n den soldat som snds till ettsjukhus bakom stridslinjerna. Budskapet till den soldat som snds till ettsjukhus bakom stridslinjerna, sett ur hans synpunkt, att han inte r srskiltoersttlig fr kriget. Utan att egentligen f dessa principer att stmma, brjademan allmnt anvnda ordet utmattning i anknytning till neuros. Dettagrundade sig p det faktum att mnniskor som led av en neuros helt enkelt sgutmattade ut. Det hade inget annat samband utver det. I sjlva verketkommer en person som har frvgrats rtten att arbeta, srskilt ngon som har

skadats och sedan frvgrats rtten att arbeta, s smningom att drabbas avutmattning.

Det har upptckts att det inte finns ngot sdant som att individens energigradvis minskar genom att stndigt anvndas. Man blir inte utmattad bara fratt man har arbetat fr lnge eller fr hrt. Man blir utmattad nr man hararbetat s lnge att man restimulerat en gammal skada.

Ett av knnetecknen p en sdan skada r utmattning. Kronisk utmattningr allts inte resultatet av lngvarigt arbete och mdosam och trgen flit. Denr resultatet av alla de anhopade chocker och skador som hr livet till, dekanske endast varar ngra sekunder eller ngra timmar och r totalt kanskebara 50 eller 75 timmar. Men denna anhopning av skador, motvilja ochchocker vxer till slut tills det blir fullstndigt omjligt att gra ngonting alls.

Utmattning kan sledes trnas in hos en person genom att man frvgrarhonom att delta i samhllet nr han r barn, eller ocks kan utmattning


18/38

18

hamras in i honom genom de olika skador eller chocker som han kan erhllai samband med det han sysslar med. Om man klargr dessa tv freteelser, shar man klargjort hans utmattning.

Utmattning r allts egentligen en sak fr en praktiserande scientolog,eftersom det bara r en scientolog som kan handskas med detta p rtt stt.

Det finns emellertid en punkt som ligger under utmattning. Det r nrman inte vet om att man r trtt. En person kan bli en sorts hektisksprattelgubbe, som fortstter att arbeta och arbeta, utan att ens inse att hanarbetar, och pltsligt faller ihop av en trtthet som han inte knde.

I det hr fallet har personen misslyckats att kontrollera saker och ting. Tillslut kan han inte handskas med ngonting som ens liknar arbetsredskap elleren arbetsmilj, och r drfr ofrmgen att vistas i en sdan milj ellerhandskas med sdana redskap. Personen kan d f mnga hrda ord slungademot sig. Han kan kallas lat, han kan kallas lodis, han kan kallas kriminell. Mensanningen r den att lika lite som han r i stnd att grva sig ner till jordensmedelpunkt, lite kan han rtta till sin egen situation utan experthjlp.

Det finns en del metoder man kan anvnda fr att terf sin energi ochentusiasm fr arbetet, ven om man inte kan rdfrga en praktiserandescientolog. Dessa r relativt enkla och mycket ltta att frst.

Intvndhet och uttvndhet

Intvndhet r en enkel sak. Det betyder att titta int alltfr mycket.Uttvndhet r ocks en enkel sak. Det betyder rtt och sltt att kunna titta utt.

Man skulle kunna sga att det finns intvnda personer och uttvndapersoner. En uttvnd personer r en som kan betrakta omgivningen runtomkring sig. En intvnd person kan bara se int p sig sjlv.

En person som klarar av att betrakta vrlden och se den som helt verkligoch helt klar r naturligtvis uttvnd. Han kan med andra ord se utt. Han kanocks arbeta. Han kan ocks uppfatta situationer och handskas med ochkontrollera de saker som han mste handskas med och kontrollera, och han


19/38

19

kan st vid sidan av och betrakta de saker som han inte behver kontrolleraoch sledes vara intresserad av dem.

En person som r intvnd har troligen tidigare passerat en punkt d hanvar utmattad. Hans uppmrksamhet har koncentrerats nrmare och nrmarehonom sjlv (i sjlva verket p grund av gamla skador, som fortfarande kanpverka honom), tills han faktiskt ser int och inte utt. Han drar sig undanmassiva freml. Han uppfattar inte andra mnniskor och saker omkring sigsom verkliga.

Lt oss nu se p arbete, vrt egentliga mne. Arbete r att rikta sin uppmrk-samhet och sina handlingar mot mnniskor eller freml belgna i rummet.

Nr man inte lngre kan stlla sig ansikte mot ansikte med mnniskor ellerfreml, eller rummet (rymden) som de r belgna i utan att rygga tillbakaeller undvika dem, brjar man knna sig vilse. Man brjar rra sig i ett tcken.Saker r inte verkliga fr en och man r relativt ofrmgen att kontrolleratingen runt omkring en. Man rkar ut fr olyckor. Man har otur. Saker ochting vnder sig emot en, helt enkelt drfr att man inte handskas med ellerkontrollerar dem eller ens observerar dem korrekt. Framtiden verkar mycket

mrk, ibland s mrk att man inte kan mta den. Den hr personen kan sgasvara svrt intvnd.

I arbetet r personens uppmrksamhet fastnaglad p freml som vanligenbara r hgst en meter frn honom. Mest uppmrksamhet gnar han t sakersom r inom rckhll fr hans hnder. Detta gr att hans uppmrksamhet intelngre r vnd utt, utan fokuserad p ngon punkt framfr hans ansikte.Hans uppmrksamhet fastnar dr. Om detta sammanfaller med ngon gammal

skada eller operation, fster han sannolikt ocks sin uppmrksamhet p ngonpunkt i det frflutna och blir restimulerad, s att han upplever de smrtor ochkrmpor och den knsla av trtthet, apati eller subapati som han hade underdet gonblick d skadan skedde. Eftersom hans uppmrksamhet stndigt rfastnaglad dr, har han naturligtvis en tendens att bara titta dr, ven nr haninte arbetar.

Lt oss ta en kamrer. Hans blick r fixerad vid bcker p ett bestmtavstnd frn gonen. I lngden blir han nrsynt. I sjlva verket blir han intenrsynt, han blir boksynt. Hans gon fixeras lttare vid en punkt p ett visst


20/38

20

avstnd. Nr han nu fster sin uppmrksamhet dr, har han en tendens att drasig tillbaka ven frn denna punkt, tills han slutligen inte riktigt nr fram enstill sina egna bcker. Han utrustas d med glasgon, s att han kan se bckernatydligare. Hans syn och hans uppmrksamhet r i stort sett samma sak.

Nr en person som stndigt har en maskin eller bcker eller freml p ettbestmt avstnd frn sig lmnar sitt arbete, har han en tendens att hlla sinuppmrksamhet fixerad exakt dr hans arbete var. Med andra ord slpper hansuppmrksamhet i verkligheten aldrig ngonsin arbetet. Fastn han gr hem, sitterhan i sjlva verket kvar p kontoret. Han har fortfarande uppmrksamhetenfixerad vid sin arbetsmilj. Om det finns ett samband mellan denna milj ochngon skada eller olyckshndelse (och vem har inte upplevt minst en sdan?),

brjar han knna utmattning eller trtthet.

Finns det ngon bot fr detta?

Det r naturligtvis bara en praktiserande scientolog som helt skulle kunnahantera en sdan svrighet. Men det finns ngot som arbetaren kan gra.

S hr skall man inte gra, oavsett om man r bokhllare, kamrer, kontorist,

chef eller maskinsktare. Det r helt fel att g hem frn arbetet, stta sig neroch fixera uppmrksamheten vid ett freml som befinner sig p ungefrsamma avstnd som det man stndigt mter p arbetet. Det skulle t.ex. varafel om en frman, som stndigt pratar med sina mannar p ett visst avstnd,gr hem och pratar med sin fru p samma avstnd. Innan hon vet ordet av frhon order, precis som om hon var en av jobbarna i verkstaden. Det r helt felatt g hem och stta sig ner och lsa en tidning, ta middag och g och lggasig. Om en man hade fr vana att arbeta hela dagen och sedan stta sig ner fratt vila med en bok eller tidning p kvllen, skulle han skert frr eller senareknna sig helt utmattad, och sedan, efter en tid, sjunka nnu lngre ner ochinte ens undra ver sin ovillighet att utfra uppgifter som en gng var mycketltta fr honom.

Finns det ngot som r rtt att gra? Ja, det finns det. En individ somstndigt r fixerad vid ngot freml i arbetet br fsta sin uppmrksamhet pngot annat efter arbetstidens slut.


21/38

21

Ta en promenad

Det finns en tgrd i Scientologi som kallas Ta en promenad. Denna

tgrd r mycket ltt att utfra. Nr man knner sig trtt efter arbetets slut brman g ut och g runt kvarteret tills man knner sig utvilad till och med omblotta tanken p det nstan fr en att scka ihop. Man br kort sagt g runtkvarteret och titta p saker, tills man ser de saker som r nra en. Oavsett hurmnga gnger man fr g runt kvarteret; br man fortstta med detta tills manknner sig bttre.

Nr man gr detta, finner man att man frst blir litet piggare och sedanmycket, mycket trttare. Man blir tillrckligt trtt fr att vara sker p att detnu r dags att g till sngs och sova ut ordentligt. Detta r inte rtt tidpunktatt sluta g, eftersom man gr igenom utmattningen. Man gr bort sinutmattning. Man handskas inte med utmattning genom motion. Mnniskorhar alltid trott att motionen var den viktiga faktorn, men denna r relativtoviktig. Den viktiga faktorn r att man lsgr sin uppmrksamhet frn arbetetoch riktar den p den materiella vrld som man lever i.

Nr man r s trtt att man ntt och jmt orkar slpa sig fram, eller r strtt att man r fr uppskruvad fr att alls kunna vila, r det faktisktndvndigt att konfrontera massor. Man befinner sig helt enkelt lgt ptonskalan. Det r till och med tveksamt om det finns ngot sdant som snktkroppsenergi. Naturligtvis finns det en grns fr denna tgrd. Man kan intearbeta hela dagen, g runt kvarteret hela natten, g till arbetet nsta dag igenoch nd frvnta sig att knna lttnad. Men man br absolut tillbringa ngontid med att vnda sig utt efter att ha vnt sig int hela dagen.

Ta en promenad r, inom rimliga grnser, nstan ett universalmedel.Om man knner sig antagonistisk mot sin fru, r den korrekta tgrden inteatt sl henne. Det rtta r att g ut och ta en promenad runt kvarteret, tills manknner sig bttre, och lta henne g runt kvarteret i motsatt riktning, tills manhar ftt en viss distans till situationen. Det kommer att visa sig att allafamiljegrl, srskilt i arbetarfamiljer, hrstammar frn det faktum att man harblivit alltfr fixerad (snarare n veranstrngd) vid sitt arbete och situationersom hr samman med det och att man drfr har misslyckats med attkontrollera vissa saker i sin arbetsmilj. Sedan kommer man hem och frskerhitta ngot som man kan kontrollera. Detta r vanligen ens kta hlft eller ens


22/38

22

Ta en

promenad r ettenkelt botemedelfr utmattning.En person grhelt enkelt runtkvarteret ochtittar p saker.

Nydalafastighets-mklare


23/38

23

Nr manfortstter attpromenera runtkvarteret ochtitta p saker

kan knslanav utmattning

frsvinna ochpersonenkommer attknna sig merenergisk.

Nydala

fastighets-

mklare


24/38

24

barn, och nr man misslyckas t.o.m. dr, kommer man sannolikt att bli riktigtilla dran.

Att vnda sin uppmrksamhet utt r lika ndvndigt som sjlva arbetet.Det r egentligen inget fel med att vnda uppmrksamheten int eller medarbete. Om man inte hade ngot att vara intresserad av, skulle man helt enkeltramla ihop. Men om man arbetar, finner man att en onaturlig trtthet lttstter in. Nr man upplever detta, r lsningen inte att frsjunka i medvetslshetngra timmar, som i smn, utan att verkligen vnda uppmrksamheten uttoch drefter slappna av ordentligt och sova gott.

Dessa principer om uttvndhet och intvndhet har mnga frgreningaroch, ven om Ta en promenad r nstan skrattretande i sin enkelhet, finnsdet mnga mer komplicerade tgrder inom Scientologi, ifall man vill varamer komplicerad. I huvudsak tar emellertid Ta en promenad hand om ettmycket stort antal svrigheter som hnger samman med arbetet. Kom ihg attman frst blir trttare och sedan piggare, nr man gr det. Detta fenomen haruppmrksammats av idrottsmn. Det kallas fr andra andningen. Andraandningen r i sjlva verket att f tillrckligt mycket omgivande materia ochtillrckligt mycket massa fr att springa bort utmattningen frn det frra

loppet. Det finns inte ngot sdant som andra andningen. Detfinns dremotngot sdant som att ter vnda sig utt mot den fysiska vrld man lever i.

Titta p dem

Titta p dem r en annan tgrd som liknar Ta en promenad. Om manhar talat med mnniskor hela dagen, har slt saker till mnniskor hela dageneller har handskats med svrhanterliga mnniskor hela dagen, r det fel att

springa och gmma sig frn alla de mnniskor som finns i vrlden. Den personsom blir veranstrngd nr han handskas med mnniskor har nmligen haftstora svrigheter med mnniskor. Han kanske har blivit opererad av lkare,och synen av dem, stende runt operationsbordet, som han sett halvt om halvt


25/38

25

gr att alla mnniskor identifieras med lkare dvs alla mnniskor som strstilla. Detta r fr vrigt en av orsakerna till att lkare blir s hjrtligt avskyddai ett samhlle: De insisterar p metoder som kirurgi och narkos, och sdanatgrder frknippas med vardagliga hndelser.

Utmattning p grund av kontakt med mnniskor innebr i realiteten attens uppmrksamhet har fixerats vid vissa mnniskor, medan den borde varariktad p andra mnniskor, enligt ens egen uppfattning. ch denna anspnning avuppmrksamheten minskade i verkligheten det antal mnniskor som manobserverade.

Botemedlet r mycket enkelt. Man br g till en folkrik plats, t.ex. en

jrnvgsstation eller en huvudgata, och helt enkelt g lngs gatan ochobservera mnniskor. Helt enkelt observera mnniskor det r allt. Efter enstund upptcker man att man inte tycker att mnniskor r s dliga, och ensinstllning till dem blir mycket vnligare. nnu viktigare r att detarbetsrelaterade tillstndet att bli veranstrngd av mnniskor tenderar attfrsvinna, om man gr det till en vana varje eftermiddag efter arbetets slut,under ngra veckor.

Detta r ngot av det klokaste en frsljare kan gra, eftersom en frsljaremer n alla andra har ett personligt intresse av att kunna handskas medmnniskor och f dem att gra exakt vad han vill att de skall gra, nmligenkpa vad han har att slja. Nr han fr en kund fr mycket att fsta sinuppmrksamhet p, blir han trtt p hela idn med att tala med mnniskoreller slja saker och ting och faller ned till en lgre emotionell niv i allt vadhan gr. Han brjar betrakta sig sjlv som en skojare och betraktar till slut sigsjlv som en fullstndig nolla. Han, liksom de andra, br leta upp befolkadeplatser och g omkring och titta p folk. Efter en stund finner han attmnniskor verkligen existerar och att de inte r s dliga. En av de saker somhnder med politiker i hga stllningar r att de stndigt skyddas frn folketoch att de till slut fr en s stor olust infr det hela, att de mycket ltt kan graalla mjliga slags underliga saker (se p till exempel Hitlers och Napoleons liv).

O


26/38

26

En person kan bliutmattad pgrund av kontaktmed andra

mnniskor.

Ett botemedel frhonom r att ta en

promenad i ettfolkrikt omrdeoch lgga mrketill mnniskor.

Nr han tittar p

fler och flermnniskor

kommer hanatt finna att hanknner sigvnligaregentemot dem.

Alla knslor avatt vara pressadtillsammans medmnniskor kanhelt och hllet

frsvinna.


27/38

27

Bred tillmpning

Denna princip om uttvndhet och intvndhet skulle kunna drivas

mycket lngre i ett samhlle n vad som sker idag. Det finns ngot som skullekunna gras av regeringen och av affrsfretag i allmnhet, som troligen skullef bukt med idn om strejker och ka produktionen ganska markant. Arbetaresom strejkar r vanligen missnjda, inte s mycket med arbetsvillkoren sommed sjlva arbetet. De tycker att de blir lurade, de tvingas arbeta p tider dde inte vill arbeta, och en strejk kommer faktiskt som en lttnad. De kan slssmot ngonting. De kan gra ngonting annat n att st dr och plocka med enmaskindel eller kassabcker. Missnjda arbetare r strejkande arbetare. Ommnniskor blir utmattade p arbetet, om mnniskor inte r njda med arbetet,om mnniskor r upprrda ver arbetet, kan man rkna med att de hittartillrckligt mnga missfrhllanden fr att strejka. Och om ledningen fr nogmed besvr och brist p samarbete frn mnniskor lngre ner i orderkedjan,kan man vara sker p att ledningen frr eller senare skapar situationer somfr arbetarna att strejka. Dliga arbetsvillkor r med andra ord inte anledningentill konflikter och svrigheter p arbetsmarknaden. Den verkliga anledningen tillsvrigheter p arbetsmarknaden r leda ver sjlva arbetet eller ofrmga attkontrollera arbetsomrdet och arbetsmiljn.

Varje ledning som har tillrckliga inkomster betalar en anstndigarbetsln, svida den inte r mycket ofrnuftig. Och varje arbetare som frminsta chans fullgr glatt sina uppgifter. Men om sjlva arbetsmiljn blirpfrestande, om fretaget i sig blir intvnt p grund av skadliga tgrder frnmyndigheterna, om man visar arbetarna att de inte har ngon kontroll verledningen, d kan arbetskonflikter uppst. Till grund fr alla dessa uppenbaraprinciper ligger emellertid principerna om intvndhet och uttvndhet.

Arbetarna blir s intvnda i sina uppgifter, att de inte lngre kan knnaaffinitet fr sina ledare och faktiskt inte lngre kan titta p den milj som dearbetar i. Drfr kan ngon komma och tala om fr dem att alla chefer rodjur, vilket uppenbarligen inte r sant, och p chefsnivn kan ngon kommaoch tala om fr cheferna att alla arbetare r odjur, vilket andra sidan hellerinte r sant.

Nr man inte kan behandla mnniskor p bred front, vilket r en ofantliguppgift, skulle man kunna utarbeta ett fullstndigt program, som skullekunna hantera principen om intvndhet. Om arbetare eller direktrer blir


28/38

28

tillrckligt intvnda, kommer de definitivt att finna stt och medel attuppfinna ofrnuftiga spel, ssom strejker, och p s stt avbryta produktionenoch riva upp anstndiga relationer och levnadsvillkor p fabriken, kontoreteller firman.

Botemedlet vore att p mycket bred front gra arbetare uttvnda. Enlsning p detta skulle kunna vara att gra det mjligt fr alla arbetare att hatv jobb. Det skulle vara ndvndigt fr fretaget eller nrbeslktadeintressegrupper, t.ex. myndigheter, att gra ett tillrckligt antal offentligaarbetsprojekt tillgngliga fr att frse arbetare med arbeten utanfr derasegentliga fack. Med andra ord skulle en mnniska som r tvungen att stndigtarbeta inomhus med en mycket bestmd uppgift finna avsevrd lttnad i att

kunna g utomhus och arbeta, srskilt med en helt annorlunda uppgift. Detskulle till exempel vara en oerhrd lttnad fr en revisor att kunna f grvadiken ett tag. En maskinist som skter en stillastende maskin skulle faktisktfinna det vara en mycket trevlig upplevelse att kra runt med en bulldozer.

En sdan plan skulle verkligen ta ett rejlt grepp om intvndhet ochuttvndhet och stadkomma ngot. Arbetare som arbetar i en fixeradposition och har sin uppmrksamhet alldeles i nrheten, skulle d f mjlighet

att se strre perspektiv och handskas med saker som skulle kunna gra demuttvnda. Ett sdant program vore mycket ambitist, men man skulledefinitivt finna att det leder till bttre relationer mellan arbetare och ledning,bttre produktion och det skulle minska spnningar i arbetslivet betrffandearbete och lner avsevrt.

Det finns kort sagt mycket som skulle kunna gras med dengrundlggande principen om intvndhet och uttvndhet. Principen r

mycket enkel: Nr en person grs alltfr intvnd, blir saker och ting i hansomgivning mindre verkliga och han har mindre affinitet fr dem och kan intekommunicera vl med dem. I ett sdant tillstnd blir han ltt trtt.Intvndhet leder till trtthet, utmattning och drefter ofrmga att arbeta.Botemedlet fr detta r att vnda sig utt, att ta en ordentlig titt pomgivningen mera i stort och kommunicera med den. Om man inte gr detta,blir fljden en nedtgende, krympande spiral, eftersom varje arbetare rutsatt fr skador eller sjukdomar av ett eller annat slag. Arbetet blir p s vismindre och mindre tilltalande, tills det till slut inte kan utfras alls vilketutgr grunden fr inte bara ett improduktivt utan ocks kriminellt samhlle.


29/38

29

DETBETYDELS FULLA

IARBETEArbete r det stabila datumet i detta samhlle. Utan ngonting att grafinns det ingenting att leva fr. En mnniska som inte kan arbeta r s gottsom dd och fredrar vanligen dden och arbetar fr att uppn den.

Livets mysterier r idag, tack vare Scientologin, inte srskilt mystiska.Mystik r inte ngon ndvndig bestndsdel. Endast den som r mycket

ofrnuftig vill att stora hemligheter skall undanhllas fr honom. Scientologinhar trngt igenom mnga av de komplicerade saker som har tornat upp sig frmnniskor och har blottlagt krnan i dessa problem. Scientologin kan frfrsta gngen i mnniskans historia frutsgbart hja intelligensen, kadugligheten och terstlla frmgan att spela ett spel, och gr det mjligt frmnniskan att komma ur sina egna ofrmgors nedtgende, krympandespiral. Drfr kan sjlva arbetet ter bli till ngot angenmt och tillfredsstllande.

Det finns en sak som har konstaterats inom Scientologin och som rmycket viktig fr en arbetares sinnestillstnd. Man upplever ofta i samhlletatt man arbetar fr nsta ln och inte uppnr ngot som r av vrde fr helasamhllet. Det finns tskilliga saker man inte knner till. En av dessa r hur fbra arbetare det finns. P chefsniv r det intressant att lgga mrke till hurstort vrde varje stort fretag verkligen stter p en person som kan skta ochkontrollera arbetsuppgifter och mnniskor. Sdana personer r sllsynta. Allttomrum i arbetslivets uppbyggnad finns i toppen.

Det finns en annan sak som r mycket viktig. Det r att frrdiska filosofierom det mentala har frlett dagens vrld till att tro att nr man r dd, ja, d rdet hela frbi och verstndet och man br inte ngot ytterligare ansvar frngonting. Det r hgst tvivelaktigt om detta r sant. Man rver i framtidendet som man dog ifrn i det frflutna.

En annan sak som vi vet r att mnniskor inte kan undvaras. En metodsom gamla filosofier utnyttjade var att sga till mnniskor, att om de troddesig vara oumbrliga, s borde de g ner till kyrkogrden och ta en titt dr dessamnniskor var ocks oumbrliga. Detta r rena dumheterna. Om man verkligen

E


30/38


31/38

31

PRAKTISKAVNINGARFljande vningar kommer att hjlpa dig att frst det hr hftet och ka

din frmga att verkligen tillmpa kunskapen.

1Tnk tillbaka p en frvirring som du har observerat eller varit med om.Utarbeta p egen hand hur grundsatsen om det stabila datumet skullekunna ha tillmpats p den frvirringen.

2G ut och leta reda p en frvirring. Hantera den frvirringen med hjlpav grundsatsen om det stabila datumet.

3

va p att gra N och dra sig tillbaka. Ge kommandona fr N och

dra sig tillbaka till en vgg, genom att namnge en del av ett freml ikommandot, peka p den/det och ge en bekrftelse varje gng. Du kanmedan du var titta p proceduren om du behver. va p procedurentills du ltt kan gra N och dra sig tillbaka utan ngon oskerhet.

4Ge nu an annan person N och dra sig tillbaka p hans arbetsverktygeller hans arbetsmilj.

5Tnk p ett exempel p dlig kontroll som du har observerat eller varitmed om. Skriv ned varfr det var dlig kontroll.

6Tnk p ett exempel p bra kontroll som du har observerat eller varitmed om. Skriv ned varfr det var bra kontroll.

7Tnk p ett exempel som du har observerat eller upplevt dr en personinte var i god kommunikation eller frtrogen med en maskin som hanmanvrerade. Skriv ned hur hans effektivitet p jobbet var och vilkenkvalit det var p det han frvntades producera.

8Tnk p ett exempel som du har observerat eller varit med om dr enperson var i bra kommunikation eller frtrogen med en maskin hanmanvrerade. Skriv ned hur hans effektivitet p jobbet var och vilkenkvalit det var p det han frvntades producera.

9Ta en promenad runt kvarteret tills du knner dig uttvnd och meralert.

10Leta reda p en person som knner sig utmattad p grund av arbeteeller som r upprrd p grund av ett familjegrl etc, och f honom

eller henne att ta en promenad tills han eller hon knner sig uttvnd.


32/38

32

RESULTATFRNTILLMPNING

Att scientologer har och anvnder enteknologi som gr det mjligt fr dematt verleva vl p arbetsplatsen ter-

speglas av det faktum att mer n 54procent har befattningar som chefer,artister, tekniker, ingenjrer, freta-gare eller delgare i fretag, advokater,eller arbetar inom det medicinskaomrdet.

Men tillmpningen av dessa data strckersig bra mycket lngre n till de personersom tillmpar dem det har en positivinverkan p omgivningen och folk omkringdem, eftersom det hjlper till att skapaar av sinnesfriskhet i arbetslivets kaosvilket fljande exempel illustrerar.

En man som alltid var utmattad efterdagens mdor fick lsa vad L. Ron Hubbardhade skrivit om hur man hanterarutmattning.

Tidigare betydde alltid utmattning att

man mste ge upp och att man mste vila och inte ens vila hanterade faktiskt proble-met. Den verkliga orsaken till utmattningoch allts den verkliga lsningen tycktes haundgtt mig. Utmattning kan hanterasgenom att helt enkelt gra det som L. RonHubbard sger. Det hr r ytterst viktigt frmig. Nu kan jag hlla mig pigg och alerthela dagen.

En musiker som fick N och dra sigtillbaka i sitt omrde ansg att han redanvar i utomordentligt bra kommunikationmed detta. Han blev emellertid frbluffadver den frndring som denna enklatgrd medfrde p hans verksamhet.

Det hr var en fantastisk erfarenhet. Jag fick ett mycket klart begrepp om denideala situationen fr att skapa musik och

till vilken niv som estetik kan hjas. Ettsdant idealtillstnd kan endast uppnsgenom Scientologi. Vilken enkel och kraft-full teknologi N och dra sig tillbaka r!

En man hade lrt sig grundlggandedata om hur man hanterar situationer parbetsplatsen, och beslutade sig drefterfr att han kunde gra eller vara vad helst

han ville. S han valde att g in i catering-branschen och blev omedelbart frestndarefr en stor cateringfirma som frsg mern 1.500 personer med mat vid ett nyttpappersbruk som var under uppbyggnadi Sydafrika.

Jag hade drygt trettiofem anstllda ochgenom att tilllmpa de grunder i Scientologisom jag hade studerat p det hr jobbet,

kunde jag f dem att bli vldigt produktiva.

FRAMGNG PARBETSPLATSEN HUSHLL VER

FATTIGDOMS-

STRECKET.

66%

USASBEFOLKNING

91%

SCIENTOLOGER

De som anvnderScientologi i sinakarrirer harverktygen fr att

lyckas och uppnsina ml.


33/38

33

Vi krde tvskift och hade fyra frestndare.

Min chef frvnade sig hela tiden ver hursmidigt mitt skift gick och ver hur snabbtvi blev frdiga. D insg jag hur effektiv denhr teknologin r och hur man tmligensnabbt kan frndra till synes hopplsasituationer till det bttre.

En ung kvinna hade under lnga arbets-dagar haft samma arbetsuppgift nmligen

korrekturlsning, dag efter dag. En dagupptckte hon att den hr sysslan, vilkenhon normalt inte hade haft ngra svrig-heter med, blev svrare och svrare.

Nr dagen till slut led mot sitt slut fr-svann min syn helt och hllet, och jag kundeinte se ngot alls under flera sekunder. Detgjorde ont i gonen och saker och ting blevlite suddiga. Personen som jag korrektur-

lste tillsammans med knde till botemedletTa en promenad och hon tog med mig utoch vi tog en promenad. I brjan ville jaginte titta mig omkring fr det gjorde ont igonen, men hon fick mig att gra det. Efteren stund gjorde det inte ont i gonen lngreoch jag kunde titta mig omkring. Jag blev pgott humr igen och kunde fortstta medkorrekturlsningen utan anstrngning.

En affrskvinna hade svrt att kommaverens med sin chef. En vn visadehenne ngra av L. Ron Hubbards grund-lggande data om hur man kommerverens med andra i arbetslivet.

Tidigare i r hade jag en hel del pro-blem p firman. Min chef kritiserade mighela tiden och klagade p mig om varendaliten detalj p kontoret. Men det r helt

annorlunda nu efter det att jag studerade

dessa data. Nu kritiserar han mig inte

lngre nr jag r i nrheten utan till ochmed bermmer mig. Jag vet att det beror pdet som jag har lrt mig, fr nr jag inte rhr tillter mina kolleger fortfarande att hanfr dem p dligt humr. Men jag kan hand-skas med hela min omgivning nu och frmig r arbetsfrhllandena vldigt trevliga.

En personalchef p ett stort fretag i

sdra Kalifornien hade stora problemmed att klara av alla de personer som honhade att gra med.

Jag hade en lng lista med namn ppersoner som behvde min uppmrksamhetoch dessa personer krvde hela tiden minhjlp. All den tid jag kunde ha spenderat patt f ngonting gjort fr dem ts upp av atthlla tillbaka alla krav. Jag kunde p ngot

stt inte f ngonting gjort. Ju strre dessaefterslpningar blev desto mer vervldigadblev jag. Jag beslutade mig fr att tillmpagrundsatsen om det stabila datumet. Jag tit-tade p den ideala scenen och brjade ta itumed varje enskild arbetsuppgift utifrn syn-punkten att ta itu med en arbetsuppgift ochavsluta den och sedan ta itu med nsta.Fullstndigt trolleri! Nr dagen var slut var

jag p gott humr och hade en knsla avfrihet. Jag visste att jag hade nya arbetsupp-gifter som nnu inte blivit gjorda, men jagvisste hur jag skulle hantera dem, s det varinte lngre ngot problem.

Utmattning skulle ha varit det frvntaderesultatet fr en ung kvinna med ett vldigttungt arbetsschema om det inte varit frhennes tillmpning av teknologin fr Ta en

promenad.


34/38


35/38

35

och mtte en oerhrd frvirring. Enbarthur stort och invecklat det som skullegras var, var bra mycket strre n ngon-ting som hennes grupp hade gett sig ptidigare, och de var inte redo fr att hand-skas med det. Hon anvnde sig av en avL. Ron Hubbards grundlggande verktygfr arbetsplatsen fr att g i land meduppgiften.

Nr jag frst granskade projektbe-skrivningen blev jag rent ut sagt bestrt. Jagkunde inte se hur vi skulle kunna gra job-bet klart p den tid vi hade p oss. Min personal hade aldrig hanterat ngontingliknande, och ingen av oss hade den utbild-ning eller erfarenhet som behvdes fr atthandskas med ngra av jobbets aspekter.

Till rga p allt hade vi nyss avslutat

ett annat stort jobb och hll fortfarande patt terhmta oss frn den organisatoriskapfrestningen det hade frt med sig.

Efter att ha flutit omkring i denursprungliga frvirringen av hur i hela fri-dens namn ska vi gra det? insg jag att detvar en frvirring. En mycket enkel insikt,men mina gon ppnades fr de hjlpmedel

som skulle handskas med saken. Jag vissteatt jag frst mste finna ett enda stabiltdatum. Drifrn skulle jag ta itu med ensak, sedan en annan och en annan och pngot stt g i land med hela projektet.

Jag stod emot knslan att jag mstehantera allting omedelbart med en vldigfart, och tittade ver ngra av de viktigaresakerna som mste lsas fr att f fart pprojektet och vlja ut en av dessa som densom skulle klaras av frst: vem som skullevara ansvarig fr en viss fas av produktio-nen. Att bara gra detta var en lttnad. Det fanns tminstone en bestmd sak som jagkunde koncentrera mig p. Jag gick igenom

den personal som var mjlig, gav en jobbetoch informerade honom om hans ansvar. Nuhade jag inte bara en del av frvirringen urvgen, utan jag hade dessutom ngon somkunde hjlpa mig att handskas med restenav den.

Utan att g in p alla detaljer av vadsom kom drefter, tog vi en sak och hanter-ade den. Hur skulle vi f tag i rmaterialet?

Vem skulle ansvara fr den hr funktionenoch den dr? Hur skulle vi se till s att ingalsa ndar gick oss frbi obemrkta ochohanterade? Och s vidare och s vidare,och ndde slutgiltiga och definitiva beslutom detalj efter detalj medan vi hela tidendrev p den faktiska produktion. Vi hade frvirringen under kontroll och vi komngonstans.

Det var lngt ifrn ett ltt jobb, och inteutan sin beskrda del av ilskna grl ochnrap katastrof. Men vi hade frnuftet ibehll och lyckades fullborda projektet. Vifick ocks nya stabila data av erfarenheten,


36/38


37/38


38/38

NEW ERA Publications International ApS

Store Kongensgade 53, 1264 Copenhagen K, Denmark

ISBN 87-7968-316-9Tryckt av New Era Publications International ApS 2001 L. Ron Hubbard Library

Alla rttigheter frbehllna.All oauktoriserad kopiering, versttning, importeller distribution, i sin helhet eller i delar av den,

p ngot stt inklusive elektronisk kopiering

NEW ERA r ett registrerat varumrke och servicemrke i bland annat Danmark och innehas av

New Era Publications International ApS

verktyg för arbetslivet

Documents