verksamhetsplan 2020 för johan skytteskolan · diskrimineringsgrunder. johan skytteskolan ska vara...

Johan Skytteskolan Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (26) 2020-02-06

Johan Skytteskolan Västerängsvägen 21 08-50821790 08-50821700 [email protected]

start.stockholm

Verksamhetsplan 2020 för Johan

Skytteskolan

Handläggare Anna Schiller Ann Gustavsson Ewa Marklund Johan Magnusson

Johan Skytteskolan

Telefon: 08-50821700

Tjänsteutlåtande Sid 2 (26)

Västerängsvägen 21 start.stockholm 08-50821790

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

Prioriterade utvecklingsområden ........................................................................................................5

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ............................................................6

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i .........................................6

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de

bästa i Sverige ...............................................................................................................................7

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ......................................................21

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö .............................................................21

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden .......................................................22

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser ....................................22

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna.................23

Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 25

Resursanvändning ............................................................................................................................25

Budget 2020 .....................................................................................................................................25

Övrigt ....................................................................................................................................... 26

Bilagor

Bilaga 1: 2020 Internbudget - Johan Skytteskolan



Inledning

Johan Skytteskolan är en F-9 skola med drygt 1 150 elever i området Långbro i södra Älvsjö.

Skolan består av två separata men närliggande byggnader, en för 7-9 och en helt nybyggd

skola för F-6, invigd i augusti 2019.

Johan Skytteskolans verksamhet ska präglas av öppenhet och mångfald. Vi välkomnar och

bejakar olikheter och arbetar aktivt med värdegrundsfrågor kopplade till samtliga

diskrimineringsgrunder. Johan Skytteskolan ska vara en skola med möjligheter för alla.

Föregående läsår visade skolan upp goda elevresultat som bland annat visar sig i en höjning

av meritvärde i åk 9 och en hög andel elever som når kravnivåerna på de nationella proven.

Skolan har över tid en positiv kunskapsutveckling och de goda resultaten bibehålls på en hög

nivå. Eleverna känner sig överlag trygga i skolan även om arbetet med studiero är något som

vi fortsatt har som ett prioriterat utvecklingsområde. Arbetssättet hos alla pedagogerna präglas

av trygghet och studiero under hela skoldagen där även fritidsverksamheten är inkluderad.

Från med läsåret 19/20 är F-6 indelade i 7 hemvister och varje årskurs bildar en hemvist.

Varje hemvist består av ca 80-85 elever och ca 8 pedagoger i de yngre åldrarna och ca 5

pedagoger i de äldre årskurserna. Det pedagogiska arbetet bedrivs och utvecklas

verksamhetsnära i hemvisterna. Eleverna är indelade i flexibla grupper, där pedagogerna

arbetar utifrån elevernas behov och förutsättningar. Varje hemvist och fritidshemmet har

samordnare som träffar skolledningen regelbundet.

Årskurs 7-9 består av 19 klasser fördelade på tre arbetslag. Arbetslagen består av 12-14 lärare

samt representanter från elevhälsan.

Vår vision är att Johan Skytteskolan ska vara en trygg och trivsam skola där eleven ges

optimala förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt, socialt och emotionellt. Vi vill skapa

möjligheter för alla. Skolan ska stimulera eleverna att utvecklas i sin egen takt för att med

självkänsla och goda färdigheter kunna möta gymnasiet och livet.

En ledstjärna i vårt arbete är att ”Alla elever är allas elever" och vi strävar mot att all personal

ska se eleverna utifrån detta perspektiv. På Johan Skytteskolan sker ett löpande

värdegrundsarbetet gentemot eleverna i vår vardag samt genom fördjupande insatser i form av

externa föreläsare och utbildningar för både elever och personal.

Leda genom grupper

En viktig del av Johan Skytteskolans arbete bygger på att leda genom grupper. De olika

grupperna på skolan exempelvis trygghetsgrupperna, förstelärarna, elevhälsoteamet och

ämnesgrupperna med flera, har en tydlig struktur på skolan. Målen i grupperna ska vara

förankrade i de utvecklingsområden som definierats utifrån vara resultat och undersökningar.

- Förstelärare

Skolan har ett stort antal engagerade och målinriktade medarbetare och bland annat tolv

förstelärare med uppdrag att utveckla den pedagogiska verksamheten kopplat till våra

utvecklingsområden.

Förstelärarnas uppdrag i årskurs 1-6 är att utveckla den nya skolans pedagogik. De har fått

som uppdrag att leda moduler med focus på studiero och ledarskap. Varje modul är indelade i

olika grupper av lärare i f-6 på konferenstid. Arbetet utgår från Johan Steinbergs bok ”



Arbetsro och effektivt lärande”. Förstelärarna arbetar även med att främja språk- och

läsutvecklingen i ett f-6 perspektiv. Förstelärarna bildare en gemensam grupp i f-6 och träffas

regelbundet tillsammans med biträdande rektor. Förstelärarna har en gemensam planeringsdag

ca 2 ggr / läsår tillsammans med biträdande rektor.

Förstelärarna i åk 7-9 kommer att arbeta i två spår. Tre av dem kommer att gå en webbaserad

fortbildning i SPSMs regi kring området tillgängliga lärmiljöer. De övriga två arbetar vidare

med likvärdig bedömning och mål för dessa två förstelärare är att öka likvärdigheten i

personalens bedömning av elevernas arbete. Det ska inte spela någon roll vilka lärare eller

klass en elev hamnar i.

- Elevhälsoteam

EHT har ett nära samarbete och en aktiv dialog med berörda elevers vårdnadshavare.

Elevhälsan arbetar nära pedagogerna och finns tillgängliga i det dagliga pedagogiska arbetet.

EHT har ett nära pedagogiskt samarbete med elevresurserna i verksamheten.

Skolans elevhälsoteam har ett fortsatt mål att arbeta kring den fysiska lärmiljön, men även att

aktivt arbeta med riktat stöd och specialpedagogiska insatser. Teamet stöttar lärare i arbetet

med skolfrånvaro, extra anpassningar, trygghet och studero.

Elevhälsoteamet består av skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare,

speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog och skolledning.

Johan Skytteskolan har påbörjat ett samarbete med SPSM (Specialpedagogiska

skolmyndigheten) med att utveckla arbetet med tillgängliga lärmiljöer under ht 20.

- Trygghetsgrupperna

Trygghet och studiero är något som vi fortsatt behöver arbeta vidare med och säkerställa att

all personal bidrar till att upprätthålla. Alla miljöer är lärmiljöer och all personal är ansvarig

för trygghet och studiero under hela dagen.

Vi har avsatt mer tid, inför detta läsår, för att trygghetsgrupperna ska kunna arbeta mer

preventivt och det avser vi att fortsätta med. Fortsatt kompetensutveckling bland all personal i

preventivt arbete vad gäller kränkningar och trakasserier är nödvändig. Detta kommer att

göras i samråd med Friends och trygghetsgrupperna.

- Ämnesgrupper

Det finns ämnesansvariga alt ämneslagsledare vars uppdrag är att driva ämnesutveckling i

samspel med skolans förstelärare samt skolledning. Planeringsmöte med ämnesansvariga med

utgångspunkt i hur vi kan öka graden av likvärdig bedömning och skapa samsyn kring

bedömningsfrågor för att öka graden av förståelse för det egna lärandet hos eleverna är

genomfört och behöver följas upp. Det ska inte spela någon roll vilken lärare eller grupp man

tillhör som elev då all undervisning på skolan ska ge samma förutsättningar att nå så långt

utifrån sina behov. För en hög grad av likvärdighet sambedöms elevers arbeten och

kunskapsuppföljningar.

- Digitalisering (DUG)

Digitala utvecklingsgruppen (DUG) arbetar med att utveckla skolans digitalisering. DUG-

gruppen består av skolledning, IT-pedagog, IT-ansvarig och undervisande personal. De träffas

regelbundet och har ansvaret för att planera för nödvändig fortbildning för samtlig personal



samt lägga upp en långsiktig plan för skolans digitalisering. Löpande finns tid avsatt för

undervisande personal i konferensschemat där nödvändiga och relevanta steg tas för fortsatt

progression. Skolledningen kommer att löpande informera om vad som förväntas av alla och

för att säkerställa likvärdighet i undervisning.

Särskilda satsningar

Skolan har byggt upp en egen vikariepool (F-9) för att skapa kontinuitet och trygghet i

verksamheten.

Ett samarbete med schackklubben Rokaden finns på skolan och de kommer till skolan en

gång i veckan för att introducera schack bland de elever som önskar. Skolan har utöver det

pedagoger med kompetens inom schack som håller i gång aktiviteten under varje dag på

fritidstid.

Johan Skytteskolan har ett samarbete med Spårvägens bordtennisklubb. På torsdagar har

elever i årskurs 1-3 chansen att prova på bordtennis i skolans ljushall.

En gång i veckan håller biblioteket kvällsöppet där föräldrar och elever får låna böcker.

Bibliotekspersonalen uppmuntrar elevernas fritidsläsning och önskar motivera

vårdnadshavare till aktivt deltagande i elevernas läsutveckling.

Inom fritidshemmet finns det en utvecklingsgrupp som leds av en fritidshemsutvecklare för

hela verksamheten F-6. I gruppen är det lärare mot fritidshem, en från varje hemvist, som

utvecklar verksamheten.

I arbetet med årets verksamhetsplan har samtliga skolans verksamheter deltagit. I förarbetade

arbetsgrupper, på konferenser och ledningsgruppsdagar har innehållet bearbetats av berörd

personal och många enskilda medarbetare och grupper har bidragit med kvalificerade analyser

och underlag.

Utifrån resultatdialog och tertialrapport 2 har skolledning och medarbetare analyserat det

resultat som framkommit i olika undersökningar och mätningar. Våra utvecklingsområden

inför läsåret 20/21 ska bidra till ytterligare hög grad av tillgänglig undervisning och

måluppfyllelse för alla elever genom en förbättrad organisation.

Prioriterade utvecklingsområden

Inför verksamhetsår 2020 har följande utvecklingsområden identifierats:

• Trygghet och studiero

• Digitalisering

• Tillgängliga lärmiljöer



KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Nämndmål:

Förebyggande arbete leder till en säker stad

Förväntat resultat

Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis, liksom insatser

för barn och elever i behov av stöd, minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet.

Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan

hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras.

Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga

förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.

Enhetsmål:

Förebyggande arbete leder till en trygg och säker skola


Johan Skytteskolan har ett förebyggande elevhälsoarbete och ett proaktivt trygghetsarbete.

Johan Skytteskolan har en god organisation av det systematiska säkerhetsarbetet som

minimerar risker och förebygger oönskade händelser.

Arbetssätt

I arbetet på Johan Skytteskolan finns en tydlig och väl förankrad struktur som är formulerad i

den sk Skyttelektionen/Skyttedagen. Syftet med denna är att skapa tydliga ramar för

undervisningen och en tydlighet för eleverna kring innehåll och syfte med lektionen. En

hörnpelare i detta arbete är skapa en tillgänglig lärmiljö som är förutsägbar (tex fasta

placeringar) och där extra anpassningar (bildstöd, muntliga/skriftliga instruktioner, olika

redovisningsformer) är en självklar del i planeringen av undervisningen. Tillsammans med

checklistor i syfte att förenkla anpassningar för elever med behov av stöd för respektive ämne

säkerställs en hög och jämn nivå med hög igenkänningsgrad för lektionsplaneringarna på

skolan.

En ökad kunskap och medvetenhet hos undervisande lärare om extra anpassningar gör att

elever som är i behov av detta får snabbare och mer adekvat hjälp och i högre grad når så

långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov.

En viktig del i det trygghetsskapande arbetet bygger på att skapa en trygg miljö med

närvarande vuxna under icke-undervisningstid. En aktiv och organiserad rastverksamhet som

är styrd av personal är en viktig pusselbit på Johan Skytteskolan.

Utrymningsövningar sker med eleverna två gånger per år och löpande sker



trygghetspromenader i F-6. Skolan samverkar med Ungdomens hus i de äldre årskurserna

kring ett tryggt Älvsjö.

I åk 7-9 fortsätter arbetet med det våldspreventiva arbetet. Den största satsningen görs även

fortsättningsvis vid mottagande av åk 7, men från och med hösten 2020 kommer nya moduler

kring porr, rasism och normkontroll att arbetas med i åk 8 och 9. Planeringsarbetet kring detta

sker i samarbetet med Ungdomens Hus och Sjöängsskolan.

Resursanvändning

Fritidsledare, resurspedagoger, speciallärare, elevhälsoteam.

Uppföljning

Årligen genomför vi en trygghetskartläggning i samtliga årskurser, som lägger grund för det

fortsatta preventiva arbetet i samarbete med Friends. Utifrån resultat görs en analys

tillsammans med elevrepresentanter, trygghetsgrupperna samt skolledning.

I F-3 genomförs under tidigare delen av hösten trygghetspromenader tillsammans med elever

i mindre grupper för att identifiera platser som elever kan uppleva som otrygga. Utifrån vad

eleverna berättar kan åtgärder vidtas, exempelvis genom att rutiner förändras eller genom

förändringar i den fysiska miljön. I åk 7-9 genomförs även tillsammans med fältassistenter en

trygghetsvandring/kartläggning.


1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och

förskolor är de bästa i Sverige

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Tas fram av nämnd

År

Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund

94 % År

Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning


Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från

läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas

kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg

veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,

med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.



Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.


Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 95 % År

Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 70 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

99 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

99 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

99 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9

98 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

100 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9

99 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

99 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

100 % År

Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program

98 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 80 % År

Meritvärde i årskurs 9 270 Poäng År

Enhetsmål:

Alla elever på Johan Skytteskolan utvecklas och når målen för sin utbildning


Utifrån ett ökat fokus på lärares möjligheter att skapa en tillgänglig lärmiljö i sin undervisning

är ett förväntat resultat att fler elever når målen utan att särskilt stöd och åtgärdsprogram blir

aktuellt. För att nå detta mål behöver även all personal inkluderas i detta arbete.

Hela skoldagen och all verksamhet ska göras mer tillgänglig för alla elever. Skolans uppdrag

är att minimera det som kan utgöra hinder och maximera varje elevs möjligheter. All personal

har höga förväntningar på eleverna. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger utgår alltid från

läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig

grund. Pedagogerna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar

mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och

bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i

undervisningen.

F-6

I F-6 är man fortfarande inne i en process för att landa i de nya arbetsformerna och den



fysiska miljön med hemvister. Men när denna nya form för lärare och elever är genomförd

förväntar vi oss goda och höga resultat.

7-9

En organisation för att möta upp elever som är i behov av ett mindre sammanhang och som av

olika skäl har hög skolfrånvaro har påbörjats. Under våren provar vi även att ha undervisning

i liten grupp i svenska, matematik och engelska, som vi kallar för Oasen. Målsättningen är att

i ett litet och tryggt sammanhang fånga upp dessa elever.

Arbetssätt

Johan Skytteskolan är en skola som präglats av goda resultat på nationella prov och

bedömningsstöd. Vi har högt meritvärde och en stor andel elever som blir behöriga till

nationella program. Med den grad av måluppfyllelse och prestation som skolan uppvisar är

höga förväntningar på elever och personal en naturlig grund och förutsättning för

verksamheten. För att kunna ha höga förväntningar krävs det att skolans personal har

kännedom om elevernas individuella förmågor. Utifrån den kunskapen kan man sedan utmana

och stötta respektive elev där den befinner sig.Som tidigare nämnts i inledningen, så

genomsyras arbetet på skolan genom tankesättet att leda genom våra olika grupper.

Skolledningen gör utifrån samtliga arbetsgruppers analysunderlag en samlad analys och

tolkning som sedan ligger till grund för identifikation av skolans kommande

utvecklingsområden. I samband med skolans verksamhetsplan tar skolledningen, i samråd

med arbetsgrupperna fram aktiviteter för kommande års verksamhetsutveckling.

Läsutveckling

F-6

God läsförståelse är en nyckelförmåga i utbildningen i stort. Johan Skytteskolan har sedan

några år en generell satsning på läsning i alla årskurser med ”en läsande klass” i de yngre

åren. I hemvist förskoleklass, 2 och 5 kommer uppskattade författarbesök att ske under

läsåret. Arbetet med läsutveckling kommer att fortsätta under läsåret 20/21. I F-6 har vi

återkommande bokbytardag på Nationella läsdagen varje år. Under v 14 har förstelärarna

introducerat en ”läsvecka” med olika läsaktiviteter.

I förskoleklasserna kartläggs barnets läsutveckling dels av lärare i förskoleklass vid

terminsstart, dels med fonolek i samverkan med speciallärare. Syftet är att identifiera barn

som behöver det extra stöd i sin språkutveckling som gynnar inlärning och underlättar

övergången till hemvist 1. I hemvist 1, 2 och 3 genomförs screening med Skolverkets

bedömningsstöd under höstterminen. Föregående års screening visar en hög grad av

samstämmighet med resultaten av fonolek i förskoleklass. För elever som uppvisar behov av

stöd görs en särskild handlingsplan.

Läs- och skrivinlärningen utifrån metoden Att skriva sig till läsning (ASL) utvecklas vidare

under året. Ytterligare lärare fortbildas och blivande åk 1 och 2 förses med Ipads. Eleverna

arbetar i par för att dra nytta av varandras kunskaper. Upplevelsen är att eleverna blir mer



motiverade när de arbetar tillsammans, tar lärdom av varandra och skapar sina egna texter.

Det krävs att läraren har en god överblick och stor insikt så att alla elever är delaktiga.

Lärarna på lågstadiet bör bevaka elevers förmåga att forma bokstäver och skriva för hand så

att även dessa förmågor utvecklas i tillräcklig grad. Till detta bidrar träning av finmotorik

flera gånger i veckan.

7-9

I de äldre åldrarna arbetar vi kontinuerligt med att utveckla elevernas läsförståelse, t ex genom

att läsa mycket och bearbeta det lästa i grupp och enskilt. Målsättningen är att höja elevernas

språkliga och litterära medvetenhet. En stor del av pedagogerna i åk 7-9 har genomgått

fortbildningssatsningen ”Läslyftet” och det är en uttalad förväntad från skolledningen att

dessa erfarenheter ska användas av alla ämnesgrupper på skolan. Inom svenskämnet specifikt

läggs fokus på att medvetandegöra inte bara vad som är skrivet utan hur det är skrivet.

Eleverna i att identifiera och analysera olika litterära drag och finesser vilket också utvecklar

deras språk och skrivande.

Digitalisering

F-9

Digitala verktyg ska vara en naturlig del av skolans elevers och all personals vardag. De ska

ge eleverna en varierad och stimulerande undervisning. Det ska ge personal och elever en

större möjlighet till individualiserad undervisning. Det ska också möjliggöra ett utökat

nätverkande och samarbete mellan elever/lärare/personal i olika konstellationer. Genom att

skapa och använda digitala miljöer för personalen bör kommunikationen underlättas. Johan

Skytteskolans värdegrund ska vara synlig oavsett lärmiljö och nätetik/källkritik ska vara

rådande.

Vårt arbete fortsätter med att fastställa ett lägsta krav/stadium i vad man förväntas kunna när

man lämnar en årskurs/ett stadium (mognadstrappa). I F-9 fortsätter vi med att omforma tex

våra elevblad/lektionsuppgifter och ett tänk kring vårt pedagogiska arbete för att bättre

anpassa det till den nya digitala miljön.

Alla elever på Johan Skytteskolan har tillgång till ett digitalt verktyg. I åk F-3 har eleverna

iPads och i åk 4-9 har eleverna laptops. I åk F-6 används digitala läromedel i stor

utsträckning, med det i åk 7-9 används i viss mån. I de äldre åldrarna är datorerna i hög grad

ett faktiskt arbetsverktyg på de flesta lektionerna.

Likvärdig bedömning

6-9

För fortsatt goda resultat och en god och rättssäker bedömningskultur ska samplanering och

sambedömning utgöra grunden för undervisningen och utvärdering av kunskaper inom

samtliga ämnesgrupper och årskurser. Utmaningen för skolan ligger i att skapa förutsättningar



för och upprätthålla detta genom en god organisation och rutiner för uppföljning. De

ämnesansvariga träffas kontinuerligt under ledning av biträdande rektorer för att stämma av

hur samplanering och sambedömning fortlöper på skolan. En pågående diskussion kring

förhållningssätt och vikten av samarbete kring dessa frågor genomsyrar verksamheten. Våra

förstelärare har också detta som ett riktat uppdrag.

Matematikundervisning

6-9

Kopplat till att det på NP är lite lägre måluppfyllelse i matematik jämfört med svenska och

engelska. PRIM-proven som görs i åk 8 följs upp och analyseras. Vi behöver se över

likvärdigheten i planering och bedömning i ämnet samt öka graden av samarbete mellan

lärarna. Vi behöver även skapa forum för kollegialt samarbete mellan stadierna. Trots

fortbildningsinsatser, dubbleringar på lektioner och speciallärarstöd ser vi fortsatt utmaning i

att höja dessa siffror.

Svenska som andraspråk och nyanländas lärande

Nyanlända elever erbjuds studiehandledning på modersmålet men elever som nått en högre

nivå i svenska följer kursplanen i svenska som andraspråk, SVA. Alla elever som har rätt att

undervisas och bedömas utifrån kursplanen i svenska som andraspråk ska göra det. Nya elever

med annat modersmål ska, om information om kunskaper i svenska och andra ämnen saknas,

kartläggas så att en korrekt bedömning och klassplacering görs.

Studiecenter och lovskola

För elever i åk 2-9 erbjuds studiecenter efter skoltid, där finns personal med uppdrag att

handleda elever i arbetet med läxor och studieuppgifter. Under året kommer lovskola att

anordnas under sommaren.

Resursanvändning

Den huvudsakliga resurs som fördelas är lärares och övrig personals tid. Ca 80% av skolans

budget fördelas på personalresurser. De resurser elevpengen ger fördelas genom

tjänstefördelning, timplan och schemaläggning.

De utvecklingsaktiviteter som planeras belastar skolans resurser främst i form av personalens

tid.

Uppföljning

Uppföljning av det löpande arbetet sker initialt i samband med att underlaget kommer skolan

till handa och samlat i samband med läsårsuppföljningen. Läsårsuppföljningen består i

huvudsak av utvecklingsdialoger med ansvariga lärare och fritidspersonal från vilka

slutsatserna samlas av skolledningen för en övergripande analys och uppföljning.

Centrala underlag för uppföljning och utveckling inom åtagandet är betygsdata, resultat från



elevenkäten, skriftliga omdömen, Fonolek i förskoleklass, DLS-tester i ÅK 2, 5 och 7,

nationella prov i ÅK 3, 6 & 9, UIM-proven i matematik ÅK 2, 5 & 8.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Skolledningen, EHT, de olika ledningsgrupperna samt pedagogernas arbets- och ämneslag

arbetar för att skapa en god överblick över våra elevers resultat såväl på individnivå som på

aggregerad nivå och respektive lärare följer upp sin egen undervisning. I den genmensamma

planeringen diskuterar lärare med varandra kopplat till undervisningen och de färdigheter och

kunskaper som bedömts. I förskoleklass och fritidshem följs elevernas lärande och sociala

utveckling. Verksamheten analyseras och utvärderas kontinuerligt utifrån uppsatta mål.

Arbets- och ämneslag inom samtliga verksamheter analyserar vid läsårets slut de aggregerade

resultat som tillgängliggörs via stadens system.

EHT ansvarar för att utvärdera och analysera fördelning samt effekter av extra anpassningar

och särskilt stöd. Dessutom analyseras läs- och skrivförmåga i åk 2, 5 och 7 genom DLS samt

resultaten av Fonolek i förskoleklass. Primproven i åk 2,5 och 8 analyseras och följs upp

kontinuerligt. Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik i åk 1-3 genomförs av

lärare under läsåret. Resultaten följs upp både på individ- och gruppnivå.

Utveckling

Planerade utvecklingsinsatser redovisas nedan som aktiviteter.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö


Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och

stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns

tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis

frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med

vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.


Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

75 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

70 % År


Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

70 % År


Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Mitt barn känner sig tryggt i skolan

90 % År

Total frånvaro i grundskolan 3 % År



Enhetsmål:

Alla elever har en god lärmiljö


Främjande och förbyggande arbete ska fortsatt vara i fokus. Genom det systematiska

värdegrunds- och trygghetsarbetet ska alla i skolan känna sig trygga och kunna fokusera på

sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera

olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om

den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan

har god samverkan med socialtjänst och polis.

Utökad tid för trygghetsgrupperna att träffas där ett möte helt vigs åt att arbeta främjande och

förebyggande tror vi kommer att skapa positiva effekter på sikt. Detta gäller hela skolan F-9.

I F-6 förväntar vi oss att de öppna ytorna kommer att bidra till en ökad upplevelse av

trygghet. De ljuddämpande ytorna och den flexibla möbleringen ser vi också kommer att ge

positiva effekter. Positivt är även de glasade fönstren på dörrar i F-6 skolan har bidragit till en

lugnare och tryggare lärmiljö. Även ute på skolgården kommer mer personal vara

verksamhetsnära och tillgängliga. Den ansvariga rastpedagogen är också tillgänglig för hela

F-6. Skolgården är indelad i olika zoner för personalen, som då har uppsikt över hela

skolgårdsmiljön.

Lärarna känner en trygghet i sitt arbetslag/hemvist och det finns naturliga forum för kollegialt

samarbete och utbyte kring frågor som rör lärmiljön. Personalen är trygg i och har god

kännedom om de rutiner som finns på skolan och dessa följs, utvärderas och förändras vid

behov.

En ökad kunskap och medvetenhet hos undervisande lärare om extra anpassningar och

tillgängliga lärmiljöer gör att elever som är i behov av detta får snabbare och mer adekvat

hjälp och i högre grad når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov.

Arbetssätt

Värdegrund och trygghetsarbete

Upplevelsen av trygghet är överlag hög i alla skolans verksamheter. Det finns sedan tidigare

ett pågående värdegrundsarbete drivet av medarbetare riktat mot all personal. I åk F-9 finns

ett samarbete etablerat med Friends. Värdegrundsarbetet har givit avtryck i verksamheten,

men måste hållas levande över tid. Skolan är inte nöjd med mindre än att alla elever känner

sig trygga i sin vardag. Skolan kommer att fortsätta det systematiska arbetet med fortbildning

och ökad grad av professionalisering av våra trygghetsgrupper i värdegrundsfrågor.

På skolan finns två trygghetsgrupper som har en nyckelroll i trygghetsarbetet. I skolans

likabehandlingsplan finns rutiner för hur arbete går till när elever upplever sig utsatta för

kränkningar. Samtlig personal informeras om rutinerna vid läsårsstart och skolledningen

informerar utbildningsnämnden vid varje fall av rapporterad kränkning.



Berörd personal skriver kränkningsanmälan till huvudman när en kränkning förekommit. På

arbetslagsmöten lyfts trygghetsärenden som en stående punkt på AL-dagordningen. När

upprepade incidenter drabbat en elev, eller är av sådan svårighet att arbetslagets åtgärder inte

räcker, anmäls ärendet till trygghetsgruppen som då tar över och arbetar vidare med berörda

elever.

Delar av skolmiljön i huvudbyggnaden behöver ses över ur ett trygghetsperspektiv, här utgör

elevtoaletterna ett prioriterat område. Skolan byter succesivt ut låsen och planerar åtgärder för

en ökad upplevelse av trygghet och trevnad. En ökad vuxennärvaro i de delar av skolan där

elever samlas under raster är också önskvärd.

F-6

I åk F-3 genomförs under tidigare delen av hösten trygghetspromenader tillsammans med

elever i mindre grupper för att identifiera platser som elever kan uppleva som otrygga. Utifrån

vad eleverna berättar kan åtgärder vidtas, exempelvis genom att rutiner förändras eller genom

förändringar i den fysiska miljön.

7-9

Vi behöver bygga vidare på det arbete som redan påbörjats kring möblering i Ljushallen, som

är högstadiets stora samlingsplats för eleverna. Vi behöver skapa lugna och sociala ytor och

det ska kännas välkomnande och tryggt i hela Ljushallen.

För åk 7-9 utvecklas aktiviteter i ljushallen där Caféet utgör verksamhetens hjärta. Förutom

att på daglig basis erbjuda aktiviter och viss servering utgör caféet en mötesplats och en trygg

bas för vuxna och elever. Utöver detta ingår att, i en samverkan mellan café, resurspersoner

och bibliotek, erbjuda vissa aktiviteter efter skoltid samt på sport- påsk och höstlov.

Studiero

Under våren 2019 implementeras bildstöd och hösten 2019 implementeras ”pedagogisk

basutrustning”, PBU. PBU står för elevmaterial som kan bidra till ledning och stimulans samt

anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, exempelvis stressbollar, hörselkåpor,

överstrykningspennor, laddare, hörlurar osv.

F-6

Förra årets brukarundersökning visar att det fortsatt finns en upplevelse av bristande studiero.

Skolan behöver utveckla olika arbetsformer för att åstadkomma en positiv förändring. Vi har

tidigare konstaterat att begreppet studiero ska lyftas i möten med vårdnadshavare och

resonemang ska föras om vad studiero innebär för eleverna. Pedagogerna ska tydliggöra att

förväntningarna på eleverna är olika beroende av uppgifter och situationer och regelbundet

utvärdera elevers upplevelse av studiero, exempelvis med ”exitnotes”. Även i det kollegiala

samarbetet och samsynen ska studiero vara en återkommande fråga. Alla pedagoger förväntas

bidra med sina kunskaper och erfarenheter, med syfte att öka elevers upplevelse av god

studiero.



I hemvisterna lyfts vikten av att pedagogerna har tydliga avslut och mål i undervisningen som

i sin tur bygger på god planering och återkoppling. Tydligare genomgång av dagen ska också

bidra till struktur och trygghet och en förutsägbarhet, för att skapa lugn för eleverna.

Fritidshemmets personal har en bidragande roll i att skapa stimulerande miljöer, såväl inne-

som utomhus. Det ska vara tydligt för barnen vem som tar emot och är närvarande på

rasterna. Möjligheten till stadiebrytande aktiviteter har påbörjats och införs allteftersom på

vid utflykter eller andra schemabrytande dagar. Skolledningen informerar eleverna om våra

trivselregler i varje hemvist, i början av läsåret och efter varje större lov.

På Johan Skytteskolan finns en förskoleklass indelade i tre grupper och tre fritidshem i

hemvister 1-3 samt mellanstadieverksamhet 4-6 ”klubben” i hemvist 4

Skolan har en lärare mot fritidshem som är samordnare för samtliga fritidshem och är med i

planeringen tillsammans med skolledningen gällande fortbildning och utvärderingar av

verksamheten. I uppdraget finns ett särskilt fokus på att skapa samsyn och schema inom hela

fritidshemsverksamheten f-6. Alla utbildade lärare mot fritidshem (minst en i varje hemvist)

har regelbundna möten för att få högre kvalité och röd tråd i verksamheten. En förutsägbarhet

i hemvisterna, så att alla pedagoger får en samsyn och ett kollegialt utbyte.

Bitr rektorer håller på att utarbeta en arbetsplan mot fritidshem, där innehållet i planen styr

verksamheten. Planen skapar en förutsägbarhet hur verksamheten ska bedrivas i ett f-6

perspektiv. I planen ingår även hur samverkan ska fungera mellan lärare och fritidshem i ett f-

6 perspektiv. Målet är att alla pedagoger ska kunna arbeta i samtliga hemvister.

7-9

Utifrån brukarundersöknigen framkom det att siffrorna i upplevelsen av studiero i åk 8 är

fortsatt lågt. Trots tidigare insatser att bla skapa tydligare lektionsstruktur och diskussioner i

arbetslag om ett gemensamt förhållningssätt i dessa frågor så behöver vi fortsätta vår analys,

under vårterminen 2020, kring vad det är som eleverna upplever som brister i arbetsron.

Några grundbultar för att skapa ett gott arbetsklimat och en god studiero i är ett tydligt

ledarskap i klassrummet. Att undervisningen har ett tydligt fokus och är varierad. Att miljön

överlag är trygg och stödjande. Det är också viktigt att vi organiserar för att alla elever ges det

stöd och de utmaningar de behöver. Skolledningen måste värna om det förebyggande arbetet

som bedrivs av elevhälsan och de gemensamma diskussionerna kring värden och normer i

personalgruppen. Som ett led i detta arbete har en pedagogisk basutrustning i klassrummen

införskaffats med exempelvis timetimers, stressbollar hörselkåpor, talutjämningssystem osv.

Analyser får visa om ytterligare satsningar krävs för att bättre NPF-säkra skolmiljön för elever

som är i behov av dessa anpassningar.

Skolledningen har tillsammans med arbetslagsledarna utformat en enkätundersökning för att

fånga upp elevernas egna upplevelser och den avser vi att fortsätta med som ett led i det

systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån den analys av resultat som bland annat Skolinspektionen

gjort av skolor och hur de arbetar med studiero behöver vi i vårt fortsatta arbete utgå ifrån att:

1. Fånga upp och utgå ifrån elevernas egna upplevelser av undervisningen.



2. Skolledningen behöver fortsätta med klassrumsbesök och observationer

3. Analysera materialet med personalen utifrån olika områden.

4. Planera för åtgärder och hur de ska genomföras och av vem.

5. Åtgärderna följas upp och hur effekten ska mätas.

Vi kommer att fortsätta med att elever har en fast placering i klassrummet. Skolledning och

lärare har under flera års tid arbetat med att ta fram en gemensam struktur för upplägg av

lektioner på Johan Skytteskolan, den så kallade "Skyttelektionen". I åk 7-9 har en mer

generell regel om insamlande av mobiltelefoner beslutats och särskilda förvaringslådor finns i

samtliga klassrum.

Ett arbete som behöver ske under våren är att implementera de nya förväntansdokumenten

från Utbildningsförvaltningen. En revidering av skolans trivsel- och ordningsregler kommer

att ske i samråd med elever, personal samt vårdnadshavare.

Övergångar

Övergången mellan åk 3 och åk 4 flyter på bättre, samarbetet mellan hemvisterna i 3 och 4

har redan under höstterminen påbörjats. Under våren kommer samarbetet att fortsätta så att

övergången blir så förutsägbar som möjligt. Eleverna i hemvist 3 kommer att besöka

mellanstadieverksamheten (öppen fritidsverksamhet) och göra olika gemensamma aktiviteter.

I början av åk 4 läggs stort fokus på det sociala samspelet i grupperna, tex genom olika

utflykter, värdegrundspass och lekar.

Pedagogerna i hemvist F-3 arbetar i samverkan, vilket innebär att det finns flera vuxna som

känner eleverna under hela dagen. Övergången mellan skola och fritids underlättar genom

skolans utformning och hemvistarbete.

För att övergången mellan åk 6 och 7 ska bli så bra som möjligt för eleverna så sker två

arbeten. Syftet med detta arbete är att skapa en god lärmiljö i de nya klasserna och därigenom

lägga en grund för god kunskaps- och social utveckling under den fortsatta högstadietiden.

Det ena handlar om ett nära samarbete med avlämnande skolor för att tidigt kunna kartlägga

och planera för elever i behov men även för att kunna bilda nya klasser med fokus på en

social trygghet.

Det andra delen bygger på arbetet MVP (Mentorer i våldsprevention). Sedan 2016 har Johan

Skytteskolan ingått i detta projekt tillsammans med Älvsjö stadsdel. Arbetet innebär att elever

och lärare får en utbildning i programmet som fokuserar på framförallt normkritiska frågor

och våldsprevention. Eleverna genomför arbetet tillsammans med sin klass och får därigenom

kunskaper om frågorna även möjlighet att snabbare känna en trygghet med sina nya

klasskamrater. Numera utbildar vi själva vår egen personal och samtlig nyanställd personal får

denna utbildning under tidig höst. Från läsårsstarten hösten 2020 så finns nya moduler att

arbeta vidare med. Dessa kommer att riktas mot elever i åk 8 och 9.

I övergången åk 9-gy sker ett nära samarbete mellan undervisande lärare, mentorer och

elevhälsan. Undervisande lärare måste i ökad grad vara delaktiga i dokumentationen kring och



ansökningar gällande elever i behov av särskilt stöd.

Främjande och förebyggande

Elevhälsoteamet, EHT, arbetar för att förebygga otrygghet i skolmiljön genom att både

undanröja hinder i skolarbetet och verka för en tillgänglig skola, hela dagen. Samtliga elever i

behov av detta kommer via inläsningstjänst att erbjudas tillgång till inläst material. Vidare

erbjuds arbete i mindre grupperingar, tillgång till tekniska lärverktyg, motiverande samtal och

hälsosamtal. Elevhälsan arbetar även förebyggande på gruppnivå exempelvis genom att

erbjuda samtalsgrupper. Vid behov arbetar EHT mer åtgärdande med arbeten kring klassers

arbetsro genom kartläggande intervjuer, med målbilder och uppföljning på gruppnivå, med

undervisande lärare och med vårdnadshavare.

Frånvaro

Elevers närvaro vid lektionerna är hög. Skolan rapporterar för uppföljning av elevers

frånvaro. Skolan ser dock att det finns en stor utmaning i att vissa elever har hög problematisk

skolfrånvaro. Elevers frånvaro är en riskfaktor både vad gäller barns/ungas psykiska hälsa på

sikt och, ur ett skolperspektiv, för möjligheten att utvecklas och nå målen. På Johan

Skytteskolan finns en elevhälsoplan där våra frånvarorutiner tydligt framgår.

Rörelse och motion

Forskning visar att rörelse och motion bidrar till mer effektiv inlärning och en högre grad av

koncentration. På skolan erbjuds rörelse och motion på flera sätt. Under året kommer personal

att informeras om och inspireras att öka tiden för, och möjligheterna till, rörelse inom ramen

för ordinarie undervisning, under raster samt i fritidshemmen. Exempelvis genom utökat antal

pingisbord i ljushallen och styrda aktiviteter med rörelse i fokus under rasttid. En vision är att

eleverna skall få bestämma och anordna enkla brainbreak-aktiviteter som de dagligen

genomför under längre teoretiska lektionspass.

- Yoga

- Mindfullness i åk 7-9 . Under åtta veckor får eleverna med hjälp av olika övningar, så som

enkel yoga, meditation, andningsövningar och kroppsskanning lära sig metoder för att minska

stress, öka sin koncentrationsförmåga och lära sig slappna av i vardagen.

- De två ljushallarna inspirerar till pingisspel och andra fysiska aktiviteter inom- och utomhus.

Återkommande anordnas turneringar och andra aktiviteter.

- Skolans idrottsförening arrangerar deltagande i skolmästerskap i bland annat innebandy och

fotboll. Styrda rörelseaktiviteter är inplanerade för åk 7-9 så som dans och rörelsepass en gång

i veckan.



Resursanvändning

Samtliga pedagoger har i sin tjänst olika uppdrag med syfte att främja en god lärmiljö. Varje

elev i F-9 skolan har en mentor, som följer upp elevernas skolgång, närvaro och resultat.

Mentor har regelbundna utvecklingssamtal med sina mentorselever.

Uppföljning

Centrala underlag för uppföljning och utveckling inom åtagandet är resultat från elevenkäten,

underlag från utvecklingssamtalen, inkomna synpunkter från elever och vårdnadshavare,

underlag från EHT, trygghetsteam och Friends samt inom ramen för uppföljningen av plan

mot diskriminering och kränkande behandling.

I samarbete med Friends har vi i F-9 en stor kartläggning över elevernas trygghet denna sker

v. 10 och 11 varje år. Återkopplingen av kartläggningen sker i samråd med skolledning,

trygghetsgrupperna och representanter för elevrådet. Uppföljning av denna genomgång sker

också i början av läsåret för all personal.

Utveckling

Planerade utvecklingsinsatser redovisas nedan som aktiviteter.

Nämndmål:

1.3.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget

lärande utifrån sina förutsättningar


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom

detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra

bedömningsunderlag.


Andel elever åk 2 nöjda med - Jag är nöjd med det inflytande jag har över fritidshemmets aktiviteter

År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven i alla olika ämnen

80 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven i alla olika ämnen

60 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

80 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

80 % År



Enhetsmål:

Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande

utifrån sina förutsättningar


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning inom skolans samtliga

verksamheter. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i

förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och

ser sin egen ansträngning som betydelsefull.

I åk 4-6 har elevblad i samtliga ämnen i större omfattning börjat användas för att eleverna ska

bli mer delaktiga i målen. Elevbladen påminner om de i åk 7-9 men i en förenklad form.

Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärmiljön genom

exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Elever har inflytande över skolans hela verksamhet i olika råd som elevråd, fritidsråd, matråd

och biblioteksråd med elevrepresentation samt informellt, i den dagliga verksamheten där

elevers synpunkter ska bemötas och tas tillvara.

Organisationen kring utvecklingssamtalen förfinas och förbättras och skapar en större

tydlighet hur eleven ligger till kunskapsmässigt och vad som kan förbättras och utvecklas.

Utvecklingssamtalen blir i takt med ålder och mognad mer elevstyrda.

Arbetssätt

Lärande, inflytande och delaktighet

Lärande pågår under hela skoldagen och eleven har huvudrollen i sitt eget lärande. Skolan har

därmed ett ansvar att skapa förutsättningar för eleverna att ta denna roll. Skolan har en

gemensam rutin att elever, genom så kallade elevblad, i förhand får en överblick över

momentet. Förutom en planering visar elevbladet även vilka förmågor som står i fokus för

momentet, samt på vilka grunder elevens prestation bedöms. Elevers inflytande över sin egen

lärprocess står i fokus i arbetet med den formativa bedömning som beskrivs under

nämndmålet "Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning".

Elevers delaktighet i planering av undervisning är beroende på ämnets karaktär och innehåll.

Det är viktigt att lärarna lyssnar på eleverna och tar deras åsikter i beaktande och det kräver

även en god framförhållning. I de tidigare årskurserna används IUP-lektioner, det vill säga

lektionspass där eleverna övar på att själva planera delar av sin utbildning och vars syfte är att

öka elevernas förståelse för sin egen kunskapsutveckling, och därigenom skapa kännedom hos

varje elev om sin utveckling mot målen.

Att hos elever skapa förståelse för kunskapskravens innehåll och kopplingen till det egna

lärandet är en utmaning. I det fortsatta arbetet har pedagogerna att ta ställning till hur mål ska

formuleras så att de blir tydliga för elever och här blir ämnesgrupperna en viktig pusselbit.

Utvecklingssamtal



F-9

I de framåtsyftande utvecklingssamtalen är elevens lärprocesser i fokus. Skolans strävan är att

utvecklingssamtalen, utifrån ålder och mognad, ska ledas av eleven. I ett pågående

utvecklingsarbete har ett gemensamt underlag för utvecklingssamtal för åk F-9 tagits fram.

Syftet har varit att identifiera Johan Skytteskolans ”röda tråd” för utvecklingssamtalen, hur

progressionen vad gäller elevernas delaktighet ser ut samt att säkerställa att

utvecklingssamtalens form följer en gemensam plan och att samtalen ”hakar i” varandra vid

övergångar mellan stadier.

Elev- och klass/hemvistråd

Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga och påverka sin utbildning dels genom

formaliserade forum som klassråd och elevråd dels genom det individuella inflytandet över

respektive undervisningssituation. Vidare finns former för organiserat inflytande genom

elevers deltagande i biblioteksråd, fritidsråd och matråd.

Lärplattformen skola- hem

Vi arbetar med Skolplattformen, till exempel med elevdokumentation och kommunikation

mellan skola och hem och under året kommer detta arbete att vidareutvecklas. Skolan digitala

utvecklingsgrupp (DUG) fortsätter att stödja pedagoger och andra kollegor i den pedagogiska

processen kopplat till detta.

7-9

Från skolledningen kommer tydliga förväntningar på vad lärare ska lägga ut på TEAMS och

på Sharepoint. Detta för att stärka samarbetet mellan hem och skola samt göra det

överskådligt för eleverna i sin planering av studier.

Studie- och yrkesvägledning

Skolan ska följa utbildningsförvaltningens vision om att eleverna ska en tydlig målbild och

vara motiverad till fortsatta studier och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledning i snäv

bemärkelse är den personliga vägledningen som studie- och yrkesvägledaren ger form av

vägledningssamtal, individuella och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att

reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Vägledning i vid bemärkelse är all

den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att

fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska

arbetslivserfarenheter, undervisning som rör

arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens

självkännedom. Detta innebär att skolan ska fortsätta att verka för att studie- och

yrkesvägledningen är hela skolans ansvar där all personal tar ansvar för att alla elever i skolan

ges undervisning, information och vägledningssamtal som en grund för övervägda val av

studier och yrken. Målen har konkretiserats i skolans studie- och yrkesvägledningsplan (SYV-

plan) med en tydlig ansvarfördelning och aktiviteter för samtliga årskurser i F-9.



Resursanvändning

Inom ramen för pedagogernas tid för samplanering och samplanering måste utrymme finnas

för kontinuerlig uppföljning av lektioner och andra aktiviteter. Möjligheterna till

elevinflytande ska framgå i planering av lektioner och andra aktiviteter.

Uppföljning

Uppföljning av det löpande arbetet sker kontinuerligt i berörd verksamhet samt vid

utvecklingssamtal. Vidare sker utvärdering i samråd mellan skolans arbetslag/hemvister samt

skolledning i samband med läsårsuppföljningen i slutet på läsåret.


2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt


2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö


FN:s globala hållbarhetsmål "Agenda 2030" och lärande för hållbar utveckling är en självklar

del av verksamheten. Det finns övergripande strategier för energihushållning, kosthållning

och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av

det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.


Andel ekologiska livsmedel 55 % År

Antal skolor som har genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten

1 följer upp År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År

Enhetsmål:

Johan Skytteskolan bidrar till en hållbar livsmiljö


Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs

även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår

gemensamma livsmiljö och hälsa.

Arbetssätt

Skolan strävar efter att ligga i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. En strävan som

ökar kontinuerligt. En stor del av skolans påverkansmöjlighet ligger i inköp av ekologiska

råvaror till skolrestaurangen samt i hantering av avfall.



Skolrestaurangen serverar varje dag en vegetarisk rätt som alternativ till huvudrätten. Med

mål att inom det närmaste året servera helt vegetariska alternativ minst en dag i veckan ökar

de helvegetariska luncherna succesivt.

Skolrestarangens avfallskvarn bidrar till produktionen av biobränsle. Skolan genomför årligen

en matsvinnskampanj i syfte att medvetandegöra elever och personal om mängden matsvinn i

skolrestaurangen och få matsvinnet att minska.

Skolan sorterar även metall, papper, förpackningar, batterier, elektornik och farligt avfall.

Undervisningen i bland annat hem- och konsumentkunskap och naturorienterande ämnen

lyfter ekologisk hållbarhet som ett gemensat mål i undervisningen. Avfall, inklusive matavfall

sorteras i hemkunskapen.

Resursanvändning

Skolan budgeterar för en ökad andel inköpta ekologiska livsmedel till skolrestaurangen, i

hem- och konsumentkunskapsundervisningen och till elevcaféet.

Uppföljning

Uppföljning sker i samband med verksamhetsberättelse

Utveckling

Skolan planerar för en årlig matsvinnskampanj i skolrestaurangen för att medvetandegöra

elever och personal om hur mycket mat som slängs och på så sätt minska matsvinnet.

Skolrestaurangen planerar för en ökad andel vegetariska rätter som serveras till alla elever för

att minska skolmatens miljöpåverkan.


3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden


3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans


Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.




3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för

stockholmarna


Aktivt Medskapandeindex 85 82 År

Sjukfrånvaro Tas fram av nämnd/styrelse

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 Tas fram av nämnd

Tertial

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare

och framtida medarbetare


Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen

utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade

medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och erbjuder och

stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk

kompetensförsörjning säkerställer att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som

behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev. Lärarna kan fokusera på undervisningen.

Enhetsmål:

Johan Skytteskolan är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida

medarbetare


Johan Skytteskolan attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och

engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt

uppdrag.

En hög andel av lärarna är behöriga och legitimerade och bidrar tillsammans med övrig

personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på Johan Skytteskolan upplevs som god av

samtliga medarbetare.

Arbetssätt

Johan Skytteskolan attraherar och rekryterar

Skolan har ett samarbete med närliggande lärarutbildningar och har VFU-kandidater under

handledning. De blivande pedagogerna utgör en god rekryteringsbas och är också goda

ambassadörer bland sina studiekamrater för Johan Skytteskolan som arbetsplats.



Rekryteringsprocessen inför nytt läsår börjar i god tid under vårterminen och följer ett

genomtänkt förfaringssätt för att rekrytera de mest kompetenta och engagerade medarbetarna.

Johan Skytteskolan introducerar

Alla nyanställda får en erfaren mentor, vars främsta uppgift är att ge stöd till den nyanställde

vad gäller det pedagogiska arbetet på skolan. Närmaste chef följer upp introduktionen av de

nyanställda medarbetarna.

Johan Skytteskolan behåller

Johan Skytteskolan ska vara en arbetsplats där medarbetarna trivs, mår bra och vill stanna

kvar. Skolledningen bidrar till detta genom tydligt ledarskap där de visar uppskattning för och

ger konstruktiv återkoppling på sina medarbetares arbetsinsatser. Skolledningen strävar efter

att lyssna till och dra nytta av medarbetarnas erfarenheter och åsikter genom att vara

tillgänglig och lyhörd. Alla medarbetare ska känna sig sedda och lyssnade på.

Johan Skyttekolans medarbetare erbjuds kompetensutveckling både genom inbjudna

föreläsare och genom kurser utanför arbetsplatsen. Prioriterad fortbildning kommande läsår är

nya pedagogiska arbetssätt, trygghetsfrågor och tillgängliga lärmiljöer.

Inom ramen för sitt uppdrag uppmuntras alla medarbetare till att utveckla sitt arbete och har

stor frihet att i samverkan med kollegor forma det och göra de val som leder till goda

kunskaper och en god lärmiljö för eleverna. Goda relationer till kollegor och ledning bidrar

till trivseln på en arbetsplats men också upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön. På Johan

Skytteskolan finns en strävan att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete ur så väl

fysisk som social aspekt.

Att ha fungerande arbetsutrustning och fungerande rutiner för stödfunktioner som vaktmästeri

och administration bidrar till trivsel på arbetsplatsen. Johan Skytteskolans administration och

vaktmästeri strävar efter att informera om och förbättra rutiner för att alla medarbetare ska få

möjlighet att ägna så mycket tid som möjligt för att utföra de uppdrag de är anställda för att

utföra.

Skolan erbjuder subventionerad skollunch av hög kvalitet till personalen. Medarbetarna

erbjuds också friskvårdsbidrag, mindfulness samt gratis kaffe och te.

Lärarassistenter

F-9

Lärarassistenter är en ny yrkeskategori som införts under våren 2020. De har i uppdrag att

stötta i IT-frågor, vaktmästeri, vikarieanskaffning, rastverksamhet och erbjuda läxhjälp.

Sjukfrånvaro



Handledning av personal i de grupper där sjukfrånvaron är högre är planerad. Enskilda

medarbetare kommer också att få stöd av företagshälsovården. Under nästa läsår kommer vi i

våra fortbildningsinsatser arbeta personalfrämjande.

Resursanvändning

Medel för fortbildning, friskvård och trivselaktiviteter finns avsatt i budget

Uppföljning

Uppföljning sker via medarbetarenkäten samt på våra medarbetarsamtal som hålls en gång per

läsår.

Uppföljning av ekonomi

Resursanvändning

För att upprätthålla en budget i balans budgeterar vi för att inte använda mer än ca 80% av

tilldelade medel till lönekostnader.

I tjänstefördelningen fördelas lärares undervisningstid och annan personals tid så att

resursanvändandet inte överskrider målsättningen att använda som mest ca 80 % av intäkterna

till lönekostnader.

För att minska risken för underskott budgetåret 2020 på grund av för höga personalkostnader

har en buffert lagts in i budgeten motsvarande de personalkostnader som vi anser ligger

utöver den kostnad som krävs för att upprätthålla en budget i balans.

Vi har inför årets skolval ökat kapaciteten i grupperna i årskurserna F-6 med två elever per

grupp. Vi hoppas på så sätt öka våra intäkter genom att göra plats för fler elever. Även i

årskurs 7 har vi ökat kapaciteten inför skolvalet med en elev per klass.

Budget 2020

Förutsättningar

Johan Skytteskolan går in i budgetåret med personalkostnader som utgör för stor del av

intäkterna för att kunna upprätthålla en budget i balans över tid. Skolan saknar ingående fond

då alla skolans fonderade medel gick åt till att täcka underskottet från föregående år.

Användning av socioekonomisk tilldelning

Den socioekonomiska tilldelningen bekostar huvudsakligen personal med elevstödjande

uppgifter och personal knuten till nyanlända elever.

Statsbidrag stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

För tilldelat bidrag startar Johan Skytteskolan en liten grupp i syfte att möta de elever som vi i

dagsläget inte förmår inkludera i ordinarie undervisning och att ge dessa elever mer av den

undervisning de har rätt till med förväntat resultat att dessa elever så småningom i högre grad

återgår till ordinarie undervisning i klass.

Investeringsmedel



Investeringsmedel planeras att användas till nödvändiga investeringar i vårt nya kök i den nya

skolbyggnaden och till att byta ut slöjdbänkar i träslöjdssalen i skolbyggnaden för årskurserna

7-9.

Övrigt

verksamhetsplan 2020 för johan skytteskolan · diskrimineringsgrunder. johan skytteskolan ska vara...

Documents