utv rderingsexemplar tukan f rlag l romedeläromedia.se/kampanj/tukan_forlag...tiina hemberg är...

www.tukanforlag.se

Fundament Samhällskunskap 7 tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och berättar därefter om demokrati och diktatur, normer, välfärds- och rättssystem. Boken utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11. Varje kapitel inleds med förberedande uppgifter, som hjälper eleven att tillgodogöra sig kunskaperna. Den berättande texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa kartor, tankeväckande illustrationer och fotografier.

Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedels-serien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller bland annat förslag på planering av lektioner. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.

Tiina Hemberg är legitimerad lärare i samhällskunskap och historia för högstadiet och gymnasiet. Hon har arbetat som förstelärare och lärare i SO-ämnena på högstadiet. Tiina har även varit handledare för lärare i Läslyftet och har därigenom utvecklat sin SO-undervisning inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I sin blogg ”Mitt språkutvecklande SO-klassrum” delar hon med sig av språk-utvecklande undervisning, erfarenheter och upplägg för flerspråkiga elever. Tiina arbetar idag som språkutvecklare och samordnare för flerspråkiga elever. T

iina H

emb

erg

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

SAMHÄLLSKUNSKAP 7

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

SAMHÄLLS- KUNSKAP 7Tiina Hemberg

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

INNEHÅLLInledning 6Lässtrategier 10Metod och arbetssätt 11

Register 129Bildförteckning 132

Fundament Samhällskunskap 7

Copyright © Tukan förlag läromedel

Utgiven av Tukan förlag läromedel

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda

www.tukanforlag.se

Faktagranskning:

Petter Bergenstråhle, förstelärare i

SO-ämnen och provkonstruktör

nationella prov samhällskunskap

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Viktorsson, Lille fabrik AB

Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co

Första tryckningen

Tryckt i Estland 2019

ISBN 978-91-88955-01-2

1 Människors rättigheter 21Förberedande uppgifter 21

Deklarationen om de mänskliga

rättigheterna 23

Olika sorters rättigheter 24

Från ett dokument till verklighet 26

Nationella minoriteter 27

Kränkningar av de mänskliga

rättigheterna 30

Barnkonventionen 32

Barns rättigheter i Sverige 34

Våld och kränkningar 35

Diskriminering 36

Trakasserier 38

Mobbning 38

Sexuella övergrepp 40

Organisationer som arbetar för

barns rättigheter 42

Ordlista 44

2 Demokrati och diktatur 47Förberedande uppgifter 47

Olika former av demokrati 49

I en demokrati 52

I en diktatur 56

Ordlista 60

3 Från individ till gemenskap 63Förberedande uppgifter 63

Vem är du? 65

Normer som påverkar din identitet 67

Kategorier som påverkar identiteten 68

Sveriges befolkning förr och nu 74

Framtidens utmaningar 76

Leva tillsammans 80

Svenska välfärdsstrukturer 86

Välfärdssystemets olika delar

– ekonomisk och social trygghet 87

Vem ansvarar för vad i den svenska

välfärden, och hur finansieras den? 90

Kommunerna 91

Regionerna 93

Staten 94

Privatiseringar i välfärden 96

Ordlista 97

4 Det svenska rättssystemet 101Förberedande uppgifter 101

Skrivna och oskrivna regler 104

Svensk författning 104

Grundlagar 104

Lagar i Sverige 106

Den svenska rättsstaten 108

Rättsväsendet – från brott till straff 110

Brottslighet 117

Vilka människor begår brott? 124

Brottsoffer 126

Ordlista 127

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

6 Kapitel 1

Inled

nin

g

Välkommen till

samhällskunskap!

Ett samhälle kan betyda olika saker. Det kan vara en by, en stad eller ett land.

Det kan också vara de gemenskaper som vi lever i, till exempel fotbollslaget,

klassen, en förening, ett företag eller ett kompisgäng. Den stora gemenskapen

kallar vi för samhälle. Det är i ett samhälle som människor lever tillsammans

och samarbetar. Samhällen har uppstått för att vi inte klarar oss ensamma

– vi behöver samarbeta för att överleva.

Samhällen förändras hela tiden, och samhällsutvecklingen står aldrig stilla.

Det innebär att vårt samhälle inte alltid har sett likadant ut. Upptäckter och

uppfinningar har genom historien skapat så stora förändringar i vårt samhälle

att en helt ny typ av samhälle har växt fram. De stora förändringarna har haft

att göra med sådant som är grundläggande för oss människor, det vill säga

hur vi försörjer oss och tillverkar saker vi behöver.

Nomadsamhälle Jordbrukssamhälle Tjänste- och informationssamhälle

Industrisamhälle

Samhällen förändras hela tiden. De stora förändringarna beror på sådant som är grundläggande för oss människor – hur vi får mat, hur vi försörjer oss och hur vi tillverkar våra saker. Vi har gått från att leva som nomader till att bli jordbrukare och sedan in i ett industrisamhälle. Idag arbetar de flesta i vårt samhälle med tjänster, samtidigt som informationen och tekniken förändrar vårt sätt att leva och bete oss. Därför kan det samhälle vi lever i kallas tjänste- och informationssamhälle.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

8 9Inledning Inledning

Sociala strukturer handlar om hur vi lever våra liv tillsammans med andra

och om våra relationer till varandra. Det handlar om hur vi utvecklas som

individer tillsammans med andra och hur olika saker kan påverka vem du

är som person.

Mediala strukturer handlar om de olika medier som finns i vårt samhälle

och deras uppgifter att granska dem som har makten men också ge oss

information och underhållning. Medierna kan både beskriva, bevaka

och påverka samhällets andra strukturer.

Rättsliga strukturer handlar om våra lagar och hur vårt rättsväsende med

polis, åklagare och domstolar fungerar och hur de ansvarar för vår säkerhet

och trygghet.

Ekonomiska strukturer handlar om samhällets pengar. Dels om hur till-

verkningen av de varor och tjänster som samhället behöver ska gå till. Dels

om hur pengarna rör sig mellan samhällets olika delar, såsom mellan hus-

hållen, företagen, offentliga sektorn (stat, kommuner, regioner), bankerna

och utlandet.

Politiska strukturer handlar om vem som har makten i samhället och hur

samhället kan styras. I en demokrati väljer medborgarna vilka politiker som

ska fatta beslut om sådant som rör alla, till exempel frågor om vård, utbild-

ning, försvar och vilka lagar landet ska ha.

I ämnet samhällskunskap finns fem stora kunskapsområden som är baserade

på samhällsstrukturerna: individer och gemenskaper, rättigheter och rätts-

skipning, information och kommunikation, beslutsfattande och politiska

idéer, samhällsresurser och fördelning. I den här boken kommer du att få

möta två av dessa kunskapsområden:

• Individer och gemenskaper

• Rättigheter och rättsskipning

Du ska lära dig om samhällsstrukturernaEtt samhälle består av olika områden. Inom skolämnet samhällskunskap kallar

vi dessa olika områden för samhällsstrukturer. En struktur är ett mönster som

visar hur något är uppbyggt och fungerar. Du ska lära dig hur sociala, mediala,

rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer är uppbyggda och fungerar

samt samverkar med varandra.

RÖSTRÄTT ÅT ALLA!

VISA

P O L I S

SAMHÄLLET

Sociala strukturer

Mediala strukturer

Rättsliga strukturerEkonomiska strukturer

Politiska strukturer

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

10 11

Metod och arbetssätt

En metod är ett sätt att arbeta för att nå ett visst mål. Målen du ska nå i

samhällskunskap är beskrivna i ämnets kunskapskrav. Där står till exempel

att du ska undersöka, ibland undersöka ur olika perspektiv, och att du ska

beskriva samband. Det kan du göra genom att använda den samhälls-

vetenskapliga analysmodell som finns på de följande sidorna.

Det står också att du ska resonera om olika källors trovärdighet och relevans.

En metod som du kan använda för att göra det är ISKUB, som presenteras

på s. 19.

För att du ska kunna resonera, analysera, undersöka och beskriva samband

i samhällskunskap behöver du vara säker på att du förstår texten i den här

boken. Därför finns här olika exempel på hur du kan arbeta med bokens text.

Samhällsvetenskaplig analysmodellI samhällskunskap ska du analysera och resonera (diskutera med dig själv) om

samhällsfrågor och samhällsfenomen. Du behöver då undersöka alla de små

delar som samhällsfrågan eller samhällsfenomenet består av.

Börja med att beskriva samhällsfrågan eller samhällsfenomenet. Vi kan ta

brottslighet som exempel.

Först beskriver vi hur brottsligheten ser ut i Sverige idag. Vilka brott är vanligast,

vilka är offer och vilka är förövare? Vi tar sedan reda på vilka orsakerna är till

dagens brottslighet. Varför begår människor brott? Därefter tar vi reda på vilka

konsekvenser brottsligheten får. Vad leder brottsligheten till?

Varför ska du läsa samhällskunskap?

• För att du lever i en värld som förändras.

• För att du ska kunna ta ställning i svåra samhällsfrågor som till

exempel brottslighet, migration eller jämställdhet.

• För att du lever i ett informationssamhälle och kritiskt ska kunna

möta information.

• För att du lever i en demokrati.

Texterna i den här boken ger dig kunskaper om samhället och de olika

samhällsstrukturerna. Dessa kunskaper kommer du att behöva för att kunna

analysera, granska, resonera och själv ta ställning i samhällsfrågor. I nästa

kapitel, ”Metod och arbetssätt”, får du lära dig hur du kan arbeta med

läro boken och samhällskunskapsämnet, för att på bästa sätt ta till dig

kunskaperna.

Stort lycka till!

Tiina Hemberg

1.

Fenomen/ samhällsfrågaOrsaker Konsekvenser

Inledning Inledning

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

12 13

När vi har gjort detta kan vi förfina modellen på två olika sätt. Det ena sättet är

att lägga in olika nivåer: orsaker till brottsligheten på individnivå, på grupp-

nivå och på samhällsnivå. Samma sak gör vi med konsekvenserna.

Det andra sättet är att fundera på olika perspektiv eller strukturer, till exempel

miljömässiga, ekonomiska, politiska, sociala, rättsliga och mediala. Detta kan

vi förstås också göra utifrån de olika nivåerna.

När vi har gjort en analys på det här sättet är det lättare att skriva eller

samtala om en samhällsfråga.

KällkritikDu ska kunna söka information om samhället från olika källor. Då måste du

kunna resonera om källornas trovärdighet, det vill säga om de går att lita på.

Du måste också kunna avgöra om källorna är relevanta, det vill säga om de

svarar på dina frågor.

I dagens samhälle får vi mycket information hela tiden. Vi ser artiklar och

länkar i våra flöden i sociala medier, och nyhetsmedier skickar pushnotiser

direkt till våra smartphones. Det är viktigt att vara käll kritisk av flera olika

anledningar. När du söker i källor behöver du veta vad du söker efter. Skriv

gärna ner de frågor du vill ha svar på.

På s. 19 får du lära dig ISKUB – en smart minnesregel som du kan ha hjälp

av när du granskar en källa.

I nästa steg kan vi också fundera på vad vi kan göra för att brottsligheten ska

minska. Vi kallar det för åtgärder.

Vi kan också fundera på om det finns åtgärder som kan riktas mot att ta bort

orsakerna, så att brottslighet inte ens uppstår. Och vilka åtgärder finns det

som kan mildra konsekvenserna, så att resultaten av brottsligheten blir min-

dre eller mildare?

4.


Åtgärder för att ta bort orsaker

Åtgärder för att mildra konsekvenser

Olika nivåer:Enskilda individer

GrupperSamhället i stort

3.


Åtgärder för att ta bort orsaker

Åtgärder för att mildra konsekvenser

2.

Fenomen/ samhällsfrågaOrsaker

Åtgärder

Konsekvenser

Inledning Inledning

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

14 15

Vardagsspråk

När du berättar något för kompisar eller föräldrar använder du vardagsspråk.

Vardagsspråk används för att berätta om tankar och känslor, oftast muntligt.

Ibland använder vi också vardagsspråk när vi skriver sms, chattar eller skriver

på sociala medier till vänner.

Skolspråk

Texterna i den här boken och andra läroböcker är skrivna på något vi kallar

skolspråk. Skolspråket är mer opersonligt och består av ord som beskriver

saker du kanske aldrig har sett eller upplevt.

Här finns också de viktiga sambandsorden som du behöver förstå när du

läser en text. Sambandsorden behöver du också kunna använda för att själv

skriva bra texter. Dessa ord kallas också akademiska ord. Några exempel är

orsak, konsekvens, funktion, dock, anses, tillgodose, utveckling.

För att du ska kunna visa dina kunskaper i samhällskunskap, och i alla

andra ämnen, behöver du träna på skolspråket.

Ämnesspecifikt språk

Samhällskunskapsämnet har ett alldeles eget språk. Det innehåller ord som vi

bara använder när vi pratar om sådant som hör till samhället. Ämnesspecifika

ord som du möter i den här boken är exempelvis välfärd, jämlikhet, rättsväsende,

konvention, republik och rösträtt.

Det ämnesspecifika språket behöver du träna på för att kunna tala och skriva

om en samhällsfråga. De viktigaste ämnesspecifika orden är markerade i

texten och finns med i en ordlista i slutet av varje kapitel.

Språkets betydelse i samhällskunskapFör att lära dig om samhällskunskapsämnets innehåll behöver du förstå de

texter som du möter. I boken finns därför förberedande uppgifter inför varje

kapitel. Där får du tillsammans med en kompis diskutera kapitlets innehåll

utifrån det ni redan vet. Genom att lyssna och testa dina egna tankar på andra

kan du lära dig mycket. Därefter får du jobba med de viktigaste begreppen

som hör till kapitlet. Efter det kommer du att vara förberedd för att läsa

kapitlets texter.

I varje kapitel finns också flera frågor som hjälper dig att stanna upp och

fundera på vad du har lärt dig av texten.

I texten är vissa ord tryckta med fetare stil. Alla de orden är förklarade i ord-

listan som finns i slutet av varje kapitel. I ordlistan kan det också finnas andra

ord som hör ihop med det du just läst. Även de orden är bra att kunna för att

du ska förstå ämnet och använda dig av texternas innehåll för att till exempel

föra ett resonemang.

Inledning Inledning

-

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

17Lässtrategier

En strategi är som ett receptEn lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du

få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text

du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under

tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten.

Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före,

en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

FöreDet viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska

jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du

önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad

det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem

gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem

och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de

hänger ihop.

LÄSSTRATEGIER

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

18 Inledning

Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till

exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera

med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp

– markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på

mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om

du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan

du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna

kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar

författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det

här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta,

och var får hen sin information ifrån? Varför har för fattaren

valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har

du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa.

Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra

att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste

om ämnet och vad du önskade veta kan du nu skriva ner

vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.

Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll.

Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

w

Utred Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

• Är det någon du litar på?Spåra syfte Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Kontrollera Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

19Lässtrategier

ISKUBAnvänd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de

här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

Bedömningen är klar!

IS

K

U

BUTV

ÄRDERINGSE

XEMPLAR

Tuka

n för

lag lä

romed

el

20 Kapitel 1

Människors rättigheter

I det här kapitlet ...ska du lära dig om de mänskliga rättigheterna och om de särskilda rättig -

heter du har som barn. Du får läsa om hur Sverige arbetar för att stärka de

mänskliga rättigheterna och om olika organisationer som arbetar för att

rättig heterna ska gälla alla människor i hela världen. Du kommer också att

lära dig om det särskilda skyddet som nationella minoriteter har och vilka

de svenska nationella minoriteterna är.

Samtala

Innan du läser vidare om mänskliga

rättigheter ska du titta på bilderna på

nästa sida. Diskutera med en kompis:

Vilka är de viktigaste rättigheter som

alla människor borde ha?

Förberedande uppgifter

Kap

itel 1

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

22 Kapitel 1 23Människors rättigheter

Deklarationen om de mänskliga rättigheternaI FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: ”Alla

människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Det innebär att det

inte spelar någon roll vilket kön du har, var du bor, var du kommer ifrån, vilket

språk du talar, vilken religion du tror på eller om din familj är rik eller fattig.

Alla ska ha samma rättigheter. Du ska kunna leva ett bra liv. Du har rätt till

utbildning och sjukvård. Du har rätt att fly till ett annat land om du är i fara.

Detta kom FN:s medlemsländer överens om 1948.

Bakgrunden till den här förklaringen, eller deklarationen som den också

kallas, var att andra världskriget lämnade efter sig en värld i ruiner. Miljontals

människor dog i nazisternas förintelseläger på grund av att de var judar,

romer, homosexuella, funktionshindrade eller motståndare till nazisterna.

Förenta nationerna, FN, bildades 1945. Delegationer från 50 stater samlades

i San Francisco den 25 april 1945 för att bestämma hur FN skulle styras och

vilka frågor FN skulle arbeta med.

Segrarna i andra världskriget, USA, Sovjet unionen, Kina, Storbritannien och

Frankrike, fick en särskilt viktig roll. FN:s viktigaste arbete var att försöka bygga

upp världen igen och arbeta för fred och säkerhet.

Men deras första, viktigaste uppgift blev att komma överens om vilka

grundläggande fri- och rättigheter alla människor ska ha, så att liknande

övergrepp på människor inte skulle ske igen. Man enades om 30 rättigheter,

artiklar, som ska gälla alla människor oavsett kön, hudfärg, språk, religion,

ursprung, politisk uppfattning eller social ställning.

Varför skrev FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna?

Använd begrepp

1. I rutan finns viktiga begrepp som hör till det här kapitlet. Ta reda på

vad de betyder.

2. Diskutera med din kompis vilka begrepp som passar till vilka bilder.

jämlikhet

barnkonvention

rättigheter

kränkning

diskriminering

deklaration

konvention

deklaration = en förklaring av något viktigt

Eleanor Roosevelt var ordförande i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

2524 Kapitel 1

Vilken grupp av rättigheter tycker du är allra viktigast? Motivera ditt svar.

Olika sorters rättigheterDet finns olika sorters rättigheter. Alla rättigheter är dock lika viktiga. Dessa

rättigheter utgår från det vi kallar jämlikhet.

De personliga rättigheterna ger dig rätt att leva i frihet och att få tycka, säga

och tro på vad du vill. Politiska rättigheter innebär att du har rätt att rösta och

vara med och påverka samhället. Ekonomiska, sociala och kulturella rättig-

heter handlar om att människor ska ha rätt att leva ett så bra liv som möjligt.

Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Alla ska ha rätt till

sjukvård och utbildning.

jämlikhet = alla männi skor är lika mycket värda och ska ha samma möjlig-heter, rättigheter och skyldigheter

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Artikel 20: Mötesfrihet. Vi har rätt att träffas och hålla fredliga möten. Ingen får tvinga oss att gå med i någon grupp.

Artikel 21: Rätten till demokrati. Vi har rätt att delta i vårt lands styre. Vem som helst får ställa upp i val och starta partier. Vi har rätt till allmän och lika rösträtt.

Handlar om att kunna leva ett bra liv.

Artikel 17: Rätt till ägande. Var och en har rätt att äga saker, både enskilt och tillsammans med andra.

Artikel 22: Rätt till social trygghet. Vi ska ha råd med bostad, medicin, mat, kläder, utbildning, sjukvård och omsorg för att kunna leva ett bra liv.

Artikel 23: Arbetandes rättigheter. Varje vuxen har rätt att utföra ett arbete, att få skälig betalning för det arbetet och att gå med i en fackförening.

Artikel 26: Rätten till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. Utbildningen ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och främja förståelse, tolerans och vänskap mellan olika människor.

Personliga rättigheter

Handlar om att leva ett liv i frihet.

RÖSTRÄTT ÅT ALLA!

Artikel 3:Rätten till liv. Vi har rätten till liv och till att leva i frihet och säkerhet.

Artikel 4:Inget slaveri. Slaveri och slavhandel är förbjudet.

Artikel 5:Ingen tortyr. Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

Artikel 7:Lika inför lagen. Alla har rätt till samma skydd av lagen, och ingen får diskrimineras.

Artikel 18:Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Vi har rätt att tänka och tro på det vi vill.

Artikel 19:Yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vi har rätt att tycka och säga det vi vill, och vi har rätt att dela våra åsikter med andra.

Handlar om att kunna påverka samhället.


Politiska rättigheter

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

26 Kapitel 1 27

Nationella minoriteterEn del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna handlar

om att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. I de flesta länder finns

etniska minoritetsgrupper.

I Sverige finns det fem nationella minoriteter som befunnit sig i landet

under mycket lång tid. Det är romer, judar, tornedalingar, sverigefinnar och

samer. Dessa grupper har bott i Sverige länge och var och en har utvecklat en

kulturell, språklig och religiös samhörighet inom gruppen.

Sedan år 2000 har minoriteterna ett särskilt skydd i den svenska lagen och

har fått status som nationella minoriteter. Det innebär att de ska få hjälp att

behålla sina kulturer och identiteter. Bland annat ska de ha rätt att lära sig om

sin kultur och rätt att lära sig sitt språk i skolan.

I Sverige finns det nästan en miljon människor som tillhör någon av de

nationella minoriteterna.

Vad är en nationell minoritet?

Från ett dokument till verklighetDeklarationen om de mänskliga rättigheterna beslutades av FN:s general-

församling 1948. Hur går det till när FN beslutar om en deklaration? Och vad

måste sedan göras för att den ska gälla alla människor i hela världen?

En deklaration är en förklaring av något viktigt. Därför kallas ibland

en deklaration för en förklaring. En deklaration är inte en lag som FN:s

medlemsländer måste följa. När deklarationen om de mänskliga rättigheterna

var färdig började därför FN att skriva konventioner. En konvention är som

en lag, och de som skriver under den måste följa det som står i konventionen.

Det gör länderna genom att skriva in konventionen i landets egna lagar, det

kallas att ratificera konventionen.

I Sverige står de allra viktigaste lagarna i grundlagen. En grundlag talar

om hur ett land ska styras, och grundlagarna får inte politikerna ändra hur

som helst. Förutom att skriva in konventionen i det egna landets lagar har

länderna också ett ansvar för att göra konventionen känd och respekterad

av landets medborgare.

FN skrev först två konventioner som grundar sig på deklarationen om de

mänskliga rättigheterna: ”De medborgerliga och politiska rättigheterna” och

”De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna”. Utifrån dessa har FN

sedan arbetat fram fler konventioner, till exempel barnkonventionen.

Vad är skillnaden mellan en deklaration och en konvention?

ratificera = skriva in konventionen i landets lagar


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

28 Kapitel 1 29

eller tvingade på dem den svenska kulturen och språket för att göra dem till

”svenskar”. De utsattes också för tvångssteriliseringar och förbjöds att starta

företag. Romska barn fick inte gå i svensk skola. Tidigare kallades romerna

för zigenare.

Ordet antiziganism innebär förakt för och förtryck/diskriminering av

romer. Romerna har en egen kultur och ett eget språk, romani. 2015 kom

dokumentären Taikon, som handlar om antiziganismen i Sverige och

författaren Katarina Taikons liv.

Judar

Judarna kom till Sverige på 1500-talet men har levt i Europa sedan lång

tid tillbaka. Idag bor det 25 000 judar i Sverige. I Sverige, precis som i

övriga Europa, behandlades judarna mycket illa. De fick inte bo var de

ville och inte äga jord. Ordet antisemitism innebär förakt för och förtryck/

diskriminering av judar.

Värst drabbades judarna under förföljelserna i Nazityskland. De

inleddes 1933 och fortsatte under förintelsen som varade fram till 1945.

Sex miljoner judar dog i förintelselägren under andra världskriget. Judarna

har en egen religion och en egen kultur.

Det judiska språket kallas jiddisch och är påverkat av flera andra språk,

eftersom judarna tvingats flytta så mycket. Många av världens judar talar

också det ursprungliga språket hebreiska.

Sverigefinnar

En sverigefinne är en person som har rötter i Finland och det finska

språket. I Sverige finns mellan 450 000 och 600 000 sverigefinnar.

Från medeltiden fram till år 1809 var Finland en del av Sverige, och

många finländare bosatte sig i Sverige under den tiden. De allra flesta

finländare har dock flyttat hit efter andra världskriget. På 1970-talet

kom många finländare till Sverige för att arbeta.

På många orter har finska föreningar bildats. Det som främst håller

samman gruppen är finska språket.

Samer

Samerna räknas som ett urfolk, eftersom de har funnits i norra Sverige

sedan slutet av den senaste istiden för mer än 12 000 år sedan. Idag finns

det sammanlagt 80 000 samer i Norge, Sverige, Finland och på ryska

Kolahalvön.

I Sverige bor 20 000 samer. Samerna har under lång tid haft en jägar-

och samlarkultur. En viktig näring har varit renskötsel. Andra viktiga inslag

i den samiska kulturen är språket, slöjden, klädseln, jojken och maten.

Samerna blev ofta dåligt behandlade när deras områden blev del av Sverige

och andra länder. De tvingades tro på kristendomen, fick inte tala sitt språk

eller lära sig det i skolan. De var också tvungna att flytta sig när jordbruk och

gruvdrift blev allt vanligare. En film som handlar om det samiska livet är

Sameblod, som hade biopremiär 2017.

Tornedalingar

Sedan medeltiden lever tornedalingarna på den svenska sidan av Torne

älv. Tornedalen var en viktig handelsplats, och en finsktalande befolkning

bosatte sig där. De utvecklade med tiden ett eget språk som kallas meänkieli,

som är nära släkt med finskan. De utvecklade också en egen kultur vad

gäller mat, hantverk, traditioner och byggnadsstil.

När Sverige för lorade Finland år 1809 hamnade den västra delen av

Tornedalen i Sverige. Efter detta fick barnen inte prata sitt språk i skolan,

inte ens på rasterna. Målet var att stoppa språket och kulturen och göra

tornedalingarna till ”svenskar”.

Idag bor det cirka 70 000 tornedalingar i Sverige, i framför allt Haparanda,

Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare.

Romer

Romerna levde ursprungligen i Indien men kom till Europa på 1200-talet

och till Sverige på 1500-talet. Romska minoriteter finns i nästan alla

europeiska länder.

Det finns totalt 20 miljoner romer, varav 50 000–100 000 i Sverige.

De är ett folk utan land och har levt ett kringresande liv, bland

annat på grund av att de flesta länder inte tillåtit dem att bosätta sig.

I Sverige behandlades de mycket illa långt in på 1900-talet. Det innebar

till exempel att de svenska myndigheterna försökte driva bort romerna

Vårt språk heter

finska

Vårt språk heter

romani

Vårt språk heter

samiska

Vårt språk heter meänkieli

Vårt språk heter

jiddish


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

30 Kapitel 1 31

Exempel på civilsamhällets organisationer

Amnesty International

Bildades 1961 och är en organisation som finns över hela jorden och har två miljoner medlemmar. Organisationen utreder och dokumenterar när de mänskliga rättigheterna kränks och använder sin dokumentation för att pressa mak thavare i olika länder att stoppa och förebygga kränkningar. Amnesty arbetar också med information och utbildning för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter.

Human Rights Watch

Grundades 1978 och arbetar med att visa hur olika länder följer de mänskliga rättigheterna. Varje år publicerar Human Rights Watch 100 rapporter och sammanställningar om hur de mänskliga rättigheterna följs i 90 olika länder. Deras arbete får stor uppmärksamhet i olika medier runt om i världen.

Freedom House

Grundades 1941 i USA och kämpar för att bidra till politisk frihet och demokrati i hela världen. De forskar och tar fram analyser över hur det ser ut med demokrati och mänskliga rättigheter i olika länder. De organiserar också människo - rättsförsvarare och människorättsaktivister runt om i världen.

Kränkningar av de mänskliga rättigheternaTrots att deklarationen om de mänskliga rättigheterna har funnits i 70 år har

flera övergrepp och brott mot människor och grupper skett sedan dess. Det

är framför allt i diktaturer som de mänskliga rättigheterna kränks.

Att en persons rättigheter kränks betyder att personen inte får det hen

har rätt till.

Vissa mänskliga rättigheter är så viktiga för demokratin att om de skulle

tas bort vore landet inte längre demokratiskt. Sådana rättigheter är till

exempel rösträtten och yttrandefriheten. Flera av de mänskliga rättigheterna

är också nödvändiga för att demokratin i ett land ska fungera och landet ska

fortsätta vara demokratiskt, såsom rätten till utbildning och hälso- och sjuk-

vård.

Organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna

Det finns många organisationer som arbetar för att se till att människor i hela

världen får det de har rätt till, det vill säga får sina rättigheter tillgodosedda. Vi

delar in dessa organisationer i två grupper: mellanstatliga organisationer och

civilsamhällets organisationer.

I en mellanstatlig organisation består medlemmarna av hela länder, som

har gått ihop. Exempel på mellanstatliga organisationer är Europeiska

unionen, EU, och Förenta nationerna, FN. De arbetar för de mänskliga rättig-

heterna på olika sätt, till exempel genom att komma överens om lagar som

ska gälla i medlemsländerna, ge ekonomiskt stöd för att stärka demokratin

eller ingripa militärt mot länder som inte följer de mänskliga rättigheterna.

I gruppen civilsamhällets organisationer har enskilda individer gått ihop

för att tillsammans göra något, till exempel nå ökad jämställdhet, skydda

homosexuellas rättigheter eller öka yttrandefriheten. I civilsamhällets

organisationer är inga länder medlemmar, däremot arbetar organisationen

gentemot olika länder i världen. Dessa organisationer kan också kallas

frivilligorganisationer eller NGO:er, non-governmental organizations.

Varför behövs organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna?


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

32 Kapitel 1 33

BarnkonventionenSom barn har du särskilda rättigheter. Barn är du tills du fyller 18 år. Barn

är särskilt utsatta, och i många länder är det vanligt med barnarbete, barn-

äktenskap och barnmisshandel. Därför tog FN år 1989 fram en konvention

med bestämmelser som skulle garantera att alla barn behandlas som egna

individer med egna rättigheter. Den fick namnet barnkonventionen. Idag

har 196 länder skrivit under och lovat att följa det som står i den.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga. Det

finns fyra grundläggande och vägledande principer som man alltid

ska ta hänsyn till vid frågor som rör barn. Vilka de principerna är ser du

på nästa sida.

Varför har FN skrivit en konvention om barns rättigheter?

Alla barn har samma rättigheter och

lika värde.

Alla barn har rätt till liv och

utveckling.

Alla barn har rätt att uttrycka sin mening

och få den respekterad.

Barnets bästa ska

beaktas vid alla

beslut som rör barn.


Barnkonventionen skrevs 1989 och garanterar alla barn under 18 år egna rättigheter.

De fyra grundläggande principerna i FN:s barnkonvention.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

34 Kapitel 1 35

Våld och kränkningarBarn i Sverige blir utsatta för olika övergrepp varje dag. Ordet kränkning är ett

samlingsnamn på olika former av diskriminering, trakasserier, mobbning och

sexuella övergrepp.

En kränkning innebär att du blir illa eller orättvist behandlad. Du kan bli arg,

rädd, ledsen, osäker eller få fysiska eller psykiska skador. Det är alltid den som

blir utsatt för en kränkning som avgör om det är en kränkning eller inte.

Alla skolor ska ha en likabehandlingsplan. I planen ska det stå hur skolan

ska förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Det

ska också stå hur skolan och personalen ska arbeta när någon elev blivit

kränkt.

Vad är en kränkning?

Vad säger barnkonventionen om kränkning?

Artikel 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

Barns rättigheter i SverigeSverige är ett rikt och välmående land med en fungerande demokrati och

respekt för mänskliga rättigheter. Sverige har skrivit under barnkonventionen

och har lagar som ska skydda barn och ungdomar. De flesta barn i Sverige

mår bra och får sina rättigheter tillgodosedda. Men det finns barn som har

det svårt och som far illa. Barn och unga i Sverige kan bli utsatta för till

exempel mobbning, misshandel och sexuella övergrepp.

Sverige har under lång tid fått kritik för att inte följa barnkonventionen,

eftersom konventionen inte har haft status som en lag i vårt land. I juni 2018

beslutade dock Sveriges riksdag att göra barnkonventionen till svensk lag.

Lagen ska börja gälla 2020.

Barnrättskommittén kontrollerar hur bra ett land följer barnkonventionen

och menar att Sverige bland annat behöver:

• se till att alla barn i Sverige skyddas från diskriminering

• se till att anmälningsplikten fungerar när barn far illa (vuxna som

arbetar med barn måste anmäla när de känner oro för ett barn)

• stärka skyddet mot sexuellt utnyttjande

• undersöka orsakerna till barnfattigdom i Sverige

• ändra utlänningslagen så att även barn blir lyssnade på när en

familj söker asyl i Sverige

• utreda barnets bästa i asylärenden.


I en undersökning frågade man elever i nian om de hade fått ta emot kränkningar på nätet. En tredjedel av tjejerna svarade ja. En femtedel av killarna svarade också ja.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

36 Kapitel 1 37

Diskrimineringsgrunder

Det är diskriminering om du blir sämre behandlad än någon annan på grund av

• kön – för att du är kille eller tjej eller om du vill ändra eller har ändrat

ditt kön

• könsöverskridande identitet eller uttryck – för att du uttrycker

dig som det motsatta könet, genom till exempel kläder eller utseende

• sexuell läggning – för att du är homo-, bi- eller heterosexuell

• etnisk tillhörighet – för att du kommer från ett annat land, har en

annan hudfärg, en annan kultur eller bakgrund

• religion eller annan trosuppfattning – för att du är till exempel

kristen, muslim eller hindu, eller för att du inte tror på gud (är ateist)

• funktionshinder – för att du har ett fysiskt, psykiskt eller begåvning s -

mässigt funktionshinder

• ålder – för att du är barn eller pensionär och därmed behandlas

annorlunda.

Vad innebär diskriminering?

DiskrimineringDiskriminering innebär att du blir orättvist behandlad eller sämre behandlad

än någon annan, exempelvis på grund av att du har ett visst kön eller en viss

hud färg.

Diskriminering är förbjudet och det finns en speciell lag mot det,

diskrimineringsl agen, som kom 2009. Den slår fast att det är diskriminering

om du behandlas sämre än andra på grund av någon av de sju diskrimine-

ringsgrunderna som står i lagen.

Diskrimineringslagen skyddar endast individer (enskilda människor), inte

organisationer eller företag. Förbudet mot diskriminering innebär att skolan

inte får diskriminera elever, att en arbetsgivare inte får diskriminera anställda

och att personal i en affär inte får diskriminera sina kunder.

Diskrimineringslagen gäller inte sådant som sker mellan privatpersoner

i till exempel en familj, släkt, bland vänner eller grannar. Reklam, medier

och sociala medier omfattas inte heller av diskrimineringslagen. Det finns

däremot andra lagar som sätter gränser för vad som får sägas och skrivas

i media och reklam.

Om du blir diskriminerad kan du vända dig till Diskriminerings-

ombudsmannen (DO) eller till Barn- och elevombudsmannen (BEO).

Vad säger barnkonventionen om diskriminering?

Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

38 Kapitel 1 39

Vad säger barnkonventionen om mobbning och trakasserier?

Det finns ingen artikel som nämner begreppen mobbning och trakasserier. Däremot finns det flera artiklar som handlar om rättigheter som blir svåra att tillgodose om ett barn utsätts för mobbning och trakasserier.

Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 8: Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

Artikel 29: Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter.

TrakasserierTrakasserier kränker en persons människovärde. Det kan vara att någon

säger eller gör något som gör dig ledsen eller arg eller får dig att känna

obehag.

Trakasserier kan vara fysiska, som knuffar, slag, förstörda kläder eller

ägodelar. De kan vara verbala, som elaka sms, glåpord, rykten eller hot. De

kan också vara psykosociala, som utfrysning, blickar, miner, fniss, suckar.

MobbningOm någon blir kränkt upprepade gånger under en längre tid kallas det för

mobbning. Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar 60 000 barn och

unga varje år. Mobbning kostar också samhället mycket pengar. Organisationen

Friends beräknar att den mobbning som sker under ett år kostar samhället

15,5 miljarder kronor under de följande 30 åren.

Det är vanligt att mobbning finns i skolan. De platser där elever känner

mest otrygghet, och där mobbning oftast förekommer, är vid toaletter, i

omklädningsrum och på nätet. De vanligaste typerna av kränkning är taskiga

kommentarer, elaka blickar och fysiskt våld. Mobbning är inte enbart ett

barn- och ungdomsproblem utan pågår också bland vuxna och på arbets-

platser.

Orsakerna till mobbning är flera. Det är viktigt att lyfta blicken från den

som är mobbad och undersöka tryggheten i gruppen, ledarskapet på skolan

eller normer i samhället.

Ofta har mobbning att göra med de osynliga regler som finns i samhället,

normer. Det handlar om vilka förväntningar som finns på dig, vilka kläder

du bör ha, vilka fritidsintressen som har hög status eller vilken musik du

borde lyssna på.

Vilka är orsakerna till och konsekvenserna av mobbning?

normer = oskrivna regler om de förväntningar som finns på dig och ditt beteende

All mobbning är inte fysisk. Även elaka blickar, utfrysning och taskiga kommentarer kan vara mobbning.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

40 Kapitel 1 41

Våldtäkt

Om någon med hot eller våld tvingar sig till samlag eller andra sexuella

handlingar är det en våldtäkt. Våld kan innebära att en person blir fasthållen,

och hot kan betyda att situationen är hotfull. Det kan också vara våldtäkt

om personen som blir utsatt inte kan uttrycka sin vilja för att hen är till

exempel full, drogad, sjuk eller funktionshindrad.

Våldtäkt mot barn

Den som har samlag med ett barn under 15 år, eller utför en annan sexuell

handling som är allvarligt kränkande, begår våldtäkt mot barn. Detta oavsett

om barnet själv vill eller tar initiativ till samlag.

Sexuellt tvång

Sexuellt tvång är när någon genom tvång genomför en sexuell handling

som inte är allvarligt kränkande. Om handlingen är allvarligt kränkande

är det en våldtäkt.

Sexuellt ofredande

Sexuellt ofredande innebär att någon rör ett barn

under 15 år sexuellt eller får barnet att medverka

i någon form av sexuell handling som inte är

sexuellt tvång eller våldtäkt. Även blottning

räknas som sexuellt ofredande.

Incest

Incest är när någon inom familjen

utsätter ett barn för sexuella handlingar.

Det kan också vara sexuella handlingar

mellan vuxna som är släkt med varandra.

Vad är sexuella övergrepp?

Sexuella övergreppSexuella övergrepp, eller sexualbrott som det kallas i lagen, är när någon

blir utsatt för en sexuell handling mot sin vilja eller när den som utsätts är

under 15 år.

Det kan ske på olika platser och på olika sätt. Det vanligaste är att ett sexuellt

övergrepp utförs av någon du känner väl – en kompis, klasskompis, tränare

eller någon i familjen. Det är olagligt att göra något sexuellt med någon

som är under 15 år, oavsett om den som är under 15 år vill själv och har

tagit initiativ.

I Sverige har vi dessutom en samtyckeslag. Den innebär att det alltid ska

vara ett gemensamt beslut att ha sex. Det är förbjudet att ha sex med en

person som inte har sagt ja eller aktivt visat att hen vill ha sex. Personen

måste ha samtyckt, annars är sex olagligt.

Vad innebär samtyckeslagen?

Exempel på sexuella övergrepp:

• Att ta på någons kropp eller kön på ett sätt som personen tycker är

skrämmande eller obehagligt.

• Att prata med någon på ett sexuellt sätt som personen tycker är

skrämmande eller obehagligt.

• Att tvinga eller pressa någon att göra något sexuellt, trots att personen

inte vill det.

• Att tvinga någon att ställa upp på något sexuellt genom att hota att

sprida bilder eller rykten om personen.

• Att tvinga någon att se på när någon annan gör något sexuellt.

• Att göra något sexuellt med någon som inte kan uttrycka sin vilja,

för att personen till exempel är full, drogpåverkad, sover, är sjuk eller

funktionshindrad.

• Att köpa eller byta till sig sex eller bilder med hjälp av pengar, alkohol

och presenter.

Vad säger barnkonventionen om sexuella övergrepp?

Artikel 34: Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

STOPP MIN KROPP!


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

42 Kapitel 1 43

Organisationer som arbetar för barns rättigheter

Friends

Bildades 1997 och är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning,

diskriminering och kränkningar genom att utbilda skolor, förskolor och

idrottsföreningar. De försöker också skapa förändringar på samhällsnivå

genom att synliggöra mobbning och konsekvenserna av den.

Barnombudsmannen

1993 fick Sverige sin första barnombudsman. Barnombudsmannen är en

statlig myndighet som har i uppdrag att utifrån barnkonventionen se till att

barns rättigheter och intressen följs i samhället. Barnombudsmannen driver

också på statliga myndigheter, kommuner och regioner att följa barn-

konventionen.

Unicef

En organisation under FN, som arbetar med att samla in pengar, påverka

beslutsfattare och utifrån barnkonventionen informera och utbilda om barns

rättigheter. Unicef har verksamhet i 190 länder. I många av dem kretsar

arbetet kring att bekämpa fattigdom, främja barns rätt till överlevnad och

utveckling, skydd mot våld och övergrepp, utbildning och jämställdhet.

Rädda Barnen

Rädda Barnen grundades i England 1919. Det är en barnrättsorganisation

som utgår från barnkonventionen och arbetar för att alla barn ska få sina

rättig heter tillgodosedda. Rädda Barnen är verksamma i cirka 120 länder.

I Sverige har organisationen nästan 90 000 medlemmar. De arbetar genom

att lyssna på barn, ge direkt stöd till barn som har det svårt, sprida kunskap

och påverka beslutsfattare.


60 miljoner barn i världen går inte i skolan. Oftast beror det på krig, fattigdom eller diskriminering. Unicef arbetar för att skolan ska vara avgiftsfri och att skolmaterial ska vara gratis. De försöker också påverka regeringar att förbättra ländernas lärarutbildningar och läroplaner. Unicef kan också bygga upp tillfälliga skolor i flyktingläger.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

Människors rättigheter 4544 Kapitel 1

Ratificera Skriva in konventionen i landets lagar.

Samtyckeslag Det är olagligt att ha sex med en person som inte gett sitt

samtycke genom att säga ja eller aktivt visa att hen vill.

Sexuella övergrepp När någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller

är under 15 år.

Trakasserier Fysisk, verbal eller psykosocial kränkning av en persons

människovärde, som är kopplad till diskriminerings-

grunderna.

Urfolk Har funnits i ett land under lång tid och räknas som

ursprunglig befolkning, t.ex. samerna i Sverige.

Ordlista

Antisemitism Förakt mot och förtryck/diskriminering av judar.

Antiziganism Förakt mot och förtryck/diskriminering av romer.

Barnkonventionen En bestämmelse om barns rättigheter som antogs

av FN 1989.

Civilsamhällets Organisationer där enskilda individer samarbetar för

att nå ett visst syfte.

Deklaration En förklaring av något viktigt.

Diskriminering Att bli orättvist eller sämre behandlad på ett sånt sätt

som anges i diskrimineringsgrunderna. Gäller inte mellan

privatpersoner.

Ekonomiska, sociala och Rätt att äta sig mätt, ha arbete, få sjukvård och

utbildning.

Individer Enskilda människor.

Jämlikhet Alla människor är lika mycket värda och ska ha samma

möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Konvention En sorts lag som de som skrivit under måste följa.

Kränkning En handling som innebär att någon blir illa eller orättvist

behandlad.

Likabehandlingsplan Plan för hur skolan ska förebygga, förhindra och hantera

kränkande behandling av elever.

Mellanstatliga Organisationer där olika länder samarbetar, t.ex. EU

och FN.

Mobbning Upprepade kränkningar under en längre tid.

Nationella minoriteter Minoritetsgrupper som skyddas i lagen och ska få hjälp

att behålla sin kultur och identitet.

Personliga rättigheter Rätt att leva i frihet, tänka, säga och tro på vad man vill.

Politiska rättigheter Rätt att rösta, vara med och påverka samhället.

organisationer

kulturella rättigheter

organisationerUTV

ÄRDERINGSE

XEMPLAR

Tuka

n för

lag lä

romed

el

46 Kapitel 1

Demokrati och diktatur

I det här kapitlet ...ska du lära dig hur samhället kan styras. För att ett samhälle ska kunna

fungera måste det finnas ett styrelseskick som beskriver vem som

bestämmer i samhället.

Förenklat brukar man säga att det finns två olika styrelseskick: demokrati

eller diktatur. Du kommer att få lära dig vad som kännetecknar en demokrati

och hur en demokrati skiljer sig från en diktatur. Kapitlet tar också upp olika

former av demokrati, dina rättigheter och skyldigheter i en demokrati och

demokratins dilemma.

Kap

itel 2

Samtala

Titta på bilden på nästa sida och

diskutera med en kompis:

Vilka rättigheter har människor

som bor i en demokrati?


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

48 49Demokrati och diktaturKapitel 2

Använd begrepp


vad de betyder.

2. Använd orden i rutan för att diskutera med en kompis om NMR och

liknande organisationer ska ha rätt att demonstrera.

Olika former av demokratiOrdet demokrati kommer från grekiska och betyder folkstyre. Demos betyder

folk och kratein betyder styra, alltså ”folket styr”. Redan under antiken, för 2 500

år sedan, började grekerna använda demokrati. Det finns dock stora skillnader

mellan den antika demokratin och dagens demokrati. Till exempel fick inte

alla människor i Grekland vara med och rösta och fatta gemensamma beslut.

Du kan läsa mer om den grekiska demokratin i Fundament Historia 7.

Direkt demokrati

Det finns två olika typer av demokrati: direkt demokrati och representativ

demokrati. Den direkta demokratin innebär att alla får vara med och besluta

i varje enskild fråga. Vid ett klassråd sker ofta den direkta demokratin genom

handuppräckning eller genom att var och en skriver ner vad hen tycker. Det

förslag som får flest röster är i majoritet och är det förslag som blir till ett

beslut.

Den här formen av demokrati fungerar när frågorna inte berör så många

människor.

Den 30 september 2017 gav polisen tillstånd för Nordiska motståndsrörelsen

(NMR), som är en nazistisk organisation, att demonstrera i Göteborg. Detta

samtidigt som en stor bokmässa lockade tiotusentals besökare till staden.

NMR har fått tillstånd att demonstrera vid flera tillfällen, både före och

efter den här händelsen. De fick också tillstånd att hålla torgmöte under

politikerveckan i Almedalen i Visby 2018.

I en demokrati är det en rättighet att demonstrera och hålla torgmöten.

Det står till och med i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Men den som ordnar demonstrationen eller torgmötet måste ansöka om

tillstånd hos polisen. Det är för att polisen ska kunna hålla ordning och skapa

trygghet och säkerhet. Därför kan också polisen skydda demonstranterna,

eftersom de enligt grundlagen har rätt att föra fram sin åsikt. Det är alltså

tillåtet att demonstrera, även om den grupp som demonstrerar vill avskaffa

demokratin.

NMR är en organisation som vill avskaffa demokratin. De vill ändra

yttrandefriheten och förbjuda åsikter som går emot deras egna uppfattningar.

De anser att människor som kommer från norra Europa tillhör en särskild

etnisk folkgrupp som är mer värd än andra. De som inte tillhör den nord-

europeiska folkgruppen ska utvisas, menar de. De tycker också att det ska

vara straffbart att öppet visa sin sexuella läggning som hbtq-person.

jämlikhet

demokrati

folkstyre

yttrandefrihet

mötesfrihet

mänskliga rättigheter

rösträtt

majoritet = fler än hälften

minoritet = färre än hälften

Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade utanför Liseberg i Göteborg 2017.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

50 51

Representativ demokrati

Det blir mycket svårare att använda sig av direkt demokrati i frågor som rör

hela skolan. Klassen väljer därför ut någon eller några representanter som får

föra klassens talan i elevrådet. På samma sätt går det till när beslut ska fattas

som rör kommunen, regionen eller riksdagen. De besluten berör många

människor, och det är inte praktiskt möjligt att låta alla vara med och rösta i

varje enskild fråga. I en representativ demokrati väljer folket representanter

som fattar beslut åt dem.

De som får väljarnas förtroende att representera folket i kommunfullmäktige,

regionfullmäktige och riksdagen kallas för politiker. Eftersom politikerna

representerar folket heter denna form av demokrati representativ demokrati.

Ibland använder sig riksdagen av direkt demokrati. Det kan till exempel

vara om det är en speciell fråga de vill ha folkets åsikt om. Riksdagen kan då

utlysa en folkomröstning, där alla röstberättigade får ta ställning till frågan

genom att rösta. Sverige har haft sex sådana folkomröstningar. På kommunal

nivå är folkomröstningar betydligt vanligare. Schweiz är ett land där det är

vanligt med folkomröstningar både lokalt och nationellt.

Varför röstar vi på politiker?

Fördelar och nackdelar med direkt och representativ demokrati

I den representativa demokratin saknar vi möjligheten att vara med och

besluta i frågor som vi tycker är särskilt viktiga. Vi kan inte heller på förhand

veta hur de som vi har valt till våra representanter kommer att rösta i varje

enskild fråga. Därför kan direkt demokrati verka mer demokratiskt.

Men även den har sina begränsningar. Det är många frågor som våra folk-

valda politiker i kommuner, regioner och riksdag ska ta ställning till. Det krävs

mycket arbete och stort intresse och engagemang hos politikerna för att sätta

sig in i samtliga frågor innan de röstar. Ett sådant arbete kan antagligen inte

varenda vanlig medborgare lägga ner. Politikerna har också ofta experter till

sin hjälp som kan ta fram fakta om de olika frågorna.

En risk med direkt demokrati är att många människor skulle låta bli att

rösta, eftersom de inte kände sig tillräckligt insatta, och att besluten inte

skulle bli tillräckligt genomtänkta eller genomarbetade.

Direkt demokrati Representativ demokrati

Folket Folket

Politiker folkomröstning = omröstning där medborgarna direkt tar ställning i en politisk fråga

Demokrati och diktaturKapitel 2

BESLUT BESLUT

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

52 53

5. Rättssäkerhet och likhet inför lagen

Alla ska behandlas lika och efter samma lagar. Domstolarna är själv-

ständiga, och domar och straff ska ha stöd i lagen. Den som är

anklagad för ett brott har rätt till en försvarsadvokat, och det ska finnas

möjlighet att överklaga en dom och få domen prövad en gång till i en

annan domstol.

6. Makten delas

För att ett enskilt parti eller en grupp inte ska ha all makt, och

därmed för mycket att säga till om, behöver vi ha något som kallas

för maktdelningsprincip. I Sverige fungerar den så att riksdagen

beslutar om lagarna, regeringen ser till att lagarna genomförs och

domstolarna dömer efter lagarna. Vi har också polis och myndig -

heter som upprätthåller trygghet och ordning.

7. Offentlighetsprincipen

Den här principen innebär att alla handlingar, protokoll och brev som

ligger till grund för politiska beslut ska vara offentliga (tillgängliga) för

medborgarna. Då kan medborgarna granska dem som har makten

och se till att de sköter sina uppdrag. Det är framför allt medierna

som sköter den här granskningen.

Vad kännetecknar en demokrati?

I en demokratiDemokrati betyder folkstyre. Det innebär att folket ska ha den politiska

makten. Demokratier kan styras på olika sätt. Det finns dock vissa känne-

tecken eller krav som ska vara uppfyllda för att ett land ska kallas en

demokrati.

1. Mänskliga fri- och rättigheter ska respekteras

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948.

Den består av 30 artiklar och utgår från jämlikhet: ”Alla

männi skor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”

De mänskliga rättigheterna skyddas av grundlagar och

särskilda lagar om diskriminering och hatbrott.

2. Folket styr genom fria val

Ett val ska utlysas i god tid eller ske med jämna mellanrum,

så att väljarna har möjlighet att skaffa den information och

kunskap de behöver inför valet. Ingen kan tvinga någon att

rösta på ett visst sätt, och du måste inte berätta för någon

vad du röstar på. Det måste finnas flera partier eller åsikter

att välja mellan.

3. Folket har politiska rättigheter

Alla myndiga medborgare har rätt att rösta eller att avstå från

att rösta. Det kallas för allmän rösträtt. Varje röst är lika mycket

värd, och alla har en röst var. Det kallas för lika rösträtt. Vem

som helst har även rätt att fritt uttrycka sina åsikter i samhället,

på nätet, i radio, tv, tidningar eller vid demonstrationer. Vem

som helst ska kunna starta partier eller föreningar. Detta kallas

yttrandefrihet, tryckfrihet, åsiktsfrihet, mötes- och föreningsfrihet.

4. Majoriteten bestämmer

Majoritetsprincipen används när politikerna ska fatta beslut och

vid de allmänna valen. Det innebär att det förslag som får flest

röster vinner och att det parti som får flest röster får styra landet.

Majoriteten måste alltid ta hänsyn till minoritetens rättigheter.


År 2019 firade den svenska demokratin 100-årsjubileum. År 1919 beslutade nämligen Sveriges riksdag om allmän och lika rösträtt, vilket innebar att även kvinnor fick rösträtt. Vid valet 1921 kunde kvinnor rösta för första gången.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

54 55

Civil olydnad

Civil olydnad innebär att en person, grupp eller organisation bryter mot

lagen för att visa att något är fel och skapa förändring. Exempel på civil

olydnad kan vara att gömma flyktingar som ska utvisas ur landet, släppa ut

minkar från en minkfarm, ställa sig i vägen för skogsmaskiner så att inte

skogen kan avverkas. Grundprincipen för civil olydnad är att våld inte ska

användas.

Demokratiska skyldigheter

I en demokrati har vi många rättigheter, men för att fortsätta ha demokrati

måste folket använda sina rättigheter. Det handlar till exempel om att ta in

kunskap och information om de olika partierna inför ett val. Vi behöver

acceptera valresultatet, även om vi inte tycker som det vinnande partiet.

Vi har åsiktsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet, men vi får inte använda

denna frihet för att diskriminera, kränka eller förtala någon.

Vi har också skyldigheter, det vill säga saker vi måste göra. En skyldighet är

att följa de lagar som riks dagen har beslutat om. Vi är också skyldiga att vittna

i en domstol om vi sett någon som bryter mot lagen.

Andra exempel på skyldigheter är att vi har skolplikt från förskoleklass

till årskurs 9, och vi måste betala skatt.

Vilka skyldigheter har människor i en demokrati?

Demokratins dilemma

Ett dilemma är när du tvingas göra ett val mellan två eller flera alternativ

som är lika bra eller lika dåliga. Ett demokratiskt dilemma innebär att två

demokratiska värderingar står mot varandra.

Den förberedande uppgiften i det här kapitlet handlade om NMR:s

demonstration, och här finns ett demokratiskt dilemma.

En viktig demokratisk princip är yttrandefriheten, samtidigt som en annan

princip är alla människors lika värde. Om vi förbjuder en demonstration gör

vi inskränkningar i yttrandefriheten. Tillåter vi demonstrationen finns risk att

människor blir kränkta eller otrygga, eller att demonstranterna begår brott

som hets mot folkgrupp.

Demokratins dilemma i det här fallet är: Ska demokratins fiender ha

fullständiga demokratiska rättigheter, och hur ska demokratin bete sig mot

den som inte vill ha demokrati?

Ett annat demokratiskt dilemma är gränsen mellan yttrandefrihet och

kränkningar i sociala medier, det vi brukar kalla för näthat. Med näthat menar

vi hot och trakasserier på nätet, till exempel om någon skriver en kränkande

eller hatisk kommentar till eller om någon i en kommentar på sociala medier,

i sms eller e-post. Här står två av våra främsta rättigheter mot varandra,

nämligen rätten att få uttrycka sin åsikt och rätten att inte bli kränkt.

Ge exempel på ett demokratiskt dilemma.


Varje år tar den oberoende organisationen Freedom House fram en rapport som visar hur det står till med frihet och demokrati i världens länder. Kartan förändras varje år. Allt fler människor får leva ett liv i frihet och demokrati. Cirka 65 % av världens befolkning lever idag i länder som är fria eller delvis fria.

dilemma = svår valsituation

Fria och demokratiska länder

Delvis fria och demokratiska länder

Inte fria, icke-demokratiska länder

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

56 57

Diktaturer kan styras på olika sätt. Om något eller några av de här känne-

tecknen förekommer i ett land så är det en diktatur:

1. Mänskliga fri- och rättigheter kränks

Vissa mänskliga rättigheter är så viktiga för demokratin att om man

skulle ta bort dem skulle landet inte längre vara demokratiskt. Sådana

viktiga rättigheter är till exempel rösträtten och yttrandefriheten.

Flera av de mänskliga rättigheterna är också nödvändiga för att

demokratin i ett land ska fungera och landet ska förbli demokratiskt,

som rätten till utbildning och hälso- och sjukvård.

2. En person eller grupp styr

I en diktatur kan val förekomma, men oftast finns det bara ett parti

eller en kandidat att rösta på. Dessutom förekommer det ofta valfusk.

3. Folket saknar politiska rättigheter

Medborgarna kan sakna rösträtt eller bli tvingade att delta i val. I vissa

diktaturer saknar en viss grupp rösträtt. Friheter som medborgare i

demokratiska samhällen ska ha kan vara begränsade i en diktatur,

till exempel yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tryckfrihet. Det kan vara

förbjudet att starta partier eller organisera sig i föreningar. Det

saknas grundlagar som skyddar dessa friheter.

4. Det finns brister i rättssäkerheten

Domstolarna kan vara styrda av den som har den politiska makten i

landet. Därför är det vanligt att människor som är kritiska mot makt-

havarna döms utan rättegång eller att de inte får ha någon försvars-

advokat. Det kan förekomma tortyr, det vill säga att brottsmisstänkta

eller politiska motståndare under hot och våld tvingas erkänna brott

de inte begått.

5. Makten är samlad

Den som har makten bestämmer allt i samhället. Det kan till exempel

innebära att en person eller en grupp bestämmer vilka lagar som ska

finnas, att de själva genomför lagarna och styr domstolarna. Det finns

inte heller någon som kontrollerar den som har makten.

Sammanfatta vad som kännetecknar en diktatur.

I en diktaturEn diktatur är demokratins motsats. I en diktatur styrs staten av en person

eller en grupp som inte är vald av folket. Ofta har den personen eller gruppen

också kontroll över medier, och människor får inte fritt skriva, tycka, göra eller

säga det de vill. De får inte heller vara med och fatta politiska beslut eller välja

vilka som ska styra samhället.

Diktaturen är alltså demokratins motsats. Genom historien har diktatur varit

det vanligaste styrelsesättet. Även om alltfler människor får leva i frihet och

demokrati, så lever fortfarande cirka 35 % av jordens befolkning i länder som

är diktaturer.

Ett liv i en diktatur är ofta svårare. Fördelningen av resurser kan vara

orättvis och det blir oftare krig inom eller mellan diktaturer.


I en diktatur har folket inte alltid yttrandefrihet. De får alltså inte fritt uttrycka sina åsikter. En person som ändå gör det riskerar att bli fängslad eller avrättad.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

58 59

Vad är skillnaden mellan auktoritära regimer och totalitära diktaturer?

Envälde kallas de diktaturer där en kung, drottning eller

kejsare bestämmer allt.

Om militären styr landet och har all makt kallas

det militärdiktatur.

Om en religiös grupp har makten och styr landet utifrån religiösa

lagar kallas det teokrati.

Ett land som styrs av ett parti och där bara det partiet är tillåtet kallas enpartistat.

Olika typer av diktaturer

Demokrati och diktatur är två ytterligheter. De flesta länder i världen befinner

sig någonstans mittemellan. Ett land kan uppfylla några av kraven som finns

på en demokrati men brista på andra områden. Exempelvis kan medborgarna

ha rösträtt samtidigt som det förekommer valfusk.

En diktatur där diktatorn eller gruppen bestämmer över allt i samhället

kallas en totalitär diktatur. En diktatur där en diktator eller en grupp har all

politisk makt men inte bestämmer allt i hela samhället kallas en auktoritär

regim.

Det finns också olika typer av styrning av diktaturer. Det är inte alltid lätt

att placera in länder i de här kategorierna. Till exempel kan ett land som

Saudi arabien beskrivas som både ett envälde och en totalitär diktatur.

Nordkorea är en diktatur. Bilden visar ett möte mellan landets diktator Kim Jong Un (till höger) och den syd koreanske ledaren Moon Jae In 2018.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

6160

Styrelseskick Beskriver vem som bestämmer i samhället. Demokrati eller

diktatur.

Teokrati Diktatur där en andlig eller religiös ledare har makten.

Totalitär diktatur En diktatur där en person eller grupp har makten över allt

i samhället.

Ordlista

Allmän rösträtt Alla myndiga medborgare har rätt att rösta eller avstå från

att rösta.

Auktoritär diktatur Diktatur där en person eller grupp har all politisk makt

i samhället.

Civil olydnad Att bryta mot lagen utan att använda våld, i syfte att

protestera och skapa förändring.

Direkt demokrati Folket fattar beslut i varje enskild fråga.

Dilemma Svår valsituation.

Enpartistat Diktatur som styrs av ett parti och där endast det partiet

är tillåtet.

Envälde Diktatur där en kung, drottning eller kejsare har makten.

Folkomröstning Omröstning där medborgarna direkt tar ställning i en

politisk fråga.

Lika rösträtt Alla har en röst var. Varje röst är lika mycket värd.

Majoritet Mer än hälften.

Militärdiktatur Diktatur där militären har makten.

Minoritet Mindre än hälften.

Offentlighetsprincipen Alla handlingar, brev och protokoll som ligger till grund

för politiska beslut ska vara tillgängliga för medborgarna.

Politiker De som blivit valda av folket att fatta beslut i kommun,

regioner, riksdag.

Representativ Folket väljer representanter som fattar beslut.

Rättssäkerhet Alla är lika inför lagen, lagarna är tydliga, ingen är skyldig

förrän dom fallit, domstolarna är oberoende.


demokrati

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

62 Kapitel 1

Från individ till gemenskap

I det här kapitlet ...ska du lära dig om hur vi människor fungerar tillsammans med andra

männi skor. Först får du lära dig hur vi som individer utvecklar vår identitet

tillsammans med andra och vad som påverkar vår identitet, våra förut-

sättningar och vårt välbefinnande. Sedan får du läsa om Sveriges befolkning

och hur Sverige har utvecklats från ett utvandrarland till ett invandrarland

och blivit ett mångkulturellt samhälle. Till sist handlar det om vilket ansvar du

själv har för ditt liv och vilken trygghet vi alla får från vårt välfärdssamhälle.

Kap

itel 3

Samtala

Titta på bilderna på nästa sida och

diskutera med en kompis: Vad tror ni att

kapitlet handlar om? Vad kan ni sedan

tidigare om individer och gemenskap?


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

64 65

Statlig skatt

Från individ till gemenskapKapitel 3

Vem är du?Att besvara frågan ”Vem är du?” är inte så enkelt. Du som människa är formad

av både arv och miljö. Med arv menas de egenskaper som du föds med. Med

miljö menas de egenskaper du har utvecklat på grund av din uppfostran och

genom att leva i samhället.

Varje enskild människa kallas individ och har en egen identitet. Identiteten

är individens egen självbild. Ibland kallar vi det för personlighet. Vem du är,

alltså din identitet, är som ett pussel med flera olika pusselbitar.

Identiteten kan påverkas av de grupper du tillhör, till exempel kön, familj,

kompisgänget eller skolklassen. Men den kan också påverkas av vilket land

du är född i, vilken religion du har, din ekonomiska situation, sexuella

läggning, dina fritids intressen och många andra saker.

Använd begrepp


vad de betyder.

2. Nedanför rutan finns bilder. Diskutera med din kompis vilka begrepp

som passar till vilka bilder.

individ

kultur

normer

befolkning

migration

integration

jämlikhet

välfärd

skatt

jämställdhet

kön

familj

sko

la

land

klass

språk

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

66 67

Normer som påverkar din identitetMänniskan är ett flockdjur. Vi trivs bäst tillsammans med andra människor.

Oftast dras vi till dem som är lika oss själva. För att kunna leva tillsammans

behöver vi kunna samarbeta och kompromissa, vilket betyder att mötas på

halva vägen. Vi måste såklart respektera lagar och regler, men det finns också

en mängd oskrivna regler som vi behöver anpassa oss till. Dessa oskrivna

regler brukar man kalla normer.

Under uppväxten uppfostras vi av föräldrar, skolan, kompisar, släktingar

och andra viktiga människor runt oss. Det kallas att vi socialiseras och

innebär att individen blir en del av ett samhälle. Du lär dig vad som förväntas

av dig som individ – hur du ska klä dig och uppföra dig i olika sammanhang,

vilken musik du ska lyssna på, vilka fritidsintressen du ska ha, vilken religion

du ska tro på och så vidare. Det är dessa förväntningar, de oskrivna reglerna,

som är normer. Alla kulturer har sina normer.

Vissa normer skapar ordning och gör att vårt samhälle fungerar. De normerna

hjälper oss att veta hur vi ska bete oss i vissa situationer. Andra normer skapar

istället begränsningar i våra liv och hindrar oss från att göra det vi vill eller

vara som vi skulle vilja vara. Sådana normer kan också göra oss mindre fria

eller ge oss mindre makt. De kan till och med leda till trakasserier eller

diskriminering. Det finns därför något som kallas för normkritik, som

innebär att man ifrågasätter de normer som begränsar människor.

Vad fyller normer för funktion i vårt samhälle?

Vi kan också ha flera olika identiteter som tillsammans skapar vår person-

lighet. Vi beter oss sällan på samma sätt i alla de grupper vi ingår i. Du är

kanske på ett sätt i skolan och på ett annat sätt tillsammans med dina föräldrar.

I tonåren brukar vi bli mer medvetna om vår identitet. Du kanske börjar

söka svar på varför du är den du är. Kanske försöker du förstärka din identitet

för att visa vem du är, skilja dig från andra eller tillhöra en grupp. Det kan

du göra genom att sminka eller klä dig på ett visst sätt, ändra musikstil eller

fritidsintresse.

Under hela livet utvecklas och förändras identiteten genom att vi lär oss

nya saker och upptäcker nya sidor hos oss själva.

Hur skapas en persons identitet?


Att stå i kö och hålla avstånd till personen framför är en norm i vårt samhälle.

I tonåren blir människor mer medvetna om sin identitet och söker svar på frågor som: Vem är jag? Varför är jag den jag är? Tonåringar frigör sig från sina föräldrar, och kompisar får större betydelse och påverkar mer.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

68 69

Kön

Det finns flera olika typer av kön.

Biologiskt kön

Det biologiska könet är det kön som är bestämt av våra gener, det

vill säga vilket könsorgan du har och vilka hormoner du har. Inom

det bio logiska könet kan du vara man, kvinna eller intersex. Intersex

innebär att man inte kan avgöra vilket det biologiska könet är.

Socialt kön

Det sociala könet kan kallas genus. Det påverkas av vår

uppväxt och vårt sociala liv tillsammans med andra.

Genus handlar om vad vi anser är manligt och kvinnligt

och vilka förväntningar vi har på kvinnor och män. Det kan

gälla klädsel, utseende och beteende, eller hur vi pratar, vad

vi förväntas tycka om att göra och vilka yrken vi ska ha.

Uppfattningarna om vad som är manligt och kvinnligt

ändras hela tiden och är olika inom olika grupper och

i olika delar av världen. Att fostras in i ett kön kan också

kallas för att fostras in i en könsroll.

Juridiskt kön

I Sverige blir barn som föds registrerade som antingen män eller

kvinnor i folkbokföringen. Detta kallas för det juridiska könet

och kopplas till personens personnummer.

Idag finns bara två juridiska kön, men det finns partier och

grupper som jobbar för att Sverige ska införa ett tredje juridiskt

kön.

Mentalt kön

Det mentala könet är din egen uppfattning om ditt kön.

För den som har en uppfattning om det egna könet som

överensstämmer med det biologiska könet kan det vara

oviktigt. För andra kan det vara mycket viktigt, men svårt

att uttrycka.

Kategorier som påverkar identitetenVissa är män och andra är kvinnor, några är könsöverskridande. Vissa är homo-

sexuella, andra är heterosexuella. Vissa är rika, andra är fattiga, vissa är välut-

bildade, andra har en kort skolbakgrund. Vissa tror på Jesus, andra på Allah, och

några tror inte alls. Några har bott i Sverige i generationer, andra har nyligen

kommit hit. Vissa har svenska som modersmål, andra har arabiska eller

norska. Det svenska samhället präglas av stor variation.

De olika grupper som en individ kan tillhöra kallas kategorier. Inom dessa

kategorier kan det finnas en maktordning. Till exempel inom kategorin kön

kan det finnas en maktordning som kallas könsmaktsordning som innebär att

män generellt sett har mer makt än kvinnor och dessutom makt över kvinnor.

Om vi får mer kunskap om de olika kategorierna och maktordningarna kan

vi bli bättre på att döma människor som individer och inte utifrån kategori.

När vi beskriver olika kategorier skapar vi ofta förenklade bilder av

männi skor. Dessa kallas för stereotyper.

Vad är en maktordning?

Kategorier

• Kön – kan delas in i biologiskt, juridiskt, mentalt och socialt kön.

Exempel: kvinna, man, icke-binär, intergender, intersex.

• Klass – skiljer sig åt vad gäller ekonomi, utbildning, socialt kontaktnät.

Exempel: arbetarklass, medelklass, överklass.

• Sexuell läggning – beror på vilket kön den person har som du blir

kär i eller sexuellt attraherad av. Exempel: heterosexuell, homosexuell,

bisexuell.

• Etnicitet – grupper som känner samhörighet med varandra för att

de delar bakgrund, kultur, språk, religion, historia. Exempel: samer,

katalaner, svenskar.

• Religion – vad du tror på. Exempel: kristendom, islam, buddhism.

• Funktionsvariation – beskriver människors olika fysiska, psykiska

och kognitiva förmåga. Exempel: rullstolsburen, synskadad, adhd.

• Ålder – beskriver den tid i livet du befinner dig i. Exempel: tonåren,

pensions åldern, medelåldern, barn.

SVERIGE PASS


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

70 71

Klass

Kategorin klass utgår ifrån att vi kan dela in människorna som bor i Sverige

i olika grupper. Oftast talar vi om tre olika klasser: överklass, medelklass och

arbetarklass. Dessa skiljer sig åt vad gäller yrke, position på arbetsmarknaden,

utbildning och tillgång till pengar. En annan viktig skillnad är vilka sociala

kontakter man har. Ibland använder man begreppet socioekonomisk

bakgrund.

Överklassen

är den minsta gruppen och består av några få procent av Sveriges befolkning.

De har så mycket pengar och annan egendom att de inte behöver oroa sig för

framtiden. De har också ofta mycket makt i samhället.

Medelklassen

är en grupp som växer i samhället. Gruppen har god ekonomi, är välutbildade

och har ett stort socialt kontaktnät. Kontaktnätet kan vara till fördel när man

ska hitta ett jobb, hitta rätt kontakter inom sjukvården eller hjälpa sina barn i

skolan. Personer inom medelklassen känner ofta människor med inflytande

och kunskaper.

Arbetarklassen

består av människor som oftast har sämre ekonomi och mindre inflytande

i samhället och i arbetslivet. Ofta har människor i arbetarklassen lägre

utbildning, kanske inte mer än gymnasieutbildning. Många har tunga jobb

inom vård, omsorg eller industri och ofta arbetar de på obekväma och

oregelbundna arbetstider. Människor i arbetarklassen har också mer osäkra

arbeten, och risken att bli arbetslös är större för dem. Medellivslängden är

lägre i arbetarklassen än i övriga klasser.

Underklass

I Sverige finns också en växande grupp människor som befinner sig allt

längre från arbetarklassen. Man kan kalla gruppen för underklass. Ofta

består gruppen av utlandsfödda som saknar fast anställning och lever i stor

otrygghet. De äger inte sin bostad utan bor ofta trångt på liten yta i så kallade

utanförskapsområden, tillsammans med människor som lever i samma

sociala och ekonomiska utanförskap. Människor i underklassen har ännu

svårare att planera sin framtid och tillvaro. De har ett ännu mer begränsat

socialt kontaktnät, som ibland beror på att de saknar det svenska språket.

Din könsidentitet är det kön du känner dig som och det kön du vill att

andra ska tänka att du har. Detta kan du visa genom olika könsuttryck, till

exempel hur du klär dig, sminkar dig eller vilken frisyr du har. En person vars

biologiska kön överensstämmer med både det sociala könet och det juridiska

könet kallas för cisperson. En cisperson är till exempel en person som är

född med snippa, som klär sig och beter sig som en tjej förväntas göra enligt

normen och dessutom är kvinna i sitt pass. Motsatsen till cisperson kan vara

en transperson, eller en person som är född med penis men beter sig som en

tjej och därför bryter mot normen.

Det finns personer som inte vill kallas vare sig kvinna eller man, eller som

befinner sig mellan de båda könen. De kan kallas icke-binära eller intergender.

Vissa av dem vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Mannen som norm

Inom kategorin kön har mannen varit norm, och han är till viss del det

fortfarande. Det innebär att män har dominerat på många platser i samhället.

Det som anses vara manligt har också värderats högre. Därför har det funnits

och finns än idag orättvisor vad gäller till exempel löner mellan kvinnor och

män. Kvinnor har också haft svårare att få chefsjobb, kvinnor har tagit ett

större ansvar för hemmet och barnen, och kvinnors utseende blir oftare

bedömt än mäns.

Feminism är en ideologi och politisk rörelse som reagerar på att kvinnor

har sämre ställning än män inom många områden. Feministiska politiska

rörelser arbetar för att uppnå jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män

ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället.

Vad är skillnaden mellan biologiskt kön och socialt kön?

socioekonomisk bakgrund = en persons bak-grund kopplad till yrke, utbildning och inkomst.

könsidentitet = det kön en person anser sig vara


Den 8 mars 2017, på internationella kvinno-dagen, samlades kvinnor (och en del män) i stora delar av världen i en feministisk manifestation. Många bar så kallade pussy hats.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

72 73

Idag kan personer samlas under begreppet hbtq, oavsett vilken sexuell

läggning de har eller vilket kön de identifierar sig med. Hbtq är en förkortning

för homo sexuella, bisexuella, transpersoner och queer. I flera städer anordnas

varje år en Pridefestival för att uppmärksamma frågor om hbtq-personers

rättigheter.

Vad innebär heteronormen?

Etnicitet

Etnicitet är också en kategori som kan påverka en människas identitet.

Ordet kommer från grekiskans ethnos, som betyder folk.

Grupper som känner en gemenskap med varandra på grund av att de

pratar samma språk, tror på samma religion, har liknande traditioner, firar

samma högtider, har en gemensam historia och ursprungligen kommer från

samma plats, bildar en etnisk grupp. Man kan därför säga att etnicitet betyder

folkgrupp.

Det kan finnas flera olika etniciteter i ett land, men någon etnisk grupp är

ofta i majoritet och de andra i minoritet. Det finns också etniska grupper som

vill bilda egna stater, som kurderna i Irak eller katalanerna i Spanien. Vissa

etniska grupper har också bott i landet innan majoritetsgruppen kom dit,

som samerna i Sverige.

Begreppet etnicitet är nära kopplat till nation. En nation är ett område där

människor som har ett gemensamt ursprung bor. En nation måste inte vara

samma sak som ett land, eftersom det i ett land kan bo många olika etniciteter.

Förklara ordet etnicitet.

Det finns olika sätt att visa vilken klass man tillhör. Vi kallar det för

klassmarkörer. Det kan till exempel vara olika typer av kläder och fritids-

intressen. Tidigare var golf en sport som var typisk för överklassen, idag

spelar även många i arbetarklassen golf. Det är ett exempel på att de synliga

gränserna mellan klasserna delvis har suddats ut.

Nuförtiden är inte heller de ekonomiska skillnaderna mellan klasserna lika

tydliga som förr. Trots det har Skolverket i flera rapporter kunnat visa att

elevernas bakgrund, till exempel föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomi,

har stor betydelse för hur bra barnen lyckas i skolan.

Ibland talar vi om klassresenärer. Det är människor som går från en klass till

en annan. Detta kan ske genom att en person blir tillsammans med en person

som kommer från en annan klass och på så sätt får mer pengar och en annan

position i samhället. Det kan också ske genom att en person utbildar sig och

får ett mer välbetalt arbete och andra sociala kontakter och vänner.

Begreppet klass är omdiskuterat. Vissa menar att Sverige inte alls är ett

klassamhälle och att alla människor är fria att själva välja sin framtid. Andra

tycker tvärtom och menar att vi måste se hur klassamhället skapar olika för-

utsättningar och möjligheter för människor i livet. De menar därför att om du

föds i en rik familj är det troligare att du får en bra hälsa, medan om du föds

i en fattig familj är risken större att du blir sjuk.

Varför är klass ett omdiskuterat begrepp?

Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om vilket kön du har och vilket kön den person

har som du blir kär i eller attraherad av. Homosexualitet betyder att du

blir attraherad av en person som har samma kön som du. Heterosexualitet

innebär istället att du blir kär i någon som inte har samma kön som du.

Blir du attraherad av båda könen är du bisexuell.

I den svenska lagen står det att du får älska och vara tillsammans med vem

du vill. Trots det finns en norm i vårt samhälle som säger att du ska bli kär i

personer som inte har samma kön som du. Denna norm kallas heteronormen.

Fram till 1944 var homosexualitet förbjudet i svensk lag. Fram till 1979

ansåg svenska myndigheter att det var en sjukdom att vara homosexuell.


Samerna är en etnisk grupp som levt länge i norra Sverige.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

74 75

År 1900 hade Sverige 5,1 miljoner invånare. Industrin växte och fler

människor kunde försörja sig. Från 1930-talet gick Sverige från att ha varit ett

utvandringsland till att bli ett invandringsland. Många människor kom från

våra krigsdrabbade grannländer under andra världskriget, och den svenska

industrin gick väldigt bra. Sverige behövde arbetskraft till industrin och även

människor från andra delar av Europa flyttade hit.

På 1980-talet började en ny typ av invandring. Människor kom till Sverige

för att söka skydd från krig och förtryck. De kom främst från Libanon, Iran

och Chile. I början av 1990-talet kom också många från inbördeskriget i före

detta Jugoslavien.

År 2000 hade Sverige 8,9 miljoner invånare. Invandringen fortsatte att öka.

Dels var det människor som sökte skydd från krig och förtryck. De kom främst

från Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien. Dels var det arbetskraftsinvandrare

från andra delar av Europa, som kom i samband med att fler länder gick med

i EU. När inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 kom många syrier till Sverige.

Det medförde att 2017 var Syrien det vanligaste födelselandet för utrikes

födda i Sverige. Tidigare hade det varit Finland.

År 2011 blev utvandringen från Sverige större än under det år då utvand-

ringen till Amerika var som störst. Det berodde på att det blev vanligare att

arbeta och studera utomlands. Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland,

Finland och USA är vanliga länder att utvandra till för arbete och studier.

Källa: SCB, 2018

Hur har Sveriges befolkning förändrats de senaste 250 åren?

Sveriges befolkning förr och nu

Från utvandrarland till invandrarland

För 250 år sedan var Sverige ett fattigt land. Det hade varit krig under många

år, många barn dog innan de hade fyllt ett år och medellivslängden var låg.

Det bodde knappt två miljoner människor i Sverige. De flesta svenskarna

levde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Alla människor hade

inte rösträtt, många levde i ofrihet. Idag är vi över tio miljoner invånare

i Sverige, och många svenskar bor i städer och arbetar inom tjänstesektorn.

Vi lever ett friskare och längre liv. Sverige har blivit ett land som människor vill

flytta till. Här finns demokrati och frihet. I det här avsnittet kommer du att få

läsa om Sveriges befolkning förr och idag, och om vilka utmaningar vi står

inför i framtiden.

Sveriges befolkningsutveckling

Tabellverket, som var en föregångare till Statistiska centralbyrån (SCB),

bildades 1749 och började föra statistik över landets befolkning. Då bodde

det 1,8 miljoner människor i Sverige. Sverige hade varit i krig under många

år, och ekonomin i landet var dålig. Många barn dog redan som nyfödda.

I början av 1800-talet föddes många barn, alltfler överlevde och medel-

livslängden ökade. Det gjorde att befolkningen ökade till 2,3 miljoner på

bara 100 år. Trots det hade den växande befolkningen det svårt. I mitten av

1800-talet blev det kris i jordbruket med missväxt år efter år. Många tvingades

lämna Sverige. Mellan åren 1850 och 1930 utvandrade 1,4 miljoner människor

till framför allt USA.

Sverige hade 1,8 miljoner invånare.

År 2011 var det fler som utvandrade från än som

invandrade till Sverige. Samtidigt kom under 2010-talet

många flyktingar till landet.

1749 1800

Vid sekelskiftet bodde 5,1 miljoner

människor i Sverige.

1900 20112000

I mitten av 1800-talet bodde det 2,3 miljoner

människor i Sverige.

1850–1930 utvandrade 1,4 miljoner svenskar.

Sverige var inte längre ett utvandringsland,

utan ett land som människor flyttade till.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

76 77

Åldrande befolkning

I Sverige ökar den förväntade livslängden, och det innebär att andelen som

är äldre i befolkningen ökar. Det är en stor utmaning för Sverige.

När befolkningen består av en stor andel barn, ungdomar och pensionärer

ökar samhällets kostnader. Det finns ett större behov av förskolor, skolor,

äldre boenden, hemtjänst, sjukvård och pensioner.

Samtidigt som alltfler blir äldre i Sverige så utbildar vi oss också längre. Det

gör att det blir färre som yrkesarbetar och betalar skatt. Om Sverige ska klara

av att försörja en större andel pensionärer är vi beroende av invandring. Vi

kommer också att behöva arbeta längre i framtiden och höja pensionsåldern

för att klara av kostnaderna.

Urbanisering

På 1700- och 1800-talet bodde de flesta svenskarna på landsbygden

och arbetade inom jordbruket. När industrierna växte fram i slutet

av 1800-talet flyttade många svenskar till städerna. Detta kallas

urbanisering.

Idag är det många unga på landsbygden som flyttar till städerna

för att jobba och studera. Dessutom kan städerna erbjuda ett

större utbud av service, underhållning och kultur.

En ort med få invånare kallas glesbygd. Ju fler som lämnar

glesbygden, desto svårare blir det att få fungerande utbud

och service på dessa orter. Det kan innebära att skolor får

läggas ner och att man får åka långt för att komma till

närmsta bank, apotek eller livsmedelsaffär.

En konsekvens av urbaniseringen är att i små kommuner

bor det färre högutbildade personer och fler äldre

människor. Det är svårt för den lilla kommunen

att få skatte intäkterna att räcka till för att bekosta

en god skola, vård och äldreomsorg.

Framtidens utmaningar

Svenskarna blir fler

Enligt SCB:s befolkningsprognos växer den svenska befolkningen med

100 000 invånare varje år. År 2051 beräknas befolkningen vara 12 miljoner.

Det finns flera orsaker till den väntade ökningen.

Just nu är invandringen mycket högre än utvandringen. Det är svårt att

göra en prognos för hur invandringen kommer att se ut i framtiden. Svenska

myndigheter tror att oroligheterna i Syrien kommer att minska om några år,

vilket kan leda till att färre söker skydd i Sverige. Därför tror inte SCB att

invandringen kommer att vara lika stor i framtiden.

Det föds fler än det dör. Det är många som just nu är i den ålder då det är

vanligt att få barn. Ett annat ord för att beskriva födelsetalen (hur många som

föds) är nativitet.

Människor lever längre. Det leder till att andelen äldre i befolkningen ökar.

År 2017 var en femtedel av Sveriges befolkning över 65 år. År 2070 kommer

var fjärde person att vara över 65 år. Ett annat ord för att beskriva dödstalen

(hur många som dör) är mortalitet.

Vilka är orsakerna till att Sveriges befolkning förväntas öka?

urbanisering = människor flyttar från landsbygden till städerna


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

78 79

Befolkningspyramid

När man vill visa befolkningens sammansättning brukar man använda sig av

en befolkningspyramid. Den består av två delar. På den ena sidan visar den

hur många kvinnor det finns i olika åldrar vid en viss tidpunkt. På den andra

sidan visar den hur många män det finns i olika åldrar vid samma tidpunkt.

Befolkningspyramider och befolkningsprognoser är viktiga för att myndig-

heter och politiker ska kunna planera framtidens behov av till exempel

pensioner, äldrevård, sjukhus, äldreboenden och skolor.

Idag bor 40 % av Sveriges befolkning i eller i närheten av Stockholm,

Göteborg eller Malmö. Dessa städer och omkring liggande kommuner kallas

storstads regioner.

När befolkningen ökar i storstadsregionerna leder det till att det blir svårt att

hitta bostad. Framför allt blir det brist på stora bostäder. Att så många söker

bostad leder till att priserna på bostäder blir höga.

I de små kommunerna kan man alltså tvingas lägga ner skolor och

för skolor, medan det för kommuner i storstadsregionerna kan vara en

utmaning att få förskolor och skolor att räcka till och inte minst att hitta

personal.

Miljön i storstads regionerna försämras också i och med en ökad biltrafik.

Det har lett till att både Stockholm och Göteborg tar ut trängselskatt vid vissa

tidpunkter för att minska bilträngseln och förbättra miljön.

Vad får urbaniseringen för konsekvenser på landsbygden och i städerna?

100+ år

ålder

90–94 år

80–84 år

70–74 år

60–64 år

50–54 år

40–44 år

30–34 år

20–24 år

10–14 år

0–4 år

300 000 100 000 100 000 300 000antal

Kvinnor

Diagramförklaring

Män

Befolkningspyramiden år 1900

100+ år

ålder

90–94 år

80–84 år

70–74 år

60–64 år

50–54 år

40–44 år

30–34 år

20–24 år

10–14 år

0–4 år

400 000 400 000200 000 0 200 000antal

Kvinnor

Diagramförklaring

Män



100+ år

ålder

90–94 år

80–84 år

70–74 år

60–64 år

50–54 år

40–44 år

30–34 år

20–24 år

10–14 år

0–4 år

300 000 100 000 100 000 300 000antal

Kvinnor

Diagramförklaring

Män


Människor vandrar över Skanstullsbron i Stockholm efter att ett strömavbrott orsakat stopp i tunnelbanan.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

80 81

En flykting som behöver skydd på grund av risk för våld eller förföljelse kan

ansöka om asyl. Ordet betyder att flyktingen har rätt att stanna i ett annat land

och få skydd. I Sverige behandlas en sådan ansökan av Migrationsverket.

De allra flesta som tvingats fly är på flykt i sina egna hemländer, de kallas

internflyktingar. FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att 40 miljoner

människor är internflyktingar.

Invandringen till Sverige är det som bidrar mest till vår befolkningsökning.

De flesta som invandrat till Sverige kommer från Syrien, Irak, Afghanistan

och Somalia.

Under de senaste åren har det också kommit många ensamkommande

barn. Det är barn under 18 år som söker asyl utan att ha med sig sina föräldrar.

År 2015 kom det cirka 35 000 ensamkommande barn till Sverige. Antalet har

sjunkit mycket de senaste åren. År 2016 kom 2 199. År 2017 kom 1 336 ensam-

kommande barn.

Vad krävs för att en person ska kallas flykting?

Leva tillsammans

Migration

Sedan 1930-talet har immigrationen till Sverige varit större än emigrationen.

Cirka 18 % av Sveriges befolkning är utrikesfödda. Av dessa har 13 % kommit

från våra nordiska grannländer Finland, Norge, Danmark och Island. Nästan

25 % av befolkningen i Sverige har utländsk bakgrund. När SCB tar fram

befolkningsstatistik menar de att ”utländsk bakgrund” innebär att man själv

är född utomlands eller att båda ens föräldrar är födda utomlands.

Migration är ett samlingsnamn för immigration och emigration. Det

finns 250 miljoner migranter i världen idag. De flesta migrerar till länder i det

geografiska närområdet eller grannländer som har samma kultur, språk och

religion.

Många flyttar för att arbeta och studera, men över 60 miljoner av världens

migranter har tvingats fly från krig, förtryck och förföljelser. Dessa kallas

flyktingar.

asyl = skydd och rätt att bo i ett annat land

Dadaab ligger i östra Kenya och är världens största flyktingläger. Här bor nästan en kvarts miljon människor.

Födda, döda, invandringar och utvandringar per år från år 2000

FöddaDödaInvandringarUtvandringar

Diagramförklaring

175 000

150 000

125 000

100 000

75 000

50 000

25 000

Antal

0

År

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017


immigration = invandring

emigration = utvandring

migration = när en män-niska flyttar från en plats till en annan

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

82 83

Integration och segregation

Hur ska då ett samhälle göra för att motverka splittring mellan olika grupper

och människor? Sverige har länge använt sig av något som kallas assimilation.

Det innebär att människor som kommer till Sverige anpassar sig till och tar

efter de värderingar, traditioner, vanor och sätt att leva på som de flesta

svenskar har.

Assimilation kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Den frivilliga assimilationen är

en långsam process där den som kommer till ett nytt land stegvis anpassar

sig till det nya samhället. Ofrivillig assimilation innebär istället att de som

kommer till ett land tvingas anpassa sig och inte själva får välja vad de ska tro,

tycka och tänka.

Assimilation användes under 1900-talet när många männi skor invandrade

till Sverige för att arbeta. Men det var även assimilation när staten förbjöd vissa

minoritetsgrupper att tala det egna språket, exempelvis samerna. Idag finns det

politiska partier i Sverige som återigen förespråkar ofrivillig assimilation.

Vi och "dom"

I det svenska samhället bor det människor med många olika bakgrunder.

Det har gjort Sverige till ett mångkulturellt samhälle, vilket betyder att det

finns många olika kulturer i Sverige.

När vi talar om hur vi lever tillsammans i ett samhälle brukar vi använda

ordet kultur. Det betyder odling, och människorna i ett samhälle har odlat

eller skapat sin kultur i generationer genom språk, traditioner, vanor, mat och

kläder. En kultur ändras och utvecklas hela tiden beroende på de människor

som lever i kulturen. Kulturen är också påverkad av naturen och klimatet.

Människor som lever ihop och tillhör samma grupp brukar utveckla en

”vi-känsla”. Vi i fotbollslaget, vi i klassen, vi göteborgare eller vi svenskar.

Den känslan skapar sammanhållning och är en trygghet.

Ibland kan dock denna sammanhållning gå över i att ”vi-gruppen” känner

sig hotad eller rädd för ”de andra”. De är annorlunda och konstiga. Detta

kallas för främlings fientlighet och kan skapa splittringar mellan grupper

i landet.

I värsta fall kan splittringar mellan olika etniska grupper leda till att en grupp

försöker få bort en annan grupp. Det kallas etnisk rensning. Det hände bland

annat i Rwanda 1994 och i forna Jugoslavien på 1990-talet.

Genom historien har vissa också delat in människor i olika biologiska

raser och hävdat att de olika raserna har varit mer eller mindre värda. Det

kallas rasism och kan användas för att trycka ner en grupp av människor

eller ta ifrån gruppen dess människovärde.

Vad är en kultur?

SegregationMänniskor med olika ursprung och kulturer lever helt åtskilda och möts sällan eller aldrig.

Det gör att de olika grupperna behåller sina

egna kulturer.

IntegrationMänniskor med olika ursprung och kulturer lever tillsammans och möts ofta. Det gör att

delar av de ursprungliga kulturerna bevaras, men

en ny gemensam kultur bildas också.

AssimilationMänniskor med olika ursprung och kulturer tvingas anpassa sig till

majoritetens kultur. Det gör att de ursprungliga

minoritetskulturerna helt försvinner.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

84 85

Kanske är vi inte så icke-religiösa som vi tror, trots att många svenskar tagit

avstånd från de traditionella religionerna. Bland svenskar finns många olika

sätt att tro.

I Fundament Religion 7 kan du läsa mer om hur svenskar ser på religion

och traditionella värderingar.

Varför står det i rubriken att Sverige är världens mest extrema land?

Integration är ett annat sätt att arbeta för att motverka splittringar mellan

olika grupper. Det innebär att man vill att människor med olika bakgrunder,

kulturer, religioner, språk, traditioner och vanor ska kunna leva tillsammans.

De som bor i Sverige ska fritt få utveckla sin identitet, men alla måste följa de

lagar och regler som finns i vårt samhälle. Detta ställer krav på människor att

vara toleranta och respektfulla mot varandra.

Ofta hör vi att Sverige är ett segregerat land. Segregation betyder att

människor med likadan bakgrund bor i samma område och lever åtskilda från

den övriga befolkningen. Samhället blir då inte blandat, och folk möter sällan

personer med annan bakgrund, kultur, religion och språk än den egna. Det

kan vara så i skolan eller i fotbollslaget, till exempel. I ett segregerat samhälle

är det vanligare att man i vardagen mest möter människor som liknar en själv.

Vad är skillnaden mellan assimilation och integration?

Sverige – världens mest extrema land

I delar av världen är gemenskapen viktigare än individen. Familjen är viktigast

och man får inte alltid bestämma själv vem man ska gifta sig med eller vilken

utbildning man ska läsa. Men i andra delar av världen är individen viktigast

och har stor makt och frihet över sitt eget liv.

Forskare i föreningen World Values Survey har tagit fram en kulturkarta

som visar hur olika länder i världen placerar sig om man ställer frågor till

medborgarna om deras syn på familj, arbete, religion, politik, samhälle,

vetenskap, trygghet, säkerhet, våld och framtiden. Kartan ser du här bredvid.

På kartans ena axel visas hur befolkningen i olika länder ser på livet: Är det

mest en fråga om över levnad eller är det viktigt att individen kan förverkliga

sig själv? På kartans andra axel mäts hur befolkningen i ett land ser på värde-

ringar: Tycker de att religion och traditionella värderingar är viktiga eller

är de sekulariserade?

Den senaste kartan publicerades 2015. Den visar att Sverige är ett av

världens mest extrema länder. Vi ligger högt upp till höger på kartan. När

forskarna frågar svarar de flesta svenskar att gud inte finns i deras vardag,

att vi litar på varandra och inte ifrågasätter homosexualitet eller abort.

Där emot reagerar vi starkt på misshandel av kvinnor och barn. Vår syn

på vad som är rätt och fel kan alltså skilja sig mycket från andras syn.

Här kan du se var olika länder hamnar. Den liggande axeln mäter synen på livet – från ren öve r-levnad (till vänster) till självförverkligande och individens frihet (till höger). Den stående axeln mäter traditionella värderingar kring religion och auktoritet. Mer traditionella religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter hamnar nertill, medan mer sekulära och mindre auktoritetsbundna värde-ringar hamnar högre upp på skalan.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

86 87

Välfärdssystemets olika delar – ekonomisk och social trygghet

Ekonomisk trygghet

Om en människa av olika anledningar inte kan försörja sig kan hen få

bidrag eller ersättning från den offentliga sektorn. Detta kallas ibland vårt

ekonomiska skyddsnät. Försäkringskassan är en statlig myndighet som

ansvarar för att betala ut de ersättningar och bidrag som ingår i social-

försäkringen. Om du är vuxen och inte kan arbeta på grund av sjukdom får

du sjukpenning. Om du behöver hjälp med att betala hyran eller kostnaden

för ditt boende kan du få bostadsbidrag. När vi blir föräldrar eller när våra

barn blir sjuka kan vi få föräldrapenning. Har du en funktionsnedsättning

kan du få ersättning för bland annat personlig assistans, det vill säga att

någon hjälper dig med saker som du har svårt att klara själv.

När en person blir av med sitt arbete kan hen få arbetslöshetsersättning.

Det är ingen allmän ersättning, utan den som har blivit av med jobbet måste

ha varit medlem i och betalat avgift till en arbetslöshetskassa, en så kallad

a-kassa. Medlemmar i en a-kassa får ersättning under en begränsad tid av

sin arbetslöshet.

Svenska välfärdsstrukturerVälfärd innebär att ha det bra och få sina viktigaste behov tillgodosedda. Att ha

tillräckligt med pengar till mat, boende, kläder, få en bra utbildning, vård när man

blir sjuk och omsorg om man inte klarar att ta hand om sig själv.

De sätt som välfärden är uppbyggd och fungerar på kallas för välfärds-

strukturer. De strukturerna bildar vårt svenska välfärdssystem som ska ge oss

en ekonomisk och social grundtrygghet och utjämna skillnader som finns

mellan oss människor.

I Sverige bygger välfärdssystemet på att människor betalar skatt. De som

tjänar mer pengar betalar mer i skatt än de som har en lägre inkomst. Dessa

pengar går till den offentliga sektorn, som består av staten, regionerna och

kommunerna.

Den offentliga sektorn erbjuder olika tjänster, såsom skola, vård och

omsorg. I flera andra länder bygger välfärden på att människor själva betalar

egna försäkringar så att de kan klara sig om de till exempel behöver vård på

sjukhus.

Vad innebär begreppet välfärd?

0

Kr

Kr

0

Kr

Kr

Sociala avgifter

Direkta skatterBarnbidrag m.m.

7 år 15 år 65 år

Förskola m.m.

GrundskolaGymnasium

Tilläggs-pension

Sjukvård

Grundpension

Försvar, rättsväsende m.m.

Sjukvård, sjukpenning m.m.Högskola

Indirekta skatter

Det som syns ovanför nollstrecket är sådant som vi får av den offentliga sektorn. Oftast får vi mer i början och i slutet av livet. Under nollstrecket syns det vi betalar. Vi betalar mer till välfärds-systemet under mitten av livet, när vi arbetar.


Alltfler svenska pappor tar ut föräldrapenning. Men fortfarande är det mammorna som tar ut störst andel, ungefär två tredjedelar.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

88 89

De som har haft den politiska makten i Sverige har haft som mål att öka

jämlikheten, det vill säga minska klyftan mellan rika och fattiga och ge

människor samma möjligheter och rättigheter oavsett om de är födda i rika

eller fattiga familjer.

Du har kanske sett eller läst Emil i Lönneberga. Där nämns hjonen i fattig-

stugan. I varje socken i Sverige fanns förr en fattigstuga, där de allra fattigaste

och mest utsatta människorna bodde. Fattigstugorna bekostades genom

gåvor från de rikaste i byn och från kyrkan. På 1930-talet sa den dåvarande

socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson att Sverige ska vara ett

folkhem, där alla människor ska kunna leva i ekonomisk och social trygghet.

Flera sociala reformer genomfördes. Ansvaret för den sociala och ekonomiska

tryggheten gick från socknarna till staten, regionerna och kommunerna, som

bekostar offentliga sektorn med hjälp av skatter och avgifter som individer

och företag betalar in.

Ge olika exempel på ekonomisk trygghet i vårt samhälle.

Social trygghet

Den sociala tryggheten i välfärds-

samhället handlar om att det ska

finnas ett rättssamhälle där alla

människor är lika inför lagen. Polisen

ska ansvara för tryggheten och

förebygga brott och domstolarna

ska döma.

Den sociala tryggheten handlar

också om att ha en fungerande

demokrati där alla människor är lika

mycket värda, får vara med och

bestämma och säga och tycka vad

de vill. Utbildning, vård och omsorg

är andra delar som är viktiga

i den sociala tryggheten.

När en person har fyllt 61 år har hen rätt att sluta arbeta helt eller delvis och

ta ut pension. Alla har dock rätt att arbeta till 67 års ålder om de vill. Ju längre

tid vi arbetar, desto mer pension får vi.

Pensionen är uppdelad i tre delar. Den första delen kallas allmän pension

och består av en del av skatten du betalade in på din lön medan du jobbade.

Den andra delen kallas tjänstepension och består av pengar som din arbets-

givare har sparat till din pension. Den tredje delen är eget pensionssparande.

Den delen sparar du själv ihop, till exempel genom att placera pengar i fonder

med hjälp av ett försäkringsbolag eller på egen hand.

Om det går så illa att man får riktigt svårt att försörja sig kan man få

försörjningsstöd. Det är kommunens socialtjänst som bedömer om man har

rätt till försörjningsstöd. Pengarna betalas ut av kommunen. Försörjnings-

stödet ska framför allt täcka kostnaderna för mat, kläder och hygien. Den

som får försörjningsstöd får inte få pengar från annat håll och får inte ha

pengar på banken.

Det finns också bidrag som alla får, till exempel barnbidraget. Alla familjer

oavsett inkomst får det. Familjer som har flera barn får dessutom flerbarns-

tillägg. Det är Försäkringskassan som betalar ut barnbidrag och flerbarns-

tillägg. När barnbidraget upphör vid 16 års ålder får den som studerar studie-

bidrag. För att få studiebidrag måste man studera på gymnasiet. Har du för

mycket frånvaro kan studiebidraget dras in.

Den som studerar vid högskola eller universitet kan få studiemedel, som

består av en stor del lån och en liten del bidrag. Studiemedel betalas ut av

Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Polisen står för en viktig del av den sociala tryggheten i vårt välfärdssamhälle.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

90 91

KommunernaI Sverige finns det 290 kommuner. Kommunernas viktigaste uppgifter inom

välfärdsområdet är:

• Skola. Kommunen ansvarar för grundskola, gymnasieskola och

vuxenutbildning. Det är kommunen som äger skolorna och anställer

personalen. Men det är staten som beslutar om skollagen och läro-

planerna som skolorna måste följa. I Sverige finns också friskolor

där privata företag får äga och driva skolor. För varje elev betalar

kommunen en skolpeng. Om en elev väljer att gå i en friskola betalar

kommunen skolpengen till friskolan.

• Barnomsorg. De föräldrar som arbetar har rätt till barnomsorg.

Det kan vara en plats på en förskola eller hos en dagbarnvårdare.

I förskolan finns också en läroplan som måste följas. Från det år

barnet fyller tre har hen rätt till minst 15 timmar allmän förskola

som är gratis.

• Äldreomsorg. Kommunen ska ta hand om dem som är äldre och

inte längre klarar sig själva. De äldre ska erbjudas plats på ett

äldreboende eller få hemtjänst i sin bostad, där de får hjälp med

städning, matlagning, hygien, inköp med mera.

• Omsorg om funktionshindrade. De som har något funktionshinder

ska också få stöd, hjälp och omsorg utifrån sina behov. Det kan till

exempel vara personlig assistans eller plats på ett boende.

• Individ- och familjeomsorg. Kommunen betalar ut försörjnings -

stöd till de personer som inte kan försörja sig på något annat sätt.

Kommunen tar också på olika sätt hand om barn som far illa eller

hela familjer.

Andra uppgifter som kommunerna ska sköta är renhållning, vatten-

och avloppssystem, vägar och räddningstjänst.

Vilka är kommunens viktigaste uppgifter?

Vem ansvarar för vad i den svenska välfärden, och hur finansieras den?I Sveriges grundlag står det om det kommunala självstyret. Det innebär

att kommuner och regioner sköter lokala och regionala frågor själva.

I grundlagen står också vilka frågor de ska sköta.

Besluten i de lokala och regionala frågorna ska fattas av folk -

valda församlingar. I Sverige har vi därför delat upp ansvaret

för välfärden och den offentliga sektorn i tre olika nivåer:

kommun, region och stat. För att kunna betala det som

välfärden kostar tar också de tre olika nivåerna ut skatt.

Nationell nivå

1 statRiksdag

Regional nivå

21 regionerRegionfullmäktige

Kommunal nivå

290 kommunerKommunfullmäktige


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

92 93

RegionernaI Sverige finns det 21 regioner. Regionerna ska sköta sådant som är så dyrt

att större områden måste samarbeta om det. Exempel på sådana saker är

hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik.

Tidigare kallades regionerna för landsting. Landstingen ombildades

successivt till regioner när de fick mer ansvar.

Regionerna får pengar till utveckling från staten. Detta gör varje region

i samarbete med regionens kommuner, företag, organisationer och

föreningar.

Regionens inkomster

Regionens uppgifter bekostas delvis av pengar som staten betalar ut, det vill

säga statsbidrag. Men invånarna i regionen betalar också landstingsskatt.

Den brukar vara cirka 10 %. Varje region bestämmer självt hur hög skatten

ska vara. De får också in pengar från avgifter som invånarna betalar till

exempel för besök på vårdcentral eller för att åka kollektivtrafik.

Vilka är regionens viktigaste uppgifter?

Kommunens inkomster

För att kommunen ska klara av att utföra uppgifterna ovanför behöver de

pengar. Inkomsterna kommer främst från kommunalskatt, bidrag från staten

och olika avgifter.

Den största inkomsten för kommunen är kommunalskatten. Det är

kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar hur hög kommunal-

skatten ska vara. Den brukar vara cirka 20 %. Så för varje hundralapp du

tjänar får du betala 20 kronor i skatt till kommunen.

En viktig inkomst för kommunerna är statsbidrag. Vissa statsbidrag är

generella och ges till alla kommuner. Andra statsbidrag är riktade och ska

användas inom ett visst område. Det kan handla om en satsning på förskolan

eller för att höja lärarlönerna. De riktade statsbidragen måste kommunerna

ansöka om själva.

Kommuninvånarna får betala avgifter för en del tjänster, till exempel

renhållning, vatten och avlopp, och en del av kostnaden för barnomsorg.

Hur får kommunen sina inkomster?


Renhållning är en viktig del av den kommunala verksamheten.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

94 95

Statlig skatt

Statens inkomster

Ju högre inkomst en person har, desto större del av lönen går till skatt. Alla

betalar skatt till kommun och region, men de som tjänar mest betalar även

statlig skatt. Staten får också pengar när du köper en vara eller tjänst. Det

kallas mervärdesskatt, eller moms. Momsen ingår i priset som du betalar

för en vara i affären. En annan skatt är bolagsskatten, som svenska företag

betalar på en del av sin vinst. När vi får ränta av banken på sparade pengar,

eller om vi säljer aktier med vinst, får vi betala skatt på kapitalinkomster.

Det finns också speciella punktskatter på sådant som är skadligt för oss

eller påverkar miljön, till exempel tobak, alkohol och bränsle som bensin

och diesel.

Vilka uppgifter har staten?

StatenStaten är ett lands högsta beslutande och styrande makt. I Sverige består

staten av riksdag, regering och myndigheter.

Myndigheternas uppgift är att genomföra och ansvara för det som riks-

dagen och regeringen beslutat om. Staten ansvarar genom myndigheterna

till exempel för de bidrag och ersättningar som betalas ut till människor.

Några exempel är socialför säkringarna, som betalas ut av Försäkringskassan,

pensionen, som betalas ut av Pensionsmyndigheten, och studiemedlen,

som betalas ut av CSN.

Staten ansvarar också för sådant som berör alla människor i Sverige, som

att alla är lika inför lagen, att polisen och domstolarna fungerar och att vi

har ett försvar.

Moms

Bolags-

skatt

Skatt på kapitalinkomster

Punkt-skatter


Soldater ur Amfibieregementet på Berga utanför Stockholm vid militärövningen Aurora.

Detta är exempel på skatter som betalas till staten och som används till de utgifter staten har, ttill exempel polis, försvar och socialförsäkringar.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

96 97

Ordlista

Arbetslöshetsersättning Ersättning som medlem i en a-kassa får om hen förlorar sitt

arbete.

Assimilation När människor smälter in och anpassar sig genom att överge

sitt språk och sin kultur för att bli en del av det nya samhället.

Asyl Rätten för en person som behöver skydd från våld eller

förföljelse att bo i ett annat land.

Barnbidrag Ekonomiskt stöd till alla familjer med barn under 16 år.

Befolkningspyramid Ett diagram som används för att visa befolkningens samman-

sättning vad gäller ålder och kön.

Bolagsskatt Skatt på ett företags vinst.

Bostadsbidrag Hjälp med att betala boendekostnad.

Cisperson En person vars biologiska kön överensstämmer med hens

sociala och juridiska kön.

Emigration Utvandring.

Ensamkommande barn Barn som har flytt till ett annat land utan sina föräldrar eller

vårdnadshavare.

Etnicitet En folkgrupp som delar kultur, språk, religion och historia.

Feminism Ideologi och politisk rörelse som menar att kvinnor har sämre

ställning än män i samhället och vill göra något åt det.

Flykting En människa som tvingats fly från krig, förtryck eller

förföljelse.

Främlingsfientlighet Avståndstagande eller fientlig inställning till främlingar, främst

av kulturella skäl.

Försörjningsstöd Ekonomiskt bidrag till den som inte kan försörja sig själv. Ska

täcka kostnader för kläder, mat, hygien.

Föräldrapenning Ersättning vid frånvaro från arbete på grund av nyfött eller sjukt

barn.

Privatiseringar i välfärdenDen svenska välfärden betalas alltså genom att staten, kommunerna och

regionerna tar in skatt från invånarna. De flesta av välfärdstjänsterna får vi av

kommunen och regionen, såsom skola, barn omsorg, äldre omsorg och sjukvård.

Men det är inte alltid kommunen eller regionen som utför dessa tjänster,

utan ibland är det privata företag. Det finns privata skolor och förskolor

(friskolor), privata äldreboenden, privat hemtjänst och privata vårdcentraler

och sjukhus.

Det är fortfarande våra skattepengar som finansierar verksamheten. När en

person väljer en privat utförare får det privata företaget pengar från kommunen

eller regionen för att utföra tjänsten.

Privatiseringen i välfärden började på 1990-talet. Flera politiker menade att

privata företag skulle kunna utföra uppgifterna mer effektivt och att det skulle

bli en högre kvalitet på grund av konkurrensen. Ett annat argument var att

det skulle öka människors valfrihet, eftersom de själva fick välja vilken vård-

central de skulle gå till eller i vilken skola deras barn skulle gå.

Debatten om privatiseringar och vinsterna i välfärden lever fortfarande.

De som är emot menar att det finns företag som tar ut stora vinster genom

att ha mindre personal eller sämre kvalitet. Motståndarna menar att de

pengar som vi har betalat i skatt ska gå till välfärden och inte till företagsägare.

Ett annat argument som motståndarna har är att samhället måste erbjuda

alla invånare välfärdstjänster, även där det till exempel inte bor så många

människor och där möjligheten att tjäna mycket pengar är liten.

Vad finns det för fördelar och nackdelar med privatiseringar i välfärden?

(a-kassa)

(tidigare socialbidrag)


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

9998

Nativitet Födelsetal.

Normer Oskrivna regler om de förväntningar som finns på dig

och ditt beteende.

Normkritik Ifrågasättandet av de normer som begränsar människor.

Offentlig sektor Kommunernas, regionernas och statens verksamheter.

Pension Pengar en person får när hen slutat arbeta vid 61–67 års ålder.

Punktskatt Riktad skatt på t.ex. hälso- eller miljöfarliga varor.

Rasism Indelning av människor i olika raser, där en ras ges ett högre

värde än de andra.

SCB, Statistiska Tar fram statistik över Sverige och den svenska befolkningen.

Segregation När olika grupper av människor bor på olika platser och lever

åtskilda.

Sjukpenning Ersättning vid frånvaro från arbete på grund av sjukdom.

Skatt Del av inkomsten som betalas till kommun, region och stat.

Finansierar välfärden.

Skatt på kapitalinkomster Skatt på inkomster från räntor eller aktier.

Socialförsäkring Försäkringar som staten erbjuder, t.ex. sjukförsäkring och

föräldraförsäkring.

Socialisering När en människa blir en del av ett samhälle genom uppfostran.

Socioekonomisk En persons bakgrund kopplad till yrke, utbildning och

inkomst.

Statlig skatt Inkomstskatt vid höga inkomster.

Statsbidrag Bidrag från staten till kommuner och regioner.

Stereotyper Förenklade förklaringar av människor.

Studiemedel Från 16 års ålder och under gymnasiet får ungdomar studie-

bidrag. Studenter vid högskola eller universitet får studie-

medel, som består av en stor del lån och en liten del bidrag.

Transperson En person vars könsidentitet och könsuttryck inte stämmer

överens med det biologiska och juridiska könet.

Urbanisering Människor flyttar från landsbygden till städerna.

Välfärd Ekonomisk och social trygghet i ett samhälle, t.ex. vård,

skola, omsorg, möjligheten till ekonomisk hjälp.

Välfärdsstruktur Sättet som välfärden är uppbyggd på.

Genus Det sociala könet. Handlar om vad som anses vara manligt

och kvinnligt.

Hbtq Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner

och queer.

Heteronormen Norm i vårt samhälle som säger att du ska ha sexuellt intresse

för någon av motsatt kön, alltså vara heterosexuell.

Identitet Den du är, din personlighet.

Immigration Invandring.

Integration När människor lever tillsammans trots att de är olika och

har olika kulturer. Människan och samhället anpassar sig till

varandra.

Intergender/icke-binär Person som inte vill kalla sig man eller kvinna eller har en

identitet som ligger mellan de båda könen.

Internflykting En person som har tvingats fly och är på flykt inom sitt

hemland.

Jämställdhet Lika villkor för män och kvinnor.

Klass En indelning av människor i olika grupper som har liknande

ekonomi, utbildning och socialt kontaktnät, t.ex. överklass,

medelklass, arbetarklass.

Klassamhälle Ett samhälle som är indelat i tydliga klasser, där medlem-

marna har olika möjligheter och begränsningar beroende

på klasstillhörighet.

Klassmarkör Ett sätt för en person att visa vilken klass hen tillhör,

t.ex. genom kläder, boende eller fritidsintresse.

Kommunalskatt Skatt som betalas till kommunen, cirka 20 % av inkomsten.

Kommunalt självstyre Kommun och region sköter lokala och regionala frågor

själva.

Kultur Har under generationer skapats av människor i ett samhälle,

genom språk, traditioner, vanor, klädsel m.m.

Könsidentitet Det kön en person anser sig vara.

Landstingsskatt Skatt som betalas till region, cirka 10 % av inkomsten.

Migration När en människa flyttar från en plats till en annan.

Moms Mervärdesskatt på varor och tjänster.

Mortalitet Dödstal.

Mångkulturellt samhälle Ett samhälle där det finns flera olika kulturer.

centralbyrån

bakgrund


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

100 Kapitel 1

Samtala

Bilderna på nästa sida handlar om

det svenska rättssystemet. Titta på

dem och diskutera med en kompis:

Vad kan ett rättssystem vara?

Det svenska rättssystemet

I det här kapitlet ...ska du lära dig om det svenska rättssystemet. För att alla människor i Sverige

ska känna sig trygga och bli behandlade lika krävs det att vi har lagar som alla

följer. Vi börjar därför med att läsa om de lagar som finns och varför vi har just

dem. Samhället har ett rättsväsende som skyddar oss mot brottslighet. Du ska

få lära dig hur det fungerar och hur det går till från brott till straff.

Avslutningsvis tittar vi på olika typer av brott, brottsligheten i Sverige och

vilka som blir brottslingar. Stämmer det som folk ibland säger, att brotten

blir fler och värre och att det var bättre förr?

Kap

itel 4


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

102 103

Kampanjen #metoo pekade också ut förövarna. I många fall var det kända

män som blev anklagade. Medierna, inte minst kvällstidningarna, hängde på

och skrev om anklagelserna. Folk bildade sig egna uppfattningar, vilket ledde

till att flera kända män betraktades som skyldiga trots att deras fall inte hade

prövats i domstol. I ett rättssäkert samhälle är det viktigt att en människa

behandlas som oskyldig tills motsatsen har bevisats.

I och med #metoo kunde hundratusentals kvinnor berätta om sexuella

övergrepp som de blivit utsatta för. Men vissa av dem som hängdes ut som

förövare i medierna var oskyldiga.

Använd begrepp


vad de betyder.

2. Använd orden i rutan för att diskutera för- och nackdelar med

kampanjen #metoo med en kompis.

Hösten 2017 kom kampanjen #metoo till Sverige. Det är ett upprop mot

sexuella övergrepp och trakasserier som startade i USA. På sociala medier

skrev kända kvinnor under #metoo om det de hade blivit utsatta för. Okända

kvinnor och tjejer hängde på och berättade om sina erfarenheter.

Sexuella övergrepp, eller sexualbrott som det kallas i lagen, har varit

skamligt att tala om och har därför tystats ner. Den som har blivit utsatt

har lagt skulden på sig själv och inte på förövaren.

Många kvinnor är utsatta för sexualbrott i det svenska samhället. Under

2017 anmäldes 22 000 sexualbrott. 98 % av dem som misstänktes för sexual-

brotten var män. Unga kvinnor mellan 16 och 24 år är mest utsatta. Av dem

uppger 14 % att de varit utsatta under det senaste året. 23 % av kvinnorna säger

att de har blivit utsatta för hot, misshandel, sexualbrott eller trakasserier av

en partner.

Hälften av alla unga tjejer har blivit utsatta för att någon på nätet har försökt

få dem att prata om sex eller skicka bilder med sexuellt innehåll. Antalet som

blir fällda i en domstol för att ha begått sexualbrott är betydligt färre. 2016 var

det 1 190 fällande domar.

lagar

rättssäkerhet

polis

domstol

kriminalvård

brott

rättsväsende

oskyldig

Det svenska rättssystemetKapitel 4

P

OL I S

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

104 105

Sverige har idag fyra grundlagar: regeringsformen, successions förordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen

Denna grundlag beskriver hur Sverige ska styras, vilka demo kratiska rättig heter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten fördelas. Den första meningen i regeringsformen lyder: ”All offentlig makt utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.”

Successionsordningen

Att vi ska ha kung eller drottning som statschef står i regeringsformen. Men i successionsordningen finns reglerna för vem som ska få ärva tronen. Kungen och drottningen i Sverige har bara till uppgift att representera landet och saknar politisk makt.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Tryck-frihetsförordningen ger oss rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Du får exempelvis inte skriva något som är hets mot folkgrupp, inte göra rasistiska inlägg eller publicera bilder av sexuellt våld. Det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen kom 1991 och är vår yngsta grundlag. Den beskriver att i Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du får uttrycka dig i radio, i tv och på webben. Precis som i tryckfrihetsförordningen står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

På vilka sätt är grundlagarna viktiga för demokratin?

Skrivna och oskrivna reglerFör att ett samhälle ska kunna fungera krävs att det finns lagar och regler som

alla känner till och följer. Ett samhälle utan lagar och regler skulle skapa kaos.

Därför har människor i alla tider gemensamt bestämt vad som ska gälla och

satt upp olika regler för hur de ska leva tillsammans.

Vi kan dela in reglerna i skrivna och oskrivna regler. De oskrivna reglerna

kan ibland kallas för normer. Dessa regler finns inte nedskrivna någonstans,

utan vi lär oss dem genom våra föräldrar under uppväxten, genom kompisar

eller i skolan. Normerna handlar om hur vi förväntas bete oss. Normerna kan

vara olika i olika samhällen och i olika tider. Exempel på svenska normer är att

vi inte går före i kön i affären och att vi hälsar med höger hand.

De skrivna reglerna är regler som är viktiga att alla följer i vissa situationer

eller sammanhang för att det ska kunna fungera. Du har kanske spelat fotboll?

Varje år ser FIFA över reglerna i ”Laws of the game” (på svenska ”Spelregler för

fotboll”) så att samma regler gäller i sporten världen över. Andra skrivna regler

är exempelvis skolans ordningsregler. Dem har varje skola skrivit ner, och de

gäller samtliga på skolan. Skrivna regler som gäller i hela samhället kallar vi

för lagar eller författning.

Varför har vi gemensamma regler?

Svensk författningI ett demokratiskt land som Sverige beslutas lagarna av vårt parlament, som

kallas riksdagen. I riksdagen sitter 349 ledamöter. Det är de politiker som vi har

valt som våra representanter. En av deras viktigaste uppgifter är att fatta beslut

om vilka lagar Sverige ska ha. Det kallas att stifta lagar. Lagarna samlas i en

samling böcker som kallas Svensk Författningssamling (SFS), och de lagar som

används mest samlas i den tjocka lagboken, som heter Sveriges Rikes Lag.

GrundlagarDe allra viktigaste lagarna i ett land kallas grund lagar. Dessa beskriver hur

landet ska styras och vilka rättigheter människorna i landet har. I Sverige ska

grundlagarna skydda den svenska demokratin. För att någon inte ska kunna

förstöra demokratin snabbt är grundlagarna svårare att förändra än andra

lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med

likadant innehåll och att det hålls ett allmänt riksdagsval mellan de två

besluten.


författning = samling av alla lagar och förordningar som finns i ett land

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

106

Straffrätt

Straffrätten kan också kallas brottsbalken. Den handlar om vad som räknas

som brott och om vilka straff eller påföljder som gäller för varje brott. Lagarna

i brottsbalken handlar till exempel om brott som stöld, misshandel och mord.

Vad innebär straffrätt?

Offentlig rätt

Den offentliga rätten handlar bland annat om hur den offentliga makten är

uppbyggd. Den offentliga rätten innehåller bland annat grundlagarna. Men

den innehåller också lagar som gäller en persons förhållande till staten och

myndigheterna.

En lag som påverkar dig mycket är skollagen, som också finns med i den

offentliga rätten. Där står det bland annat att du har skolplikt från förskoleklass

till årskurs 9. Det står att skolan ska vara kostnadsfri och att du ska få gratis

skollunch.

En del av den offentliga rätten kallas processrätt och styr hur domstols-

förhandlingar ska gå till.

Vad är offentlig rätt?

107

Lagar i SverigeI Sverige är det alltså riksdagen som stiftar lagar. Polis och åklagare utreder

brott, och domstolarna dömer dem som brutit mot lagen.

Lagarna behöver stämma överens med vad folk tycker. När människornas

uppfattning inte stämmer överens med lagarna i landet kan lagarna ändras.

Läran om lagarna och hur de ska användas kallas juridik. Lagarna delas

in i tre huvudområden: civilrätt, straffrätt och offentlig rätt.

Civilrätt

Lagarna i civilrätten handlar om sådant som rör privatpersoner. Dels

rättig heter som privatpersoner har i förhållande till andra privatpersoner.

Dels de rättigheter som gäller mellan privatpersoner och företag.

Lagboken är indelad i olika avdelningar som kallas balkar. De har namn

efter vilka områden i livet som lagarna handlar om.

I civilrätten finns till exempel äktenskapsbalken, som innehåller lagar

som gäller vid äktenskap och skilsmässa. Föräldrabalkens lagar handlar

om vad som gäller mellan föräldrar och deras barn. I ärvdabalken finns

lagar som handlar om hur arv ska delas mellan barn och släktingar.

Vilka lagar finns med i civilrätten?


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

108 109

Den svenska rättsstatenSverige är en rättsstat. Det betyder att vi har en fungerande rättssäkerhet och

ett fungerande rättsväsende.

Rättssäkerheten innebär att alla är lika inför lagen. Det spelar ingen roll

om du är rik eller fattig, kvinna eller man – lagen är lika för alla.

En annan viktig princip i ett rättssäkert samhälle är att ingen är skyldig och

kan fängslas innan en domstol har prövat om den misstänkte begått ett brott.

Den som har blivit dömd ska också kunna få sin dom omprövad i domstol.

Ett rättssäkert samhälle måste ha tydliga lagar som berättar om vilka brott

som finns och vilka påföljder det blir om någon begår dem. Det är viktigt att

lagarna är nedskrivna, så att en person inte kan straffas för ett brott som inte

finns enligt lagen. Vi ska också ha oberoende och rättvisa domstolar.

Rättsväsendet består av de myndigheter som ansvarar för vår rättssäkerhet

och trygghet. De ska se till att lagarna följs. I Sverige utgörs rättsväsendet

av polis, åklagare, domstolar och kriminalvården. Myndigheterna samarbetar

med kommunernas socialtjänst.

Förklara begreppen rättssäkerhet och rättsväsende.

DOMSTOL

ÅKLAGARE

POLIS

KRIMINALVÅRD

RÄTTSSÄKERHET RÄTTSVÄSENDET

Ansvarar för rättssäkerheten genom:

• Alla är lika inför lagen

• Ingen är skyldig förrän

dom fallit

• Lagarna ska vara tydliga

och nedskrivna

• Domstolarna ska vara

fria och oberoende

Polisen får kännedom om brott, leder förundersökning och söker bevis

Åklagaren beslutar om anhållande, ansöker om häktning, väcker åtal, lägger fram bevis i rättegång

Domstolarna beslutar om häktning, dömer i rättegång – skyldig/oskyldig – och beslutar om påföljd

Kriminalvården ansvarar för påföljderna fängelse och frivård

P

O L I S

P O L I S

P O L I S

P O L I S

Justitia var rättvisans gudinna i den romerska mytologin. Hon avbildas oftast med en balansvåg i ena handen och

ett svärd i den andra. I modern tid har det också blivit populärt att förse Justitia med ögonbindel. Ögonbindeln

ska symbolisera allas likhet under lagarna, att man inte ska döma hunden efter håren, alltså att Justitia inte utan

närmare utredning kan se vem som har rätt. Balansvågen står för rättvisa, och svärdet är en symbol för makt.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

110 111

Om polisen har någon som är misstänkt får den personen gripas och

hållas kvar på polisstationen i sex timmar. Det kallas att personen är

frihets berövad och inte får röra sig fritt hur som helst. Om polisen behöver

mer tid till att förhöra den misstänkte, eller om det finns risk att den miss-

tänkte kan förstöra bevis, kan åklagaren fatta beslut om att anhålla personen.

Klockan 12.00 på den tredje dagen måste personen släppas fri. För att hålla

kvar den misstänkte längre än så måste åklagaren ansöka om att hen ska

begäras häktad. Inför domstolen måste åklagaren berätta vilka anledningar

som finns till att personen ska fortsätta vara frihetsberövad. En person får vara

häktad 14 dagar i sträck, sedan måste åklagaren ansöka om ny häktning.

När förundersökningen är färdig gör åklagaren en åtalsprövning för att

se om det finns tillräckligt med bevis mot den misstänkte. Om åklagaren

bedömer att det finns skäl att få den misstänkte dömd går åklagaren vidare

till domstol och väcker åtal. Det innebär att det blir en rättegång. I en rätte-

gång avgör en domstol om en person är skyldig till ett brott eller inte.

Vilka är polisens och åklagarens viktigaste uppgifter?

Domstol

Ett brott som behandlas i en domstol kallas för mål. Det finns två typer av mål

som de allmänna domstolarna i Sverige ska avgöra i: brottmål och tvistemål.

Därtill ska domstolarna avgöra i ärenden som rör adoption, konkurs och

förvaltare.

Tvistemål handlar om tvister mellan personer. Det kan vara en arvstvist

eller en vårdnadstvist om vem som ska ansvara för ett barn. I brottmål ska

domstolen besluta om en misstänkt person är skyldig och vilket straffet

eller påföljden ska bli.

Den första instansen som prövar ett mål är tingsrätten. I Sverige finns det

48 tingsrätter från norr till söder. När ett mål ska prövas i tingsrätten heter

det att man ska hålla huvudförhandling, det är samma sak som rättegång.

Domstolen kallar då alla som är inblandade i brottet till ett sammanträde.

Vilka dömer vid en rättegång?

Rättsväsendet – från brott till straff

Polis och åklagare

En person som bryter mot lagen begår ett brott. Polisen kan få kännedom

om att ett brott har begåtts genom att de får in en anmälan från någon eller

genom polisens egen spaning. Om det är ett lindrigare brott, till exempel

fortkörning, kan polisen ge påföljden böter direkt.

Om polisen istället behöver utreda brottet mer startar de en

förunder sökning. Vid allvarligare brott är det en åklagare som leder

förundersökningen. En åklagare är utbildad jurist och har alltså studerat

juridik. Åklagaren har som viktigaste uppgift att presentera bevis mot en

misstänkt för en domstol. I en förundersökning samlar polisen in bevis och

kan göra en teknisk under sökning vid till exempel en brottsplats. Då kan

polisen leta efter fingeravtryck, fotavtryck eller undersöka brottsplatsen. Om

polisen gör en husrannsakan undersöker de den misstänktes hem och letar

bevis. Bevis kan också samlas in genom att polisen håller förhör. Det betyder

att polisen pratar med den som är misstänkt för brottet eller med vittnen som

har sett brottet. Vittnen kan lämna signalement på den som är misstänkt,

vilket är en beskrivning av den misstänktes kläder och utseende.


• Böter• Villkorlig dom• Vård• Skadestånd

• Förhör• Husrannsakan• Teknisk undersökning

• Skyddstillsyn• Fängelse• Samhällstjänst• Övervakning

BR

OT

T

P O L I S ÅKLAGAREPOLIS P O L I SDOMSTOL

P

OL I S

KRIMINALVÅRD

Förundersökning

Ej åtal Frikänd

Böter Dömd

Beslut omhäktning

Anhålla

Häkta

Väcka åtal

Böter

Gripa Åtalsprövning Rättegång

Påföljd

P O L I S

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

112 113

Så går rättegången till

• Den tilltalade, försvarsadvokaten, målsägande, målsägandebiträdet

och åklagaren kallas in i rättssalen.

• Huvudförhandlingen inleds med att ordföranden tar reda på om alla

har kommit och om det finns något hinder för att hålla förhandling.

• Åklagaren berättar vilket brott åklagaren menar att den tilltalade har

gjort sig skyldig till.

• Den tilltalade talar om ifall hen erkänner eller förnekar brott.

• Sakframställan påbörjas. Det är då åklagaren redogör för vad som har

inträffat och för vilka bevis som finns. Sedan får den tilltalade eller

försvarsadvokaten möjlighet att ge sin syn på det inträffade.

• Målsäganden förhörs av försvarsadvokat, ordförande och åklagare.

• Den tilltalade förhörs av försvarsadvokat, ordförande och åklagare.

• Eventuella vittnen kallas in. Vittnen får inte vara med i rättssalen från

början, eftersom de då kan påverkas av det som sägs där.

• Efter att rätten har hört vittnena utreds den tilltalades personliga

förhållanden, som ekonomi och om hen varit straffad tidigare. Detta

är viktigt när rätten (ordföranden och nämndemännen) ska besluta

om påföljd. Om den tilltalade aldrig har straffats förut kan hen få en

lindrigare påföljd.

• Åklagare och försvarsadvokat håller varsin slutplädering. Det innebär

att de sammanfattar sina synpunkter.

• Huvudförhandlingen är slut. Rätten har nu en överläggning där de

beslutar hur de ska döma. Domaren och nämndemännen har en röst

var. Ingen utomstående får vara med vid överläggningen, och det

som sägs där är hemligt.

• När överläggningen är färdig meddelar ordföranden domen.

I Sverige får vem som helst besöka en rättegång, förutom vid särskilt känsliga

mål. Det är ofta mål där barn är inblandade. Då hålls rättegången bakom

lyckta dörrar, det vill säga att dörren är stängd för åhörare.

Varför får inte vittnen vara med i rättssalen från början?

Ordföranden leder huvudförhandlingen. Ibland kallas ordföranden för domare.

Hen är utbildad i juridik. Nämndemännen dömer och bestämmer påföljd tillsammans

med ordföranden. Nämndemännen har ingen juristutbildning, utan de ska

representera samhällets uppfattning om lag och rätt.

Notarien är utbildad jurist och antecknar och spelar in det som sägs vid en rättegång.

Tilltalad kallas den som är misstänkt

för brottet.

Försvarsadvokaten hjälper den

tilltalade under rättegången och med ev.

överklagande.

Målsägande kallas den som blivit utsatt för brott.

Målsägandebiträdet hjälper den som

blivit utsatt för brott. Kan vara advokat

eller jurist.

Åklagaren redogör för de bevis som finns mot den misstänkte

och föreslår vad den misstänkte bör dömas till.

Ett vittne är en person som känner till saker som är viktiga för domstolen att få ta del av.

Vi har vittnesplikt i Sverige och vittnet måste avlägga en vittnesed.

Åhörare är personer som inte deltar i rättegången men som sitter med

i salen för att följa rättegången. De flesta rättegångar är öppna

för allmänheten.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

114 115

Kriminalvården

Kriminalvården är den myndighet i Sverige som ansvarar för häkten,

fängelser och frivård. De ska arbeta för att minska risken för att den som

är dömd begår brott igen.

När domstolen har dömt meddelar domaren sin dom (skyldig/oskyldig till

brott) och vilken påföljd det ska bli. Om ingen av parterna överklagar domen

börjar den gälla. Vid vissa påföljder behöver den som är dömd inte ha kontakt

med kriminalvården. Villkorlig dom är en sådan påföljd. Det innebär att den

dömda personen slipper fängelse. Hen ska under två år klara sin egen för-

sörjning och får inte begå nya brott.

Böter är en annan påföljd som inte kräver insatser av kriminalvården. Böter

innebär att den dömda personen får betala en summa pengar som går till

staten. Det finns två olika typer av böter. Penningböter har en bestämd

summa. Oftast är det sådana som skrivs ut direkt utan rättegång om någon till

exempel kör för fort, skjutsar på moped eller kör moped utan hjälm. Den

andra typen är dagsböter. Sådana döms ut av en domstol. Hur stora dags-

böterna blir avgörs av två saker: dels hur allvarligt brottet är, dels den dömda

personens ekonomi.

Skyddstillsyn är en påföljd som Kriminalvården ansvarar för. Det innebär att

den dömda personen är fri och avtjänar sitt straff i samhället. Straffet gäller i

tre år, och personen blir övervakad av Kriminalvården under det första året.

Ofta kombineras denna påföljd med samhällstjänst. Det innebär att den

dömda måste arbeta ett visst antal timmar för samhället, till exempel med att

rensa ogräs eller plocka skräp. Arbetet är obetalt.

Den som begått allvarliga brott kan dömas till fängelse och blir då frihets-

berövad under en bestämd tid. Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till

livstid. Livstids fängelse är inte tidsbegränsat. Det betyder att den dömda inte

Överklaga

När domen meddelats har både den dömda och åklagaren rätt att överklaga

domen till nästa instans. Det är en domstol som heter hovrätten. I Sverige

finns sex hovrätter. I vissa fall får hovrätten godkänna att fallet ska tas upp

igen. Om den gör det så kommer fallet att få en ny rättegång med nya domare

och nämndemän i hovrätten. Rättegången i hovrätten går till på samma sätt

som i tingsrätten.

Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen om den tilltalade

eller åklagaren inte är nöjd med den. Högsta domstolen är den sista instansen

i de allmänna domstolarna. Varje dom som överklagas till Högsta domstolen

prövas, och Högsta domstolen bestämmer om fallet ska tas upp. Högsta

domstolens domar ses som prejudikat. Det betyder att tingsrätt och hovrätt

måste beakta dem i liknande fall i framtiden.

Varför finns det möjlighet att överklaga en dom?

Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen

Högsta domstolen fattar beslut om den slutgiltiga domen.

Ett mål som avgörs i tingsrätten kan över-klagas till hovrätten.

Hovrätten kan fatta ett nytt beslut. Om målet överklagas igen kan ärendet gå till Högsta domstolen.


beakta = ta hänsyn till, uppmärksamma

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

116 117

BrottslighetKriminalitet är ett annat ord för brottslighet. De som studerar brottsligheten

i samhället kallas kriminologer. Kriminologer gör studier och analyser av vilka

brott som begås, hur brottsutvecklingen ser ut och vilka förövarna är, och

varför vissa människor begår fler brott än andra.

I det här avsnittet ska vi titta närmare på brottsligheten i Sverige – på vilka

de vanligaste brotten är, i vilken utsträckning ungdomar är utsatta för eller

delaktiga i brott, hur brottsutvecklingen sett ut över tid och vilka som begår

brott.

I Sverige anmäls varje år cirka 1,5 miljoner brott. Brottsförebyggande rådet

(BRÅ) tar fram statistik och fakta över de anmälda brotten. Många brott blir

dock inte anmälda till polisen. Det innebär att det kan finnas ett stort mörker-

tal, alltså brott som vi inte känner till. Inom vissa kategorier finns ett särskilt

högt mörkertal. Det är ofta brott där offret känner skuld och skam, exempelvis

sexualbrott.

De brott vi läser om i tidningar eller ser på tv är ofta grova och dramatiska.

Genom massmedier och sociala medier får vi också höra att otryggheten och

brottsligheten i samhället ökar. 75 % av svenska folket tror att brottslig heten

har ökat, men endast 23 % svarar att de själva utsatts för brott.

Vad innebär mörkertal?

vet hur länge hen ska sitta i fängelse. Efter tio år kan den dömda ansöka om

att få straffet tidsbestämt. Det längsta tidsbestämda straffet i Sverige är 18 år.

Den som är dömd till högst sex månaders fängelse kan ansöka om att få

avtjäna straffet med fotboja. Då kan den dömda avtjäna straffet i sin bostad

och fortsätta med sin sysselsättning, till exempel studier eller arbete.

Om rätten bedömer att den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning

kan hen dömas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inget straff

och inte heller tidsbestämd.

Vad gör kriminalvården?

Straffets syfte

Straffen i Sverige har två syften: att avskräcka den dömda personen från att

begå nya brott och att avskräcka andra människor från att begå brott. Ett av

kriminalvårdens uppdrag är att arbeta för att de dömda inte ska begå fler brott.

Därför får de dömda olika typer av vård när de avtjänar straff. De kan delta i

olika behandlingsprogram för att bli av med ett missbruk. De kan också få

utbildning eller bygga på sin skolgång.

Det pågår hela tiden en debatt om att göra straffen hårdare eller mildare.

Det finns olika sätt att se på det. Forskning visar att hårdare straff inte minskar

brottsligheten eller återfallen i brottslighet. Däremot kan hårdare straff leda till

att offret får upprättelse.

Varför finns det straff?

Antalet kvinnor i fängelseKriminalvården har olika fängelser för kvinnor och män. Det är betydligt färre kvinnor än män som sitter i fängelse. Drygt 5 % av de intagna är kvinnor. Det betyder att 200–300 kvinnor sitter i svenska fängelser.

Unga i fängelseSom ung är du straffmyndig först när du fyllt 15 år. Innan dess kan du inte dömas för brott. Ungdomar som är mellan 15 och 17 år döms i första hand till sluten ungdomsvård på ungdomshem. I vissa fängelser finns särskilda avdel-ningar för ungdomar, där de som placeras är mellan 18 och 21 år.

Källa: Kriminalvården, 2018.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

118 119

Vilka brott ökar i samhället?

Brott i samhället idag

Vilka är då de vanligaste anmälda brotten idag? BRÅ har delat in brotten i sex

större kategorier. Totalt anmäldes 2017 cirka 1,5 miljoner brott i Sverige.

Procentangivelsen nedan visar hur stor andel av den totala mängden

brott som var just den här typen av brott.

• Bedrägeribrott, 14 %. Bedrägeri innebär att en person lurar till sig

pengar. Den här kategorin brott ökar. Det är framför allt bedrägerierna

via internet som blir fler.

• Brott mot person, 19 %. Det är brott som misshandel, olaga hot, sexual -

brott, mord, kvinnofridskränkning och om någon använder en annan

persons identitet. Hot, trakasserier och sexualbrott är brott som

kvinnor är mer utsatta för än män. Det blir vanligare att sådana

brott begås via internet.

• Skadegörelsebrott, 12 %. Skadegörelse innebär att någon med flit

förstör en annan persons ägodel eller sådant som tillhör samhället,

till exempel genom klotter. Även den som är under 15 år, och inte

är straffmyndig, kan bli skyldig att betala skadestånd.

• Trafikbrott, 6 %. Det är exempelvis brott som fortkörning, rattfylleri

eller att köra bil utan körkort.

• Narkotikabrott, 7 %. I Sverige är det olagligt att hantera narkotika,

det vill säga att använda, köpa, sälja, tillverka eller förvara. Ett grovt

narkotikabrott kan ge tio års fängelse.

• Stöldbrott, 32 %. Detta är den vanligaste typen av brott, men den som

har minskat mest de senaste åren. Grov stöld innebär att den som blir

utsatt för brottet samtidigt blir kränkt, till exempel om någon bryter sig

in i ett hem, ficktjuvar eller stjäl någons väska. Grov stöld kan ge två

års fängelse.

Rån är den allvarligaste formen av stöld och kan ge upp till tio års

fängelse. Rån är att ta något genom att använda hot, våld eller tvång.

I kategorin ingår snatteri, som innebär att någon stjäl något i en affär

till ett mindre värde. Om man köper något som någon annan stulit

kallas brottet man begår för häleri.

• Övriga brott, 10 %. Här ingår brott som miljöbrott, smugglingsbrott,

alkoholbrott och bidragsbrott.


Brottskategorier i procent av samtliga anmälda brott samt skillnad i procentenheter:

2008 2017

Stöld- och tillgreppsbrott 41 % 32 % –9

Brott mot person 16 % 19 % +3

Bedrägeribrott 7 % 14 % +7

Skadegörelsebrott 14 % 12 % –2

Narkotikabrott 6 % 7 % +1

Trafikbrott 6 % 6 % ±0

Övriga brott 10 % 10 % ±0

Övriga brott10 %

Bedrägeribrott14 %

Brott mot person19 %

Skadegörelsebrott12 %

Trafikbrott6 %

Narkotikabrott7 %

Stöldbrott6 %

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

120 121

Brott som är kopplade till näthat kan vara till exempel olaga hot, ofredande,

föro lämpning eller förtal. Det är inte bara den som har lagt ut den brottsliga

kommentaren eller bilden som gör sig skyldig till brott, utan även den som

delar den vidare.

En sak som underlättar spårandet av brottslighet på nätet är att den elektro-

niska trafikinformationen sparas i sex månader. Polisen har därför möjlighet

att analysera och spåra trafikinformationen.

Den digitala utvecklingen har gått väldigt snabbt, och lagstiftningen på det

här området är delvis ålderdomlig. Regeringen arbetar därför aktivt med att

utreda behovet av nya eller för ändrade lagar och straff inom området, som

riksdagen kan besluta om.

Vilka brott är vanliga på nätet?

Organiserad brottslighet

När brottsligheten utförs av kriminella grupper som samarbetar och genom-

för upprepade brott, i syfte att tjäna pengar och göra vinst, kallar vi det för

organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten är ofta inriktad på

smuggling av eftertraktade varor, såsom narkotika, alkohol och tobak. Även

prostitution kan bedrivas i organiserad form. Det kallas för trafficking eller

människohandel.

De kriminella grupperna har en stark sammanhållning men har inte

organiserat sig för gruppens skull, utan för att kunna utföra brott. I sådana

grupper är det vanligt med hot, trakasserier och våld, både mot brottsoffer

och mot vittnen som brottslingarna vill tysta.

Brott kopplade till internet

Digitaliseringen av samhället innebär att det finns nya arenor där man kan begå

brott och bli utsatt för brott. Den som begår brott på nätet har mindre risk att

bli upptäckt.

En del av brottsligheten har flyttat till nätet. Bland de brott som nu är

vanligare på internet finns bedrägerier. Andra exempel är olaga hot och förtal,

som innebär att någon sprider falska rykten eller bilder, handel med illegala

varor och tjänster, som prostitution och droger, och grooming.

Grooming är ett brott som innebär att någon tar kontakt med barn under

15 år för att längre fram begå övergrepp mot barnet. Oftast sker den första

kontakten på chatt forum. Det är ett brott där förövaren kan dömas till fängelse

i upp till ett år.

Sociala medier är vår främsta arena för att diskutera och dela information

med varandra. Ibland upplevs det enklare att skriva något elakt eller kränkande

än att säga det till någon ansikte mot ansikte.

Det har lett till att antalet brott kopplade till näthat ökar. Med näthat menar

vi hot och trakasserier på internet, i sociala medier, via sms eller e-post. Det

finns inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet, utan samma regler

gäller där som om brottet hade skett på skolgården.

Den organiserade brottsligheten finns i alla delar av samhället där det går att tjäna pengar, även på internet.

Det som sker på nätet kan få snabb och stor spridning.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

122 123

Brottslighet i Sverige över tid

Det är svårt att mäta brottsutveckling eftersom människors vilja att anmäla

brott förändras över tid. Förändringar i lagstiftningen kan också påverka

statistiken, likaså attityder till vissa typer av brott. Under 2017 ökade antalet

anmälda våldtäkter och sexuellt ofredande i Sverige. Detta kan till exempel

höra ihop med att lagstiftningen på området har förändrats och med den

uppmärksammade kampanjen #metoo, då många tjejer och kvinnor

gick ut offentligt och berättade om sexuella övergrepp de utsatts för.

Kanske har du hört uttrycket ”det var bättre förr”? Ofta ser vi människor

tillbaka och tänker att det var mer tryggt och idylliskt förr i tiden. Hur såg det

egentligen ut med våldsbrottsligheten? Vi ska titta närmare på antalet dömda

för misshandel från år 1836.

På 1800-talet var våldsbrottsligheten betydligt högre än idag. Fler personer

blev mördade och fler dömdes för misshandel. En orsak till detta var bland

annat att alkoholkonsumtionen var mycket större än idag. Många våldsbrott

sker i samband med konsumtion av alkohol. Fram till 1855 fick människor

bränna sprit hemma för eget bruk.

I början av 1900-talet sjönk antalet dömda för misshandel. Nykterhets-

rörelsen hade växt sig stark under 1800-talet och uppmanade andra männi skor

att avstå från att dricka alkohol. Kanske minns du när Emil i Lönneberga fick

avlägga ett nykterhetslöfte efter att ha ätit jästa körsbär? Nykterhetsrörelsen

lyckades begränsa konsumtionen av alkohol genom bland annat införandet av

motbok, som innebar att en person inte fick köpa hur mycket alkohol som helst.

Ungdomar och brott

År 2015 publicerade BRÅ en rapport som heter Skolundersökningen om brott.

Den beskriver hur utsatta elever i årskurs 9 är för brott, och deras delaktighet

i brott.

Undersökningen visar att nästan hälften av eleverna utsatts för något brott

under det senaste året. Killar och tjejer är lika utsatta, men de utsätts för olika

typer av brott. Flest killar uppger att de har blivit utsatta för stöld, misshandel

och rån. Tjejer blir oftare utsatta för hot och sexualbrott. Ofta sker brotten i

skolmiljön.

Ungdomar är också delaktiga i brott. De är den mest brottsaktiva gruppen

i samhället. Hälften av eleverna svarade vid undersökningen att de under det

senaste året har begått någon form av stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller

att de har provat narkotika. En ungdom som begår ett brott kan få det infört i

sitt straffregister, även om hen inte döms till något straff för brottet.

Hur skiljer sig brottsligheten åt mellan killar och tjejer,

när det gäller ungdomar?

Begått något brott

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

Tjejer Killar

Stöldbrott Våldsbrott Skadegörelse Provat narkotika


Andel elever som uppger att de begått olika typer av brott minst en gång under de senastetolv månaderna. Särredovisning för kön.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

124 125

Brott mot person, som misshandel och personrån, begås oftast av någon

som är yngre än 24 år, visar statistik från BRÅ. 60 % av alla brott har begåtts av

en person som blivit dömd flera gånger tidigare.

När kriminologer studerar vilka som hamnar i kriminalitet ser de att upp-

växten spelar en viktig roll. Barn som har frånvarande föräldrar eller kriminella

föräldrar löper större risk att bli kriminella. Många av dem som ägnar sig åt

kriminalitet har växt upp i fattiga familjer där det förekommit missbruk.

De har bott i sämre bostadsområden. De har haft problem i skolan och

skolkat. En del har även haft psykiska problem. Allt detta bildar deras socio-

ekonomiska bakgrund. De människor som har sämre socioekonomiska

förutsättningar har större risk att hamna i kriminalitet. Det betyder att

brottsligheten är kopplad till yrke, utbildning och inkomst.

Idag är brottslingen allt oftare en ung invandrarkille. Det beror inte på

invandringen i sig, utan på att Sverige har fått en ny underklass som består

av invandrare. Även tidigare var det underklassen som begick de traditionella

brotten, som stölder och våldsbrott. Det är alltså brott där de socioekonomiska

förutsättningarna har stor påverkan.

På vilket sätt är socioekonomisk bakgrund kopplat till brottslighet?

Våldsbrotten ökade igen på 1960-, 1970- och 1980-talen, till följd av

att motboken avskaffades och mellanölet infördes. Det finns också fler för-

klaringar, såsom att arbetslösheten ökade, men vi kan ändå konstatera att

antalet våldsbrott hängde ihop med konsumtionen av alkohol. Från 1980-talet

har kopplingen mellan våld och alkohol minskat, då våra alkoholvanor har

förändrats. Vi dricker mindre mängder alkohol men oftare.

Vilka samband finns det mellan våldsbrottslighet och alkoholkonsumtion?

Vilka människor begår brott?Olika typer av brott begås av olika grupper i samhället. De som är rika begår

oftare ekonomiska brott, såsom skattebrott eller bokföringsbrott. Den fattigare

delen av befolkningen begår fler våldsbrott och stöldbrott.

Män är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. Män begår över 80 %

av alla brott i det svenska samhället, och en högre andel kvinnor än män

uppger att de har utsatts för brott.

200

150

100

50

01825 1850 1875 1900 20001925 1950 1975

Per 100 000invånare


För misshandel lagförda personer 1836–2010. Per 100 000 invånare.

De anlagda bilbränderna har blivit fler i storstädernas utanförskapsområden. I dessa områden har många människor sämre socioekonomiska förutsättningar, vilket bidrar till att vissa typer av kriminalitet är högre.

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

126 127

Ordlista

Anhålla Hålla kvar en misstänkt i ytterligare tre dagar efter gripandet.

Bevis Visar hur brottet gått till eller vem som är skyldig, t.ex. dna

eller fingeravtryck.

Brott När någon bryter mot lagen begås ett brott.

Civilrätt Lagar som rör privatpersoner.

Frihetsberövad Vara gripen, anhållen, häktad eller fängslad.

Författning Samling av alla lagar och förordningar som finns i ett land.

Förundersökning När polis och åklagare utreder ett brott och letar bevis.

Gripa Hålla en misstänkt på polisstationen i max sex timmar.

Grundlagar Beskriver hur landet ska styras och invånarnas rättigheter.

Svårare att ändra än andra lagar.

Husrannsakan När polisen letar efter bevis i den misstänktes hem.

Häkta Hålla en person frihetsberövad efter anhållandets tre dagar.

Åklagaren måste ansöka om häktning hos tingsrätten.

Juridik Läran om lagarna och hur de ska användas.

Jurist En person som har studerat juridik, t.ex. domare, advokat,

åklagare.

Kriminalitet Brottslighet.

Målsägande Den som är utsatt för brott.

Notarie Skriver protokoll vid rättegång.

Nämndeman Person som sitter med i en domstol och dömer. Är inte

utbildad jurist.

Näthat När någon kränker, trakasserar eller hotar en annan person

via internet, t.ex. på sociala medier, i sms eller e-post.

Brottsoffer

Brottsofferjouren

Den som blivit utsatt för ett brott kallas brottsoffer. Ett brottsoffer kan även

vara den som sett ett brott begås, en anhörig till den som blivit utsatt eller

någon som försökt förhindra brott.

Den som blivit utsatt för brott kan ofta reagera känslomässigt och bli arg,

ledsen, orolig eller rädd. Kanske funderar brottsoffret också på vad hen skulle

ha kunnat göra annorlunda för att inte bli utsatt för brottet. Hen kan också ha

skuldkänslor. Även om offret fått fysiska skador eller ekonomiska förluster kan

det vara det som inte syns som känns allra mest. Detta kallar vi för de psykiska

reaktionerna. De allvarligaste psykiska reaktionerna får den som blivit utsatt

för ett sexualbrott. Det kan ta lång tid att bearbeta.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för att brotts-

offren ska få de ersättningar de har rätt till. De samlar och sprider information

om brottsoffers behov, för att de utsatta ska få bättre bemötande och behandling.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för brottsoffers rättig-

heter och för att de ska få det stöd de behöver.


UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

129128

Register

Hänvisning till sida där ordet nämns, antingen i text eller på bild/karta.

Aa-kassa

a-kassa 87

alkohol 40, 95, 121, 123, 124

Amnesty International 31

analysmodell 11

anhålla 109–111

antisemitism 29

antiziganism 29

arbetarklass 68, 71

arbetslöshet 87

arv 65, 106, 111

assimilation 83, 84

asyl 34, 81

BBarn- och elevombudsmannen,

BEO 36

barnbidrag 86, 88

barnkonventionen 32–36, 39–42

bedrägeri 118–120

befolkning 28, 71–81, 84

bisexuell 68, 72, 73

bolagsskatt 95

bostadsbidrag 87

brottmål 111

Brottsförebyggande rådet, BRÅ 117

böter 110, 115

Ccisperson 70

civil olydnad 55

civilrätt 106

civilsamhällets organisationer 30, 31

Ddeklaration 23, 26

demokrati 9, 25, 30, 34, 47–59, 74, 89, 104, 105

diktatur 30, 47–59

diskriminering 29, 34–37, 52, 67

dom 53, 108–110, 114, 115

domare 112–115

domstol 53, 54, 57, 89, 94, 103, 106–115

Eekonomi 9, 68, 71, 72

emigration 80

enpartistat 59

ensamkommande 81

envälde 58, 59

etnicitet 68, 73

etnisk 37, 48, 73

Europeiska unionen, EU 30

Ffeminism 70

flykting 81

folkhem 89

folkomröstning 50

Freedom House 31

Friends 38, 42

frihetsberöva 111, 115

friskola 91, 96

frivård 109, 115

främlingsfientlighet 82

funktionshinder, funktionsvariation 23, 37, 40, 41, 68, 87, 91

fängelse 109, 110, 115, 116, 118–120

Förenta nationerna, FN 30

författning 104

förhör 110–113

försvarsadvokat 53, 57, 112

försäkring 86–88, 94

försörjningsstöd 88

förundersökning 109–111

föräldrapenning 87

Offentlig rätt Lagar om maktens uppbyggnad och privatpersoners

förhållande till stat och myndigheter.

Ordförande Domare som leder rättegången. Är utbildad jurist.

Organiserad När kriminella grupper samarbetar och genomför

upprepade brott i syfte att tjäna pengar.

Prejudikat Dom som måste beaktas vid senare, liknande fall.

Påföljd Straff, t.ex. fängelse, villkorlig dom, böter.

Rättssäkerhet När alla är lika inför lagen, lagarna är tydliga, ingen är skyl-

dig förrän dom fallit, domstolarna är fria och oberoende.

Rättsväsende Myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och trygghet,

t.ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.

Signalement Beskrivning av den misstänkte, t.ex. kläder, utseende.

Straffmyndig Person som har fyllt 15 år. Yngre personer kan inte dömas

till straff. Socialtjänsten ansvarar för dem som är under 15 år.

Straffrätt Lagar som handlar om brott och straff.

Teknisk undersökning När man letar bevis genom att t.ex. leta fingeravtryck eller

undersöka brottsplatsen.

Tilltalad Den som är misstänkt för att ha begått brott.

Vittne Den som kan ha information om brottet.

Väcka åtal När åklagaren har tillräckligt med bevis går hen vidare till

domstol som får avgöra om den misstänkte är skyldig eller

oskyldig.

Åklagare Jurist som har till uppgift att presentera bevis mot den

misstänkte för domstolen.

RegisterKapitel 4

brottslighet

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

130 131

Ooffentlighetsprincipen 53

offentlig rätt 106, 107

offentlig sektor 9, 86, 87, 89

olaga hot 118, 120, 121

organiserad brottslighet 121

Ppension 77, 79, 86, 88, 94

personlig assistans 87, 91

polis 9, 48, 53, 89, 94, 106, 108–111, 117, 121

politiker 9, 26, 48, 50–52, 79, 96, 104

privatisering 96

punktskatt 95

påföljd 107–113, 115

Rrasism 82

regeringsform 105

regim 58

region 90, 93, 95

religion 23, 29, 37, 65, 67, 68, 73, 80, 84, 85

representativ demokrati 50

riksdag 34, 50, 53, 54, 90, 94, 104–106, 121

romer 23, 27–29

rån 119, 122

rättegång 57, 109–115

rättspsykiatrisk vård 116

rättsstat 108

rättssystem 101

rättsväsende 9, 86, 108–110

röstberättigad 50

rösträtt 25, 30, 52, 57, 58, 74

Ssamer 27–29, 68, 73, 83

samhällsstruktur 8, 9

samhällstjänst 110, 115

samtyckeslag 40

segregation 83, 84

sexualbrott 40, 102, 117, 118, 122, 126

sexuell läggning 37, 68, 72

sjukpenning 86, 87

sjukvård 23–25, 30, 57, 71, 77, 86, 93, 96

skadegörelse 118, 119, 122

skadestånd 110, 118

skatt 77, 86, 90, 92, 95, 96

skyddstillsyn 110, 115

socialförsäkring 87, 94

socialisering 67

socialtjänst 88, 108

socioekonomisk bakgrund 71, 125

socken 89

stat 90

Statistiska centralbyrån, SCB 74

statlig skatt 95

statsbidrag 92, 93

straffmyndig 116, 118

straffrätt 106, 107

studiemedel 88

styrelseskick 47

stöld 107, 119, 122, 124, 125

successionsordning 105

sverigefinnar 27, 29

Tteokrati 59

tilltalad 112–114, 116

tingsrätt 111, 114

tjänste- och informationssamhälle 7

tjänstesektor 74

tornedalingar 27, 28

trakasserier 35, 38, 39, 54, 67, 102, 118, 121

trosuppfattning 37

tryckfrihet 52, 54, 57, 105

trygghet 25, 38, 53, 82, 84, 87, 89

Uungdomsvård 116

UNHCR 81

Unicef 42

urbanisering 77

utvandring 74–76, 80

Vval 25, 52, 54, 57

valfrihet 96

villkorlig dom 110, 115

vittne 110, 112, 113, 121

World Values Survey 84, 85

våldsbrott 122–125

våldtäkt 41, 123

välfärd 86–91, 96

Ggenus 69

grooming 120

grundlag 26, 48, 52, 57, 90, 104, 105

Hhbtq 48, 73

heteronorm 72

heterosexuell 37, 68

homosexuell 23, 30, 68, 72, 73

hovrätt 114

Human Rights Watch 31

husrannsakan 110

huvudförhandling 111–113

häkta 109–111, 115

Högsta domstolen 114

Iicke-binär 68, 70

identitet 37, 39, 65–68, 70, 73, 84, 118

immigration 80

incest 41

industri 71, 75, 77

industrisamhälle 7

integration 83, 84

intergender 68, 70

internet 118, 120, 121

internflykting 81

intersex 68, 69

invandring 75–77, 80–81

Jjordbrukssamhälle 7

jude 23, 27, 29

juridik 106, 110, 112

jurist 112

jämlikhet 24, 52, 89

jämställdhet 30, 42

Kklass 68, 71, 72

kommun 50, 77, 78, 86–92, 95, 96, 108

kommunalskatt 92

kommunalt självstyre 90

konvention 26, 32

kriminalitet 117, 125

kriminalvård 109, 110, 115, 116

kränkning 30, 31, 35, 38, 54, 118

kvinnofridskränkning 118

källkritik 13, 19

kön 23, 36, 37, 40, 65, 68–70, 72, 73, 122

Llandsbygd 74, 77

landstingsskatt 93

likabehandlingsplan 35

livstid 115

Mmajoritet 49, 52, 73, 83

maktordning 68

medborgare 26, 50, 52, 57

medelklass 68, 71

medellivslängd 71, 74

mellanstatliga organisationer 30

metoo 101–103, 123

migration 80

miljö 65, 78, 95, 119

minoritet 27, 28, 49, 52, 73, 83

misshandel 32, 34, 84, 102, 107, 118, 122–125

mobbning 34, 35, 38, 39, 42

modersmål 68

moms 95

mord 107, 118

mortalitet 76

myndighet 19, 28, 42, 72, 76, 79, 87, 94, 107, 108, 115, 126

målsägande 112–113

målsägandebiträde 112–113

mångkultur 82

mänskliga rättigheter 23–27, 30, 31, 34, 39, 48, 52, 57

mörkertal 117

mötes- och föreningsfrihet 52

Nnation 73

nationella minoriteter 27–29

nativitet 76

nomadsamhälle 7

Nordiska motståndsrörelsen, NMR 48, 54

normer 38, 67, 104

normkritik 67

nykterhetsrörelse 123

nämndeman 112–114

näthat 54, 120, 121

RegisterRegister

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

132 133Bildförteckning

Bildförteckning

Omslag: collage av bilder från inlagan, se bildförteckning nedan

s. 22 Wikimedia Commons, journalturk/iStock, Stefan Holm/Shutterstock, CRS PHOTO/Shutterstock, Rawpixel.com/Shutterstock, Daisy Daisy/Shutterstock

s. 22 Wikimedia Commons

s. 26 Anders Wiklund/TT

s. 32 Rawpixel.com/Shutterstock

s. 35 Daisy Daisy/Shutterstock

s. 39 LightField Studios/Shutterstock

s. 42 CRS PHOTO/Shutterstock

s. 48 Andreas Hillergren/Aftonbladet/IBL Bildbyrå

s. 53 Pressens Bild/TT

s. 56 Marcos Mesa Sam Wordley/Shutterstock

s. 58 Kyodo News/Getty Images

s. 64 Achilleas Zavallis/TT, YanLev/Shutterstock, Anders Good/TT, Suwipat Lorsiripaiboon/Shutterstock, Marcus Ericsson/Aftonbladet/TT, Orre Pontus/Aftonbladet/TT

s. 66 YanLev/Shutterstock

s. 67 Anders Good/TT

s. 70 Marcus Ericsson/Aftonbladet/TT

s. 73 Suwipat Lorsiripaiboon/Shutterstock

s. 76 Maskot/TT

s. 78 Pontus Orre/Aftonbladet/TT

s. 81 Per-Anders Pettersson/Getty Images

s. 82 Adam Ihse/SCANPIX/TT

s. 87 Fizkes/Shutterstock

s. 89 Jeppe Gustafsson/TT

s. 92 Trons/SCANPIX/TT

s. 93 Sirtravelalot/Shutterstock

s. 94 Jessica Gow/TT

s. 102 Tinnakorn Jorruang/Shutterstock, Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT, Anders Wiklund/TT

s. 103 Fredrik Sandberg/TT

s. 106 KirylV/Shutterstock

s. 107 Brian A Jackson/Shutterstock

s. 115 Lars Pehrson/SvD/TT

s. 117 Claudio Bresciani/TT

s. 120 Fredrik Sandberg/TT

s. 121 Brian A Jackson/Shutterstock

s. 125 Niclas Hammarström/Aftonbladet/TT

Yyttrandefrihet 24, 30, 52, 54, 57, 105

Ååklagare 9, 106–114

ålder 37, 68, 79, 88

åsiktsfrihet 24, 52, 54

åtal 109–111

Ööverklaga 53, 112, 114, 115

överklass 68, 71, 72

Register

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

UTVÄRDERIN

GSEXEMPLA

R

Tuka

n för

lag lä

romed

el

utv rderingsexemplar tukan f rlag l romedeläromedia.se/kampanj/tukan_forlag...tiina hemberg är...

Documents