Beteckning:________________

Akademin för teknik och miljö

Upptäck och Utforska Naturvetenskap

och Teknik med Kråkis ett arbetsmaterial för förskolan

Annica Spång

Vt-2010

15 hp C-nivå

Lärarprogrammet 210 hp

Examinator: Lars Andersson Handledare: Göran Nordström

i

Sammanfattning:

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna.

Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och

Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis – ett arbetsmaterial för förskolan. Det är ett

årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och

teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och

har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och

observationer. Arbetsmaterialet ska hjälpa förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98 och

bidra till ett lustfullt lärande. Enligt resultatet är pedagogerna nöjda med materialet.

Litteraturen berör varför och hur naturvetenskap och teknik i förskolan, användandet av

naturvetenskapligt språk och begrepp, varför experimentera och dokumentationens betydelse

för pedagoger och barn. Arbetsmaterialet har fått pedagogerna att öppna ögonen och upptäckt

att de tillsammans med barnen upplever att det är roligt att experimentera.

Nyckelord: arbetsmaterial, förskola, naturvetenskap, teknik.

ii

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ........................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1 1.2 Litteraturgenomgång ........................................................................................................ 2

1.2.1Naturvetenskap och teknik i förskolan. Varför, hur? ................................................. 2 1.2.2 Språk och begrepp ..................................................................................................... 4 1.2.3Experimentera, varför? ............................................................................................... 5 1.2.4 Dokumentation, varför? ............................................................................................ 7

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ....................................................................................... 8 2.1 Övergripande mål ............................................................................................................. 8

2.2 Funktionskriterierna ......................................................................................................... 8 2.3 Frågeställning ................................................................................................................... 8

3 METOD ................................................................................................................................... 9

3.1 Urval ................................................................................................................................. 9 3.2 Datainsamlingsmetoder .................................................................................................... 9 3.3 Procedur och Materialtest ............................................................................................... 10

3.3.1 Materialtest och observation ................................................................................... 11

3.4 Analysmetoder ............................................................................................................... 12 4 RESULTAT .......................................................................................................................... 13

4.1 Materialet ....................................................................................................................... 13 4.2 Testresultat ..................................................................................................................... 13

4.2.1 Formulär .................................................................................................................. 13

4.2.2 Enkät ........................................................................................................................ 15 4.2.3 Materialtest och observation ................................................................................... 16

4.3 Sammanfattning av måluppfyllelsen .............................................................................. 17 4.3.1 Övergripande mål .................................................................................................... 17

4.3.2 Funktionskriterierna ................................................................................................ 18 4.3.3 Frågeställningen ...................................................................................................... 19

5 DISKUSSION ....................................................................................................................... 19 5.1 Sammanfattning ............................................................................................................. 19

5.2 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 20 5.3 Teoretisk tolkning .......................................................................................................... 21 5.4 Förslag till fortsatt forskning och praktisk tillämpning .................................................. 23

REFERENSER ......................................................................................................................... 25 BILAGOR ................................................................................................................................ 27

Bilaga 1 Brev till avdelningarna inför materialtest. ............................................................. 27 Bilaga 2 Informationsbrev till vårdnadshavare .................................................................... 28 Bilaga 3 Formulär till experimenten .................................................................................... 29 Bilaga 4 Enkät ...................................................................................................................... 30

Bilaga 5 Materiallådans innehåll .......................................................................................... 32 Bilaga 6 Observationsunderlag, kategorischema ................................................................. 33 Bilaga 7 Observationsunderlag, utvärderingsschema .......................................................... 34

Bilaga 8 Arbetsmaterialet: Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis,

arbetsmaterial för förskolan.................................................................................................. 35

1

1 INLEDNING Innan jag påbörjade mina studier på lärarutbildningen hade jag aldrig tänkt tanken att använda

mig av ämnen som fysik och kemi i arbetet med barn på förskolan. Examensarbetet Upptäck

och Utforska Naturvetenskap med Kråkis (bilaga8)är produkten av ett framarbetat praktiskt

användbart arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat i första hand mot förskolan.

Genom inspirerande kurser på högskolan växte idén till att utforma ett arbetsmaterial som

tydliggör att fysik och kemi inte behöver vara svårt. Materialet ska även visa på att vardagen

innehåller olika fenomen som på ett enkelt sätt kan synliggöras med hjälp av ett inspirerande

arbetsmaterial i ämnena fysik, kemi, natur och teknik.

Syftet med att lämna ut ett färdigt arbetsmaterial tillsammans med en låda fylld med

användbart material till experiment till förskolor för att praktiskt testas var i första hand att

inspirera och att väcka ett intresse hos pedagogerna. Få dem att öppna ögonen ännu mer för

naturvetenskap och teknik och främja barnens utveckling om omvärlden. Arbetsmaterialet är

tänkt att bidra till att uppfylla de strävansmål förskolan har i sin läroplan, Lpfö98.

Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis är utformat i fyra delar, en del

för varje årstid. Materialet innehåller teoretiska förklaringar och enkla handledningar till att

experimentera och utforska olika fenomen som vår värld består av.

1.1 Bakgrund

Bakgrunden är en sammanfattning av vad läroplaner säger om det utvalda ämnet. I läroplanen

för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001) står bl.a. att förskolans uppdrag är

att främja barnens vilja och lust att lära ska stimuleras samt att barnens nyfikenhet,

företagsamhet och intressen ska uppmuntras. Miljön ska vara trygg och locka till lek och

aktivitet samt att inspirera barnen att utforska omvärlden. Genom lek, socialt samspel,

utforskande och skapande och även genom att iaktta, samtala och reflektera söker och erövrar

barnen kunskap. Genom att forma, konstruera och använda material och teknik främjas barns

utveckling och lärande. I Lpfö98 (utbildningsdepartementet, 2001) 2.2 utveckling och lärande

finns mål riktat mot naturvetenskap och teknik som förskolan ska sträva efter att varje barn

uppnår:

”tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att

förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av

olika material och tekniker, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens

kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och

djur”( s.13).

Att ämnena naturvetenskap och teknik har lyfts för förskolan framgår av det förslag som

skolverket har till förtydligande i läroplanen, där föreslås att förskolan som mål i utveckling

och lärande ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att:

”Naturvetenskap och teknik

i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik

i vardagen,

bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och teknik i samspel med andra barn och

vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer,

2

bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och verktyg,

utveckla en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil, natur

och samhälle är relaterade till varandra.” (2009b, s46)

I Lpo94 nämns under kunskaper 2.2 att skolan ska bidra till att en grund för undervisningen är

utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Ett mål för skolan att sträva efter är att varje elev:

”lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att

– formulera och pröva antaganden och lösa problem

– reflektera över erfarenheter och

– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,”(2009a, s.9)

I Att lära teknik ute hänvisar Brage (2009) till Lpo94 att det var första läroplanen för skolan

där teknik och naturvetenskap fick en egen kursplan, det skulle bli en ökad inriktning mot

praktiska och laborativa arbetsformer och även att tekniken skulle knytas an till samhället och

förankras till verkligheten.

1.2 Litteraturgenomgång

Genom att ta del av vad litteraturen säger om barn, naturvetenskap och teknik samt hur

pedagoger/förskolor bör förhålla sig till ämnena ges en förståelse till varför naturvetenskap

och teknik är relevant på förskolan och hur naturvetenskap och teknik ska introduceras. Vi är

alla nyfikna av oss och som Persson (2004) hävdar så funderar barn och vuxna över saker som

sker i vår vardag dagligen, hur kan något som inte syns blåsa iväg ett löv eller varför smälter

glassen men inte bollen i solen? Det är några frågor som vi tillsammans, barn och pedagoger

kan undersöka och utforska för att lära oss mer om vår värld.

Litteraturen är till hjälp och utgångspunkt för att åstadkomma ett bra arbetsmaterial i

naturvetenskap och teknik riktat till förskolan.

Litteraturgenomgångens fokus ligger på naturvetenskap och teknik, språk och begrepp och

varför experimentera och dokumentera?

1.2.1Naturvetenskap och teknik i förskolan. Varför, hur? Varför är det av intresse att introducera naturvetenskap och teknik redan i förskolan?

Persson (2003 & 2009) påstår att naturvetenskap och då främst fysik och kemi har ett

oförtjänt rykte att vara krångligt, tråkigt och abstrakt. Det är synd menar han för genom

naturvetenskapen kan barnen finna lusten att lära och utforska omvärlden. På liknande sätt

håller Björklund & Elm (2003) med och menar att barnen utvecklar sin förmåga att förstå

världen de lever i genom att komma närmare vardagens naturvetenskapliga skeenden. Vidare

menar de att små barn undersöker och utforskar och de gör det för att försöka förstå hur den

värld de lever i hänger ihop och det är kunskap för dem. Harlen m.fl. (1996) tilläger att

förutom att barnen utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden, så på vägen dit för att förstå

löser de problem och fattar beslut. Persson (2004) menar att fenomen som du oftast inte ser är

något som dagligen påverkar ditt liv, det är spännande och mystiskt. Persson (2009) lyfter att

undersöka är både för barn och vuxna en fantastisk upplevelse och att naturvetenskap ger

situationer där vi pedagoger lätt kan fånga upp och lyssna till barnens tankar och ta deras

tankar på allvar. Har åldern på barnen någon betydelse för att lära i naturvetenskap och

teknik? Lagerholm (2009) menar att barns utveckling inte är åldersrelaterat på så sätt att

genom undervisning i naturvetenskapens grunder förvärvar barn kunskaper vid vilken ålder

som barnet än är i, eftersom att barn ställer frågor. Viktigt att tänka på är dock att möta

3

barnets sätt att tänka och anpassa undervisningen därefter. Persson (2009) hänvisar till Lpfö98

där styrdokumenten slår fast att det är viktigt även för mindre barn att möta naturvetenskap.

Där står det bland annat att barn ska sträva efter att utveckla sitt kunnande om växter, djur

samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga

fenomen. Harlen m.fl.(1996) menar att utforska naturvetenskap med de minsta är något

speciellt. Det uppmuntrar till samspel och dialog och att pedagogens roll blir att förse barnen

med enkelt material, så som en hålslev. Barn är barn och Persson (2009) menar att barn

kommer med så kloka idéer när de får möta naturvetenskapliga problem. Lagerholm (1987)

hävdar att med vägledning av vuxna ska barn tidigt ges möjlighet att konkret möta

naturvetenskapliga företeelser. Hon menar att det öppnar för att öka flickors intresse för

teknik, om denna möjlighet ges redan i förskolan. Björkman (2005) hävdar att förskolan

måste integrera ämnen som naturvetenskap mer och pedagogerna behöver utveckla och förstå

det. Det är som Elfström m.fl. (2008)påstår att pedagoger som har dåliga kunskaper i ämnet

ofta viftar bort barns teorier som de kommer med och att naturvetenskapen därför ofta väljs

bort till förmån för andra ämnen. Björkman (2005)hänvisar till att det finns forskning som

säger att det inte finns något samband mellan barns ålder och det de ger uttryck för.

Forskningen menar att det är deras erfarenheter och sätt att förstå omvärlden som påverkar

barnen. Björkman (2005)menar vidare att miljön de vistas i, vilka vuxna de möter och om de

vuxna tar barnen på allvar är ursprunget till vilka erfarenheter barnen erhåller. Barn kan

uttrycka sin erfarenhet i att besjäla, använder animaliska uttryck och det menar Björkman

(2005) ger barn kunskap i utvecklande förklaringar. Hon menar att i slutänden handlar det om

hur pedagoger eller forskare värderar det som hörs och ses. Barn lär sig att ompröva sina

tidigare erfarenheter menar Björklund & Elm (2003)genom att barn konfronteras med

varandras perspektiv i situationer som ofta kan uppstå i naturvetenskapliga skeenden.

Hur ska naturvetenskap och teknik introduceras på förskolan?

Lek med tankar påstår Elfström m.fl. (2008) är ett sätt att introducera naturvetenskap på

förskolan. För att ett naturvetenskapligt arbete bygger på att samla, sortera, pröva och

benämna, det är i lek och med tankar. Björkman (2008) håller med och menar att observera,

sortera, klassificera, ställa hypoteser, undersöka och kommunicera är ett naturvetenskapligt

arbetssätt. Persson (2003) menar att förskolan kan introducera naturvetenskap genom att låta

barnen ställas inför roliga och intressanta problem. Björklund & Elm (2003) menar att naturen

är en viktig del för barnen, att få börja nära den. På så sätt blir barnen gradvis medvetna om de

små detaljernas betydelse och hur allt hänger samman. Barnen ges möjlighet att kommunicera

med varandra kring fenomen i naturen t.ex. genom att utforska insekters liv. Genom vuxna

kan barnen lära sig att gradvis förstå hur samspel mellan människa, samhälle och natur

samverkar. Pedagogen måste utgå från de små barnens utgångspunkter utifrån den värld de

lever när de bedriver naturvetenskaplig verksamhet. Björkman (2008) menar på liknande sätt,

att börja med barnens egna undersökningar som utgångspunkt. Björklund & Elm (2003) lyfter

samlärandet, barnens dialoger med varandra hjälper dem att få insikter och djupare förståelse

för det de utforskar tillsammans. Det kan ske på så sätt att yngre barn blir vägledda och

inbjudna av de äldre barnen. Barn gör på liknade sätt som vetenskapsmän påstår Björklund &

Elm (2003), de ställer hypoteser, de gissar och kommer med kreativa förslag kring något de

utforskar. Elfström m.fl. (2008) menar att genom att lyssna på varandra och allas olikheter så

vidgar varje barn sin förståelse av en händelse, fenomen. Lagerholm (2009)hävdar att

pedagoger som vägleder barnen så deras undersökningar blir systematiska, kan för barnen

leda fram till ny kunskap. Elfström m.fl. (2008) menar att pedagogen ska anta de utmaningar

som ett utforskande och undersökande arbetssätt innebär för det ger barnen möjlighet att vara

aktiva deltagare i förskolans undervisning i naturvetenskap, det i sin tur kan påverka barnen

4

att skapa ny kunskap genom samarbete. Barn är spontant nyfikna och intresserade av

naturvetenskapliga fenomen. Björklund & Elm (2003) menar att barns undersökningar av

föremål, händelser och olika material som finns tillgängliga i deras omgivning är de

grundläggande föreställningarna av naturvetenskap på förskolan. De tillägger att pedagoger

som tillför barnen konkreta redskap ger barnen möjlighet att tillsammans med varandra

utforska naturvetenskapen i vardagliga situationer och det skapar ett samlärande. Björkman

(2005) menar att pedagogen har en avgörande roll i barns möjlighet att tillskansas

naturvetenskap i förskolan. Viktigt är då pedagogers förhållningssätt och att de lär sig förstå

hur barn tänker och lär med betoning på att kunna skapa situationer som utmanar barnen så

det krävs kunskap för att komma vidare. Björkman (2005) återkommer till det tidigare

författare nämnt som har stor betydelse för barns inlärning, att barnen skapar nya erfarenheter

till det de redan kan. Persson (2009) tillägger att pedagoger ska ta tillvara på barnens tankar

och idéer och då utgå från barnens erfarenheter när de utforskar.

1.2.2 Språk och begrepp Björklund & Elm (2003) menar att samtalet uppstår och utvecklas i förskolans vardagliga

verksamhet i spontana och planerade aktiviteter. Enligt Gustav Helldéns (refererad i

Björklund & Elm, 2003) påstår han att språkets betydelse spelar en stor roll i barnens vardag

då det gäller att beskriva egna och andras föreställningar. Han menar vidare att språket är det

verktyg som används för att beskriva sina tankar och kommunicera med omvärlden. Genom

kommunikation frigörs de egna tankarna och kan jämföras med varandras tankar. Elfström

m.fl. (2008) menar att det hjälper människan att förstå världen i tidig ålder genom att använda

naturvetenskapliga begrepp, ord och termer. De fyller även i med att människors tänkande

förmedlas med språket och olika symboler. Björkman (2005) menar att ett viktigt redskap i

kunskapsutvecklingen är språket och då är även språklig kommunikation i arbetet med

naturvetenskap oerhört betydelsefullt. Pedagogens roll blir då att vara aktiv, utmana och

engagerad. Pedagogen ställer frågor som får barnen att tänka efter, sen bör pedagogen vara

observant på de begrepp som används på så sätt att barnen har något att relatera dem till.

Lagerholm (2009) menar att pedagogen ska se till att olika svar är lika värda och skapa ett

öppet tillåtande klimat. Vidare menar hon att genom erfarenhet så ges barnen möjlighet att ta

till sig nya begrepp och att i samtal med andra lär de sig sedan att sätta ord på sina

erfarenheter, där kommer pedagogen in och kan införa naturvetenskapliga begrepp. Elfström

m.fl.(2008) anser också att det främjar barnens lärande när de ges möjlighet för barnen att

prata om naturvetenskap med varandra. Menar även att barn måste få möjlighet att relatera

sina tidigare erfarenheter genom att i små grupper undersöka och diskutera det de undersöker

och då använda vardagsspråk. Att erövra det naturvetenskapliga språket och begreppen gör de

sedan i diskussion med pedagogen om sin undersökning. Dimenäs & Sträng Haraldsson

(1996) hävdar att begrepp är ett sätt för oss människor att ordna och klassificera omvärlden

genom att tillsammans återge egenskaper och särdrag hos företeelser eller saker. Enligt

Östman (refererad i Elfström m.fl.2008) belyses det att i de naturvetenskapliga ämnenas

didaktik får barn en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de talar

naturvetenskap. Pedagogen kan ge barnen de naturvetenskapliga begreppen och termerna,

men det är viktigt att barnen får använda sitt eget språk och sina egna begrepp och

förklaringsmodeller. Det finns många olika språk inte bara olika internationella språk utan

även språk och begrepp som hör inom vetenskapens ramar. Elfström m.fl. (2008) anser att

varje språk har sina regler som måste läras in och att olika språkkombinationer ger barnen

ökad kunskap och kan ge nya upptäckter. Ges vardagsordet samtidigt som ämnesordet kan

barnen koppla ihop mötet med de båda orden till att de står för samma begrepp. Det är viktigt

att pedagogerna har tillräckliga kunskaper för att hitta de rätta benämningarna när fenomen

dyker upp i vardagen. Exempel från vardagen kan vara att då används ord som torka när

5

vatten försvinner eller att sockret smälter, men de vetenskapliga termerna till att vattnet torkar

är att det avdunstar och sockret smälter inte utan det löser sig i vätskan. Ger pedagogen det

rätta ordet så kan det för hela barngruppen som är närvarande ge upphov till nya associationer

och kunskaper. Författarna hävdar att lärandet i naturvetenskap alltid sker i ett sammanhang,

då har språket stor betydelse. De tillägger att barnen genom kommunikation och interaktion

med varandra blir delaktiga i hur människor i deras omgivning uppfattar och förklarar det som

händer, barn tänker och använder det språk de behöver vid en viss situation genom det språk

de skaffat sig. Björklund & Elm (2003) menar att då barn använder ord och begrepp de

tidigare hört i sina dialoger så visar det på att de anskaffat sig kunskap i att använda

erfarenheter som de har och kan sätta dem i logiska sammanhang och det visar på att barnen

har förstått. Författarna påstår även att då barnen söker efter alternativa ord för de rätta orden

ger det barnen en vidgad användning av språket samt att barnen lär sig att utveckla förståelse

för fenomen då de ställer frågor till sig själv och till varandra genom att beskriva vad de ser.

Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) tillägger att barnen behöver höra andra tala med

varandra för att tränas i att uppfatta för att sedan kunna härma. Elfström m.fl.(2008) hävdar att

då barnen ges möjlighet att få öva sig i olika tekniker och uttrycksformer frambringar det

deras användande av olika slags kommunikationer med sig själv och med andra. Författarna

anser att då barnen beskriver det konkreta utforskandet så ges tillfälle att använda flera olika

adjektiv och att studera och experimentera ger konkret kunskap som kan uttryckas verbalt.

Björkman (2008) vill lyfta bildspråket, använda färdiga bilder gör att detaljer blir mer synliga

och därefter låta barnen teckna ner sina egna bilder. För att sedan komma vidare kan

pedagogen ställa frågor som: hur, vad och varför, de hjälper till att föra utforskandet vidare.

Hon menar vidare att arbeta med naturvetenskap i förskolan ger bra tillfällen till bra

språkutveckling. Hela tiden finns möjlighet att uttrycka sina tankar i talspråk och barnen får

möjlighet att samtala kring vardagliga begrepp som exempelvis skugga. Hon menar att det i

sin tur hjälper barnen att senare i livet förstå naturvetenskap.

Björklund & Elm (2003) framhäver att den dagliga kommunikation mellan barn bör få en

djupare betydelse än att bara ses som prat. För de menar att det är genom barnens samtal som

pedagogerna får möjlighet att fördjupa samtalet i naturvetenskaplig bemärkelse och på sätt

lägga en grund för barnens naturvetenskapliga förståelse.

1.2.3Experimentera, varför? Varför experimentera?

Eckerman (1991) menar att kunskap i sig inte skapar förståelse utan för att skapa sig

förståelsen behövs experiment och menar att barnen först ska: ”pröva, sedan lära, för att få en

chans att förstå!” (s.3). Langlo Jagtøien m.fl. (2002) belyser på liknande sätt och anser att

kroppen är vår primära instans för förståelse och att det är kroppen som först förstår världen,

känner det i kroppen innan tanken har förstått. För att känna med kroppen används våra

sinnen: lukt, smak, syn, hörsel och känsel. Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) lyfter att det

lilla barnet lär genom sina sinnen och då måste de aktivt få hantera saker för att skapa nya

erfarenheter som ger det enskilda barnet en egen bild av världen. Dahlgren & Szczepanski

(2004) tillägger att uppfatta omvärlden genom sina sinnen är grundläggande för utvecklingen.

Elfström m.fl. (2008) nämner John Dewey och hans idéer som handlar om att lära genom att

göra. Att göra, kan betyda att vara aktiv, utforska, skapa, konstruera, kommunicera och

experimentera. Om naturvetenskapen är praktiskt upplagd finns det möjlighet för barnen att

använda sina tidigare erfarenheter. Lagerholm (2009) hänvisar också till Deweys myntade

begrepp: learning by doing, med det menar hon att barn som undersöker kommer i kontakt

med företeelser som utmanar deras föreställningar och då har de med hjälp av learning by

6

doing lättare att förstå sammanhanget. Langlo Jagtøien m.fl.(2002) tillägger att eftersom

kroppen finns med hela tiden i varje sammanhang och i alla situationer som finns, erhåller vi

erfarenheter som sätter sig i kroppen. Det är utifrån dessa erfarenheter som barnen börjar

förstå världen. Lagerholm (2009) vill belysa att genom att utforska samma fenomen vid

många olika tillfällen så förstärker det förståelsen för fenomenet hos barnen, samt att

experimentet i sig utvecklas. Persson (2009)tillägger att undersökande och experimenterande

är för barnen en möjlighet för öppnande av kreativitet. Strotz & Svenning (2004) menar att

fenomen måste upplevas, förkroppsligas på något sätt, det är nästan omöjligt att beskriva för

den som aldrig provat.

Björklund & Elm (2003) menar att viktiga grundstenar för förskolan och barnen är att ha en

utforskande och experimenterande verksamhet för det skapar mening i tillvaron.

Lagerholm(2009) hänvisar till Lpfö98 och säger att det inte finns något i Lpfö98 som säger att

barn ska experimentera, det som lyfts där är att barnen ska få möjlighet att bearbeta sin

omvärld och sina erfarenheter med hjälp av leken. Vidare menar Lagerholm (2009) att

experimentera för små barn uppfattas som lek och att små barn experimenterar spontant för att

få nya erfarenheter och förstå omvärlden. Lagerholm (2009) anser att förskolebarn som

experimenterar med sin omvärld ges möjlighet att utveckla sina begrepp. Persson (2009)

menar att det strävas mot styrdokumentens mål och riktlinjer bland annat i barnens egen

utveckling, när barn och pedagoger tillsammans experimenterar, utforskar och undersöker.

Lagerholm (2009) menar att barn experimenterar spontant och är nyfikna på sin omgivning.

Hon menar vidare att barns spontana undersökningar kan leda till att barnen lär sig att

metodiskt undersöka och samla erfarenheter som i sin helhet gör att de förstår sammanhanget.

Persson (2009) menar att barns nyfikenhet kan uppmuntras av att barnen experimenterar och

undersöker, det i sin tur leder till att barnen inspireras att utforska omvärlden.

En annan orsak till varför experimentera på förskolan menar Lagerholm (2009) är att genom

medvetna pedagoger så kan de utveckla barnens experimenterande som utvidgar sina

erfarenheter och det blir en bra bas för fortsatt undersökande i skolan. Persson (2000) menar

att barn som aldrig mött naturvetenskap på ett laborativt sätt innan de kommer upp i de högre

skolåren upplever naturvetenskap och experimenterande som en helt ny värld. Det blir inte för

barnen naturligt med naturvetenskap och den vardagliga förförståelsen som kommer av

iakttagelser i vardagen blir inte sedd. Harlen m.fl. (1996) tillägger att det blir svårare för

barnen att ändra uppfattning och när de kommer till högstadiet kan bristen av vetenskapliga

begrepp göra det svårare för de eleverna att följa med i undervisningen. Lagerholm (2009)

hänvisar till Lpo94 där det nämns att experimentella metoder som kännetecknas av hypoteser

gjorda från observationer av experiment är en viktig del av den naturvetenskapliga

verksamheten. Hon hänvisar vidare till att målen för årskurs5 där eleverna ska ”kunna utföra

enkla systematiska observationer och experiment samt att jämföra sina iakttagelser med

resultaten” (citerat i Lagerholm, 2009, s14), hon menar att om barnen får tidig

experimentvana som grundas redan i förskolan så är det lättare för barnen att nå målen för

årskurs5. Wickman (2002) tillägger att barns tidigare erfarenheter spelar en stor roll för hur de

förstår laborationerna och de vetenskapliga fenomenen, samt att ett undersökande arbetsätt

skapar intresse för ämnena. Persson(2009) menar att det är lika för barnen som för forskarna,

de har många kloka idéer på hur problem kan lösas och varför det blir som det blir. Persson

(2009) menar att en hypotes är en bra gissning till en problemlösning eller svaret på

funderingen/frågeställningen och forskare formulerar en hypotes då de ställs inför ett

problem. Lagerholm (2009) anser att för att bygga upp och utveckla sin begreppskultur bör

barnen efterhand strukturera sina experiment med att ställa hypoteser. Persson (2000) påvisar

7

att då pedagogen arbetar utefter att barnen ska experimentera efter en given mall med ett facit

så tappar barnen intresset för naturvetenskap och förståelsen glöms bort. Och Persson (2009)

påstår att om barnen ges möjlighet att få möta problemformulerade experiment kan det bidra

till mötet med naturvetenskapen inte präglas av ett facit med rätt svar utan det istället präglas

av kreativitet. Lagerholm (2009) instämmer och menar att barnen kan bli låst om de vet svaret

innan och att inte veta svaret kan leda till att de tillsammans söker svar. Persson (2003)

tillägger att om barnen får tillåtande och öppna frågeställningar där inte bara ett rätt svar finns

efter ett facit så upptäcks dolda talanger hos barnen.

Att koppla ihop teknik med experiment är inte det första vi människor tänker på, utan teknik

är mer förknippat med verktyg, maskiner elektricitet menar Lagerholm (1987), men hon

framhäver att teknik vanligen innebär experimenterande och då främst inom

naturvetenskapen. Wohlin (2004) vill att pedagoger tänker igenom vad teknik är för dig som

pedagog för att sedan kunna arbeta vidare med barnen. Lagerholm (1987) lyfter även att barn

och vuxna som har roligt tillsammans när de experimenterar får en mer positiv inställning till

teknik och hon anser att det experimenteras för lite ute på förskolorna.

Att utföra enkla experiment med barnen menar Persson (2009) är för barnen spännande,

engagerande och roligt samt att experimenten är vardagsnära och kan göra det osynliga

synligt. Persson (2009) lyfter några viktiga aspekter som är tänkvärda inför experimenterande

med barn. Det är bland annat att börja med det enkla, använd alla sinnena, låt

experimenterandet ta tid, upprepa samma experiment och förklara inte sönder. Han menar att

barnens nyfikenhet leder dem vidare till ny kunskap och att barnen får ett lustfullt lärande

genom enkla och roliga undersökningar som utmanar deras förförståelse.

1.2.4 Dokumentation, varför? Björklund & Elm (2003) menar att det är en betydelsefull lärarkompetens att dokumentera.

Samt att pedagoger som lyssnar till barnen och fångar samtalet hjälper barnen att utveckla

sina tankar. Elfström m.fl. (2008) tillägger att en pedagog som lyssnar är noga med att ge

barnen tid att undersöka innan de börjar ställa frågor och att under tiden pedagogen lyssnar

ges möjlighet för att dokumentera. Åberg & Lenz Taguchi (2005) belyser att dokumentera är

ett sätt att förstå världen på många olika sätt. De menar vidare att vi kan göra lyssnandet

synligt genom dokumentation och att dokumentation leder till reflektion, en reflektion som

synliggör pedagogrollen och pedagogers syn på barns lärande. Björklund & Elm (2003)

menar vidare att det är viktigt att erbjuda barnen konkreta verktyg, samt miljöer för samtal

och lärande. Genom att erbjudas detta byggs förståelsen upp och det lägger en grund för ett

naturvetenskapligt lärande. Björkman (2005) tillägger att konkreta verktyg som material som

utvecklar leken kan tillföras genom att pedagogerna dokumenterar barnens intressen. Används

en digitalkamera kan dokumentationen bli genomförd samma dag vilket ger barnen möjlighet

att se på: att de lär sig och hur de lär sig. Elfström m.fl. (2008) menar att det förstärker

barnens intryck då de får uttrycka sig i bild eller skrift. De ger som förslag att

dokumentationen kan sättas upp på väggarna så barnen får tillfälle att studera

dokumentationen under en längre tid. Björkman (2005) anser att genom dokumentation så

hjälper det barnen att se sambandet av det de utfört. Dokumentation kan bidra till barns

möjlighet att reflektera och Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996)anser att reflektionen kan

hjälpa barnen att utveckla förståelse för sitt eget lärande. Med hjälp av reflektionen ges barnen

möjlighet att sätta olika händelseförlopp och förklaringar i relation till sin egen erfarenhet och

de kan på så sätt jämföra och tolka den naturvetenskapliga kunskapen. Åberg & Lenz Taguchi

(2005) tillägger att då barnen återbesöker dokumentationen från tidigare projekt samtalas och

diskuteras deras gemensamma minnen, egna och andras upplevelser och upptäckter. Barnen

8

kan på så sätt jämföra sina tidigare arbeten och tankar med nya tankar, barnen ser då

skillnader i sin egen lärprocess. Författarna anser att det ständigt ska finnas bilder tillgängligt

för barnen för att möjliggöra reflektionen. Persson (2003) menar att dokumentation som är

varierande och kreativ synliggör, öppnar för kommunikation och utbyte av idéer och barnen

blir sedda och tagna på allvar.

Persson (2009) belyser några viktiga tankar om varför dokumentation? Han menar att det är

bra att fundera över vad dokumentationen ska användas till. Är den till för att ge en bild av

vad som görs på förskolan, öka barnens egen förståelse, samtal med föräldrar, utställningar

eller erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling? Åberg & Lenz Taguchi (2005) fyller på

med att dokumentationen kan se olika ut beroende på vilket projekt det arbetas med.

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med examensarbetet är att utforma och utveckla ett varierat arbetsmaterial i

naturvetenskap och teknik riktat till förskolan med utgångspunkt från Lpfö98 samt utifrån

övrig litteratur. Syftet med arbetsmaterialet är att öka intresset för naturvetenskap och teknik

på förskolorna samt att få pedagogerna att se med de naturveteskapliga glasögonen till

vardags.

Examensarbetet innehåller en praktisk del som är tänkt att uppfylla ett övergripande mål och

fyra funktionskriterier samt en frågeställning riktat mot funktionskriterierna.

2.1 Övergripande mål

Målet med materialet är att utarbeta ett praktiskt användbart arbetsmaterial i naturvetenskap

och teknik som är årstidindelat och riktat mot förskolan.

2.2 Funktionskriterierna

Arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis skall:

o Hjälpa förskolorna att uppfylla strävansmålen i Lpfö98 samt det nya förslaget till

förtydliganden i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik har lyfts.

o Synliggöra det enkla i naturvetenskap och teknik, samt att visa på att naturvetenskap

och teknik finns överallt omkring oss i vardagen, i vår omvärld.

o Ha ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och

tekniska moment.

o Gå att utveckla.

2.3 Frågeställning

Uppfyller materialet de uppställda kriterierna?

9

3 METOD I metodavsnittet redogör jag för hur utvecklingen och möjlighet till utvärderingen av

arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis har gått

tillväga. Avsnittet är indelat i urval, datainsamlingsmetoder, procedur och analysmetoder.

3.1 Urval

Urval gjordes genom att jag åkte till 6 av mig handplockade förskolor och en förskoleklass.

Jag delgav dem ett skriftligt brev (bilaga1) och en kort presentation av mig och materialet.

Därefter fick de själv välja om de ville vara med i undersökningen för att materialtesta.

Förfrågningarna gjordes till varje enskild avdelning, med undantag för en förskola där fanns

en kontakt person som delgavs all information från mig. Den etiska aspekten delgavs

muntligt. Det framfördes att avdelningarna och förskolorna inte kommer att kunna spåras i

examensarbetet och att de medverkar efter deras förutsättningar. 5 av dessa

förskolor/förskoleklass har jag någon gång tidigare arbetat vid eller har annan anknytning till.

Den 6:e förskolan var för mig helt okänd. Det är nästan hälften av avdelningarna (11 av

24avd) som saknar närmare kännedom om mig.

Det är 23 förskoleavdelningar fördelat på 6 olika förskolor och en förskoleklass som har

deltagit i undersökningen i examensarbetet. Det är manliga och kvinnliga förskollärare och

barnskötare som deltagit. De har en spridning i antal år de varit verksam med från 1år till 36år

i förskolans/förskoleklassens verksamhet.

Jag tillfrågade pedagogerna på en avdelning med 19barn i åldrarna 1,9 - 6,3år om jag kunde få

utföra materialtest vid två tillfällen. Jag lämnat ut brev till föräldrarna (bilaga2) om tillstånd

från dem att utföra materialtest med deras barn samt att observera och ev. intervjua barnen.

Valet av avdelning föll sig så att jag är bekant med lokalerna och utomhusmiljön. Några av

pedagogerna känner jag sedan tidigare. Barnen känner inte mig, men har kanske sett mig vid

andra tillfällen.

Arbetsmaterialet är årstidsindelat så det går att separera det i fyra delar, vår, sommar, höst och

vinter. Jag gjorde ett urval av mitt arbetsmaterial i form av att materialtesta endast en del av

arbetsmaterialet. Valet av del var inte så svårt utan föll sig naturligt efter den årstid som var

då arbetsmaterialet delades ut. Det var vårdelen: Upptäck och Utforska naturvetenskap med

Kråkis på våren.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Metod och urval av innehållet till arbetsmaterialet Upptäck och Utforska naturvetenskap och

Teknik med Kråkis som jag har utvecklat har framtagits till största delen genom omarbetning

av idéer ur litteratur samt genom egna framtagna idéer. Urvalet grundar sig i att vara ett

varierande material som belyser många olika fenomen vid olika årstider.

En undersökningsmetod av materialtestet har gjorts med hjälp av formulär (bilaga 3), vid

varje genomfört experiment har pedagogen fyllt i formuläret som jag sedan har samlat in.

Jag delade personligen ut en enkät med frågor rörande arbetsmaterialets funktioner, layout

och några övriga frågor till 23 förskoleavdelning och en förskoleklass och bad pedagogerna

att besvara enkäten. Varje avdelning fick själv välja om de besvarade den tillsammans hela

arbetslaget eller valfritt antal pedagoger från respektive avdelningen. Enkäten är utformad så

att den kan besvaras av pedagogerna utan att de har utfört några experiment, utan endast med

10

arbetsmaterialet till hands att titta i. Jag samlade personligen in enkäterna, två till fem

arbetsdagar efter utlämnandet.

För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt valde jag att utföra materialtest med några barn

själv och med en pedagog närvarande. Jag utförde experiment vid två olika tillfällen med barn

i åldrarna 2.3 år till 6.3år. Jag utförde i samband med experimenterandet observation av

barnen med hjälp av ett kategorischema (bilaga6) och efter experimenterandet fyllde jag i ett

av mig färdigställt utvärderingsschema (bilaga7).

3.3 Procedur och Materialtest

I denna metoddel redovisas proceduren av framtagandet av arbetsmaterialet Upptäck och

utforska Naturvetenskap med Kråkis, samt en redovisning av utlämnande av materialet och

hur den har hanterats. Mina egna utförda materialtester och observationer på förskolorna har

fått en egen underrubrik, materialtest och observation.

Efter genomgång av Lpfö98 och inläst litteratur började jag produktutvecklingen av

arbetsmaterialet. Innehållet till arbetsmaterialet Upptäck och Utforska naturvetenskap och

Teknik med Kråkis har framtagits till största delen genom omarbetning av idéer ur litteratur

samt genom egna framtagna idéer med hela tiden tanken på att utveckla ett varierat material

som belyser olika fenomen, samt är årstidsrelaterat. Hur skulle materialet se ut och vad skulle

handledningarna innehålla? Jag hämtade idéer från litteraturen och använde mina egna

erfarenheter, vilka önskemål och krav jag har på handledningars utformning.

Handledningarna delades in i fyra ämnen: fysik, kemi, natur och teknik. Ett eget önskemål jag

hade var att formatet skulle vara mindre än A4. Jag valde att skriva handledningarna på

liggande A4, tvåspalter. En handledning/A4 sida. Varje handledning veks sedan på mitten och

laminerades för hållbarhetens skull, deras färdiga format blev A5. Varje handledning består

av en överskrift och kort beskrivning av vad som ska undersökas. Det finns en ruta som anger

tidsåtgång för utförandet av experimentet samt en åldersangivelse. I handledningen finns det

en rubrik som talar om vad du behöver för material för att utföra experimentet, samt rubriker

som förväntat resultat och förklaring. Jag har själv utfört många experiment och dokumenterat

med digitalkamera, bilderna har lagts in i handledningarna. Bilderna tydliggör det som kan

vara svårt att beskriva med ord.

Jag valde att göra materialet i fyra separata delar efter de fyra årstiderna, vår, sommar, höst

och vinter. Varje årstidsdel innehåller en inledning, teoretiska förklaringar, symbolförklaring,

en innehållsförteckning, handledningar och referenser. I inledningen förklaras det lite kort

varför vi på förskolorna ska arbeta med naturvetenskap och teknik och i de teoretiska

förklaringarna förklaras ämnena fysik, kemi, natur och teknik vad de står för.

Symbolförklaringarna består i att ett ämne har en egen färg, samt att en symbol finns på varje

handledning som symboliserar vilken årstid den tillhör. Innehållsförteckningen innehåller

förutom namnet på handledningarna även en presentation till vilket fenomen som belyses.

Referenserna återfinns i slutet på varje årstidsdel och är indelade i de fyra ämnena: fysik,

kemi, natur och teknik. Varje färdig årstidsdel sattes samman med hjälp av en sortimentsring i

ett stansat hål i vänstra övre hörnet på alla handledningar. Våren för sig och sommaren, hösten

och vintern för sig. För att göra arbetet mer inriktat till barnen så önskade jag en figur som

kunde tillföra arbetsmaterialet en lekfullhet. Jag fick hjälp av min brorsdotter som tecknade

ner en kråka i fyra olika positioner. Kråkan blev frontfigur för mitt arbete och fick namnet

Kråkis. I handledningarna finns Kråkis och hjälper till med tips och utforskar omvärlden

tillsammans med pedagoger och barn. Jag ser flera möjligheter med användandet av Kråkis

11

och det är bland annat att använda en kråka som handdocka vid utförandet av experimenten.

Sammanlagt framarbetades ett arbetsmaterial med 96 handledningar för hela året som belyser

olika fenomen i naturvetenskap och teknik.

När vårdelen av arbetsmaterialet var färdig lämnades den ut i 13 exemplar till 23

förskoleavdelningar samt en förskoleklass för materialtest. Materialet delades ut personligen

och det medföljde även en låda med material (bilaga5) till några av handledningarna till

vårdelen för att göra starten av experimenterandet lättsammare. Arbetsmaterialet fanns ute på

förskolorna i 2 ½ vecka för egenhändigt materialtest. Förskolorna och förskoleklassen hade

fria händer att materialtesta hur många och vilka handledningar som de önskade. Det de skulle

göra för mig var att fylla i ett formulär (bilaga3) som jag framtagit efter varje utfört

experiment. Formulären blir en utvärdering av hur mycket som har experimenterats ute på

fältet samt att se hur handledningarna har fungerat ute i verkligheten i förskolornas och

förskoleklassens verksamhet. De insamlade formulären förvarade jag hemma för senare

analys.

Efter 1 ½ veckas materialtestande ute på förskolorna delade jag ut 24 stycken enkäter

(bilaga4) som en övergripande mer uttömmande undersökning som skulle hjälpa mig att få

svar på mina funktionskriterier jag har satt upp för arbetsmaterialet. Enkäterna samlades in

personligen av mig efter 2 – 5 arbetsdagar. Enkäterna förvarade jag hemma för senare analys.

3.3.1 Materialtest och observation Med tillstånd från föräldrarna och personal planerades det in två tillfällen under samma vecka

som jag skulle komma till dem och utför materialtest och observationer. Jag kom till förskolan

dagen innan så barnen och personalen hade möjlighet att se mig. Jag deltog i en kortare

samling innan mellanmålet då presenterade jag mig för de barn som var där, samt nämnde att

jag skulle återkomma nästa dag och experimentera med dem. Testtillfällena planerades in för

att passa den redan inplanerade verksamheten som bl.a. innebär samarbete mellan de övriga

avdelningarna. Vid testtillfällena utförde jag experimenten samt utförde observationer. För att

lyckas utföra observationer samtidigt som experimenterandet valde jag en metod utifrån

Rubinstein Reich och Wesén (1986), kategorischema som de menar passar när man inte

behöver vara helt koncentrerad på observationen under en längre tid. Jag kompletterade med

ett utvärderingsschema som fylldes i efter avslutad aktivitet. Enligt Rubinstein Reich och

Wesén (1986) används utvärderingsschema bl.a. till att följa upp en aktivitet, ta reda på vad

barnen uppfattade/lärde sig eller tyckte. Jag valde själv vilka handledningar som skulle testas.

Jag gjorde mina val medvetet och valde de handledningar som innehåller flera experiment och

som har en röd tråd igenom hela experimenterandet. Jag letade fram material till

handledningarna själv hemma innan.

Första tillfället.

Fångarna på fortet, en handledning som hör till fysikdelen(vår). Jag förberedde de tre

experimenten i tre olika rum innan jag anslöt till barngruppen. Det fanns elva barn den

förmiddagen i åldrarna 2.3år till 6.3år. Jag valde att dela in barnen i två grupper med 5

respektive 6 barn i varje grupp. Jag hade en pedagog som var med mig och gruppen.

Jag började med att samla gruppen på fem barn i deras ordinarie samlingsrum. Där visade jag

på en koffert som var låst och inte gick att öppna. Barnen ruskade på den och hörde att det var

12

något i den. Jag presenterade ett förslag där barnen skulle få utföra tre experiment och när de

gjort det så fick de ett ord efter varje utfört experiment. När de hade fått tre ord som bildade

ett långt ord så fick de nyckeln till kofferten. I första rummet möttes vi av lådor med sand och

magneter. Vi skulle ha skattjakt med hjälp av magneterna. I det andra rummet var en stor

genomskinlig plast burk fylld med vatten och de testade om olika material sjönk eller flöt. I

det tredje rummet var det lite mörkt och det fanns 10 mindre plast hinkar med lock, här gällde

det för barnen att ruska på hinkarna och försöka finna de två hinkarna som innehöll samma

ljud. Därefter tog barnen sina tre insamlade ord och bilda ett långt ord och fick nyckeln. De

öppnade kofferten och i låg det som det som bildades av de tre orden sol – glas – ögon. Sedan

gjorde jag om proceduren med de sex andra barnen och en annan pedagog följde med. Jag

höll på sammanlagat i ca 1 ½ timme med denna handledning delat på två grupper.

Andra tillfället.

Naturstig, en handledning som hör till natur (vår). Jag gick stigen själv innan och planerade in

var de olika momenten kunde utföras. Detta tillfälle låg efter lunch, jag hade elva barn i

åldrarna 2.9 år – 6.3år med mig, övriga barn sov middag. Jag hade en pedagog med mig.

Vi började med att samlas i en ring där jag valde att stigen började. Vi sjöng en frågande sång

om vad vi skulle få se/göra under stigens gång. Vi gick en bit innan barnen upptäckte att det

hängde något i ett träd. Det var en bild på ett öra. Där tränade vi på att lyssna på ljud som

finns i naturen under en minut, genom att använda en tidsangivelse så fick vi med

tidsuppfattning också. Nästa aktivitet utförde vi i en liten skogsdunge. Där skulle barnen leta

reda på föremål i naturen som hade samma färg som ett kort de fick ur en påse som hängde

där. Alla insamlade föremål jämfördes och diskuterades. Därefter lade jag ut några föremål på

en sten och de fick blunda, jag tog bort ett föremål och de fick titta och säga vilket föremål

som jag tagit bort. Vi tog med oss materialet vi samlat in och utförde en aktivitet som inte står

med på naturstigshandledningen utan den aktiviteten återkopplar till fångarna på fortet,

flyter/sjunker. Vi gick på en bro över en liten bäck, där kastade vi i föremålen och gissade om

de flöt eller sjönk och även om föremålen kom fram på andra sidan av bron. Vi gick vidare

och tog fram papper och kritor, barnen fick måla barkavtryck. De upplever trädens olika

utseenden med flera sinnen. Som avslutning satte vi oss i en ring och pratade om vad vi hade

upplevt och åt äpple. Det tog ganska precis en timme att genomföra denna naturstig.

3.4 Analysmetoder

Analyserna på undersökningen har utförts separerat enkät, formulär och observation, varje del

för sig.

Enkäten sammanställdes genom att föra statistik på hur många som svarat på enkäten och hur

många som svarat på varje separat fråga och vad de svarat på varje separat fråga (tabell3).

Helhetssyn och övriga kommentarer som lämnats på enkäten lästes igenom och många av

dem citeras i resultatdelen och återges i diskussionen.

Formulären bearbetades genom att sammanställa och föra statistik över antalet inkomna

formulär och antal utförda experiment/ämne (tabell1). Det gjordes en reflektion över övriga

frågor som sedan sammanställdes statistiskt (tabell2). Analysen av svarens inkomna

beskrivningar på helhetssynen av arbetsmaterialet lästes igenom och citeras i resultatdelen och

återges i diskussionen.

13

Observationen av materialtestet analyserades genom att läsa igenom observationsunderlagen

och sammanställa hur det uppfattades i resultatdelen. I resultatdelen finns även citat utifrån

några barns kommentarer.

4 RESULTAT I resultatavsnittet redogör jag för vilka resultat mitt syfte och mina uppsatta mål, kriterier och

min enda frågeställning har nått med olika metoder. Avsnittet är indelat i materialet,

testresultat, sammanfattning av måluppfyllelsen.

4.1 Materialet

Ett syfte med examensarbetet var att utforma och utveckla ett varierat arbetsmaterial i

naturvetenskap och teknik riktat till förskolan, med utgångspunkt från Lpfö98 samt utifrån

övrig litteratur. Syftet med arbetsmaterialet är att öka intresset för naturvetenskap och teknik

på förskolorna, samt att få pedagogerna att se med de naturveteskapliga glasögonen till

vardags.

Resultatet av mina studier har resulterat i ett årstidsrelaterat arbetsmaterial i naturvetenskap

och teknik riktat till förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis.

Materialet belyser olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment. Arbetsmaterialet

är i A5 format och varje enskild handledning är inplastad. Varje enskild handledning går att

plockas ur vid användandet, eftersom att arbetet är sammansatt med en sortimentsring.

Arbetsmaterialet innehåller en inledning som hänvisar från litteratur och Lpfö98 varför barn

bör utforska naturvetenskap. Därefter kommer information om arbetsmaterialets

årstidsupplägg och ämnesindelning, där olika symboler finns för olika årstider och olika

färger för olika ämnen. En innehållsförteckning finns som är indelat i de olika ämnena fysik,

kemi, natur och teknik och med en kort förklaring till vilket område som behandlas i varje

enskilt experiment, ex vattentryck, ljud osv. Varje handledning består av en överskrift och

kort beskrivning av vad som ska undersökas. Det finns en ruta som anger tidsåtgång för

utförandet av experimentet samt en åldersangivelse. I handledningen finns underrubriker som

talar om vad du behöver för material till att utföra experimentet, förväntat resultat och

förklaring. Till några handledningar finns bilder som tydliggör det som kan vara svårt att

beskriva med ord. Arbetsmaterialet innehåller 96 handledningar varav våren 35stycken,

sommaren 20stycken, hösten 20stycken och vintern 21stycken handledningar. I

handledningarna finns figuren Kråkis som hjälper pedagogen med tips och utforskar

omvärlden tillsammans med pedagoger och barn.

4.2 Testresultat

I detta avsnitt redogör jag för vilka resultat jag har kommit fram till genom mina olika

metoder för materialtestet av arbetsmaterialsdelen: Upptäck och Utforska Naturvetenskap och

Teknik med Kråkis på våren.

4.2.1 Formulär Jag har samlat in 61st formulär (bilaga3)från 15 förskoleavdelningar och en förskoleklass. 8

stycken förskoleavdelningar lämnade inte in några formulär. Det ger ett snitt på 3,8 utförda

experiment utav de 16 avdelningar som lämnade in formulär. 2 formulär av 61visar på att de inte lyckades med experimenten utefter deras förväntningar.

14

Av formulären kan jag utläsa hur experimenten har fördelats i antal mellan de olika ämnena

fysik, kemi, natur och teknik. Resultatet visar på att det är relativt jämnt fördelat mellan

ämnena fysik, kemi och natur med ett litet övertag för kemin. Det går även att utläsa att

relativt få har provat experiment kopplat till teknik.

Tabell1 Antal utförda experiment totalt och fördelat/ämne

Ämne Antal utförda experiment Fördelat i %

Fysik 18 30

Kemi 20 33

Natur 16 26

Teknik 7 11

Summa: 61 100

Formulären visar även på att det har experimenterats med barn i åldrarna 1 till 7år, vanligast

förekommande var barn mellan 3-7 år som bestod av 78,7 % medans barn under tre år var

delaktiga vid experimenterandet vid 19,7 % av tillfällena. Övriga 1,6 % hade inte angett ålder

på barnen.

.

Tabell2 En sammanställning av vad svararen anser om:

lätt svår Både lätt och svår Blankt svar Summa:

Tydligheten i handledningen

59 0 0 2 61

Tillgängligheten av material till

experimentet

58 0 1 2 61

Hur begripliga är de

vetenskapliga förklaringarna

som anges

47 0 8 6 61

Av tabellen går att utläsa att ingen har svarat svår vid någon av frågorna. Tydligheten i

handledningarna och att tillgå material till experimenten visade sig i 96 respektive 95 % vara

lätt, medans de vetenskapliga förklaringarna ansågs till 77 % vara lätt och 13 % ansåg att de

var både lätt och svår.

9 av 61 formulär svarar inte på om de har haft roligt tillsammans under experimenterandet.

Men utav de övriga 52 formulär har alla svarat ja på den frågan. Några har skrivit

kommentarer vid sidan om, som jag nedan citerat:

”Absolut”, ”Ja jätte roligt”, ”Det är alltid roligt att experimentera” och ”Ja! MYCKET

skratt och en gång till”

Av formulärets fråga om hur pedagogernas helhetssyn var i hur barnen upplevde experimentet

och situationen kan sammanfattas med att barnen var: nyfikna, intresserade, ville gärna se

resultat direkt, förvånade och funderande, roligt, barnen skrattade, spända och många hade

egna olika förklaringar. Tre treåringar som separerade färger uttryckte sig så här:

”- Titta, titta vad händer? – vad händer” medans andra barn skulle visa mamma och pappa när

de kom hem.

15

4.2.2 Enkät Av 24 utdelade enkäter(bilaga4) inkom 19svar. 5 enkäter lämnades inte in eller var blanka.

Det är både förskollärare och barnskötare som svarat på enkäten. De har en spridning i antal

år de varit verksam med 1år till 36år i förskolans/förskoleklassens verksamhet.

Tabell3 Sammanställning av svaren angående arbetsmaterialets funktion.

FRÅGOR Anser du/ni:

JA NEJ DELVIS Blankt

svar

Att med fokus på naturvetenskap och teknik att

materialet kan hjälpa er att uppfylla strävansmålen

i Lpfö98 samt det nya förslaget till förtydliganden

i läroplanen för förskolan?

17 1 1

Att materialet synliggör det enkla i naturvetenskap

och teknik?

18 1

Att materialet visar på att naturvetenskap och

teknik finns överallt omkring oss i vardagen?

19

Att materialet har ett varierande innehåll som

belyser många olika naturvetenskapliga fenomen

och tekniska delar?

18 1

Att materialet inspirerar till ett lustfyllt lärande för

barnen?

19

Att materialet går att utveckla?

14 1 4

I tabellen går att utläsa hur de har svarat på frågor angående arbetsmaterialets funktion.

3 Kommenterade varför de anser att materialet delvis går att utveckla, så här lyder de

kommentarerna: ”Behövs ej, var redan jätte bra!” ”Allt går ju att utveckla” ”allt går att

utveckla”.

Några andra kommentarer som lämnats angående arbetsmaterialets funktioner, som:

vardagsrelaterat, synliggöra det enkla, Lpfö98 och det lustfyllda lärandet citeras nedan:

”Ditt material tydliggör att vi alltid har detta omkring oss”

”Allt går att utveckla/anpassa till vår verksamhet”

”Ett tillgängligt material som redan känns förberett”

”Ja, det tydliggör det enkla”

”Med enkelt material väcker vi nyfikenhet”

”Allt material som berör förskolan kan hjälpa oss”

”berör olika ämnesområden”

”Språk, begrepp m.m. hör till våra strävansmål som är utifrån Lpfö98”

”Flera av experimenten kan man använda i de dagliga rutinerna”

”Barnen lär sig tänka på ett utforskande sätt”

16

”Jätte bra, enkelt och överskådligt!”

Resultatet av enkätens layout frågor kan sammanfattas med att i det stora hela var allt bra. Att

ålder angetts och avsaknad av sidnumrering ansågs till hälften av svaren att det var både bra

och dåligt och en som ansåg det dåligt. För övrigt har 1 – 4 av 19 svarat att det var både bra

och dåligt med: Kråkis medverkan, årstidsindelat, tid angetts, symboler för årstiderna och

förväntat resultat.

Resultatet av enkätens övriga frågor visar på att samtliga 19 anser att de kan lära sig något

nytt av arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap med Kråkis på våren och att de

fortsättningsvis kan tänka sig att använda denna form av material i verksamheten. 5 av 19 har

inte tidigare stött på något arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik för förskolan tidigare.

Det framkom att14 av 19 anser att materialet har gett dem nya idéer att arbeta med

naturvetenskap och teknik.

Pedagogernas helhetssyn på arbetsmaterialet är bara positivt som jag sammanfattar med detta

citat från en förskollärare med 32år bakom sig i verksamheten:

”Ett lättförstått och tydligt material som på ett enkelt sätt får barnen att bli intresserade av

vad som händer. Sätter igång tankeverksamheten hos oss barn/pedagoger på ett lustfullt

sätt.”

4.2.3 Materialtest och observation För att få utföra materialtest med observationer bad jag om tillstånd hos 19 familjer

tillhörande en förskoleavdelning. Jag fick in svar och godkännande av samtliga 19 familjer.

Första tillfället experimenterades det till handledningen ”Fångarna på fortet”. Vid utförandet

av experimenten, materialtestet framkom att barnen var nyfikna på vad som skulle hända

innan vi startade aktiviteterna. Kofferten som var låst gjorde det ännu mer spännande. Inför

andra tillfället som var ”Naturstigen” var barnens förväntningar på att få göra något roligt

ännu högre, det visade dem genom att komma mig ännu närmare och samtidigt som de

studsade upp och ner ställde de frågor om: vad ska vi göra idag? Ska vi experimentera?

Utifrån kategorischemat från ”fångarna på fortet” aktiviteten som innehöll magnetisk

skattjakt, flyter/sjunker och lyssna går det att utläsa att 10 av 11 barn var aktivt delaktiga hela

tiden medans ett barn var lite avvaktande i början och väntade tills de andra provat först,

sedan utförde det barnet experimenten. Alla barn var nyfikna, de lyssnade och visade intresse

och fascinerades av de olika fenomenen, de utropade: ”Åh!”, ”wow” och ”oh, igen”. De äldre

barnen ställde fler frågor än de yngre och kom med egna lösningar på varför, vad som skulle

hända och hur. Medans de yngre barnen tittade på de äldre barnen som kom med idéer och de

yngre barnen var delaktiga i sökandet efter svaren genom att själv utföra experimenten. De 11

barnen visade varandra respekt genom att låta alla få prova och göra experimenten. När de

skulle lyssna efter ljud samarbetade dem genom att de äldre barnen strukturerade upp de

yngre, så att inte alla barnen ruskade på burkarna samtidigt. Enligt observationerna såg alla

barn ut att tycka det var roligt, alla skrattade inte. Men ingen ville heller gå därifrån, eller var

ledsen eller sökte sig till pedagogen som fanns närvarande. Många av barnen ville göra om

experimentet med magneterna efter slutförd aktivitet och det fick dem.

17

Utvärderingsschemat som gjordes efter avslutad aktivitet (fångarna på fortet)visar på följande

resultat. De tyckte att upplägget var spännande och det resulterade i en utmaning att utföra

experimenten för att finna nyckeln. Syftet uppnåddes då alla var delaktiga efter sin förmåga.

Alla upptäckte magnetens förmåga, vad som flyter/sjunker och de samarbetade och lyssnade

efter lika/olika ljud, eller som ett barn sa: ”en låter inte”, avsaknad av ljud. Barnen lärde sig

hur magneter fungerar, vad som fastnar på en magnet och att magneter stöter ifrån varandra.

De lärde sig vad som sjunker/flyter, olika materials förmågor, vad ljud kommer ifrån m.m. De

uppskattade aktiviteterna och roligast var magneterna. De kopplad till vardagen vad som

flyter/sjunker i badkaret. Det var för barnen en sinnligupplevelse då de använt många av sina

sinnen under denna aktivitet så som, syn, hörsel, känsel. Det som kan ändras till nästa tillfälle

är att låta barnen få ta mer tid på sig vid varje experiment och att de ges möjlighet att prova

experimentera spontant när de själv önskar.

Aktiviteten naturstigens kategorischema visar på att alla 11 barnen var delaktiga på alla delar

som naturstigen innehåller. Vi utforskade och upptäckte vid aktiviteterna: örat, leta lika,

barkavtryck och även flyter/sjunker som blev ett extra utforskande. När alla barn skulle sitta

tyst i en minut och lyssna till naturens ljud, så var det tyst i en minut och alla utom ett barn

delgav mig vad de hade hört för ljud. Barnen var med och diskuterade att en minut kan kännas

olika lång. När vi sedan letade material i naturen som skulle matcha i färg med ett inplastat

färg kort var alla delaktiga och hjälpte varandra att hitta något material som matchade. Vår

extra aktivitet då vi testade om olika material sjunker eller flyter var väldigt uppskattad, där

hade barnen kunnat tillbringa en mycket längre tid än de gavs. De diskuterade och gissade

tillsammans och konstaterade olika likheter/olikheter mellan materialen som bestod av bl.a.

kottar, löv, pinnar och stenar. Vid sista aktiviteten började några av barnen bli lite

ointresserade, de skruvade på sig och tittade längtansfullt bort mot ett skogsparti med stora

stenar i. De gjorde barkavtryck av två olika trädarter och utvidgade utforskandet med att måla

på stenarna. Sedan hade vi en avslutningssamling med fruktstund och diskussioner om hur

stigen hade varit. Alla hade haft roligt, fast ett barn tyckte inte om myrorna i skogen och

roligast var: leta lika och flyter/sjunker.

Utvärderingen av aktiviteten med hjälp av utvärderingsschema blev inte så fylligt ifylld av

mig. Sammanfattningsvis återspeglar den att alla var intresserade och aktiviteten gav barnen

inspiration till att utforska naturen på olika sätt. Det var en sinnlig upplevelse då de använt

sinnen som hörsel, syn, känsel. Det som kan vara bra att tänka på till nästa gång de går

naturstigen är att låta det ta tid och det blev för mycket med fyra olika aktiviteter. Låt barnen

bestämma mer hur lång tid varje aktivitet får ta.

4.3 Sammanfattning av måluppfyllelsen

I detta avsnitt sammanfattas om och hur målet och de uppsatta funktionskriterierna för

arbetsmaterialet ha uppfyllts.

4.3.1 Övergripande mål o Målet med materialet är att utarbeta ett praktiskt användbart arbetsmaterial i

naturvetenskap och teknik som är årstidsindelat och riktat mot förskolan.

Målet är uppfyllt.

Arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis är ett

årstidsindelat, praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan.

18

4.3.2 Funktionskriterierna I denna del redogörs för uppfyllelsen av varje uppsatt funktionskriterium.

o Hjälpa förskolorna att uppfylla strävansmålen i Lpfö98, samt det nya förslaget till

förtydliganden i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik har lyfts.

Kriteriet uppfyllt.

Enligt enkätundersökningen framkom att de 17 av 19 anser att materialet hjälper förskolorna

uppfylla strävansmålen i Lpfö98. Citat från enkätundersökningen berörande detta kriterium:

”Flera av läroplanens mål uppnås”, ”Allt material som berör förskolan kan hjälpa oss” och

”Bra sätt att få med dessa delar ur läroplanen”. Det framkom även i materialtestet med

observationer och från formulären att materialet hjälper förskolorna genom att barnen hade ett

lustfyllt lärande, ställde frågor och upptäckte olika fenomen.

o Synliggöra det enkla i naturvetenskap och teknik, samt att visa på att naturvetenskap

och teknik finns överallt omkring oss i vardagen, i vår omvärld.

Kriteriet uppfyllt

Enligt enkätundersökningen framkom det att19 av 19 anser att materialet visar på att

naturvetenskap och teknik finns omkring oss i vardagen samt att 18 av 19 anser att materialet

synliggör det enkla. Formulären visar på att de utövat experiment med vardagligt material

som synlig gör vår omvärld. Utifrån materialtestet och observationen framkom att barnen

kopplade ihop olika fenomen med vardagliga händelser. Citat från enkätundersökningen

berörande detta kriterium: ”Flera av experimenten kan man använda i de dagliga rutinerna”,

”Material vi använder dagligen”, Ja, det tydliggör det enkla” och ”Ditt material tydliggör att

vi alltid har detta omkring oss”.

o Ha ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och

tekniska moment.

Kriteriet uppfyllt

Utifrån materialtestet och observationen kan det konstateras att materialet uppfyller kriteriet

då olika fenomen som: flyter/sjunker, magnetism, ljud, naturupplevelse, naturmaterial,

sinnesupplevelser, jämföra skillnader, minnet och matematiska begrepp som tidsuppfattning,

lika färg utövades vid två tillfällen. Enligt enkäten framkom att 18 av 19 ansåg att materialet

har ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska

moment. Två citat hämtade från enkäten: ”berör olika ämnesområden” och ” Mycket

heltäckande”. Av formulären kan utläsas att alla fyra delarna fysik, kemi, natur och teknik har

prövats ute på förskolorna under materialtestet.

o Gå att utveckla.

Kriteriet uppfyllt

19

Enligt enkätsvaren kan det verka tveksamt då 14 av 19 (73,7 %) svarat att det går att utveckla

och 4 svarat delvis och ett svar med att det inte går att utveckla, men utefter 3 inskrivna

kommentarer som svarat varför de anser att materialet delvis går att utveckla, anses kriteriet

var uppfyllt, de tre kommentarerna lyder: ”Behövs ej, var redan jätte bra!” ”Allt går ju att

utveckla” och ”allt går att utveckla”. Enligt materialtestet och observation kan det konstateras

att allt går att utveckla genom att vara flexibel och låta barnen prova sina egna teorier och att

använda tidigare erfarenheter på nytt genom att utföra ett experiment i olika miljöer så som

skedde då experimentet sjunker/flyter först testades inne i stillastående vatten. Sedan vid ett

annat tillfälle testades det ute i rinnande vatten.

4.3.3 Frågeställningen Här redovisas resultatet av frågeställningen:

Uppfyller materialet de uppställda kriterierna?

Frågeställningen är uppfylld

Frågeställningen uppfylls genom att alla kriterierna anses vara uppfyllda (se punkt 4.3.2).

5 DISKUSSION

I diskussionsavsnittet vävs uppsatsens teoretiska resonemang och de egna resultaten ihop.

Avsnittet är indelat i sammanfattning, tillförlitlighet, teoretisk tolkning och förslag till fortsatt

forskning.

5.1 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har enligt resultaten av enkäter, formulär och materialtest samt

observation visat på att arbetsmaterialet/produkten som framarbetats uppfyller mina uppsatta

kriterier och mitt mål. Utvecklandet av arbetsmaterialet har gett mig teoretiska och praktiska

fördjupade kunskaper i naturvetenskap och teknik. Utvecklandet har gett mig inblick i varför

praktisera naturvetenskap och teknik redan i förskolan, hur pedagoger och andra vuxna ska

förhålla sig till det naturvetenskapliga språket, varför använda experiment som metod för

utforskande och dokumentationens betydelse.

Det är upplyftande att mina resultat visar på att arbetsmaterialet fyller funktionen att hjälpa

förskolorna i arbetet med naturvetenskap och teknik utifrån Lpfö98. Eftersom det förslag som

skolverket har till förtydligande i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik lyfts,

så känns detta arbetsmaterial ligga rätt i tiden och till hjälp för förskolorna att arbeta utifrån

Lpfö98 och skolverkets förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan.

Arbetet med examensarbetet har varit lärorikt och roligt. Det har varit tidskrävande och med

motgångar emellanåt, men resultatet av arbetsmaterialet: Upptäck och Utforska

Naturvetenskap med Kråkis är en produkt som jag är nöjd med.

20

5.2 Tillförlitlighet

I tillförlitlighetsavsnittet görs bedömningar av hållbarheten av mina framkomna resultat. I

vilket avseende är de tillförlitliga och var finns det brister? Jag kommer att nämna ord som

reliabilitet och validitet. De förklaras på följande sätt: Validitet i detta avseende handlar om

mätningarnas säkerhet, har jag lyckats mäta det jag har haft för avsikt att mäta? Reliabilitet

grundar sig i om undersökningen går att upprepas genom att använda samma mätinstrument.

Hög reliabilitet behöver inte betyda att det automatiskt är hög validitet.

Validiteten av mina undersökningsmetoder anser jag vara hög, eftersom jag fått fram resultat

utifrån mitt syfte, mina uppsatta mål och kriterier, jag har lyckats mäta det jag har haft för

avsikt att mäta. Mina formulär och enkäter var utformade med en enkel struktur som innehöll

direkta frågor angående mitt uppsatta mål samt mina kriterier. Mitt materialtest och

observationer utfördes med hjälp av samma observationsscheman, kategori- och utvärdering -

schema vid båda tillfällena. Syftet att öka intresset mer på förskolorna hade kunnat styrkas

mer med hjälp av intervjuer och på så sätt hade validiteten kunnat vara mycket god, om

intervjuer av pedagoger och barn hade utförts. Om fler förskolor/ avdelningar hade tilldelas

enkäten hade validiteten ökat och stärkt reliabiliteten ytterligare. Den teoretiska

bakgrunden/litteraturgenomgången har kunna stärkts i form av användandet av internationell

forskning. Sammanfattningsvis anser jag att resultatet visar på en sann bild av

undersökningen.

I enkäten var frågorna enkla eftersom de svarade med hjälp av kryss, men möjligheten fanns

att kommentera och det blir svårare att analysera svaren utan några efterföljande intervjuer.

Reliabiliteten av undersökningsmetoderna är mycket hög eftersom mina metoder som använts

som mätinstrument går att utföra av någon annan. En fråga var möjligen lätt att missförstå

eftersom några enkätsvar visade på att de kryssat i en ruta och kommentarerna de skrivit

kunde tolkades det motsatta. Det var frågan om de anser att arbetsmaterialet går att utveckla.

Metoderna har använts på samma sätt på alla förskolor/avdelningar och förskoleklassen och

de har fått samma förutsättningar. En variabel är att de har haft valmöjligheten att sitta som

ensam pedagog att fylla i enkäten eller flera pedagoger från samma avdelning. Det kan

resultera i att som ensam förs ingen diskussion och det är lättare att misstolka, medans sitter

flera pedagoger tillsammans så arbetar de mer ingående med enkäten då diskussioner är

möjliga och flera åsikter framförs och det minskar risken för att feltolka enkäten. Jag har haft

möjlighet att kontrollera hur många som suttit själv med enkäten och inte, men det har inte

sammanställts av mig. Det har inte gjorts någon skillnad på om det har varit barnskötare eller

förskollärare som svarat på enkäten och formulären. Jag har benämnt alla som pedagoger och

anser att pedagogens utbildning kan ha viss betydelse för undersökningen, men då måste

hänsyn tas till hur många som suttit själva och fyllt i enkäten.

Urvalen av förskolor gjordes utifrån min egen spontanitet och lättillgänglighet, jag anser

utifrån mina personliga antaganden att pedagogerna som vet vem jag är inte på något sätt har

svarat annat om de inte har haft någon kännedom om mig alls.

Tillförlitligheten gällande mitt materialtest med observationer förstärks med hjälp av att känna

till miljön både inne och ute, samt att jag har kännedom om pedagogerna som arbetar där. Jag

anser att det förstärker eftersom miljön och pedagogerna gör mig trygg och bekväm i min roll

och den hänsynen till tillförlitlighet inte behöver tas. Att dessutom inte känna barnen sedan

tidigare gör observationerna mer tillförlitliga då jag inte har någon kännedom om deras

vanliga beteende och tidigare erfarenheter. Jag kan inte dra några förutfattade slutsatser på hur

och vad som kommer att ske under mitt materialtest, jag har inga förutfattade meningar.

21

Arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap med Kråkis är indelat i fyra delar. Att

bara testa en del av fyra som det framarbetade arbetsmaterialet består av kan tänkas sänka

validiteten, men eftersom upplägget och layouten på alla delarna är upplagt på samma sätt och

innehåller och belyser enligt mig varierade fenomen och moment samt är årstidsrelaterat

borde validiteten inte sänkas, det som skiljer dem lite åt är att vårdelen innehåller fler

handledningar än de övriga delarna.

En miss som jag har gjort gällande den etiska aspekten är att jag endast muntligt förmedlat till

en pedagog/avdelning att deras delaktighet i undersökningen har anonymitet och de har

möjlighet att hoppa av under undersökningens gång. Diskuterbart är även att jag satte upp

kriterier som de fick skriftligt (se bilaga1) angående vad det innebar för dem om de ställde

upp i undersökning, där stod bl.a. att de ska fylla i enkäten.

Jag funderar över om deltagandet av endast en förskoleklass förstärker eller gör att

undersökningen brister. Jag anser att förskoleklassens deltagande förstärker mitt syfte i att

arbetsmaterialet är användbart för åldrar upp till sju år, genom att materialet går att utveckla

och anpassa. Genom att syftet med att väcka intresse för naturvetenskap och teknik når

förskoleklassen kan en rödtråd bildas mellan dessa två verksamheter och möjligheterna att

den röda tråden fortsätter in i skolan ökar. Enligt Lpo94 (2009) ska det utvecklas

samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att berika varje elevs

utveckling och lärande. Skolan ska även sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med

förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

5.3 Teoretisk tolkning

Min frågeställning: Uppfyller materialet de uppställda kriterierna? Besvaras med hjälp av hur

resultaten av mina uppställda kriterier har besvarats. Frågan sammanfattar resultatet av mitt

framarbetade arbetsmaterial.

Ett av de uppsatta kriterierna var att arbetsmaterialet ska synliggöra det enkla i naturvetenskap

och teknik, samt att visa på att naturvetenskap och teknik finns överallt omkring oss i

vardagen, i vår omvärld. Det är något som Björklund & Elm (2003) belyser och menar att

barnen utvecklar sin förmåga att förstå världen de lever i genom att komma närmare

vardagens naturvetenskapliga skeenden. Vidare menar de att små barn undersöker och

utforskar och de gör det för att försöka förstå hur den värld de lever i hänger ihop och det är

kunskap för dem. Resultatet visar på att arbetsmaterialet uppfyller kriteriet att materialet

tydliggör det enkla och kan återfinnas i deras dagliga rutiner. Jag anser att materialet med sitt

enkla upplägg och att det innehåller handledningar som kan kopplas till vardagliga situationer

synliggör det enkla i naturveteskapen och tekniken. Persson (2009) menar att naturvetenskap

och då främst fysik och kemi har ett oförtjänt rykte att vara krångligt, tråkigt och abstrakt. Att

det inte behöver vara så utan att barnen kan genom naturvetenskapen finna lust att lära och

utforska omvärlden. Att utföra enkla experimentera med barnen menar Persson (2009) är för

barnen spännande, engagerande och roligt samt att experimenten är vardagsnära och kan göra

det osynliga synligt.

Att uppfylla kriteriet att arbetsmaterialet ska ha ett varierande innehåll som belyser många

olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska moment. Det kriteriet var något som jag la ner

mycket tid på framarbetandet av materialet. Mitt mål vara att få en spridning på olika

fenomen spridda över hela året. Resultatet av vårdelen visar på att utifrån de olika metoder

22

som använts kan det konstateras att kriteriet uppfylls, de nämner bl.a. i enkäten att materialet

är heltäckande och berör olika ämnesområde. Lagerholm (2009) vill belysa att genom att

utforska samma fenomen vid många olika tillfällen så förstärker det förståelsen för fenomenet

hos barnen, samt att experimentet i sig utvecklas. Det hon säger kan tolkas på olika sätt, för

mig är olika tillfällen olika årstider och vid de olika årstiderna återkommer samma fenomen.

Det kan även vara att arbeta med ett fenomen sammanhängande under en längre tid fast vid

olika tillfällen. När jag har börjat praktisera arbetsmaterialet ute i verksamheten visar det sig

om årstidsupplägget är bra eller inte. Enligt resultatet från enkätundersökningen var det 1 av

19 som ansåg att det var både bra och dåligt med årstidsindelat, övriga 18 ansåg att det var

bra.

Att ha grunden i arbetet utifrån förskolans läroplan Lpfö98, och att använda skolverkets nya

förslag kändes som en naturlig grund att arbeta utifrån för framtagandet av arbetsmaterialet.

Är materialet till hjälp för förskolorna att uppfylla strävansmålen i Lpfö98, samt det nya

förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan där naturvetenskap och teknik har lyfts?

Ja enligt undersökningar och då främst utifrån resultatet av enkätsvaret visar det på att

materialet hjälpt dem. De pedagoger som svarat menade bl.a. att allt material som berör

förskolan kan hjälpa dem och att även språk och begrepp hör till strävansmålen som är utifrån

Lpfö98. I litteraturen valde jag just att ta med språkets betydelse i arbetet med naturvetenskap

och teknik med barn. Björkman (2005) menar att ett viktigt redskap i kunskapsutvecklingen är

språket och då är även språklig kommunikation i arbetet med naturvetenskap oerhört

betydelsefullt. Pedagogens roll blir då att pedagogen bör vara aktiv, utmana och engagerad.

Pedagogen ställer frågor som får barnen att tänka efter, sen bör pedagogen vara observant

med att de begrepp som används är så att barnen har något att relatera dem till. Utifrån

litteraturen skrev jag en kort inledning i arbetsmaterialet där jag bl.a. belyser vad litteraturen

säger om naturvetenskapens språk och begrepp och vad pedagogen kan tänka på. För mig är

språk och begrepp en central del i mitt tänkt till hur arbetet med naturvetenskap och teknik

kan genomföras på bästa sätt i förskolan, hur ska jag förhålla mig till begrepp och

vetenskapliga förklaringar? Det är en fråga som jag med hjälp av litteraturen delvis har fått

besvarad, men det finns säker mer internationell forskning i området som kan vägleda till att

använda språket och begreppen på lämpligt sätt för barn på förskolan. I mina undersökningar

visar mina observationer att det naturvetenskapliga språket används genom att barnen nämner

ord som experiment och flyter/sjunker. Jag har även med i inledningen om dokumentationens

betydelse för att uppmärksamma pedagogerna på vilken betydelse bra dokumentation kan

innebära för barnen. Björkman (2005) menar att genom dokumentation erbjuds barnen att se

på, ger barnen möjlighet att se att de lär sig och hur de lär sig samt att genom dokumentation

hjälper det barnen att se samband. Elfström m.fl. (2008) menar att det förstärker barnens

intryck då de får uttrycka sig i bild eller skrift. De ger förslag att dokumentationen kan

placeras synligt så barnen får tillfälle att studera dokumentationen under en längre tid. I

Lpfö98 (2001) i utveckling och lärande menar de att barns tankar och idéer ska tas till vara på

för det skapar ett mångfalt lärande. I en aktivitet som observerades målade barnen

barkavtryck, hur träd ser ut i strukturen och det är en form av dokumentation som kan

användas genom att synligöra för varandra vad deras bild återspeglar.

Framställandet av arbetsmaterialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med

Kråkis har under processens gång gett mig många funderingar, ska jag sätta ut en

åldersangivelse på varje handledning? Jag själv anser att alla handledningar går att arbeta med

för vilken åldersgrupp och barngrupp som helst, det handlar om pedagogens förhållningsätt

och att barn lär på olika sätt i olika åldrar eller efter tidigare erfarenheter. Lagerholm (2009)

menar att barns utveckling inte är åldersrelaterat på så sätt att genom undervisning i

23

naturvetenskapens grunder förvärvar barn kunskaper vid vilken ålder som barnet än är i,

eftersom att barn ställer frågor. Björkman (2005) menar att det är barnens erfarenheter och

sätt att förstå omvärlden som påverkar barnen. Björkman (2005)menar vidare att miljön de

vistas i, vilka vuxna de möter och om de vuxna tar barnen på allvar är ursprunget till vilka

erfarenheter barnen erhåller. Där har pedagogen en avgörande roll för barnen och att det är

viktigt vilket förhållningssätt pedagogen har. Björklund & Elm (2003) lyfter samlärandet och

menar att det hjälper barnen att i dialoger med varandra få insikter och djupare förståelse för

det som utforskas tillsammans. Det kan ske på så sätt att yngre barn blir vägledda och

inbjudna av de äldre barnen. Jag vill påstå att vi lär av varandra och genom att rent praktiskt

göra eller observera någon praktisk tillämpning så lär vi oss nya saker vid varje tillfälle som

ges, om vår värld. I arbetet med barnen och utförandet av materialtestet blir det bevisat genom

att jag visar hur experimenterandet kan starta, de gör som jag gjorde och de som avvaktar

första omgången tittar på sina kompisar en gång till innan de provar, vi lär av varandra.

Elfström m.fl. (2008) och Lagerholm (2009) hänvisar båda till John Deweys begrepp, learning

by doing och menar att barn som undersöker kommer i kontakt med företeelser som utmanar

deras föreställningar och då har de med hjälp av learning by doing lättare att förstå

sammanhanget. Att använda ett praktiskt arbetsmaterial hjälper pedagogerna att arbeta utifrån

learning by doing.

I resultatet av formulären framkom att två experiment misslyckats utefter det förväntade

resultatet. Jag anser att det inte går att misslyckas utan att det i stället blev något annat och

utforskandet kan fortsätta i att ta reda på varför det blev som det blev. Lagerholm (2009)

menar att barnen kan bli låst om de vet svaret innan och att inte veta svaret kan leda till att de

tillsammans söker svar. Persson (2009) påstår att om barnen ges möjlighet att få möta

problemformulerade experiment kan det bidra till mötet med naturvetenskapen inte präglas av

ett facit med rätt svar utan det istället präglas av kreativitet. Det kan vara så att jag har varit

otydlig i min inledning i arbetsmaterialet med att delge pedagogerna att experimenten inte

måste lyckas utan att det resulterar i nytt utforskande. Här hade det varit intressant med en

uppföljning, en intervju.

Av resultaten i enkäter, formulär, materialtest och observationer framkommer en helhetssyn

som säger att arbetsmaterialet uppskattas av pedagogerna på förskolan och viktigast av allt, de

har haft roligt tillsammans, barn och pedagoger under deras experimenterande på förskolorna.

I Lpfö98 (2001) är en del av förskolans uppdrag att barns utveckling och lärande ska präglas

av leken och det lustfyllda lärandet. Persson (2009) menar att barnens nyfikenhet leder dem

vidare till ny kunskap och att barnen får ett lustfullt lärande genom enkla och roliga

undersökningar som utmanar deras förförståelse.

5.4 Förslag till fortsatt forskning och praktisk tillämpning

Lagerholm (2009) menar att om barnen får tidig experimentvana som grundas redan i

förskolan så är det lättare för barnen att nå målen för årskurs5. Jag är nyfiken på att genom

fortsatt forskning ta reda på vilken betydelse utforskande och undersökande av naturvetenskap

och teknik i förskolan har? Kan det hjälpa elever högre upp i skolåren att förstå att

naturvetenskap och teknik inte behöver vara svårt? Är det till fördel för barnen i skolan att de

tillsansat sig naturvetenskapliga ord och begrepp i förskolan?

Fortsatt forskning riktat mot förskolan är mer att utöka de forskningsresultat som redan finns i

naturvetenskap och teknik. Den litteratur jag använt mig av ställer sig på samma linje om att

det är bra med utforskande och upptäckande barn. Vid fortsatt forskning skulle jag vidga

arbetet med fler forskningsreslutat av användandet av naturvetenskaplig språket och

24

begreppen. Vilket förhållningssätt ska pedagoger ha till naturvetenskaplig språket och

begreppen? Vilka förkunskaper behöver pedagogen? Räcker det med att utforska tillsammans

med barnen och lära av varandra eller krävs mer kunskap av pedagoger på förskolan i

naturvetenskap och teknik? Något att forska vidare på är varför teknikdelen var

underrepresenterat i materialtestet av förskolorna?

En övergripande forskningsstudie skulle kunna genomföras med syfte på hur pedagoger

praktiserar/arbetar som läst på högskola till lärare med inriktning, matematik, naturvetenskap

och teknik, är deras arbetssätt mer inriktat mot dessa ämnen eller inte?

Utvecklandet av materialet Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis är

för mig redan planerat att utökas. Dels så går det att utöka antalet handledningar i varje ämne.

Mina planer stannar inte där utan jag vill utöka materialet till andra ämnen som matematik,

hälsa/rörelse och språkutveckling.

25

REFERENSER Björklund, E & Elm, A (2003). ”De är bara å leta maskar”. I Johansson, E & Pramling

Samuelsson, I (red.). Förskolan – barns första skola. (s.137-157). Studentlitteratur, Lund.

Björkman, K (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Nr 7 (2005) Första

upplagan, tredjetryckningen. Temaserie från tidningen Förskolan. Lärarförbundets förlag.

(s.73- 77)

Björkman, K (2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Nr 9 Temaserie

från tidningen Förskolan. Lärarförbundets Förlag och Förskolan (2008).(s.36-41).

Brage, C.(2009). Att lära teknik ute. Första upplagan. Bangalore AB. Dahlgren, L O. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande - några reflexioner om

utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, I., Wickman. P-O. och Wohlin. A (red.).

Utomhusdidaktik. Studentlitteratur AB, Lund

Dimenäs, J. & sträng Haraldsson, M.(1996). Undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur,

Lund

Eckerman, P. & Grähs, G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag

AB, Stockholm

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. och Wehner-Godée. (2008). Barn och naturvetenskap, -

upptäck, utforska, lära. Författarna och Liber AB, 2008 första upplagan.

Harlen, W (red.) & Elstgeest, J. (1996). Våga Språnget! Om att undervisa barn i

naturvetenskapliga ämnen. Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Lagerholm, K. (1987). Teknik för förskolan. Studentlitteratur, Lund.

Lagerholm, K.(2009). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Andra upplagan.

Studentlitteratur AB, Lund. (s.11-16).

Langlo Jagtøien, G. Hansen, K och Annerstedt, C (2002). Motorik, lek och lärande. Gylendal

Norsk Forlag och Multicare.(kap1).

Persson, H.(2000). Att ”bygga” begrepp – konkret och kreativ naturvetenskap. HLS Förlag. T

Persson, H. (2003). Inspirerande fysik och kemi. Fakta, experiment och lite metodik för

förskolan och grundskolans tidigare år. Science and Music AB.

Persson, H.(2004). Boken om FYSIK och KEMI. Liber AB, Stockholm.

Persson, H. (2009). Russinhissen, enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text

AB.

Rubinstein Reich, L. & Wesén, B. (1986). Observera mera! Studentlitteratur, Lund

26

Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I

Lundegård, I., Wickman. P-O. och Wohlin. A (red.). Utomhusdidaktik. Studentlitteratur

AB, Lund

Utbildningsdepartementet (2001). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Skolverket och Fritzes,

Stockholm.

Utbildningsdepartementet (2009a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Skolverket, baserad på SKOLFS 1994:1.

Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23.[www dokument]

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069. (hämtad 2010-05-22).

Utbildningsdepartementet (2009b). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan.

Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S. Skolverket. [www dokument].

www.skolverket.se.(hämtad 2010-03-17).

Wickman, P-O. (2002). Vad kan man lära sig av laborationer? I Strömdahl, H.(red.)

Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Studentlitteratur, Lund.

Wohlin, A.(2004). Kulturlandskapet och torpet i undervisningen. I Lundegård, I., Wickman.

P-O. och Wohlin. A (red.). Utomhusdidaktik. Studentlitteratur AB, Lund

Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. Liber AB.

27

BILAGOR

Bilaga 1 Brev till avdelningarna inför materialtest.

Hej!

Mitt namn är Annica Spång och jag läser sista terminen på lärarutbildningen vid högskolan i

Gävle, inriktning natur, teknik och matematik mot förskola. Under denna termin ingår det

obligatoriska examensarbetet som för min del innebär ett utvecklande av ett arbetsmaterial

i naturvetenskap och teknik.

Arbetsmaterialet består i en inledning där förklaras varför vi bör arbeta med naturvetenskap

och teknik på förskolorna, därefter en kort teoretiskförklaring. Sedan finns det

handledningar med vetenskapliga förklaringar till olika experiment indelat i områdena:

Natur, Fysik, Kemi och Teknik. En låda med lite material till några handledningar kommer att

ingå.

För att skapa en så bra produkt som möjligt är min förhoppning att ni vill testa materialet

avdelningsvis.

Om ni ställer upp så innebär det för er:

Arbetsmaterialet får ni under v.14 . Är ni många som ställer upp kan ni få dela på ett

arbetsmaterial + materiallåda på två avdelningar

Att ni utför experiment ur arbetsmaterialet (valfritt antal) under tidsperioden v14-

v.17. Ju fler ni utför desto högre kvalité blir det på materialtestet.

Fyller i ett formulär efter varje utfört experiment.

V.17 delar jag ut en enkät som ni ska fylla i.

V.18 samlar jag in formulär och enkäter.

Materialet får ni behålla som inspiration till att fortsätta utforskandet av

naturvetenskap och teknik.

Vid frågor kontakta mig på tel. xxx - xxx xx xx Annica Spång

Tack!

28

Bilaga 2 Informationsbrev till vårdnadshavare

Hej!

Mitt namn är Annica Spång och jag läser till förskollärare vid högskolan i Gävle. Nu är jag i

slutet av min utbildning och det är dags att göra det obligatoriska examensarbetet och för

min del innebär det ett utvecklande av ett arbetsmaterial i naturvetenskap och teknik riktat

mot förskolorna. Jag kommer att behöva testa materialet för att ta reda på om det uppfyller

de krav som jag har ställt på det. Jag hoppas att få göra det tillsammans med era barn.

Arbetsmaterialet består i olika experiment i natur, fysik, kemi och teknik. Det är ett material

som kan användas både utomhus och inomhus. Att låta barnen utforska och undersöka sin

omgivning är att vara en liten naturvetenskaplig forskare. Det kan t ex vara att undersöka en

maskros beteende då den blir utan vatten och då den får vatten, och vad händer med

maskrosen då den rispas i en ända och läggs i vattnet? Genom naturvetenskapen kan barnen

finna lusten att lära och utforska omvärlden.

När materialet provas är det intressant för mitt arbete att ta reda på hur det tas emot av

barnen. Därför kommer jag att behöva observera och ev. intervjua några barn. Jag kommer

även be fröknarna att observera barnen efteråt för att se om barnen tar till sig av

experimenten, om de pratar om dem. Jag kommer endast använda mig av papper och penna

vid observationerna och de eventuella intervjuerna. Varken förskolans eller barnets identitet

kommer att kunna spåras i mitt examensarbete.

För att göra observationer och intervjuer med barn krävs föräldrarnas tillåtelse, därför skulle

jag vara mycket tacksam om ni vill fylla i nedanstående talong och lämna in till någon ur

personalen.

Om ni vill ha ytterligare information så går det utmärkt att kontakta mig

via telefon xxx - xxx xx xx

Tack på förhand och med vänliga hälsningar Annica Spång

klipp

Barnets namn:_______________________________________________________________

Ja. Vi samtycker till vårt barns medverkan

Nej. Vi vill inte att vårt barn medverkar

Datum och vårdnadshavares underskrift:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

29

Bilaga 3 Formulär till experimenten

Formulär Detta formulär ska efter varje experiment fyllas i av någon som utfört experimentet.

Antal vuxna:

Antal barn:

Ålder på barnen:

Vilket experiment har utförts:

Hur lång tid tog genomförandet av experimentet:

Vad anser ni om:

(sätt ett kryss i rutan för vad ni anser)

lätt svår Både lätt och svår

Tydligheten i handledningen

Tillgängligheten av material till experimentet

Hur begripliga är de vetenskapliga

förklaringarna som anges

Ge en beskrivning på er helhetssyn på hur barnen upplevde experimentet och situationen:

Exempelvis: var de nyfikna? ställde de många frågor? Visade de intresse?

Hade ni roligt tillsammans:

På baksidan kan ni fritt skriva egna kommentarer Tack för er medverkan!

30

Bilaga 4 Enkät

Enkät angående arbetsmaterialet: ”Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis på våren”. Bakgrundsinformation Vilken befattning har du/ni?_________________________________________________ ________________________________________________________________________ Hur många år har du/ni varit verksam i förskolans verksamhet?_____________________ _________________________________________________________________________ Arbetsmaterialets funktion Vad anser du/ni om frågorna nedan, markera med ett kryss i en ruta det ni anser och skriv en kommentar till varför ni tycker så. Anser du/ni:

FRÅGOR: JA NEJ DELVIS Kommentar/exempel

Att med fokus på naturvetenskap och teknik att materialet kan hjälpa er att uppfylla strävansmålen i Lpfö98 samt det nya förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan?

Att materialet synliggör det enkla i naturvetenskap och teknik?

Att materialet visar på att naturvetenskap och teknik finns överallt omkring oss i vardagen?

Att materialet har ett varierande innehåll som belyser många olika naturvetenskapliga fenomen och tekniska delar?

Att materialet inspirerar till ett lustfyllt lärande för barnen?

Att materialet går att utveckla?

31

Layout frågor Vad anser du/ni om frågorna nedan, markera med ett kryss i en ruta det ni anser. Vad anser du/ ni om:

FRÅGOR: BRA DÅLIGT BÅDE BRA OCH DÅLIGT

Formatets storlek, A5?

Kråkis medverkande?

”förväntat resultat” i handledningarna?

Avsaknad av sidnumrering?

Att arbetet är årstidsindelat?

Olika färg för olika ämnen?

Olika symboler för olika årstider?

Att tid för genomförande har angetts vid varje handledning?

Att ålder angetts vid varje handledning?

Att innehållsförteckningen innehåller en kort presentation om vilket fenomen som behandlas vid varje handledning?

Att de flesta handledningarna innehåller bilder?

Inledningen och de teoretiska förklaringarna över ämnena: kemi, fysik, natur och teknik?

Övriga frågor: Vad anser du/ni om frågorna nedan, markera med ett kryss i en ruta det ni anser och skriv en kommentar till varför ni tycker så.

FRÅGOR: JA NEJ Kommentar/exempel

Har du/ni stött på något arbetsmaterial för naturvetenskap och teknik tidigare?

Tror du/ni att pedagoger kan lära sig något nytt av detta arbetsmaterial?

Har materialet gett dig/er några nya idéer till att arbeta med naturvetenskap och teknik?

Skulle du/ni kunna tänka er att fortsättningsvis använda er av ett material som detta i er verksamhet?

Vad är er helhetssyn på arbetsmaterialet ” Upptäck och utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis på våren”?____________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Tack för er medverkan!

32

Bilaga 5 Materiallådans innehåll

Materiallådan innehåller:

Ballonger

Pet-flaskor

Kaffefilter

Ättika

Bikarbonat

Sugrör

Bönor

Plastmuggar

33

Bilaga 6 Observationsunderlag, kategorischema

Kategorischema

(Jag använde mallen i liggande format)

Namn

Delaktig eller inte

Nyfiken/ställer frågor Löser problem

Samarbetar med de andra barnen

Tycker det är roligt

Citat från barnen

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

34

Bilaga 7 Observationsunderlag, utvärderingsschema

Utvärderingsschema Utvärdering av aktivitet Aktivitet: Mål med aktiviteten: Hur gick det? Varför? Vad gav det barnen? Uppnåddes syftet med aktiviteten? Vad lärde barnen sig? Uppskattade de aktiviteten? Ville några barn inte vara med? Kopplade de experimenten till vardagen? Ålder på gruppen och antal i gruppen? Var det en sinnlig upplevelse? Att tänka på till en annan gång:

35

Bilaga 8 Arbetsmaterialet: Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik

med Kråkis, arbetsmaterial för förskolan.

MED KRÅKIS

36

Inledning Naturvetenskap innehåller mycket som är spännande och användbart för mindre barn, det behöver inte vara krångligt. Genom naturvetenskapen kan barnen finna lusten att lära och utforska omvärlden. Att låta barnen utforska och undersöka sin omgivning är att vara en liten naturvetenskaplig forskare. Oftast börjar det med att barnen gör en upptäckt, ställer en fråga eller ett problem uppstår. Barnen visar det i någon form av glädje yttring och startar sitt undersökande. Är det mindre barn som inte kan tala använder de sina sinnen för att undersöka upptäckten. Låt barnen få möjlighet att utforska sina upptäckter. För de mindre barnen kan vatten tillsammans med olika redskap som: sil, disksvamp, sugrör, slevar m.m. ge många frågor och funderingar hos barnen. Varför blir det bubblor i vattnet då jag blåser i sugröret? Varför går det inte att ösa vatten med en sil men med en slev? Varför åker vattnet in i disksvampen? Att undersöka och experimentera öppnar barnens kreativitet i form av lek med ord, skapande i bild, musik och drama.

”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden.” (Lpfö98, s.9)

Om barnen utforskar naturvetenskap utvecklar de sin förmåga att förstå världen. När de utforskar naturvetenskap lär de sig att samla och organisera information samt att tillämpa och prova idéer. Det i sin tur lär barnen att på ett effektivt sätt att fatta beslut och lösa problem i sin vardag. Roliga och enkla undersökningar utmanar barnens förförståelse och det leder till ett lustfullt lärande. I skolverkets förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009) har de som på förslag att Naturvetenskap och teknik får en egen underrubrik i 2.2 Utveckling och lärande. Det Skolverket föreslår som mål för naturvetenskap och teknik är bl.a. att ge barn tillfälle att upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik i vardagen samt att bearbeta sin förståelse av ämnena. Även att ge varje barn tillfälle att med olika material, redskap och verktyg får barnen bygga, skapa och konstruera. Vikten av dokumentation. Det är bra om dokumentationen återspeglar hur barnen har tänkt, vad de har gjort och deras hypoteser. Det är viktigt att dokumentationen sedan är tillgänglig för barn och pedagoger så att alla kan reflektera över dem. Genom att i grupp delge dokumentationen blir den reflekterande kunskapen större då det återges på fler än ett sätt. Vilket språk ska vi använda när vi utforskar naturvetenskap tillsammans med barnen? Barn får en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de talar det naturvetenskapliga språket. Pedagogerna kan ge barnen de naturvetenskapliga begreppen och termerna, barn använder det språk de behöver i en viss situation. Det är viktigt att barnen får använda sig av sitt språk och att deras förklaringar inte är fel, utan att vetenskapen har kommit fram till en förklaring och barnen till en. Genom att bygga upp ett förråd av begrepp hjälper det dem att knyta samman sina erfarenheter och då får de den förståelsen som behövs för att förstå hur världen fungerar.

37

Upplägg av arbetsmaterialet. Hej! Jag heter Kråkis och med hjälp av detta material får ni pedagoger tillsammans med barnen upptäcka naturvetenskap och teknik på ett lekfullt sätt tillsammans med mig. Jag ger tips och utforskar med er hela året. Arbetsmaterialet är utformat i fyra separata delar: vår, sommar, höst och vinter. Arbetsmaterialet har olika symboler för de fyra olika årstiderna. Jag har valt att ämnesindela materialet i fysik, kemi, natur och teknik. För att lättare hitta ämne för ämne har jag gett dem en varsin färg. I många av experimenten går flera ämnen ihop, då har jag valt ett ämne. En del experiment har inte någon tydlig koppling till årstiden utan experimentet kan utföras året om. Ungefärlig tid för utförande av experimentet och ålder anges vid varje experiment. De flesta experiment går att anpassa, för de mindre barnen kan det bli de vuxna som gör och barnen medforskar. Symbolförklaringar: Färger som markerar vilket ämne som behandlas

Symboler för de olika årstiderna

Höst

Vinter

Vår Sommar

Sammansatt kan det se ut så här:

Vid den här kombinationen finns ett kemi -experiment relaterat till våren.

Natur

Kemi

Fysik

Teknik

Kemi

38

Teoretiska förklaringar Naturvetenskapen använder vetenskapliga metoder för att lära om den fysiska världen. Till naturvetenskaperna räknas kemi, biologi, fysik och geovetenskap. Gränserna dem emellan är inte absoluta. Jag har valt dessa: kemi, fysik och har gjort om biologi till natur samt lagt till tekniken. Kemi: Handlar om ämnen och reaktioner mellan ämnen. En kemisk värld består inte bara av underliga vätskor som bubblar och pyser. Kemikalier, kemiska ämnen finns överallt runt omkring oss. Ämnena skapar det vi känner doften av, det vi äter, rör vid och det vi ser och det som vi inte ser som exempelvis luft. Kemin pågår hela tiden och kemikalierna förändras hela tiden. Fysik: Är den mest grundläggande naturvetenskapen. Handlar i stort om krafter och energiformer på jorden och i hela universum. Utifrån olika teorier beskriver fysiken hur atomer är uppbyggda och hur olika fenomen fungerar som rörelse, ljus, tid, ljud och elektricitet.

Natur: En klassisk definition på natur är allt som människan inte kan skapa. Natur syftar på läran om livet. Vi får lära oss om naturens inre egenskaper som bestämmer beteende och ändamål.

Teknik: Allt vi har skapat för att fylla en funktion för vårt mänskliga välbefinnande och behov är teknik. Olika konstruktioner som är gjorda för att underlätta. Vi hanterar olika tekniker för att utforma de olika konstruktionerna. Teknik kan vara datoranvändning, hantera olika material samt användning av maskiner, redskap och verktyg. Bild på ”Kråkis”: Sara Dolk Text och experimentfoton: Annica Spång

39

MED KRÅKIS PÅ VÅREN

40

Innehållsförteckning vår Fysik 1. Handgnidning Friktion 2. Glid eller grepp? Friktion 3. Elektriska ormen Elektrisk spänning 4. Hoppande grodor Elektrisk spänning 5. Ballongen i flaskan luft tar plats 6. Snurriga ormen luft i rörelse 7. Många regnbågar ljus, vita ljusets spektrum 8. Vattentryck vattentrycket 9. Apelsin Ubåten vattentrycket 10. Fångarna på fortet magnetism, vattnets egenskaper och ljud Kemi 1. Gummiägget kemiskreaktion 2. Eldsläckare kemiskreaktion 3. Grönt bubbelvatten kemiskreaktion 4. Vad är det som luktar ämnens egenskaper 5. Den magiska ballongen kretsloppets kemiska process 6. Kemi i köket, 2 exp. ämnena ändrar form och kemiskreaktion 7. Separera färger separation 8. Vatten som lösningsmedel löslighet Natur 1. Grönsaksändarna näring, ljus och vatten 2. Hur gror ett frö? fröets egenskaper och behov 3. Sprängkraft! fröets egenskaper och kapacitet 4. Äggstra starkt! äggets egenskaper 5. Avsågad trädstam ljud 6. Våra ledningar hur växter tar upp vatten 7. Maskrosen beteende, vattnets betydelse 8. Vårdricka naturens resurser 9. Naturstig upptäck naturens växlingar och mångfald Teknik 1. Vad är teknik? teknik finns överallt 2. Hur bygger vi? teknisk hållbar konstruktion 3. Lutande planet det man vinner i kraft förlorar man i väg 4. Lyfta tunga saker det man vinner i kraft förlorar man i väg 5. Sugrörs svala konstruktion, olika material 6. Grattis på morsdag tillverka en rörlig konstruktion Referenser

41

1. Handgnidning

Det blir friktion när två föremål gnids mot varandra. Nu ska vi på ett enkelt sätt testa hur det känns vid olika ytor som gnids mot varandra. Du behöver: Dina händer Tvål och vatten Fundera över vad som kommer att hända när du gnider dina handflator mot varandra? Gnid dina handflator mot varandra, börja med att gnida långsamt och sedan snabbare och hårdare. Vad märker du? Blöt händerna med tvål och vatten. Gör om försöket. Blev det någon skillnad? Förväntat resultat: när du rör händerna snabbare och trycker hårdare mot varandra blir de varmare. Med tvåliga händer känns de inte lika varma. Förklaring: När du gnider dina händer hårt och snabbt uppstår det friktion mellan dina händer och friktion skapar värme. Med tvåliga händer blir det mindre friktion och på så sätt inte lika varmt.

FYSIK Ålder: 1år

Tid: 10min

42

2. Glid eller grepp? Enkelt experiment som visar hur friktionens storlek mellan två ytor beror på hur släta eller ojämna de är. Du behöver: En stor träskiva ex. en skärbräda En stor plastbricka Ett antal olika flatbottnade föremål som plastmugg, mynt, sudd, tändsticksask m.m. Börja med att rada upp föremålen längs ena kanten på träskivan. Ställ er frågan över vilka saker som kommer att glida lättast? Lyft träskivan i ena änden så den får en svag lutning. Se nu vilka föremål som glider lättast. Diskutera varför vissa föremål glider lättare än andra? Gör nu om försöket men med plastbrickan i stället. Blir det någon skillnad? Förväntat resultat: De föremål som känns hårda och släta att ta på förväntas glida lättare nerför träskivan och ännu lättare ner för plastbrickan. Förklaring: Alltid när två föremål kommer i kontakt med varandra uppstår friktion. Det är en osynlig kraft som strävar efter att hejda en rörelse. När det glider lättare är friktionen mindre mellan föremålen som ex träskivan och myntet. Låt barnen fundera över om det uppstår friktion någonstans på förskolan? Förslag som kan testas: Att åka i rutschkanan, kanske har de kläder av olika material på sig, blir det någon skillnad? Vem glider längst på golvet med eller utan strumpor? Vem åker fortast i utomhus i en blöt/torr rutschkanan? Diskutera orsakerna, friktionen och materialets betydelse.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min

43

3. Elektriska ormen Experimenten visar på elektrisk spänning, hur föremål innehåller positiva och negativa laddningar och vad som händer när du rubbar deras jämvikt. Du kan komma i kontakt med detta fenomen när du tar av dig en tröja och håret ”sprakar” och reser på sig. Du behöver: Silkespapper, ca 10×10 cm Sax Plåtlock Ylletrasa Plastsked Klipp en spiralformad orm av silkespappret och lägg den på ett plåtlock. Vik till ormens huvud så den sticker upp en bit. Gnid plastskeden hårt med ylletrasan och håll den sedan stilla ovanför ormen.

Tips: Gör inte ormen så tjock.

Förväntat resultatet: Ormen börjar ringla sig upp från locket. När ormen berör skeden då faller den ner på locket igen, sedan reser den sig igen. Förklaring: Det som händer är att den elektriskt laddade skeden drar till sig papperet, som inte är laddat och då reser ormen på sig. När ormen kommer i kontakt med plastskeden överförs laddningen från skeden och lika laddningar stöter ifrån varandra (repellerar). Detta gör att ormen lägger sig ner igen! Ormen blir på nytt oladdat och rör sig upp mot skeden igen. Ormen rör sig upp och ner ända tills laddningen i skeden är förbrukad. Lockets funktion är att den är ett ledande material och när ormen kommer ner igen leds laddningen ganska fort bort och ormen blir då oladdad. Prova olika material, både som underlag och att gnida skeden i och annat material än en plastsked. Exempelvis så kan du byta ut locket mot en upp och ner vänd kastrull.

FYSIK Ålder: 4år Tid: 20min

44

4. Hoppande grodor Detta är inga vanliga grodor. Våra grodor kommer att ha en elektrisk spänning. Du behöver: Sugrör av plast Grönt silkes papper Ylletrasa Sax Klipp ut grodorna i grönt silkes papper och lägg dem på bordet (valfri form). Gnid sugröret med ylletrasan och håll ovanför grodorna.

Tips: gör grodor i olika storekar och se vilka som hoppar högst.

Förväntande resultatet: Alla grodor börjar genast hoppa upp mot sugröret. Förklaring: Orsaken till att grodornas beteende är den elektriska spänningen som uppstår när sugröret gnids med ylletrasan. Från början har varje föremål lika stor mängd positiv som negativ laddning (neutrala). När du gnider sugröret rubbas jämvikten. Ylletrasans negativa laddning förs över till sugröret, som i sin tur drar till sig den positiva laddning som finns i grodorna. De dras mot varandra därför att det är en spänningsskillnad. De hoppar! + + + + + + + + +

FYSIK

Ålder: 3år Tid: 15min

45

5. Ballongen i flaskan Frågor att fundera över tillsammans med barnen: Tar luften plats? Kan man blåsa upp en ballong i en flaska? Om man lyckas kan man få luften att stanna kvar i ballongen? Du behöver: En petflaska En petflaska med ett hål i nertill av flaskan Ballonger Stoppa ner en ballong i flaskan utan hål eller så håller du för hålet. Kräng ballongens mynning över flasköppningen. Prova blås! Förväntat resultat: det går inte att blåsa upp ballongen. Förklaring: Det finns luft i flaskan som måste tryckas ihop om ballongen ska blåsas upp. Med lungorna orkar man bara trycka ihop luft en liten aning. Luften tar den plats den tar. Då provar vi att stoppa ner ballongen i flaskan med hål i och kränger ballongens mynning över flasköppningen. Blås! Förväntat resultat: det går att blåsa upp ballongen! Förklaring: Luften trycks ut genom hålet och ballongen får plats. Hur gör vi nu för att få ballongen att vara uppblåst i flaskan bara genom att hålla i flaskan? Svar: När du blåst upp ballongen så sätt fingret för hålet och luften stannar då kvar i ballongen. Förklaring: När ballongen är uppblåst inuti ballongen kan bara lufttrycket trycka genom flaskhalsen och inutiballongen, ballongen hålls uppblåst av lyfttrycket. Ett vardagsexempel på detta: är när du åker hiss i en hög byggnad. Du känner ett tryck i öronen: höjdskillnaden orsakar en förändring i lufttrycket under uppåtstigande. I ditt öra finns ett luftfyllt hålrum, mellanörat. Detta vill nu dra ihop sig eller utvidgas, men det går inte. Det gör nu ont i örat! Om du biter ihop käkarna och sväljer då öppnas en luftkanal, lika som sugröret och luften kan ta sig ut och du har inte ont i örat längre.

FYSIK

Ålder: 4år Tid: 10min

46

6. Snurriga ormen Nu ska vi göra ett experiment som visar på att varm luft stiger uppåt. Du behöver: Lagom styvt papper Tråd Pennor Sax Klipp ur en spiral ur papperet och måla den i glada färger.

Häng upp ormen i en tråd. Håll den över någon värmekälla. Prova olika värmekällor: ett element, tv:n, varmt vatten, värmeljus. Vad tror barnen händer med ormen? Förväntat resultat: ormen börjar snurra. Förklaring: Ormen snurrar för att värmen stiger uppåt och sätter luften i rörelse. En luftballong fungerar på samma sätt, ballongen fylls med varm luft som stiger uppåt och ballongen flyger då högre. Ett annat exempel vi kan möta på affären är tvärtom: de flesta frysdiskarna är utan lock och det behövs inget lock för den kalla luften ligger kvar, den stiger aldrig uppåt!

FYSIK

TIPS! Gör inte spiralen så tjock.

Ålder: 3år Tid: 15min

47

7. Många regnbågar En regnbåge avslöjar det vita ljusets spektrum. Vit ljus består av fler färger än alla andra ljuskällor. Vi ska nu tillsammans undersöka hur vi kan bryta det visa ljuset och se regnbågens alla färger. Vi kommer att göra flera små experiment på detta. Låt barnen fundera vad det finns för färger i vitt ljus. 1. Du behöver: Ficklampa Aluminiumfolie cd-skiva Sätt aluminiumfolien på ficklampan, gör ett hål stort som en blyertspenna mitt på folien, så att det blir en smalare ljusstråle som kommer ut. Lägg cd-skivan med etiketten nedåt på ett bord. Nu tänder du ficklampan riktar den lutande mot dig. Förväntat resultat: Du ser regnbågens alla färger från rött till violett. Som är: rött, orange, gult, grönt, blått och violett ibland nämns även indigo. Förklaring: De små gropar som finns på en cd-skiva får färgerna i ljuset från ficklampan att reflekteras åt olika håll och det skapar spektrumet av färger. 2. Du behöver: Spegel Djuptallrik med vatten i Ljuskälla, solen eller en stark lampa. Ställ tallriken så den träffas av ljuskällan. Sänk ner en spegel till hälften i vattnet. Vinkla spegeln så ljuset träffar ett vitt papper eller en vit vägg. Förväntat resultat: det uppträder en bild på papperet eller väggen med regnbågens färger. Förklaring: Spegelns yta kastar tillbaka ljusstrålarna. Medans vattenytan släpper i genom ljuset och får det att vika av åt ett annat håll, ljusstrålarna bryts. Färgerna separeras och du ser regnbågens alla färger. 3. Du behöver: En blomspruta eller/och en spegel Solljus Ett vardagligt ett experiment som kan göras varje dag det är soligt ute. Ställ in blomsprutan så den sprutar ut vattnet i fin dimma. Ställ dig med ryggen mot solen. Spraya gärna mot någon mörkare bakgrund som en buske eller en husvägg. Du ska nu i dimman se regnbågens färger. Använd en spegel eller spegelplast, kan även fungera med slät aluminiumfolie. Leta reda på en vattenpöl, sänk ner spegeln och låt ljuset reflektera mot ett vitt papper. Du ser nu regnbågens alla färger på papperet. Speglar kan visa barnen hur ljuset reflekterar, låt dem testa att göra solkatter.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min-15min

48

8. Vattentryck Att det gör ont i öronen då vi dyker djupt har många av oss känt, men varför gör det ont? Det ska ni få illustrerat för er i detta experiment. Du behöver: Pet-flaska Ballong Balja/hink med vatten Skär eller klipp av botten på pet-flaskan. Trä ballongen över flaskhalsen. Sänk nu långsamt ner flaskan i vattenhinken med botten först. Förväntat resultat: ballongen blåses upp mer desto djupare ner flaskan trycks. Förklaring: djupare ner trycker vattnet hårdare på luften i flaskan och utanpå flaskan. Det händer samma sak när du dyker, vattnet trycker hårdare längre ner. Du kan tryckutjämna genom att hålla för näsan och pressa ut luften genom örontrumpeten.

Tips! Desto djupare hink desto tydligare blir det.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 10min

49

9. Apelsin Ubåten Experimentera vid fruktsunden. Vi ska se hur ett apelsinskal leker ubåt med hjälp av vatten trycket. Du behöver: En glasburk med lock, gärna större modell En bit apelsinskal En sax Ett gem Vatten Klipp till en ubåtsliknande figur av en bit apelsinskal. Fäst gemet som last på ubåten. Fyll burken med vatten och lägg i ubåten. Vi måste nu se till att ubåten flyter lagom innan experimentet kan utföras. Apelsin ubåten ska nätt och jämt flyta. Sjunker den får du lätta på lasten eller göra en större ubåt. Flyter den på ytan får du göra båten mindre eller öka lasten. När den flyter som den ska fyller du på med vatten ända upp till kanten och sätter på locket. Fråga barnen vad de tror kommer att hända och varför om du trycker på locket. Tryck på locket. Vad händer? Förväntat resultat: När du trycker sjunker apelsin ubåten och när du inte trycker flyter ubåten uppåt. Förklaring: När du trycker på locket ökar trycket i burken. Vatten trycks in i apelsinens håligheter som blir tyngre och sjunker mot botten. Lättar du på trycket trycks vattnet ur håligheten och apelsinen blir lättare och stiger uppåt.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 10min

Tips: du kan även prova med en tändsticka istället för apelsinskalet

50

10. Fångarna på Fortet Denna utmaning kan sammanfatta många av experimenten, som en avslutning på ett tema. Experimenten som ges på förslag här kan bytas ut mot egna önskemål efter storlek och ålder på barngruppen. Det blir mer spännande och givande om det är färre barn i grupperna. Barngruppen utför ett experiment i ett rum, får en nyckel eller det kan vara en bokstav. Går sedan vidare till nästa rum, utför det experimentet får en nyckel osv. Antalet rum bestämmer ni själva. Här ges förslag på experiment till tre rum. När alla nycklar är vunna så kan de bytas ut mot någon skatt, ex fika. Används bokstäver som nycklar kan de bilda ordet fika. Förberedelse: nycklar, skatt 1. Magnetisk skattjakt, sinnlig experiment upplevelse. Du behöver: 5-10 metallföremål Balja med sand En stavmagnet En pinne (ca 30cm lång) Göm metallföremålen under sanden i baljan. Tejpa fast stavmagneten på pinnen. Låt barnen försöka hitta metallföremålen med hjälp av stavmagneten. När de har hittat 5 metallföremål vinner de en nyckel. Förklaring: En magnet har två poler, nord och syd. En magnet drar till sig magnetiska ämnen som metaller. 2. flyter -flyter inte, förståelse för att flyta eller inte, sinlig upplevelse Du behöver: Olika föremål som ex. gem, pinne, leksaksbil, kork, sten, synål m.m. Balja med vatten Låt barnen gissa vilka föremål som flyter/sjunker när de läggs i baljan med vattnet. Efter avslutat experiment får de nyckeln. Förväntat resultat: Några föremål flyter, andra sjunker. De föremål som har högre densitet än vattnet sjunker medan de som har lägre densitet än vatten flyter. Förklaring: densitet är en förklaring på hur tätt en massa är packad. De föremål som flyter väger mindre än samma mängd vatten t.ex. korken väger mindre än vattnet som den trycker undan, den flyter. Föremålet måste kunna tränga undan lika stor massa av vattnet som sin egen massa. Det är därför båtar inte sjunker.

FYSIK

Ålder: 3år Tid: ca 30min + 30min.

51

3. Lika ljud, lyssna, tolka Du behöver: Så många burkar du får tag på. Olika saker att lägga i burkarna. I två burkar ska det vara lika föremål. Låt barnen skaka på burkarna och försöka hitta de två som har lika ljud. När de hittat de burkarna får dem sista nyckeln och kan hämta skatten. Förklaring: Saker som ger upphov till ljud kallas ljudkällor. De flesta ljudkällor rör sig snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När vibrationerna når ditt öra överför delarna i örat ljudinformationen till hjärnan.

52

1. Gummiägget Vi ska nu undersöka vad som händer med äggets skal då det kommer i kontakt med ett ämne med lågt Ph-värde. Du behöver: Ett rått ägg Ättika Ett glas eller glasburk Lägg ner det råa ägget i glaset. Häll på ättika så det täcker ägget. Låt det ligga där i tre till tolv timmar. Går även med vinäger, men det kan ta längre tid. Låt barnen dra egna slutsatser om vad som kommer att ske med ägget och varför. Förväntat resultat: Efter ett litet tag bildas blåsor på ägget. De är ofarliga men tyder på att något händer med äggets skal. Efter tre till tolv timmar har hela skalet försvunnit. Förklaring: Syran i ättikan angriper äggskalet som är av kalk. Syran löser upp kalkskalet. Det blir bara den ömtåliga hinnan kvar som håller ihop ägget. Du kan nu spola av ägget och hålla upp det mot ljuset. Du ser då hur äggulan simmar runt i vitan. Det går nu att göra alla möjliga saker med ditt gummiägg. Tillslut kan du tillreda ägget och äta upp det!

KEMI

Ålder: 1år Tid: 5min och 12 tim väntetid

53

2. Eldsläckare Vi vet att eld behöver syre från luften för att brinna. Hur kan vi ta bort syret för ljuset? Vad är syre? Vad tror barnen? Vi gör två olika eldsläckare. Du behöver: Ett värmeljus Aluminiumfolie. Ett glas Lägg aluminiumfolie som skydd på bordet innan du tänder värmeljuset som du ställt på. Kanske till frukosten eller vid vilan kan detta experiment utföras. Ställ Ett glas över ljuset. Förväntat resultat: ljuset slocknar

Tips: slocknar det inte vik upp foliet runt kanten så inte något syre kommer in. Tänk på att glaset kan bli svart. Förklaring: ljuset slocknar för att syret tar slut när glaset hindrar nytt syre från att komma in. Vad är syre: gasformigt grundämne som finns i luften. Rent syre produceras av växterna. De flesta levande varelser behöver syre för att överleva. Syret är osynligt. En lite festligare eldsläckare till påskbordet kommer här: Du behöver: En liten glasburk, lägre modell Värmeljus Bakpulver Vatten färgsatt med gulkaramellfärg Häll i det gula vattnet i glasburken så det täcker halva värmeljuset. Tänd värmeljuset. I detta läge: fråga barnen vad de tror händer om vi häller i lite bakpulver i vattnet. Häll i bakpulvret. Förväntat resultat: Det gula vattnet börjar bubbla och fräsa. Ljuset slocknar. Tips! Beroende på burkens storlek kan det vara svårt att få ljuset att slockna. Prova att lägga locket lite på burken eller fånga upp koldioxiden i en behållare och ”häll” gasen över ljuslågan. Förklaring: När bakpulvret som innehåller natriumvätekarbonat och ett surt ämne kommer i kontakt med vattnet bildas gasen koldioxid. Koldioxid är en gas i rumstemperatur. Här stiger koldioxiden uppåt och tar bort syret och ljuset slocknar när det inte får något syre. I kolsyrad dryck är bubblorna gasen koldioxid som bildas då koldioxiden blåses ner i vattnet.

KEMI

Ålder: 1år Tid: 5min

54

3. Grönt bubbelvatten Vi ska nu göra grönt citronvatten som bubblar. Låt barnen fundera över hur vi kan ha bubblor i läsk, hur går det till? Om möjligt testa barnens förslag de kommer med. Du behöver: Grön karamellfärg Tillbringare med kallt vatten ca 1l Bikarbonat Citron Florsocker Tillsätt några droppar karamellfärg i vattnet. Rör i två matskedar florsocker och tre teskedar bikarbonat. Pressa citronen och häll i sex teskedar citronsaft i tillbringaren. Förväntat resultat: Det blir bubblor i det gröna vattnet. Det blir grönt bubbelvatten smaksatt med citron. Förklaring: Bikarbonaten är en svag bas som används bl.a. i bakning för att få kakor att jäsa. Citronsaften är ett surt ämne. När dessa två ämnen blandas i vattnet blir det en kemisk reaktion som bildar koldioxid (bubblorna). Används bakpulver i stället för bikarbonat behövs ingen surt ämne. I kolsyrad dryck är bubblorna gasen koldioxid. Kolsyra bildas då koldioxid blåses ner i vattnet.

KEMI

Ålder: 1år Tid: 5min

Smaklig dryck!

55

4. Vad är det som luktar Experimentets mål är att påvisa att olika föremål/ämnen avger gaser vilka vi i sin tur uppfattar olika med hjälp av vårt luktsinne. Detta experiment är spännande då nyfikenheten väcks över vad varje burk/flaska innehåller och doftar. Du behöver: Burkar, flaskor eller påsar att stoppa de olika föremålen/ämnena i. Valfritt antal olika ämnen som doftar varierande. Exempelvis Kanel, Curry, Lavendel, Tjära, Mint m.fl. Placera olika doftande ämnen i täckta burkar eller flaskor men med någon öppning där det är möjligt att lukta. Låt sedan barnen lukta och gissa vad de innehåller. Förväntat resultat: barnen känner olika dofter av de olika ämnena i burkarna eller påsarna Detta experiment kan lätt varieras och även anpassas efter barnens ålder genom valet av ämnen. Andra förslag på utförandet: para ihop två dofter, sortera upp dofterna efter vilka som luktar gott respektive äckligt eller att låta barnen beskriva vad de associerar till de olika dofterna. Tips: bra om innehållet inte syns, täck genomskinliga burkar. Är burkarna i rostfritt stål blir det mörkt i burken samtidigt som de är lätta rengöra och går att använda många gånger. Om experimentet ska genomföras utomhus, i skogen kanske, och inte får ta för stor plats kan svarta hundbajspåsar vara ett alternativ. Om innehållet används vid flertalet gånger är det bra att kontrollera så att de olika ämnena fortfarande avger gaser, vilket kan variera i tidlängd. Förklaring: När vi känner lukter är det olika ämnen som släpper ifrån sig osynliga molekyler. Vi kan inte se dem, men vi kan fånga upp några av dem i våra näsor (våra receptorer). Det är då som det luktar ibland gott och ibland äckligt. När det är varmt brukar det lukta mycket och när det är kallt luktar det mindre. Vi omger oss ständigt av föremål som avger gasformiga molekyler. Vissa lägger vi mera märke till än andra. Förmågan att uppfatta olika dofter kan vara vid god hjälp många gånger. Brand är ett exempel där vårt luktsinne kan hjälpa oss att upptäcka faror i tid.

KEMI

Ålder: 3år Tid: 20min

56

5. Den magiska ballongen Vi ska nu ta reda på vad som händer med gamla växter eller grönsaker när de ruttnar och dör. Du behöver: En glasflaska En potatis eller annan grönsak En ballong Skär grönsaken i små bitar och lägg dem i flaskan. Häll på lite vatten så det täcker botten. Trä på ballongen över flaskhalsen, se till så den sluter tätt. Lägg flaskan och låt processen börja. Låt barnen få fundera över vad som kommer att hända med grönsaken? Måste det sluta tätt? Kommer det hända något med ballongen? Skriv ner barnens funderingar. Förväntat resultat: Ballongen dras in i flaskan efter 10-20 timmar. Efter ett par dagar så rör sig ballongen ut ur flaskan och ”blåses” upp allt mer. Förklaring: Ballongen åker till en början in i flaskan för att syret är slut och tomrummet fylls av ballongen. När ballongen fylls igen och blåses upp är det för att det bildas koldioxid av grönsaken då den ruttnar och dör. Låter du försöket pågå en längre tid bildas det sumpgas som luktar illa.

KEMI

Ålder: 3år Tid: 10min + dagar i väntetid

57

6. Kemi i köket, 2 experiment Köket är en bra plats att studera kemin i arbete. Vi äter några matvaror råa andra tillagar vi. 1. Du behöver: En skiva bröd En brödrost Ett rått ägg En stekpanna Vi ska nu visa barnen att ett ämnes ursprung ändrar form och färg med hjälp av värme. Rosta brödskivan i brödrosten. Ta det råa ägget och knäck det i stekpannan. Diskutera innan med barnen vad de tror sker med brödet när det ligger i brödrosten och vad som kommer att hända med ägget i stekpannan. Förväntat resultat: brödskivan blir mörkare till färgen, lite lätt bränd. Ägget övergår till fast form. Förklaring: Kemikalierna förändras vid tillagning och som oftast sker med värme. Kemiska ämnen förändras på ett drastiskt sätt när de blir brända. Med hjälp av ett enkelt experiment kan vi visa på hur bakpulver fungerar i en sockerkakssmet när den sätts in i ugnen. 2. Du behöver: En liten petflaska eller glasflaska En ballong Ättika eller vinäger Bakpulver Läs igenom hela beskrivningen innan ni utför experimentet. Förklara för barnen vad du ska göra innan du gör det och låt de gissa vad som händer. Fyll flaskan med ca 3cm ättika eller vinäger. Tillsätt två tsk bakpulver. Var nu snabb och sätt ballongen över flasköppningen. Tips! Är du inte tillräckligt snabb på med ballong, så häll bakpulvret i ballongen före du sätter på den. Förväntat resultat: Det börjar bubbla i flaskan och ballongen blåses upp. Förklaring: När ättikan hälls i börjar det bubbla i flaskan och det är bubblorna som blåser upp ballongen. Bubblorna är koldioxid. På liknande sätt fungerar bakpulvret när du bakar sockerkaka. Då bakpulvret blandas med vätska och värms, bildas koldioxid. Det gör att kakan sväller och blir porös och luftig.

KEMI

Ålder: 1år Tid: 10min + 10min

58

7. Separera färger En färg består egentligen av flera färger. När ett ämne blandar sig eller löses upp i ett annat ämne, då förblir de båda ämnenas molekyler oförändrade. Nu ska vi ta reda på vad dina pennor har för färger genom att separera. Du behöver: Vitt kaffefilter Tuschpennor/filtpennor i vattenlösliga färger En djuptallrik Häll vatten i tallriken upp till kanten. Klipp några remsor av kaffefiltret. Rita en prick med en färg på varje remsa ca tre centimeter från kanten. Placera filterkanten med sidan där färgpricken är i vattnet. Låt inte färgpricken komma i direkt kontakt med vattnet, låt färgpricken hamna strax ovanför vattenytan. Diskutera med barnen vad de tror händer och vilka färger som uppstår från deras färger. Förväntat resultat: filtret suger upp vattnet och fördelar färgerna. Färgerna separeras från varandra. Förklaring: Vattnet stiger upp genom håligheterna i filtret. Vattnet tar med sig de olika färgerna med olika hastigheter. Det färgämne som innehåller de minsta partiklarna kommer att följa vattenmolekylernas vandring längst. Att dela upp färger på detta sätt kallas för papperskromatografi. Tips: du kan klippa en bågformad remsa av kaffefiltret och gör färgpunkter bredvid varandra i regnbågens färger: röd, orange, gul, grön, blå och violett.

Ålder: 2år Tid: 10min

KEMI

59

8. Vatten som lösningsmedel Vi ska nu ta reda på om olika ämnen är lösliga i vatten. Vi avslutar med ett färgskådespel och en sockerbitstävling. Du behöver: 6st glas Vatten Olika ämnen: te, sand, matolja, salt, honung och O’boypulver Häll vatten i glasen, lika mycket och samma temperatur. Vad tror barnen händer med de olika ämnena? Har de egna erfarenheter? Häll samma mängd av varje ämne i ett varsitt glas. Välj om ni vill ta ett glas i taget eller om ni häller i alla samtidigt. Förväntat resultat: oljan och sanden löser sig inte med vattnet. O’boypulvret, honungen, te och salt löser sig. Några ämnen kan ge vattnet en annan färg men det har löst sig. Förklaring: de olika ämnena som löses upp ändrar karaktär när de löses upp. Deras sammansättning av stora grupper molekyler ändras till mycket små grupper. Det lösta ämnet förenar sig inte kemiskt med vattnet (lösningsmedlet) så det går att separera ämnet från vattnet igen. Vatten och oljan blandar sig inte med varandra, deras molekyler är olika. Sand och vatten blandas med varandra utan att förändras.

KEMI

Ålder: 1år

Tid: 15min + 10 min + 5min

60

Hushållsfärg i rörelse Målet med experimentet är att påvisa skillnaden på molekylernas rörelse i kallt respektive varmt vatten. Du behöver: Två glas Varmt vatten Isvatten Hushållsfärg Fyll ett glas med varmt vatten och sedan det andra med lika mycket isvatten. Ställ dem bredvid varandra. Droppa i en droppe hushållsfärg i båda glasen. Studera vad som händer med färgdropparna. Tips! Tänk på att ställa glasen bredvid varandra på ett sätt att det går att se innehållet från flera olika vinklar. Rör inte glasen under experimentet.

Förväntat resultat: När hushållsfärgen droppas ner så blir den mer koncentrerat på ett ställe i det kalla vattnet. I det varma vattnet flyter det ut lättare. Förklaringar: Molekylerna i varmt vatten tar mer plats och rör sig snabbare. Därför löser sig hushållsfärgen lättare i det varma vattnet och färgen sprids. Det kan liknas med att vatten som kokar det bubblar och vatten som inte rör sig är is. Sockerbitstävling Två glas, ett med varmt vatten ett med kallt vatten. Lägg ner en sockerbit i varje glas, vilken sockerbit vinner?

61

1. Grönsaksändarna Att se något få liv och växa hör våren till. Vi ska nu se om det går att få liv i avskurna grönsaksändar. Vad tror barnen? Du behöver: Grönsaker ex morot, rädisa, palsternacka. Flat skål Hushållspapper Vatten Skär ca två centimeter in på grönsaken från ändan mätt. Lägg två till tre lager hushållspapper i skålen. Fukta papperet ordentligt, men inte så att papperet simmar i vatten. Lägg dina grönsaker på papperet med skärytan mot papperet. Placera skålen på en ljus plats. Förväntat resultat: Efter ett par dagar kikar små späda blad fram från det ställe där blasten sitter. Efter en vecka har du odlat fram en liten miniatyr trädgård. Förklaring: växter behöver vatten och näring för att växa. Vi har gett dem vatten och näring tar de från grönsaksdelen. Efter ett tag har de förbrukat näringen och kommer då att vissna.

NATUR

Ålder: 2år

Tid: 10 min + väntetid några dagar

62

2. Hur gror ett frö? Här får ni lära er mer om fröets rot och groddens egenskaper. Du behöver: En glasburk eller genomskinligt plastglas En brunböna Läskpapper eller tidningspapper eller bomull Stoppa ner det materialet (papperet) ni valt i burken/glaset. Blöt materialet ordentligt. Stoppa ner bönan halvvägs mellan papperet och glaset/plasten. Placera burken varmt och ljust. Låt burken stå tills grodden är ca 1cm. Tips: låt bönan ha legat i vatten minst några timmar innan helst över natten. Förväntat resultat: när bönan börjar gro växer roten alltid nedåt och skottet uppåt. Prova att vända burken åt sidorna och upp och ner. Vad händer då?

Förklaring: Ett frö börjar gro när värme och fuktighet får fröet att svälla och skalet spricker. Grodden och roten strävar åt motsatt håll. Roten växer neråt mot fukten och grodden växer upp mot ljuset.

NATUR

Ålder: 2år Tid: 5 min + väntetid någon dag

Lägg en distans så det inte blir för tätt!

63

3. Sprängkraft! Vi ska nu ta reda på hur kan det komma sig att blommor och växter tränger upp genom asfalten? Du behöver: Gips En genomskinlig bägare av plast Några ärtor eller bönor Blanda gipset enligt beskrivning, ska bli som en gröt. Rör ner ärtorna eller bönorna i gipsgröten. Töm blandningen i den genomskinliga skålen. Tips: Det går fortare om gipset fuktas då och då med en blomspruta. Använd vanligt gips inte snabbtorkande. Förväntat resultat: Efter ett par dagar börjar det bildas sprickor i gipset och till slut spränger växten både gipset och plastglaset. Förklaring: Ärtorna och bönorna suger åt sig vattnet som finns i gipset och börjar växa, det tränger undan det material som finns i vägen för att sträva upp och ut mot ljuset. Detta är något som de gamla grekerna använde sig av när de ville dela stora stenblock. De gjorde hål i stenen och fyllde hålet med vatten och bönor. När de började gro och växa sprängde de till slut hela stenblocket.

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min + väntetid några dagar

64

4. Äggstra starkt! Ett ägg har många egenskaper. Det måste kunna släppa igenom luft till kycklingen som växer i ägget, vara så starkt att hönan kan ligga och ruva på det men ändå så tunt så kycklingen kan picka hål på det. Vi ska nu ta reda på hur starka äggskal är. Du behöver: Ett hårdkokt ägg (koka flera) Något tungt som böcker eller tegelstenar Vass kniv För att få kanterna jämna och fina när du ska dela ägget i två halvor så sätter du tejp runt om ägget. Skär sedan försiktigt med en vass tandad kniv på tejpen. Gröp försiktigt ur ägghalvorna. Nu har du två tomma ägghalvor. Sätt äggskalen på exempelvis golvet lägg på något tungt som böcker eller andra tunga saker. Det går att prova bara på en halva också eller på många halvor, utveckla försöket efter egna idéer. Tips: för att inte sakerna ska glida av skalet kan du klistra fast en gummiring högst upp. Eller ta tre äggskalshalvor. Hur mycket kan du stapla innan ägget går sönder? Förväntat resultat: Det kan skilja från ägg till ägg hur starka de är, men två äggskalshalvor håller för två till tre tegelstenar. Förklaringen: Ägget har dessa egenskaper som behövs. Valvformen på ägget har sin betydelse, broar byggs med denna valvform för att klar höga tryck uppifrån.

NATUR

Ålder: 3år Tid: 20min

65

5. Avsågad trädstam Vad kan man göra med en avsågad trädstam? När ni nästa gång är ute i skogen och ser en avsågad trädstam i båda ändarna ska ni stanna upp och fundera om stammen leder ljud? Finns det ingen stam i skogen så kanske ni känner någon som eldar med ved och kapar och klyver sin ved själv. Du behöver: en avsågad trädstam i båda ändarna Fundera över om det går att höra med hjälp av trädstammen? Lägg örat mot ena änden. Be någon krafsa eller knacka i den andra änden. Förväntat resultat: krafsningarna och knackningarna hörs tydligt. Förklaring: ljud leds genom trä. För att vi ska höra ljud så måste det gå genom ett material, för ljud är vågrörelser.

Tips! Försök att inte göra andra ljud under tiden försöket pågår, det kan vara svårt att höra ljudet genom stammen. Låt barnen prova att höra genom andra material.

NATUR

Ålder: 3år Tid: 5min

66

6. Våra ledningar

Våra blodådror Du behöver: Röd karamellfärg Ett glas med vatten Selleri Vi ska nu illustrera hur blommor tar upp vatten via ledningar och på liknande sätt hur man kan visa på hur våra blodådror ser ut och fungerar. Blommor behöver vatten för att över leva, de suger i sig vattnet genom stjälkar. Du behöver: En blomma, ex vit tulpan eller vitsippa Ett glas med vatten Karamellfärg Tillsätt lite karamellfärg i glaset med vattnet. Ställ blomman i vattnet. Vänta någon dag. Vad tror barnen händer med blomman? Förväntat resultat: Blomman ändrar färg från vit till den färg som var på karamellfärgen. Förklaring: Att blomman ändrar färg visar på att blomman suger upp vattnet via stjälken och färgar den vita blomman. Blomman har transporterat det färgade vattnet via sina ledningsrör. Vattnet

avdunstar från blomman men färgen stannar kvar. Tips: prova att klyva stjälken och sätt ner blomman i två olika glas med olika färger. Eller behöver du någon som vattnar dina blommor när du är bortrest så gör du så här: Dra en bit ullgarn genom

en tunn plastslang, låt garnet sticka ut i varje ände. Ena änden läggs i ett glas med vatten. Den andra lägger du i blomkrukan. Häll några droppar röd karamellfärg i glaset med vattnet. Sätt i en selleristjälk. Vänta några timmar. Ta sedan upp stjälk och gör ett tvärsnitt. Förväntat resultat: Du ser nu röda färgfläckar i snittet. Förklaring: Det är sellerins vattenledningar (ledningsrör)som den använder för att suga upp vattnet med. På liknande sätt fungerar våra blodådror. Vårt blod flyter i ledningar genom kroppen och hjärtat är pumpen. Låt barnen studera sina blodådror på kroppen. De syns tydligast på händerna och mest på

äldre personer.

NATUR Ålder: 1år Tid: 5min + 2 timmar till någon dag

Tänk på allergikerna innan du tar in några blommor!

67

7. Maskrosen Utforska maskrosens beteende med och utan vatten. Du behöver: maskrosor Sätt maskrosen i ett glas utan vatten. Vad tror du händer med maskrosen efter två dagar? Diskutera med barnen. Förväntat resultat: den slokar, men har inte vissnat. Förklaring: Utan vatten tappar växterna sin stadga och stabilitet. Alla celler i blomma, blad och stjälk suger upp vatten tills de är spända och fasta. Som en luftmadrass när luften pyser ut så slokar blomman när det inte finns något vatten kvar. Om du nu häller vatten i glaset, vad händer då? Du kommer se blomman resa på sig. Vad händer med maskrosstjälken när du snittar den och ställer den i vatten? Varför blir det så? Förväntat resultat: stjälken skruvar ihop sig. Förklaring: Cellerna som finns på insidan av stjälken kan ta upp mer vatten än på utsidan. Det finns fler vattenmolekyler som vill komma in i stjälken än som vill komma ut ur den. På så sätt vänds avigsidan utåt.

NATUR

Ålder: 1år Tid: 5min och 2dagar väntetid

68

8. Vårdricka På våren vaknar björkarna till liv igen och saven stiger uppåt. Saven är näringsrik. Du ska nu få möjlighet att prova göra din egen vårdricka på björksav. Du behöver: En 1,5liters petflaska Ståltråd eller rep, alternativt kraftig tejp En vass kniv (2dl mineralvatten) Gå ut i skogen hitta en björk. Låt barnen hjälpa till. Skär av en fingertjock gren. Var försiktig med kniven. Stick ner grenen i flaskan. Fäst flaskan ordentligt vid grenen med ståltråd eller rep. Kontrollera flaskan varje dag, den kan vara fylld på en dag. När du har fyllt flaskan med 1liter sav tar du in den och ställer flaskan i kylskåpet. Förväntat resultat: du får sav från björken i din petflaska. Förklaring: När björken vaknar till liv på våren stiger saven upp från rötterna, upp i stammen och ut i grenarna till bladknopparna. När bladen kommer är trädet sprängfullt med sav. Skär du av en gren då rinner saven ut ur ”såret”. Saven innehåller socker och du kan nu göra en god vårdricka av den. Vårdricka Koka 1 liter björksav tills det bara återstår 3dl i kastrullen. Ställ den på avkylning. När den ska drickas blandas 1 dl sav med 2dl mineralvatten eller citronläsk. Björksaftsglass Blanda 3dl sav med 1msk honung och ett par droppar pepparmyntextrakt. Lägg i små isglassformar alternativt i små plastpåsar. Lägg det i frysen. Smaka sedan på björksaftsglassen. Ta tillfället tillakt och prata om olika träd/växter på våren, hur ser knopparna ut m.m.

NATUR

Ålder: 1år

Tid: 30min + återkommande tid

69

9. Naturstig En naturstig kan göras på en lämplig plats ex. dit ni brukar gå med barnen till skogen eller ängen. En bra form på naturstigen är hästskoform, börjar på ett ställe och avslutar nästan där ni startade. Syftet med naturstigen är att skapa ett naturligt fårhållande till naturen hos barnen och lära dem se och upptäcka naturens växlingar och mångfald. Utefter stigen placeras lämpliga stationer anpassade efter barnens ålder samt efter den miljö ni har tillgång till. Kom ihåg det är processen som är viktig vid varje station inte prestation. Delas barnen in i mindre grupper så finns det en större möjlighet för barnen att synas, utforska och samarbeta. Ett tips kan vara att vid varje station finns ett djur (ex. handdocka) utplacerat som berättar lite om sig själv och sedan presenterar uppgiften. Det kan skapa spänning och inspiration. Denna naturstig består av en samling, tre stationer och ett avslut.

Samling Vi samlas vid början av stigen och sjunger tillsammans: Nu är vi här igen, nu är vi här igen! Vad ska vi göra? Vi ska gå på stigen! Lära oss om djuren, lära om naturen. Det ska vi göra idag! Undra vad det kan va? Sången blir en rutin som förbereder barnen för situationen. 1. örat, vid denna station placeras en bild på ett öra. Ni behöver ett tidtagarur. Låt barnen stå eller sitta. De ska nu under en minut vara tysta och lyssna. Vad hör de för ljud? Låt barnen sedan berätta vad de hört för ljud, det kan vara olika fåglar, en bil osv. Här tränar barnen på att använda sinnet hörseln, matematik i form av tidsuppfattning, tala i grupp och uppleva naturen. 2. Leta lika Del 1. Om det finns tid till förberedelse har flera kort gjorts med olika färg på eller fjädrar i olika färger. Barnen ska nu finna saker i naturen med samma färg. Låt barnen få ett kort var eller två barn på ett färgkort. Finns inte möjligheten att göra färgkort så använd naturen. Samla i en påse olika naturföremål som: korta, smala, långa pinnar m.fl. Samt löv, stenar och kottar. Låt sedan barnen ta ett föremål ur påsen och hämtar sedan lika som det de tog. Upptäck tillsammans med barnen de olika sakernas egenskaper, så som hård, lätt, ljust. Hur känns de? Hur luktar de? Lyssna på barnen och spinn vidare på deras intresse. Del 2. När barnen nu har samlat in material sätter ni er i en ring. Tar några föremål och lägger dem i mitten, ni leker ”Kims lek”. Pedagogen tar bort ett föremål medans barnen blundar. Sedan får barnen tala om vilket som saknas.

NATUR Ålder: 3år Tid: förberedelse ca 20min. genomförande ca 1tim.

70

Här tränar barnen: sina sinnen, matematik i form av att jämföra, beskriva egenskaper och lösa problem. Att lösa problem stärker deras tillit till sin egen förmåga. Naturkunskap när vi diskuterar vad för föremål vi hittat och vart det kommer ifrån. Tränar minnet i ”Kims lek”. 3. Måla på naturen Du behöver: papper som inte är för tjockt och inte för tunt, kritor. Häftstift Låt barnen hitta ett träd eller stubbe. Sätt fast papperet mot trädet med häftstift. Eller lägg det på en stubbe och låt barnen rita med kritan på papperet. De får nu en avbild av trädets struktur. Skriv vilket träd som har avbildats och sedan kan ni jämföra de olika bilderna. Ser barnen någon skillnad på de olika trädens barkavtryck. Fakta: Bark är trädets hud. Den skyddar stammen och hindrar den från att torka ut. Barken ändras med åldern och olika träd har olika bark. Tips: använd inte träd med mossa på. Här tränar barnen: finmotorik, matematik då de jämför och ser likheter/olikheter. Lär om naturen. Avslutning Som avslutning samlas vi i en ring, vi lyssnar efter ljud tittar på molnen eller/och ritar något från dagens naturstigs upplevelse. Detta gör vi för att låta barnen bearbeta vad de har upplevt. Sedan smaker det gott med en frukt.

71

1. Vad är teknik? Teknik finns runt omkring oss hela tiden. Teknik är något som underlättar och kan hjälpa oss människor. När du ska plantera ett frö, då sticker du ner ditt finger för att göra ett hål åt fröet, det

är teknik. När du skruvar av en kork är det teknik. Leksaksankan som dras i ett snöre och vickar fram och tillbaka, det är teknik. Teknik finns överallt, ingen kan säga att de är otekniska. Du behöver: Många nyfikna barn Vi ska studera enkla mekaniska principer i vardagen. Låt barnen hämta en varsin sak i rummet. Studera sedan varje sak och se om den har något teknisk funktion eller design. Förväntat resultat: troligtvis har alla sakerna någon form av teknik. Leksaksbilen rullar, den har en konstruktion så att den gör det. Papperskorgen fyller en funktion, teknisk uppfunnen för att hjälpa oss. Osv. Om tiden finns låt barnen göra egna uppfinningar. De kan då börja med att rita sin uppfinning på ett papper och sedan hämta material som behövs. De kan nu börja utforma och skapa sin egen uppfinning.

TEKNIK

Ålder: 1år Tid: 5min + diskussion

72

2. Hur bygger vi? Många konstruktioner är till för att hålla för stora tyngder, som att hustaken ska hålla för mycket snö. Vi ska prova vad det håller för. Du behöver: Två tunna kopieringspapper Distanser, ex. två böcker Saker att lägga på, gärna stapelvänliga och inte för stora. Lägg distanserna på bordet med ett mellanrum mellan sig och lägg på A4 papperet. Prova lägg något föremål på papperet. Vad tror ni händer? Låt barnen fundera. Förväntat resultat: det rasar om ni inte provade med något lätt som en ballong eller en fjäder. Förklaring: konstruktionen på papperet är inte utfört för att hålla stora tyngder. Nu tar vi det andra A4 papperet, vi veckar det från långsidan sett med ca 1,5cm stora veck så det ser ut så här från sidan: Lägg det veckade papperet på samma sätt som det förra papperet på distanserna. Vad tror ni händer? Förväntat resultat: det håller för mycket större tyngder än det släta papperet. Förklaring: Genom att vecka papperet har vi gjort det styvare och stabilare. Vi har konstruerat små trianglar. I konstruktioner som ska hålla byggs de i trekanter, som ex. våra takstolar i våra hus.

Titta i er omgivning om ni kan hitta olika föremål/byggnader med denna konstruktion, har ni tur så kanske det finns en lyftkran i närheten eller en leksak.

TEKNIK

Ålder: 2år Tid: 15min

73

3. Lutande planet Experimentet går ut på att du med minsta möjliga kraft ska få upp en bil på en stol. Du behöver: En leksaksbil, tyngre modell. Något att mäta med: linjal, pinne Stol, gärna en låg modell Bräda eller masonitskiva Resårband, nytt Fäst en bit (ca 25cm) resårband i bilen. Lyft sedan bilen från golvet bredvid stolen rakt upp. Mät hur mycket resårbandet töjs ut innan bilen lyfter från golvet. Tips sätt en knut på gummibandet som mätpunkt. Ta nu en bräda som lutas mot pallen. Dra upp bilen på stolen längs med brädan. Mät hur mycket resåren sträcks denna gång. Diskutera skillnaden och varför det blir så.

Förväntat resultat: det mäter mindre när bilen dras upp på brädan än direkt från golvet. Förklaring: Brädan bär upp bilens tyngd och desto mindre lutning brädan har, desto lättare går det att dra upp bilen. Gyllene regel: det man vinner i kraft förlorar man i väg. Testa olika föremål och olika lutningar. Fundera över när det kan vara användbart för dig.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 20min

74

4. Lyfta tunga saker Hur kan man lyfta tunga saker som man inte kan lyfta för hand. Du ska nu få prova på att använda dig av hävstångens hjälp för att lyfta tunga saker. Du behöver: En linjal En trä kloss En bok Lägg klossen mitt under linjalen. Placera boken på linjalen vid ena änden av den. Prova nu att lyfta boken genom att trycka ner linjalen på motsatt sida. Växla klossens placering och undersök när det är lättast att lyfta boken. Förväntat resultat: Det krävs mindre kraft för att lyfta boken då klossen är placerad nära boken. Förklaring: En liten kraft som trycker på linjalens långa ände kan lyfta en stor vikt som finns vid den andra änden, det förstärker din kraft. Exempel på olika hävstänger: skottkärran, öppna en målarfärgsburk, lyfta en sten med ett spett. Det man vinner i kraft förlorar man i väg. Utomhus kan du använda gungbrädan som en hävstång. Placera kompisar på ena sidan, börja placera dem långt ut på brädan. Hur många kan du lyfta genom att trycka ner brädan? Hur blir det när de sätter sig närmare mitten, den fasta punkten? Kan du lyfta fler eller färre kompisar?

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min

75

5. Sugrörs svala Här ska vi försöka att konstruera med hjälp av två pappersremsor och ett sugrör en konstruktion som kan flyga likt en svala som kommer till oss på våren. Du behöver: Ett tjockt sugrör ca 20cm långt Två pappersremsor 1,5x9cm och 2x12cm långa. Tejp Tejpa ihop varje remsa för sig till ett hjul, du har nu två olika stora pappershjul. Lägg sugröret inne i båda remsorna. Remsorna placeras i varsin ände av sugröret, lämna ca 1,5cm till sugrörskanten. Tejpa fast sugröret med pappersremsorna i denna placering. Fråga barnen om vad de tror händer. Fungerar de lika bra inne som ute? Spelar det någon roll hur man håller i sugrörs svalan när man kastar iväg den? Låt barnen testa sig fram. Dags att prova om sugrörs svalan kan flyga. Håll i sugröret med hjulen uppåt. Håll närmast det största, det lilla hjulet är främst.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min

76

6. Grattis på morsdag Det är alltid roligare att ge bort något som man gjort själv. Vi tillverkar vårt eget kort. Det kan vara till påsk, morsdag eller välj själv. Du behöver: Hårt papper Sax eller en kniv färgpennor Börja mät ut de tre pappersark som ska bli kortet. Vi gör dem i denna storlek: 17 x 9cm, 7 x 9 cm och 20 x 3cm. Nu har ni tre olika stora pappersbitar. Den största blir framsidan, den ska ha två hål som vi ska klippa ut. Första hålet ligger nästan centrerat på papperet, liten förskjutning åt vänster, hålet bör vara ca 4 x 3cm. 3cm från det hålet kommer nästa hål som är 0,3 x 3 cm. När ni har skärt ut hålen kan ni dekorera framsidan. På den långsmala remsan ritar ni något som ni vill ska synas i hålet. Remsan ska ligga bakom framsidan, den ska gå in i det smala hålet. Den tredje pappersbiten ska limmas fast på baksidan som stöd åt remsan på motsatt sida som det smala hålet. Här utövas en teknik (enkel mekanism)i att göra ett rörligt kort i pappersmaterial. Barnen tränar även finmotorik och matematik.

TEKNIK

Ålder: 5år Tid: 20min

77

Referenser, våren Fysik Berger. U (2006). Kul experiment att göra hemma. Berghs Förlag AB, Stockholm 2006 Dannecker. E & Rieger. B (1999). 99 roliga experiment. Berghs Förlag AB, Stockholm Lindwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö Nordström. G (2008) Fysik för nyfikna! Handledarhäfte för fysikundervisning på högskolan i Gävle. Version 2, 2008. Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Sundsten. B & Jäger. J (2002). Barnens egen experimentbok. ICA bokförlag. Forma Publishing Group AB, Västerås

Natur Berger. U (2006). Kul experiment att göra hemma. Berghs Förlag AB, Stockholm 2006 Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1996). Naturexperiment. Berghs Förlag AB, Köping 1998 Berg. Ø (2004). Vår. Richters Förlag AB, 2004 Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Watson. C & Andrew. L (1994). Lilla UTEBOKEN, En bok om naturen. Bonnier Carlsen. Naturskyddsföreningens årsbok 2005. (2005). Livet leker – Upptäck naturen med barnen. Fälth & Hässler. Lagerholm. K (2009). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Studentlitteratur AB, Lund. Upplaga 2:1

Kemi Berger. U (2006). Kul experiment att göra hemma. Berghs Förlag AB, Stockholm 2006 Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1992). Spännande experiment. Berghs Förlag AB, Köping 1996 Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1996). Naturexperiment. Berghs Förlag AB, Köping 1998 Lindwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö Parker. S (1990). För unga kemister. Teknografiska Institutet, Solna

Teknik Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Nordqvist. H och Powell. D. Försök med teknik. Almqvist och Wiksell/Liber AB Richards. R (1991). Roliga experiment och tricks. Valentin förlag, Stockholm. Sundsten. B & Jäger. J (2002). Barnens egen experimentbok. ICA bokförlag. Forma Publishing Group AB, Västerås

78

Teoretiska förklaringar Nordström. G (2008) Fysik för nyfikna! Handledarhäfte för fysikundervisning på högskolan i Gävle. Version 2, 2008. Parker. S (1990). För unga kemister. Teknografiska Institutet, Solna http://www.ne.se/biologi. Hämtat 2010-03-30 http://www.ne.se/sok/fysik?type=ENC. Hämtat 2010-03-30

Inledning Elfström. I, Nilsson. B, Sterner. L och Wehner-Godée (2008). Barn och naturvetenskap, -upptäcka, utforska, lära. Författarna och Liber AB, 2008 första upplagan. Harlen. W (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Författarna och Liber AB, Stockholm. Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Utbildnings departementet (1998), Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Fritzes Utbildnings departementet (Redovisning av regeringsuppdrag, 2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Skolverket.

Hej då, syns till sommaren!

79

MED KRÅKIS PÅ SOMMAREN

80

Innehållsförteckning sommar Fysik

1. En hoppfull slant vattnets egenskaper

2. Väga luft luft

3. Krympande vatten pölar avdunstning, matematik

4. Luftkuddebåt lufttryck

5. Fångarna på fortet vattentryck, magnetism, ljus

Kemi 1. Vulkanutbrott kemiskreaktion

2. Saltkristaller avdunstning

3. Tvålmotor ytspänning

4. Mjölk blir plast kemisk reaktion

5. Biokemi livets villkor

Natur 1. Pollenfällan samla pollen

2. Se hur livet andas lungdemonstration

3. Sol eller skuggsida solen

4. Fröspridning förökning

5. Naturstig utforska insekter

Teknik

1. Vindstrut skapa, luft, konstruera

2. Kan man lyfta saker med luft? pneumatik

3. Drakar konstruera, luft, matematik

4. Mobiler sinnlig upplevelse, matematik

5. Hus åt murarbin material, bygga, natur

Referenser

81

1. En hoppfull slant Vi ska nu på ett enkelt sätt visa att varm luft är lättare än kall luft. Du behöver: En flaska En slant, 50-öring eller enkrona Blöt flasköppningen med lite vatten. Lägg myntet över öppningen. Håll bägge händerna runt flaskan. Titta noga på flaskan hela tiden och vänta. Förväntat resultat: Puff, så flyger slanten iväg. Förklaring: Värmen från dina händer värmer upp luften i flaskan. Eftersom varm luft tar större plats och är lättare vill den strömma upp och ur flaskan. Den varma luften trycker bort slanten. Vår blåst utomhus kommer av att varm luft stiger uppåt och då strömmar kall luft till och ersätter den varma luften, det blåser.

FYSIK

Ålder: 2år Tid: 5min

82

2. Väga luft Vi ska nu bevisa att luft väger någonting. Vi ska göra en luftvåg. Du behöver: En galge eller en tunn pinne Två ballonger Tråd Nål Blås upp ballongerna lika stora. Knyt dem och sätt ett snöre på varje ballong som sedan knyts fast i galgen. Se till så att ballongerna väger jämt. Vad händer om jag tar nålen och sticker hål på den ena ballongen? Förväntat resultat: Ballongen smäller och den luftfulla ballongen hänger ner mer. Förklaring: Vi kan se att luft väger någonting eftersom den luftfyllda ballongen hänger ner mer än den spruckna ballongen, vår hemmagjorda luftvåg visar att luft väger någonting.

FYSIK

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min

83

3. Krympande vattenpölar Hur kommer det sig att vattenpölar kan vara jätte stora en dag och mycket mindre eller borta nästa dag. Vi ska nu undersöka hur mycket en vattenpöl krymper. Du behöver: En vattenpöl Tavel- eller markkrita Markera de vattenpölar ni hittar med kritan, deras omkrets. Sedan är det bara att se från dag till dag om vattenpölen har krympt. Ni kan rita en ny markering för varje dag. Här finns möjlighet att utveckla och träna barnen i omkrets och area. Exempelvis hur många barn får plats i vattenpölen första dagen? Hur många ryms andra dagen, krymper arean? Hur många barn behövs för att markera vattenpölen, dess omkrets. Förväntat resultat: vattenpölen minskar i omkrets och är tillslut borta. Förklaring: Vattnet avdunstar.

FYSIK Ålder: 2år

Tid: 5min +

upprepning

84

4. Luftkuddebåten

Ett experiment som tydliggör lufttrycket. Luftkuddebåten är enkel och rolig att göra för barnen. Du behöver: En pappers- eller plastmugg En pappers- eller plastlåda Sax Klipp av botten på muggen. Ställ muggen mitt på lådans undersida och rita en cirkel runt den. Klipp ut cirkeln i lådan och tryck ner muggen i hålet. Blås ner i muggen! Förväntat resultat: När du blåser ner i muggen bildas en luftkudde som lyfter båten och den rör sig framåt.

Förklaring: Luften trycks neråt och lyfter på så sätt upp din båt. Tips: prova att blåsa med en hårfön! Vi kan jämföra våra luftkuddebåtar med svävarna. Svävare är en luftkuddefarkost som huvudsakligen drivs av en luftanordning, som genom sitt lufttryck får farkosten att sväva på en luftficka som bildas under farkosten. Den kan röra sig lika fort och säkert över is, sand eller vatten. Svävarna kan färdas i en hastighet upp till 130kmh.

FYSIK

FYSIK

Gör flera båtar och

ordna en tävling.

Ålder: 3år Tid: 15min

85

5. Fångarna på fortet Denna utmaning kan sammanfatta många av experimenten, som en avslutning på ett tema. Experimenten som ges på förslag här kan bytas ut mot egna önskemål efter storlek och ålder på barngruppen. Det blir mer spännande och givande om det är färre barn i grupperna. Barngruppen utför ett experiment i ett rum, får en nyckel eller det kan vara en bokstav. Går sedan vidare till nästa rum, utför det experimentet får en nyckel osv. Antalet rum bestämmer ni själva. Här ges förslag på experiment till tre rum. När alla nycklar är vunna så kan de bytas ut mot någon skatt, ex fika. Används bokstäver som nycklar kan de bilda ordet fika. Förberedelse: nycklar, skatt 1. Vattentrycket Vattnet utövar ett tryck mot andra saker. Desto djupare ner under vattenytan man kommer desto högre tryck blir det. Du behöver: En plastflaska, tejp, en syl eller något vasst att göra hål med Gör tre hål i plastflaskan mellan botten och öppningen på rad. Sätt en tejp över hålen. Fyll flaskan med vatten. Vad tror ni kommer att hända? Vilken vattenstråle sprutar längst? Lossa på tejpen och kolla. Förväntat resultat: strålen som kommer ur det nedersta hålet kommer längst, hålet i mitten sprutar näst längst och det översta hålet sprutar kortast. Förklaring: det är högre tryck längre ner och därför sprutar den strålen längst. Tips: prova att sätta en plastpåse på handen och stoppa ner den i en hink med vatten. Hur känns det? Påsen kommer att tryckas mot handen av vattentrycket så det känns som om påsen sitter fast. 2. Fiska med magnet Du behöver: Pinnar som fiskespön, snöre som lina, magneter, gärna med hål i som krokar Blått papper eller en blåmatta (sjön), papper, pennor, sax, gem Gör ett metspö med hjälp av pinnen, snöret och magneten. Gör fiskar av papperet, gör ni dubbelvikta fiskar kan ni gömma gemet i fisken och tejpa ihop kanten så inte gemet syns. Lägg de färdiga fiskarna i ”sjön” och starta fisket. Förväntat resultat: du får pappersfiskar med magnetspöet. Förklaring: föremål av olika metaller som järn dras till magneter. Detta experiment där vi lär oss om magnetism och vad för material som drar sig till magneter kan vi även utveckla för att omfatta ex. matematik, bokstäver och rörelse. Du kan skriva olika vikter på fiskarna, summera, vilken är tyngst - lättast, sortera i färger/former/vikter m.m. skriv namn på fiskarna, träna bokstäver, skriv en bokstav på varje fisk och bilda ord. Skriv olika rörelse uppdrag t.ex. hoppa jämfota till köket osv.

FYSIK Ålder: 2år

Tid: ca 40min

86

3. Lek med ljus och skugga Hur och varför blir det skuggor egentligen? Du behöver: En ljuskälla, mycket bra med en OH-projektor eller overhead, mörkt rum, Ljusvägg, leksaker m.m. Släck i rummet och rikta en lampa så det lyser mot den ljusa väggen. Låt barnen göra skuggbilder med hjälp av händerna, hela kroppen eller leksaker m.m. Utforska tillsammans skuggorna. Vad händer med skuggan om ni flyttar föremålet ex handen närmare resp. längre mot/från ljuskällan? Hur blir skuggan om ni håller genomskinliga föremål framför ljuskällan? Håll ett glas rödsaft framför, hur blir skuggan då? har ni en overhead lägg olika föremål på den. Ni kan leka gissningsleken, lägg ett föremål på overheaden medans barnen blundar, sedan ska barnen gissa vad det är för föremål genom att bara titta på skuggan. Förväntat resultat: det blir skuggor på den ljusa väggen av de olika föremålen. Förklaring: ljus går rakt fram och där ljuset inte kommer fram bildas det en skugga. Skuggan blir inte kolsvart utan grå–svart. Att den blir grå-svart beror på att det kommer in lite ljus från andra håll. Skuggan blir en avbild av föremålet eftersom ljuset går rakt fram. Det vita ljuset från en lampa innehåller alla regnbågens färger. När vi lyser genom rödsaft så blir skuggan på väggen röd därför att vi har gjort ett rött färgfilter med saften, då bromsas alla färger utom den röda färgen.

87

1. Vulkan utbrott I ett vulkanutbrott trycks den flytande berggrunden upp till ytan. När den väller över kanten kallar vi det för lava. Kan vi göra ett eget vulkanutbrott i sandlådan? Du behöver: En sandlåda En tom filmburk bakpulver 1dl ättika i ett glas Röd karamellfärg Bygg en vulkan av sanden. När ni är klar så trycker ni ner filmburken i toppen. Häll i ca två teskedar bakpulver i filmburken. Blanda i röd karamellfärg i ättikan. Vad tror ni händer du vi häller ättikan i filmburken? Förväntat resultat: det blir ett vulkanutbrott! Det sprutar och skummar ur filmburken och rödfärg rinner nerför vulkanen likt lavan. Förklaring: ättikan reagerar med bakpulvret och bildar gasen koldioxid. Det bubblar. Tips: prova även att göra vulkaner av lera eller salt deg, med en urgröpning upptill för att hälla i bakpulver och ättikblandningen. Prova även att hälla i diskmedel i burken med bakpulver och använd varmt vatten istället för ättika, blir det någon skillnad?

KEMI

Ålder: 1år Tid: 15min +5min

88

2. Saltkristaller När ett ämne som lösts upp i vatten blir kvar då vattnet avdunstar. Vi ska utföra två olika experiment med salt och vatten. Vad händer när vattnet avdunstar? 1. Du behöver: Tallrik Salt Hett vatten Glas Häll det heta vattnet i glaset, häll i salt och rör om. När saltet inte löser sig längre är lösningen mättad och du behöver inte hälla i mer salt. Ställ tallriken i ett varmt fönster. Låt stå några dagar. Förväntat resultat: vattnet avdunstar och kvar blir saltkristallerna Tips: titta på saltkristallerna i förstoringsglas eller använd kristallerna som en krita att rita med på svart papper. 2. Du behöver: En glasburk Kort pinne eller penna Hett vatten Salt Snöre Modellera Knyt fast snöret på pennan. I andra änden av snöret trycker du dit lite modellera som tyng. Häll i hett vatten i glasburken. Tillsätt salt tills lösningen är mättad. Sänk ner snöret med modelleran på i saltlösningen. Pennan lägger du över burkens öppning. Placera glasburken i ett soligt fönster. Låt snöret hänga i saltlösningen några dagar. Förväntat resultat: vattnet avdunstar och på snöret har det växt till sig saltkristaller. Förklaring: när vattnet avdunstar kommer natrium- och kloridjoner som finns i vattnet att återförenas och bilda saltkristaller. De växer. Denna process används ofta inom industrier för att rena olika ämnen eftersom kristaller som odlas på detta sätt är helt fria från föroreningar.

KEMI

Ålder: 2år Tid: 10min + väntetid

89

3. Tvålmotor Hur kan vi göra egna båtmotorer? Vi använder oss av små tvålbitar. Du behöver: Stor balja med vatten eller en vattenpöl Hårt papper Tvål Sax Klipp till en båt av papperet. I aktern på båten klipper du ett litet jack. I jacket sätter du fast en liten tvålbit. Prova nu att sätta ner båten i vattnet och se vad som händer. Förväntat resultat: båten åker iväg Förklaring: När tvålen träffar vattenytan försvagas eller bryts ytspänningen. Kraften runt baljans kant

är starkare vilket leder till att båten dras dit istället. Ytspänning är således en stark kraft som håller

ihop vattenytan. Genom att tillsätta diskmedel försämras vattenmolekylernas kraft och ytspänningen

minskar eller bryts, allt beroende på mängden diskmedel i förhållande till vattenmängden.

Tips: du kan prova göra en båt av aluminiumfolie och droppa diskmedel i ett hål i aktern, vad händer?

KEMI

Ålder: 2år Tid: 10min

90

4. Mjölk blir plast Många plaster tillverkas av råolja. Det är olja som bildats i berggrunden under miljoner år. Du ska nu få göra en liknande plast av mjölk. Du behöver: Fet mjölk Kastrull Ättika Redskap att röra med Vattenkran Värm upp lite fet mjölk i kastrullen. Just när mjölken börjar sjuda rör du försiktigt ner några teskedar ättika. Fortsätt att röra om tills allt börjar bli gummiliknande. Låt det svalna och skölj under rinnande vatten. Förväntat resultat: Nu har du din egen plast, som du kan forma till olika figurer eller studsa med. Förklaring: mjölken är en organisk substans. De syrahaltiga ämnena i ättikan reagerar med de organiska ämnena i mjölken.

KEMI

KEMI

Ålder: 3år Tid: 20min

91

5. Biokemi Levande organismer kräver olika villkor för att kunna växa och må bra. Varje växt och varje djur passar in i vissa betingelser. Vi ska nu visa på en växts påverkan av små förändringar. Du behöver: Tre lock Bommull Krassefrön Lägg bomull i alla locken, strö krassefrön på bomullen. Placera locken på ett varmt ljust ställe. Ett lock ska ha torr bomull, ett lock ska du hålla fuktigt och det tredje locket ska ha genomblöt bomull. Nu kan du studera krassens möjlighet till att växa och må bra. Vilken krasse växer bäst? Förväntat resultat: krassen som ligger på den fuktiga bomullen växer bäst. Förklaring: små förändringar i de kemiska förutsättningarna runt krassen förorsakar problem. Tips: prova även att odla bönor i olika jordtyper, ex en magerjord, kemisk förorenad m.m. prova även att odla i samma jord men vattna med olika vätskor som vatten, vinäger, tvättmedel m.m.

KEMI

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

92

1. Pollenfälla Pollen och frön flyger om kring i luften på våren och sommaren. Känner vi inte av dem så tänker vi kanske inte på dem. Vi ska nu konstruera oss en egen pollenfälla. Du behöver: Ett papper, hårdare kvalité Bokplast/bokfilm (genomskinlig plast med en klistrig sida) Klipp ut en ram av papperet då ramen är ca två centimeter tjock. Lägg ramen på plastens klistriga sida. Klipp bort överfödig plast. Nu har du en ram med en ruta klistrig plast på ena sidan, en pollenfälla. Placera ramen med den klistriga sidan uppåt ute i trädgården. Vänta några dagar och undersök sedan tillsammans med barnen vad som har fastnat i fällan. Är det olika fröer? Hur ser pollen ut?

Tips: använd gärna ett förstoringsglas eller lupp då ni studerar fällan.

NATUR

Ålder: 2år Tid: 10min + väntetid

93

2. Se hur livet andas Solens strålar lyser från rätt avstånd och ger växterna den mängd energi som de behöver för att leva. Växterna behöver även näringsrikt vatten och koldioxid för att växa. Växterna andas ut syre som djur och människor behöver för att kunna leva. I detta experiment visar vi på hur växter andas ut syre. Du behöver: En skål, genomskinlig Ett glas En vattenväxt, ex från akvarium Fyll skålen med vatten och lägg i växten. Ställ glaset över växten i skålen. Placera skålen i ett soligt fönster. Förväntat resultat: Du kommer att se små bubblor som stiger mot ytan och det bildas en större bubbla av de små bubblorna i glasets botten. Förklaring: Bubblorna vi ser är syrgas som växterna andats ut, det är vårt syre som vi behöver för att kunna andas och leva.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min + väntetid

94

3. Sol- eller skuggsida Vad händer med växterna om de inte får solljus? Vi ska nu ta reda på hur gräsmattan blir utan soljus och även jämföra hur den blir av mer värme och fukt. Du behöver: En träplatta ca 2-3 decimeter i fyrkant En stor glas- eller plastburk En gräsmatta Lägg ut plattan på gräset där det är grönt och tätt. Placera burken upp och nervänd bredvid plattan. Låt stå så i tre till fyra dagar. Förväntat resultat: Gräset under plattan har bleknat, blivit gult. Medans gräset i glas- plastburken har växt mer än övrigt gräs runtomkring. Förklaring: När växten saknar solljus bildas inget klorofyll, det gröna ämnet i växten och den blir då gul. Gräset i burken har med hjälp av burken fått mer värme och fukt och växt till sig mer. Burken har fungerat som ett växthus, den släpper in solljus och burken håller kvar värmen som kondenseras och det blir mer fuktigt.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min + väntetid

95

4. Fröspridning För att en växt ska sprida så flyttar fröet på sig, fröspridning. Vissa växter tar hjälp av djur andra tar hjälp av vinden för att sprida sig. Maskrosens frön sprider sig med vinden. Den har vitt dun som fallskärm och fröna sitter som en tyngd nertill. Desto längre ett frö kan vara i luften desto längre bort hinner det färdas. Plocka olika frön och släpp dem för vinden. Vi ska nu göra ett eget fallskärmsfrö liknade maskrosens. Du behöver: Papper Sax Ett gem Rita av den här figuren och klipp ut. Klipp vid den streckade linjen och vik ut vingarna åt varsitt håll. Vik upp spetsen på mitten, fäst ett gem nertill. Gemet bildar tyngden precis som maskrosfröet. Ställ dig på en stol eller något så du kommer upp en bit. Släpp ditt fallskärmsfrö. Vad händer? Tips: prova släppa bara ett gem eller andra föremål samtidigt som ditt fallskärmsfrö, ser du någon skillnad?

Klipp ut en rektangel med måtten 90 x 120. Dela en sidan som är 90 på tre. Se bild nedan:

NATUR

Ålder: 3år Tid: 10min

96

5. Naturstig

En naturstig kan göras på en lämplig plats ex. dit ni brukar gå med barnen till skogen eller ängen. En bra form på naturstigen är hästskoform, börjar på ett ställe och avslutar nästan där ni startade. Syftet med naturstigen är att skapa ett naturligt fårhållande till naturen hos barnen och lära dem se och upptäcka naturens växlingar och mångfald. Utefter stigen placeras lämpliga stationer anpassade efter barnens ålder samt efter den miljö ni har tillgång till. Kom ihåg det är processen som är viktig vid varje station inte prestation. Delas barnen in i mindre grupper så finns det en större möjlighet för barnen att synas, utforska och samarbeta. Ett tips kan vara att vid varje station finns ett djur (ex. handdocka) utplacerat som berättar lite om sig själv och sedan presenterar uppgiften. Det kan skapa spänning och inspiration. Denna naturstig består av en samling, två stationer och ett avslut. Samling Vi samlas vid början av stigen och sjunger tillsammans: Nu är vi här igen, nu är vi här igen! Vad ska vi göra? Vi ska gå på stigen! Lära oss om djuren, lära om naturen. Det ska vi göra idag! Undra vad det kan va? Sången blir en rutin som förbereder barnen för situationen. 1. Fånga insekter På sommaren är bästa årstiden för att titta på insekter. Ibland kan det vara svårt att hitta insekterna. Nu ska vi visa på två olika sätt att fånga insekter. 1. Du behöver: Ett lakan eller en bricka Ett träd eller en buske Pinne Lägg lakanet eller brickan under ett träd eller en buske. Slå med pinnen på trädet/busken. Förväntat resultat: det faller ner insekter, vanligast fjärilslarver och spindlar på lakanet/brickan. Nu är det bara att ta fram förstoringsglas och insektsböcker för att hitta vilka insekter det är som har fallit i fällan.

NATUR

Ålder: 1år Tid: 30min

97

2. Myr rally Att studera myror är något som barn tycker är fascinerande. Du behöver: Myror Ett papper Socker Vatten Fukta sockerbiten med vatten och måla en åtta eller ett spår på papperet. Lägg papperet i närheten av myrstacken. Tyng ner hörnen på papperet med hjälp av stenar. Några myror samlar mat och de hittar snart det söta sockret. Prova lägg en blå blomma på stacken. Vad händer? Den ändrar färg av myrsyran Avslutning Som avslutning samlas vi i en ring, vi lyssnar efter ljud tittar på molnen eller/och ritar något från dagens naturstigs upplevelse. Detta gör vi för att låta barnen bearbeta vad de har upplevt. Sedan smaker det gott med en frukt.

98

1. Vindstrut Det är ibland viktigt att veta vilket håll vinden kommer ifrån som exempelvis vid flygplatser. Vi ska bygga en vinstrut som visar vilket håll vinden kommer ifrån. Du behöver: Två bitar fodertyg, 100 x 50 cm Kraftig ståltråd Nål, tråd, sax Lägg tygerna mot varandra och nåla ihop dem. Sträcka med en penna på tyget en form av en kon men lämna så det blir en öppning i konens topp på 10cm. Sy ihop långsidorna, men lämna ett par centimeter i den breda änden. Klipp bort överflödigt tyg på långsidorna.

Av ståltråden formas en ring i storlek med den breda sidans omkrets. Trä ståltrådsringen utanpå struten och vid den breda sidan viks de centrimetrar vi sparde ut över ringen och sys fast. Kräng struten till rätt sida, sömmarna kommer inåt. Nu går det att fästa vindstruten i flaggstången eller annat högt sittande föremål. Den fästs i stålringen.

Ålder: 5år Tid: 30min

TEKNIK

99

2. kan man lyfta saker med luft? Lufttryck används i maskiner, lyftkranar och borrar. Då kallas det pneumatik. Vi ska här på ett enkelt sätt visa lufttryck och dess kapacitet. Du behöver: En stor ballong eller en matplastkasse Böcker En ballongpump (underlättar) Lägg en hög med böcker på den tomma ballongen. Blås upp ballongen med hjälp av ballongpumpen. Förväntat resultat: Ballongen blåses upp och lyfter böckerna. Förklaring: Lufttrycket lyfter böckerna. Även kallas pneumatik eller lufttrycksteknik, det innebär en användning i det här fallet av luft för att överföra och styra energin.

Tips: prova att lyfta en kompis på samma sätt med hjälp av en luftmadrass.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 1år Tid: 15min

100

3. Drakar På sommaren är det roligt att se hur vinden blåser iväg med drakar som man gjort själv. Nu ska vi konstruera två olika drakar. Du behöver: Två blompinnar 40cm Plast ca 50 x 40cm Tejp Fisklina eller annan lång lina Matkasse, hel Enklaste draken tillverkar du av en vanlig matkasse. Bind fast en lina i plastkassens båda handtag. Färdig att testas. Prova gärna olika storlekar på kassar och jämför om det är någon skillnad. En mer avancerad drake: klipp plasten som är 50 x 40cm. Lägg de båda pinnarna parallellt med varandra med 30 cm mellanrum. Nu ska du ha 10cm plast utanför varje pinne. Tejpa fast pinnarna. Klipp till sidorna utanför pinnarna så att draken blir en sexhörning med ytterhörnet 15 cm från ena kanten och 25cm från den andra kanten. Gör lika på båda sidorna. Förstärk de ytterhörnen med tejp. Gör sedan hål och knyt fast en bit lina mellan de båda hålen. Knytfast den långa linan mitt på linan som går mellan hålen. Färglägg draken och häfta fast någon svans om du vill, sedan är det dags att prova.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 4år Tid: 20min

101

4. Mobiler Mobiler fångar barns intresse när de rör på sig och skiftar i färg och form. Vi ska tillverka en form-mobil och vi har använt oss av olika färger till olika former. Då övar du in både konstruerande, byggande och matematik. Du behöver: Blompinnar Snöre Papper i olika färger Sax Tejp Rita upp olika former på papper åt barnen låt barnen klippa ut dem. Tejpa fast snörstumpar på formerna och knyt fast några former på en pinne. Bygg dig sedan uppåt, sätt fast din pinne med former på en ny pinnes ytterkant. Nu lutar den snett. Ta en ny pinne och sätt fast former på den och knyt fast den pinnen på den som hänger snett så det väger jämnt. Nu har du byggt dig en formmobil.

Tips: prova att göra mobiler av alla möjliga saker som hänger på olika platser. Ex. prismor i träd, saker ovanför skötbordet eller varför inte en mobil med dina idoler, favoritdjur eller familjen.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 20min

102

5. Hus åt murarbin Vi vet att honungsbin som lever tillsammans i bikupor, men det finns andra bin som trädgårdsbin och murarbin. De bina gräver bon eller i tomma växtstjälkar. Du ska nu bygga ett bo åt murarbin. Du behöver: 20 bitar bambupinnar ca 1cm i diameter och 15cm långa Kraftig tejp Modellera Blomkruka Bind ihop bambupinnarna med tejpen så du får ett knippe. Lägg modelleran i botten av krukan. Tryck ner bambuknippet i krukan i leran. Vid behov ta mer lera för att få knippet att stå stadigt. Placera krukan med pinnarna på en torr och solig plats.

På försommaren kommer murarbin att lägga lera i pinnarna för att därefter lägga ägg. Många av våra trädgårdsväxter pollineras av trädgårds- och murarbin (solitära bin). Nu har du hjälpt dem med att få ett eget hus.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 1år Tid: 10min

103

Referenser, sommar Fysik Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Nordström. G (2008) Fysik för nyfikna! Handledarhäfte för fysikundervisning på högskolan i Gävle. Version 2, 2008. Lindwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö Dannecker. E & Rieger. B (1999). 99 roliga experiment. Berghs Förlag AB, Stockholm

Natur Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm

Danielsson. M, Ollmark. L, Wirsén. C och Wänblad. M (2004). Rut & Knut tittar ut på naturen. Rabén & Sjögren Bokförlag, Stockholm

Watson. C & Andrew. L (1994). Lilla UTEBOKEN, En bok om naturen. Bonnier Carlsen. Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1996). Naturexperiment. Berghs Förlag AB, Köping 1998

Kemi Nordström. G (2008) Fysik för nyfikna! Handledarhäfte för fysikundervisning på högskolan i Gävle. Version 2, 2008. Berger. U (2006). Kul experiment att göra hemma. Berghs Förlag AB, Stockholm 2006 Watts. F (1991) översättning Lagergren. B (1991). Barn forskar VATTEN. Berghs Förlag AB, Stockholm Dannecker. E & Rieger. B (1999). 99 roliga experiment. Berghs Förlag AB, Stoc Parker. S (1990). För unga kemister. Teknografiska Institutet, Solna kholm

Teknik Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Lindwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö

Hej då, syns till hösten!

104

MED KRÅKIS PÅ HÖSTEN

105

Innehållsförteckning Höst Fysik

1. Blixtrar och dunder statisk elektricitet

2. Vattnets kretslopp flytande- och gasform

3. Bananskalare vakuum

4. Magnetbanor magnetism

5. Fångarna på fortet tyngdkraft m.m.

Kemi: 1. Varför blir äppelklyftor bruna? Syra

2. Bubbelpulver kemisk reaktion

3. Hemligt meddelande värme, ljus

4. Flygande raketen kemisk reaktion

5. De gröna pengarna kemisk reaktion

Natur 1. Sporavtryck svampar sprider sig

2. Höstmålningar naturens mönster

3. Vackra mönster mönster

4. Mögel nedbrytning

5. Torkat håller längre förvaring, hållbarhet

Teknik 1. Regnmätare konstruera, bygga, matematik

2. Regnvarnare konstruera och natur

3. Vindsnurra konstruera, matematik

4. Kan du stå på en burk hållfasthet

5. Farsdags kort enkel mekanism

Referenser

106

1. Blixtrar och dunder När det åskar som ser vi även blixtrar. Blixtrarna uppstår när kraftiga elektriska laddningar i molnet urladdas. Vi ska nu skapa statisk elektricitet och få laddningarna att hoppa. Statisk elektricitet Du behöver: Ballonger Borste eller kam Blås upp ballongerna. Gnid dem mot ett syntetmaterial eller mot håret. Sätt ballongerna på väggar, möbler eller dig själv. Kamma ditt mycket torra hår med borsten. Vad händer? Förväntat resultat: ballongerna fastnar på väggen eller andra ställen. När du borstar ditt hår kommer hårstråna att stå rakt ut och kanske hörs det sprakande ljud när små blixtrar far omkring i håret. Förklaring: ballongerna fastnar för att laddningarna dras till varandra, de har olika laddningar. De attraherar varandra. Det bildas statisk elektricitet. Hårstråna repellerar varandra, de vill inte vara nära varandra för de har samma laddning. För att varje hårstrå ska vara så långt bort från varandra står håret rakt ut. Hoppande elektricitet Du behöver: Vaxduk Gummihandske Rostfri metallskål Gaffel Lägg vaxduken på bordet. Ta på dig gummihandsken så du inte får dig en stöt. Håll i plåtskålen med gummihandske handen och dra plåtskålen fram och tillbaka mot vaxduken i några minuter. Håll upp skålen och för sakta gaffeln mot skålen. Vad händer? Tips: tejpa fast vaxduken så den ligger stilla. Håller du till i ett mörkt rum är det lättare att se den hoppande elektriciteten, blixten. Förväntat resultat: Du ska kunna se en blixt mellan gaffeln och plåtskålen. Förklaring: du får laddningarna att hoppa mellan föremålen. På samma sätt hoppar laddningar i åskmoln och skapar ett ljusfenomen som vi kallar för blixt.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min + 10min

107

2. En automatisk bananskalare Hur kan vi få en flaska att skala en banan? Vi ska ta hjälp av tomt på luft. Du behöver: En banan En glasflaska, modell vinäger Papperstuss Tändstickor Skala bananen ett par centimeter. Tänd eld på papperstussen och stoppa den brinnande papperstussen i flaskan. Stoppa den skalade delen av bananen i flaskhalsen. Om bananen tippar håll kvar handen som stöd annars släpper du bananen. Vad tror barnen händer?

Förväntat resultat: Bananen sugs in i flaskan och skalet dras av utanpå flaskan, bananen är skalad. Tips: ni kan få prova flera gånger, prova även med ett hårdkokt skalat ägg. Prova även att byta ut det brinnande pappret mot kokhett vatten

Förklaring: luften inne i flaskan värms upp av elden . Den varma luften tar större plats och en del luft pressas ut. När syret är slut slocknar elden, luften svalnar och tar mindre plats. Eftersom bananen täpper till öppningen kan ingen luft komma in. I stället blir det lägre lufttryck inne i flaskan. Det högre lufttrycket pressar ner bananen i flaskan. Är det lufttomt i flaskan kallar man det för vakuum .

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min

108

3. Vattnets kretslopp Vattnet i naturen ingår i ett ständigt kretslopp. Det avdunstar och avkyls om och om igen. Vi ska göra ett eget regnväder och då får vi uppleva vattnet i flytande- och gasform. Du behöver: 1,5l petflaska Varmtvatten En kastrull eller bunke En isbit Hushållspapper Se till att flaskan är riktigt torr inuti. Häll ca 4dl riktigt varmt vatten i kastrullen. Doppa ner flaskan i kastrullen med mynningen nedåt. Du ska nu suga in lite av det varma vattnet i flaskan och det gör du lättast genom att trycka ihop flaskan lite och sedan när du släpper på trycket sugs det varma vattnet in i flaskan. Obs! vänd aldrig flaskan. Sätt på korken medans flaskan är i vattnet. Ställ flaskan upp och ner på ett bord. Lägg en isbit på en ytterst liten bit hushållspapper i urgröpningen på flaskans botten. Studera vad som händer i flaskan. Vad tror ni? Förväntat resultat: flaskan blir immig på insidorna och det bildas vattendroppar närmast isbiten. Förklaring: Flaskan blir immig för att det sker en kraftig avdunstning vid vattenytan eftersom vattnet är varmt. Vattnet går från flytande till gasform. Flaskan fylls då med vatten i gasform och små vattendroppar som vi kallar vattenånga. När gasen och vattenångan möter de kallare väggarna på flaskan bildas större vattendroppar, vattnet kondenseras. Tydligast blir kondensationen närmast isbiten för den påskyndar avkylningen. Dropparna bildas på samma sätt som regn bildas i naturen.

Vattnet går runt i ett kretslopp: Solen värmer, då avdunstar vattnet och stiger uppåt som vattenånga. Vattenångan kyls av och klumpar ihop sig till moln. När molnen blåser in över land börjar det regna. Vattnet rinner tillbaka ner i sjön och in i marken och så börjar det om. Vattnet går ständigt runt i ett kretslopp. Det varken försvinner eller kommer till något, det betyder att vi nu dricker vattnet som dinosaurierna en gång drack

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min

109

4. Magnetbanor Vi ska här genom leka lära oss om magnetism och vilka krafter magneter har. Du behöver: Magnet Papper gem Snöre Tejp 1. Rita på ett stort tjockt papper vägar som slingrar sig eller rita en labyrint. Rita och klipp ut pappersfigurer. De äldre barnen kan försöka göra egna konstruktioner som får figurerna att stå upp. Sätt fast ett gem eller något annat metalliskt föremål på er figur. Lägg eller ställ figuren på papperet med de slingriga vägarna. Dra med magneten på undersidan. Försöka att följa den krokiga banan eller labyrinten. 2. Klipp ut ett litet flygplan eller vik ett. Knyt fast ett gem i snöret och sätt gemet på flygplanet. Tejpa fast andra änden av snöret i bordet. Nu kan ni få planet att lyfta och flyga med hjälp av en stav magnet som ni håller en liten bit ifrån gemet.

FYSIK Ålder: 2år

Tid: 10min

110

5. Fångarna på fortet Denna utmaning kan sammanfatta många av experimenten, som en avslutning på ett tema. Experimenten som ges på förslag här kan bytas ut mot egna önskemål efter storlek och ålder på barngruppen. Det blir mer spännande och givande om det är färre barn i grupperna. Barngruppen utför ett experiment i ett rum, får en nyckel eller det kan vara en bokstav. Går sedan vidare till nästa rum, utför det experimentet får en nyckel osv. Antalet rum bestämmer ni själva. Här ges förslag på experiment till tre rum. När alla nycklar är vunna så kan de bytas ut mot någon skatt, ex fika. Används bokstäver som nycklar kan de bilda ordet fika. Förberedelse: nycklar, skatt 1. såpbubblor Du behöver: Såpbubbel lösning: 2delar Yes diskmedel, 1del glycerin, 5delar vatten Ståltråd Yllevante Bricka Häll såpbubbellösningen på brickan. Forma ståltråden till en sluten form. Blås såpbubblor med hjälp av formen eller använd sugröret och blås direkt i såpbubbellösningen. Fånga en uppblåst såpbubbla med yllevanten, vad händer? Fukta ett finger med lösningen och stick in fingret i såpbubbla, vad händer? Bubblan spricker inte på yllevanten för att ylle är vattenfrånstötande och suger inte åt sig såpbubbelvattnet. Bubblan spricker inte av fingret för att såpvattnet som är på ditt finger blir en del av såpbubblan och den går inte sönder.

FYSIK

Ålder: 2år Tid: 30min

111

2. stapla knäckebröd Du behöver: 15st lika stora knäckebrödsskivor Börja stapla dem i en rak hög. Förskjut den översta skivan åt sidan tills den nästan tippar över. Fortsätt sedan med den underliggande osv. studera om det går att förskjuta alla brödskivorna lika långt. Hemligheten ligger i att de har tyngdpunkten strax innanför underliggandes brödskivas kant. De 14 skivornas gemensamma tyngdpunkt ligger strax innanför ned understa skivas ytterkant. Prova även att stapla olika föremål så långt utanför en bordskant du kan. 3.buktiga speglar Du behöver: Blank matsked Spegla dig i skedens baksida, vad ser du? Gör lika på skedens andra sida. Prova även att ändra avståndet mellan dig och skeden. Blir det någon skillnad? Förklaring: Skeden fungerar som en spegel. Eftersom skeden är buktig så blir spegelbilden annorlunda. I skedens baksida blir bilden rättvänd men förminskad (konvex). Ett exempel är bilars backspeglar. I skedens insida (konkav spegel)blir bilden vid nära håll förstorad och rättvänd, vid långt avstånd blir bilden upp och ner och förminskad.

112

1. Varför blir äppelklyftor bruna? När vi delar på frukt som ex äpplen blir de ganska snabbt bruna. Vi ska nu ta reda på om vi kan förhindra det. Vad tror barnen? Du behöver: Ett äpple Två tallrikar En citron eller bikarbonat Dela äpplet i flera klyftor. Fördela dem på de två tallrikarna. Dela citronen och pressa rikligt med citronsaft över äppelklyftorna på den ena tallriken. Den andra tallriken gör du ingenting med. Låt stå i två timmar. Förväntat resultat: äppelklyftorna med citronsaften på sig är fortfarande fina i färgen medans de andra äppelklyftorna är nu bruna på ytan. Förklaring: När äppelklyftorna kommer i kontakt med syret i luften så färgas fruktköttet brunt. När du har pressat citron över skyddar den mot syret och äppelbitarna behåller sin färg.

Blir det någon skillnad med bikarbonat i stället för citronsaft?

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

113

2. Bubbelpulver Spännande att se vad bubblor kan göra med vatten. Du behöver: Ett litet genomskinligt dricksglas En skruvkork Vatten Karamellfärg Bikarbonat Citronsyra En tallrik Blanda lika delar av citronsyra och bikarbonat i korken. Häll i vatten i glaset och färga med karamellfärgen. Lägg i korken i vattenglaset så den flyter. Lägg tallriken ovanpå. Håll i hårt och vänd på alltsammans. Förväntat resultat: det bildas bubblor som trycker ut vattnet ur glaset och lägger sig på tallriken, inget vatten blir kvar i glaset. Förklaring: när bikarbonaten tillsammans med citronsyran kommer i kontakt med vattnet bildas gasen koldioxid. Gasen trycker vattnet ur glaset. Karamellfärgen är endast till för att det ska synas bättre att inget vatten blir kvar i glaset.

KEMI

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

114

3. Hemligt meddelande Visst kan det vara roligt att skriva meddelanden som inte alla får läsa. Vi ska prova två olika sätt att skriva hemliga meddelanden. Du behöver: Papper Citron Fat Strykjärn Tops Vatten Kulspetspenna 1. Pressa lite citron på ett fat. Ta topsen och doppa den i citronsaften. Skriv med topsen på papperet. För att kunna läsa brevet behövs ett strykjärn som hettar upp papperet. Förklaring: Värmen gör att citronsaften blir brun. Kemikalierna förändras vid tillagning och som oftast sker med värme. Kemiska ämnen förändras på ett drastiskt sätt när de blir brända. 2. Blöt ett papper i vatten och lägg ett torrt papper ovan på det blöta. Skriv ditt meddelande med kulspetspennan på det torra papperet. När det blöta papperet har torkat har du ett hemligt meddelande på det. För att kunna läsa meddelandet doppar du det bara i vatten igen. Förklaring: skriften går igenom till det blöta papperet, men när det torkar försvinner skriften. Trycket från kulspetspennan pressar ihop papperets fibrer. När papperet är blött släpper det inte igenom något ljus och skriften syns.

KEMI

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

115

4. Flygande bakpulverraketen Vi ska göra en kemisk reaktion och ser vad som händer. Du behöver: Plastburk med lock (av den typ kamerafilmer förpackas i). Ett av följande drivmedel:

- Bakpulver - Brustablett - Bikarbonat + citronsyra - Samarin

Vatten (H2O) Toalettpappersrulle Pappersark Tejp eller lim

Vi börjar bygga en uppskjutningsramp. Det måste en raket ha och så kan man bestämma åt vilket håll raketen ska flyga. Tejpa eller limma fast en toalettrulle på ett pappersark så en sida av rullen blir stängd, rampen klar! Plastburken är raketen, fyll den till hälften med ljummet vatten. Tillsätt en tesked bakpulver. Sätt snabbt på locket och placera raketen med locket nedåt i uppskjutningsrampen. Vänta och se. OBS! Akta ansiktet!

Förväntat resultat: raketen (burken)flyger i väg.

Du kan få varierat resultat beroende på vilket bränsle du använder, mängden bränsle, vilken typ av burk, uppskjutningsrampens vinkel och utförande, mängden vatten och temperaturen på vattnet. Prova dig fram.

Förklaring: I bakpulvret finns bikarbonat och en syra. När bakpulvret blandas med vatten så reagerar bikarbonatet med syran, så att kolsyra bildas. Av kolsyran bildas sen vatten och koldioxid. Koldioxid som är en gas, tar mycket större plats. Detta leder till att det blir "trångt" inne i burken och det bildas ett övertryck. När övertrycket blir större än kraften som håller fast locket, så lossnar locket och trycket mot burkens botten får burken (raketen) att flyga iväg.

Till vardags bakar vi kakor med bakpulver i. Av värmen i ugnen bildas koldioxid och det gör att kakorna växer och blir luftiga.

KEMI

"Raketbränslet" måste innehålla bikarbonat och en syra för att detta experiment skall gå att genomföra. Istället för att använda bakpulver så går det bra att använda samarin eller brustabletter, då de också innehåller bikarbonat och en syra. Rent bikarbonat går också bra att använda, men då måste man tänka på att tillsätta en syra (citronsyra)för att det skall ske någon reaktion.

Ålder: 3år

Tid: 5min

116

5. De gröna pengarna Har du någonsin sett gröna plåttak, har du funderat vad det beror på i så fall? Vi ska nu göra gröna pengar. Detta experiment behöver lite tid på sig. Du behöver: En tallrik En disktrasa Några kopparmynt (t.ex. 50-öringar) Ättika Du fuktar en disktrasa med ättika och lägger den på tallriken. Lägg kopparmynten på disktrasan. Du måste låta mynten ligga ett par timmar på trasan, gärna över natten. Förväntade resultat: kopparmynten ska ha blivit grön på den sidan som har legat mot disktrasan som är fuktad med ättika. Förklaring: Ättikan eller ättiksyran, reagerar med koppar. Då bildas grönt kopparacetat, som också kallas ärg. Till vardags kan vi se det på koppartak. Då reagerar kopparn med luftens koldioxid och har blivit kopparkarbonat. Den blir grön. Det skyddar kopparn mot fler väderskador. Kopparplåten håller väldigt länge.

KEMI

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

117

1. Sporavtryck En del växter har sporer istället för blommor som har frön för att hjälpa dem att sprida sig. Svampsporer gror i marken och skickar ut trådar som sedan växer upp till nya svampar. Vi ska undersöka svampars sporer. Du behöver: Svamp (mogen men inte mjuk) Papper/kartong En skål Skär av svampens fot så nära hatten som möjligt. Lägg svamphatten på kartongen, med ovansidan uppåt (som de står i skogen). Placera skålen över svampen. Låt det stå så ca ett dygn. Ta bort skålen försiktigt och lyft på hatten. Förväntat resultat: sporerna har bildat ett avtryck på papperet.

NATUR Ålder: 1år Tid: 10min

Tips: vill du bevara avtrycket, spraya med hårspray

118

2. Höstmålningar På hösten kan man göra fina bilder av blad från träd, buskar och andra växter. Vi ska nu visa på några förslag. Tryck Du behöver: Olika blad Färg eller skokräm Måla baksidan av bladet med färg. Lägg bladet på ett papper och tryck eller stryk med handen på bladet. Det kan vara en fördel att lägga ett tomt papper på bladet när man ska stryka med handen för då är risken mindre att bladet går sönder. Stänkmåla Du behöver: Olika blad Färg Sil Tandborste Knappnålar eller kludd Fäst bladet med knappnålar eller kludd på ett papper. Doppa tandborsten i färg och gnid den mot insidan av en sil så att färgen stänker ner på pappret. Låt torka och ta sedan bort bladet. Gnugga Du behöver: Kritor Papper Leta reda på en sten eller en stubbe. Lägg papperet på materialet och gnugga med kritan. I dessa uppgifter kan det förutom naturkunskap även träna matematik. Ni kan diskutera med barnen olika mönster, sortera, räkna årsringar på en stubbe m.m.

NATUR Ålder: 1år Tid: 10min

119

3. Vackra mönster Vi äter frukt och grönsaker varje dag, men har vi tänkt på vilka mönster de naturligt har. I denna övning lär barnen sig om frukters och grönsakers naturliga uppbyggnad och det finns möjlighet att införa matematik som bråk, sortera, jämföra, diagram m.m. Detta går naturligtvis att göra året om. Du behöver: Olika frukter och grönsaker för säsongen En kniv Diskutera med barnen vilket håll ni ska dela frukten/grönsaken på. Blir det någon skillnad när du delar frukten/grönsaken på olika sätt? Många frukter och grönsaker är mycket vackra när de är delade. Jämför mönstren, titta hur kärnorna ligger. Exempel på bra frukter och grönsaker att studera kan vara: apelsin, kiwi, äpple, passionsfrukt, persika, rödkål, tomat, paprika När ni har studerat klart så gör ni en härlig fruktsallad eller grönsakstallrik.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 5min

120

4. Mögel Man har länge försökt ta reda på hur man ska behandla maten så den ska hålla sig ätbar så länge som möjligt. Den enklaste metoden är att torka den. Vi ska nu odla eget mögel och nämna att det är skadligt för hälsan. Du behöver: Ett äpple Två plastburkar + ett genomskinligt lock Dela ett äpple på mitten, lägg varsin halva i varsin burk. Sätt på locket på den ena burken. Ställ burkarna på ett varmt ställe. Vänta och se. Röta och mögel älskar värme och fukt. I burken med lock trivs de bättre eftersom det är varmare och fuktigare där. Fukten kan inte avdunsta och inne i burken blir det som i ett växthus. Mat som får ligga för länge blir dålig. Mjölk surnar, äpplen ruttnar, bröd möglar. Av många mögelsorter kan man bli sjuk. Det räcker inte med att ta bort själva möglet och äta resten. Exempelvis i mögligmarmelad sprider sig möglet (svamptrådarna) ända ner till bottnen av burken, släng allt! Rötbakterier och mögelsvampar fyller viktiga uppgifter i naturen. De ser till så att döda växtdelar och djur förmultnar och ruttnar. Som våra höstlöv som förmultnar och tas upp av jorden.

NATUR

NATUR

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

121

5. Torkat håller längre Mögelsvampar och de flesta bakterier behöver vatten för att kunna angripa och förstöra vår mat. Torkade aprikoser, russin, knäckebröd håller längre för de innehåller knappt något vatten Svampar är särskilt lämpliga att torka. När du lägger färska svampar på ett varmt och torrt ställe ser du hur svamparna skrumpnar ihop. Torka svamparna på en bakplåt och förvara dem i en glasburk tills du ska äta dem. Blommor och blad håller sig bättre i torkat skick. Lägg blommorna mellan två ark läskpapper och sedan en tyngd över.

NATUR

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

122

1. En regnmätare Det regnar en del under höstmånaderna och vi ska nu ta reda på hur mycket det regnar. Vi ska nu göra vår egna regnmätare. Du behöver: 1,5l pet-flaska Vattenfastpenna Maskeringstejp eller frystejp Klipp itu en 1,5 liters pet-flaska. Använd toppen som tratt, sätt tratten i den andra delen av flaskan. Sätt tejpen på flaskan från botten till den avklippta kanten, markera med pennan på tejpen varje centimeter. Nu har du din egna regnmätare som kan placeras ut. Avläs resultatet då det har regnat och om möjligt redovisa resultatet i tabellform. Här får barnen träna sig i att konstruera och bygga samt att utöva matematik.

TEKNIK

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

123

2. Regnvarnare Bra att kunna förutspå när regnet ska komma . Vi ska med hjälp av naturen konstruera oss en regnvarnare, hygrometer. Du behöver: En tallkotte En nål Ett sugrör ca 7cm papper Stick in nålen i kotten, ganska nära toppen. Trä sugröret över nålen. Vik det hårda papperet på mitten. Klistra sedan fast kotten på den ena halvan ganska nära vecket och med nålen i parallell linje med vecket. På den andra halvan som blir som en vägg bakom kotten ritas en skala, där närmast vecket är torrt (soligt) och rakt ovanför kotten är det fuktigt (regn). Rita skalan på samma sida som nålen sitter på. Nu har du en regn mätare.

Hur kan den fungera? Beroende på hur fuktigt luften är kommer kotten att öppna eller stänga sig. När regnet hänger i luften stänger granar och tallar igen sina kottar. Då blir inte fröna blöta. Testa detta genom att lägga en öppen kotte i ett glas med vatten, vad händer? Vad händer med kotten då den har torkat igen?

En apparat som mäter luftfuktighet kallas för hygrometer.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min + väntetid

124

3. Vindsnurra

På hösten när det blåser ute kan du springa ikapp med löven som faller samtidigt som du testa din vindsnurra. Du behöver: Papper Färgpennor Blompinne Häftstift Klipp ut en kvadrat av papperet som är 10 x10cm. Färglägg papperet. Från alla fyra hörnen klipper du en skåra in mot mitten som är ca 3cm. Vik in hörnen till vänster eller höger om skåran, viktigt att du väljer lika sida vid alla hörn. Fäst i mitten på snurran med häftstiftet på blompinnen. Klar att användas!

Tips: du kan testa att göra olika stora snurror. Prova att fästa några ute på en vindskiva eller i ett träd så ser du om det är blåsigt ute när du ska gå ut.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min

125

4. Kan du stå på en burk? Idagens samhälle ska vi använda så lite material som möjligt och ändå ska det hålla för dess funktion. Hur är då en aluminiumburk konstruerad, vad ska den hålla för? Du behöver: En aluminiumburk En penna eller linjal Ställ burken på golvet. Ställ dig på burken med hela din tyngd. Håller det tror du? Håll i något för att kunna hålla balansen. Vad tror du händer om en kompis snärtar till burken med linjalen? Gör det! Burken viker sig direkt och du ramlar ner. Förklaring: en aluminiumburk är konstruerad för att kunna klara mer tryck rakt uppifrån än från sidan och det för att snåla på material. På samma sätt byggs broar, de har högre hållfasthet för belastning uppifrån men är svagare på sidan.

TEKNIK

Tips: prova olika storlekar på burkar och olika fabrikat.

Ålder: 2år Tid: 5min

126

5. Fardags kort I november är det fardag och för att göra honom extra glad ska vi tillverka ett pop up kort. Ett pop up kort har en enkel form av mekanism. Du behöver: Två papper, två olika färger. A4 eller A5 Papper till figur Sax Lim Vik de två papperna med samma format på mitten. Klipp det ena av papperet så det blir lite mindre än det andra, detta papper ska vara inuti kortet. Ta papperet som nu är lite mindre och klipp två jack på ca 3cm i den vikta kanten i mitten. Klistra fast det mindre pappret på det större, men klistra inte under den klippta remsan. Remsan ska vikas utåt. Nu ska du ha en remsa som är vikt utåt i pappret. Klipp ut figurer eller bilder ur tidningar och klistra på remsan. När du nu öppnar kortet så poppar figuren upp. Se till att kortet kan stängas utan att det sticker ut bitar.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min

127

Referenser, höst

Fysik Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. http://hem.passagen.se/naturkunskapen/vattnets_kretslopp.htm, hämtad 2010- 04-23 Levemark. L & Fresk. K (1993). TOM TITS nya TRICKS. Tredje upplagan 1999. Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm

Kemi Berger. U (2006). Kul experiment att göra hemma. Berghs Förlag AB, 2006 Krekeler. H & Rieper-Bastian. M (1992). Förbluffande Experiment. Berghs Förlag AB Dannecker. E & Rieger. B (1999). 99 roliga experiment. Berghs Förlag AB, Stockholm

Natur Watson. C & Andrew. L (1994). Lilla UTEBOKEN, En bok om naturen. Bonnier Carlsen. Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1996). Naturexperiment. Berghs Förlag AB, Köping 1998

Teknik Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Krekeler. H & Rieper-Bastian. M(1992). Spännande experiment. Berghs Förlag AB, Köping 1996 Richards. R (1991). Roliga experiment och tricks. Valentin förlag, Stockholm. Fresk. K & Levemark. L (2001). Tom Tits Extra Tricks. Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Rosberg. J, Björkholm. E och Osbeck. A(2008) upplaga januari. teknik 04, lärarmaterial för utbildning, fortbildning och undervisning i teknik. Peros Teknik.

Hej då, syns till vintern!

128

MED KRÅKIS PÅ VINTERN

129

Innehållsförteckning Vinter Fysik

1. Is som smörjmedel friktion

2. Varför kan fiskarna leva på Vintern? vattnets egenskaper

3. Det ryker ur munnen från gasform till flytande

4. Böja vattnet? vattnets egenskaper

5. Isbrytare vattnets egenskaper, värme

6. Fångarna på fortet ljus, varm/kall luft

Kemi

1. Russinhissen gas, sjunka/flyta

2. Lavalampa densitet, sjunka/flyta, gas

3. Ofrysbart vatten lösning

4. Citronbatteri kemisk elektricitet

5. Putsa silver kemisk reaktion, ädla metaller

Natur 1. Fågelautomater hjälpa fåglarna

2. Våra lungor illustration av våra lungor

3. Flugkul upptäcka och utforska flugor

4. Måla på snö vintermaterial, löser, fastform

5. Plocka blommor på vintern vinterväxter, vinterståndare

Teknik 1. Arkimedes skruv roterande rörelse, tryck

2. Pepparkakshus konstruera, material

3. Gående mus mekanism

4. Papperssnurra mekanism

5. Tegelstenar av is material, bygga

Referenser

130

1. Is som smörjmedel Kan vatten vara ett smörjmedel? Enkelt experiment som visar hur friktionens storlek mellan två ytor beror på hur släta eller ojämna de är. Du behöver: En stor träskiva ex. en skärbräda, en stor plastbricka och en bordskiva Ett antal olika flatbottnade föremål som plastmugg, mynt, sudd, tändsticksask m.m. En isbit Börja med att rada upp föremålen längs ena kanten på träskivan. Ställ er frågan över vilka saker som kommer att glida lättast? Lyft träskivan i ena änden så den får en svag lutning. Se nu vilka föremål som glider lättast. Fundera vad som händer med föremålen när du sedan ska skicka iväg dem längs bordskivan? Diskutera varför vissa föremål glider lättare än andra? Förväntat resultat: Isbiten rör sig mycket lättare Förklaring: Det blir ett tunt lager smält vatten mellan isbiten och bordet och det minskar friktionen. Vattnet fungerar som ett smörjmedel. Ett exempel är skridskoåkare som genom sitt smala blad skapar ett högt tryck mot isen så smälter isen. Det bildas ett tunt vattenskikt som fungerar som smörjmedel. Det resulterar i att det blir en väldigt liten friktion som kan bromsa skridskoåkaren.

FYSIK

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 5min

131

2. Varför kan fiskarna leva på vintern? Vårt jordklot täcks nästan av tre fjärdedelar av vatten i någon form. Vattnet har många egenskaper och två av dem ska vi titta på i dessa experiment. Du behöver: Stor glasbunke Isbitar Ev. termometer Lägg ner isbitarna i vattenbunken. Vad tror barnen händer med isbitarna när du lägger i dem i skålen? Är isbitar kallare än vattnet i skålen. Du kan mäta temperaturen med termometern på ytan, i mitten och på botten. Hur kan då fiskarna leva i våra sjöar under isen på vintern? Förväntat resultat: isbitarna flyter. Förklaring: De flesta ämnen är lättare när de är varmare och ju kallare desto tyngre är det. Med vattnet stämmer det bara ner till plus fyra grader. Blir vattnet kallare än fyra grader blir det lättare. Eftersom fyragradigt vatten är tyngre än is så lägger sig det fyragradiga vattnet på botten av sjöarna och isen ovanpå. Därför kan våra fiskar överleva vintern eftersom de har fyragradigt vatten att simma runt i. Vi kan märka det när vi badar på sommaren att vattnet nere på bottnen är kallt, det är bara fyra grader. Vi kan visa på att hett vatten (mer än fyra grader)är tyngre än kallt vatten. Du behöver: Stor glasbunke Liten flaska, typ parfym Karamellfärg Häll hett vatten i den lilla flaskan och några droppar karamellfärg. Fyll glasbunken med kallt vatten. Håll för den lilla flaskans öppning med tummen när du sänker ner den i glasbunken med det kalla vattnet i. Vad händer när du tar bort tummen? Förväntat resultat: Det varma färgade vattnet lägger sig på ytan. Förklaring: Varmt vatten är lättare än kallt vatten .

FYSIK

Ålder: 3år Tid: 20min

132

3. Det ryker ur munnen På vintern har vi alla någon gång fascinerats av att det kan ryka ur munnen när vi andas. Vi ska nu ta reda på vad det är. Du behöver: En kall vinterdag Eller Ett fönster eller/och en spegel Gå ut och andas en kall vinterdag. Förväntat resultat: det ryker ur munnen när du andas. Förklaring: I luften som vi andas ut finns vattenånga och när den möter den kalla luften kondenseras den och blir små, små vattendroppar. Då ser det ut som rök. Vi kan även illustrera detta med hjälp av ett fönster eller en spegel. Andas nära mot fönstret/spegeln. Det blir imma på glaset. Även det är vattenånga i utandningsluften som kyls ned och blir flytande vatten igen. Imman är små vattendroppar.

FYSIK Ålder: 1år

Tid: 5min

133

4. Böja vattnet? Går det att böja en vattenstråle? Vattnet är uppbyggt på ett speciellt sätt och vi ska nu bevisa att det går. Du behöver: En linjal eller en kam Ylle ex. en yllesocka Vattenkran Gnid linjalen/kammen i yllesockan. Sätt på vattenkranen i en liten jämn stråle. För linjalen/kammen mot strålen, vad händer? Förväntat resultat: vatten strålen böjer sig mot linjalen/kammen. Förklaring: vattnet är uppbyggt på så sätt att de har en sida som är negativt laddat och en som är positivt laddat. När du för linjalen/kammen som du med hjälp av yllesockan har gjort positivt laddad mot vattenstrålen då vänder sig alla vattendelar så att den negativa sidan riktas mot linjalen/kammen. Olika laddningar dras mot varandra (attraherar) så därför böjer sig vattenstrålen sig mot linjalen/kammen.

FYSIK

FYSIK

Ålder: 2år Tid: 5min

134

5. Isbrytare

Kan man dela en isbit med hjälp av en tråd? Det ska vi ta reda på nu. Du behöver: Tråd Isbit Tyngder, ex två muttrar Servett eller frigolit(isolerande material) Placera isbiten på servetten som läggs på ex en större träkloss för att få upp isbiten en bit. Knyt fast muttrar i varje ände av tråden (som tyngder). Lägg tråden mitt på isbiten, låt tyngderna hänga ner på vardera sidan om isbiten utan att nudda isen. Förväntat resultat: tråden smälter sig ner genom isbiten, men den delas inte. Förklaring: tyngden av muttrarna alstrar värme som smälter isen runt tråden. Ovanför tråden fryser det smälta vattnet ihop igen. Om det inte är för varmt i rummet kommer tråden att skära genom isbiten utan att isen delas. Tips: Isbiten ska vara djupt frusen. Prova olika sorters tråd ex ståltråd.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 15min

135

6. Fångarna på fortet Denna utmaning kan sammanfatta många av experimenten, som en avslutning på ett tema. Experimenten som ges på förslag här kan bytas ut mot egna önskemål efter storlek och ålder på barngruppen. Det blir mer spännande och givande om det är färre barn i grupperna. Barngruppen utför ett experiment i ett rum, får en nyckel eller det kan vara en bokstav. Går sedan vidare till nästa rum, utför det experimentet får en nyckel osv. Antalet rum bestämmer ni själva. Här ges förslag på experiment till två rum. När alla nycklar är vunna så kan de bytas ut mot någon skatt, ex fika. Används bokstäver som nycklar kan de bilda ordet fika. Förberedelse: nycklar, skatt 1. i mörkret, tre experiment i ett Du behöver: Sockerbitar Ofärgad plastpåse Brödkavel Ett kuvert Stearinljus Mörka och blanka föremål Vi sätter oss i en ring i det mörka rummet. Tänd stearinljuset. Titta er om kring, vad händer? Efterhand kommer ni att se mer och mer. Placera ut några mörka och blanka föremål i rummet, vilka ser ni bäst? Förklaring: ögonen vänjer sig vid mörkret, pupillen blir större och större och släpper in det lilla ljus som finns i rummet. Stearinljuset syns eftersom det sänder ut ljus. De andra sakerna i rummet syns eftersom strålarna från ljuset reflekteras (studsar) mot dem. Lägg några sockerbitar i den genomskinliga plastpåsen. Vad tror ni händer då ni slår med brödkaveln på sockret i påsen? Slå med kaveln på påsen. Ni ser svaga blå blixtrar. Förklaring: Sockerbitar har en förmåga att alstra ljus då de krossas. Sockrets atomer skiljs åt då de krossas och avger ett blått ljus. Ta det förslutna kuvertet. Vad tror du att du ser när vi öppnar kuvertet? Öppna snabbt kuvertet. Du ser ett blåaktigt sken. Förklaring: Det är små, små blixtrar du ser. Klistret består av molekyler som vill sitta ihop. När du delar på dem går de sönder och släpper ifrån sig energi som vi uppfattar som ett blåaktigt ljus.

FYSIK

Ålder: 1år Tid: 30min

136

2. Hur får vi in vattnet i glaset? Du behöver: Ett tårtljus Ett glas Vatten färgat med karamellfärg Grundskål Ett valnötsskal, en halva Droppa lite stearin i skalet och sätt fast tårtljuset. Häll det färgade vattnet i skålen och placera ljusbåten i vattnet. Hur ska du nu göra för att få in vattnet i glaset utan att röra skålen med vattnet i? placera glaset över ljusbåten. Vänta och se. Förväntat resultat: ljuset slocknar och vattnet trycks in i glaset. Förklaring: Ljuset behöver syre från luften för att brinna. När syret är slut i glaset slocknar ljuset. Samtidigt ersätts syret av det vatten som trycks in i glaset. Luften kallnar när ljuset slocknar, kall luft har mindre volym, därför får vattnet plats.

137

1. Russinhissen När vi som bäst håller på att baka lussekatter till lucia så kan vi samtidigt testa detta experiment där vi ska ta reda på om russin sjunker eller flyter i bubbelvatten. Vad tror ni? Du behöver: Russin Mineralvatten eller sockerdricka Ett högt genomskinligt glas Häll i drickan i glaset, ca 2/3delar. Lägg i två – tre russin. Se vad som händer. Förväntat resultat: russinen sjunker först men sedan åker de upp till ytan och när de kommit till ytan så vänder de och sjunker igen. Så håller det på ett tag. Det blir precis som en hiss, russinet åker upp och ner. Förklaring: drickat innehåller kolsyra och kolsyra är koldioxid löst i vatten. I kolsyrad dryck är bubblorna gasen koldioxid. När russinet har sjunkit ner till botten av sin tyngd då ligger det där och samlar på sig massor av bubblor, när tillräckligt många bubblor fastnat så lyfter bubblorna som strävar upp mot ytan eftersom de är lätta och då följer russinet med bubblorna upp till ytan. Uppe vid ytan spricker bubblorna och russinet blir tungt och sjunker ner till botten igen och så börjar det om. När kolsyran har avtagit eller är slut så stannar hissen. Bubblorna sätter sig på russinet därför att de behöver något oregelbundet för att växa. Tips: Det bubblar mer om varmdricka för gasen vill inte vara kvar i drickan när det är varmt och då blir det fler bubblor. Prova även om det fungerar med makaroner, druvor eller en persika istället för russin.

KEMI

Ålder: 1år

Tid: 5min

138

2. Lavalampa Jag får aldrig den där lavalampan jag önskar mig. Den är alldeles för dyr Nu kan du tillverka en egen billigare lavalampa. Vi ska lära oss om molekyler, blandning, gas, sjunka/flyta och densitet. Du behöver: Ett högt slätt glas Vatten Ev. karamellfärg Salt Matolja En brustablett t.ex. c-vitamin Fyll glaset till ¾ med vatten. Häll i oljan så den bildar ett 2-4 cm tjockt lager ovanpå vattnet. Skvätt i ca fyra teskedar salt så det blir en stor salt hög på botten av glaset. Lägg i en halv brustablett. Håll upp glaset. Salta lite till och lite till. Efter en minut kan du lägga i den andra halvan av brustabletten. Diskutera med barnen vad de tror ska hända innan du inför varje moment du utför. Förväntat resultat: oljan kommer att sjunka ner till botten för att sedan stiga igen och det blir en rotation i glaset. Förklaring: oljan lägger sig på vattnet för att den är lättare, har lägre densitet. Vattnet och oljan vill inte blanda sig med varandra och det beror på att deras molekyler är för olika varandra. När du saltar så drar det med sig lite olja till botten. Framme på botten så släpper oljan taget om saltet och oljedropparna stiger uppåt igen. Brustabletten börjar bubbla eftersom det bildas gasen koldioxid. Gasen vill upp till ytan och skapar då en rotation inne i glaset när bubblorna ska pressa sig igenom oljan.

KEMI

Ålder: 3år Tid: 15min

139

3. Ofrysbart vatten Kan man göra ofrysbart vatten? Du behöver: Två små petflaskor med kork Vatten Salt Häll i vanligt vatten i en flaska, tänk på att inte fylla ända upp till korken, vatten i fast form (is) tar större plats. Häll i salt i vanligt kallt vatten ända tills det inte löser sig mer. Häll blandningen i den andra flaskan. Placera flaskorna i frysen. Vad tror du händer i de båda flaskorna? Förväntat resultat: i flaskan med bara vanligt vatten är det nu is i. I den andra flaskan håller sig i flytande form längre. Förklaring: vanligt vatten ändrar sig till fast form (is)när vattnet går under noll grader. Salt fryser vid en lägre temperatur därför tar det länge tid att frysa det vattnet i frysen. Salt används på vintervägarna för att förhindra att det bildas farlig is på vägarna. I ett isberg fryser vattnet vid nollgrader medans havsvattnet fryser vid en temperatur under nollgrader eftersom det vattnet innehåller salt.

KEMI

KEMI

Ålder: 2år Tid: 5min + väntetid

140

4. Citronbatteri Saknar du batteri till ficklampan och du har strömavbrott, då har du lösningen här. Gör ett eget citronbatteri. Du behöver: Gem av stål Mässing bit, ex häftstift Citron Lampa Kabel, (svagströmsledning) Klipp två lagom långa kablar. Linda en skalad kabelbit runt lampsockeln, andra änden av kabel även den skalad lindas runt gemet. Ta den andra kabeln som också är skalad i båda ändarna. Linda ena ändan på lampans undersida, andra änden i mässing biten. Stick in mässing-biten i citronen. Vad tror du händer när du sticker in gemet i citronen? Prova! Förväntat resultat: lampan lyser Förklaring: det skapas elektricitet av den kemiska reaktionen mellan elektrolyt och elektroder, en strömkrets får vi när vi sluter kretsen (den kan gå runt). Gemet och mässingen är elektroder. Den syrahaltiga saften hos citronen fungerar som elektrolyt.

Tips: prova byt ut citronen mot andra frukter och gör olika kopplingar ex parallellkopplingar. Prova även att stoppa kabeländarna i ett glas med saltvattenlösning.

KEMI

KEMI

Ålder: 3år Tid: 15min

141

5. Putsa Silver På våren tinar det fram olika saker under snön. Är det metaller så är de oftast inte så blanka och fina längre. Vi ska nu prova om vi kan göra dem blanka igen. Barnen får lära sig att olika metaller är olika ädla. Du behöver: Oputsat silver Glasskål Aluminiumfolie Bikarbonat Vatten Koka upp vattnet. Klä glasskålen med aluminiumfolien. Häll i det uppkokade vattnet och ett par teskedar bikarbonat i skålen med aluminiumfolie. Dags att lägga i det oputsade silvret. Vad tror ni kommer att hända? Tips: prova att byta ut bikarbonaten mot vanligt salt, vad händer då? Silvret bör vara diskat så att inget fett hindrar den kemiska processen. Förväntat resultat: Silvret blir blankt och fint Förklaring: Vattnet är neutralt, men blir basiskt då vi tillsätter bikarbonaten. När vattnet är varmt så ökar reaktionshastigheten mellan de olika ämnena. Det medför att aluminiumfolien oxideras (ändras) till aluminiumjoner då de avger elektroner till ”silvret”. Då bildas silveratomer. Detta leder till att smutsen från silvret hamnar i aluminiumet och silvret blir rent. Det kan bildas en lite illaluktande doft från gasen som bildas.

Gör nu om försöket med andra oputsade metaller. Vad tror ni händer nu? Resultatet kommer att skildra att metaller är olika ädla och att det inte går att få oädla metaller blanka med hjälp av denna metod.

KEMI

Ålder: 4år Tid: 5min

142

1. Fågelautomater På vintern är det svårare för fåglarna att hitta mat, då kan du hjälpa dem genom att göra olika fågelautomater. Du behöver: Jordnötter med skal (osaltade) Snöre Talg Ostkanter Bröd Frön Kottar Stock/träbit Fågelkaka Smält fett över en blandning av ostkanter, bröd och frön. Låt kakan stelna. Ställ ut till fåglarna. Kottemat Fyll en kotte med smält talg. Häng upp den i ett träd när talgen har stelnat. Jordnötssnöre Trä på jordnötter med skal på ett snöre, häng upp i ett träd. Stocken Borra hål i en stock eller i en träbit. Fyll hålen med smält talg och solrosfrön.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min +

143

2. Våra lungor Vår kropp består av många olika fungerande organ. Vi behöver andas in syre för att överleva, men hur fungerar egentligen våra lungor som sköter andningen? Det ska vi ta reda på nu. Du behöver: En plastflaska Två ballonger Ett sugrör modellera Sax Tejp Klipp av flaskan på mitten, vi ska använda den övre delen. Mjuka upp ballongerna genom att blåsa upp dem lite. Tejpa fast den ena ballongen på sugröret. Håll sugröret i flaskmynningen och med ballongen hängandes ca tre centimeter från halsmynningen. Täta igen flaskmynningen med modelleran. Knyt ihop den ouppblåsta ballongen. Klipp ett hål i den ballongen upptill, längst ifrån knuten. Trä den ballongen över flaskans nedre avklippta del. Tejpa fast den. Nu har du gjort dig en lunga. Dra i knuten. Vad händer? Förväntat resultat: när du drar i ballongknuten så vidgas ballongen inuti flaskan. Släpper du knuten som krymper ballongen inuti flaskan. Förklaring: sugröret kan jämföras med vår luftstrupe och ballongen i flaskan som vår lunga. När du drar i ballongen med knuten som sitter under ballonglungan, så sjunker lufttrycket i flaskan och luft strömmar in i sugröret och den ballongen fylls med luft. På oss är det muskler som sitter nedanför lungorna, när de musklerna drar ihop sig så suger lungan in luft(vi andas in). När muskeln slappnar av, pressas luften ut (vi andas ut).

NATUR

Ålder: 3år Tid: 10min

144

3. Flugkul Vi ska titta lite närmare på fruktflugor. De är små och harmlösa och lätt att föda upp. Du behöver: En väl mogen banan Glasburk Tyg, typ muslin Gummiband/snöre Skär bananen i stora skivor med skalet på. Lägg bananbitarna i glasburken. Ställ burken på en varm solig plats nära ett öppet fönster. Låt stå så ett dygn. Täck burken sedan med tyget som sätts fast med ett gummiband eller snöre. Titta till burken varje dag de närmaste två veckorna. Du lockar vuxna fruktflugor att lägga sina ägg i bananen och sedan håller du dem kvar i burken med hjälp av tyget. Det tar ca 7 dagar för äggen att kläckas och bli flugor. Fruktflugorna är bara 5mm långa så de kan vara svåra att se. Fruktflugor har bra syn men hittar oftast sin föda genom luktsinnet. Vuxna fruktflugor suger upp sockerjuicer från ruttnad frukt.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min + väntetid

145

4. Måla på snö Att måla är något som barn uppskattar. Att utnyttja naturen och årstidernas skiftningar är spännande. Vi ska nu måla med barnen ute i snön. Du behöver: Vattenfärger Penslar Du kan välja att ta en snöklump som objekt för din målning eller så skulpterar du något först. Doppa lite snö i färgen och måla på snön med penseln. Förväntat resultat: snön färgas av färgen. Färgen blir lite svagare än vid målning på papper. Förklaring: färgen löser sig med snön, snökristallerna som är vatten i fast form. Genom att den löser sig blir färgen svagare och sprider sig i kristallen så en större yta färgas. För att utveckla experimentet fundera på hur skulpturerna kan förvaras och vad händer om den tas in i värmen?

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 15min

146

5. Plocka blommar på vintern Att leta blommor på vinter går det? Ja det är inte omöjligt. Vi ska ut i naturen och leta efter vinterståndare. Du behöver: Ett naturområde där det brukar växa blommor. Ta med dig barngruppen till naturområdet. Leta ”torkade” blommor som står i snön. Be barnen plocka några blommor, vinterståndare. Se hur många olika blommor ni kan hitta. Ta reda på vilka fåglar som äter frön från de vinterståndare ni har hittat. Förväntat resultat: du förväntas få se växter som renfana, rölleka, tistlar, hundkäx och blåklocka som har vinterståndare. Titta närmare på växterna och leta frön ur växterna och ta med några frön tillbaka till förskolan. Förvara fröna torrt tills våren börjar närma sig. Så i krukor, vattna lite och vänta med spänning på resultatet.

Förklaring, vinterståndare: vinterståndare kallar man skott av örter som vissnat men ändå behåller sin form skapligt väl under vintern. Begreppet används speciellt för växter som har kvar en del av sina frön under vintern. Vid kraftig blåsta kan fröna transporteras långa sträckor över snö och is.

NATUR

NATUR

Ålder: 1år Tid: 10min

147

1. Arkimedes skruv Vi ska konstruera en Arkimedes skruv. Det är en anordning som kan transportera vatten från en lägre nivå till en högre nivå. Du behöver: Flaska Plastslang Tejp Balja med vatten Tejpa fast slangen runt flaskan. Börja med en öppning på botten av flaskan, snurra sen likt en skruvs gängor slangen runt flaskan så den andra änden av flaskan slutar bredvid flaskmynningen. Lägg flaskan i baljan med vatten med botten nedåt. Luta flaskan ganska mycket. När du vrider ”skruven” flaskan tvingas vattnet högre upp för varje varv ända tills det rinner ut högst upp. Förklaring: med hjälp av en roterande rörelse och att vattnet lägger sig i den nedre delen av varje spiralvarv gör att vattnet trycks uppåt och rinner ut på en högre nivå. Till vardags kan vi hitta Arkimedes skruv i pellets och flisförbränningsanläggningar.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 15min

148

2. Pepparkakshus Till lucia ska vi ha det läckraste pepparkakshuset på vår förskoleavdelning. Vi ska nu experimentera med att konstruera ett pepparkakshus på ett enkelt sätt för mindre barn. Du behöver: Pepparkaksdeg En 1,5l mjölktetra, modell med ”ett tak” Klipp av kartongen en bit från botten. När husmodellen av papper är klar är det dags att ta fram pepparkaksdegen. Kavla ut degen. Rulla husmallen på degen. Skär degen så att den passar till huset. Vik in lite deg över kanterna, fönstren och dörren. Gör likadant med taket. Sätt taket på huset och grädda hela huset i 5 -7min i 225grader. Dekorera med florsocker. Tips! Har du en sladd, ett batteri och en lampa kan du göra belysning i huset.

TEKNIK

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 25min

149

3. Gående mus Det är roligt att göra rörliga figurer. Vi ska här visa på en enkel variant där benen rör på sig. Du behöver: Papper, styvt Glasspinne Påsklämma Färgpennor Klipp ut en figur, här är ett exempel på en mus. Färglägg. Klipp ut benen som består av tre ben i roterande form. Fäst benen med påsklämman. Se till att den inte sitter för hårt, så benen han snurra obehindrat. Limma fast glasspinnen i musens rygg. Nu har du konstruerat och skapat dig ett rörligt djur, en gående mus. Tips: Prova att hitta egna lösningar på rörligheter som ex. att öppna och stänga en krokodils mun. Gör man många olika rörliga djur och figurer kan det bli en rolig teaterföreställning.

TEKNIK

Ålder: 4år Tid: 20min

150

4. Kartongbilen Vi ska bygga oss en bil. Du behöver: En kartong, ex mjölktetra 2 sugrör gärna större modell Två blompinnar, mindre diameter än sugrörets diameter 4 stycken trähjul Lim eller tejp Dekorationsmaterial Forma kartongen till den bilmodell du vill ha, kanske får du ta hjälp av annat material för att göra designen som just du vill ha den. Limma eller tejpa fast sugrören parallellt med varandra på bilens undersida. Sätt fast ett hjul på blompinnen, trä in pinnen i ett sugrör. Mät hur lång pinnen ska vara och klipp av den i lagom längd. Sätt på ett däck på den sidan av pinnen, nu har du ett hjulaxelpar. Gör likadant med det andra sugröret, pinnen och hjulen. Nu har du en färdig bil att leka med.

Tips: ta några barn åt gången, de kan behöva mycket hjälp med att få dit hjulen. Det finns möjlighet att få bilen att gå framåt med en ballong, testa er fram.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 25min

151

5. Tegelstenar av is

Kan man bygga hus av is? Vi ska göra egna istegelstenar till byggmaterial. Du behöver: Många tomma mjölktetror Karamellfärg Vatten Frystejp Skölj ur tetrorna. Blanda vatten och karamellfärg. Häll vattenblandningen i de tomma tetrorna. Vik ner kanten och tejpa för. Frys in dem. Sedan när du tar ut mjölktetrorna ur frysen har du egna istegelstenar att bygga med. Karamellfärgen gör att isen skiftar i olika färger. Bygger du en islykta och tänder ett ljus blir det jätte fint i vinter mörkret.

TEKNIK

Ålder: 3år Tid: 20min + väntetid

152

Referenser, vinter Fysik Eckerman. P & Grähs. G. (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul. Bonniers Juniorförlag AB, Stockholm

Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. indwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö Elfström. I, Nilsson. B, Sterner. L och Wehner-Godée (2008). Barn och naturvetenskap, -upptäcka, utforska, lära. Författarna och Liber AB, 2008 första upplagan. Krekeler. H & Rieper-Bastian. M (1992). Förbluffande Experiment. Berghs Förlag AB

Natur Watson. C & Andrew. L (1994). Lilla UTEBOKEN, En bok om naturen. Bonnier Carlsen. Burnie. D (2007). Naturguide: Krypletare. Globe Förlaget. http://www.edu.linkoping.se/naturokultur/vidingsjo/aktiviteter/12Vinterstandarerolleka.pdf. (hämtat 2010-05-22)

Kemi Persson. H (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Parker. S (1990). För unga kemister. Teknografiska Institutet, Solna

Teknik Wänblad. M & Andersson. K (2000). Skräcksperiment. Rabén & Sjögren, Stockholm

Lindwall-Ek. K (2001). Släpp loss din xperiment lust! Xperiment Huset, Växsjö Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Nr 7 (2005) Första upplagan, tredjetryckningen. Temaserie från tidningen Förskolan. Lärarförbundets förlag. Richards. R (1991). Roliga experiment och tricks. Valentin förlag, Stockholm.

Hej då, syns till våren!