välfärdsbokslut 2007

Välfärdsbokslut 2007

Varför välfärdsbokslut?

Välfärdsbokslut behövs för att se och trender hos befolkningen vilka kan redovisas med såväl demografiska som socioekonomiska data. Välfärdsbokslut behövs också för att det gör det möjligt att jämföra motsvarande förhållanden i andra kommuner. Lokala välfärdsbokslut kan på ett tidigt stadium se förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och är därför ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar.

Välfärdsbokslutet är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. Välfärdsbokslutet är ett uppföljningsinstrument som kan användas för att sätta in olika åtgärder för att tydliggöra vilken riktning Ljusdals kommun har i välfärds- och folkhälsoarbetet. Detta ger politiker möjlighet att prioritera ökad jämlikhet när det gäller innevånarnas hälsa.

Syftet med ett välfärdsbokslut är att fungera som ett verktyg för Ljusdals kommun för att skapa en god hälsa på lika villkor för kommunens alla invånare.

Målen för folkhälsoarbetetSverige har fått en nationell folkhälsopolitik vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Målen visar att ett hälsofrämjande samhälle också är ett socialt hållbart samhälle.

Folkhälsopolitikens 11 målområden:

1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso –och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, detvill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkasgenom opinionsbildande insatser. De fem sista målen rör levnadsvanor som individensjälv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll.

Hälsans bestämningsfaktorerEtt viktigt strategiskt vägval i den nya nationella folkhälsopolitiken är fokus på sk bestämningsfaktorer för hälsa - det vill

säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller

ohälsa.

Kön viktig bestämningsfaktor

Kön eller genus är en övergripande och genomgående indelningsgrund som påverkar alla och som alltid spelar roll oavsett ex etnisk tillhörighet, funktionella hinder, socioekonomiska förhållanden eller ålder. I Ljusdal ser vi stora könsmässiga skillnader vad gäller de ovanstående beskrivna bestämningsfaktorerna. (se vidare under Indikatorer) Dessa skillnader visar att kvinnor och män och flickor och pojkar inte har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter överallt i samhället. För att tydliggöra att kön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa, har Ljusdal valt följande övergripande mål för sitt folkhälsoarbete:

Folkhälsoarbetets mål är attkvinnor och män i Ljusdals kommun

ska ha samma makt att forma samhället och villkoren för

sin egen hälsa.

Målområde 1

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan.

På vilket sätt är valdeltagande kopplat till hälsa och välfärd?Att medborgare engagerar sig i frågor som rör vardagslivets villkor och tillvaratar sina rättigheter att rösta är grunden för ett demokratiskt samhälle. Tilltron till att kunna påverka och samverka med andra påverkar hälsan och självbilden. Begreppet empowerment handlar om möjligheten att påverka sitt eget liv och att ta ansvar för de gemensamma mål som man i demokratiskt kommit överens om. I ett hälsofrämjande samhälle är empowerment ett nyckelbegrepp som kan mätas genom bl a valdeltagande.

Valdeltagandet är lågt i Ljusdal det har visserligen ökat men samma trend gäller för hela riket.

66

68

70

72

74

76

78

80

82

2002 2006

Andel röstande (%) till riksdagsvalen

Ljusdal

Riket

På vilket sätt är graden av jämställdhet kopplat till hälsa och välfärd?För att ett samhälle ska kunna kalla sig demokratiskt måste alla ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Graden av hälsa är starkt kopplat till kön och den makt, eller avsaknad av makt som kvinnor och män har för att forma samhället och sina egna liv.

Rankingplats Ljusdals kommun (av 290 kommuner)

170

180

190

200

210

220

2004 2005 2006

Ranking

Ljusdals kommuns utveckling på rankinglistan har försämrats de senaste två åren.

JämställdhetsindexJämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler som redovisar skillnader mellan kvinnor och män. Här mäter man bland annat representationen mellan kvinnor i män i fullmäktige och kommunstyrelse, andelen kvinnor och män som tar ut föräldraledighet liksom ohälsotalet. Nedanstående bild redovisar vilken rankingplats Ljusdal har hamnat i av de 290 kommuner som finns i Sverige. Nummer 1 på rankinglistan ligger bäst till i jämställdhetsindex.

Målområde 2

Ekonomisk och social trygghetEkonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

På vilket sätt är eftergymnasial utbildning kopplat till hälsa och välfärd?Kraven på utbildning för inträde till arbetsmarknaden har ökat betydligt. Genomgången utbildning medför konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. För män finns en starkare koppling mellan lön, karriärutveckling och utbildning, än för kvinnor. Kvinnor som utbildar sig får alltså inte samma utdelning för sin utbildningssatsning. Utbildning är en skyddsfaktor för en positiv hälsoutveckling, särskilt när förändringstakten i samhället och arbetslivet är hög.

Eftergymnasial utbildningi åldern 25-44 år

05

101520

2530354045

2004 2005 2006

Riket kv+män

Ljusdal, kv

Ljusdal män

Källa: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Utbildningsnivån i denna åldersgrupp är låg i förhållande till rikets genomsnitt. Det är avsevärt fler kvinnor än män i Ljusdal som har eftergymnasial utbildning.

På vilket sätt är arbetslöshet kopplat till hälsa och välfärd?Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till vår försörjning utan i stor utsträckning också våra möjligheter att bli delaktiga i samhällets aktiviteter, att utvecklas och lära oss nya saker, samt för att utveckla relationer till andra människor. Arbetet är kort sagt en viktig bas för människors identitet och sociala liv och därmed också för vår hälsa.Arbetslösheten påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårdsutnyttjandet och läkemedelkonsumtionen ökar, unga män ökar sin alkoholkonsumtion och unga kvinnor röker mer. Arbetslöshet under lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa och hjärt –och kärlsjukdom samt bidrar till sociala olikheter i hälsa.


Kommentar: Under de senaste tre åren har den öppna ungdomsarbetslösheten sjunkit. Emellertid ärunga kvinnors arbetslöshet högre i förhållande till de unga männens arbetslöshet.

Öppet arbetslösa i åldern 20-24 år procentuell fördelning (%)

02468

1012141618

2004 2005 2006

Riket, kv+män

Ljusdal, kv

Ljusdal män

På vilket sätt är arbetslöshet kopplat till hälsa och välfärd?Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till vår försörjning utan i stor utsträckning också våra möjligheter att bli delaktiga i samhällets aktiviteter, att utvecklas och lära oss nya saker, samt för att utveckla relationer till andra människor. Arbetet är kort sagt en viktig bas för människors identitet och sociala liv och därmed också för vår hälsa.Arbetslösheten påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårdsutnyttjandet och läkemedelkonsumtionen ökar, unga män ökar sin alkoholkonsumtion och unga kvinnor röker mer. Arbetslöshet under lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa och hjärt –och kärlsjukdom samt bidrar till sociala olikheter i hälsa.

Arbetssökande i åldern 20-24 år i arbetsmarknadsåtgärd, procentuell fördelning (%)

02468

1012141618

2004 2005 2006

Riket kv+män

Ljusdal, kv

Ljusdal män


Kommentar: Det totala antalet unga som deltar i arbetsmarknadsåtgärder har ökat. Fler män än kvinnor deltar i arbetsmarknadsåtgärder.

Målområde 3

Barns och ungas uppväxtvillkor

Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för

folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör

uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.

På vilket sätt är eftergymnasial utbildning kopplat till hälsa och välfärd?Kraven på utbildning för inträde till arbetsmarknaden har ökat betydligt. Genomgången utbildning medför konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. För män finns en starkare koppling mellan lön, karriärutveckling och utbildning, än för kvinnor. Kvinnor som utbildar sig får alltså inte samma utdelning för sin utbildningssatsning. Utbildning är en skyddsfaktor för en positiv hälsoutveckling, särskilt när förändringstakten i samhället och arbetslivet är hög.

Behöriga till gymnasieskolan*

65

70

75

80

85

90

95

2004 2005 2006

Riket kv+män

Ljusdal, kv

Ljusdal män

*Andel (%) elever i åk 9, kommunal huvudman, 2005Källa: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit något .

På vilket sätt är andel förskolelärare kopplat till hälsa och välfärd?Statens folkhälsoinstitut har undersökt sambandet mellan förskolemiljön och barns psykiskahälsa genom en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen 2001. Tre faktorer i förskolemiljön visade sig vara viktiga för barnens psykiska hälsa: barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter samt att personalen har förskollärarutbildning.

Antal barn/årsarbetare i förskolan

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2003 2004 2005

Kommunal förskolaRiket

Kommunal förskolaLjusdal

Enskild förskola Riket

Enskild förskolaLjusdal


Kommentar: Antal barn per årsarbetare i förskolan är i den kommunala förskolan i Ljusdal lägre i förhållandet till riket. I Ljusdal är det ca 4,5 barn per årsarbetare och i riket är det i snitt ca 5,3 barn per årsarbetare.

På vilket sätt är låg födelsvikt kopplat till hälsa och välfärd?En systematisk forskningsöversikt utförd vid Statens folkhälsoinstitut visar att segregerade bostadsmiljöer ökar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt och utveckla beteendeproblem, ett mönster som kvarstår även efter att man har tagit hänsyn till förhållanden i barns familjer.

Barn födda med låg födelsevikt

0

10

20

30

40

50

60

70

2000-2002 2001-2003 2002-2004

Riket

Länet

Kommunen

*Antal/1000 födda med en födelsevikt mindre än 2 500 gKälla: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Antalet barn som föds med låg födelsevikt är fler i förhållande till såväl länet som riket.

På vilket sätt barnfattigdom kopplat till hälsa och välfärd?Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Detta gäller också i Sverige. Inte sällan har socialt utsatta familjer också dålig ekonomi. Det ligger därför nära tillhands att tänka sig att det är den dåliga ekonomin som bidrar till att försämra barnens hälsa. En svensk studie av barn i ålder 10-18 år tyder på detta. När familjerna hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter.

Barnfattigdomindex*

10,5

11

11,5

12

12,5

13

13,5

14

14,5

2002 2004

Riket

Länet

Kommunen

* Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushållKälla: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Sedan 2002 har andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll ökat i Ljusdal kommun.

Målområde 4

Hälsa i arbetslivet

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade

ohälsan, och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala

skillnaderna i hälsa.

På vilket sätt är ohälsotalet kopplat till hälsa och välfärd?Två företeelser är centrala för förståelsen av relationen mellan arbetsliv och sjukfrånvaro. Den ena rör den sjuklighet som skapas av arbetslivet, eller som förvärras av det, även om sjukligheten har ett annat ursprung från början. Den andra rör möjligheten att arbeta trots sjuklighet. Den fysiska arbetsmiljön har genomsnittligt förbättrats under det senaste decenniet, men det har skett främst på mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn. Mycket tyder på att sambandet mellan försämrad psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare över tid och att brister i den psykosociala arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning än för mäns. Utvecklingen under senare år tyder på att det finns betydande organisation problem på många arbetsplatser som ökat sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn. Den fysiska arbetsmiljön har genomsnittligt förbättrats under det senaste decenniet, men det har skett främst på mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn.

Ohälsotal

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2003 2004 2005

Riket kvinnor

Riket män

Ljusdal kvinnor

Ljusdal män


Målområde 5

Miljöer och produkterMålområdet miljöeroch produkter är mycket brett och omfattar vittskilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetetmed att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har detspjälkats upp i ett antal delområden.

Delområdena är:• Sund yttre miljö/luftkvalitet • Sunda produkter • Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) • Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet

På vilket sätt är antal självmord kopplat till hälsa och välfärd? Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skador ett stort folkhälsoproblem. Att skapa miljöer som minskar risken för skador är en viktig hälsofråga. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer, men att även förekomsten av självmord och våld kan i viss mån påverkas genom miljöns utformning. Gränsen mellan självmord, självmordsförsök och olycksfallsskador är ibland osäker. Ett självmord kan maskeras av en olyckshändelse och en del olycksfallsskador kan vara resultat av vårdslöshet med självdestruktiva inslag.Av samtliga skador utgör våldshandlingar cirka två procent och av brotten utgör misshandelsbrott cirka fem procent.

*Antal döda / 100 000 invånare (medelfolkmäng 15+ år)Källa: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Antaletl kvinnor som gjort självmord i Ljusdals kommun har sjunktit medan antalet män har ökat.

SjälvmordAntal döda/100 000*

0

5

10

15

20

25

30

1999-2003 2000-2004

Riket kvinnor

Riket män

Ljusdal kvinnor

Ljusdal män

Hur är dödlighet i skador förgiftningar kopplat till hälsa och välfärd? Att skapa miljöer som minskar risken för skador är en viktig hälsofråga. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer, men även förekomsten av självmord och våld kan i viss mån påverkas genom miljöns utformning. Många fallolyckor bland äldre och olycksfall i lekmiljöer kan förebyggas, medan andra är mer beroende av individers kunskap och beteende. Många unga män skadas exempelvis genom risktagande i trafiken och under fritidaktiviteter.

Dödlighet i skador och förgiftningarAntal döda/100 000*

010

20304050

607080

90100

1998-2002 1999-2003 2000-2004

Riket kvinnor

Riket män

Ljusdal kvinnor

Ljusdal män

*Antal döda/100 000 invånare (medelfolkmängden)Källa: Kommunala basfakta, www.fhi.se

Kommentar: Dödligheten i skador och förgiftningar har i Ljusdals kommun (till skillnad från rikets genomsnitt) sjunkit markant den senaste fyraårsperioden.

Målområde 6

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom

sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot

befolkningen.

Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela

hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det

hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll.

Indikatorer kopplade till folkhälsomål 6:Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus.

Målområde 7

Skydd mot smittspridningSamhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte deframsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gåförlorade.

Ett fördjupat internationellt samarbete inom smittskyddsområdet är av stor vikt ochregeringen avser att verka för att smittskyddsfrågor ska ges hög prioritet såväl i detsamarbete som sker i EU och i närområdet som i det samarbete som bl.a. i WHO:s ochFN:s regi sker på global basis.

Indikatorer kopplade till folkhälsomål 7Barnvaccinationer

Målområde 8

Sexualitet och reproduktiv hälsa

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse avhälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- ochsamlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.

En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam.Samhällets syn på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- ellerbisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd.

På vilket sätt är antal aborter kopplat till hälsa och välfärd?De flesta oönskade graviditeter leder till en abort. Ett abortingrepp kan innebära ökad riskför påfrestningar (2-4), men det är ovanligt med allvarliga fysiska komplikationer ellerlångvarig psykisk ohälsa efter ingreppet. En oplanerad och initialt oönskad graviditet kanockså leda till ett önskat och välkommet barn. Tonårsmammor löper emellertid en ökadrisk för en ogynnsam socioekonomisk situation senare i livet oavsett tonåringens socioekonomiskauppväxtvillkor.

Antal aborter/1000 kvinnor i åldern 15-44 år

0

5

10

15

20

25

1999-2003 2000-2004 2001-2005

Riket

Ljusdal


Kommentar: Antalet aborter har ökat en aning i Ljusdal som närmar sig rikets genomsnittsnivå.

Målområde 9

Fysisk aktivitetFysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling.

Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att detger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till:• mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, • mer fysisk aktivitet under fritiden, • att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till

motion eller träning på sina egna villkor.

På vilket sätt är fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välfärd?Det är numera väletablerat att regelbunden fysisk aktivitet har starka gynnsammaeffekter på fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom att minska risken för förtidadöd samt hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, benskörhet,högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fetma samt många andra åkommor.Fysisk aktivitet kan även främja hälsa genom att bland annat höja kondition, balansoch koordination, förbättra styrka i muskler och bindväv, motverka psykisk ohälsasåsom depression, oro och ångest samt främja självkänsla och positiv kroppsuppfattning.Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra den kognitiva funktionen och förebyggademens bland äldre personer.

Andel (%) som uppger fysisk aktivitet minst 30 min/dag

0

10

20

30

40

50

60

70

2004 2007

Ljusdal Kvinnor

Ljusdal Män

Riket Kvinnor

Riket Män

Källa: Folkhälsoenkäten 2004 och 2007 www.lg.se/smg

Kommentar: Den fysiska aktiviteten verkar sjunka bland både kvinnor och män i Ljusdals kommun.

Målområde 10

Matvanor och livsmedelMaten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarandeundernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, hållerövervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan 10 procent av den vuxnabefolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt.

Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positionerdrabbas hårdast.

Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarlivsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett folkhälsoperspektiv på denna politik. Det ärockså viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar.

På vilket sätt är övervikt och fetma kopplat till hälsa och välfärd?I Sverige och Europa lider få av undernäring och generellt sett ätervi för mycket näringsfattig och energität mat och för lite frukt och grönsaker, grova spannmålsprodukteroch fisk. Fem av de tio största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderär direkt relaterade till matvanor: högt blodtryck, högt serumkolesterol, övervikt, lågtintag av frukt och grönt samt järnbrist, vilket orsakar en stor andel av den totala sjukdomsbördan

Andel (%) som uppger någon grad av övervikt

0

10

20

30

40

50

60

70

2004 2007

Ljusdal Kvinnor

Ljusdal Män

Riket Kvinnor

Riket Män


Kommentar: Andelen överviktiga sjunker något i Ljusdals kommun, men fortfarande är andelen hög i förhållande till rikets genomsnitt.

På vilket sätt är övervikt och fetma kopplat till hälsa och välfärd?I Sverige och Europa lider få av undernäring och generellt sett ätervi för mycket näringsfattig och energität mat och för lite frukt och grönsaker, grova spannmålsprodukteroch fisk. Fem av de tio största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderär direkt relaterade till matvanor: högt blodtryck, högt serumkolesterol, övervikt, lågtintag av frukt och grönt samt järnbrist, vilket orsakar en stor andel av den totala sjukdomsbördan

Andel (%) som uppger fetma

0

5

10

15

20

25

2004 2007

Ljusdal Kvinnor

Ljusdal Män

Riket Kvinnor

Riket Män


Kommentar: Andelen som uppger fetma har minskat i Ljusdals kommun.

På vilket sätt är antalet hjärtinfarkter kopplat till hälsa och välfärd?Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka.

Antal döda i hjärtinfarkt/100 000 *

050

100150

200250300

350400

450500

1998-2002 1999-2003 2000-2004

Riket kvinnor

Riket män

Ljusdal kvinnor

Ljusdal män


Kommentar: Antalet döda i hjärtinfarkt har sjunkit rejält i Ljusdals kommun. Nivån bland männen börjar närma sig rikets genomsnittsnivå.

På vilket sätt är antalet hjärtinfarkter kopplat till hälsa och välfärd?Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka.

Källa: Folkhälsoenkäten 2004 och 2007

Kommentar: Konsumtionen av frukt och grönt sjunker kraftigt bland både män och kvinnor i Ljusdals

kommun, medan motsatt gäller för rikets genomsnitt.

Andel (%) som uppger att de äter frukt/grönt minst 5 ggr/dag

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2004 2007

Ljusdal Kvinnor

Ljusdal Män

Riket Kvinnor

Riket Män

Målområde 11

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor förhälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser för alkohol- ochnarkotikapolitiken.

• Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. • Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. • Målet när det gäller dopning är ett samhälle fritt från dopning.

På vilket sätt är rökning kopplat till hälsa och välfärd?Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Närmare hundratusen vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökningens skaderisker. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7—8 år av sin förväntade livstid.

Andel (%) daglig rökare

02468

101214161820

1998 2001 2004 2007

Ljusdal Flickor

Ljusdal Pojkar

Riket Flickor

Riket Pojkar

*årskurs 2 i gymnasietKälla: CAN, www.can.se

Bilden visar att andelen pojkar som röker dagligen har minskat, medan flickors dagligrökande ligger på en konstant nivå mellan år 2004 och 2007.

På vilket sätt är snusning kopllat till hälsa och välfärd?Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit eftersatt. Behovet av ytterligare forskning är fortfarande stort, även om ett antal välgjorda studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör att vi idag har relativt god kunskap om snusets skadeverkningar.

Andel (%) som snusar

0

10

20

30

40

50

60

1998 2001 2004 2007

Ljusdal Flickor

Ljusdal Pojkar

Riket Flickor

Riket Pojkar

* årskurs 2 i gymnasietKälla CAN www.can.se

Bilden visar att snusandet har ökant markant. 49,3% av pojkar i årskurs 2 på gymnasiet och 18,4% av flickorna snusar i Ljusdals kommun. Motsvarande siffror för rikets genomsnitt är 28% för pojkar och 11% för flickor.

På vilket sätt är alkoholkonsumtionen kopplat till hälsa och välfärd?Alkoholens betydelse för den samlade folkhälsan är svår att överskatta. Den humanitära och ekonomiska samhällskostnaden är enorm. Det årliga antalet alkoholrelaterade dödsfall är omkring 5 000 per år och drabbar i mycket hög grad yngre och medelålders personer. Det dör mellan 15 och 20 gånger så många personer av alkohol som av narkotika. Vårdkostnaderna är mycket stor. Man kan räkna med att mellan 5 och 7 % av alla vårddagar på sjukhus kan relateras till alkohol.

Debutålder alkoholberusning*

12,8

13

13,2

13,4

13,6

13,8

14

2002 2005

Riket flickor

Riket pojkar

Ljusdal flickor

Ljusdal pojkar

*årskurs 9 grundskolanKälla: CAN www.can.se

Bilden visar att debutåldern för alkhoholberusning förändras åt det positiva hållet för flickors del i Ljusdals kommun medan förändringen för pojkars del ser dystrare ut. I Ljusdals kommun ligger dock debutåldern på en högre nivå än i förhållande till rikets genomsnitt.

På vilket sätt är alkoholkonsumtionen kopplat till hälsa och välfärd?Alkoholens betydelse för den samlade folkhälsan är svår att överskatta. Den humanitära och ekonomiska samhällskostnaden är enorm. Det årliga antalet alkoholrelaterade dödsfall är omkring 5 000 per år och drabbar i mycket hög grad yngre och medelålders personer. Det dör mellan 15 och 20 gånger så många personer av alkohol som av narkotika. Vårdkostnaderna är mycket stor. Man kan räkna med att mellan 5 och 7 % av alla vårddagar på sjukhus kan relateras till alkohol.

Andel (%) alkoholkonsumenterårskurs 2 gymnasiet

80828486889092949698

1998 2001 2004 2007

Ljusdal Kvinnor

Ljusdal Män

Riket Kvinnor

Riket Män

Källa: CAN www.can.se

Bilden visar att andelen alkoholkonsumenter sjunker i riket och för unga män i Ljusdals kommun medan den verkar öka bland unga kvinnor i kommunen.

välfärdsbokslut 2007

Documents