vad är en bedömning - cehum.su.se · i skolan handlar det numera om att bedöma förmågor....

2013-02-18

1

Betyg och bedömning

- hur tar jag reda på vad elever kan?

Föreläsning den 18 februari 2013

Lars Nohagen,

Cesam

Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

© Lars Nohagen 1

2 © Lars Nohagen 2

Vad är en bedömning

- och varför görs de?

2013-02-18

2

Likvärdig bedömning

© Lars Nohagen 4

En idrottslärare talar i förväg om för sina elever vad som krävs för betyget Godkänd:

Eleven skall:

• vara närvarande på minst 80 % av lektionerna.

• vara omklädd och delta aktivt,

• göra sitt bästa

Kan kunskapskrav forumleras så här?

2013-02-18

3

5

Undervisning och lärande - två sidor av samma mynt

ELEV

med

personliga egenskaper,

kunskaper och förmågor

LÄRARE

med

personliga egenskaper,

kunskaper och förmågor

BEDÖMNING

UTVÄRDERING

lärande-

mål

processmål

resultatmål

d e t d i d a k t i s k a f ä l t e t

Vad?

Varför?

Hur?

undervisnings-

mål

omdöme betyg kunskapskrav

u n d e r v i s n i n g s p r o c e s s

l ä r a n d e p r o c e s s

För vem? När?

LÄRANDE

UNDERVISNING

Formativ bedömning Summativ bedömning

© Lars Nohagen 6

Två typer av bedömningar

Formativ bedömning

att ta reda på var eleven befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen för kursen eller utbildningen.

Ex. feedback, vägledning, utvecklingssamtal, gensvarsgrupper

Summativ bedömning

att ta reda på vad eleverna lärt sig efter en kurs eller utbildning.

Ex. tentamen, betygsättning

Formativ bedömning är när kocken smakar soppan och summativ bedömning är när gästen gör det.

(Robert Stakes)

2013-02-18

4

© Lars Nohagen 7

Vad är en bedömning?

Med bedömning i skolan menas den observation och insamling av information som sker runt en elevs prestationer som tolkas och värderas för att leda till någon form av beslut (t.ex. betyg) och konsekvens (t.ex. åtgärdsprogram).

Bedömningen fokuserar på den prestation som en elev utför som svar på en uppgift. Prestationen kan både vara en produkt (resultat) eller en process (arbete).

Bedömningen består av en tolkning av prestationen i förhållande till olika kvalitativa kriterier (kunskapskrav). Dessa finns formulerade i kursplanerna. Till hjälp vid tolkningen finns olika bedömningsstöd (t.ex. kunskapstaxonomier och bedömningsmatriser).

© Lars Nohagen 8

Varför görs bedömningar?

Idag görs bedömningar för att:

• antingen för att samla information som kan användas för att förbättra elevers lärande eller lärares undervisning.

• eller fastställa vad elever kan för att kunna ge ett sammanfattande omdöme eller slutbetyg.

Detta kallas för kunskapsrelaterad bedömning.

Förr gjordes bedömningar för att:

• rangordna elever genom att bestämma värdet av en elevs prestation i förhållande till övriga elever.

Detta kallas för elevrelaterad bedömning.

2013-02-18

5

9 © Lars Nohagen 9

Vad ska bedömas?

- faktakunskaper, problemlösningsförmåga

eller kritiskt tänkande?

Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle?

Att förstå sammanhang

Social kompetens

Kommunikativ kompetens

Kognitiv kompetens

Yrkeskunskap

flexibilitet och kreativitet

interkulturell kompetens

en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund

kunna arbeta självständigt och ta ansvar

kunskap om människan och hennes omvärld.

användbara språkkunskaper

problemlösningsförmåga

perspektivseende

kritiskt tänkande

samarbetsförmåga

organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga

Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68

informationskompetens samt förtrogenhet med IT

- om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir

yrkesskicklighet, entreprenörskap,

2013-02-18

6

© Lars Nohagen 11

Vad är det som ska bedömas?

I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.

fakta

färdighet

förtrogenhet

förståelse

Färdighet är att veta hur något ska göras och sedan kunna utföra det.

Förtrogenhet är när allt detta ”sitter i ryggmärgen”. Ofta en tyst kunskap.

Fakta är kunskap om något.

Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något.

© Lars Nohagen 12

erfarenheter

kunskaper

färdighet

(förtrogenhet, skicklighet)

egenskaper

erfarenheter

upplevelser av att tidigare gjort något

liknande

egenskaper

Medfödda eller förvärvade förmågor som

t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller

dyslexi

kunskaper

Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder

I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet

En färdighet är att kunna utföra något

Vad är en förmåga?

2013-02-18

7

13 © Lars Nohagen 13

Det svenska betygsystemet

© Lars Nohagen

Olika betygssystem

Elevrelaterat betygsystem

Kunskapsrelaterat betygsystem

2013-02-18

8

Varför en ny betygsskala med fler steg?

• Fler steg ger rättvisare betygssättning.

• Fler steg ger tydligare information.

• Fler steg gör det lättare att höja betygen.

Betygsstegens uppbyggnad

•Mycket väl godkänd

Betyg C

Betyg E

Kvalitet

Omfång

Betyg A

Minimikrav

Avstånden mellan betygsstegen är okända

Icke Godkänd

2013-02-18

9

En jämförelse Uppfyller kriterierna för A i sin helhet

Uppfyller kriterierna för C i sin helhet

Uppfyller kriterierna för E i sin helhet

Uppfyller inte kriterierna för E

Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A

Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C

Bedömningsunderlag saknas

A

C

E

D

B

Till övervägande del:

Betyg E Betyg C Betyg A

Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat

Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade

Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag

Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras

Progressionstabellen

Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen

Hur bedöms mina prestationer? - om de generella kunskapskraven

2013-02-18

10

19 © Lars Nohagen 19

Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer

och sätta betyg

- lite konkreta tips

Ämnesplanens uppbyggnad

Ku

rsp

lan

er

•Varför finns ämnet?

•Ämnets karaktär

•Undervisningsmål

• Långsiktiga lärandemål Vad ska behandlas i undervisningen?

Vad eleverna ska lära sig

Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier)

2013-02-18

11

Viktiga frågor att ställa inför undervisningen

Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering

Frågor riktade mot elevers lärande:

MÅL

Frågor riktade mot undervisningen:

MEDEL

Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E)

Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning

Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll,

Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning

Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning

Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen

Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen

Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål?

Formativ utvärdering

© Lars Nohagen 22

Bedömningens dilemma - coach eller domare?

Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor.

2013-02-18

12

© Lars Nohagen 23

Olika sätt att kommunicera en bedömning

Källa: Skolverket.

betyg

omdöme

Att formulera tydliga uppgifter

Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,

Internationella gymnasiet

Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning.

Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp?

Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera?

2013-02-18

13

Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia



Kvalitativ bedömning



Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Cunningham:

Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi

2013-02-18

14

Källa: Skolverket

© Lars Nohagen 28

1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN

2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E)

Fastställ först minimikunnandet för godkänt.

Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg.

3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA

muntligt – skriftligt,

enskilt – gemensamt,

memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande

4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR

konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på:

- tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer,

- elevsvar, t.ex. från tidigare prov

5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS

Det är elevernas kunskaper som skall bedömas.

6. TÄNK KVALITATIVT!

Att skriva lokala kunskapskrav – några råd:

2013-02-18

15

© Lars Nohagen 29

Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något?

Att skriva tydliga mål

Ord med vida tolkningsmöjligheter

Ord med färre tolkningsmöjligheter

veta skriva

kunna beskriva med egna ord

förstå identifiera

verkligen förstå särskilja

inse lösa

fatta betydelsen av konstruera

tro bygga

integrera jämföra

© Lars Nohagen 30

VETA

FÖRSTÅ VÄRDERA

GÖRA

handla, tillämpa, utföra, lösa

Vad kan göras åt detta?

Är det bra eller dåligt?

Hur är det egentligen?

Varför är det så?

analysera, förklara, se samband och finna mening

prioritera, tycka ta ställning

observera, beskriva, samla fakta

Kunskapens former - en kunskapsdiamant

Klimathotet

vad är en bedömning - cehum.su.se · i skolan handlar det numera om att bedöma förmågor....

Documents