KOMMUNSTYRELSEN

Postadress: Uppsala kommun, Kommunstyrelsen, 753 75 Uppsala

Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 • Telefon: 018-727 00 00 (växel) • Fax: 018-727 00 01 E-post: kommunstyrelsen@uppsala.se

www.uppsala.se

Handläggare

Datum 2009-04-07

Diarienummer KSN-2009-0122

Länsstyrelsen Uppsala län

Uppföljningsrapport av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för utomhusluft i Uppsala för 2007 och 2008 Bakgrund Länsstyrelsen fastställde den 24 november 2006 (dnr 502-8456-06) Uppsala kommuns förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid. En första rapport för 2006 skickades till länsstyrelsen i september 2007. Tiden för redovisning ändrades sedan från 30 september till 31 mars eterföljande år. Uppsala kommun redovisar därför den här gången både för 2007 och 2008. Rapporten innehåller också svar på de synpunkter som länsstyrelsen i augusti 2008 lämnade på den första redovisningen. Mätningar Under 2007 och 2008 har mätningar av PM10 och NO2 pågått på Kungsgatan. Uppsala kommun deltar också i Urbanmätprojekt samordnat av IVL, där urbana bakgrundshalten mäts. I rapporten redovisas resultaten av mätningarna på Kungsgatan och en trendanalys genomförs för mätningar vid Kungsgatan och urbanmätstationen. Se bilaga 2 för närmare beskrivning av mätmetod av PM10 och NO2. Mätplatsen I juli 2007 flyttades mätinstumentet till nordöstra sidan av Kungsgatan, vid stadshuset. Den nuvarande mätplatsen kan beskrivas som en typisk gaturumsmiljö med byggnader på båda sidor. Mätningen sker alltså nu i ett dubbelsidigt gaturum till skillnad från den tidigare placeringen i ett enkelsidigt gaturum. Platsen bedöms ha de högsta halterna av PM10 och NO2 i Uppsala. Mätplatsen valdes med hänsyn till gällande mätföreskrifter samt vad som är möjligt i gatumiljön. Se även Bilaga 1 a+b för resonemang rund valet av mätplatsen. Urbanmätstationen är placerad vid stadsbiblioteket enligt de kriteria som IVL använder för sina mätplatser inom urbanmätnätverket.

2 (10)

Mätmetod

Resultat PM10 På grund av gatuarbeten och flytt av utrustningen gjordes uppehåll i mätningen av PM10 från slutet av november 2006 till juni 2007. Under resten av 2007 och 2008 har kontinuerliga mätningar skett på Kungsgatan vid stadshuset. Mätplatsen överensstämmer inte helt med Naturvårdsverkets mätföreskrifter men är den bäst möjliga plats med hänsyn till mätföreskrifter och placering i gatumiljön (se även bilaga 1a). Förändringen från mätning i ett enkelsidigt gaturum till det nuvarande dubbelsidiga kan eventuellt ha medfört något högre halter av PM10 (bilaga 1b). Tabell 1 Resultat av PM10 mätningar under 2007 och 2008

Resultat PM10 2007 2008 Datatäckning (%) 44 97Årsmedelvärde (µg/m3) 24 31Max Dygnsmedelvärde (µg/m3) 120 44490-percentil Dygnsmedelvärde (µg/m3) 47 63Antal dygn över 50 µg/m3 13 53Antal dygn över 30µg/m3 25 112

På grund av uppehållet i mätningen blev datatäckningen för 2007 för låg, 44 % mot lägsta godtagbara på 90 % (tabell 1). Under 2008 täckte mätningar 97 % av all tid. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet för PM10 på Kungsgatan klaras för 2008, men inte miljökvalitetsnormen för dygn. Det visar sig att de hittills genomförda åtgärderna inte har haft tillräcklig effekt på PM10 halterna på Kungsgatan.

Förmodad orsak till överskridandet Trafiken står för en stor andel av PM10 halterna på Kungsgatan. Trafikens utsläpp tillsam-mans med väderlek (inversion eller inte) är troligen den största orsaken till att MKN överskrids. Under 2007 och 2008 har trafikflödet på Kungsgatan sjunkit. En bidragande orsak till detta är antagligen de hinder som pågående arbete vid resecentrum inneburit. Trafikräkningar har gjorts vid 12 punkter i innerstaden – innerstadssnittet – vaarje vår (mars-april). Innerstadssnittet omfattar ett område som begränsas av järnvägen, Strandbokilen, Kyrkogårdsgatan och Luthagsesplanaden. Detta motsvarar i stort det område där miljökvali-tetsnormerna överskrids. Antalet bilar över innerstadssnittet minskade något mellan 2004 och 2007 men ökade igen 2008, se figur 1. Ett flerårsprogram har tagits fram för att öka antalet trafikmätningar och förbättra täckningen. Detta innehåller bland annat 18 punkter som speciellt tagits fram med tanke på uppföljning av miljökvalitetsnormerna (bilaga 3). Målsättningen är att dessa 18 punkter ska mätas varje år på hösten.

3 (10)

InnerstadssnittetTrafikflödet summerat över tolv snitt runt innerstaden åren 2001-2008

97 97 101107

100 98 94 96

0

20

40

60

80

100

120

140

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

År

Tuse

ntal

ford

on/v

md

Figur 1. Trafikflödet i innerstaden de senaste åtta åren. I Figur 2 visas antal dygn där dygnsmedelvärdet är över 50 µg/m3 utsatt mot vindriktning. Figuren visar att de flesta dygnsöverskridande sker när vinden kommer ifrån NNO – NO. Under 2008 har SV varit den överhärskade vindriktning. Mätstationen är placerad på NO sidan av Kungsgatan. Att de flesta överskridande sker just när vinden kommer ifrån NO beror på att vinden blandas ner in i gaturummet på SV sidan och sen blåser trafikplymen rakt in i mätinstrumenten. Under 2008 har en del gatuarbete utförts. Mellan den 2 och den 4 juni pågick asfalteringsarbete. Under den perioden överskreds MKN för dygnsnormen. Troligen står arbetsfordonen för överskridande av MKN. Även om dessa dagar tas bort ligger 90-percentil dygnsmedelvärdet på 59µg/m3 vilket fortfarande är för högt.

Figur 2 Antal dygn som överskrider MKN för dygnsmedelvärde utsatt mot ning vindrikt

01234567

N20

40

60

80

100

120

140160

180200

220

240

260

280

300

320340

4 (10)

Trend PM10 I Figur 3 och Figur 4 visas trenden av PM10 halterna vid Kungsgatan respektive urbanmätsta-tionen. Mätningar av PM10 vid urbanmätstationen pågår under vinterhalvåret och anges som periodmedelvärde. Dessa mätningar visar en lätt nedåtgående trend. Trenden vid Kungsgatan för årsmedelvärdet är stabil för de senaste åren men dygnsmedelvärdet för 90 percentilen är däremot lätt stigande. Eftersom mätningarna under 2006 och 2007 inte är kompletta bör dessa inte tas med i trendanalysen. Jämförelse av trenden på Kungsgatan med trenden vid urbanmätstationen indikerar att källan till PM10 halterna på Kungsgatan är lokal.

Figur 4 Periodmedelvärde av PM10 under vinterhalvåret vid urbanmätstation i ala (bilden är tagen ur IVL rapport B1801) Upps

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08

Tid (år)

PM10

(µg/

m3 )

Figur 3 Årsmedelvärde och 90 percentil dygnsmedelvärde PM10 från 8 till och med 2008 på Kungsgatan 199

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006* 2007* 2008

Årsmedel90-percMKN årMKN dygn

5 (10)

Resultat NO2

Under 2007 och 2008 har NO2 mätningar utförds med så kallade passiva provtagare från IVL. Mätningar har skett på tvåplatser vid Kungsgatan, vid stadshuset (NÖ) och stadsteatern (SV), under hela 2007 och 2008 (52 veckor/år). Datatäckningen ligger för bägge åren över 90 % (tabell 2). Årsmedelvärden för NO2 är baserat på veckomedelvärden. Veckomedelvärden är den minsta tidsupplösning man kan få med den här mätmetoden och dygns- och timmedelvärden saknas därför. Tabell 2 Resultat av NO2 mätningar under 2007 och 2008

Resultat NO2 µg/m3 2007 2008 Årsmedelvärde Sydvästra 36 40Årsmedelvärde Nordöstra 29 32

Miljökvalitetsnormen år för NO2 klaras för både 2007 och 2008 vid NÖ sidan, vid SV sidan klaras årsmedelvärdet 2007 men tangerar MKN 2008. Halterna ligger över den övre utvärde-ringströskeln på 32 µg/m3 . Detta innebär att kontinuerliga mätningar är obligatoriska. Det är troligt att kontinuerliga mätningar skulle visa att dygnsmedelvärdet överskreds.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2000 2001 2002 2003* 2004* 2005* 2006* 2007* 2008*

Tid (år)

Trend NO2

I Figur 5 visas de uppmäta halterna för NO2 på Kungsgatan som årsmedelvärde från och med 2000. Både 2007 och 2008 visar minskade halter för sydvästra sidan av Kungsgatan (vid Stadsteatern) och ökande halter för nordvästra sidan (Stadshuset). Halterna vid Stadsteatern är generellt högre än vid Stadshuset. Trenden för Kungsgatan visar relativt konstanta halter.

NO

(µ 23 )

g/m Stadshuset

StadsteaterMKN

Figur 5 Årsmedelvärde för NO2 uppmät vid Kungsgatan, * indikerar ngen har sked med IVL diffusionsprovtagare att provtagni

6 (10)

Eventuellt kan en viss nedgång totalt ses för 2007/2008 vilket möjligen kan förklaras av den lägre trafiktätheten. Halterna som uppmätts vid urbanmätplatsen vid stadsbiblioteket visar där emot en stadig minskning. Lägsta halten uppmättes under vinterperioden 2007/08 (figur 6). Skillnader mellan trenden på Kungsgatan och vid stadsbiblioteket visar att halterna på Kungsgatan också påverkas av en lokal källa, sannolikt trafiken.

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

86/87

87/88

88/89

89/90

90/91

91/92

92/93

93/94

94/95

95/96

96/97

97/98

98/99

99/00

00/01

01/02

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

07/08

Tid (år)

)

Beräkningar En ny beräkning av PM10 och NO2 bör göras och då ska resultatet från denna redovisas i stället – mer rättvisande även om resultaten nog inte blir så annorlunda. För att få en uppfattning av om andra gatuavsnitt ligger i riskzonen för att överskrida MKN gjordes i april 2008 trafiktålighetsberäkningar för PM10 för utsatta gatuavsnitt i centrala Uppsala (bilaga 4). Dessa indikerar att 90-percentilen för dygnsmedelvärdet överskrids på:

• Kungsgatan mellan St Persgatan-Vaksalagatan, Bangårdsgatan – Bäverns gränd • Väderkvarnsgatan mellan St Persgatan och Vaksalagatan • Övre Slottsgatan mellan Gropgränd och Drottninggatan.

Några sträckor ligger också nära gränsvärdet med beräknade dygnsmedelvärden på över 45 µg/m3:

• Kungsgatan mellan St Olofsgatan och Klostergatan • Väderkvarnsgatan mellan Ymergatan och Norrtäljegatan • Luthagsesplanaden vid Ekonomikum • Östra Ågatan mellan Kålsängsgränd och Hamnesplanaden • Vaksalagatan mellan Torkelsgatan och Botvidsgatan samt mellan Kungsgatan och

Storgatan.

NO

(µ 23

g/m

Figur 6 Periodmedelvärde för NO2 uppmät vid urbanmätplatsen

7 (10)

Kommentar De största problemen i dagsläget är troligen Kungsgatan och Övre Slottsgatan eftersom dessa är högt belastade med genomfartstrafik. På Kungsgatan bedöms ca 30 % av trafiken vara ren genomfartstrafik. Att minska trafiken genom att flytta genomfartstrafiken är svårt. När det gäller Övre Slottsgatan finns idag inget bra alternativ för att ta sig runt staden på den västra sidan. För Kungsgatans del är risken att trafiken istället skulle hamna på Väderkvarnsgatan som redan idag är hårt belastad. Det behövs med andra ord en minskning av den totala trafikmängden i de centrala delarna. Värdena för Övre Slottsgatan och Kungsgatan kan dock vara för höga. När de trafikräkningar som beräkningarna baseras på gjordes var Sysslomansgatan och Östra Ågatan stängda på grund av arbeten vilket kan ha ökat trafiken något på Övre Slottsgatan och Kungsgatan. Åtgärder För 2007 redovisas främst åtgärder för senare delen av året eftersom första halvåret 2007 ingick i den rapport som skickades in hösten 2007. Bättre mätningar och beräkningar av luftkvalitet Beräkningar av luftföroreningar har skett inför planerade åtgärder, som exempelvis Råbyvägen. Beräkningar sker också i ökad utsträckning vid framtagande av program/detaljplaner som t ex Kapellgärdet. För beskrivning av genomförda mätningar och beräkningar av luftföroreningar samt trafikräkningar se ovan. Kommentar Se ovan för bedömning av effekter. Ändrade resvanor Arbetet med att göra busstrafiken attraktivare har fortsatt. En första linje i ett stomlinjenät introducerades sommaren 2007 och två nya linjer ska genomföras 2009. Samordning av regional-/stadstrafik både vad gäller linjer och taxesystem fortsätter. Ett integrerat realtidssystem för stads och regionaltrafiken infördes 2007. Framkomlighetsåtgärder i form av signalprioritering utreds och ska introduceras 2009. Åtgärder vid och från/till busshållplatser för förbättrad tillgänglighet och trygghet genomförs löpande. Nya bussar med låg entré har också tagits i bruk under 2008. Ett antal åtgärder för att underlätta för cyklister har genomförts. Ny förbättrad cykelparkering vid resecentrum var delvis klar 2008. Nya cykelvägar har tillkommit. En förbättring av leden Tycho Heden, Stålgatan, Kungsängsleden har påbörjats för att göra denna mer attraktiv och därmed minska genomfarten i centrum. Fler sträckor med dubbla filer och fler rondeller är några åtgärder. Arbetet beräknas vara helt klart 2010. Möjligen kan det arbete som ska ske tillfälligt innebära ökad trafik på Kungsgatan bland annat.

8 (10)

Fem bostadsområden har byggts om till blå-trettioområden, vilket inte direkt påverkar luftkvaliteten i centrum men bör ha en positiv inverkan på den lokala luftkvaliteten. Området med maximala P-avgifter har utvidgats för de kommunala parkeringsplatserna i centrum. Kommentar Arbetet med att förbättra kollektivtrafiken pågår. Flera åtgärder har genomförts men trots detta har antalet resande snarast minskat något de senaste två åren, figur 7. En omställning till ett ökat kollektivt resande kan förväntas ta tid och flera åtgärder är fortfarande i ett planerings/ utredningsskede. Att minska biltrafiken genom ökat kollektivt resande är fortfarande en av de viktigare åtgärderna för att förbättra luftkvaliteten i centrum. Uppsala kommun har också som ett politiskt inriktningsmål en ökning av kollektivtrafiken med 50 %. Trots ökade satsningar måste arbetet med kollektivtrafiken ses som en långsiktig åtgärd och kan inte förväntas ge en snabb effekt på luftkvaliteten.

Primärresor

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

tuse

n re

sor

Primärresor

Figur 7 Antal primärresor i stadstrafiken (primärresor ger en mer rättvisande bild än totalt antal resor eftersom inte alla övergångar registreras).

Minskade utsläpp Åtgärder för att informera om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning har genomförts. Hösten 2007 skickades en broschyr om däcksval ut till alla hushåll och hösten 2008 genomfördes en informationskampanj i media och på stadens bussar. Den utökade städningen av centrumkärnan fortsätter. Centrumkärnan städas nu sju dagar i veckan mot en dag tidigare. Gatorna spolas i större och blåses i mindre utsträckning än förut för att bidra till en bättre miljö. Tvättad stenkross används på vintern. Den nya slitlagerbeläggning som påfördes på Kungsgatan 2008 består av en asfaltmassa med extra hög slitstyrka vilket minskar dubbslitaget.

9 (10)

Kommentar Kommunikation med däckshandlarna har indikerat att andelen dubbfria däck som säljs ökar, men enligt en rapport från SMHI (Vintervägar med eller utan dubbdäck, 2008) så har andelen dubbdäck i Mälardalen som helhet inte sjunkit de senaste åren. Rapporten visar också på att om Uppsalas problem ska lösas med enbart minskad dubbdäcksanvändning så måste andelen dubbdäck ner till under 10 %, något som knappast är möjligt med enbart informationsåtgärder. I Stockholm har den större kampanj som bedrivits tillsammans med Vägverket de sista åren troligen bidragit till ökningen av andelen dubbfria däck i Stockholm från 22 % till 28 %. Uppsala kommer att fortsätta informera om fördelen med dubbfria vinterdäck men ser också fram emot de eventuella ändringar i Trafikförordningen för att minska dubbdäcksanvändningen som föreslås av Vägverket (Samlad lägesrapport om vinterdäck – redovisning av ett regeringsuppdrag, 2009). Effekten av den förbättrade sopningen är svår att bedöma. Vägverket menar i sin rapport (se ovan) att gjorda försök inte visat på några minskningar av partiklar. I den mån det har någon effekt är det antagligen att hålla nere medelvärdet, inte att kapa topparna. Effekten av den nya gatubeläggningen har ännu inte hunnit visa sig eftersom det tar ett antal månader innan det övre skiktet på ytan slitits ner och andelen partiklar som frigörs är förhöjd under denna första period för att sedan sjunka till ca en fjärdedel jämfört med vanlig asfalt. Kommentarer till länsstyrelsens synpunkter på rapport för 2006

• Kontinuerliga mätningar av NO2 har påbörjats under 2009, se ovan. • Trafikräkningar har gjorts vid 12 punkter i innerstaden varje vår (mars-april). Från och

med 2008 görs dessa mätningar i stället på hösten (september-oktober). Utöver detta har 18 mätpunkter tagits fram speciellt med tanke på uppföljning av miljökvalitetsnormerna (bilaga 3). Se mer under orsak till överskridande av PM10 ovan.

• När det gäller kollektivtrafiken görs under våren 2009 en utredning om Uppsalas framtida kollektivtrafik med betoning på spårtrafik. I väntan på en eventuell övergång till sådan kommer busstrafiken att i ökad utsträckning anpassas till ett stomlinjenät för effektivare och attraktivare resande. Målsättningen finns att all nya stadsbussar ska vara biogasbussar men svårigheter med att garantera tillgången på biogas har gjort att detta ännu inte kunnat genomföras fullt ut. För uppföljning av kollektivtrafiken se ovan.

• Under 2008 har det funnits en referensgrupp bestående av representanter från kommunledningskontoret, gatu- och trafikkontoret och miljökontoret. Nya data och kommande åtgärder har behandlats i referensgruppen.

• Informationen på hemsidan har förbättrats och kommer att bli mer komplett och lättåtkomlig under mars/april.

• Förväntade effekter på folkhälsan av de åtgärder som vidtagits saknades. Sådana bedömningar har inte heller gjorts den här gången eftersom halterna inte förändrats nämnvärt de senaste två åren. Möjligheten att få fram sådana värden till åtgärdsplan för 2009-2010 ska däremot undersökas (se nedan).

10 (10)

Åtgärdsplan för 2009-2010 Andra synpunkter från länsstyrelsen var bristen på en redovisning av vad som ska göras de kommande åren, politiska beslut av åtgärder samt förväntade effekter av dessa. Uppsala kommun arbetar med att ta fram en sådan plan för åtgärder för 2009-2010. Vi räknar med att redovisa denna i slutet på april. Beslut om planen och genomförande av de åtgärder som beskrivs där kommer att fattas av Kommunstyrelsen. Inriktningen är att ta fram åtgärder som förväntas ge en snabb effekt. Reservation Lena Hartwig, Jan Ask, Stavros Giangozoglou, Hilde Klasson (alla s), Niclas Malmberg (mp) och Ilona Szatmari Waldau (v) reserverar sig till förmån för att skrivelsen ska kompletteras med: ”Kommunstyrelsens beslut om förslag till åtgärdsprogram togs i stor politisk enighet 2006. Efter majoritetsskiftet har dock inställningen från den nya politiska majoriteten länge varit att åtgärdsprogrammet i väldigt liten omfattning behöver genomföras, med förhoppning att situationen skulle lösas utan aktiva politiska åtgärder. När så nu visats inte vara fallet kommer emellertid vissa delar av åtgärdsprogrammet att genomföras, och Kommunstyrelsen avvaktar därför ställningstagande i Gatu- och trafiknämnden kring vilka delar av åtgärdsprogrammet som skall genomföras. Då det huvudsakligen är volymen av biltrafik i centrala Uppsala som orsakar problemen, måste åtgärderna leda till minskad biltrafik i stadskärnan.” På Kommunstyrelsens vägnar Gunnar Hedberg Ordförande Ulf Näsvall Sekreterare Bilagor

1. a+b Kommentarer om mätplats (SLB-analys) 2. Metodbeskrivning 3. Punkter för trafikräkningar 4. Trafiktålighetsberäkningar(SLB-analys)

Datum 2009-01-22

Resonemanget när vi valde mätplatsen på Kungsgatan vid Stadshuset i Uppsala var att vi ville mäta på den plats i staden som vi bedömde hade de högsta halterna av PM10 och NO2. Bedömningen gjordes utifrån att detta avsnitt av Kungsgatan är dubbelsidigt bebyggt vilket innebär sämre ventilationsförhållanden jämfört med en öppen väg eller gatuavsnitt med enkelsidig bebyggelse och att fordonsflödet är stort. Klaras normerna på denna plats är bedömningen att normerna klaras längs övriga gator i staden. I Naturvårdsverkets mätföreskrifter anges bl.a. att provtagningsutrustning bör placeras minst 4 meter från mitten av närmaste körfält och vid näraliggande bebyggelse ca 1 meter från fasad. Detta kriterium uppfylls inte riktigt på Kungsgatan där avståndet är ca 3 meter till närmaste körbanemitt. När man slutgiltigt bestämmer placeringen av en mätplats måste man dock utgå från förutsättningarna på platsen vilket ibland innebär att alla kriterier i mätföreskrifterna inte alltid går att uppfylla fullt ut. Om mätskåpet skulle placeras fyra meter från mitten av närmaste körfält skulle det stå mitt på trottoaren och därmed vara ett hinder för gångtrafiken. Att placera mätskåpet ca 1 meter från Stadshusets fasad var aldrig ett alternativ då skåpet skulle störa synintrycken. Generellt minskar halterna med avståndet från en utsläppskälla. I slutna gaturum är luften dock relativt homogen i gatunivå på respektive sida av gatan. Utifrån lång erfarenhet av mätningar i trafikmiljö bedömer SLB-analys är att det har marginell betydelse för haltnivåerna om mätplatsen skulle flyttas en meter närmare Stadshusfasaden. Det viktiga är att mätplatsen är belägen där människor vistas och speglar de halter som de exponeras för. /Magnus Brydolf Miljöutredare SLB-analys

Mätmetoder

PM10 Mätningar av PM10 görs med TEOM instrument. I instrumentet (Tapered Element Oscillating Microbalance) avskiljs partiklarna på ett filter placerat på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms och temperaturen över filtret hålls konstant vid 50 ºC för att undvika variationer p g a varierande vatteninnehåll. Frekvensen hos den ihåliga glaskroppen förändras proportionellt med massförändringen på filtret. Ändringen i frekvens över en given tid kan omräknas till partikelhalt (massa per volymsenhet). Tekniken möjliggör mätningar av relativt små massförändringar på kort tid. Mätning av PM10 på Kungsgatan multipliceras, enligt de gällande föreskrifter, med en faktor 1,2 för att kompensera för avdunsning. TEOMen registrerar timmedelvärden som räknas om till dygns och årsmedelvärde.

NO2

Under 2008 har NO2 mätningar utförds med så kallade passiva provtagare från IVL. Tekniken bygger på molekylär diffusion av gaser som upptas på ett impregnerat filter eller en adsorbent, och ger ett koncentrationsmedelvärde över den aktuella exponeringstiden. Med dessa mätmethod kan enbart en period medelvärde (en vecka) och ett årsmedelvärde räknas fram. Tim och dygnsmedelvärden kan tyvärr inte anges. Från och med 2009 mäts NO2 med kemiluminescensmetoden. Med kemiluminescensmetoden utnyttjas den snabba reaktionen mellan NO och ozon (O3). En del av de NO2 molekyler som bildas är exciterade och sänder ut ljus då de återgår till grundtillstånd. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet. Ett konstant luftflöde sugs in i instrumentets reaktionscell och blandas med ozonmättad luft. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända ljuset till en voltsignal. Spänningen är direkt proportionell mot NO-halten i provluften. NOx (NO + NO2) mäts i en andra kanal efter reducering av NO2 till NO i en uppvärmd katalytisk (Molybden) konverter. NO2-halten be-stäms som skillnaden mellan de bägge kanalerna. Halterna sparas som timmedelvärden och ligger till grund för dygns och årsmedelvärde.

Lars Burman 2008-04-17 08- 508 28 922 Trafiktålighetsberäkningar Vid jämförelse med PM10-beräkningar angående trafiktålighet i samband med Uppsalas åtgärdsprogram har vissa förändringar gjorts i SIMAIR-modellen. Fr.o.m. 2006-05-03 inkluderas den tidigare rekommenderade korrektionsfaktorn (som fanns för att kompensera att modellen hade utvecklats med TEOM-mätningar som referens). Multiplikationen med 1,2 utfördes tidigare på alla haltbidrag, vilket innebar att emissioner av partiklar från avgasrören förstorades. För Uppsalas del innebar denna förändring att beräknade PM10-halter blev ca 10 % lägre än tidigare. En annan skillnad mot tidigare beräkningar är att den europeiska emissionsmodellen ARTEMIS numera är integrerad i SIMAIR. Nedan följer uppdaterade beräkningar av PM10-halt och vad gatan ”tål” i ungefärlig trafikmängd för att klara miljökvalitetsnorm (dygnsmedelvärde 50 µg/m3). De färger som syns är de haltintervall som redovisas på Uppsalas PM10-kartor. Trafiktåligheten har räknats fram för ett meteorologiskt normalår. Under meteorologiskt ogynnsamma år minskar trafiktåligheten. Halterna avser de högsta nivåerna vid sidan av gatan på respektive sträcka. Gatuavsnitt Trafikflöde

(ÅMD) för beräkning

(fordon/dygn)

Motsvarande PM10-halt

(90-percentil av dygnsmedelv)

Högsta trafikflöde för att klara MKN PM10

(50 µg/m3) (fordon/dygn)

Kungsgatan (Råbyvägen – Skolgatan) 11 400 43,4 1) 15 800

Kungsgatan (S:t Olofsgatan - Klostergatan) 13 900 49,2 14 400

Kungsgatan (S:t Persgatan - Vaksalagatan) 16 968 50,2 16 800

Kungsgatan (Vaksalagatan – Bredgränd) 13 174 45,6 17 000

Kungsgatan (Bangårdsgatan - Bäverns gränd) 14 500 50,3 14 300

Kungsgatan (norr om Strandbodgatan) 11 000 37,3 21 000

Väderkvarnsgatan (S:t Persg- Vaksalagatan ) 14 100 50,6 13 700

Väderkvarnsgatan (Norrtäljegatan - Frodegatan) 16 600 47,0 19 200

Väderkvarnsgatan (Frodeg - Ymergatan) 14 525 46,2 17 500

Luthagsesplanaden (vid Ekonomikum) 17 000 45,4 21 300

Luthagsesplanaden (nordost om Kyrkogårdsgatan) 14 000 44,8 18 200

Drottninggatan (Nedre Slottsgränd - Västra Ågatan) 6 000 41,3 9 400

Dragarbrunnsgatan (S:t Olofsgatan - Klostergatan) 6 700 42,9 9 700

Dragarbrunnsgatan (Kålsängsgränd - Samaritergr) Ingen biltrafik 25,5 11 800

Bäverns gränd (Östra Ågatan - Kungsängsgatan) 1 375 (bussgata)

28,3 12 000

Bäverns gränd (Kungsängsgatan – Dragarbrunnsg) 6 000 38,1 12 000

Bäverns gränd (Dragarbrunnsgatan - Kungsgatan) 6 000 38,2 12 000

Östra Ågatan (S:t Persgatan-Vaksalagatan 9 300 39,1 16 000

Östra Ågatan (Bäverns gränd – Kålsängsgränd) 12 500 41,0 17 900

Östra. Ågatan (Kålsängsgränd - Hamnesplanaden) 14 370 45,4 17 500

Nedre Slottsgatan (Munkgatan-Slottsgränd 8 800 42,6 12 500

Övre Slottsgatan (Gropgränd - Åsgränd) 15 000 55,2 1) 12 300

Övre Slottsgatan (Åsgränd – Drottninggatan) 14 300 52,8 12 800

Bangårdsgatan (Kungsgatan – Kungsängsg.) 6 400 36,8 13 800

1) Kriterierna för fasadens längd uppfylls inte varför halten överskattas något Gatuavsnitt Trafikflöde

(ÅMD)för beräkning

(fordon/dygn)

Motsvarande PM10-halt

(90-percentil av dygnsmedelv)

Högsta trafikflöde för att klara MKN PM10

(50 µg/m3) (fordon/dygn)

Västra Ågatan (Munkgatan –Slottsgränd) 4 000 33,2 11 800

S:t Olofsgatan (Ö. Ågatan - Kungsgatan) 8 200 37,2 17 400

Sysslomansgatan (S:t Olosgatan – S:t Johannesgatan)

9 000 42,5 14 300

Sysslomansgatan (Torsgatan – Odengatan) 5 000 34,9 13 700

Vaksalagatan (Kungsgatan – Storgatan, NO om järnvägsspåren)

14 500 48,6 15 500

Vaksalagatan (Kungsgatan – Storgatan, SO om järnvägsspåren)

14 500 46,2 17 400

Vaksalagatan (Torkelsgatan – Botvidsgatan) 11 000 49,7 11 200

Hjalmar Brantingsgatan (Väderkvarnsgatan – Botvidsgatan)

2 600 31,6 15 400

Kyrkogårdsgatan (Luthagsesplanaden – Skolgatan) 11 200 31,9 44 000 2)

Gamla Uppsalagatan (Svartbäcksgatan – Auroragatan)

7 100 35,7 17 600

Svartbäcksgatan (Bärbyleden – Galgbacksvägen ) 6 700 30,4 30 000

Munkgatan (Västra Ågatan – Nedre Slottsgatan) 14 400 32,2 46 000 2)

2) Uppfyller inte kriterierna för enkel- eller dubbelsidigt gaturum. Beräknat som ”Öppen väg”, halten gäller 2 m från vägkant.