K A R I N W E S T M A N B E R G

Varför behövs kvinnoforskning? Kvinnoforskning är fortfarande ett okänt begrepp för många. Karin Westman Berg utreder här vad den innebär och varför

kvinnoforskning behövs. Hon sätter in den manscentrerade forskningen vid wiiversiteten i dag i ett historiskt perspektiv och

diskuterar olika möjligheter att stödja kvinnliga forskare och bana väg för kvinnoforskningen.

Låt mig inleda m e d att berä t ta t re historier: Vid FN:s be fo lkn ingskonfe rens i Bukares t

fö r någ ra år sedan spelade en rad b e r ö m d a f r a m t i d s e x p e r t e r en viktig roll i diskussio-n e r n a om mänskl ighetens f r amt id . En av de svenska de lega te rna , som s tudera t deras böcker f r ågade : ' V a r f ö r n ä m n e r ni inga kv innor i era böcker? K o m m e r de t inte att f innas några kvinnor i f r amt iden? ' - 'Ni ha r inte förståt t ' , svarade de, 'att vi k o n c e n t r e r a r oss på den manliga hä l f ten av människosläk-tet, e f t e r som det är d ä r utvecklingen sker. Kv innorna ä r ett statiskt e lement . '

Ar inte det ta ett chocke rande exempe l på vad som har kallats 'den osynliga kvinnan'? Ut t rycket ha r myntats i I SA av s tuden te r som frågat va r fö r deras underv i sn ing är manl igt d o m i n e r a d , va r fö r fakta om och av kvinnor näs tan alltid saknas, och - nä r de f ö r e k o m m e r - va r fö r de behandlas som nå-got av m i n d r e intresse och betydelse. Nyare fo r skn ing har visat att f ö rhå l l andena är identiska vid våra universitet . Exemple t f r å n Bukares t visar vilka ödesd igra konsekvenser fo r ska rnas o m e d v e t e n h e t kan få.

Mitt a n d r a exempe l är ett te lefonsamtal m e d en svensk gymnas ie lärare fö r någ ra år sedan. J a g h a d e kritiserat en antologi skan-dinavisk skönl i t tera tur han varit m e d om att utge. Knappas t några kvinnliga fö r f a t t a r e var r ep re sen t e r ade : flertalet texter hade manl iga h u v u d p e r s o n e r och mot sva rande f råges tä l ln ingar . Fl ickorna tyckte att boken var tråkig, m e d a n po jka rna f a n n den intres-sant. L ä r a r e n gav mig skamset rätt i min kritik: 'Vi g lömde att det n u m e r a f inns flick-or på gymnasiet . '

Kvinnans osynlighet vid universi teten

spr ider sig lätt till det övriga undervisnings-väsendet . Enligt min m e n i n g avslöjar hän-delsen också en a n n a n viktig sak: det f anns inga flickor på gymnasiet , nä r d e n här lära-ren gick i skolan, och de t e n d a skäl han k u n d e tänka sig fö r att göra kvinnliga för-fa t tare rättvisa var att de behövdes för flick-ornas skull.

Det t r ed je exemple t hand la r om två kvinnliga s tuden te r på en av våra nya tvär-vetenskapliga kurse r i könsro l l s f rågor . Jag h a d e undervisa t om h u r m a n analyserar skönl i t tera tur u r könsrol l ssynpunkt , och vi hade haf t me todövn inga r . S tuden t sko rna f r å g a d e mig e f t e rå t - m e d blossande k inder och gl i t t rande ögon : 'Ar de t verkligen möj-ligt att vetenskapligt s tude ra skönl i t te ra tur som hand la r om kvinnors problem? Det skulle vara oss till stor hjälp, både som m ö d r a r och yrkeskvinnor att forska på det område t .

Si tuat ionen i l lustrerar det trista förhål lan-det att s tudentskor i a l lmänhe t anpassar sig till kv innodiskr iminer ingen i univers i te tsun-dervisn ingen. De f a n n de t natur l ig t att d en vetenskapliga analysen koncen t r e r ades till m ä n n e n och att m a n såg ned på den kvinnli-ga e r f a r e n h e t e n som någo t o v i d k o m m a n d e . D ä r f ö r upp levde de kv innofo r skn ingen som en insp i r e rande nyhet , som plötsligt f ö r änd -rade deras relat ion till universi tetet och de-ras egen f r amt id . Deras hittills latenta kapa-citet s t imulerades.

Det historiska perspektivet För att k u n n a d iskutera de b r ä n n a n d e frå-gor dessa hände l se r aktual iserar behöver vi

ett historiskt perspektiv. L ider vi inte for t fa-r a n d e av konsekvenserna av att kv innorna t idigare utes tängts f r å n den h ö g r e undervis-n ingen?

I Skandinavien , liksom i a n d r a l änder , var universi te ten s p ä r r a d e fö r kv innor f r a m till 1870-talet. Det of fen t l iga kulturl ivet skapa-des huvudsakl igen av och fö r män . Forsk-ningen u t f ö r d e s av m ä n , och män var be-tydligt o f t a r e än kvinnor fö remå l fö r forsk-ning. Långt e f t e r de t att univers i te ten öpp-nats fö r kvinnor , var läroverk och gymnasier ö p p n a 'endast fö r män ' . Flertalet medel-klasskvinnor i min å lder ha r g jor t som jag: d e gick i flickskola, som inte f ö r d e f r a m till universi te tss tudier .

Inom univers i te ten f a n n s en rad h i n d e r för kvinnliga s tuden te r , också e f t e r 1873 års r e f o r m : de u tes tängdes t ex f r å n vissa äm-nen (ibland d ä r f ö r att de saknade militär utbildning!) , f r å n alla s t ipendier , alla ordi-nar ie be fa t t n inga r som akademiska lärare, alla välbetalda a rbe ten e f t e r examen , etc. För flertalet var de t en lyx att s tudera . Kvinnof ient l iga u t t a l anden f r å n lärarnas si-da f ö r e k o m o f t a och å t e r f inns t o m i univer-sitetens protokoll . 'En kvinna blir t idigare u t b l o m m a d än en man ' , är ett u t t a lande av rek to r fö r Uppsa la universitet , Henr ik Schiick. Helt konsekvent var han också emot jämstäl ldhet mellan könen vid sitt universi-tet. En b e r ö m d his tor ieprofessor y t t rade i ett tal till sin lysande elev: 'Jag g ra tu le ra r er till att ha bliv it den första kvinnliga filosofie d o k t o r n i Sverige - och hoppas att ni blir den sista.' Åre t var 1883 och eleven Ellen Fries.

Först u n d e r 1950-60- ta len bö r j ade antalet kvinnliga s tuden te r vid de svenska universi-teten öka kraf t igt . Flickor k u n d e inte längre h ind ra s s tudera på g r u n d av br i s tande eko-nomiskt stöd f r å n sina fö rä ld ra r , e f t e r som ett statligt s tudielånesystem inför ts fö r alla s tuden te r .

Kvinnor betraktas fortfarande som undantag

F n söker sig u n g e f ä r lika m å n g a kvinnliga som manl iga s tuden te r till de svenska uni-versiteten men våra universi tet ä r trots det ta

f o r t f a r a n d e manligt d o m i n e r a d e institutio-ner . En kvinna, som belastas m e d tradit io-nella hus t ruförp l ik te l se r , som f ö d e r och fo-strar ba rn behöver i a l lmänhe t längre tid för att ful lgöra sina s tudier . H o n bet raktas som ett u n d a n t a g och blir e f t e r i d en akademiska k o n k u r r e n s e n , d ä r m a n n e n s l ivsmönster f o r t f a r a n d e anses vara det no rmala . Även om antalet kvinnliga s tuden te r som tar aka-demisk g r u n d e x a m e n är högt , for t sä t te r de sällan sina s tudier . Endas t 3 % av professo-r e r n a och 7 % av d o c e n t e r n a är kv innor vid Uppsa la Universitet .

Det f inns inget ö p p e t kv innoförak t idag men kvinnor bemöts of ta m e d viss överläg-senhet av manliga lärare och får sällan kän-na att de fö rvän ta r sig något genialt u r en kv innomun . L ä r a r n a ä r o f ta likgiltiga fö r vad som sägs u t i f r ån kvinnlig e r f a r e n h e t , anser sådant hö ra till den privata s fä ren , sakna f ak t aunde r l ag , vara i s a m m a n h a n g e t o v i d k o m m a n d e eller rätt och slätt ointres-sant. De kvinnliga s t uden t e rnas situation blir d ä r f ö r m i n d r e s t imule rande . De u p p -m u n t r a s inte så of ta att for tsät ta - och forsk-n ingen går d ä r i g e n o m miste om ett betydel-sefullt kvinnligt in f ly tande och välbehövligt ny tänkande .

Ef te r som kvinnor sällan når sådana topp-ställningar inom den akademiska h ierark in att de kan påverka fo r skn ing och kurspla-ner , vet vi f o r t f a r a n d e m i n d r e o m kvinnor än om m ä n , och patr iarkala f ö r d o m a r är f o r t f a r a n d e vanliga bakom s k 'vetenskaplig objektivitet ' . I USA har oppos i t ionen mot d e n n a situation varit särskilt stark. Universi-teten har tvingats a rbe ta f r a m p laner för h u r d i skr iminer ingen av kvinnor skall av-skaffas - a n n a r s fö r lo ra r de sina federa la anslag. De få r inte l ängre u t n ä m n a en m a n på en ledig lärarpost , o m de inte kan bevisa att de t inte f inns någon k o m p e t e n t kvinna, som vill ha t jänsten.

I Skandinavien är de t hittills endas t ett universi tet som gjort en m e r a ingående ut-r e d n i n g om sin egen könsd i skr iminer ing näml igen Bergen i N o r g e d ä r fö l jande för-slag f r a m f ö r d e s 1974: det kvinnliga livs-möns t re t skall bet raktas som normal t fö r både s tuden te r och lärare och universi tetets ru t i ne r skall ä n d r a s i enl ighet d ä r m e d ;

23

24

k ö n s k v o t e r i n g f ö r k v i n n o r föres lås f ö r att ba l anse ra d e n beml iga k ö n s k v o t e r i n g till m ä n n e n s f ö r m å n som f u n g e r a t u n d e r d e senas te fOO å r e n ; b a r n d a g h e m m e d tillräck-lig plats f ö r s t u d e n t e r n a s , l ä r a rnas och övri-ga ans tä l ldas b a r n skall in rä t tas n ä r a un iver -sitetet; m e r s töd och u p p m u n t r a n skall ges åt l l ickor m e d f o r s k a r b e g å v n i n g ; de l t idsar -be te skall a n o r d n a s f ö r b å d a k ö n e n på alla nivåer . Des su tom skall d e n samhäl l sve ten-skapl iga och d e n human i s t i ska f a k u l t e t e n ansva ra f ö r att k v i n n o f o r s k n i n g bedr ivs och in t eg re ra s i k u r s l i t t e r a t u r e n .

Förs lage t d i s k u t e r a d e s vid samtl iga no r -ska univers i te t och b i d r o g bl a till att N o r g e s A lmenv i t enskape l i ge F o r s k n i n g s r å d s edan 1975 satsar re jä l t på e k o n o m i s k t s töd åt k v i n n o f o r s k n i n g .

I Sver ige h a r j äms tä l ldhe t mel lan k ö n e n i h ö g r e u t b i l d n i n g och f o r s k n i n g prec isera t s som et t cen t ra l t mål fö r d e n nya högsko lan . Univers i te ts - och h ö g s k o l e ä m b e t e t h a r se-d a n 1975 s t imule ra t till d e b a t t o m prob le -m e n i en ser ie sk r i f t e r och fö res lå r n u bl a: att m a n i all f o r s k n i n g b e a k t a r kv innoaspek-te r ; att kvo te r ing av d o k t o r a n d s t i p e n d i e r in förs ; att nya p r o f e s s u r e r inrä t tas i kv inno-l i t t e ra tu r och kv innohis to r ia ; att d e n nya f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g e n tas u p p såväl i g r u n d u t b i l d n i n g e n som inom fo r ska ru tb i l d -n i n g e n ; att e t t s ek re ta r i a t f ö r j äms tä l ldhe t s -och k v i n n o f o r s k n i n g in rä t t a s m m. (Se Jäm-ställdhetsforskning, U H Ä : r a p p o r t 1979:16.)

Vad är kvinnoforskning'? V a d ä r då k v i n n o f o r s k n i n g ? Det ä r inte en ny v e t e n s k a p s g r e n u t an en ny kritisk aspek t och kan tas u p p i n o m alla v e t e n s k a p s g r e n a r som sysslar m e d m ä n n i s k o r som fo r skn ings -objekt . D e n ä r en k o m p l e t t e r i n g m e n också ett kor rek t iv till d e n t radi t ionel la f o r s k n i n g -en . Vi k v i n n o f o r s k a r e b e h ö v e r d i s k u t e r a och d e f i n i e r a vår g e m e n s a m m a kri t iska ut -g å n g s p u n k t och v ida reu tveck la våra t eo r i e r och m e t o d e r o m h u r f o r s k n i n g o m k v i n n o r u r k v i n n o a s p e k t skall bedr ivas .

N ä r vi u p p t ä c k t , a t t d e n t rad i t ione l la forsk-n i n g e n ä r m a n s d o m i n e r a d , a n d r o c e n t r i s k , t ro ts att f o r s k a r n a t r o d d e att d e var n e u t r a -la, gäl ler d e t att ka r t l ägga vilka fö l jde r de

a n d r o c e n t r i s k a v ä r d e r i n g a r n a få t t i nom olika v e t e n s k a p e r . I d e n ho l l ändska u n d e r -s ö k n i n g e n Vrouwen en de Wetenschap (Kvin-n o r och ve tenskap) , 1974, h a r en r a d y n g r e a k a d e m i k e r i nom olika d isc ip l iner vid Ams-t e r d a m - u n i v e r s i t e t e t g r a n s k a t sin egen kurs -l i t t e ra tur och f u n n i t bl a f ö l j a n d e : 1) f o r s k a r e a r b e t a r vanl igen u t i f r å n d e n f ö r u t s ä t t n i n g -en , att de t ä r t i l lräckligt a l t s t u d e r a d e n man l iga d e l e n av a r t e n m ä n n i s k a , e f t e r s o m h a n anses r e p r e s e n t e r a båda k ö n e n ; 2) o m kv innor öve r h u v u d tage t tas m e d i b i lden beskrivs de vanl igen m e d h j ä lp av s t e r eo typa kv innokl ichéer ; 3) själva del ve tenskap l iga s p r å k b r u k e t i n n e h å l l e r k v i n n o d i s k r i m i n e -r a n d e inslag.

N å g r a s t u d e n t e r g j o r d e l i k n a n d e ana lyser av sina l ä roböcke r i mi t t 'Könsro l l s seminar i -u m ' f ö r n å g r a å r s edan m e d s a m m a resul ta t . J a g å t e r g e r två e x e m p e l f r å n d e r a s ana lyser av s t e reo typa k v i n n o u p p f a t i n i n g a r . (Se K W e s t m a n B e r g ( red) , Könsdiskriminering förr och nu, 1972, s 88 och s 77):

I en litteraturhistorisk handbok beskrevs Hedvig Charlotta Nordenflychts utseende i samband med en analys av hennes sista kärleksdikter. Trots att hon ännu inte hade fyllt fyrtio år, be-skrevs hon som 'den åldrande, korpulenta och koppärriga Herdinnan i Norden' . Ingen littera-turhistoriker bryr sig om att beskriva hur t ex Goethe såg ut, när han 80-årig skrev sina sista kärleksdikter till en ung flicka. Hade han kalas-kula? Flint? Varför får vi inte veta det?

I en lärobok i gynekologi måste studenterna lära sig följande definition av den mogna kvin-nan: 'Komponenterna i personlighetsbilden hos den mogna kvinnan består av narcissism, maso-chism och passivitet. Dessa egenskaper är kon-struktiva, där för att de bidrar till hennes och familjens bestånd.'

D e n nya f emin i s t rö r e l s en ä r inf lytelser ik vid un ivers i t e ten i U S A och h a r d e senas te tio å r e n lyckats i n f ö r a s k k v i n n o s t u d i e k u r -ser vid d ryg t 260 college och un ivers i t e t d ä r m a n k a n avlägga e x a m i n a ä n d a t o m dok to -r a n d n i v å . L i t t e r a tu r - och soc io logikurser h ö r d e till d e förs ta . O m f a t t a n d e f o r s k n i n g h a r u t f ö r t s och m e d f ö r t s t a r k a r e kvinnl igt i n f l y t a n d e i n o m d e n ve tenskap l iga vä r lden . (Se b ib l iogra f in Women's Work and Women's Studies som ges ut å r l igen vid B a r n a r d Colle-ge, C o l u m b i a Univers i ty , N e w Y o r k samt

25

Womens Studies International Quarterly, vol 2, n o 1 1979 och a r t ike ln Womens Studies, Wo-mens Research and Womens Research Centres: Recent developments in the U.S.A. and in the F.R.G. av H a n n a - B e a t e Schöpp-Schi l l ing . )

N å g r a positiva d r a g jag fäs t m ig vid i d e n -na nya f o r s k n i n g :

- D e n f ö r b i g å r in te k v i n n o f ö r t r y c k e t s his-toria, k v i n n o r n a s f r i h e t s k a m p och d e n roll k v i n n o r spela t och spe la r i s amhä l l e och kul-tu r ;

- d e n b e t r a k t a r in te intel l igens och kreat i -vitet som man l iga e g e n s k a p e r ;

- d e n u p p f a t t a r inte kvinnl iga k o n s t n ä r e r , f ö r f a t t a r e och k o m p o s i t ö r e r som m i n d r e in-t ressan ta ;

- d e n f ö r b i g å r in te be tyde l se fu l l a ve ten-skapl iga resul ta t , som u p p n å t t s av k v i n n o r ;

- d e n dö l j e r in te d e t s töd f r a m s t å e n d e m ä n givit f e m i n i s m e n .

Kvinnliga forskare är handikappade Det ä r u p p e n b a r t att vi ä r h a n d i k a p p a d e av d e n k v i n n o t o r k a som r å d e r i vår kurs l i t te ra-t u r - t ro ts att vi ä r vana vid d e n och f ö r s ö k e r bo r t s e f r å n d e n . Det ä r f ö r ö d m j u k a n d e att få in t rycket att k v i n n o r in te h a r u t r ä t t a t nå-got verkl igt be tyde l se fu l l t i h i s tor ien , l i t tera-t u r e n , kons t en , m u s i k e n . M a n k ä n n e r sig d u m , n ä r m a n vet m e r o m d e lagar som styrt m ä n n e n s liv än d e m som gällt ens eget kön , n ä r m a n vet m e r o m psykologiska fö re tee l -ser hos m ä n än hos sig själv, n ä r m a n vet m e r o m k y r k a n s u n d e r v i s n i n g o m m ä n n i -skan (dvs m a n n e n ) än o m dess kvin-n o u p p f a t t n i n g u n d e r h ä x f ö r f ö l j e l s e r n a s tid.

T o m i l i t t e r a tu rh i s t o r i eku r se r , d ä r flick-o r - på a k a d e m i s k g r u n d n i v å - ä r i överväl-d i g a n d e ma jo r i t e t läser m a n k n a p p a s t n å g r a t ex t e r av kvinnl iga f ö r f a t t a r e . Yt ters t få tex-ter h a r k v i n n o r som h u v u d p e r s o n e r , alla k u r s b ö c k e r h a r skrivits av m ä n och u n d e r -v i sn ingen f ö r m e d l a s van l igen av man l iga lä-r a r e etc. I en k o m p r i m e r a d ku r s som täckte skandinavisk skön l i t t e r a tu r u n d e r ca 1 000 å r ( f r å n E d d a n till och m e d S t r i n d b e r g ) , f a n n s ba ra en kvinnl ig f ö r f a t t a r e r e p r e s e n -t e r a d i k u r s l i t t e r a t u r e n . Enligt s t u d i e r e k t o r fick vi in te u tes lu ta n å g o n man l ig f ö r f a t t a r e som ingick i k u r s p l a n e n . Föl jakt l igen f a n n s

det inte plats f ö r n å g r a k v i n n o r . . . M e d stu-d e n t e r n a s h j ä lp gick d e t dock att skära n e r anta le t d ik t e r av de man l iga f ö r f a t t a r n a f ö r att få m e d n å g r a kvinnl iga . . . K u r s e n bes tod av t r e t ton kvinnl iga s t u d e n t e r och t re manl i -ga. 1 d o k t o r a n d k u r s e r n a d ä r e m o t u t g ö r m ä n n e n ca h ä l f t e n och n ä r d e t gäl ler att e rhå l la t j äns t e r vid ins t i tu t ionen d o m i n e r a r d e helt .

En sådan s i tua t ion s t ä rke r inte d e kvinnli-ga s t u d e n t e r n a s självkänsla. M e d yt ters t få iden t i f ika t ionsob jek t i nom univers i te te t k ä n n e r de sig inte på sin rä t ta plats och un ivers i te te t a n g å r d e m inte. I n t e hel ler li tar de på sin e g e n f ö r m å g a att bed r iva forsk-n ing . J a g h a r kän t d e t l i kadan t själv en g å n g och l ä m n a d e univers i te te t m e d en fil mag-e x a m e n . Visser l igen k ä n d e j a g mig d r a g e n till f o r s k n i n g m e n t r o d d e att s å d a n a n ö j e n var ' endas t f ö r m ä n ' . N ä r j a g s e n a r e u p p -täckte att d e t var ett misstag, mås te j a g skriva min a v h a n d l i n g i en liten stad i n o r r a Sveri-ge, u t an t i l lgång till univers i te t m e n m e d en fami l j att ta h a n d o m .

Yt ters t sällan u p p t ä c k e r kvinnl iga s t u d e n -ter i tid h u r d e m a n i p u l e r a s b o r t f r å n uni -versi tetet . Ett av de få ta l iga u n d a n t a g e n f r å n d e n n a regel u p p s ö k t e mig h ä r o m å r e t och b e r ä t t a d e u p p r ö r t a t t h o n fö r t s b a k o m ljuset . H o n h a d e avslutat en u p p s a t s o m d e fö rs ta svenska kvinnl iga r i k s d a g s l e d a m ö t e r n a och slagits av d e r a s s ta rka , in te l l igenta pe r son -l ighe ter . ' V a r f ö r h a r j a g i m i n a h is tor ieböck-e r a ld r ig få t t läsa n å g o t o m d u k t i g a kvinnli-ga pol i t iker? ' f r å g a d e h o n . ' O m j a g h a d e vetat att k v i n n o r kan vara precis lika f r a m -s t å e n d e som m ä n på de t t a o m r å d e , skulle j a g på ett helt a n n a t sätt ha k o n c e n t r e r a t mig på m i n u tb i ldn ing . '

H o n var til lräckligt a r g - och tillräckligt f r a m å t - f ö r at t a n o r d n a en s t u d e n t a k t i o n m o t lokala s t u d i e p l a n e n i h is tor ia m e d krav på att kv inno rnas , a rbe t a rk l a s sens och u-l ä n d e r n a s his tor ia skulle ingå som obl igato-r iska avsnit t f ö r alla s t u d e n t e r . De lyckades, och kurs l i s to rna ä n d r a d e s .

F r å n en a n n a n del av vä r lden , Aus t r a l i en , kan jag be rä t t a o m en h i s to r i ep ro fe s so r , Mi-r i am Dixon , som ä n d r a t sin ins t i tu t ions läro-p lan och i n fö r t en ku r s o m k v i n n o r n a s hi-storia i l ande t . H o n skr iver :

26

Varför kvinnohistoria? Vårt samhälle erkänner historiens betydelse

för att kunna förstå nuet: det är huvudskälet till att man undervisar i historia i skolor och univer-sitet och till att historieböcker skrivs och läses. En del människor inser att vi måste ha en historia för att uppleva mening, riktning och 'rötter'. Eller annorlunda uttryckt, för att ge oss en djupare känsla av identitet i en tid av nedbrytande och förvirrande förändring. Men låt oss se litet när-mare på detta. Det som historien i själva verket erkänner, undervisar om och hyllar i romaner och filmer är mannens historia: bokstavligen lians historia, inte hennes. Med rätta känner männen -även om de inte kan uttrycka det i särskilt många ord, eftersom de inte alltid har nog självkänne-dom - att de behöver en bild av sig själva i det förflutna (historia) för att få mening och känna tillförsikt i nuet.

E f t e r s o m d e n n a h i s to r i ep ro fe s so r vet att vi k v i n n o r b e h ö v e r vår h is tor ia lika väl som m ä n n e n b e h ö v e r sin h j ä l p e r h o n sina stu-d e n t e r att u p p t ä c k a d e r ika b i d r a g k v i n n o r h a r givit till politik och k u l t u r u t a n vilka det aus t ra l i ska fo lke t in te skulle exis tera . De t som u t rä t ta t s av ett fåtal s t y r a n d e överklass-m ä n kan inte e n s a m t kallas historia. Det b a r alltid varit m a k t h a v a r n a , som d ik t e ra t histo-r ien , m e n d e makt lösa g r u p p e r n a låter sig inte l ä n g r e nö ja m e d d e n n a ens id iga histo-r ieskr ivning . De vill lära k ä n n a sin e g e n hi-storia.

Elin W ä g n e r skrev r e d a n 1940: 'Mäns och kv innor s his tor ia ä r ju så s a m m a n f l ä t a d som v a r p och inslag i en väv, m e n d e h a r lyckats gö ra en his tor ia e n b a r t av inslaget."

Til l sist skall jag någo t b e r ö r a ett svårt p r o b l e m . T o m d a g e n s kvinnl iga f ö r f a t t a r e , k o n s t n ä r e r etc u n d e r v ä r d e r a s o f t a vid uni-vers i te ten . Det kan i l lus t reras m e d f ö l j a n d e e x e m p e l . N ä r kurs l is tan öve r enge lsk skön-l i t t e ra tu r f r å n vår t å r h u n d r a d e skulle revi-d e r a s vid enge l ska ins t i tu t ionen i n o m ett av un ivers i t e ten , tog d e n f ö r ä n d a m å l e t tillsatta k o m m i t t é n bor t samtl iga kvinnl iga fö r f a t t a -re , bl a Vi rg in ia Wool f , K a t h e r i n e Mans -l ield, D o r o t h y Sayers, Doris Eessing, f ö r att i stället ta m e d n å g r a u n g a man l iga f ö r f a t t a -re.

En h a n d b o k o m n u t i d a svenska f ö r f a t t a r e (1940 -1970) p r e s e n t e r a r 2 7 9 man l iga och e n d a s t 11 kvinnl iga - t ro ts att d e t finns

m å n g a lysande kvinnl iga f ö r f a t t a r e , b l a n d vilka t o m en del o f t a r e översa t t s till f r ä m -m a n d e sp råk än sina m a n l i g a kol leger . De kvinnl iga f ö r f a t t a r n a b e h a n d l a s på 15 av bo-kens 2 6 5 s idor . Dessa s i f f r o r kan j ä m f ö r a s m e d an ta le t m e d l e m m a r i Sver iges F ö r f a t -t a r f ö r b u n d : d ryg t en f j ä r d e d e l ä r k v i n n o r , 4 1 0 av 1 610 .

Att kvinnl iga f ö r f a t t a r e fö rb igås vid uni-vers i te ten p å v e r k a r också dessa f ö r f a t t a r e s sociala s i tuat ion, e f t e r s o m hela de t l i t te rära e t ab l i s semange t - fö r l ag , l i t te rära t idskr i f -ter , d a g s t i d n i n g s r e c e n s i o n e r - i s tor t sett styrs av m ä n m e d u n i v e r s i t e t s b a k g r u n d .

De t f inns natur l ig tv is m å n g a f ö r k l a r i n g a r till d e n n a s i tuat ion. En kan vara att - som ett e x p e r i m e n t i U S A visat — b å d e m ä n och k v i n n o r o m e d v e t e t v ä r d e r a r en ar t ikel m e d man l ig s i g n a t u r h ö g r e än s a m m a ar t ikel o m d e i stället f å r läsa d e n m e d en kvinnl ig s igna tu r . Svenska s t u d e n t e r tycks tyvär r rea-ge ra på s a m m a sätt.

Det behövs y t te r l igare f o r s k n i n g o m de t t a p r o b l e m . U p p e n b a r l i g e n mås te vi avslöja och b e k ä m p a de t t a o m e d v e t n a m a n s f ö r h ä r -l igande i n o m b å d e oss själva och våra ä m -n e n .

S a m m a n f a t t n i n g s v i s behövs k v i n n o f o r s k -n i n g f ö r att : 1) fylla l u c k o r n a i k u n s k a p e n o m k v i n n o r i nom olika v e t e n s k a p e r ; 2) u t a r -be ta adekva ta t eor ie r , m e t o d e r och h j ä l p m e -del f ö r f o r s k n i n g o m k v i n n o r u r kv innosyn-p u n k t ; 3) avslöja de ve tenskap l iga br i s te r som u p p s t å r i f o r s k n i n g s r e s u l t a t s ty rda av o r e d o v i s a d e pa t r i a rka l a v ä r d e r i n g a r ; 4) på-visa d e n o m e d v e t n a u n d e r s k a t t n i n g e n av kvinnl iga b e g å v n i n g a r som h i n d r a r d e m att utvecklas lill fu l lo och t i l l föra f o r s k n i n g e n välbehövligt n y t ä n k a n d e ; 5) f ö r h i n d r a att f o r s k n i n g e n f u n g e r a r som r e d s k a p f ö r kvin-n o f ö r t r y c k ; 6) fu l l fö l ja 1873 å r s r e f o r m . Må-let ä r kor t sagt ett p a r a d i g m s k i f t e så att l r a m t i d a f o r s k a r e in te k o m m e r at t k u n n a utgå f r å n att m a n n e n e n s a m kan u n d e r s ö k a s som en r e p r e s e n t a n t f ö r hela mänsk l ighe -ten .

Eller som s ta t sve ta ren T o n e Schou Wetle-sen i N o r g e u t t rycke r saken: ' K v i n n o f o r s k -n i n g r e p r e s e n t e r a r ett ko r rek t iv till d e n tidi-g a r e m a n s d o m i n e r a d e och m a n s c e n t r e r a d e f o r s k n i n g e n . D e n b ä r l ö f t en o m n y t ä n k a n d e

27

av g ränsöve r sk r idande eller revolut ionär karaktär . Det b e r o r på, att gamla förkla-r ingsmöns te r , som inte kan förk la ra kvin-nors liv och situation, n u få r lov att stryka på fo ten för m e r a o m f a t t a n d e teorier , som också omfa t t a r kvinnorna . '

Det är u t m ä r k t att U H Ä s töder utveck-lingen i d e n n a r ik tn ing och försöker få den akademiska vär lden att vakna till medve ten-het o m behovet av självkritik och r e f o r m e r . Men U H Ä kan bara föreslå. U tan kvinno-forskn ing som dr ivk ra f t inom de olika ve-t enskape rna blir fö rve rk l igande t vanskligt.

K a m p och l idande ö p p n a d e en g å n g vä-gen för vår chans att forska. T y v ä r r ä r kam-pen inte avslutad. Vi är alla en del av histo-rien och måste f inna vår roll i dagens läge.

Summary

Why is women's research needed? Even though the doors of Swedish universities

were opened to talented women students in 1873, patriarchal vallies still dominate the universities. Women still only fill a small minority of the teachingand research positions (at the University of Uppsala tliey are only 3 % of the full profes-sors and 7% of the assistant professors). The male life-pattern is still considered the norm; the informal career network remains a male province and in particular research and teaching is male-dominated and male-centred.

Women students usually adapt themselves to the vallies of the surroundings and uncritically share thern. Despite the fact that roughly hal tof the students who start university studies are wo-men, very few continue at the graduate level.

In the U.S.A., Holland, Norway and Australia, as well as other countries, female students and teachers liave, since the start of the seventies, raised objections to tliis situation. As a result tliey liave set up Women's Studies courses, brought about reforms with respect to the appointment of teaching staff and research assistance, started vvomen's research and increased the number of women researchers.

Women's research is not a new scientific branch but rather a new critical aspect which can be incorporated into all scientific disciplines which have women and men as the research object. It is a completing and correcting of male-centred research. The most salient consequence of women's research is a paradigm shift, i e, f undamental research theories and explanations which have been utilized up to the present time -

hut which have been inadequate för research un women - are replaced by more comprehensive theories which also include women.

In Sweden, equality between the sexes bas been specified as a central goal lör the university reform of 1977 and the National Board of Uni-versities and Colleges has suggested a number of conrete measures. Uowever the National Board ol Universities and Colleges can only put forward suggestions. Without women's research as a driv-ing force within different disciplines, the realiza-tion of these measures will be difficult.

Women's research is thus needed for the lol-lowing reasons: 1) To fill the gaps in knowledge about women

within dif ferent disciplines, 2) To work ont adequate theories, methods and

resources för research on women from wo-men's point of view,

3) To expose the scientific shortcomings arising in research results due to the patriarchal vaktes which so often guide research,

4) To point out the unconscious underestimation of women's talent which prevents it from being developed to its full and from furnishing re-search with well-needed new ideas,

5) To prevent research from acting as a tool for the oppression of women,

6) To fully realize the 1873 reform when Swedish universities were opened to women.

Kat in Westman Berg Kvinnolitteraturprojektet Kyrkogårdsgatan 25 752 45 Uppsala